Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, sammanträdesrum Hamnen, plan 3 Tid Onsdagen den 1 juni klockan 10:00-17:00 Obs! Sammanträde klockan i Västra porten, plan 2. Från klockan hålls sammanträdet i Hamnen, plan 3. Ledamöter Linda Åshamre (S) Ordförande Gun-Marie Daun (KD) Vice ordförande Glenn Ljunggren (S) Linnea Stevander (S) Pernilla Wiklund (UP) Kerstin Petersson (L) Robert Syrén (M) Linda Åshamre (S) Ordförande Martina Hammarström Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information från sektorerna 4 Information från sektor Vård och äldreomsorg Månadsrapport, ekonomi Öppna jämförelser Föredragande: Elisabeth Sjöberg, Makki Almusawe Klockan: Antecknas Ärenden som stannar i utskottet 5 KS2016/ Gårdsråd ett forum på vissa utvalda Vård och Omsorgsenheter Föredragande: Elisabeth Sjöberg Klockan: Beslut Ärenden till kommunfullmäktige 6 KS2014/ Mat till äldre som bor i eget hem Föredragande: Elisabeth Sjöberg, Hanna Settergren Klockan: Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Lunch SOCIALA UTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum Dialog Återkoppling Landskronabesök Föredragande: Elisabeth Sjöberg, Cecilia Sandeberg Klockan: Antecknas Information från sektorerna 8 Information från sektor Arbetsliv och stöd Månadsrapport Föredragande: Jonas Arngården Klockan: Antecknas Kaffe klockan Ärenden som stannar i utskottet 9 KS2015/ Information om övergripande rutin för boendestöd i Kungälvs kommun Föredragande: Karin Jämting Klockan: Beslut Ärenden till kommunstyrelsen 10 KS2016/ Samhällsbetalda omsorgsresor i samband med korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS Föredragande: Karin Jämting Klockan: KS2016/ Transporter till och från Daglig verksamhet Föredragande: Jonas Arngården Klockan: Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen SOCIALA UTSKOTTET

4 Kallelse Sammanträdesdatum Övrigt 12 Loggbok Sociala utskottet Godkänns 13 KS- VR2016/ Gårdsrådsprotokoll Ranrikegården Föredragande: Linda Åshamre Klockan: Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

5 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Elisabeth Sjöberg Gårdsråd ett forum på vissa utvalda Vård och Omsorgsenheter Dnr KS2016/ Sammanfattning Tidigare poliskt beslut att Gårdsråd skall genomföras regelbundet vid särskilda boende behöver differentieras. Förändringar som genomförts under åren påverkar nyttan och effekten av Gårdsråd. Förvaltningen föreslår att Gårdsråd endast genomförs inom särskilt boenden där boende kan medverka som representanter. Enheter som föreslås undantas är korttidsenhet, fd servicehus samt demensenheter. Förvaltningen föreslår att gårdsråd fortsättningsvis ska genomföras vid enheter där avsedd effekt kan uppnås. Enheter som undantas är korttidsenhet, före detta servicehus samt demensenheter. Bakgrund Sedan forumet Gårdsråd initierades har stora förändringar skett inom verksamheterna. Tidigare sorterade samtliga boendeenheter under samma benämning. Utifrån detta fattades ett politiskt beslut att verksamhetsdelarna skall genomföra Gårdsråd med regelbundenhet varje termin. Allt fler enheter har konverterats till demensenheter. Servicehusen sorterar inte under särskilt boende utan är ett ordinärt boende med hemtjänstinsatser. Korttidsverksamheten har ständigt växlande personer som kommer på kortare vistelser. Diskussioner har förts under gårdsråd vid vissa enheter där nyttan med forumet har ifrågasatts. Syftet med Gårdsråd är att politiska representanter får ökad insyn i verksamheten via dialog med boende, personalrepresentanter och chef. Ett beslut om vilka enheter som fortsättningsvis skall genomföra Gårdsråd är angeläget. Verksamhetens bedömning De enheter som kan genomföra ett Gårdsråd med representanter och politik utifrån syftet fortsätter som tidigare. Enheter där syftet inte kan uppnås befrias från uppdraget. Samtliga boende på alla enheter har som tidigare möjlighet att tala med personal och enhetschef i det individuella ärendet eller alternativt använda blanketten för synpunkter. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Bedömningen är att det inte finns någon koppling till Kommunfullmäktiges strategiska mål. Det är viktigt att all arbetstid hanteras varsamt och att omprövningar av tidigare beslut görs när verksamhet och omvärld förändras. HEMTJÄNST/SERVICEHUS ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

6 2(2) Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömningen är att ärenden inte har någon koppling till barnperspektivet. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömningen är att ärendet inte har någon koppling till jämställdhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedömningen är att ärendet inte har någon koppling till teknik. Genomförandet är enkelt genom att varje berörd enhet endera fortsätter som tidigare eller upphör att genomföra Gårdsråd. Juridisk bedömning Bedömningen är att kopplingen till kommunallagen är att kommunen skall handskas med kommunens ekonomiska resurser på ett effektivt sätt. Att genomföra möten utan effekt är inte effektiv hantering. Ekonomisk bedömning Förslaget innebär inga merkostnader utan tvärt om då personaltid sparas. Förslag till beslut Gårdsråd skall fortsättningsvis genomföras vid enheter där avsedd effekt kan uppnås. Enheter som undantas är korttidsenhet, före detta servicehus samt demensenheter. Denny Kraft Sektorchef Elisabeth Sjöberg Verksamhetschef Expedieras till: Elisabeth Sjöberg För kännedom till: Noomi Holmberg, Snezana Hadziselimovic, Lena Arnfellt

