EXAMENSARBETE. Vårdslös kreditprövning och dess effekt på konsumentens återbetalningsskyldighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Vårdslös kreditprövning och dess effekt på konsumentens återbetalningsskyldighet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Vårdslös kreditprövning och dess effekt på konsumentens återbetalningsskyldighet Möjligheten till jämkning av återbetalningsskyldigheten vid vårdslös kreditprövning Annelie Marklund Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning Mitt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att utreda vilken återbetalningsskyldighet konsumenten åläggs efter vårdslös kreditprövning. Främst har möjligheten till jämkning av återbetalningsansvaret utretts. Syftet har även varit att försöka bedöma om införandet av kreditprövningsskyldigheten fått avsedd effekt, därmed om konsumentskyddet vid bristande kreditprövning är tillräckligt högt med hänsyn till Konsumentkreditlagens syfte. I arbetet har använts traditionell juridisk metod. De civilrättsliga påföljderna vid bristande kreditprövning är idag begränsade. När det gäller konsumentens återbetalningsansvar på grund av bristande kreditprövning kan jämkning endast ske i undantagsfall samt när bristen varit av kvalificerat slag. Konsumentskyddet har stärkts på kreditområdet i flera omgångar i syfte att bland annat motverka överskuldsättning. Då många kreditgivare idag inte uppfyller tillräcklig kreditprövning fortsätter överskuldsättningen och det är oklart om lagstiftningen fått den effekt den avsett att skapa.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Förkortningar 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Disposition Allmänt om kreditgivning God kreditgivningssed och dess innebörd Begreppet kreditprövning Konsumentkreditskyddets utveckling Införandet av konsumentkreditlagen Införandet av god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen Införande av kreditprövningsskyldighet i lag Förändring av kreditprövningsskyldigheten Kreditprövning Gällande lagstiftning om kreditprövning Insamlande av uppgifter om konsumenten Att beräkna konsumentens betalningsförmåga Bedömningen om kredit ska beviljas eller inte Väsentlig höjning av krediten Kreditavtal Allmänt om avtal Särskilt om kreditavtal Borgensavtal Kreditgivarens ansvar mot borgensman Konsumentens ansvar Myndigheter med ansvar inom konsumentskyddet Allmänna reklamationsnämnden Vårdslös kreditgivning Begreppet Vårdslös kreditprövning Näringsrättsliga påföljder vid vårdslös kreditprövning Aktuella ärenden i Konsumentverket angående kreditprövning Diskussionen kring kriminalisering av vårdslös kreditprövning... 18

4 6. Civilrättsliga påföljder vid vårdlös kreditprövning Ogiltighet Jämkning Allmänt om 36 AvtL syftet med regeln Avtalsrelationens principer angående 36 AvtL Viljeprincipen Tillitsprincipen Vigilansprincipen Principen att avtal inte får strida mot lag eller goda seder Lojalitetsprincipen Oskälighetsbedömningen Förutsättningar för jämkning mot borgensman Rättsfall jämkning av konsumentens återbetalningsskyldighet ARN NJA 1996 s NJA 1999 s Rättsfall jämkning av borgensmans återbetalningsskyldighet NJA 1996 s NJA 1999 s Förutsättningsläran Förhållandet mellan förutsättningsläran och 36 AvtL Diskussion Konsumentskyddet vid bristande kreditprövning Civilrättsliga påföljder vid bristande kreditprövning Möjligheten till jämkning vid bristande kreditprövning Har syftet med kreditprövningsskyldigheten fått avsedd verkan eller behöver konsumentskyddet stärkas? Källförteckning Offentligt tryck Propositioner Gemenskapsrättsliga rättsakter Departementsserien Rättfallsförteckning Högsta domstolen Allmänna reklamationsnämnden Litteratur Övriga publikationer Rapporter Internet... 36

5 Förkortningar AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BL Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse BRL Bankrörelselag (1987:617) HD HovR Högsta domstolen Hovrätten KkredL Konsumentkreditlagen (2010:1846) TR Tingsrätten

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund De senaste decennierna har krediter blivit alltmer lättillgängliga för konsumenter vilket medfört att kreditmarknaden expanderat kraftigt. Allt fler företag har etablerat sig på kreditmarknaden och antalet kredittyper som erbjuds till konsumenter har ökat. Med detta har följt att många konsumenter har skuldsatt sig över sin egen betalningsförmåga omsattes 15 miljarder kronor i varuförsäljning, vara 4,5 miljarder kronor av dessa var kreditköp. 1 År 2011 omsattes 575 miljarder kronor i detaljhandeln. 2 Lagstiftning gällande konsumentkrediter har införts och ändrats i omgångar i syfte att stärka konsumentskyddet. Som en konsumentskyddande åtgärd har kreditgivare ålagts skyldighet att genomföra kreditprövningar innan alla krediter beviljas. Genom regeln om kreditprövningsskyldighet har lagstiftaren bland annat velat förebygga överskuldsättningen bland konsumenter. 3 Trots att lagstiftaren har reformerat kreditlagstiftningen och ökat konsumentskyddet i omgångar förekommer det fortfarande överskuldsättning bland konsumenter och alla kreditgivare följer inte kreditprövningsskyldigheten. 4 I början av 2000-talet blev snabblån väldigt populära och antalet kreditgivare som erbjöd denna kreditform ökade. Snabblånen, främst sms-lånen, medförde att allt fler ansökningar om betalningsförelägganden inkom till Kronofogdemyndigheten. 5 Mellan ökade det totala antalet ansökningar om betalningsförelägganden bland konsumenter med 14,4 %. Fram till och med tredje kvartalet 2012 hade stycken ansökningar om betalningsförelägganden inkommit till Kronofogdemyndigheten. Jämfört med kvartal 1-3 för 2011 är detta en ökning med 4,9 %. 6 Under första halvåret 2012 inkom 70 % fler obetalda sms-lån till Kronofogdemyndigheten jämfört med samma tid Jan Åkerlund, förebyggare på Kronofogdemyndigheten, menar att detta visar att det fortfarande uppenbarligen finns stora brister i kreditprövningarna och i informationen om villkoren innan kreditavtal beviljas. Kronofogdemyndigheten har nyligen undersökt individuella ärenden på grund av obetalda sms-lån år 2011, som visat att kreditavtal efter en normal kreditprövning, inte borde beviljats i en tredjedel av fallen. 7 Gällande kreditgivarens och konsumentens kreditavtal anses avtalet vara fullt gällande trots att kreditgivaren brustit i sin kreditprövningsskyldighet. Ett problem som uppstår vid vårdslös kreditprövning är att konsumenten ingått kreditavtal trots att denne eventuellt inte varit behörig till detta om en fullständig kreditprövning hade gjorts. Om 1 Prop 1976/77:123, s Prop 2009/10:242, s 33 f Prop 2009/10:242, s

