EXAMENSARBETE. Brandskydd i eget boende. Brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. Therese Samuelsson Emma Wickström 2013

Transkript

1 EXAMENSARBETE Brandskydd i eget boende Brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning Therese Samuelsson Emma Wickström 2013 Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Titel: Brandskydd i eget boende Brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. Title: Fire protection in own accommodation Fire and evacuation safety for people with disabilities. Författare: Therese Samuelsson och Emma Wickström. Intern handledare: Daniel Olsson, Luleå tekniska universitet/räddningstjänsten Luleå. Extern handledare: Magnus Nilsson, Räddningstjänsten Boden. Brandingenjörsprogrammet, Sökord: Skäligt brandskydd, eget boende, funktionsnedsättning. Keywords: Reasonable fire protection, own accommodation, disability. ii

3 Förord Följande examensarbete är den avslutande delen av vår brandingenjörsutbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU). Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och arbetet har utförts på deltid under delar av höstterminen 2012 och vårterminen Vi vill tacka vår handledare Daniel Olsson, Räddningstjänsten Luleå tekniska universitet/ Luleå, samt Magnus Nilsson, Räddningstjänsten Boden, för att de funnits till vår hjälp under arbetets gång. Tack Mattias Strömgren och Morgan Asp på MSB för hjälp med framtagande av statistiskt material. Vi vill även tacka familj och vänner vilka har bidragit genom långa och givande diskussioner. Speciellt tack till Bibbi och Steve för korrekturläsningen. Stockholm, augusti 2013 Therese Samuelsson och Emma Wickström iii

4 iv

5 Sammanfattning Årligen omkommer ungefär 130 personer i bränder och många av dem är äldre personer som omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta någon form av funktionsnedsättning vilket försvårar agerandet vid en brand och gör dem extra utsatta vid brand. Antalet omkomna i bränder är ett problem och studiens syfte är att försöka kartlägga brand- och utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning. Förhoppningen är att studien i det långa loppet kan bidra till att förbättra brandsäkerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsättning. Frågeställningarna i studien behandlar skäligt brandskydd i eget boende för personer med funktionsnedsättning samt vilket ansvar den enskilde har för brandskyddet och vem som ska ta över om den enskilde inte själv klarar av ansvaret. Examensarbetet utfördes genom en allmän litteraturstudie med fokus på brand- och utrymningssäkerhet för personer med funktionsnedsättning. Data i form av bland annat rapporter, utredningar, lagtexter och statistik samlandes in. Kvalitativ sekundär data samlades in genom en allmän litteraturstudie där inhämtningen framförallt var från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Boverket, Socialstyrelsen och Sveriges riksdag. Från Statistiska centralbyrån (SCB) samt MSB inhämtades kvantitativ data i form av statistiskt underlag. Ur det statistiska materialet kunde det utläsas att mer än en tredjedel av det totala antalet omkomna i bostadsbränder varje år hade ett handikapp. Andelen samt antalet omkomna med handikapp ökar dessutom med stigande ålder. Befolkningsprognosen för Sverige visar att folkmängden kommer växa och att andelen äldre kommer öka. Det kommer med stor sannolikhet blir fler personer med någon form av funktionsnedsättning i samhället. Flertalet av de studerade rapporterna belyser att flest personer omkommer i bostadsbränder. Vid händelse av brand finns en grundregel att agera efter, nämligen rädda-varna-larma-släck. I den är rädda det mest centrala begreppet och vid brand är det viktigt att alla tar sig ut ur bostaden. Därför blir utrymning en central del av agerandet. Utrymningsförloppet består av tre delar, varseblivningstid, förberedelsetid samt förflyttningstid och den totala utrymningstiden får inte överskrida tiden tills kritiska förhållanden inträffar. Olika funktionsnedsättningar kan leda till en förlängd utrymningstid i någon av de olika delarna av utrymningsförloppet. Ett skäligt brandskydd innebär främst att personer ska kunna utrymma byggnaden utan att allvarligt skadas och innan kritiska förhållanden uppstår. Att avgöra vilka åtgärder som kan anses skäliga att tillsätta för att skapa ett skäligt brandskydd är i många fall svårt. Det varierar från fall till fall och nyttan av skyddet ska vägas mot kostnaden för åtgärden. För att uppnå ett skäligt brandskydd behöver skyddet individanpassas utifrån varje enskild person. Anpassningen kan vara av både organisatorisk och teknisk karaktär. Den enskilde ansvar för det egna brandskyddet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Enligt LSO ska kommunen stödja den enskilde om personen har problem att klara av sitt ansvar gällande brandskyddet. Möjligheten för en annan person att ta över ansvaret är inte tydligt reglerat. Det är bra att ansvaret ligger kvar hos den enskilde men att rättigheter till hjälp finns. För att öka möjligheten att skapa ett skäligt brandskydd för personer med funktionsnedsättning bör Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. (BAB) ses över för att tydliggöra vilka typer av anpassningsinsatser den berättigar stöd för. Kraven på det byggnadstekniska brandskyddet bör ökas för vissa typer av bostäder ämnade för äldre och personer med någon form av funktionsnedsättning. Informationsmaterial riktat till personer med funktionsnedsättning och anhöriga samt för aktörer vilka arbetar med personer med funktionsnedsättning bör tas fram. Sökord: Skäligt brandskydd, eget boende, funktionsnedsättning. v

