BYGGSTEN: Landstingens och regionernas ansvar för rättighetsartiklarna, inventeringsfrågor

Transkript

1 KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Landstingens och regionernas ansvar för rättighetsartiklarna, inventeringsfrågor Det här dokumentet handlar om landstingens och regionernas ansvar för genomförandet av artiklarna De fyra första artiklarna beskriver de övergripande principer som är centrala för konventionen. Innehållet i dessa artiklar måste alltid beaktas för att de mål och åtgärder landstinget eller regionen fastställer ska kunna leda till att konventionen genomförs i praktiken. Dokumentet är inte uttömmande men syftar till att underlätta förståelsen för vad som ligger på den regionala nivån. För varje artikel finns: En kort sammanfattning av artikelns innebörd Motsvarande rättigheter i andra konventioner och FN:s standardregler. Landstings och regioners ansvar för genomförandet av artikeln. De lagar och regelverk som reglerar området ifråga. Frågor som kan användas för att inventera hur landstinget/regionen lever upp till konventionen. 1

2 Sist i dokumentet finns en förteckning med fullständiga namn och nummer över de svenska lagar och regelverk som tas upp i detta dokument. Den svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller beskrivning av regelverk och pågående arbete, statistik gällande den faktiska situationen för människor med funktionsnedsättning samt funktionshindersrörelsens kommentarer och rekommendationer på den rådande situationen och hur situationen kan utvecklas. Många av kommentarerna bör kunna underlätta landstingens/regionens arbete med mänskliga rättigheter, framtagning av handlingsplaner mm. Artiklarna 12, 13 och 28 är inte med då de inte omfattar landsting och regioner. 2

3 Artikel 1 Syfte... 7 Konventionens syfte... 7 Begreppet människor med funktionsnedsättning... 7 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel Artikel 2 Definitioner... 8 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel Artikel 3 Allmänna principer... 8 Exempel... 9 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel Artikel 4 Allmänna åtaganden Att respektera rättigheterna Att skydda rättigheterna Att främja rättigheterna Direkta och progressiva rättigheter Progressiva rättigheter Direkta rättigheter Samarbete med funktionshindersrörelsen Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 5 Jämlikhet och icke-diskriminering Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 7 Barn med funktionsnedsättning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 8 Ökad medvetenhet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk

4 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 9 Tillgänglighet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande artiklar i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Den fysiska miljön Transportmedel Kommunikation Övrigt Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 10 Rätten till liv Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 11 Risksituationer Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 14 Frihet och personlig säkerhet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel

5 ARTIKEL 17 Skydd för den personliga integriteten Sammanfattning av artikelns bestämmelser Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande artiklar i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 20 Personlig rörlighet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Färdtjänst Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel Färdtjänst Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 22 Respekt för privatlivet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel Artikel 23 Respekt för hem och familj Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk

6 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 24 Utbildning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk: Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 25 Hälsa Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 26 Habilitering och rehabilitering Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 27 Arbete och sysselsättning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Svenska lagar och regelverk Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Sammanfattning av artikelns bestämmelser Motsvarande rättigheter i andra dokument Landstinget/regionens ansvar Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel ARTIKEL 31 Insamling av statistik och information Sammanfattning av artikelns bestämmelser Landstinget/regionens ansvar Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel Förteckning över de svenska lagar och regelverk som tas upp i detta dokument

7 Artikel 1 Syfte Konventionens syfte I förordet och i artikel 1 slås fast att syftet med konventionen är att se till att människor med funktionsnedsättning får full och lika tillgång till sina mänskliga rättigheter som människor utan funktionsnedsättning. Konventionen ger inte några nya rättigheter. Den tydliggör vad redan befintliga rättigheter innebär i förhållande till människor med funktionsnedsättning. Stora delar av de uppgifter som ligger inom landstingens/ regionernas ansvarsområden omfattas av de mänskliga rättigheterna. Perspektivet mänskliga rättigheter i relation till flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar måste alltid beaktas i den regionala verksamheten. Begreppet människor med funktionsnedsättning I artikel 1 punkt 2 beskrivs vilka konventionen omfattar: Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på samma villkor som andra. En sensorisk funktionsnedsättning är en nedsättning i ett eller flera av sinnena. Exempelvis nedsatt syn, hörsel, talförmåga eller dövblindhet. Av regeringens proposition om konventionen framgår att konventionens definition väl överensstämmer med de definitioner som gäller inom den svenska funktionshinderspolitiken. Om man följer svensk lag och rättspraxis innebär det att alla grupper som ingår i den svenska funktionshindersrörelsen omfattas av konventionen. Landstinget/regionen alltid måste beakta mångfalden bland personer med funktionsnedsättning. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 1 Hur avgränsar landstinget/regionen gruppen människor med funktionsnedsättning? 7

8 Ifall landstinget/regionen redan har en funktionshinderspolitisk plan eller motsvarande: - Vilka funktionshinder tas upp i den befintliga planen? - Finns det grupper eller individuella personer med funktionsnedsättning inom landstinget/regionen vars behov inte omfattas av planen? Artikel 2 Definitioner I artikeln definieras grundläggande ord och begrepp. När orden används i rättighetsartiklarna är det dessa definitioner som avses. Artikel 2 bör därför alltid läsas tillsammans med rättighetsartiklarna. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 2 Hur tolkas och tillämpas begreppet kommunikation i landstinget/regionens olika verksamheter? Hur tolkas och tillämpas begreppet språk i landstinget/regionen? I vilka sammanhang kan enskilda individer få information på olika språk? Hur tolkas och tillämpas begreppet skälig anpassning i det egna landstinget/regionen? Hur tillämpar landstinget/regionen begreppet universellt utformade : Vid upphandling och inköp av varor och tjänster? Har landstinget/regionen någon plan/strategi för hur principerna för universellt utformade ska tillämpas? Artikel 3 Allmänna principer Artikel 3 slår fast principerna för hur människor med funktionsnedsättning ska kunna få full tillgång till de mänskliga rättigheterna. Vissa principer förtydligas även i en rättighetsartikel: tillgänglighet fördjupas i artikel 9, respekt för kön och ålder i artiklarna 6 och 7. Artiklarna 5-9 har således en dubbel funktion. 8

9 Dels är de självständiga rättigheter, dels fördjupar de några av principerna i artikel 3. Alla rättighetsartiklar ska läsas tillsammans med samtliga principer i artikel 3. Detta gäller både vid myndighetsutövning och vid andra beslut. Då till exempel personellt stöd ska beviljas, ska hänsyn dels tas till berörd rättighetsartikel, dels till de olika generella principerna i artikel 3. Exempel Enligt såväl artikel 19 som Socialtjänstlagen ska stödet göra det möjligt att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Utifrån artikel 3 ska: Stödet utformas så den enskilde individen kan ha ett inflytande och i praktiken nyttja sin rätt till individuellt självbestämmande (artikel 3 punkt a), Stödet beviljas med respekt för att människor med funktionsnedsättning är olika. Det innebär exempelvis att två personer som har synnedsättning ändå kan ha helt olika förutsättningar och levnadsförhållanden (artikel 3 punkt d), Stödet utformas flexibelt så enskilda individer kan få lika möjligheter (artikel 3 punkt e), Hänsyn tas till att män och kvinnor med likartade funktionsnedsättningar kan ha olika förutsättningar (artikel 3 punkt g) samt med respekt för barns utveckling (artikel 3 punkt h). Principerna i artikel 3 kan användas som en checklista. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 3 Artikel 3 innehåller åtta grundläggande principer: Vilka av principerna använder landstinget/regionen idag vid planering och genomförande av åtgärder? Hur använder landstinget/regionen principerna i förhållande till konventionens övriga artiklar? 9

