Justitiedepartementet Konsumentenheten STOCKHOLM

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/002 Er referens: Ju2014/125/KO 1 (6) Justitiedepartementet Konsumentenheten STOCKHOLM e-post: ju.ko@regeringskansliet.se Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) Sammanfattning Bankföreningen anser att utredningen har gjort en värdefull kartläggning och analys av frågor om överskuldsättning i det svenska samhället. Utredningen har också tagit fram värdefull statistik över skuldsättningen hos olika hushåll. Bankföreningen tillstyrker utredningens förslag om - resurser till Konsumentverket och skärpt lagstiftning - översyn av ockerbestämmelserna - förstärkning av budget- och skuldrådgivningen - ekonomiakut - finansiella folkbildningsuppdrag - utökad statistik och forskning Bankföreningen avstyrker utredningens förslag om - slutlig preskription - uppgiftsskyldighet avseende preskriptionsavbrott - avräkning på kapitalskuld före räntor och avgifter - utökad kreditupplysningsinformation - saneringslån - inkomstuppgifter månadsvis - gemensam standard för debetkort för barn - finansiering av utredningens förslag Genomgång av utredningens olika förslag Resurser till Konsumentverket Utredningen föreslår ökade resurser till Konsumentverket och pekar på behovet av skärpning av lagstiftningen så att verket bättre kan övervaka kreditmarknaden ur ett konsumentperspektiv. Bankföreningen instämmer i utredningens uppfattning och anser att det är angeläget att all kreditgivning till konsumenter omfattas av tillräcklig tillsyn och ingripandemöj-

2 2 (6) ligheter från myndigheternas sida. Samtidigt kan föreningen konstatera att regeringen nyligen lagt fram förslag i denna riktning och att det utredningen eftersträvar därför till stora delar är på väg att genomföras. Ockerbestämmelserna Utredningen anser att en förändring av ockerbestämmelserna bör övervägas, t.ex. genom att kopplingen mellan den civilrättsliga och den straffrättsliga bestämmelsen ses över. Bankföreningen instämmer i utredningens uppfattning att möjligheterna att ingripa mot extrema räntesatser behöver underlättas och anser att det är mycket otillfredsställande att bestämmelserna som är avsedda att användas mot ocker inte kan tilllämpas på ett effektivt sätt mot orimliga räntevillkor. Föreningen välkomnar därför en översyn av ockerbestämmelserna i den riktning som utredningen föreslår. Kreditupplysningsinformation Utredningen föreslår att det ska utredas om fler kreditupplysningsuppgifter skulle kunna förbättra kreditbedömningsunderlaget. Bankföreningen anser att utredningens strävan att ytterligare förbättra kreditupplysningsinformationen genom att komplettera den med information om snabblåneföretagens utlåning, fakturakrediter och inkassobolagens fordringar i och för sig är vällovlig. Men föreningen vill framhålla att den kreditupplysningsinformation som är tillgänglig för svenska kreditgivare är mycket omfattande och håller en hög kvalitet och i dessa avseenden är klart bättre än i flertalet andra länder. Bankföreningen vill understryka att upplysningar om krediter för närvarande lämnas av kreditinstitut som står under tillsyn och för vilka gäller sekretess beträffande denna information. Uppgiftslämnandet är dessutom frivilligt. Att utsträcka uppgiftslämnandet och därmed också tillgången till denna information avviker från grunderna för kreditupplysningslagen och måste föregås av en noggrann analys. Behovet av en sådan förändring kan också ifrågasättas med hänvisning till den redan höga standarden på kreditupplysningsinformationen i Sverige. Föreningen hänvisar härutöver till vad som anförts i det särskilda yttrandet av experterna Månsson, Smedberg och Tetzell. Inkomstuppgifter månadsvis Utredningen anser att förslag som presenterats av andra utredningar om att uppgifter om inkomster ska lämnas månadsvis istället för med längre intervaller bör genomföras, eftersom det skulle kunna motverka överskuldsättning. Bankföreningen är kritisk mot att alla arbetsgivare ska behöva redovisa inkomstuppgifter varje månad, eftersom det skulle medföra en kraftigt ökad uppgiftslämnarbörda.