7 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Elisabeth Sjöberg Mat till äldre som bor i eget hem Dnr KS2014/ Sammanfattning Med syfte att verkställa politikens beslut enligt, KS2014/1550 presenteras olika alternativ som finns i Kungälv för huvudmålet för äldre med hemtjänst. Det finns en utredning och kostnadsberäkning för matlagning i hemmet samt undersökning om utbildning till personal och antalet brukare med bistånd förberedelse av måltid. Detta presenteras i rapporten Utreda möjligheterna till olika alternativ att laga mat respektive olika alternativ till inköp av matlådor. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige godkänner rapporten Utreda möjligheterna till olika alternativ att laga mat respektive olika alternativ till inköp av matlådor. Bakgrund Enligt Motion från Välfärdsberedningen 19/ föreslogs till kommunfullmäktige: - Att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och om möjligt prova olika alternativ med lagad mat till våra äldre En mindre förstudie och omvärldsbevakning genomfördes under maj Ett flertal kommuner erbjuder idag många olika alternativ och valmöjligheter för hemmaboende äldre. Frågan som utreddes var vilka möjligheter Kungälv erbjuder i förhållande till andra kommuner och hur dessa marknadsförs. Detta låg till grund för det nu genomförda projektet som syftade till att öka och differentiera utbudet av alternativ av lunchlösningar för brukare med hemtjänst. Verksamhetens bedömning Bedömningen är att rapporten påvisar att det även i Kungälv finns en valmöjlighet till olika alternativ med förberedelse av måltid i hemmet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Bedömningen är att det inte finns någon koppling till strategiska mål. Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömningen är att det inte finns någon koppling till barnperspektivet. HEMTJÄNST/SERVICEHUS ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 2(2) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömningen är att det i utredningen enbart tagits hänsyn till praktisk tillämpning av beviljat bistånd. Jämställdshetsperspektivet har inte studerats. Teknisk bedömning/genomförandeplan Bedömningen är att ärendet inte har någon koppling till teknik. Juridisk bedömning Bedömningen är att det inte föreligger behov av juridisk bedömning. Ekonomisk bedömning Bedömningen är att ingen ekonomisk bedömning behövs i nuläget Förslag till kommunfullmäktige Rapporten Utreda möjligheterna till olika alternativ att laga mat respektive olika alternativ till inköp av matlådor godkänns. Denny Kraft Sektorchef Expedieras till: Denny Kraft Elisabeth Sjöberg

9 Hanna Settergren Kungälv Utreda möjligheterna till olika alternativ att laga mat respektive olika alternativ till inköp av matlådor Inledning/Bakgrund Välfärdsberedningen föreslog kommunfullmäktige att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och om möjligt prova olika alternativ med lagad mat till våra äldre. Enligt Motion från Välfärdsberedningen 19/ föreslogs till kommunfullmäktige: - Att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och om möjligt prova olika alternativ med lagad mat till våra äldre En mindre förstudie och omvärldsbevakning genomfördes under maj Ett flertal kommuner erbjuder idag många olika alternativ och valmöjligheter för hemmaboende äldre. Frågan är vilka möjligheter Kungälv erbjuder i förhållande till andra kommuner och hur dessa marknadsförs. Under förstudien i maj framkom fakta och fler frågeställningar: Det erbjuds redan olika valmöjligheter i Kungälv idag. Hur många äldre nyttjar dessa och hur marknadsför vi våra olika alternativ idag? Vad betyder laga mat i hemmet? Ett beslut att inte laga mat i hemmet har tagits, dock utförs enklare matlagning i individuella biståndsbeslut. Dessa ligger till grund för ett utökat projekt med syfte att öka och differentiera utbudet av alternativ av lunchlösningar för brukare med hemtjänst som är kostnadsneutrala för kommunen Uppdraget Att presentera de olika alternativ som finns idag när det gäller huvudmålet för äldre med hemtjänst Att utreda och kostnadsberäkna matlagning i egna hemmet för brukare med ett biståndsbedömt behov av hjälp med tillredning av måltider. Att kostnadsberäkna på årsbasis en kontinuerlig utbildning som behövs för hemtjänstpersonalen. Att undersöka hur många brukare i hemtjänsten som redan idag har ett bistånd på förberedelse av måltid. Projektmål Att verkställa politikens beslut enligt ovan, KS2014/1550

10 Avgränsning av projektmålet Det som inte klargörs med detta projekt är möjligheter för lokala entreprenörer att tillhandhålla mat för avhämtning respektive leverera mat hem till äldre. Projektet fördjupas mot Ytterby hemtjänst och de brukare som har biståndsbeslut på hjälp med förberedelse av måltid. Förstudie och omvärldsbevakning maj 2015 Munkedal I Munkedal fanns en stark politisk vilja att förändra matsituationen och många äldre var inte helt nöjda med maten. Man hade avtal med Varsågod och Samhall stod för leveransen av maten till brukarna, precis som det nu är i Kungälv. Hemtjänstpersonalen fick utbildning i praktik och teori (bra mat på 20 minuter) under två halvdagar och man utsåg kostombud i alla fem hemtjänstgrupper. Enklare matlagning i hemmet beviljades enbart till de personer som inte kunde iordningsställa enklare måltider (de som behövde hjälp med alla måltider och ofta hade beviljad social tid). De personer som hade matlådor men värmde dem själva fick inte valmöjligheten Matlagning i hemmet. Schablontid: 30 min för personer som inte kan hjälpa till min för personer som kan vara delaktiga (delaktighet tar tid och den dagliga aktiviteten tillgodoser samtidigt annan beviljad social tid)) Viktigt att förstå att detta inte riktades emot/gällde alla utan enbart de mest sjuka äldre. Det fanns ingen möjlighet att få mat hem från lokala restauranger men däremot kunde de äldre gå och äta på närliggande boenden (gällde enbart de som bodde i närheten). Munkedal är en mindre kommun än Kungälv, vilket gör att det endast var ca 25 personer som hade enklare matlagning i hemmet. Under sommaren 2015 hade siffran stigit till 52 stycken. Efter några år funderar man nu över att förnya utbildningen till hemtjänsten då hemtjänsten växer. Mörbylånga I Mörbylånga bor invånare. Man hade matlagning i egen regi och en person anställd för att leverera maten i kylbil hem till brukarna. De fokuserade på huvudmålet mitt på dagen biståndsbeslut krävdes 30 min tid till matlagning beviljades i de flesta fall. Hemtjänstpersonalen fick gå kurser Hur lagar man bra mat på 30 min som anordnades av dietist. Det fungerade olika bra i olika grupper. Man tog fram rutiner för inköpslista och man behövde planera mer på morgonen så att t.ex. potatisen blev skalad. De äldre skulle involveras till mer delaktighet. Positiva effekter var att det helt plötsligt fanns mer mat i kylskåpet, vilket gjorde att det blev bättre måltider på kvällen också. Det blev bättre kvalité och de äldre var mer nöjda. Någon besparing kunde man inte se, de kunde göra sig av med en kylbil och en anställd som tidigare körde ut mat. De önskar ha fler alternativ, det finns äldre som vill ha matlåda hemkört då alla inte vill ha in folk i sitt kök. Örebro I Örebro kan de äldre välja mellan 5-6 olika leverantörer av lunchlåda, både varm eller kall mat. Kommunen subventionerar en del av kostnaderna för matlådorna. Hemtjänsten levererar 2