10 Artikel 4 Allmänna åtaganden Den här artikeln handlar om en stats åtaganden att respektera, skydda och främja rättigheterna. Att respektera rättigheterna Skyldigheten att respektera rättigheterna innebär att staten (inklusive kommuner, landsting, regioner) inte får kränka rättigheterna i konventionen. Rätten till arbete kan till exempel bli kränkt, om en kommun vägrar anställa någon därför att hon eller han har en funktionsnedsättning. Att skydda rättigheterna Åtagandet att skydda rättigheterna innebär att staten (inklusive kommuner, landsting och regioner) måste förhindra att andra aktörer i samhället kränker rättigheterna i konventionen. Landstinget/regionen behöver exempelvis säkerställa att andra aktörer som utses att verkställa organisationens beslut eller som får ekonomiskt stöd gör det i enlighet med konventionens intentioner. Om landstinget/regionen till exempel ger ekonomiska bidrag till kultur- eller idrottsverksamheter så måste landstinget/regionen försäkra sig om att de aktörer som får bidrag ser till att verksamheterna blir fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Att främja rättigheterna Åtagandet att främja rättigheterna innebär att landstingen och regionerna måste vidta alla lämpliga administrativa, budgetära och andra åtgärder för att förverkliga rättigheterna i konventionen. De tre åtagandena, det vill säga att respektera, skydda och främja rättigheterna förtydligas i artikel 4. Artikeln vänder sig till hela den offentliga sektorn. Vissa punkter är av direkt relevans för landsting och regioner, till exempel: c) Att ta hänsyn till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i alla riktlinjer och program. d) Att avhålla sig från varje handling eller förfarande som är oförenligt med denna konvention och att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen. 10

11 e) Att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering på grund av funktionsnedsättning från alla personers, organisationers och enskilda företags sida. h) Att lämna tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster. i) Att främja utbildning om de rättigheter som erkänns i denna konvention för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som dessa rättigheter garanterar. Direkta och progressiva rättigheter Progressiva rättigheter Av artikel 4 punkt 2 framgår att Med avseende på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter åtar sig varje konventionsstat att vidta åtgärder och till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att trygga att rättigheterna gradvis förverkligas i sin helhet, utan att det ska inkräkta på de åtaganden i denna konvention som är omedelbart tillämpliga enligt internationell rätt. Det innebär att det hela tiden ska ske en progressiv utveckling av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samt att rättigheterna ska tillerkännas alla människor utan diskriminering. Om personer med funktionsnedsättning har svårare att delta i kulturlivet exempelvis på grund av bristande tillgänglighet, så måste bristerna åtgärdas innan nya verksamheter byggs upp. Direkta rättigheter Enligt den internationella rätten är de medborgerliga och politiska rättigheterna omedelbara, det vill säga de ska verkställas direkt. Detta betyder att de medborgerliga och politiska rättigheterna alltid måste prioriteras om pengarna inte räcker. Om en kommun till exempel står inför valet att göra sin fullmäktigesal tillgänglig eller att bygga ut simhallen, så är den internationella rätten tydlig: Att kunna delta i den politiska processen är en medborgerlig och politisk rättighet. Alltså ska fullmäktigesalens tillgänglighet prioriteras. 11

12 Samarbete med funktionshindersrörelsen I artikel 4 punkt 3 slås fast att människor med funktionsnedsättning har rätt att påverka utvecklingen av viktiga frågor som berör dem. Samhället ska samarbeta med funktionshindersrörelsen: I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 4 Vilka utbildningsinsatser har genomförts för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning? På vilka sätt och media får enskilda med funktionsnedsättning information om hjälpmedel, ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster som landstinget/regionen erbjuder? På vilket sätt används de centrala principerna i artikel 4 punkt 2 då politiska beslut fattas? Hur stöder och uppmuntrar landstinget/regionen: -Bildandet av nya funktionshindersföreningar? -Befintliga funktionshindersföreningar? -Samarbete mellan funktionshindersföreningarna? Hur samarbetar landstinget/regionen med funktionshindersrörelsen idag? Har funktionshindersföreningarna inom länet/ regionen möjligheter att påverka utvecklingen av frågor som rör människor med funktionsnedsättning genom att: -Identifiera behov och prioriteringar? -Delta vid planering av åtgärder? 12

13 -Delta vid utvärderingar? Hur är funktionshindersrörelsen representerad i landstingets/regionens förvaltnings: -Styrelser? -Utredningar? ARTIKEL 5 Jämlikhet och icke-diskriminering Sammanfattning av artikelns bestämmelser Alla människor är lika inför lagen och har rätt till lika skydd och förmåner. Staterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Positiv särbehandling som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska uppnå jämlikhet, är inte diskriminering. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artiklarna 2 och 26. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 2. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 2. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 2. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, artikel 14. Landstinget/regionens ansvar I Sverige är det staten som stiftar lagar. Ansvaret att säkerställa likhet inför lagen, lika skydd av lagen samt kravet att förbjuda alla former av diskriminering ligger således i första hand på nationell nivå. Inom många områden är det dock landstinget/regionen som verkställer lagen. Frågor om landstingens och regionernas skyldighet att behandla alla lika inför lagen finns under artikel 12 men även under respektive rättighetsartikel. 13

14 Artikel 5 punkt 3 är av direkt relevans för landstingen/regionerna: För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering ska konventionsstaterna vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls. Vad som menas med skälig anpassning framgår av artikel 2. Huvudprincipen är att samhället ska vara tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga. Om det finns brister i tillgängligheten kan skäliga anpassningsåtgärder behövas i enskilda fall. Vad gäller den generella tillgängligheten, se artikel 9 i detta dokument. Svenska lagar och regelverk REGERINGSFORMEN och KOMMUNALLAGEN: Anger ramarna för landstinget/regionens verksamhet. Där framgår landstingets/ regionens skyldighet att behandla sina medlemmar lika. DISKRIMINERINGSLAGEN: I rollen som arbetsgivare har landstinget/ regionen skyldighet att vidta skäliga stöd och anpassningsåtgärder. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 5 Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 5? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Av artikeln framgår att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är utsatta för flerfaldig diskriminering. Staterna ska därför särskilt uppmärksamma att de har tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 14

15 Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter artikel 3. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 3. Landstinget/regionens ansvar Kvinnor med funktionsnedsättning omfattas såväl av samtliga artiklar i Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som av Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Flickor med funktionsnedsättning omfattas dessutom av Konventionen om barnets rättigheter. Vid planering och genomförande av åtgärder måste alltid perspektivet flickor och kvinnor med funktionsnedsättning beaktas liksom de generella principerna i artikel 3. Landstinget/regionen bör bestämma sig för hur den ska arbeta för att perspektiven flickor och kvinnor med funktionsnedsättning konsekvent ska beaktas. Svenska lagar och regelverk REGERINGSFORMEN och KOMMUNALLAGEN: Anger ramarna för landstingets/regionens verksamhet. Där framgår landstingets/regionens skyldighet att behandla sina medlemmar lika. DISKRIMINERINGSLAGEN: Enligt denna lag ska landstinget/regionen i rollen som arbetsgivare var tredje år utarbeta en jämställdhetsplan. SPECIALLAGARNA: De lagar som formellt styr landstingets/regionens externa jämställdhetsarbete är de så kallade speciallagarna. Exempel på speciallag som innehåller bestämmelser som berör de jämställdhetspolitiska målen är Hälso- och Sjukvårdslagen. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 6 Har landstinget/regionen en jämställdhetsplan? - Om ja, bygger jämställdhetsplanen på Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor? 15