6 vi

7 Abstract Around 130 persons dies in fires every year and many of them where elderly who died in their own home. Elderly often have some form of disability that reduces their capacity for action in case of fire and makes them more vulnerable to a fire. The number of fatalities in fires is a problem and the purpose of the study is to try to identify the fire- and evacuation safety for persons with disabilities. Hopefully this thesis can contribute to an improved fire safety in the own housing for persons whit disabilities. The questions in the study deals with reasonable fire protection in own housing for persons with disabilities, what responsibility the individual has for the fire protection and who will take over if the individual is unable to meet that responsibility. The thesis was preformed through a general literature study focusing on fire and evacuation safety for persons with disabilities. Data mainly consisting of reports, studies, legal text and statistics were collected. Qualitative secondary data were collected through a general literature review where the gathering was mainly from Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), Swedish Board of Housing, Building and Planning, The National Board of Health and Welfare and the Riksdag of Sweden. From Statistics Sweden (SCB) and MSB qualitative data in the form of statistical information were collected. From the statistical material it could be seen that more than one third of the total amount of fatalities in residential fires had a disability. The proportion and number of fatalities with a disability also increases with age. The population forecast for Sweden shows that the population will grow and the number of elderly will increase. There will likely be more people with some form of disability in the society. Most of the studied reports show that most fire fatalities happen in residential fires. In case of a fire there is a fundamental rule to act according to, namely save-warn-alarm-extinguish. The most central term is save and in case of a fire it is important that everyone can get out from the dwelling. Evacuation is therefore a central part of the actions in the event of a fire. The evacuation process consists three parts, time to perception, time for preparation and travel time. The total evacuation time can not exceed the time until the critical conditions occur. Different types of disabilities can contribute to an extended evacuation time in some of the various parts of the evacuation process. A reasonable fire protection is primarily that people should be able to evacuate the building without being seriously injured and before critical conditions occur. To determine which actions that can be considered reasonable to add in order to create a reasonable fire protection is often difficult. It varies from case to case and the benefits of protection should be balanced against the cost of the action. To achieve a reasonable fire protection it has to be customized for each individual person. The adaptions can be both organizational and technical. The individual s responsibility for the own fire protection is regulated in Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). According to LSO the municipality should support the individual if he or she has problem to cope with their responsibilities regarding the fire protection. The ability for another person to take over the responsibility is not clearly regulated. It is positive that the responsibility remains with the individual but everyone have the rights to get help. To increase the ability to create a reasonable fire protection for individuals with disabilities Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. (BAB) should be revised to clarify what types of adaption actions it supports. The requirements for the Fire Safety in Buildings should be increased for certain types of housing intended for elderly and people with some form of disability. Information material should be developed for persons with disabilities and their families and also for actors who work with persons with disabilities. Keywords: Reasonable fire protection, own accommodation, disability. vii

8 viii

9 Innehållsförteckning Förord... iii Sammanfattning... v Abstract... vii Innehållsförteckning... ix Nomenklatur... xi Förkortningar... xiii 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Disposition Läshänvisning Metod Metod för datainsamling Analys av data Studiens tillförlitlighet Empiri Publikationer En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde Brandsäker bostad för alla Vägledning för individpassat brandskydd Bo bra hela livet Bostadsanpassningsbidraget, En webbhandbok från Boverket Granskning av dödsbrandsdatabasen Författningssamlingar Socialtjänstlag (2001:453) Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Boverkets byggregler Skäligt brandskydd, personsäkerhet och utrymning Skäligt brandskydd Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor I skälig omfattning Agerande vid brand Utrymning Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade Statistik Dödsbrandsdatabasen Statistiska centralbyråns mätningar gällande rörelsehinder Sveriges framtida befolkning Sammankoppling av statistisk data ix

10 4 Analys Problematik inom området brandskydd för personer med funktionsnedsättning Problematik relaterad till lagstiftning Problematik relaterad till agerande vid brand Diskussion Problembilden Lagstiftning Den enskildes ansvar för brandskyddet Skäligt brandskydd Studiens tillförlitlighet Litteratur Statistik Slutsatser Skäligt brandskydd Den enskildes ansvar för brandskyddet Lagstiftning Problembilden Förslag till fortsatta studier Referenser Bilaga A Inrapporteringsblad till dödsbrandsdatabasen x