7 fullständig kreditprövning gjorts från första början hade konsumenten aldrig erhållit krediten och då heller aldrig varit i betalningssvårigheter på grund av just denna kredit. Konsumentverket och Finansinspektionen är tillsynsmyndigheter över kreditgivarna och har möjlighet att sanktionera kreditgivare vid vårdslös kreditprövning bland annat genom föreläggande om att upphöra med kreditgivning, vilket kan kombineras med vite. Om det anses tillräckligt kan Konsumentverket och Finansinspektionen meddela varning istället för föreläggande. Sju kreditföretag har i år varnats av Konsumentverket för att de genomfört bristfälliga kreditprövningar och ytterligare tre utredningar pågår för närvarande. 8 Konsumentkreditlagens syften är bland annat att skydda konsumenten och motverka överskuldsättning hos konsumenter. Införandet av kreditprövningsskyldigheten grundades på önskan att uppfylla dessa syften. Någon civilrättslig sanktion vid vårdslös kreditprövning finns idag inte inskriven i konsumentkreditlagen, dock har det diskuterats vid ett flertal tillfällen tidigare om sådan sanktionsmöjlighet ska införas i lag eller inte. Konsumenten har alltså inget klart civilrättsligt skydd vid bristande kreditprövning Syfte Syftet med detta arbete är att utreda vilket skydd konsumenten har vid bristande kreditprövning. Fokus ligger på att utreda om civilrättsliga påföljder kan tillämpas på de näringsrättsliga bestämmelserna i konsumentkreditlagen och då särskilt möjligheten till jämkning av konsumentens återbetalningsskyldighet vid vårdslös kreditprövning. Arbetet syftar även till att försöka utreda om konsumentskyddet vid bristande kreditprövning är tillräckligt högt med hänsyn till konsumentkreditlagens syfte och mål: med andra ord om införandet av kreditprövningsskyldigheten fått den effekt som lagstiftaren avsett. De frågeställningar jag använt mig av är: Har vårdslös kreditprövning någon påverkan på konsumentens återbetalningsskyldighet, dvs. kan vårdslös kreditprövning få civilrättsliga påföljder? Har jämkning av konsumentens återbetalningsskyldighet någon gång skett vid bristande kreditprövning? Vilka förutsättningar krävs i så fall? Har lagstiftarens syfte och mål med konsumentkreditlagens regler om kreditprövning fått avsedd verkan eller behöver lagstiftaren gå längre i konsumentskyddet? 1.3 Avgränsning Krediter indelas i konsumentkrediter och kommersiella krediter. Jag har valt att inrikta mig på konsumentkrediter och har således uteslutit företagskrediter. Därmed är det /Snabblaneforetag-varnas-for-otillracklig-kreditprovning/, Prop 1976/77:123, s 97, Prop 1991/92:83, s 193 Bilaga 6, Prop 2009/10:242, s 101 2

8 även konsumentkreditlagen jag använt mig av och inte Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Jag kommer endast att skriva om svenska konsumentkrediter. Angående praxis är det främst Högsta domstolens praxis jag koncentrerat mig på då dessa är vägledande och väger tyngre som rättskälla jämfört med lägre instansers praxis. Jag har dock även använt mig av utfall från Allmänna reklamationsnämnden då denna myndighet prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Frågan om bristande kreditprövning kan utgöra grund för skadestånd är intressant och relevant. Jag har dock valt att inte skriva om möjligheten till skadestånd, trots dess relevans, på grund av utrymmes- och tidsskäl. Regler om skuldsanering kommer inte att tas med även om vårdslös kreditprövning i slutändan kan leda till skuldsanering. Detta eftersom skuldsanering inte är någon civilrättslig påföljd av bristande kreditprövning och att en sådan inte påverkar prövningen i ett skuldsaneringsärende. 1.4 Metod Traditionell juridisk metod har använts vid materialsökandet. Genom denna metod har gällande rätt kunnat utredas. Förutom de traditionella rättskällorna har jag använt mig av Finansinspektionens allmänna råd och rekommendationer inom kreditområdet, utslag från Allmänna reklamationsnämnden samt statistik från Kronofogdemyndigheten. Lagstiftning har gett mig information om vilka regler som gäller inom kreditområdet. Jag har valt att läsa förarbeten för att få en inblick i hur lagstiftaren motiverat införandet av kreditprövning i egen lagparagraf och vad lagstiftaren haft för syfte med detta. Förarbeten har även hjälp mig att förstå hur lagtexten ska tolkas. Genom att läsa praxis har jag kunnat se hur domstolarna resonerat kring kreditprövningen och vilka omständigheter som påverkat utgången i målen. Därmed har jag kunnat få en uppfattning om vad som anses vara gällande rätt. Jag har även använt mig av praxis för att se hur gällande rätt har ändrats genom laginförandet. Doktrin har gett mig kompletterande information inom kreditområdet. Kronofogdemyndighetens statistik har använts för att få information om hur överskuldsättningen förändrats. 1.5 Disposition Uppsatsen börjar med en kortare redogörelse för vad kreditgivning är och följs av en lite längre beskrivning av konsumentkreditskyddets utveckling. Därefter kommer ett kapitel om kreditprövning i vilken berörs regler om lagstiftning, kreditavtal, kreditgivarens och konsumentens ansvar och myndigheters uppgift. Innebörden av vårdslös kreditprövning, näringsrättsliga påföljder av sådana samt diskussionen om kriminalisering av vårdslös kreditprövning är samlat i ett kapitel. Därefter kommer ett kapitel om civilrättsliga påföljder vid vårdslös kreditprövning där regler om ogiltighet, jämkning, förutsättningsläran samt skuldsanering beskrivs. Avslutningsvis förs en diskussion kring de möjliga civilrättsliga påföljderna vid vårdslös kreditprövning samt en diskussion om lagstiftarens syfte med kreditprövning har uppfyllts. 3