16 Finns perspektivet flickor och kvinnor med funktionsnedsättning med i jämställdhetsplanen? Finns perspektivet flickor och kvinnor med funktionsnedsättning med i landstinget/regionens andra handlingsplaner? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att konventionens samtliga rättighetsområden i relation till flickor och kvinnor med funktionsnedsättning ska kunna realiseras? ARTIKEL 7 Barn med funktionsnedsättning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om barnets rättigheter. Landstinget/regionens ansvar Barn med funktionsnedsättning omfattas såväl av samtliga artiklar i Konventionen om barnets rättigheter som av Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Centralt för de båda konventionerna är att: Inget barn får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Enligt artikel 7 måste barn med funktionsnedsättning få nödvändigt stöd att kunna förmedla sin åsikt. Vid planering och genomförande av åtgärder måste alltid perspektivet flickor och pojkar med funktionsnedsättning beaktas 16

17 liksom de generella principerna i artikel 3. Landstinget/regionen bör bestämma sig för hur den ska arbeta för att perspektiven flickor och pojkar med funktionsnedsättning konsekvent ska beaktas. Svenska lagar och regelverk NATIONELL STRATEGI FÖR HUR BARNKONVENTIONEN SKA GENOMFÖRAS I SVERIGE: Här finns exempelvis krav på systematik i arbetet samt att kommuner och landsting/regioner bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det regionala arbetet. STRATEGI FÖR ATT STÄRKA BARNETS RÄTTIGHETER I SVERIGE: Strategin uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barns rättigheter. Denna nya strategi ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barns mänskliga rättigheter. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 7 Har landstinget/regionen en handlingsplan/strategi för arbetet med barns mänskliga rättigheter? - Om ja, bygger handlingsplanen på barnkonventionen? - Om nej, vilka rättigheter i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning behandlas i handlingsplanen? Finns perspektivet barn med funktionsnedsättning med i handlingsplanen/strategin? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att konventionens samtliga rättighetsområden i relation till barn med funktionsnedsättning ska kunna realiseras? 17

18 ARTIKEL 8 Ökad medvetenhet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Varje stat ska vidta åtgärder för att höja medvetenheten om frågor som har med funktionsnedsättning att göra. Det kan till exempel handla om att bekämpa negativa attityder och fördomar. Motsvarande rättigheter i andra dokument FN:s standardregel 1. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 5. Landstinget/regionens ansvar Konventionen framhåller att en förändring av stereotypa vaneföreställningar och negativa attityder är nödvändig för att människor med funktionsnedsättning i praktiken ska få lika tillgång till sina mänskliga rättigheter som andra. För att konventionen ska kunna genomföras inom hela landstinget/regionen är det därför nödvändigt att tjänstemän, beslutsfattare och personalgrupper får nödvändig kunskap på så sätt som beskrivs i artikel 8. Alla offentliga instanser som har myndighetsutövning, d v s förvaltningsmyndigheter, såväl statliga, regionala och kommunala har en informationsskyldighet. Svenska lagar och regelverk Lagar om ökad medvetenhet om funktionsnedsättningar saknas fortfarande. Förvaltningslagen slår fast att: Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 8 Har landstinget/regionen återkommande utbildningsinsatser för att öka medvetenheten om frågor som har med funktionshinder och människor med funktionsnedsättning att göra för: 18

19 - Landstingets/regionens politiker? - Landstingets/regionens tjänstemän? - Landstinget/regionens personalgrupper? - Lärare som är anställda inom landstinget/regionens skolor? Arbetar landstinget/regionen för att höja kunskaperna och medvetenheten hos landstinget/regionens invånare om frågor som gäller funktionshinder och människor med funktionsnedsättning? - Om ja, vilka åtgärder har vidtagits? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 8? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? Hur kan Landstingen/regionerna säkerställa att enskilda och deras familjer får den information de har rätt till exempelvis som framgår av Förvaltningslagen och speciallagarna, däribland Hälso- och sjukvårdslagen? 19

20 ARTIKEL 9 Tillgänglighet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Artikel 9 är en central artikel som ska genomsyra genomförandet av alla rättigheter i konventionen. Artikel 9 slår fast att för att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och kunna delta fullt ut på livets alla områden ska staterna se till att samhället blir tillgängligt. Det handlar bland annat om den fysiska miljön, transporter, information, kommunikation, IT och tjänster. Motsvarande artiklar i andra dokument FN:s standardregel 5. Landstinget/regionens ansvar Landstinget/regionen har ett omfattande ansvar för att se till att såväl ny- och tillbyggnation liksom redan befintliga byggnader och platser som ägs av landstinget/regionen blir mer tillgängliga. Vad gäller tillgänglighet till information och kommunikation ska alla kunna komma i kontakt med och kunna ta del av landstinget/regionens verksamheter. All kommunikation och information måste vara tillgänglig. Det handlar om att använda ett klart och enkelt språk, ha en formgivning som underlättar läsningen och att informationen går att få i alternativa format. Landstinget/regionens medarbetare behöver ha kunskap om olika människors behov. Alla behöver veta hur förmedlingstjänsterna för texttelefoni och bildtelefoni fungerar, hur möten och konferenser blir tillgängliga och så vidare. Svenska lagar och regelverk Den fysiska miljön LAGEN OM TEKNISKA EGENSKAPSKRAV PÅ BYGGNADSVERK: All ny- och tillbyggnation skall göras tillgänglig. PLAN- OCH BYGGLAGEN: Innehåller övergripande krav på bebyggelsemiljön. Inom områden med sammanhållen bebyggelse ska miljön utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda området. Enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet ska undanröjas i alla byggnader som har offentliga lokaler och på allmänna platser. Fastighetsägaren bär ansvar för att de enkelt avhjälpta hindren undanröjs. Då landstinget/regionen är 20

21 ägare av fastigheten, såväl byggnader som gator och torg ska de enkla hindren avhjälpas. BOVERKETS FÖRESKRIFTER: Innehåller beskrivningar av vad som avses med enkelt avhjälpta hinder. MILJÖBALKEN: Anger fastighetsägarens ansvar för att fastigheten är i ett sådant skick att den inte skapar ohälsa på grund av t ex fukt, mögel och dålig ventilation. LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING: Då landsting/regioner gör tekniska specifikationer ska hänsyn tas till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lagen gäller vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. Transportmedel LAG OM HANDIKAPPANPASSAD KOLLEKTIVTRAFIK: Den som har tillsyn över kollektivtrafik och den som utövar sådan trafik ska se till att trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med funktionsnedsättning. PLAN- OCH BYGGLAGEN: Bestämmelser om byggnad med utrymme för resande i kollektivtrafik. I den mån landstinget/regionen ansvarar för eller har tillsyn över kollektivtrafik måste dessa bestämmelser liksom skrivningarna i artikel 9 beaktas fullt ut. Kommunikation FÖRVALTNINGSLAGEN 8 : När det gäller tillgängligheten till information och kommunikation i samband med myndighetsutövning föreskriver lagen att om någon inte behärskar svenska eller är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten anlita tolk. Övrigt Tillgänglighet i samband med arbetsförhållanden, i de fall landstinget/regionen är arbetsgivare eller uppdragsgivare, se artikel 27 i detta dokument. SPRÅKLAGEN: Anger det allmännas skyldighet att skydda och främja såväl de nationella minoritetsspråken som det svenska teckenspråket. Med det allmänna menas organ som bedriver offentlig verksamhet på alla samhällsnivåer. Lagen ålägger det 21