11 Nomenklatur Funktionsnedsättning: Enligt Socialstyrelsen (u.å.a.) är definitionen av funktionsnedsättning en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det beskrivs även närmare att En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur.. En synonym till ordet, vilken används i en del av den studerade litteraturen i rapporten, är handikapp. Det är en avrådd term eftersom Termen handikapp kan upplevas som stigmatiserande och bör undvikas. enligt Socialstyrelsen (u.å.a.). Därför kommer ordet funktionsnedsättning att användas i huvudsak i den här rapporten men ordet handikapp kommer användas i de fall där inläst litteratur eller statistik använder begreppet. Fysisk funktionsnedsättning: Svårigheter med rörelseförmågan, kan även innebära nedsatt syn eller hörsel. Intellektuell funktionsnedsättning: Svårt att ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker. Innefattar även svårigheter med minne, initiativförmåga och stresshantering. Psykisk funktionsnedsättning: Nedsättning av en persons psykiska funktionsförmåga. Seniorbostad: Enligt Boverket (120613) är det [...] vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder [...] Det behövs inte något biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in. Särskilt boende: Är enligt Socialstyrelsen (u.å.b.) ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Trygghetsbostad: Avser enligt Boverket (2012) [ ] bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider.. Det finns ofta ett ålderskrav för inflyttning. Byggnadstekniskt brandskydd: En del av det totala brandskyddet för en byggnad vilket regleras i BBR. Det omfattar tekniska egenskaper och tar inte hänsyn till det organisatoriska brandskyddet. Säker plats: Enligt avsnitt 5:247 i BBR (BFS 2011:6) avser säker plats en [ ] plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer.. Kritiska förhållanden: Utgörs enligt Frantzich (2001) av [ ] fastställda nivåer av exponering till följd av värmestrålning, temperatur, brandgasskiktets nivå, toxisk nivå av komponenter i brandgasen. (s. 14). xi

12 xii

13 Förkortningar Författningssamlingar BAB Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. BBR Boverkets byggregler (2011:06) LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor PBF Plan- och byggförordningen (2011:338) PBL Plan- och bygglag (2010:900) SoL Socialtjänstlag (2001:453) Övriga förkortningar BFS Boverkets författningssamling Dir Direktiv IDA - Indikatorer, Data och Analys, MSB:s statistiktjänst MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SILC - Statistics on Income and Living Conditions SOU Statens offentliga utredningar ULF Undersökningar av levnadsförhållanden xiii

14 xiv

15 1 Inledning I avsnittet beskrivs bakgrunden till studien där det redogörs för problembilden tillsammans med syfte och frågeställningar. Här beskrivs även studiens avgränsningar. Avslutningsvis ges en läsanvisning och redogörelse för rapportens disposition. 1.1 Bakgrund Under åren 1999 till 2007 har 1198 personer omkommit till följd av brand, vilket är ungefär 130 personer per år. Av dem dog majoriteten till följd av brand i en boendemiljö. Ungefär hälften av de omkomna under dessa år var äldre än 60 år. Studeras antalet omkomna i förhållande till invånare för varje åldersgrupp kan det ses en tydlig trend att risken att omkomma i en brand ökar starkt med stigande ålder. (Bergqvist & Jonsson, 2012) Andelen personer i Sverige, mellan 16 och 84 år gamla, vilka lever med ett rörelsehinder har under åren 1980 till 2006 varierat mellan 8,9 procent till 5,8 procent. Andelen per åldersgrupp varierar kraftigt, men trenden visar på en ökande andel med rörelsehinder med stigande ålder. För åldersgruppen 75 till 84 år har andelen varierat mellan 28,9 till 44,9 procent. (SCB, 2008) Äldre personer är en extra utsatt grupp vid bränder. I många fall har de någon form av funktionsnedsättning vilket gör det svårare att sätta sig i säkerhet vid en brand. Funktionsnedsättningarna kan variera i svårighetsgrad och antal. Det är ingen ovanlighet att äldre har någon hörsel- eller synnedsättning samt svårigheter att röra sig. Det är inte åldern som gör äldre extra utsatta vid bränder utan graden av funktionsnedsättning. Även yngre kan ha någon form av funktionsnedsättning vilket gör även dem extra utsatta vid bränder. En tendens i Sverige har blivit att fler människor bor kvar i den egna bostaden trots en ökande grad av funktionsnedsättning. Vid ny- och ombyggnationer regleras brandskyddet via Boverkets byggregler (BBR), där det byggnadstekniska brandskyddet regleras. Det är skillnad i kraven på brandskyddet för olika typer av byggnader. För bostäder är kraven lägre än för vård- och omsorgsboenden, där särskilda boenden ingår, vilket leder till att kravet på brandskyddet för det egna boendet är lägre. Det har gjorts många utredningar om brandskydd för äldre och personer med funktionsnedsättning, men luckor finns när det gäller brandskyddet i eget boende. I dagens samhälle uppmuntras människor till att bo kvar hemma så länge det är möjligt och därför är det viktigt att titta på brandskyddet i den miljön. 1.2 Syfte Det är ett problem att det årligen omkommer cirka 130 personer i bränder, många av dem är äldre vilka omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta någon form av funktionsnedsättning vilket försvårar agerandet vid en brand. Studiens syfte är att försöka kartlägga brand- och utrymningssäkerheten för personer med funktionsnedsättning. 1