9 2. Allmänt om kreditgivning Att kunna erhålla krediter är viktigt för konsumenter eftersom det innebär möjlighet till investeringar och konsumtion. Krediter erhålls på kreditmarknaden vars huvuduppgift är att fördela om pengar mellan kreditgivare och kredittagare. Kreditmarknaden består exempelvis av bankernas in- och utlåningsverksamhet och räntebärande värdepapper, såsom obligationer, statsskuldväxlar och företagscertifikat. 10 Konsumentkrediter är exempelvis avbetalningsköp, kreditköp och fristående krediter. Som fristående krediter räknas banklån, kontokortskrediter och sms-lån. Kreditgivarna kan vara av flera olika typer, bland annat banker, kreditmarknadsföretag, kapitalplacerande institut, statliga lånefonder, privatpersoner och aktiebolag. 11 Varje kredit grundas på ett avtal mellan kreditgivaren och kredittagaren som innefattar olika villkor beroende på vilken typ av kredit det rör sig om. Inför en kreditgivning skall kreditgivaren handla enligt god kreditgivningssed vilket bland annat innefattar att en kreditprövning av kredittagaren ska göras. 12 De olika kredittyperna regleras genom flera lagar, till exempel konsumentkreditlagen (2010:1846), avtalslagen (1915:218), skuldebrevslagen (1936:81) och räntelagen (1975:635). Konsumentkrediter regleras främst genom marknadsrättsliga regler i konsumentkreditlagen och civilrättsliga regler i avtalslagen. Kreditgivarna övervakas av Konsumentverket och Finansinspektionen som har i uppgift att kontrollera att reglerna inom kreditområdet efterlevs och de har rätt att sanktionera kreditgivare som bryter mot lagens regler. Konsumentverket och Finansinspektionen utger även allmänna råd och rekommendationer om konsumentkrediter God kreditgivningssed och dess innebörd Kreditavtal är känsligare från konsumentsynpunkt än andra konsumentavtal då kreditavtalet ofta har stor betydelse för konsumentens ekonomiska förhållanden. Kreditgivaren ska därför ta till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg och med det menas bland annat att kreditgivarens agerande ska utgå ifrån att avtalet har stor betydelse för konsumenten. God kreditgivningssed innefattar också en skyldighet för kreditgivaren att genomföra kreditprövning, ge korrekt och rättvisande information om krediten och använda sig av återhållsam och måttfull marknadsföring i enlighet med marknadsföringslagen. Kreditavtalet ska vara lättbegripligt och avtalsvillkoren ska vara tydliga och skäliga. God kreditgivningssed innefattar även att hålla sig till de etiska riktlinjer som tillsynsmyndigheterna och branschorganisationerna tagit fram. 14 Avsikten med regeln om god kreditgivningssed är främst att betona kreditgivarens ansvar mot konsumenten men även fungera som en utfyllande norm i näringsidkarens handlande i situationer som inte reglerats i lag eller avtal. 15 God kreditgivningssed ska 10 Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s 13, KkredL, 15 kap BL 14 Prop 1991/92:83, s 106 f 15 Prop 1991/92:83, s 33 4

10 även utgöra en hörnsten i lagens mer konkreta regler. Med detta menas att tolkning av lagens paragrafer ska utgå ifrån kreditgivarens skyldighet att iaktta god kreditgivningssed mot konsumenten. 16 I 6 KkredL stadgas: Näringsidkaren ska i sitt förhållande till konsumenten iaktta god kreditgivningssed. Näringsidkaren ska därvid ta till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg och ge de förklaringar som konsumenten behöver. Förklaringsskyldigheten infördes i konsumentkreditlagen 2011 för att uppfylla EUdirektivet 17 om konsumentkrediter. Syftet med förklaringsskyldigheten är att konsumenten ska kunna ta ställning till om kreditavtalet passar dennes ekonomiska situation och behov. Förklaringarna kan bestå av förhandsinformation, kreditavtalets huvudsakliga egenskaper och de effekter som kreditavtalet kan ha. Med förklaringsskyldigheten innefattas också att kreditgivaren ska kontrollera att kredittagaren förstått viktiga delar av kreditavtalet. 18 Näringsidkaren är skyldig att iaktta god kreditgivningssed mot konsumenten både innan och under avtalstiden. De förklaringar som behöver ges till konsumenten varierar i varje enskilt fall, det kan dock exempelvis vara sådana som behövs för att kunna välja mellan olika krediter eller förklaringar för att kunna beräkna sin kreditkostnad. 19 Förklaringsskyldigheten innebär inte någon skyldighet att ge råd till konsumenten, dock bör kreditgivaren avråda konsumenten från att ingå kreditavtal om avtalet är ofördelaktigt och inte till någon rimlig nytta för denne. Lagstiftaren har inte velat införa någon avrådningsskyldighet och motiverar detta med att en sådan bedömning är relativt svårbedömd och skulle kunna leda till att konsumenten uppfattar avrådandet som ett opåkallat intrång i angelägenheter som kreditgivaren inte har något med att göra. 20 Vid bedömning av om kreditgivaren iakttagit god kreditgivningssed görs en enskild bedömning i varje enskilt fall. Hänsyn kan tas till de allmänna råd och rekommendationer som Konsumentverket och Finansinspektionen gett ut och till branschpraxis Begreppet kreditprövning Med kreditprövning menas att en kreditgivare utvärderar en kredittagares ekonomiska förutsättningar att kunna betala tillbaka krediten. Kreditgivaren ska samla in information om kredittagaren som har betydelse för bedömningen av kredittagarens betalningsförmåga, exempelvis kredittagarens ekonomi och skulder. Kreditgivaren ska genom informationen få en helhetsbild av konsumentens ekonomi Eriksson, A., Lambertz, G., Konsumentkrediter, s 79 f /48/EG, Artikel Prop 2009/10:242, s 52 f 19 Prop 2009/10:242, s 90 f 20 Prop 2009/10:242, s Prop 1991/92:83 s 32 ff 22 Lennander, G., Kredit och säkerhet, s 25 5

11 Kreditprövning sker i både kreditgivarens och kredittagarens intresse. Kreditgivaren minskar sitt risktagande genom att genomföra en kreditprövning och kredittagaren gynnas av att denne inte ådrar sig skulder utöver sin egen betalningsförmåga Prop 2002/03:139, s 453 f 6