22 allmänna en skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att stärka språken så att de bevaras som levande. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 9 Tillgänglighet i samband med arbetsförhållanden då landstinget/ regionen är arbets- eller uppdragsgivare, se artikel 27 i detta dokument. Har landstinget/regionen systematisk planering för hur fysiska miljöer som ny- och tillbyggnation, befintliga byggnader och platser som ägs av landstinget/regionen ska bli fullt tillgängliga för människor med funktionsnedsättning? - Om ja, vilka åtgärder omfattas när det gäller fysiska miljöer? - Inkluderar åtgärderna tillgänglighet till nödutgångar för utrymning? - Är åtgärderna tillräckliga? Har landstinget/regionen systematisk planering för hur transportsystem (som bussar) som ligger inom landstinget/regionens ansvarsområden ska bli fullt tillgänglig för människor med funktionsnedsättning? - Om ja, vilka åtgärder omfattas när det gäller transporter? - Är åtgärderna tillräckliga? Har landstinget/regionen systematisk planering för hur all information (politiska dokument, information om landstinget/regionens service, hemsida osv) från landstinget/regionen ska bli fullt tillgänglig för människor med funktionsnedsättning? - Om ja, vilka åtgärder omfattas när det gäller landstinget/regionens information? - Är åtgärderna tillräckliga? Har landstinget/regionen systematisk planering för hur kommunikationen med företrädare på alla nivåer ska bli fullt tillgänglig (genom tolkar, teleslingor och så vidare) för människor med funktionsnedsättning? 22

23 - Om ja, vilka åtgärder omfattas när det gäller kommunikation? - Är åtgärderna tillräckliga? Använder landstinget/regionen alltid tolk vid kontakter mellan myndighetsutövare och personer med dövhet eller allvarliga hörsel- eller talskador? Vilka aktiva åtgärder planerar landstinget vidta för att främja det svenska teckenspråket på sätt som språklagen anger? När landstinget/regionen upphandlar tjänster, beaktas då frågor om tillgänglighet då landstinget/regionen beslutar vem som ska få uppdraget? - Om ja, vilka krav ställer landstinget/regionen på utföraren? Har landstinget/regionen återkommande utbildningar om tillgänglighetsfrågor för: - Landstinget/regionens politiker? - Landstinget/regionens tjänstemän? - Landstinget/regionens personalgrupper? - Lärare som är anställda inom landstinget/regionens skolor? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 9? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? 23

24 ARTIKEL 10 Rätten till liv Sammanfattning av artikelns bestämmelser Varje människa har rätt till livet. Staterna ska säkerställa att människor med funktionsnedsättning får denna rätt på samma villkor som andra. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 6. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 6. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 2. Landstinget/regionens ansvar Inom de områden landstinget/regionen har ett ansvar måste landstinget/regionen säkerställa att människor med funktionsnedsättning inte godtyckligt berövas livet. Exempel på ansvarsområden som faller inom denna artikels rättighetsområde är landstingets skyldighet att ge alla människor livsuppehållande vård och behandling. Fler exempel finns i artikel 10 i alternativrapporten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som bland annat hänvisar till En rapport från Socialstyrelsen som visar på en överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som har vårdats för en psykiatrisk diagnos. Länk till alternativrapporten, se artikel 10. Svenska lagar och regelverk HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: slår fast Landstingens ansvar att erbjuda en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Enligt lagen ska Landstinget ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning. Patienten ska erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan ge anledning till. SOCIALTJÄNSTLAGEN: anger hälso- och sjukvårdens liksom andra verksamheters skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 24

25 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 10 Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 10? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 11 Risksituationer Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska säkerställa skydd och säkerhet för människor med funktionsnedsättning som är i risksituationer, som väpnade konflikter, humanitära nödlägen och naturkatastrofer. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om barnets rättigheter, artikel 38. Landstinget/regionens ansvar Landstinget/regionen ska säkerställa att skydd och stöd vid risksituationer når människor med funktionsnedsättning samt är tillgängligt för människor med olika funktionsnedsättningar. Information om åtgärderna ska också vara tillgänglig. Svenska lagar och regelverk LAGEN OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP: Kommuner och landsting ska, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 11 Har landstinget/regionen beredskap för att vid krissituationer som humanitära nödlägen och naturkatastrofer kunna ge tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning (som t ex 25

26 personer med dövhet, hörselskador, utvecklingsstörning, synskador)? Finns beredskap så att informationen till personer med funktionsnedsättning kan ges lika snabbt som till andra i en krissituation? Om kriscentra behöver upprättas, finns då beredskap för att ta emot och ge stöd till personer med funktionsnedsättning? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 11? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Finns upprättade tillvägagångssätt att samarbeta med funktionshindersrörelsen om en nöd-, natur- eller annan risksituation skulle uppstå? Vilka rutiner finns för att hitta enskilda individer med funktionsnedsättning som drabbats av en nödsituation? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? Inventeringsfrågor relaterade till tillgänglighet vid utrymning finns under artikel 9. 26

27 ARTIKEL 14 Frihet och personlig säkerhet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska säkerställa att människor med funktionsnedsättning har samma rätt till frihet och personlig säkerhet som andra. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artiklarna 9 och 10. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 5. Landstinget/regionens ansvar Artikeln rör bland annat frihetsberövanden i form av tvångsvård och tvångsisolering. I alla de fall enskilda berövas sin frihet måste detta ske i enlighet med denna artikel. Även då enskilda berövas sin frihet på grund av sin ungdom eller sitt missbruk kan funktionsnedsättningar finnas. Det är då viktigt att dessa uppmärksammas och beaktas. Exempel på fall då konventionen inte följs i praktiken samt funktionshindersrörelsens förslag på åtgärder finns i den svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. länk till alternativrapporten, se artikel 14. Svenska lagar och regelverk LAG OM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD: Anger landstinget/regionens ansvar i samband med psykiatrisk tvångsvård. LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA: Angående landstinget/regionens ansvar vid tvångsomhändertagande av barn och ungdom. LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL: Angående landstinget/regionens ansvar vid tvångsomhändertagande av missbrukare. SMITTSKYDDSLAGEN: anger ramarna för landstingets ansvar att vidta behövliga smittskyddsåtgärder, däribland tvångsisolering av enskilda individer. 27