16 Primärt avser studien att bidra med kunskap kring följande frågeställningar gällande personer med funktionsnedsättningar. Vad är ett skäligt brandskydd i det egna boendet och hur kan det uppnås? Vilket ansvar har den enskilde för brandskyddet i det egna boendet? Vem tar över när den enskilde inte själv klarar att ta sitt ansvar? Studiens resultat ska förhoppningsvis kunna ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete inom området. Tanken är att belysa problematiken och bidra med mer kunskap inom området. Förhoppningen är att studien i det långa loppet kan bidra till att förbättra brandsäkerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsättning. 1.3 Avgränsningar Huvudfokus i studien är brandskydd i eget boende där även begreppet trygghetsbostäder kommer att tas upp. Andra boendeformer kommer att studeras i syfte att göra jämförelser vad avser brandskydd i det egna boendet. När det gäller inhämtning av statistik är en avgränsning att inte titta på skadestatistiken till följd av brand, utan endast statistik gällande omkomna personer till följd av brand. Brand- och utrymningsproblematiken för olika specificerade funktionsnedsättningar har inte studerats. Istället har de delats upp utifrån hur funktionsnedsättningen påverkar personen vid en utrymningssituation. Konkreta lösningsförslag, gällande exempelvis tekniska åtgärder för förbättrad brandsäkerhet, har inte utarbetats i studien. 1.4 Disposition Kapitel 1 Inledning. Ger en bakgrund till problemet samt anger studiens syfte och frågeställningar. Här presenteras även studiens avgränsningar. Kapitel 2 Metod. Avsnittet beskriver och motiverar det använda tillvägagångssättet för studien, hur data har samlats in och analyserats. Vidare sker en diskussion av studiens tillförlitlighet. Kapitel 3 Empiri. Avsnittet redovisar resultatet av litteraturstudien. Flertalet rapporter och författningssamlingar har studerats tillsammans med insamlad statistik. I avsnittet presenteras sammanfattningar av en del rapporter och författningar vilka bedömts vara intressanta för studien. Statistiken behandlar omkomna i bränder, andelen med rörelsehindrade i samhället och åldersfördelningen hos Sveriges framtida befolkning. För att beskriva problembilden ytterligare presenteras en sammankoppling av statistikkällorna. Kapitel 4 Analys. Här presenteras en analys av insamlad data samt den utifrån statistiken beskrivna problembilden. 2

17 Kapitel 5 Diskussion. I avsnittet förs en diskussion kring insamlad data samt den utifrån statistiken beskrivna problembilden. Diskussionerna utgår från författarnas egna kunskaper, tolkningar och åsikter. I slutet av avsnittet diskuteras även studiens tillförlitlighet. Kapitel 6 Slutsatser. Avsnittet redogör för de slutsatser som kommit fram genom studien. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatta studier. 1.5 Läshänvisning Referenserna i rapporten följer APA-systemet (The American Psychological Association) vilket innebär att författare följt av årtal anges inom parentes i löpande text. Vid referering till författningssamlingar i löpande text skrivs hela lagnamnet samt förkortning och BFS/SFS nummer ut första gången. I efterföljande text används enbart förkortning och BFS/SFS nummer. En lista över använda författningssamlingar med förkortningar presenteras i avsnittet Förkortningar. Kortare citat återges i den löpande texten med citationstecken i början och slutet. Längre citat har separerats från övrig text och är skrivna med mindre textstorlek samt är indragna från vänstermarginalen. I de fall där citatet är klippt mitt i ett stycke eller en mening markeras det med tre punkter inom en hakparentes, [ ]. 3