12 3. Konsumentkreditskyddets utveckling Efter andra världskriget fick människor mer pengar att handla för och marknaden växte, vilket medförde en stor ekonomisk tillväxt. Näringsidkarna använde sig i större utsträckning än tidigare av marknadsföring och reklam, många småbutiker försvann och ersattes med stora butikskedjor vilket medförde att konsumenterna och näringsidkarna blev alltmer anonyma inför varandra. Näringsidkaren och deras intresseorganisation utformade standardavtal själva. Allt detta medförde att näringsidkaren fick en starkare ställning och konsumenten blev den svagare parten. 24 Kreditköpet blev allt vanligare under 1970-talet, cirka 30 % av all varuförsäljning skedde genom kredit år 1973 vilket var 4,5 miljarder kronor. Utöver detta utlånade även banker pengar på kredit för ca 1 miljard samma år. Fördelen med krediter var att konsumenten kunde tillgodogöra sig föremål vid tillfälligt lägre ekonomi, ex vid bosättning eller familjebildande utan att behöva vänta på att spara ihop pengar till inköpen. Konsumtionskrediter antogs även bidra till att utjämna materiell standard mellan olika grupper. Kreditgivningen hade således fått en viktig betydelse inom konsumtionsändamål. Konsumentkrediterna medförde även negativa sidor för konsumenterna. Alltför lättillgängliga krediter kunde leda till att en stor del av konsumentens framtida inkomster i förväg intecknats och kunde i sin tur leda till svårigheter att betala vid oväntade ekonomiska försämringar. Under 1970-talet infördes därför i Sverige konsumentskyddande lagstiftning och institutioner med uppgift att tillvarata konsumenternas intressen Införandet av konsumentkreditlagen Den kreditlagstiftning som fanns innan införandet av konsumentkreditlagen bestod av lag (1915:219) om avbetalningsköp, marknadsföringslagen (1975:1418), lag (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor, konsumentköplagen (1973:877) och avtalslagen (1915:218). Dessa lagar innebar ett visst skydd för konsumenterna men det fanns behov av att utöka kreditlagstiftningen och ge ökat skydd åt konsumenterna då kreditgivningen fått ökad omfattning och nya kreditformer tillkommit såsom låneköp, kontoköp och allmänna konsumtionskrediter. 26 Konsumentkreditlagen infördes därför den 1 januari 1978 med syfte att stärka konsumentskyddet inom kreditområdet. Denna lag skulle ersätta lag om avbetalningsköp och även vissa bestämmelser om krediter i dåvarande konsumentköplag års konsumentkreditlag gällde för alla dåvarande kreditformer mellan näringsidkare och konsumenter och även krediter mellan två privatpersoner förutsatt att krediten förmedlats av en näringsidkare. Kreditgivare skulle lämna information om krediträntan både vid avtalets ingående och vid marknadsföring av krediten. Vidare innehöll lagen regler om kontantinsats vid kreditköp och förbehåll om återtaganderätt. Propositionen angav att Konsumentverket skulle utforma riktlinjer och allmänna råd om hur reglerna skulle tillämpas och anpassas till olika branscher. Reglernas innehåll 24 Grobgeld, L., Konsumenträtt, s 15 f 25 Prop 1976/77:123 s Prop 1976/77:123 s 73 ff 27 Prop 1976/77:123, s 1 7

13 skulle i sista hand bestämmas av Marknadsdomstolen genom deras möjlighet till utfärdande av föreläggande eller förbud Införandet av god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen Konsumentkreditlagen reformerades Sverige blev 1960 medlem i EFTA, European Free Trade Association, som var ett stort frihandelsområde. Inom EFTA fanns en gemensam marknad med fyra friheter: fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster. EFTA och EU förhandlade om ett gemensamt ekonomiskt samarbetsområde kallat EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Genom medlemskapet i EES skulle en stor del av EG-rätten bli en del av den svenska rätten, bland annat EGdirektivet 29 om konsumentkrediter. EG-direktivet syftade till att utforma en mer enhetlig konsumentkrediträtt med ökat konsumentskydd då detta ansågs gynna den gemensamma marknaden 30. Redan när förhandlingarna om EES var klara reformerades konsumentkreditlagen enligt direktivets bestämmelser. 31 Under 1980-talet utvecklades kreditområdet snabbt då krediter blev allt vanligare och flera nya kreditformer bildades. Hushållens totala skuld hade ökat kraftigt och medfört att många skuldsatt sig över sin egen betalningsförmåga. Skulderna minskade stort i slutet av 1980-talet som en följd av att det inte längre fanns ett efterfrågeöverskott på krediter och att kreditgivarna inte lika lättvindigt beviljade krediter. Den främsta orsaken till reformering av konsumentkreditlagen var däremot inte överskuldsättningen utan EG-direktivet års konsumentkreditlag omfattade som huvudregel alla typer av krediter. Lagstiftaren valde nu att införa en regel om god kreditgivningssed i lagen. Kreditgivarnas beteenden kunde starkt påverka konsumenternas ekonomi och genom att införa en regel om god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen betonade lagstiftaren kreditgivarens ansvar mot konsumenten. God kreditgivningssed innebar att näringsidkaren skulle iaktta god kreditgivningssed gentemot konsumenten och tillvarata konsumentens intressen med tillbörlig omsorg. Regeln om god kreditgivningssed skulle vara en utfyllande norm i situationer som inte reglerats i avtalet och vad som ansågs vara god kreditgivningssed skulle tolkas utifrån branschpraxis och tillsynsmyndigheternas allmänna råd och riktlinjer. 33 Kreditprövning ansågs tillhöra god kreditgivningssed och införande av kreditprövningsskyldighet hade diskuterats under reformeringen men ledde inte till någon lagstiftningsåtgärd. Lagstiftaren ansåg att kreditprövningsskyldighet i lag inte behövdes eftersom situationen på kreditmarknaden hade ändrats och att kreditigvarna på eget initiativ redan börjat genomföra kreditprövningar då de lärt sig av sina tidigare misstag Prop 1976/77:123 s 1 f 29 87/102/EEG, 90/88/EEG 30 87/102/EEC, s 1 f 31 Grobgeld, L., Konsumenträtt, s 23 ff och Prop 1991/92:83, s Prop 1991/92:83, s 24 f 33 Prop 1991/92:83 s 32 ff 34 Prop 1991/92:83, s 35 8

14 3.3 Införande av kreditprövningsskyldighet i lag I början av 1990-talet drabbades Sverige av en bankkris som var ett resultat av den kreditexpansion som skett efter avregleringen av kreditmarknaden under 1980-talet i kombination med utvecklingen på fastighetsmarknaden. Bankkrisen var en orsak till att lagstiftningen inom bank- och finansieringsrörelsen behövdes förändras. En annan orsak till reformbehovet var att metoder och tekniker inom riskhantering och dataoch informationsteknologi hade utvecklats snabbt. Nya marknader och finansiella instrument hade utvecklats och internationaliseringen hade ökat januari 2004 infördes därför Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse där det allmänna syftet var att skapa goda förutsättningar för ett effektivt, konkurrenskraftigt och stabilt finansiellt system. Lagstiftaren ville undvika ekonomiska kostnader som en följd av allvarliga störningar i betalningssystemet och kreditförsörjningen. 36 Vid införandet av 2004 års bank- och finansieringsrörelselag ändrades reglerna för tillståndspliktig verksamhet. Tidigare förelåg alltid tillståndsplikt för verksamheter med kreditgivning. Genom den nya lagen ändrades detta så att tillståndsplikten endast omfattade verksamhet med kreditgivning i kombination med upplåning från allmänheten. 37 Lagstiftaren ansåg att denna avreglering medförde att behov fanns att genomföra ändringar i konsumentkreditlagen. 38 Regeln om kreditprövningsskyldighet infördes därför med syfte att betona kreditgivarens ansvar mot konsumenten och för att motverka överskuldsättning. 39 Lagstiftaren ansåg att det fanns ett värde i att tydligt uttrycka kreditgivarnas kreditprövningsskyldighet utanför regeln om god kreditgivningssed, på samma sätt som hade gjorts angående marknadsföring av krediter. 40 Lagstiftaren ansåg dessutom att behov fanns då antalet kreditgivare förväntades öka och lagstiftaren ville genom införandet av kreditprövningsskyldigheten förhindra överskuldsättning hos konsumenter. 41 Kreditprövningsskyldigheten för krediter gällde som huvudregel för alla krediter med undantag för engångskrediter då kredittiden var högst tre månader och avsåg belopp som skulle betalas på en gång och för andra krediter till mindre belopp. Lagstiftaren undantog dessa krediter då de ansåg att dessa krediter medförde liten risk för överskuldsättning bland konsumenterna och att kreditprövning därför ansågs opraktiskt Förändring av kreditprövningsskyldigheten 2011 Ett nytt konsumentkreditdirektiv framtogs av EU 2008 och syftade till att ytterligare harmonisera medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter. I direktivet stadgades bland annat att kreditgivare var skyldiga att genomföra kreditprövningar på alla krediter över 200 euro. 43 Den svenska kreditlagstiftningen 35 Ds 2002:5, s Prop 2002/03:139, s 1 37 Prop 2002/03:139, s Prop 2002/03:139, s Ds 2002:5, s 186 f 40 Ds 2002:5, s Prop 2002/03:139, s Prop 2002/03:139, s /48/EG, Artikel 1 och 8 9