11 kommunens egna matlådor medan de privata restaurangerna levererar direkt till brukaren. Kommunen fakturerar brukaren och betalar företagen för maten. De äldre kan också gå och äta på ett antal seniorrestauranger som kommunen driver. Det erbjuds ingen matlagning i hemmet. Alingsås I Alingsås har man möjlighet att välja utförare enligt LOV, både kommunal hemtjänst och privata företag finns att tillgå. Det är upp till kunden själv att välja om man vill få mat hämtad från närliggande restaurang/matleverantör, mat hemlevererad, lagad eller värmd i hemmet. De äldre betalar själva livsmedel, hämtmat eller hemlevererad mat direkt till leverantören. Hemtjänsten kan hjälpa till att hämta mat, värma mat eller utföra enklare matlagning. Se bilaga broschyr från Måltidsservice i Alingsås. Vilka alternativ för huvudmål erbjuds de äldre i Kungälv idag? Inom Kungälvs kommun erbjuds flera olika alternativ. De har dock inte marknadsförts så mycket. Äta på boende: De äldre som har omsorgsinsatser från hemtjänsten kan gå eller få beviljat ledsagning till ett närliggande boende för att äta lunch. För att kunna äta behöver brukaren ringa dagen innan, så att köket kan tillaga extra portioner, och personal kan bereda plats i matsalen. Telefonnummer går till kök eller enhetschef på boendet. Köket gör en anteckning om att brukaren ätit och meddelar avgiftshandläggare som lägger på kostnaden på brukarens omsorgsfaktura. I broschyren Mat på äldre dar beskrivs hur man går tillväga och telefonnummer dit man ska ringa om man önskar äta på ett boende. Matdistribution: Matlådorna är upphandlade av Varsågod och de uppfyller samtliga krav på energi- och näringsriktighet för äldre. De levereras i de flesta fall direkt hem till brukaren i kylbil av personal ifrån Samhall. I enstaka fall är hemtjänsten behjälplig med att öppna dörren hos brukaren eller ta emot maten i hemtjänstlokalen för att leverera på annat sätt till brukaren. Vård och äldreomsorg subventioner dessa matlådor till viss del. Förberedelse av måltid: Insatsen kan innebära allt från att få hjälp med att värma en matlåda från Varsågod eller från närliggande affär till enklare matlagning utifrån behov. Med enklare matlagning kan menas uppvärmning av halvfabrikat, göra omelett eller andra snabba rätter. Ofta väljer brukaren kombination av dessa alternativ (man äter matlådor vissa dagar och värmer enklare mat hemma andra dagar). 3

12 Hur många brukare har biståndsbeslut för hjälp med förberedelse av måltid? De aktuella resultaten bygger på siffror från september Antal brukare varierar från månad till månad. Hur många brukare har vi totalt i Kungälvs Kommun? Totalt antal brukare: 768 st. Totalt antal brukare intern hemtjänst: 640 st. Tabellen nedan visar hur många brukare som har biståndsinsatsen förberedelse av måltid, inköp och matdistribution. Hemtjänstområde och antal Förberedelse av måltid (antal och %) Matdistribution (antal och %) Centrum 1, 90st 21 (23 %) 19 (21 %) 29 Centrum 2, 100st 23 (23 %) 19 (19 %) 46 Centrum 3, 54st 24 (44 %) 20 (37 %) 37 Komarken. 112st 43 (38 %) 21 (19 %) 78 Kärna, 49st 19 (39 %) 11 (22 %) 15 Marstrand, 48st 8 (17 %) 12 (25 %) 21 Nord 1, 41st 14 (34 %) 7 (17 %) 9 Nord 2, 58st 22 (38 %) 12 (21 %) 32 Ytterby Hålta, 44st 16 (36 %) 7 (16 %) 22 Ytterby Tega, 44st 17 (39 %) 9 (20 %) 26 Seniorbolaget, 7st Aida vårdservice AB, 4st 1 (25 %) 0 1 Advanza AB, 6st 1 (17 %) 1 (17 %) 3 Humana omsorg, 94st 36 (38 %) 20 (21 %) 54 Homec, 17st 8 (47 %) 0 11 Inköp TOTAL: 768 st 253 (33 %) 158 (21 %) 386 (50 %) 33 % totalt har biståndsinsatsen förberedelse av måltid medan 21 % har matdistribution. Hälften av brukarna har hjälp med inköp. Närhet till Sörgården och Rexegården gör troligen att färre personer är i behov av enklare matlagning. Cirka 32 personer går regelbundet och äter där. 4

13 Ytterby hemtjänst Projektet fördjupas ytterligare mot Ytterby hemtjänst. Inom Ytterby hemtjänst finns två olika områden, Hålta och Tega. I varje område finns 44 brukare, totalt 88 stycken. Av dessa 88 har 25 brukare biståndsbeslut för Middagshjälp/förberedelse av måltid. Tid som är beviljat för detta är mellan minuter utifrån insats och behov. Ytterby hemtjänst Brukare med bistånd förberedelse av måltid (25 st.) Enklare matlagning Har matdistribution Äter på boende m utförs rött kort 20 st./80 % 7 st./28 % 1 st./ 4 % Tabellen visar att 80 % av brukarna med insatsen förberedelse av måltid får enklare matlagning utförd i hemmet. 28 % har bistånd för matdistribution och endast 1 % äter på boende med rött kort. Vilka schablontider finns för mat-insatser i Kungälv? Biståndshandläggarna har schabloner för att beräkna tid. Enligt dessa schabloner innefattar insatsen Middagshjälp/Förberedelse av måltid att det beviljas tid mellan minuter, utifrån behovet hos den äldre. Middagshjälp/ Förberedelse av måltid Tidsåtgång 10 min 1g/dag 25 min 1g/dag 40 min 1g/dag 55 min 1g/dag Åtgärder exempel Matdistribution/värma mat Värma mat/göra mat, duka lägga upp mat, toalettbesök Värma mat/göra mat, duka lägga upp mat, toalettbesök, hjälp att äta Värma mat/göra mat, duka lägga upp mat, toalettbesök, hjälp att äta, förflyttningar - Hur kommuniceras beslutet hjälp med måltider till hemtjänsten och hur tolkar hemtjänsten detta? När insatsen beviljas skickas ett uppdrag till hemtjänsten. Det framgår inte exakt vad som ska utföras utan beskrivs mer övergripande. Tillsammans med brukaren upprättar hemtjänsten en genomförandeplan där måltidsinsatserna/vad den enskilde önskar hjälp med beskrivs mer ingående. Förberedelse av måltid kan tolkas på olika sätt beroende på vem man frågar, vad brukaren önskar, vad behovet är och vilken tid som är beviljad. Brukaren är mer eller mindre delaktig i matlagningen, allt från att man vill hjälpa till med all matlagning till att man sätter sig vid bordet och talar om vad man vill äta eller inte förmår uttrycka sig alls. Frågan ställdes till samtliga grupper och svaren visar på att man uppskattar att det är en stor andel brukare som får hjälp med matlagning i olika former. Det kan vara allt ifrån steka ägg, en bit kött eller korv till att göra omelett eller koka soppa. Man anpassar matlagningen efter tiden som är beviljad. 5