18 4

19 2 Metod Avsnittet beskriver det valda tillvägagångsättet för studien genom en redogörelse av studiens strategi, datainsamlings- och analysmetod samt studiens tillförlitlighet. Strategin för examensarbetet valdes till att genomföra en allmän litteraturstudie. I studien valdes det att fokusera på brand- och utrymningssäkerheten i eget boende för personer med funktionsnedsättning. Fördelen med en allmän litteraturstudie beskrivs av Forsberg & Wengström (2003): Syftet med en allmän litteraturstudie kan vara att göra en beskrivande bakgrund som motiverar att en empirisk studie görs eller att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. I en allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras valda studier, men sällan på ett systematiskt sätt. (Forsberg & Wengström, 2003, s. 29) Strategin för den allmänna litteraturstudien var att samla in både kvalitativ och kvantitativ data. Nedan följer Eriksson & Wiedersheim-Paul (2008) resonemang om kvantitativ och kvalitativ data: Vår uppfattning är dock att kvantitativa och kvalitativa data är komplementära. För en given målgrupp och ett givet problem kan man mycket väl tänka sig att samla in såväl kvantitativa som kvalitativa data. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2008, s. 52) 2.1 Metod för datainsamling Litteratur, vilken berörde områdena brandskydd i eget boende samt brandskydd för äldre och personer med funktionsnedsättning, samlades in. Hartman (2003) beskriver arbetet vid en litteraturstudie enligt följande: Här består inte uppgiften i att inventera och referera utan snarare i att välja, strukturera och sammanfatta. Författarens frågeställning bestämmer vad som återges av litteraturen, inte så att man förvränger det faktiska innehållet, men så att man tydliggör de förhållanden man tagit som sin uppgift att belysa. (Hartman, 2003, s. 50) Valet av litteratur blev att använda sekundärdata, det vill säga material som redan är framtaget av andra personer. Det insamlade materialet var i form av lagtexter, rekommendationer, regeringsuppdrag, offentliga utredningar, rapporter och artiklar. Inhämtningen skedde i första hand från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Boverket, Socialstyrelsen, Sveriges riksdag men även från andra myndigheter och organisationer vilka berör området. Till hjälp vid insamlingen användes berörda myndigheter och organisationers hemsidor med tillhörande arkiv. Även sökmotorer användes, där ibland Google och söksystemet Lucia tillhörande universitetsbiblioteket på Luleå tekniska universitet. De använda sökorden var, brandskydd för personer med funktionsnedsättning, brandskydd i eget boende och skäligt brandskydd. För att erhålla relevant litteratur inom området har även primärkällor i undersökta rapporter bearbetats. Även kvantitativ data i form av statistiskt underlag inhämtades från Statistiska centralbyrån (SCB) och MSB. Det insamlade materialet var sekundärdata, då arbetet med insamling och 5

20 sammanställande redan var genomfört av andra. Materialet samlades in via personlig kontakt och via offentligt material från respektive organisations hemsida. MSB använder sig av statistikverktyget IDA och genom det kan information sökas och tas ut från ett flertal statistikregister. Bland dessa register finns Räddningstjänstens insatser, Döda i bränder och Stora olyckor. (MSB, 2009a) IDA användes till en början för att söka statistik gällande antalet och andelen omkomna till följd av en brand i eget boende. Därefter söktes information om de omkomna personerna. Den sökta informationen var om de omkomna haft någon form av funktionsnedsättning. I den tillgängliga delen av IDA finns inte denna information att tillgå, men efter personlig kontakt med MSB och Mattias Strömgren kunde informationen erhållas i en Excelfil med utdrag av indata från dödsbrandsdatabasen. Dödsbrandsdatabasen är organiserad av MSB. De samlar in information om samtliga bränder i Sverige där någon person omkommer i samband med eller som en direkt följd av branden. (Bergqvist & Jonsson, 2012) Inrapporteringen sker främst av räddningstjänsten och polisen. I dödsbrandsdatabasen har fakta samlats om dödsbränder sedan Bland annat samlas information in kring de omkomna men även om brandens omfattning, startutrymme och startföremål. (MSB, 2009b) Se Bilaga A för mer information om de insamlade parametrarna. SCB ger årligen ut olika rapporter, däribland demografiska rapporter. I dessa behandlas bland annat prognoser för Sveriges framtida befolkning. De sammanställer även statistik inom flera olika områden och ett av dem är levnadsförhållanden. Inom undersökningarna för levnadsförhållanden undersöks bland annat andelen personer i Sverige med ett rörelsehinder. Statistiken insamlad från SCB behandlade andelen rörelsehindrade i Sverige och erhölls från den officiella statistik SCB är ansvarig för, enligt Förordning (SFS 2001:100) om den officiella statistiken och dess bilaga. Statistiken för rörelsehindrade återfanns i Tabell HA 10 under posten hälsa i Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) (SCB, u.å.). 2.2 Analys av data Den insamlade litteraturen genomgick en kvalitativ analys där erfarenheter från tidigare utredningar lyftes fram och sammanfattades. I förstahand användes primärkällorna där läst och analyserad litteratur refererar till annan litteratur. Selektiv inläsning användes för att bearbeta den stora mängden litteratur. Det statistiska underlaget skulle genomgå en statistisk analys av kvantitativ karaktär för att ge svar på hur stort problemet var. I efterhand, då det statistiska underlaget insamlats, valdes istället att göra en kvalitativ analys av det statistiska underlaget. Anledningen till byte av analysmetod var bland annat att materialet från de olika databaserna inte var helt överlappande gällande frågan rörelsehinder/handikapp. Vid analysen av det insamlade materialet från SCB studerades andelen i Sverige med ett handikapp. Grupperingar gjordes bland annat utefter åldersgrupp. I det statistiska materialet från MSB fokuserades det på analys av parametern handikapp. Den parametern hade följande svarsalternativ; fysiskt, psykiskt, ålders, inget och okänt. Den analyserade faktorn i materialet var befintligt handikapp eller inte hos de omkomna. För att få ut antalet omkomna med ett befintligt handikapp valdes de omkomna med ett ifyllt handikapp ut. Det vill säga något av 6