15 anpassades därför till direktivets regler om kreditprövning och innebar att kreditprövningsskyldigheten preciserades gällande hur kreditprövningen skulle gå till. Snabblånen 44 blev allt mer populära i Sverige i början av 2000-talet och alltfler kreditgivare erbjöd denna form av lån. Kronofogdemyndigheten noterade att ansökningar om betalningsföreläggande gällande sms-lån ständigt ökade och hade begärt en översyn över lagstiftningen gällande snabblån. Lagstiftaren ansåg att kreditlagstiftningen borde sträva efter att minska överskuldsättningen utan att i onödan försvåra för kreditgivare och konsumenter som kunde hantera lånen. 45 Den dåvarande regeln om undantag från kreditprövning gällande krediter till mindre belopp och kredittid under tre månader syftade från början till att gälla främst för fakturakrediter. Kreditutbudet hade förändrats väsentligt sedan införandet av denna regel 2004 och hade medfört att många konsumenter överskuldsatt sig och lagstiftaren ansåg därför att behov fanns av att inkludera även dessa krediter i kreditprövningsskyldigheten. Detta förväntades innebära en del ökade administrationskostnader för kreditgivarna, men lagstiftaren ansåg att konsumentintresset vägde över kostnaden. 1 januari 2011 utvidgades kreditprövningsskyldigheten därför att gälla för alla krediter oavsett belopp eller tidsgräns, däremot undantogs räntefria krediter till mindre belopp som skulle betalas igen inom tre månader. Kreditprövningsskyldighet infördes även att gälla vid en väsentlig ökning av krediten Sms-lån, mobillån och mikrolån. 45 Prop 2009/10:242, s 33 f 46 Prop 2009/10:242, s 55 f 10

16 4. Kreditprövning 4.1 Gällande lagstiftning om kreditprövning Kreditgivarens kreditprövningsskyldighet inför kreditgivning stadgas i 12 KkredL som anger: Näringsidkaren skall pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen skall grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande. Vid en ökning av krediten som är väsentlig ska en ny kreditprövning göras. Den nu gällande bestämmelsen om kreditprövning infördes i konsumentkreditlagen 1 januari Kreditprövningsskyldigheten gäller för alla typer av krediter med undantag för fakturakrediter vilket framgår av 4 1 st KkredL. Till skillnad från 1992 års konsumentkreditlag föreligger kreditprövningsskyldigheten idag även för så kallade snabblån, dvs. kreditlån till mindre belopp eller kort kredittid. Kreditprövningen kan sägas bestå av tre delar. Kreditgivaren ska samla in uppgifter om konsumenten, beräkna konsumentens betalningsförmåga utifrån dessa uppgifter och sedan bedöma om kredit ska beviljas eller avslås. De uppgifter som kreditgivaren samlar in om konsumenten måste dessutom vara tillräckliga så att bedömningen av konsumentens betalningsförmåga kan göras med god säkerhet. Kreditgivaren är skyldig att skaffa sig en helhetsbild av konsumentens ekonomiska förhållanden Insamlande av uppgifter om konsumenten Kreditgivaren är skyldig att inhämta uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. De uppgifter som kreditgivaren inhämtar bör komma dels från konsumenten och dels från en eller flera fristående källor, som exempel nämns i förarbetet kreditupplysning som innehåller relevanta och fullständiga uppgifter eller information som samlas ihop från andra källor. 48 Enligt förarbetet är inkomster och övriga kreditåtaganden typiska uppgifter som ska samlas in. De uppgifter som kreditgivaren inhämtar kan komma från konsumenten själv, från kreditupplysning, från myndigheters databaser eller från kreditgivarens eget register och databas. De uppgifter som konsumenten lämnar bör alltid kontrolleras. Information från en kreditupplysning och de uppgifter som konsumenten själv lämnar är i allmänhet tillräckliga beroende på hur aktuell och fullständig informationen från kreditupplysningen är Prop 2009/10:242, s 99 f 48 Prop 2009/10:242, s Prop 2009/10:242, s 100 f 11

17 4.1.2 Att beräkna konsumentens betalningsförmåga Om uppgifterna skulle visa att konsumentens betalningsförmåga är osäker pga. inkomsten, kan förmögenhetsförhållanden få betydelse. Endast uppgiften att konsumenten saknar betalningsanmärkning utgör inte grund för att bevilja en kredit. Att betalningsanmärkning finns utgör heller inte tillräcklig grund för att neka kredit till en konsument, då en konsument kan ha betalningsförmåga trots flera betalningsanmärkningar. Beräkningen av konsumentens betalningsförmåga påverkas inte av om säkerhet ställs för krediten eller inte. Utgångspunkten är att konsumenten vid sidan av säkerheten ska ha betalningsförmåga för krediten Bedömningen om kredit ska beviljas eller inte Kredit ska inte beviljas om man redan vid kreditprövningen inser att säkerheten kommer att behöva tas i anspråk för betalning. Om konsumenten inte har medel utöver belopp som täcker sedvanliga levnadskostnader, ex om konsumenten endast har studiemedel, saknas normalt betalningsförmåga. Kredit kan dock ändå beviljas om konsumenten kan bevisa kommande inkomster från exempelvis sommarjobb Väsentlig höjning av krediten Kreditgivaren är skyldig att genomföra en ny kreditprövning om krediten ökas i väsentlig grad. Vad som är en väsentlig ökning får sättas i relation till kreditens storlek. Uppskattningsvis räknas en ökning med mer än 10 % som en väsentlig ökning. Vid mindre krediter i kronor kan dock en högre gräns tillåtas innan krediten anses ha ökat väsentligt Kreditavtal Avtal regleras främst genom avtalslagen, som innehåller regler om hur avtal ingås, vem som kan teckna avtal och förutsättningar för ogiltighet. Dock innehåller avtalslagen i huvudsak inga regler om hur avtal ska tolkas. Avtalsregler som gäller för konsumenter regleras även i lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, skuldebrevslagen, och konsumentkreditlagen. Nedan kommer en enklare redogörelse gällande avtal och därefter ett avsnitt särskilt om kreditavtal. En närmare beskrivning av ogiltighetsreglerna finner du nedan i kapitlet om civilrättsliga påföljder vid vårdslös kreditprövning Allmänt om avtal Huvudregeln inom avtalsrätten är Pacta sunt servanda, vilket betyder avtal skall hållas. Avtal ingås som regel genom anbud-accept-modellen 53 eller genom konkludent handlande. Formalavtal är vanligt och det är idag även vanligt att avtal ingås elektroniskt. 50 Prop 2009/10:242, s Prop 2009/10:242, s 100 f 52 Prop 2009/10:242, s Konsensualavtal, kännetecknas av att avtal tecknas genom sammanstämmande viljor 12