28 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 14 Brister inom psykiatrisk vård och rehabilitering kan leda till (onödiga) frihetsberövanden. Har landstinget/regionen ett fungerande förebyggande samarbete med kommunen på dessa områden? - Om nej, vad brister? Till ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska fogas en samordnad vårdplan, av vilken bl.a. ska framgå patientens behov av insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt vilken enhet vid landstinget, kommunen eller annan huvudman som ansvarar för de insatser som planeras. Finns fungerande samarbete med berörda instanser för att enskilda ska kunna få lämplig vård och stöd under, och efter frihetsberövande? Utarbetas vårdplaner i samråd med den vårdplanen berör? Finns rutiner att uppmärksamma dubbeldiagnoser hos intagna inom den psykiatriska tvångsvården? Hålls minderåriga åtskilda från vuxna inom landstingets/regionens psykiatriska vårdenheter? Finns rutiner att uppmärksamma funktionsnedsättningar bland intagna i missbruksvården? I de fall unga frihetsberövas enligt Lagen om vård av unga, har landstinget/regionen: - System för att uppmärksamma om den frihetsberövade har funktionsnedsättning? - System och resurser för att ge frihetsberövade ungdomar med funktionsnedsättning det stöd som kan behövas utifrån vars och ens behov? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 14? - Om ja, vilka? 28

29 Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Ingen får utan sitt fria samtycke utsättas för medicinska eller vetenskapliga experiment. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Konventionen om medborgliga och politiska rättigheter, artikel 7. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 19, 34 och 39. Landstinget/regionens ansvar Alla former av våld och hot är oförenliga med denna artikel. Landstinget/regionen måste förhindra att sådana handlingar sker inom ramen för alla sina ansvarsområden. Däribland i samband med att enskilda berövas sin frihet, inom tvångsvården liksom inom olika boenden som drivs inom eller på uppdrag av landstinget/regionen. Exempel på fall då konventionen inte följs i praktiken samt funktionshindersrörelsens förslag på åtgärder finns i den svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s kommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. länk till alternativrapporten, se artikel

30 Sedan 2007 är landstingen skyldiga att rapportera in medicinska åtgärder, till exempel elektrokonvulsiv behandling, ECT, till Socialstyrelsens patientregister. Svenska lagar och regelverk BROTTSBALKENS bestämmelser om brott och påföljder omfattar exempelvis alla former av övervåld. INOM FLERA SPECIALLAGAR, däribland i 6 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår att verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet. SOCIALTJÄNSTLAGEN: anger att var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE: Enligt bestämmelser om Lex Sarah i båda lagarna ska: Personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten. Den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja rapporterade missförhållandet utan dröjsmål. Den som bedriver verksamheten om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Socialstyrelsen. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 15 Sker en systematisk rapportering av medicinska åtgärder till Socialstyrelsens patientregister? - Om ja, vilka fall rapporteras? - Om nej, vad brister Hur säkerställer landstinget att enskilda får nödvändig information om olika behandlingsmetoder och konsekvenser för att kunna ge så kallat informerat samtycke? 30

31 Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 14? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska vidta åtgärder för att skydda människor med funktionsnedsättning mot utnyttjande, våld och misshandel. Det gäller i och utanför hemmet, däribland på institutioner och i särskilt boende. Staterna ska också ta hänsyn till könsrelaterade aspekter i detta sammanhang. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgliga och politiska rättigheter, artikel 7. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 19, 34 och 39. Standardregel 9. Landstinget/regionens ansvar Landstingens hälso- och sjukvård ska erbjuda en god vård på lika villkor för hela befolkningen. hälso- och sjukvården liksom andra myndigheter vars verksamheter kommer i kontakt med barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Liknande ansvar finns för var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. 31

32 Svenska lagar och regelverk HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: slår fast landstingens och regionernas ansvar att erbjuda en god vård på lika villkor för hela befolkningen. SOCIALTJÄNSTLAGEN OCH LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE: Enligt bestämmelser om Lex Sarah i båda lagarna ska: Personalen genast rapportera missförhållanden till den som bedriver verksamheten. Den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja rapporterade missförhållandet utan dröjsmål. Den som bedriver verksamheten om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Socialstyrelsen. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 16 Har landstinget/regionen egna verksamheter som ger skydd och stöd till människor med funktionsnedsättning som utsätts för våld och andra former av övergrepp? - Om svaret är ja, är: - Verksamheten anpassad så att den är tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar? - Information om verksamheten tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättning? I de fall landstinget/regionen ger ekonomiskt stöd till privata mans- och kvinnojourer, beaktas då frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning då stödet beviljas? Finns tillgänglig information om hur man rapporterar förekomsten av utnyttjande, våld eller övergrepp? Utbildas personalgrupper som kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning i att känna igen och rapportera förekomsten av utnyttjande, våld eller övergrepp? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 16? 32

33 - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 17 Skydd för den personliga integriteten Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning ska möta respekt för sin fysiska och psykiska integritet på lika villkor som andra. Landstinget/regionens ansvar Artikeln är ett komplement till samtliga de artiklar i konventionen som berör landstinget/regionens verksamhet. Som exempel kan nämnas att även när någon är psykiskt sjuk och i behov av hämtning och transport till psykiatrin måste det ske med respekt för den enskildes personliga integritet. Av funktionshindersrörelsens alternativrapport framgår att enskilda ibland hämtas av personal som inte har någon sjukvårdskompetens eller kompetens hur man bemöter människor med psykisk ohälsa, något som gör att enskilda ibland behandlas mer som en brottsling än som sjuk. Svenska lagar och regelverk REGERINGSFORMEN: slår fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Inskränkningar i enskildas mänskliga rättigheter och friheter kan endast i undantagsfall begränsas av lag. Lagar om tvångsvård beskrivs under artikel 14 i detta dokument. STERILISERINGSLAGEN: förbjuder tvångssterilisering. Sterilisering får endast utföras på personer över 25 år på egen begäran samt på person mellan år om Socialstyrelsen ger sitt tillstånd. 33

34 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: anger att hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 17 Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 17? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning har rätt till fri rörlighet, frihet att välja var de vill bo och till ett medborgarskap på samma villkor som andra. Barn med funktionsnedsättning ska registreras vid födelsen och ska ha rätt till ett namn och till en nationalitet. De har rätt att så långt möjligt känna sina föräldrar och bli vårdade av dem. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 12. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 9. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 7, 8, 9 och

35 Landstinget/regionens ansvar Landstingets ansvar att säkerställa fri rörlighet avgörs främst av Landstingets ansvar att möjliggöra personlig rörlighet. Svenska lagar och regelverk Landstingets ansvar att möjliggöra personlig rörlighet beskrivs under artikel 20 i detta dokument. Tillgänglighet, se artikel 9 i detta dokument. Tillgängliga transportmedel, se artikel 9 i detta dokument. Färdtjänst, se artikel 20 i detta dokument. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 18 Artikeln ger enskilda personer rätt till fri rörlighet utifrån egna val. Hur beaktas detta för dem som beviljats färdtjänst, riksfärdtjänst eller bilstöd? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 18? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning har samma rätt som andra att leva i samhället med lika valmöjligheter. Människor med funktionsnedsättning har lika rätt att välja bosättningsort samt var och med vem de vill bo. Staterna ska göra det möjligt att leva i full inkludering och delaktighet. 35