21 svarsalternativen fysiskt, psykiskt eller ålders var ifyllt som ja. Hänsyn har bara tagits till om någon form av handikapp varit ifylld som ja och inte om flera av dem varit ifyllda som ja. I de fall där svarsalternativet okänt eller inget handikapp varit ifyllt i kombination med svaret ja på något handikapp har de tagits med i gruppen med handikapp. För antalet omkomna utan handikapp har de omkomna plockats ut där svarsalternativen fysiskt, psykiskt eller ålders var ifyllt som nej. Ingen hänsyn har tagits till vilket svar som varit ifyllt för svarsalternativen inget eller okänt. Materialet analyserades utefter antal och andel omkomna med eller utan handikapp både genom det totala antalet, åldersfördelning och historisk uppdelning. 2.3 Studiens tillförlitlighet För att kunna bedöma forskning är reliabilitet, replikation och validitet de viktigaste kriterierna enligt Bryman (2008/2011). Validitet enligt Larsen (2007/2009) [ ]handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevanta för den frågeställningen man valt. (s. 80). Validitet kan delas upp i en inre samt en yttre validitet. Enligt Merriam (1988/1994) handlar begreppet inre validitet om hur bra resultatet speglar vekligheten medan yttre validitet handlar om i vilken mån resultatet från studien går att applicera på andra situationer och innefattar hur generaliserbart resultatet är. Reliabilitet enligt Larsen (2007/2009) behandlar om undersökningen är tillförlitlig, om den har en god precision eller ej och att samma resultat ska kunna fås om undersökningen genomförs igen. Larsen (2007/2009) belyser även att det vid kvalitativa studier är svårt att säkerställa en hög reliabilitet, vilket gäller i och med att utredarens observationer och tolkningar styr resultatet. Begreppet replikation talar för att forskningsresultatet ska kunna uppnås om försöket görs igen och liknar begreppet reliabilitet. Metoden valdes för att kunna ge en samlad bild av det befintliga kunskapsläget inom området. Valet att göra en kvalitativ analys av både insamlad litteratur och statistik kan göra att det är svårt att säga exakta siffror på problemet, men en tydlig trend kan ändå påvisas. Valet av metod bör ge goda möjligheter till en god validitet hos utredningen. Studiens validitet är beroende av det insamlade materialet. Författarnas bild av problemet och val av litteratur har stor betydelse för validiteten, men även deras tidigare erfarenhet och kunskap påverkar valet och tolkningarna av litteraturen. Den inre validiteten beskriver hur väl resultatet av studien beskriver verkligheten. Selektiv läsning nyttjades vid granskning av litteraturen. Texterna skumlästes för att förstå innehållet och de viktigaste bitarna plockades sedan ut. Metoden för den här typen av textbearbetning kan leda till att viss viktig information har förbisetts vilket kan leda till att validiteten för studien blir något lägre. Studiens inre validitet ses om god då relativt nyskrivna rapporter från trovärdiga källor har använts tillsammans med aktuell statistik. Yttre validitet beskriver hur väl resultatet från undersökningen kan användas för andra omständigheter än den undersökta. Den yttre validiteten för studien är inte särskilt hög, då ett specifikt fall av brandsäkerhet har studerats och beskrivits. Det är ett fall där kraftigare åtgärder diskuteras för att uppnå ett skälig brandskydd för personer med funktionsnedsättning. De förhöjda åtgärderna skulle med största sannolikhet vara överflödiga för personer utanför 7

22 den studerade gruppen och resultatet bedöms vara svårt att generalisera och använda i andra situationer. Studiens reliabilitet är svår att bedöma och blir med största sannolikhet inte särskilt hög i och med att det skett en kvalitativ analys av det insamlade materialet. Enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2008) handlar reliabilitet i kvalitativa studier mer om validitet/giltighet än om reliabilitet. Det med anledning av att det är svårt att göra om undersökningen och uppnå samma resultat i och med att det belysta och analyserade är personliga åsikter och tolkningar av texterna. 8