18 Inom många områden är standardavtal vanligt. Standardavtal är utarbetade formulär med standardiserade avtalsklausuler och innehåller generella avtalsvillkor som är tänkta att gälla för en hel grupp av människor, till exempel konsumenter. 54 Standardavtal är väldigt vanligt inom konsumenträtten och utvecklades under talet. I början utformades dessa endast av näringsidkarna vilket medförde en nackdel för konsumenterna. Dagens standardavtal har oftast tillkommit efter förhandlingar mellan Konsumentombudsmannen och näringslivets organisationer. 55 Det enda som krävs för att standardavtalet ska bli gällande är att konsumenten fått ta del av villkoren eller känner till att villkoren existerar. Konsumenten behöver således inte själv ha läst igenom villkoren i standardavtalet. 56 Villkoren ska också vara lättillgängliga för konsumenten. Undantag finns och dessa är om villkoren är överraskande eller särskilt tyngande Särskilt om kreditavtal Enligt 2 KkredL är kreditavtal ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande. Kreditavtal tecknas mellan kreditgivaren och kredittagaren. Kreditavtal är ett skuldebrev då det tecknats skriftligt. Termen kreditavtal används istället för skuldebrev, eftersom begreppet kredit är vidare än skuldebrev. 58 Kreditavtal ser olika ut beroende på vilken kreditform som tecknas. Kreditavtal består av olika indelningsgrunder. Sådana indelningsgrunder kan till exempel vara efter kredittidens längd eller ändamålet med krediten. 59 Standardavtalen 60 har en stor betydelse inom kreditområdet eftersom de tillämpas ofta. 61 Kreditgivaren är skyldig att, både innan och under avtalstiden, iaktta god kreditgivningssed mot konsumenten. De villkor som, i förhållande till konsumentkreditlagens regler, är till nackdel för konsumenten är ogiltiga enligt 5 KkredL. Kreditavtal får endast tecknas efter kreditprövning genomförts som bevisar att konsumenten har ekonomiska förutsättningar att kunna återbetala krediten. Innan ett kreditavtal ingås, eller snarast därefter, måste kreditgivaren tillhandahålla konsumenten med formuläret Standardiserad europeisk konsumentkredit-information. Detta formulär informerar konsumenten om bland annat kreditvillkoren, räntan, avbetalningsplan, avgifter och påföljder vid dröjsmål av betalningen. 62 I konsumentkreditlagen stadgas inte något skriftligt krav för avtalet. Det föreligger alltså inte något formkrav för avtalets tecknande, dock ska kreditavtalet dokumenteras genom att avtalet nedtecknas i en handling eller i annan varaktig form och denna ska vara tillgänglig för konsumenten. 63 Bland de uppgifter som ska dokumenteras kan nämnas bland annat avtalsvillkoren, information om ränta, kreditens löptid, avbetalningsplan, påföljder vid dröjsmål med betalningen, konsumentens 54 Bernitz, U., Standardavtalsrätt, s 11 f 55 Grobgeld, L., Konsumenträtt, s 32 f 56 Praxis från HD finns, ex NJA 1978 s Grobgeld, L., Konsumenträtt, s 33 f 58 Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Avtal med standardiserade villkor, ofta för en hel bransch, exempelvis kreditvillkor för konsumenter 61 Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Mellqvist, M, Persson, I, Fordran och skuld, s

19 personuppgifter, förfarandet för att säga upp kreditavtalet, möjlighet att få tvist prövad samt uppgifter till tillsynsmyndigheten. Detta framkommer av 14 KkredL. 4.3 Borgensavtal När ett kreditavtal ingås mellan kreditgivaren och konsumenten krävs ofta att en säkerhet ställs, detta för att kreditgivaren därmed minskar kreditrisken och ökar sina möjligheter till att få krediten återbetalad. Säkerheten kan vara i form av antingen en realsäkerhet eller en personell säkerhet, dvs. borgen, eller en blandning av de båda säkerheterna. 64 Säkerheten kan sägas vara ett extra komplement för att minska kreditrisken för kreditgivaren. Borgensansvaret är accessoriskt vilket innebär att borgensmannen ansvarar för det gäldenären har kvar att betala enligt skuldebrevet. När gäldenären amorterar minskar skuldebrevet och då även borgenansvaret. 65 Att borgen ställs som säkerhet innebär dock inte att konsumenten kan sakna återbetalningsförmåga, dvs. inte godkänns i kreditprövningen. För att kreditlån ska godkännas krävs alltså att konsumenten har återbetalningsförmåga, oavsett om säkerhet finns eller inte. 66 Borgensavtalet ingås mellan borgensmannen och borgenären, kreditgivaren. Gäldenären, kredittagaren, är därmed inte avtalspart i själva borgensavtalet. Ofta har dock borgensmannen och kredittagaren ingått ett föravtal, där borgensmannen lovat att gå i borgen för kredittagarens framtida kredit. 67 Borgen kan vara antingen enkel borgen eller proprieborgen. Det allra vanligaste är proprieborgen vilket innebär att borgensmannen ansvarar för skulden såsom sin egen. Detta får följden att kreditgivaren, när lånet förfallit, själv väljer vem denne ska kräva ut skulden av. Kreditgivaren har då ingen skyldighet att först försöka få betalt av gäldenären. 68 Med enkel borgen menas att borgensmannen ansvarar att betala för det som gäldenären själv inte kan betala. Detta innebär att kreditgivaren är skyldig att försöka få pengar av gäldenären först och sedan måste styrka gäldenärens obestånd vid utkrävning av skulden hos borgensmannen Kreditgivarens ansvar mot borgensman Kreditgivaren har en upplysningsplikt mot borgensmannen både in contrahendo och in contractu, det vill säga både innan borgenavtalets ingående och under avtalstiden. Kreditgivaren ska under avtalstiden informera borgensmannen om kredittagarens ekonomiska förhållanden såsom försening med amortering, betalningsanstånd eller om kredittagaren tagit nya lån. Kreditgivaren har en principiell skyldighet att varna borgensmannen om problem börjar visa sig för att se till att borgensmannen inte går miste om sin regressrätt mot kredittagaren Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Lennander, G., Kredit och säkerhet, s 44 f 69 Lennander, G., Kredit och säkerhet, s 61 f 70 Ramberg, C., Kontraktstyper, s 199 ff 14