14 Vad kostar matlagning i hemmet (lunch/middag) för brukare som redan har biståndsbeslut för hjälp med förberedelse av måltid? En timma hemtjänst kostar 380:-. En minut hemtjänst kostar 380:-/60 = 6,33:- Att lägga på 15 min biståndsbeviljad tid extra per dag kostar 94,95:- / brukare och dag Om 20 st. brukare får 15 minuter extra tid för matlagning varje dag blir det en kostnad på 1 900:-/dag. På årsbasis blir detta :- Vad kostar det att utbilda hemtjänstpersonalen på årsbasis? En utbildning med grundläggande snabb enkel matlagning genomförs lämpligen i hemkunskapssalar där ett större antal kök finns och många kan laga mat samtidigt. Lokalhyra: 1 000:-/dag Matkostnad: 1 500:-/dag Material: 500:- /tillfälle Utbildande dietist: 2 500:- /dag Total kostnad för utbildningen: 5 500:- /dag Med 15 antal personer per utbildningstillfälle krävs det 17 tillfällen för att utbilda samtliga 260 tillsvidareanställda inom hemtjänsten. 17x5500=93 500:- Vikariekostnad för samtliga utbildningstimmar. 260:- x 7,4 timmar = x 250:-/timma = :- Utbildning för 260 st. hemtjänstpersonal blir ca :- Diskussion Ett annat tillvägagångssätt och kanske alternativ till matlådor som diskuteras nu är E-handel. Att beställa sina livsmedel på nätet och kunna välja från ett större sortiment kan vara en vinst både för brukaren och för kommunen. Små kommuner som Munkedal och Mörbylånga har lättare att överblicka sin verksamhet, det är mindre volymer, mindre antal hemtjänstgrupper och en annan omsättning på personal. Att jämföra dessa med Kungälv blir inte helt rättvist. Alla brukare vill inte ha matlagning i hemmet, en del önskar matlådor eller annan lösning för att slippa få in folk i sitt kök, valfriheten är även där viktig att beakta. Påfyllning av utbildning om matlagning till hemtjänstpersonalen kommer behöva göras fortlöpande. Under 2015 har det nyanställts ca 90 personer till hemtjänsten och beräkning är att ett liknande antal kommer att anställas varje år. Även andra kommuner efterfrågar/önskar fortlöpande utbilda hemtjänstpersonalen, vilket ännu inte har genomförts. Grundutbildning för kost och nutrition erbjuds fortlöpande till all omsorgspersonal i Kungälv. Utbildningen innefattar inte matlagning men väl hur man bör tänka kring äldres mathållning och behov. Denna utbildning har i stort sett samtlig omsorgspersonal gått. 6

15 I Alingsås upphandlar man inte matlådor längre utan erbjuder istället valmöjligheterna hemlevererad mat från restaurang, pizzeria, mataffär och enklare matlagning i hemmet. Den äldre betalar direkt till leverantören vid hämtning av mat. Då man avslutade avtalet för kylda matlådor med Varsågod valde en del äldre att fortsätta få matlådor levererade hem med enskilda avtal. I Kungälv erbjuds redan idag flera olika lösningar för dagens lunchmåltid. Vi kan konstatera att det lagas enklare mat i hemmet, precis som Munkedal, och att vi behöver bli bättre på att marknadsföra de alternativen som finns. Vad gäller utbildning så behövs det förstås erbjudas. Frågan är hur man på ett kostnadseffektivt sätt kan gå tillväga. Kan man starta med kostombuden eller en mindre grupp? 7

16 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Karin Jämting Information om övergripande rutin för boendestöd i Kungälvs kommun Dnr KS2015/ Sammanfattning En övergripande rutin gällande boendestöd har tagits fram. Den tydliggör insatsens syfte och målsättning, samt målgrupp och inriktning för insatsen. I Kungälvs kommun kan boendestöd beviljas till personer över 18 år i ordinärt boende som har långvariga psykiska funktionsnedsättningar, intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller samsjuklighet (psykiatri/missbruk) om det finns ett återkommande och långvarigt behov av stöd i den dagliga livsföringen om detta inte enbart är av servicekaraktär. Insatsen kan bestå av stöd i hemmet, men också av vägledning/stöd för att kunna bygga upp en fungerande social tillvaro och/eller för att få en fungerande kontakt med myndigheter/vårdinrättningar. Förslag till beslut: 1. Övergripande rutin för boendestöd noteras i protokollet som informationspunkt. Bakgrund På uppdrag av sektorledningen har ett arbete påbörjats med att se över flera rutiner för handläggningsbeslut inom funktionshinderverksamheten. En särskilt prioriterad insats att se över har varit besluten om boendestöd enligt Socialtjänstlagen. Under våren 2014 genomfördes ett genomlysningsprojekt gällande boendestödet i Kungälvs kommun. Där konstaterades att insatsen saknade en tydlig och nedskriven målgruppsbeskrivning eller något nedskrivet kring vad insatsen innebär. I framtagandet av denna rutin har omvärldsbevakning gjorts gällande initial bakgrund till insatsen, syfte samt hur andra kommuner har formulerat sina rutiner. Hemtjänst är avgiftsbelagd, men insatsen boendestöd är enligt kommunfullmäktiges beslut avgiftsfri. Även detta bidrar till vikten av att målgrupp och utformning förtydligas. I Kungälvs kommun kan boendestöd beviljas till personer över 18 år i ordinärt boende som har långvariga psykiska funktionsnedsättningar, intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller samsjuklighet (psykiatri/missbruk) om det finns ett ARBETSLIV OCH STÖD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