23 3 Empiri Avsnittet är studiens stora del där resultatet av litteraturstudien redovisas. Empiri redovisas i fyra underavsnitt Publikationer, Författningssamlingar, Skäligt brandskydd, personsäkerhet och utrymning samt Statistik. 3.1 Publikationer Nedan presenteras sammanfattningar av de rapporter och författningar vilka har bedömts vara mest intressanta för studien En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde I arbetet för att minska antal dödsbränder i samhället, där bostäder är överrepresenterade enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2011), har flera rapporter tagits fram. MSB har efter ett regeringsuppdrag tagit fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda och presenterat en vision. Visionen är enligt MSB (2010b) Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. (s. 7). Uppdraget redovisas i rapporten En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda (MSB, 2010b). I rapporten beskrivs hur situationen med antalet omkomna, allvarligt skadade och skadade i bränder sett ut och en analys av den framtida olycksutvecklingen görs. I ett kapitel beskrivs även en del av det förebyggande arbete vilket olika räddningstjänster och kommuner i landet bedriver. Det mest Figur 1 En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Källa: MSB, 2012b relevanta exemplet är Örebro kommun. Deras arbete har gått ut på att identifiera personer vilka, enligt ett framtaget bedömningsformulär, anses ha en förhöjd sannolikhet för brand i bostaden. Därefter har åtgärder för att minska risken för brand individanpassats. (MSB, 2010b) En kort sammanställning av andra länders kampanjer för att förbättra brandskyddet för den enskilde presenteras även i rapporten. I England har under en längre tid informationskampanjer använts för att informera befolkningen om brandfaror och agerande vid brand. I arbetet har flera målgrupper valts ut och kampanjerna har riktats specifikt till målgrupperna. Bland de utvalda målgrupperna finns äldre personer och personer med funktionsnedsättning. (MSB, 2010b) Den nationella strategin är uppdelad i fyra delområden, vilka är Kunskap och kommunikation, Tekniska lösningar, Lokal samverkan och slutligen Utvärdering och forskning till stöd för den nationella strategin. Inom områdena har vissa intressanta insatser föreslagits vilka behandlar säkerheten för de personer som behandlas inom ramen för den här studien. Bland de föreslagna insatserna kan nämnas Brandskyddskunskap för särskilda yrkesgrupper, 9

24 Utveckling av tekniska brandskyddslösningar, Identifiering av individer med särskilda behov och Brandskydd i andra boendeformer för äldre. (MSB, 2010b) En nationell samverkansgrupp för brandfrågor har blivit sammansatt för att samordna, förvalta och utveckla strategin. Fyra insatser har lyfts fram och arbetet har påbörjats i arbetsgrupper. (MSB, 2012a) Medverkande i samverkansgruppen är följande enligt MSB (2012a): Boverket Socialstyrelsen Konsumentverket Migrationsverket Företrädare för länsstyrelserna Sveriges kommuner och landsting Fastighetsägarna Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag Svensk Försäkring Brandskyddsföreningen Sverige representanter från kommunerna i form av Örebro kommun, Räddningstjänsten Syd samt Luleå kommun Andra utredningar vilka blivit insatser i den nationella strategin Nedan beskrivs framtagna rapporter vilka har integrerats i den nationella strategin. Brandskydd i nya boendeformer för äldre Rapporten Brandskydd i nya boendeformer för äldre (MSB, 2010a) behandlar brandskyddet för trygghetsbostäder. Rapporten togs fram av MSB i samråd med Socialstyrelsen och Boverket efter ett uppdrag i 2010 års regeringsbrev till MSB (Fö2009/113/EPS). Uppdraget var att med hänsyn till de nya definitionerna för boendeformer för äldre, föreslagna i äldreboendedelegationens rapport Bo bra hela livet, rekommendera krav för ett lämpligt brandskydd. (MSB, 2010a) I rapporten fokuseras det på brandskyddet för trygghetsbostäder. Där konstateras att de befintliga kraven på utformningen av brandskyddet för trygghetsbostäder är det samma som för vanliga bostäder, men att boende i dessa bostäder med tiden kommer få ökad funktionsnedsättning. (MSB, 2010a) Enligt Information om investeringsstöd till äldrebostäder från Boverket (2012) bör brandskyddet och boendet dimensioneras efter förutsättningen att äldre med tiden kan drabbas av en funktionsnedsättning och fortfarande bo kvar i bostaden. De menar även att tekniska installationer som; spisvakt, sprinkler och automatiskt brandlarm, kan vara komponenter för att skapa ett brandsäkert boende i den här typen av bostäder. (Boverket, 2012) I rapporten förs en diskussion kring äldres beteende vid brand och deras möjlighet att själv utrymma beroende av deras funktionsförmåga. En rundringning har även gjorts där byggherrar har besvarat frågor om hur de ser på brandskyddet i trygghetsbostäderna. De flesta 10