20 Finansinspektionen har i deras allmänna råd och rekommendationer reglerat kreditgivarens ansvar i förhållande till borgensmannen. Kreditgivaren bör informera borgensmannen om det finns uppgifter i kreditprövningen som är av intresse för borgensåtagandet och som inte kan lämnas ut och denne bör även ange skälen till detta. En orsak till att sådan uppgift inte kan lämnas ut är att konsumenten inte samtycker till det. Om borgen tecknas för en kredit bör kreditgivaren genomföra kreditprövning på både konsumenten och borgensmannen. Vidare bör borgensåtagandet endast godkännas om borgensmannen har återbetalningsförmåga eller avyttringsbara tillgångar för krediten. 71 När borgensförbindelse ingås mellan borgenären, kreditgivaren, och borgensmannen uppstår ett kontraktförhållande vilket innebär att ömsesidiga förpliktelser uppkommit. Om borgenären försummar sina skyldigheter kan borgensmannen åberopa skadeståndsansvar, vilket för med sig att borgenmannens borgenansvar kan nedsättas Konsumentens ansvar Vid ingående av kreditavtal har även konsumenten ett ansvar. Den främsta skyldigheten är att betala tillbaka krediten enligt den återbetalningsplan som konsumenten och kreditgivaren upprättat. Annan skyldighet som konsumenten har är till exempel skyldighet att lämna riktiga uppgifter om sin ekonomi. Utgångspunkten vid kreditgivning är att konsumenten sätter sig in i kreditavtalets konsekvenser och övervägen dess följder. Det förutsätts även att konsumenten själv är insatt i sina ekonomiska förhållanden och själv kan bedöma om denne har råd med krediten eller inte. Ramberg 73 anser dock att det kan vara svårt för en kredittagare att bedöma sin framtida betalningsförmåga på ett realistiskt sätt. 4.5 Myndigheter med ansvar inom konsumentskyddet Konsumentverket och Finansinspektionen är de myndigheter som utövar tillsyn över att konsumentkreditlagens regler följs. Förutom att vara tillsynsmyndighet utger båda myndigheterna även föreskrifter och allmänna råd och rekommendationer. 74 Allmänna reklamationsnämnden är en statlig myndighet som bildades i början på 1970-talet och hade som syfte att på olika sätt ta tillvara konsumenternas intressen. 75 Tvister mellan konsument och näringsidkare kan föras i allmän domstol eller i Allmänna reklamationsnämnden. Process kan även föras via Kronofogdemyndigheten då näringsidkare kan ansöka om betalningsföreläggande som används för att driva in en fordran. 71 FFFS 2011:47, s 6 f 72 Lennander, G., Kredit och säkerhet, s Ramberg, C., Kontraktstyper, s Grobgeld, L., Konsumenträtt, s 244 f 75 Grobgeld, L., Konsumenträtt, s 15 15

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig PM till riksdagen 2006-11-24 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Helena Norberg 08-405 13 87 Rådets möte (KKR) den 4-5 december 2006 Dagordningspunkt 6 Rubrik: Ändrat

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

D-UPPSATS. Regleringen av snabblån mot bakgrund av klassiska krediter

D-UPPSATS. Regleringen av snabblån mot bakgrund av klassiska krediter D-UPPSATS 2008:064 Regleringen av snabblån mot bakgrund av klassiska krediter Stefanie Friberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter beslutade den 25 januari 2011. KOVFS 2011:1 Utkom från trycket den 1 februari 2011 Konsumentverket

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för snabbkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Aspelund

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter; SFS 2014:275 Utkom från trycket den 20 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens

Läs mer

Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits.

Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits. Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits. Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kredit som är avsedd

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF1 Etiska Riktlinjer FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Krediter & betaltjänster

Krediter & betaltjänster 2016-04-26 Krediter & betaltjänster 2016-04-26 Vad har hänt sedan BUS-dagarna 2015? Arbetsområde: Krediter & betaltjänster Anna Hult Erik Fröcklin Martin Ekelöf Sara Wahlberg Kontakt: förnamn.efternamn@konsumentverket.se

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Kreditprövning och tillsyn enligt konsumentkreditlagen Ronja Benediktsson

Kreditprövning och tillsyn enligt konsumentkreditlagen Ronja Benediktsson JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Kreditprövning och tillsyn enligt konsumentkreditlagen Ronja Benediktsson Examensarbete i Finansmarknadsrätt, 30 hp Examinator: För- och efternamn Stockholm,

Läs mer

Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 maj 2016 Morgan Johansson Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter; beslutade den 23 juni 2004. KOVFS 2004:6 Utkom från trycket den 7 juli 2004 Konsumentverket beslutar

Läs mer

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter 2640 Nr 789 Bilaga 1 Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Kreditfömedlare * Denna information är frivillig

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN. I dessa allmänna råd om konsumentkrediter anges vad som särskilt bör beaktas vid:

FINANS- INSPEKTIONEN. I dessa allmänna råd om konsumentkrediter anges vad som särskilt bör beaktas vid: FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden beslutade den 18 december 1997 Omfattning I dessa allmänna råd om konsumentkrediter anges vad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-15 Närvarande: Närvarande: F.d. justitieråden Bo Svensson och Gustaf Sandström samt justitierådet Ingemar Persson. Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden

Läs mer

Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830)

Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830) Rubrik: Konsumentkreditlag (1992:830) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS

Läs mer

Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument

Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument 1 Svenska Bankföreningen 2010-10-22 Promemoria samt rekommendation avseende kreditkortsavtal till konsument Den 1 januari 2011 kommer en ny konsumentkreditlag att träda ikraft. Eftersom Bankföreningen

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06. KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06. KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Mobillån Sverige AB, Box 618, 101 32 STOCKHOLM Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå,

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2014:11 Utkom från trycket

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Kommittédirektiv Konsumentskydd vid telefonförsäljning Dir. 2013:95 Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster har

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Min Räkning Finance AB (Betalaräkning.se) Box 24104, 10451 Stockholm kundcenter@betalarakning.se http://www.betalaräkning.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-02-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 8 juni 2006. SFS 2006:548 Utkom från trycket den 16 juni 2006 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Skuldsanering

Läs mer

Konsumenträtt och skydd av svagare part. Syftet med föreläsningen. Konsumenträtten. Föreläsning 12 mars 2012