17 2(3) återkommande och långvarigt behov av stöd i den dagliga livsföringen om detta inte enbart är av servicekaraktär. Boendestöd innebär ett pedagogiskt och psykosocialt stöd i hemmet och närmiljön oftast i kombination med praktisk hjälp. Insatsen kan bestå av stöd i hemmet, men också av vägledning/stöd för att kunna bygga upp en fungerande social tillvaro och/eller för att få en fungerande kontakt med myndigheter/vårdinrättningar. I bifogad rutin är boendestödets syfte och målsättning, målgrupp, boendestödets inriktning och specifika rutiner för handläggning beskriven mer i detalj. Verksamhetens bedömning Rutinen presenteras i Sociala utskottet som information om insatsen boendestöd. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Boendestöd är en insats som främjar kvarboende och förhindrar vräkningar, långvariga sjukhusinläggningar och externa boendeplaceringar med stöd. Detta främjar målet med att ha en balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Bedömning i relation till barnperspektivet Att insatsen boendestöd finns kan främja barns möjlighet till kontakt med sina föräldrar, då det för vissa individer kan möjliggöra kvarboende och närhet till anhöriga. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Rutinen saknar perspektivet kön då insatsen ges efter individuell behovsbedömning där kön inte är en faktor. Däremot bör könsuppdelad statistik föras och analyseras för att säkra att insatsen inte främjar ojämställdhet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Rutinen redan gällande. Utifrån den fortsätter arbetet med att förankra och tillämpa rutinen göras. Juridisk bedömning Insatsen boendestöd är inte något som i sig omnämns i socialtjänstlagen. Insatsen bedöms ingå i rätten till bistånd för livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen. I lagtexten beskrivs sådan livsföring i övrig kunna bestå av hjälp i hemmet. Äldre personer och personer med fysiska funktionsnedsättningar erbjuds hjälp i hemmet genom hemtjänst. För målgruppen som psykiatrireformen värnade om utvecklades hemtjänsten till det som har kommit att kallas boendestöd.

18 3(3) Ekonomisk bedömning Rutinen bedöms inte ha en direkt påverkan på ekonomin. Det behöver dock framåt följas upp hur en förändrad/tydligare målgrupp påverkar omfattningen av insatserna samt övriga insatser som ges till målgruppen, samt ekonomiska konsekvenser av detta. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Jonas Arngården Sektorchef, Arbetsliv och stöd Expedieras till: Jonas Arngården För kännedom till:

19 Boendestöd enligt SoL Övergripande rutin Diarienummer: KS 2015/2199 Dokumentansvarig: Verksamhetsutvecklare AoS Beslutad av: Sektorledning Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: Karin Jämting

20 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Målsättning Målgrupp Boendestödets inriktning Stöd i hemmet Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro Handläggningsrutiner Avgift för utförda insatser Krav på utförare av boendestöd Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) och utförare Levandegöra Uppföljning

21 1. Inledning Boendestöd är ett bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Boendestödet ska anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv. Boendestöd kan ses ha sitt ursprung i den svenska psykiatrireformen som trädde ikraft Reformen syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället med hjälp av effektivare insatser. I Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 ska den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. I rätten till bistånd för livsföring i övrigt ingår stöd i form av hjälp i hemmet. För äldre personer och personer med fysiska funktionsnedsättningar erbjuds hjälp i hemmet genom hemtjänst. För målgruppen som psykiatrireformen värnade om utvecklades hemtjänsten till det som har kommit att kallas boendestöd. Boendestöd innebär ett pedagogiskt och psykosocialt stöd i hemmet och närmiljön oftast i kombination med praktisk hjälp. I Kungälvs kommun erbjuds insatsen boendestöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) för personer med intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiatriska funktionshinder, men även för personer med samsjuklighet (psykiatri/missbruk). För att bidra till likabehandling och effektiv handläggning förtydligas insatsen, målgruppen och handläggningsrutiner i detta dokument. 2. Syfte Boendestödet syftar till att: genom ett personligt utformat stöd ge den enskilde en möjlighet att få en struktur i vardagen och stärka hans eller hennes förmåga att klara sig på egen hand, genom ett personligt utformat stöd ge den enskilde en möjlighet att i sin vardag kunna uppnå skälig levnadsnivå utifrån ett helhetsperspektiv ge den enskilde ett rehabiliterande/habiliterande stöd som bidrar till att öka den enskildes motivation och förmåga att leva ett självständigt liv, bryta passivitet och isolering samt ge stöd att komma ut i sociala sammanhang och/eller delta i meningsfull sysselsättning. vara en möjlighet för personer boende inom bostad med särskild service att kunna flytta till egen bostad. erbjuda professionellt stöd till personer boende inom ordinärt boende för att minska eller förhindra att de behöver återkommande och/eller långvariga sjukhusvistelser alternativt annat boende med stöd. 3

22 3. Målsättning Målsättningen är att den enskilde genom boendestödet ska kunna få en förbättrad psykisk hälsa ökad livskvalitet ökad möjlighet att bo kvar i den egna bostaden trots sin funktionsnedsättning möjlighet till en socialt fungerande livssituation stöd att bryta sin isolering ökad möjlighet till ett självständigt liv 4. Målgrupp I Kungälvs kommun kan boendestöd beviljas till personer över 18 år i ordinärt boende som har psykiska funktionsnedsättningar. En person har en psykisk funktionsnedsättning om hen har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. intellektuella funktionsnedsättningar, med ett stort behov av vägledning och flexibelt stöd i vardagen vilket kan variera över tid. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningen ska medföra stora och omfattande svårigheter i det dagliga livet. Samsjuklighet (psykiatri/missbruk) om detta leder till väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden. För att tillhöra målgruppen och ha behov av boendestöd, förutsätts att man har ett återkommande och kontinuerligt behov av stöd i den dagliga livsföringen, som inte är tillfälligt eller enbart av servicekaraktär. Funktionsnedsättningen ska anses vara långvarig och betydande. Det ska finnas ett behov av rehabiliterande och/eller habiliterande stöd av personal med särskild kompetens och kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser i den dagliga livsföringen. 4