36 Motsvarande artiklar i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter artikel 12. FN:s standardregel 4. Landstinget/regionens ansvar Landstingen/regionerna bär ett stort ansvar för att åtgärder som möjliggör personlig rörlighet finns för enskilda. Landstingen har även ett stort ansvar att möjliggöra inkludering i samhället genom att erbjuda och tillhandahålla teckenspråkstolk, skrivtolk med mera. Landstinget har ett direkt ansvar för att punkten c i artikeln förverkligas. Det vill säga att samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten är tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning och svarar mot deras behov. Svenska lagar och regelverk Landstingets ansvar att säkerställa personlig rörlighet beskrivs under artikel 20 i detta dokument. Ansvaret för tillgänglighet till fysiska miljöer beskrivs under artikel 9 i detta dokument. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: anger landstinget/regionens ansvar för tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Tolkning i samband med landstingets/regionens myndighetsutövning: se artikel 9 i detta dokument. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 19 Färdtjänst: se artikel 20 i detta dokument. Tolkning i samband med myndighetsutövning, se artikel 9 i detta dokument. Tillgänglighet till samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten: se artikel 9 i detta dokument. I vilken utsträckning kan enskilda få vardagstolkning? Har landstinget verksamhet som ger enskilda stöd i hemmet? Vilka kan i så fall få del av den servicen vilka kriterier gäller? 36

37 I vilken omfattning går det att få sådan service? Hur många av dem som ansökte beviljades sådan service? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 19? - Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 20 Personlig rörlighet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning ska kunna röra sig fritt och så oberoende som möjligt kunna förflytta sig på det sätt och vid den tid som de själva väljer. De ska ha tillgång till bra och användbara hjälpmedel, assistans och personlig service. Motsvarande rättigheter i andra dokument FN:s standardregler 4 och 5. Landstinget/regionens ansvar De landsting som har ansvar för färdtjänst, kollektivtrafik och så vidare, har ett direkt ansvar för att samtliga punkter i denna artikel förverkligas. Alla landsting bär ett ansvar för att hjälpmedel för att underlätta personlig rörlighet tillhandahålls. Då stöd relaterat till personlig rörlighet beviljas ska bestämmelserna i denna artikel liksom artiklarna 3, 6 och 7 alltid beaktas. 37

38 Svenska lagar och regelverk Färdtjänst LAG OM FÄRDTJÄNST: Reglerar kommunernas, landstinget/regionens ansvar gällande färdtjänst. Tillgängliga Transportmedel, se artikel 9 i detta dokument. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: Reglerar landstinget/regionens ansvar för hjälpmedel. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 20 Tillgängliga transporter: se artikel 9 i detta dokument. Färdtjänst Vilka kan få färdtjänst vilka kriterier gäller? I vilken omfattning går det att få färdtjänst? Är det dyrare att åka färdtjänst än att åka med kollektivtrafiken? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 20? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? 38

39 Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska vidta åtgärder för att människor med funktionsnedsättning ska kunna utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten samt att ta emot och ge information. I offentliga sammanhang ska staterna göra det möjligt att använda till exempel teckenspråk och punktskrift liksom alla andra medel, former och format som kan göra kommunikationen tillgänglig. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 19. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 13. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 10. FN:s standardregler 4 och 5. Landstinget/regionens ansvar Offentlig information som vänder sig till allmänheten ska göras tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Däribland landstingets/regionens egen hemsida och tryckta informationsbroschyrer om landstingets verksamhet. Landstinget/regionen ska främja användningen av teckenspråket i offentliga sammanhang. Tillgång till tolk i samband med myndighetsutövning, se artikel 9 i detta dokument. Svenska lagar och regelverk HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: Anger landstinget/regionens ansvar för tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. FÖRVALTNINGSLAGEN 8 : Angående tillgängligheten till information och kommunikation i samband med myndighetsutövning. 39

40 SPRÅKLAGEN: Det allmänna ska skydda och främja såväl de nationella minoritetsspråken som det svenska teckenspråket. Med det allmänna menas organ som bedriver offentlig verksamhet, däribland landsting. Enligt Språklagen ska landstinget/regionen vidta aktiva åtgärder för att stärka teckenspråket så att det bevaras som ett levande språk i Sverige. Döva och hörselskadade barn har till exempel rätt att få lära sig det svenska teckenspråket och att använda det i skolan. Anhöriga till teckenspråkiga som hörande barn till teckenspråkiga föräldrar har också rätt att lära sig svenskt teckenspråk. Personer som är intresserade av språk eller behöver språkkunskaper i sitt yrke ska uppmuntras att lära sig teckenspråk. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 21 Tillgänglig information och kommunikation, se artikel 9 i detta dokument. Tolkning i samband med myndighetsutövning, se artikel 9 i detta dokument. Är landstinget/regionens hemsida tillgänglig för människor med funktionsnedsättning? Har landstinget rutiner för att tillgängliggöra annan offentlig information och allmänna handlingar? - Om ja, på vilka media? - Om nej, vad brister? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 21? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? 40

41 ARTIKEL 22 Respekt för privatlivet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för ett godtyckligt eller olagligt ingripande i sitt privatliv. Staterna ska skydda sekretessen för personuppgifter och uppgifter om hälsa och rehabilitering. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 17. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 16. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 8. Landstinget/regionens ansvar Artikel 22 punkt 1 aktualiseras alltid då någon form av inskränkning eller tvångsåtgärd beslutas i enskilda fall. Till exempel då landstinget/regionen fattar beslut om tvångsomhändertagning på grund av psykisk sjukdom. Landstinget/regionen måste även i andra fall säkerställa att intrång i människors privatliv aldrig sker i strid med artikel 22. Bestämmelserna om sekretess berör alla landsting/regioner. Svenska lagar och regelverk LAG OM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD: Anger landstinget/regionens ansvar i samband med psykiatrisk tvångsvård. OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAG: Reglerar vad som ska vara sekretessbelagt i landstingens/regionernas verksamhet. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående blir lidande. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 22 Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 22? -Om ja, vilka? 41

42 Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? Artikel 23 Respekt för hem och familj Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning får inte diskrimineras i frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap, adoption eller personliga relationer. Staterna ska lämna ändamålsenligt stöd till personer med funktionsnedsättning i utövandet av deras ansvar för barnens fostran. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 23. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 10. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 16. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 18. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 12. FN:s standardregel års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Landstinget/regionens ansvar Landstinget/regionen har genom sin mödrahälsovård ett stort ansvar för att denna rättighetsartikel efterlevs i praktiken. Landstingen/regionerna måste kunna ge mödrahälsovård till alla 42

43 kvinnor oavsett funktionsnedsättning. Mödrahälsovårdens verksamheter behöver vara tillgängliga, både vad gäller lokaler, stolar för gynekologisk undersökning. Möjlighet till kommunikation samt tillgänglig och adekvat information om graviditet, förlossning och föräldraskap måste också erbjudas. Mödrahälsovårdens utbildningar om föräldraskap måste även ta hänsyn till pappor med funktionsnedsättning och deras föräldraroll. Vad gäller den praktiska möjligheten för människor att ta hand om hem och familj är exempelvis tillgången till nödvändiga hjälpmedel viktig. Landstingens barnhälsovård liksom verksamheter relaterade till olika funktionsnedsättningar, däribland syncentraler, hörselcentraler och så vidare bär stort ansvar för att artikel 23 punkten 3 förverkligas i praktiken. Exempelvis genom att lämna tidig och allsidig information, service och stöd till barn med funktionsnedsättning och till deras familjer. Svenska lagar och regelverk HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: reglerar ansvaret för hälso och sjukvården, både vad gäller mödrahälsovård och tillgång till hjälpmedel. LAGEN (2008:344) OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M.FL: anger landstingens skyldighet att erbjuda vuxna asylsökande vård som inte kan anstå, mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 23 Om landstingen ger tillstånd till privat drivna mödravårdscentraler eller barnavårdscentraler, villkoras då att funkperspektivet måste beaktas i verksamheten? Om landstinget/regionen beviljar stöd eller hjälpmedel till föräldrar med funktionsnedsättning, beaktas då de behov av stöd och resurser föräldrarna kan ha för att kunna ta hand om sina barn? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 23? -Om ja, vilka? 43