Konsumenträtt och skydd av svagare part. Syftet med föreläsningen. Konsumenträtten. Föreläsning 12 mars 2012 Konsumenträtt och skydd av svagare part Föreläsning 12 mars 2012 Torbjörn Ingvarsson docent, universitetslektor Syftet med föreläsningen Allmän orientering om konsumenträtt och regler som ger ett skydd

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Telefon E-post Webbadress Stockmann Oyj Abp Aleksanterinkatu 52, 00100

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 december 2015 Morgan Johansson Tobias Eriksson (Justitiedepartementet)

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Konsumentskydd vid banklån

Konsumentskydd vid banklån JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Åberg Konsumentskydd vid banklån Examensarbete 20 poäng Lars Gorton Bankrätt, Konsumenträtt Vt 2003 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR 3 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Konsumentkreditlag; utfärdad den 9 december 2010. SFS 2010:1846 Utkom från trycket den 17 december 2010 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Stockholm den 2 april 2014

Stockholm den 2 april 2014 R-2014/0054 Stockholm den 2 april 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/125/KO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 januari 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överskuldsättning

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:34

Regeringens proposition 2013/14:34 Regeringens proposition 2013/14:34 Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar Prop. 2013/14:34 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 31 oktober 2013 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846); SFS 2016:1031 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån Civilutskottets betänkande 2013/14:CU15 Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:44 Rättvisare regler vid förtidsbetalning

Läs mer

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Uppgifterna återger korrekt det erbjudande vi lämnar under nuvarande

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Paxo Finans AB, org.nr. 556902-7344 Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Förhållandet till regeringsformens bestämmelser

Förhållandet till regeringsformens bestämmelser REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2015-10-29 AdmD-515-2015 Ert datum Ert diarienr 2015-09-04 Fi2015/4235 Promemorian Amorteringskrav Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

En kreditprövning genomförs alltid av Vivus innan lån kan beviljas. Låntagaren godkänner att sedvanlig kreditprövning genomförs.

En kreditprövning genomförs alltid av Vivus innan lån kan beviljas. Låntagaren godkänner att sedvanlig kreditprövning genomförs. ALLMÄNNA VILLKOR 4Finance AB, org nr. 556790-4189 Maj 2013 1. Allmän. Kreditgivare är 4Finance AB ( Vivus ). 4finance är registrerat hos Bolagsverket med organisationsnummer 556790-4189 och har även sin

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:242

Regeringens proposition 2009/10:242 Regeringens proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag Prop. 2009/10:242 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt Tobias Billström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628

Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628 B E S L U T S P R O M E M O R I A Datum 2011-10-06 FI Dnr 10-4628 Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

Sms-lån Kreditgivning med bristande konsumentskydd

Sms-lån Kreditgivning med bristande konsumentskydd MITTUNIVERSITETET Campus Östersund Institutionen för samhällsvetenskap Linn Mårtensson/Maria Hjalmarsson Rättsvetenskap C - Examensarbete 15 hp HT 2009 Sms-lån Kreditgivning med bristande konsumentskydd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om inlåningsverksamhet; SFS 2004:299 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Snabba Pengar. En Helhetssyn över Tjänsten SMS Lån. Handelsrätt C. Uppsats HT 2008. Författare: Daniel Mikaelsson Handledare: Stephan Alm

Snabba Pengar. En Helhetssyn över Tjänsten SMS Lån. Handelsrätt C. Uppsats HT 2008. Författare: Daniel Mikaelsson Handledare: Stephan Alm Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Snabba Pengar En Helhetssyn över Tjänsten SMS Lån Författare: Daniel Mikaelsson Handledare: Stephan Alm Sammanfattning

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Sms-lån Färdigreglerat?

Sms-lån Färdigreglerat? Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i civilrätt 30 högskolepoäng Sms-lån Färdigreglerat? Författare: Joel Teran Handledare: Professor Laila Zackariasson 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; SFS 1999:268 Utkom från trycket den 1 juni 1999 utfärdad den 12 maj 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblån

Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblån Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblån Ett fastställande av gällande rätt och Konsumentkreditlag 2014:83. Kandidatuppsats i affärsjuridik inom krediträtt Författare: Handledare: Tomas Demirel

Läs mer

Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden

Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden REMISSPROMEMORIA Datum 2011-03-14 FI Dnr 10-4628 Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Lagrådsremiss. Ny konsumentkreditlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ny konsumentkreditlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ny konsumentkreditlag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 juni 2010 Beatrice Ask Magnus Medin (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet

Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Allmänna Råd för konsumentkreditverksamhet Medlem i Konsumentkreditföretagen är företag som erbjuder personer möjligheten att klara oförutsedda händelser i sin vardag genom en tidsmässigt kort ekonomisk

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter beslutade den 25 januari 2011. KOVFS 2011:1 Utkom från trycket den 1 februari 2011 Konsumentverket

Läs mer

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Att kränga krediter till utsatta

Att kränga krediter till utsatta Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån 2009 Behöver du låna pengar och har bråttom? 1 Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån av Sveriges Konsumenter 2009 1. Inledning sid

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och

Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/1044 2013-12-12 Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Elektronikbranschen Konsumentverket och Elektronikbranschen har träffat en överenskommelse

Läs mer

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/009 Er referens: Fi Dnr 15-9011 1 (6) 2016-10-14 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Läs mer

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete.

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar

Läs mer

Finansdepartementet

Finansdepartementet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/02/007 Er referens: Fi2017/00842/B 1 (9) 2017-04-18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ytterligare verktyg för makrotillsyn Sammanfattning Bankföreningen anser att det

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) Målnummer: T3602-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2000-11-07 Rubrik: Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år

Läs mer

Ansökan om upphandlingsskadeavgift. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande Dnr 70/ (8) Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholm

Ansökan om upphandlingsskadeavgift. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande Dnr 70/ (8) Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholm Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2012-02-20 Dnr 70/2012 1 (8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Lennart Hamberg och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Tillgång till betalkonto med grundläggande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalsrätt Peter Gustavsson Huvuddrag i kursen Avtalslagen Avtalsbundenhet Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalslagen 1 Allmän avtalsrätt Vad är allmän avtalsrätt? Regler som är gemensamma för alla

Läs mer

Avtal Hälsoval Sörmland

Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Avtal har denna dag slutits mellan Landstinget Sörmland genom Enheten för Hälsoval Sörmland, nedan kallad Landstinget, och XX, nedan kallad Vårdgivaren. Avtalsparter Landstinget

Läs mer

Stockholm den 19 december 2005 R-2005/1363. Till Finansdepartementet. Fi2005/1958

Stockholm den 19 december 2005 R-2005/1363. Till Finansdepartementet. Fi2005/1958 R-2005/1363 Stockholm den 19 december 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/1958 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 september 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Konsumentskyddet

Läs mer