23 5. Boendestödets inriktning Boendestödet består av tre kompletterande delar, som tillsammans bildar den helhet som den enskilde utifrån sin funktionsnedsättning kan behöva för att kunna få en struktur i sin vardag och ett fungerande liv motsvarande skälig levnadsnivå. Boendestödet kännetecknas av pedagogiska, sociala och praktiska aktiviteter, där den enskilde är delaktig i stödets alla processer. De tre kompletterande delarna består av: 1.stöd i hemmet 2.vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro. 3.vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande kontakt med myndigheter/vårdinrättningar Boendestödets delar är alla lika betydelsefulla för personen och kräver ett pedagogiskt förhållningssätt från personalens sida. Delarnas omfattning och personens behov de olika delarna kan variera över tid. 5.1 Stöd i hemmet Stöd i hemmet innebär: att stödja den enskilde att träna och utveckla grundläggande vardagsaktiviteter, att genom ett pedagogiskt förhållningssätt instruera och stödja personen att på egen hand kunna klara sina vardagsaktiviteter. Att träna eller utveckla grundläggande vardagsaktiviteter innebär att stödja den enskilde att själv klara av egenvård, hushållsgöromål, matlagning, tvätt, städa, handla, betala räkningar och liknande. I vilken omfattning stödet behövs bedöms individuellt och ska framgå av uppdraget från handläggaren. För att bidra till likabehandling bör inte omfattningen av stödet skilja sig allt för mycket från vad man inom hemtjänsten bedömer som skälig levnadsnivå då det gäller skötsel av hemmet. Arbetet i hemmet betyder att tillsammans med den enskilde praktiskt utföra olika vardagssysslor. Det innebär också, att personalen i vissa tillfälliga situationer då den enskilde inte klarar av att delta, ensam måste utföra de praktiska vardagssysslorna. (vid förändrat behov se stycke 6.2). Att pedagogiskt stötta och motivera den enskilde till att hitta strategier för att klara av sina vardagsaktiviteter i hemmet banar väg för att den enskilde får ökad självständighet i vardagsaktiviteter och på så sätt kan bli helt eller delvis oberoende av stödet på lång sikt. 5.2 Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar innebär att 5

24 stödja den enskilde vad gäller sociala kontakter och kunna bygga upp och få ett positivt nätverk utanför familjen, stödja den enskilde att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet som t ex daglig verksamhet, praktik, anställning eller studier, stödja den enskilde att utifrån intresse våga pröva på och delta i fritids- eller kulturaktiviteter. 5.3 Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande kontakt med myndigheter/vårdinrättningar tillsammans med den enskilde hitta strategier så att den enskilde på egen hand kan sköta kontakter med myndigheter och vårdinrättningar stödja den enskilde att samordna vård och stöd-kontakter genom att erbjuda samordnad individuell plan där behov av detta finns. I andra fall kan metoden Vård- och stödsamordning var aktuell. 5.4 Avgränsningar i boendestödet I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte att arbeta med någon form av terapeutisk samtalsbehandling, såsom samtalsterapi, korttidsterapi, varken enskilt eller i grupp. Boendestöd kan inte ersätta behandlande insatser som ges av sjukvården men kan vara kompletterande pedagogiskt stöd för att underlätta sjukvårdens behandlingsinsatser. Det kan också vara ett kompletterande stöd till andra stödinsatser som erbjuds av kommunen. Boendestöd kan inte likställas med hemtjänst, och insatsen ersätter inte alltid det behov av omsorg och service som hemtjänst kan erbjuda. I vissa fall kan en enskild ha insatser både från boendestöd och hemtjänst, i andra fall kan bedömningen göras att en av insatserna bäst tillgodoser den enskildes hela behov. En individuell bedömning utifrån den enskildes behov och förmåga att kunna tillvarata det pedagogiska stöd som boendestödet erbjuder behöver alltid göras. Övre åldersgräns för boendestöd är generellt 65 år, men undantag kan förekomma. Behov av eventuellt fortsatt stöd efter 65 år görs av myndighetsutövningens handläggare utifrån den enskildes individuella behov. 5.5 Tillgänglighet Boendestödet ska finnas tillgängligt vardag som helgdag och dagtid som kvällstid utifrån den enskildes behov och vad som framgår i beslutet. Vid behov av kontakt nattetid kan individuella lösningar göras, t ex telefonsamtal via andra verksamheter. 6

25 6. Handläggningsrutiner Handläggnings-och genomförandeprocessen beskrivs utförligare genom Socialtjänstprocessen i kvalitetsledningssystemet. Rutiner som specifikt gäller bedömning och beslut om boendestöd specificeras i denna riktlinje. Utförligare checklista för handläggare skall också finnas. 6.1 Bedömning I bedömningen behöver även ställning tas till andra pågående insatser eller om det finns behov av andra insatser. Ibland kan en person behöva både boendestöd och hemtjänst. Samråd med biståndsenheten ska göras i dessa fall. Det är också viktigt att ta ställning till om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Finns t ex ett behov av god man/förvaltare? Ibland kan den enskilde behöva detta för att få hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Boendestödet kan t ex inte ta hand om den enskildes pengar. Boendestödsinsatsen kan ej heller innefatta att ta över den enskildes medicinhantering. Om behov av detta finns är det i så fall en insats enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) som i så fall måste delegeras till boendestödjaren av sjuksköterska. Att påminna den enskilde att ta sin medicin kan dock ingå i boendestödsuppdraget. Syfte och mål med insatsen Det är också viktigt att ta ställning till vilket syfte och målsättning insatsen ska ha. Med en tydlig målsättning blir det lättare att följa upp och ompröva insatsen. Vid omprövning tas då ställning till om insatsen fyller det syfte som är tänkt, samt om några framsteg mot målet kan redovisas. Man kan då behöva ta ställning till om någon alternativ insats, t ex hemtjänst eller ledsagning, skulle kunna möta den enskildes behov på ett bättre sätt. 6.2 Beslut Beslutets innehåll, omfattning och längd Beslut om boendestöd beviljas enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen och ska omfatta de insatser som handläggaren har bedömt att den enskilde behöver. I beslutet beskrivs de insatser som den enskilde beviljas med utgångspunkt i de tre delar som kan ingå i boendestödet. En tydlig beskrivning av vilka insatser som den enskilde vid boendestödets start är i behov av är en viktig information för utföraren. I beslutet ska även mål och syfte med insatsen beskrivas. 7