44 Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 24 Utbildning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Rätten till utbildning ska förverkligas utan diskriminering och på lika villkor. Människor med funktionsnedsättning får inte utestängas från det allmänna utbildningssystemet. Alla, särskilt barn, med synskada, hörselskada, dövhet eller dövblindhet ska få Undervisning på det sätt som är bäst för dem. Det förutsätter exempelvis lärare som kan teckenspråk eller punktskrift. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter artikel 13. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 10. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 28 och 29. FN:s standardregel 6. Landstinget/regionens ansvar I alla de fall landstinget/regionen är huvudman för de olika skolformerna ska landstinget/regionen följa bestämmelserna i denna artikel. Svenska lagar och regelverk: SKOLLAGEN: Innehåller de grundläggande bestämmelserna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. 44

45 DISKRIMINERINGSLAGEN: Ställer bland annat krav på likabehandlingsplaner inom skola och högskola. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 24 Bedriver landstinget/regionen någon utbildningsverksamhet? Finns mål och riktlinjer för landstingets/regionens utbildningsverksamhet som täcker de behov elever med funktionsnedsättning kan ha av: -Tillgänglighet till fysiska miljöer, inom- och utomhus? -Tillgänglighet till information, undervisningsmaterial och -- kommunikation? -Specialutbildade lärare? -Utbildning i funktionshinderskunskap för all skolpersonal? -Särskilt pedagogiskt stöd? -Hjälpmedel? -Undervisning i egna klasser eller grupper? -Individuella behov? -Finns medel avsatta för tolkar och anpassning av material? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 24? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? 45

46 ARTIKEL 25 Hälsa Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa utan diskriminering på grund av funktionsnedsättningen. Staterna ska erbjuda samma utbud och kvalitet som till andra av gratis eller subventionerad hälso- och sjukvård. Vården ska utföras i samråd med den enskilde. Människor med funktionsnedsättning får inte diskrimineras i fråga om sjuk- och livförsäkringar. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 9 och 12. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 24. FN:s standardregel 2. Landstinget/regionens ansvar Landstingen har ansvar för att samtliga punkter i denna rättighet efterlevs i praktiken. Landstinget bär ansvar för att en god hälso och sjukvård erbjuds alla som är bosatta i landstinget. Enligt denna artikel måste alla människor, oavsett funktionsnedsättning ålder eller kön få lika tillgång till den vård, de behandlingsmetoder och mediciner som finns. Landstinget ska även erbjuda/säkerställa vård som är relaterad till själva funktionsnedsättningen så människor med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra kan få den bästa uppnåeliga hälsan. Svenska lagar och regelverk HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: Reglerar ansvaret för hälso och sjukvården. DISKRIMINERINGSLAGEN: förbjuder diskriminering på hälso- och sjukvårdens områden. 46

47 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 25 Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 25? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 26 Habilitering och rehabilitering Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska vidta åtgärder för att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att uppnå och behålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga. Det gäller också den fulla delaktigheten och deltagandet i alla situationer i livet. Staterna ska också främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik som främjar habilitering och rehabilitering. Motsvarande rättigheter i andra dokument FN:s standardregel 3. Landstinget/regionens ansvar Ansvaret för habilitering och rehabilitering är fördelat på olika aktörer. Den medicinska rehabiliteringen är dock hälso- och sjukvårdens/landstingens ansvar. Landstingen/regionerna måste, inom ramen för sina ansvarsområden beakta bestämmelserna i denna artikel liksom artiklarna 3, 6 och 7. Svenska lagar och regelverk HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN: Reglerar landstinget/regionens ansvar för rehabilitering och hjälpmedel. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 26 47

48 På vilka sätt kan enskilda personer påverka sin egen rehabilitering? Landstinget/regionens samarbete med andra aktörer: -Samarbetar landstinget/regionen med andra aktörer inom habiliterings- och rehabiliteringsområdet? -I så fall med vilka aktörer? -Behöver samarbetet utvecklas och stärkas? -I så fall inom vilka områden? För vilka diagnoser finns rehabilitering o habilitering inom det egna landstinget eller regionen? Hur tillvaratas brukarnas åsikter om utbudet av hjälpmedel? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 26? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 27 Arbete och sysselsättning Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning har rätt till arbete på samma villkor som andra. Staterna ska förbjuda diskriminering avseende alla frågor som gäller alla former av yrkesverksamhet, däribland vid anställning, bibehållande av anställning och befordran. Staterna ska skydda rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor och skälig anpassning ska kunna erbjudas på arbetsplatsen. 48

49 Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 6 och 7. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 8. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 11. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 32. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 4. FN:s standardregel 7. Landstinget/regionens ansvar Artikeln berör särskilt landstinget/regionen i rollen som arbetsgivare. Människor med funktionsnedsättning får inte diskrimineras i någon del av rekryteringen, anställningen eller vid befordran. Landstingen/regionerna måste erbjuda skäliga anpassningar på arbetsplatsen. Landstinget/regionen ska enligt denna artikel även främja anställning av människor med funktionsnedsättning inom den offentliga sektorn. I rollen som arbetsgivare, men även när det gäller samarbete med andra instanser har landstinget/regionen ansvar för att enskilda vid behov får tillgång till adekvat yrkesinriktad rehabilitering. I alla fall landstinget/regionen bedriver verksamhet som relaterar till arbete ska bestämmelserna i artikel 27, 3 och 6 beaktas. Svenska lagar och regelverk DISKRIMINERINGSLAGEN: Förbjuder diskriminering på arbetsrättens område, innehåller bestämmelser om aktiva åtgärder för likabehandling samt bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetsplatsen. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER (AFS 2001:1 OCH AFS 1994:1): Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetsplatsen. 49

50 Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 27 Utgångspunkten för nedanstående frågor är landstinget/regionens roll som arbetsgivare. Har landstinget/regionen någon uttalad eller nedskriven policy/ambition att anställa personer med funktionsnedsättning? Vad gör landstinget/regionen för att stimulera att människor med funktionsnedsättning integreras i den öppna arbetsmarknaden? I sin roll som arbetsgivare, hur har landstinget/regionen säkerställt att människor med funktionsnedsättning inte diskrimineras vid: -Rekrytering? -Anställning? -Bibehållande av anställning? -Befordran? -Personalutbildningar? -Möten och konferenser? -Sociala sammanhang? Har arbetsplatser i landstingets regi handlingsplaner för åtgärder, som: -Åtgärder för att stimulera användning av arbetstekniska hjälpmedel? -Åtgärder för att anpassa arbetstider efter individuella behov? -Åtgärder för att förbättra yrkesrehabiliteringen? -Tillgänglighet till fysiska miljöer, information och kommunikation människor emellan? 50

51 Kan landstinget/regionen erbjuda anställda med funktionsnedsättning skälig anpassning och tillgängliga arbetsförhållanden? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 27? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska garantera att människor med funktionsnedsättning kan delta i den politiska processen på samma villkor som andra. Staterna ska bland annat i samband med val, säkerställa att valprocedurer och material är tillgängligt. Människor med funktionsnedsättning ska också ha lika rätt att delta i politiska partiers verksamhet och förvaltning, samt i enskilda organisationer och sammanslutningar. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 25 och 22. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 7 och 8. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 15. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel

52 Landstinget/regionens ansvar Landstinget/regionen är direkt ansvarig för att människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i det regionala politiska liv på lika villkor som andra. Enligt artiklarna 29 och 9 måste politiska dokument och beslutsunderlag göras tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Även lokaler för politiskt utövande måste göras tillgängliga. Artikel 29 slår även fast att människor med funktionsnedsättning ska kunna arbeta eller vara förtroendevald inom offentlig sektor på alla nivåer, med hjälp av stödjande och ny teknik om så behövs. Svenska lagar och regelverk Regelverket gällande generell fysisk tillgänglighet till landstinget/regionens lokaler, se artikel 9 i detta dokument. Regelverket gällande tillgänglighet till information och kommunikation, se artiklarna 9 och 21 i detta dokument. Regelverk relaterade till anställning, se artikel 27 i detta dokument. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 29 Att kunna arbeta eller vara förtroendevald inom landstinget/regionen, se artikel 27 i detta dokument. Tillgängliga dokument, information och kommunikation, se artikel 9 i detta dokument. Använder landstinget/regionen stödjande och ny teknik för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att: -Vara kandidater i val? -Utföra alla offentliga uppdrag inom landstinget/regionen? Är information och material inför val och under själva valsituationen tillgängliga: -För personer med synskador? -För personer med dövblindhet? -För döva och personer med hörselskador? 52

53 -För personer med utvecklingsstörning? -För personer med dyslexi? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 29? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? ARTIKEL 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Sammanfattning av artikelns bestämmelser Människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturlivet på lika villkor som andra. Lokaler, material och aktiviteter ska vara tillgängliga. Det gäller också rekreation, fritidsverksamhet och idrottsverksamhet. Människor med funktionsnedsättning ska också få erkännande och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur. Motsvarande rättigheter i andra dokument Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 15. Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, artikel 5. Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 13. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 31. FN:s standardregler 10 och

54 Landstinget/regionens ansvar Fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna är inte tydligt reglerat i svensk lag. Det är också otydligt vem som har ansvar för att barn och unga med funktionsnedsättning får möjlighet till stimulerande fritidsverksamheter. Barnombudsmannen, BO, har kartlagt situationen och konstaterar att barn och unga med funktionsnedsättning ofta utestängs från kultur- och fritidsaktiviteter. Det finns flera orsaker till att människor med funktionsnedsättning inte kan delta på lika villkor i kultur- och fritidsverksamheter. Flera av orsakerna ligger inom landstingets/regionens ansvarsområde. Av BOs undersökning framgår att några orsaker till att människor inte kan delta i fritids och kulturaktiviteter är: Bristande tillgänglighet Landstinget/regionen bär ett stort ansvar för att kultur och fritidsverksamheter som bedrivs i landstingets/regionens regi eller med finansiellt stöd från densamma görs tillgänglig även för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Praktisk möjlighet att ta sig till och från aktiviteterna Landstingets/regionens ansvar för att säkerställa personlig rörlighet se artikel 20 i detta dokument. Tillgänglighet, se artikel 9 i detta dokument. Praktisk möjlighet att ta sig till och från aktiviteterna kan vara både en kommunal och regional åtgärd. Landstinget/regionens ansvar för den personliga rörligheten, se artikel 20 i detta dokument. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 30 Tillgänglighet, se artikel 9 i detta dokument. Personlig rörlighet, se artikel 20 i detta dokument. Om landstinget/regionen ger ekonomiskt stöd till kulturella evenemang, hur beaktas frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning då stöd ska beviljas? 54

55 Är lokaler som ägs eller används av landstinget/regionen och som används för kulturella aktiviteter tillgängliga för personer med funktionsnedsättning? Är information om landstinget/regionens kulturutbud tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Om landstinget/regionen ger ekonomiskt stöd till idrottsevenemang, hur beaktas frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning då stöd ska beviljas? Är landstinget/regionens idrottsanläggningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättning? Är information om landstinget/regionens idrottsanläggningar och idrottsaktiviteter tillgängliga för personer med funktionsnedsättning? Stöder landstinget/regionen funktionshindersidrotten? Har barn med funktionsnedsättning lika möjligheter som andra barn att delta i lek, rekreation, fritidsverksamhet och idrott? -Om inte, vad brister? -Vad beror bristerna på? Har landstinget/regionen handlingsplaner, andra program eller riktlinjer som anknyter till rättighetsområdet i artikel 30? -Om ja, vilka? Finns skrivningar i dessa dokument som särskilt berör människor med funktionsnedsättning och som kan användas i relation till denna artikel? Är genomförda och planerade åtgärder tillräckliga för att artikelns rättigheter ska kunna realiseras? 55

56 ARTIKEL 31 Insamling av statistik och information Sammanfattning av artikelns bestämmelser Staterna ska insamla information och statistik som gör det möjligt att genomföra åtgärder för att förverkliga konventionen. Landstinget/regionens ansvar Landstinget/regionen ansvara för att dokumentera och ha tillräckliga kunskaper om situationen för personer med funktionsnedsättning i landstinget/regionen. Inventera hur landstinget/regionen lever upp till artikel 31 Förs statistik över insatser och resultat av insatserna för personer med funktionsnedsättning. 56

57 Förteckning över de svenska lagar och regelverk som tas upp i detta dokument ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER AFS 2001:1 OCH AFS 1994:1 BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM ENKELT AVHJÄLPTA HINDER DISKRIMINERINGSLAGEN SFS 2008:567 FÖRVALTNINGSLAGEN SFS 1986:223 FÖRÄLDRABALKEN SFS 1949:381 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN SFS 1982:763 KOMMUNALLAGEN SFS 1991:900 LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING SFS 2003:307 LAGEN OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP SFS 2006:544 LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING SFS 2007:1091 LAGEN OM TEKNISKA EGENSKAPSKRAV PÅ BYGGNADSVERK SFS 1994:847 LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE SFS 1993:387 LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA SFS 1990:52 LAG OM FÄRDTJÄNST SFS 1997:736 LAG OM HANDIKAPPANPASSAD KOLLEKTIVTRAFIK SFS 1979:558 LAG OM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD SFS 1991:1128 LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL SFS 1988:870 NATIONELL STRATEGI FÖR HUR BARNKONVENTIONEN SKA GENOMFÖRAS I SVERIGE Proposition 1997/98:182 57

58 PLAN- OCH BYGGLAGEN SFS 1987:10 REGERINGSFORMEN OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAG SFS 2009:400 SKOLLAGEN SFS 1985:1100 SOCIALTJÄNSTLAG SFS 2001:453 SPRÅKLAGEN SFS 2009:600 STATEGI FÖR ATT STÄRKA BARNETS RÄTTIGHETER I SVERIGE Proposition 2009/10:232 TILLÄGGSPROTOKOLL TILL EUROPEISKA KONVENTIONEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE FRIHETER Proposition 2002/03:32 VALLAGEN SFS 1997:157 December 2010 Projekt Agenda 50 verktyg för våra rättigheter HANDIKAPPFÖRBUNDEN Telefon: e-post: info@hso.se hemsida: 58