3 3 (6) Budget- och skuldrådgivningen Utredningen anser att Budget- och Skuldrådgivningen bör bli mera kraftfull och likvärdig över hela landet. För att uppnå detta anser utredningen att staten bör överta ansvaret för finansieringen av en basnivå genom att skatteväxla generella statsbidrag mot den genomsnittliga kommunala kostnaden för budget- och skuldsaneringen. Bankföreningen anser i likhet med utredningen att budget- och skuldrådgivarna bör kunna ha en nyckelroll när det gäller att bistå personer med ekonomiska problem genom att lämna råd om hur man kan agera för att få kontroll över sin ekonomi. Föreningen instämmer i utredningens uppfattning att verksamheten med budget- och skuldrådgivare behöver byggas ut, så att den finns i hela landet och har tillräcklig kapacitet att ta emot skuldsatta personer inom rimlig tid. Snabba insatser är ofta nödvändiga för att undvika att situationen ytterligare försämras. Bankföreningen anser dessutom att kompetensen hos budget- och skuldrådgivarna behöver uppmärksammas. Kvaliteten är nu alltför skiftande över landet, vilket medför att de skuldsatta rent av kan få felaktiga råd. Det vore önskvärt att det införs krav på en viss lägsta kompetensnivå och krav på årliga uppdateringar inom relevanta områden, så att medborgarna, som ofta är i en utsatt situation kan få den hjälp de är i behov av. Hur förstärkningen av verksamheten ska finansieras är en fråga för staten och kommunerna att avgöra. Saneringslån Utredningen föreslår att det ska genomföras en försöksverksamhet med saneringslån. Syftet skulle vara att samla ihop många små dyra lån till ett enda med rimlig ränta. Lånen skulle ges med statlig garanti och administreras av kommunerna. Bankföreningen har, mot bakgrund av den översiktliga beskrivningen, svårt att bedöma hur verksamheten med saneringslån är avsedd att fungera. Utöver att det ska vara en statlig garanti och att administrationen ska skötas av kommunerna, framgår också att upphandling av kreditgivningstjänsten ska ske hos externa kreditgivare och att kommunerna ska stå för en del av risken. För Bankföreningen är det oklart hur samverkan mellan de olika aktörerna ska ske. Om det t.ex. är bankerna som ska bevilja krediterna bör dessa också svara för kreditprövningen. Av det regelverk som gäller för bankerna följer att kredittagaren måste ha en tillräcklig återbetalningsförmåga, vilket innebär att kredit inte kan beviljas bara till följd av att det finns en statlig garanti. Bankerna beviljar redan idag lån till kunder i syfte att dessa ska kunna sanera sin ekonomi och lösa dyrare krediter. Bankerna tillämpar då sedvanlig kreditprövning och affärsmässiga villkor. Bankföreningen vill härutöver peka på möjligheten till skuldsanering. Eftersom det således redan finns ett par vägar för skuldsatta personer att sanera sina skulder har Bankföreningen svårt att se ett påtagligt behov av utredningens förslag särskilt som det förefaller vara förenat med betydande administration.

4 4 (6) Ekonomiakut Utredningen anser att en ekonomisk upplysningstjänst, ekonomiakut, bör knytas till den upplysningstjänst för konsumenter som aviserats av regeringen och ska skötas av Konsumentverket. Bankföreningen tillstyrker förslaget. Finansiella folkbildningsuppdrag Utredningen föreslår att Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten i likhet med vad som gäller för Finansinspektionen bör få särskilda medel avdelade för uppdrag att driva finansiell folkbildning i samverkan med varandra, andra myndigheter, kommuner, det civila samhället och privata aktörer. Särskilt viktigt är att försöka nå barn och unga vuxna och personer med psykiska och kognitiva funktionshinder. Bankföreningen instämmer i utredningens uppfattning att det är angeläget att öka kunskapen om frågor av betydelse för privatekonomin genom riktade insatser till olika grupper av medborgare. Föreningen vill särskilt peka på behovet insatser i skolan genom att privatekonomiska moment integreras i befintliga skolämnen. Stöd för gäldenärer att kontrollera fordringars giltighet Utredningen anser att krav bör ställas på att borgenärer, när de ansöker om betalningsföreläggande, ska ange när och hur preskriptionsavbrott skett för fordringar som är äldre än preskriptionstiden för respektive fordringsslag. Bankföreningen är kritisk till utredningens förslag eftersom det helt skulle ändra grunderna för den nuvarande summariska processen, vars syfte just är att åstadkoma en enkel hantering utan krav på omfattande underlag och bedömningar. De uppgiftskrav som utredningen vill införa skulle medföra en stor administrativ belastning för alla borgenärer och omfatta alla fordringar trots att de problem som utredningen vill åtgärda endast rör en bråkdel av alla gäldenärer och fordringar. Ansökningar görs ofta rationellt genom att sändas på fil till Kronofogden. Detta förfarande skulle inte kunna användas om ytterligare underlag skulle fogas till varje fordran. Föreningen vill på denna punkt också hänvisa till vad som anförs i det särskilda yttrandet av Månsson, Smedberg och Tetzell. Statistik och forskning Utredningen understryker att statistiken om skulder på individ- och hushållsnivå behöver förbättras för att säkerställa att beslutsfattare har tillräcklig kunskap om hur kreditmarknaden och risker för överskuldsättning utvecklas. Statistiska Centralbyrån bör enligt utredningen få ansvar för att inom ramen för den officiella statistiken producera statistik om hushållens allmänna skuldsättning och skuldsättning hos Kronofogdemyndigheten.