26 Beslutet behöver inte vara tidsbegränsat. Däremot bör ett återkallelseförbehåll läggas in. T ex att beslutet kan komma att ändras om dina behov eller förutsättningar ändras. Ibland kan det dock vara bra med tidsbegränsat beslut, ex vid förstagångsansökan. Insatsen beviljas i antal tillfällen (ej beslut i timmar), ex antal tillfällen per vecka eller månad. Flexibilitet att tillfälligt förändra insatsen Då den enskilde blir tillfälligt försämrad finns möjligheten för utförarna att öka på boendestödsinsatsens omfattning under max 4 veckor utan att nytt biståndsbeslut krävs. Detta för att förhindra att den enskilde ska behöva läggas in för vård i onödan. Verksamhetsledaren inom boendestödet har mandat att ta detta beslut. Om ett ökat personalbehov krävs behöver enhetschef besluta i frågan. Vid sådana tillfällen kan också en insats som tidigare varit mer konsulterande behöva bli mer service- och omvårdnadsinriktad på grund av den enskildes sjukdom. Om behovet av utökat stöd bedöms kvarstå efter dessa 4 veckor behöver handläggaren göra en ny biståndsbedömning. Även tillfälligt minskat behov av insatsen kan justeras inom boendestödet om detta minskade behov bedöms pågå max en månad. Omprövning innan beslutet upphört att gälla Uppföljning och ev omprövning (vid förändringar av betydelse för behovet) sker utifrån individuella behov, men minst en gång per år. Om beslutet ej har lyckats verkställas inom tre månader på grund av att den enskilde är svår att få kontakt med ska beslutet omprövas. Det verkställande boendestödet har skyldighet att informera ansvarig handläggare om detta så att omprövning kan ske. 7.5 Formulera uppdrag Uppdraget som formuleras till utföraren ska innehålla den information som är nödvändig för utföraren för att kunna verkställa insatsen. Det kan innebära att delar av utredningen behöver delges. Beslutets innehåll, omfattning och längd, samt syfte och mål med insatsen skall alltid vara med i uppdraget. Uppdraget skickas till ansvarig utförare via Treserva. 7. Avgift för utförda insatser Insatsen boendestöd är en avgiftsfri insats. 8

27 8. Krav på utförare av boendestöd Insatsen boendestöd är en kvalificerad stödinsats som kräver ett målinriktat arbetssätt. För att verksamheten ska kunna erbjuda god kvalitet krävs att det finns Personal med god kunskap och kompetens om funktionsnedsättningen och hur denna försvårar den enskildes hela tillvaro, personal, som ges möjlighet att utveckla sin arbetsmetodik utifrån de olika målgruppernas behov, en hög personalkontinuitet, en flexibel organisation som kan förändras utifrån målgruppernas förändrade behov. 9. Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) och utförare Boendestöd kräver en nära samverkan mellan handläggare och utförare. I ett inledningsskede kan det handla om att tillsammans kunna motivera den enskilde att acceptera boendestöd och sedan tillsammans bygga upp ett förtroende. Utförarna ska regelbundet sammanfatta daganteckningar och direkt anteckna händelser av vikt i journal. Då detta görs behöver socialsekreteraren informeras för att möjliggöra uppföljning. Även genomförandeplaner och uppföljningar av dessa behöver skickas till handläggaren (via Treserva). Vid behov bör alla tre parter, dvs den enskilde, utföraren och handläggaren träffas för att följa upp insatsen. Kontinuerliga möten mellan handläggare och utförare ska ske för att fånga upp frågeställningar och verka för samsyn kring insatsen. 10. Levandegöra Förslaget till riktlinje behöver diskuteras tillsammans med handläggare och utförare. Det är viktigt att alla får vara delaktiga i upprättandet samt i hur tillämpningen av riktlinjerna skall göras. T ex behöver handläggare och utförare tillsammans arbeta med de olika begreppen. Vad innebär t ex att bryta social isolering? Att behöva stöd vid städning? Hur formuleras mål? Vad är skälig levnadsnivå? En inledande workshop kring dessa frågeställningar har skett mellan handläggare och utförare i december Fortsatt arbete med att förankra riktlinjen behövs efter att den fastställts. 11. Uppföljning Denna riktlinje bör följas upp inom ett för att se hur tillämpningen av den har gjorts, samt vilka resultat detta har lett till för målgruppen samt insatsen boendestöd. Har antalet beslut förändrats, har målgruppen ändrats utifrån tidigare riktlinje? 9

28 Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Karin Jämting Samhällsbetalda omsorgsresor i samband med korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS Dnr KS2016/ Sammanfattning Kostnadsfria omsorgsresor för barn och ungdomar i samband med korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) eller i vissa fall även korttidsvistelse enligt SoL (Socialtjänstlagen) inom Kungälvs kommun har sedan många år erbjudits. Det saknas dock aktuellt politiskt beslut på att dessa resor ska genomföras och erbjudas kostnadsfritt. Omsorgsresor erbjuds ungdomar som har insatsen korttidstillsyn för barn över 12 år enligt LSS. Eleven åker skolskjuts mellan skolan och fritidshemmet (som bekostas av skolan enligt Skollagen). Resan hem från fritidshemmet kallas för omsorgsresa, och bekostas av sektor Arbetsliv och Stöd. Även resor till och från hemmet på lov beviljas som omsorgsresor. Det handlar om ca 20 barn och ungdomar som erhåller sådana resor i dagsläget. Omsorgsresor kan också erbjudas yngre barn som ej har skolresor men där det behövs en taxiresa mellan skola och korttidsvistelse för att över huvud taget möjliggöra att insatsen ska kunna verkställas (då det kan bli för konfliktfyllt mellan föräldrar och barn vid hämtning på förskola/skola för att lämna på korttidshemmet). Det finns inget lagstöd att erbjuda omsorgsresor kostnadsfritt. För att uppnå syftet och intention med de beviljade insatserna är bedömningen att dessa resor ändå kan vara befogade. Förvaltningen föreslår därför kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Resor i samband med hemresa från korttidstillsyn för barn över 12 år enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) ska erbjudas mot egenavgift i de fall den enskilde enligt skollagen har rätt till kostnadsfri skolskjuts med taxi. 2. Resor i samband med resa från skola/förskola/fritidshem till korttidsvistelse enligt LSS (eller SoL) som verkställs inom kommunen ska erbjudas mot egenavgift i de fall den unge ej har rätt till kostnadsfri skolskjuts men verksamheten bedömer att behov av sådan resa finns. 3. Avgift för ovanstående omsorgsresor tas ut enligt Västtrafiks taxa motsvarande enkelresa alternativt fritidskort (beroende på vad som blir fördelaktigast för den enskilde utifrån antalet resor). Om beslut fattas om att erbjuda kostnadsfria fritidskort för unga inom högstadie- och gymnasieskola skall även omsorgsresorna bli kostnadsfria. Bakgrund Sedan tidigare har sektor Arbetsliv och stöd betalat omsorgsresor för barn och ungdomar i samband med korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa ARBETSLIV OCH STÖD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

29 2(6) funktionshindrade) eller i vissa fall även korttidsvistelse enligt SoL (Socialtjänstlagen). I LSSinsatser ingår inte resor till och från insatsen. För att uppnå syftet och intentionen med insatserna har bedömningen ändå varit att betalda omsorgsresor i vissa fall varit befogade. Det saknas dock ett politiskt beslut på att dessa betalda resor ska fortsätta genomföras. Betalda omsorgsresor erbjuds ungdomar som har insatsen korttidstillsyn för barn över 12 år enligt LSS. Enligt skollagen är kommunen skyldig att sörja för kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs med hänsyn till bl a elevens funktionsnedsättning. Skolan betalar i dessa fall resa till och från skolan. Då eleven istället för att åka hem efter skolan åker till korttidstillsynen betalar skolan istället denna resa. Resan hem från fritidshemmet kallas för omsorgsresa, och bekostas av sektor Arbetsliv och Stöd. Även resor till och från hemmet på lov beviljas som omsorgsresor. Det handlar om ca 20 barn och ungdomar som erhåller sådana resor i dagsläget. Omsorgsresor kan också erbjudas yngre barn som ej har skolresor men där det behövs en taxiresa mellan skola och korttidsvistelse för att över huvud taget möjliggöra att insatsen ska kunna verkställas. Att föräldrar ska hämta på förskola/skola för att sedan åka och lämna på korttidshemmet där barnet ska vara t ex över helgen, skapar i dessa fall så stora konflikter mellan föräldrar och barn att syftet med insatsen går förlorad. Den kostnadsfria resan är ingen beviljad insats enligt LSS eller SoL och kan därför inte överklagas. Det är enhetschef i respektive verksamhet som godkänner omsorgsresorna i varje specifikt fall. Ett krav för att kunna erbjuda resorna har varit att den enskilde kan samåka med andra (undantagsfall kan förekomma) och resorna planeras så att samåkning i möjligaste mån går att genomföra. Kommunen har bistått med dessa resor inom kommunens gränser, dvs gällande fritidstillsyn på Näckrosen och korttidshemmet Villa Tveten. Resorna beställs av samordnare på korttidshem/korttidstillsynen. Tidigare beviljades ALLA elever inskrivna i särskolan resor till och från skolan, även gällande yngre barn. Då fanns också möjligheten att få åka från skolan till korttidshemmet. Då skolan nu gör mer individuella bedömningar och i mindre utsträckning beviljar skolskjuts till yngre barn har behovet av omsorgsresor till korttidshemmet ökat. Samordning med skolan En kartläggning utifrån projekt Samhällsbetalda resor och transporter i Förvaltningen 3.0 ser över hur resor kan samordnas i kommunen och det finns förslag på att samordna planeringen av omsorgsresorna mer tydligt med skolresorna för en effektivare organisation. Att skolan och funktionshinder beställer resor på olika håll krånglar också till det för föräldrarna då de inte vet vem de skall ringa om de ex behöver ändra på turbeställningen. Det kan ha svårt att skilja på om det är en omsorgsresa eller en skolresa. En bättre samordning med skolan behövs för att förbättra detta. Det behövs också en dialog mellan skolresesamordnaren och enhetschefer/samordnare på korttidstillsynen, så att en samsyn finns på vilka som behöver taxiresor, och vilka som kanske börjat träna på att åka på egen hand. Sådana dialoger förs och en föreslagen plan för ökad samordning diskuteras mellan enhetschefer för korttidstillsyn/korttidsvistelse och skolskjutssamordnare. Omvärldsbevakning Efter att frågan ställts till Kungälvs grannkommuner har det framkommit att: I Göteborgs stad är resor till och från korttidstillsyn och korttidsvistelse kostnadsfria för den enskilde då politiken där tagit ett generellt beslut att alla resor till och från LSS-insatser ska

30 3(6) vara kostnadsfria. I övriga grannkommuner är frågan på samma sätt som här i Kungälv inte alltid tydligt reglerad. En av våra grannkommuner (Tjörn) bistår inte med omsorgsresor alls utan endast de lagreglerade skolresorna. I en kommun (Partille) beviljar LSS-handläggaren ibland även transport till och från korttidsvistelse, även om man vet att det ej ingår i insatsen och att detta görs lite utanför ramarna. Övriga granskade kommuner (Mölndal, Öckerö) har omsorgsresor till och från korttidstillsyn som ligger utanför skolresorna och bekostas av socialförvaltningen på samma sätt som här i Kungälv. I någon kommun (Kungsbacka) löser man transport mellan skola/fritids och korttidshem genom att personalen hämtar/lämnar barnen. Verksamhetens bedömning För att möjliggöra för så många som möjligt att utnyttja beviljad korttidsvistelse görs bedömningen att taxiresor mellan skola och korttidshem för barn kan behövas i de fall där fri skolskjuts inte erbjuds. Detta gäller ur rimlighetssynpunkt mellan skola och korttidshem som finns inom kommunens gränser. Detta är så som praxis tidigare varit, och att riva upp detta beslut skulle inte främja att barn och föräldrar får den avlastning insatsen korttidshem är tänkt att ge. Även gällande barn över 12 år som beviljats korttidstillsyn enligt LSS bedöms omsorgsresorna gagna syftet med insatsen. Verksamheten kan ha en bra kvalitativt, strukturerat och pedagogiskt program ända till dess alla elever åker hem samtidigt. Om föräldrar börjar hämta olika tider försämras dessa möjligheter. Det skulle även innebära att personal skulle komma att behövas under en längre tid på eftermiddagen/kvällen. Om ungdomarna åker hem klockan 17 kan det vara så att de klarar sig själva en stund i hemmet innan föräldrarna kommer hem. Om de ska hämtas på fritidshemmet kan tiden behöva förlängas för att föräldrarna ska ha möjlighet att hämta efter arbetet. Intentionen med insatserna är också att den enskilde ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att bli så självständig som möjligt. För en ungdom kan det betyda att resa på egen hand utan stöd av sina föräldrar, även om resan företas i taxi. Däremot finns det ej något lagligt stöd att erbjuda sådana resor kostnadsfritt och att fortsätta med detta kan bedömas vara otillbörligt gynnande av enskild, dvs något som kommunen inte har rätt till. För att förhindra detta föreslås att ersättning tas ut till en kostnad motsvarande det fritidskort ungdomar kan köpa av Västtrafik, i nuläget 785 kronor för 100 dagar. Vid enstaka resor kan avgift istället tas ut enligt den taxa som gäller för enkelresor inom Västtrafik (om detta blir fördelaktigare för den enskilde). I majoritetens budgetförslag 2017 finns dock ett förslag till kostnadsfritt fritidskort för unga på högstadiet och gymnasieskolan. Om detta beslutas bör omsorgsresor likställas med fritidsresor och därför bli avgiftsfria. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Målen i den nationella handikappolitiken är bl a: - Ett samhälle som utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhället. - Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.