5 5 (6) Bankföreningen instämmer i utredningens uppfattning att statistiken på hushållsnivå behöver förbättras. Samtidigt vill vi framhålla att såväl integritets- som uppgiftslämnaraspekter måste beaktas vid en utveckling av statistiken. Så långt möjligt bör statistik kunna sammanställas med användning av befintlig data och utan insamling av känslig individinformation. Slutlig preskription Utredningen föreslår att slutlig preskription införs efter drygt 15 år för fordringar som fastställts av Kronofogdemyndigheten eller i domstol för fordringar mellan privatpersoner och om skulden grundar sig på brott föreslås preskriptionstiden vara 20 år. Preskriptionstidens starttidpunkt bör inträffa tre månader efter fastställelse. Vidare föreslås att avräkning på skuld bör först ske på kapitalbeloppet och därefter på räntor och avgifter samt att Kronofogden bör kunna kalla okända borgenärer för hårt skuldsatta personer. Bankföreningen avstyrker förslaget om att införa slutlig preskription och hänvisar här till vad som anförs i det särskilda yttrandet av Månsson, Smedberg och Tetzell. Föreningen vill bl.a. framhålla att förslaget kommer att få effekt för alla fordringsförhållanden och alla medborgare och företag och inte endast för den grupp på under personer som kan anses vara överskuldsatta. Sådana generellt verkande åtgärder är inte motiverade. Det är lämpligare att vidta åtgärder som är direkt inriktade på att hjälpa personer med överskuldsättningsproblem, t.ex. det särskilda skuldsaneringsinstitutet, där förslag till förändringar nyligen har presenterats. Föreningen kan också upplysa om att bankerna redan kunnat notera negativa effekter av utredningens förslag på det sättet att gäldenärer med hänvisning till den som de antar kommande preskriptionen underlåter att betala enligt tidigare uppgjorda betalningsplaner. De farhågor som framhålls i det särskilda yttrandet om en sämre betalningsmoral till följd av förslaget har således tyvärr redan börjat besannas. Bankföreningen avvisar också tanken på att avräkning först ska ske på kapitalbeloppet och därefter på räntor och kostnader. Som framhålls i det särskilda yttrandet har den nuvarande ordningen funnits i vår lagstiftning under mycket lång tid och bygger på hävdvunna principer. Ytterst innebär förslaget ett ifrågasättande av att den som tillhandahåller en kredit ska få ersättning för sina upplåningskostnader och kostnader för administration för att ge krediten. Förslaget kan leda till beteendeförändringar som är svårbedömda, men risken får anses betydande att betalningsviljan påverkas och det skulle bli en påtaglig fördel för en gäldenär att bli föremål för exekutiva åtgärder. Betalkort utan kredit till barn

6 6 (6) Utredningen anför att i en alltmer kontantlös ekonomi är det viktigt att även barn får möjlighet att handla utan att skuldsätta sig. Utredningen förordar en överenskommelse mellan banker, finansinstitut och handeln om en gemensam standard för debetkort för barn under 18 år. Bankföreningen instämmer i utredningens uppfattning att det är positivt om barn kan få tillgång till debetkort. Föreningen vill dock framhålla att flertalet banker redan erbjuder debetkort till barn från 13 år och några efter prövning till yngre än 13 år. De grundläggande funktionerna hos produkterna är jämförbara, men de närmare villkoren och åldersgränserna kan skilja sig åt mellan bankerna. Föreningen anser att det bankerna individuellt bör kunna utforma kunderbjudanden och förordar inte en standardisering av debetkortens utformning. Finansiering av utredningens förslag Utredningen föreslår att företag under Finansinspektionens tillsyn till stor del ska svara för finansieringen av utredningens förslag. Detta föreslås ske genom att den avgiftsbas som används för att finansiera Finansinspektionens tillsynsverksamhet också ska användas som bas för avgift eller skatt för att delfinansiera i första hand offentlig statistik, forskning, Ekonomiakut, ökade resurser till Konsumentverkets tillsynsverksamhet samt Budget- och skuldrådgivningen. Bankföreningen anser att om åtgärder mot överskuldsättning ska genomföras måste detta ses som ett ansvar för och en angelägenhet för hela samhället och därav följer att finansiering bör ske genom det generella skattesystemet. De befintliga tillsynsavgifterna till Finansinspektionen är uteslutande avsedda för myndighetens egna verksamheter och ansvarsområden och utredningens förslag skulle innebära en principiellt viktig omläggning och utökning av dagens avgiftssystem. Huvuddelen av utredningens förslag får kostnadseffekter för andra myndigheter och samhällssektorer än inspektionen. Det finns enligt föreningens uppfattning inte grund för att använda sig av Finansinspektionens avgiftsbas för kostnader som inte är hänförliga till inspektionens verksamhet. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Thomas Östros Tomas Tetzell