25 ser trygghetsbostäderna som ordinärt boende och dimensionerar brandskyddet där efter. Ett visst brandskydd utöver kraven byggs dock in ibland, exempelvis spisvakt. (MSB, 2010a) Myndigheterna har olika uppfattning om vad ett rimligt brandskydd i de här bostäderna innebär, samt hur ett rimligt brandskydd ska uppnås. Boverket påpekar att det inte bara gäller äldre vilka drabbas av funktionsnedsättning och därav har ett större skyddsbehov. I rapporten diskuteras dock möjligheten till ett individanpassat brandskydd, vilket skulle kunna erhållas oavsett ålder. Det kan finnas möjlighet till stöd för detta, exempelvis genom befintliga lagar eller utveckling av dem. Ett förslag från alla tre myndigheter tillsammans är att genomföra en utredning om hur finansiering och ett ökat stöd för brandskyddsåtgärder ska kunna ske till den enskilde. De ser att en genomgång av bostadsanpassningsbidraget vore bra. Möjligheten till kunskapsutveckling hos personer vilka arbetar med äldre diskuteras även i rapporten. Tanken är att de ska lära sig att uppmärksamma risker för att kunna föreslå riskreducerande åtgärder. (MSB, 2010a) Utbildningsprogram för yrkesgrupper vilka har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd I regleringsbrevet till MSB för 2010 (Fö2009/113/EPS) ges myndigheten i uppdrag att identifiera de yrkesgrupper vilka har ett särskilt behov av brandskyddsutbildningar, samt att ta fram ett utbildningsprogram för dessa grupper. De yrkesgrupper utredningen identifierade, vilka redovisades i rapporten Utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd (MSB, 2010c), var enligt MSB (2010c) personer som direkt har ett omvårdnadsansvar för äldre och/eller funktionshindrade som inte själva kan förväntas bedöma risker på individnivå eller vidta adekvata skyddsåtgärder. (s. 4). Rapporten beskriver även att det är personer som inte arbetar i miljöer där det systematiska brandskyddsarbetet bör täcka in behovet av utbildning, men där behovet av utbildning kan ses som likvärdigt. Bland dessa nämns hemtjänstpersonal, personliga assistenter, biståndshandläggare och vårdplanerare. (MSB, 2010c) Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer I rapporten Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer (MSB, 2011) behandlas brandskydd i olika boendemiljöer, där fokus ligger på flerbostadshus, småhus samt behovsprövade vårdoch omsorgsboenden. Rapporten tar inte upp brandsäkerheten för äldre i eget boende separat, utan det vävs in i de olika boendeformerna. Rapporten är ett regeringsuppdrag, enligt regeringsbeslut Fö 2009/1961/SSK, och vävs in i den nationella strategin under delområdet Tekniska lösningar. (MSB, 2011) I rapporten görs ett försök att beskriva det befintliga brandskyddet samt skade- och problembilden i de olika byggnadstyperna. Därefter följer en analys av passande brandskyddsåtgärder och en utredning vilken ska visa på hur de föreslagna åtgärderna ska implementeras. I beskrivningen av skade- och problembilden har insats- och dödsbrandsstatistik från åren 1998 till 2008 studerats. I skade- och problembilden gällande flerbostadshus konstateras att minst hälften av alla omkomna hade någon form av 11

26 funktionsnedsättning. Enligt MSB (2011) var de som omkommer i bostadsbränder, det vill säga i flerbostads- och småhus, totalt sett främst personer med [ ] begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand. (s. 32). (MSB, 2011) En föreslagen rimlig åtgärd för att minska sannolikheten för uppkomst av brand hos personer med begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand är installation av spisvakt. En förslagen åtgärd är att identifiera särskilt riskutsatta personer och utifrån respektive persons förutsättningar ta fram passande åtgärder för att kunna släcka en uppkommen brand. Till hjälp vid identifieringen av extra riskutsatta personer föreslås att ett metodstöd ska tas fram. Ytterligare ett förslag är att Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. ska ses över. I rapporten beskrivs att MSB vill att bidraget ska kunna bekosta installation av automatiska släcksystem och andra brandskyddsåtgärder vilka kan ses som nödvändiga. Det förslaget ges även i rapporten Brandskydd i nya boendeformer för äldre av MSB (2010a). MSB (2011) nämner även kvarboendeprincipen, ett begrepp som innebär att [ ] äldre bor kvar hemma i allt större utsträckning istället för att få en plats på ett boende. Ett boende som i regel har ett förstärkt brandskydd jämfört med en vanlig lägenhet. (s. 33.). (MSB, 2011) Brandsäker bostad för alla Vägledning för individpassat brandskydd Rapporten Brandsäker bostad för alla Vägledning för individpassat brandskydd från MSB (2013) utkom i april I litteraturstudien har ett remissutkast till rapporten, med diarienummer och datum , studerats och analyserats. Nytillkomna avsnitt har inte analyserats och bidragit till studiens slutsatser, men de sammanfattas kort i ett eget stycke. Rapporten ger exempel och råd till hur det är möjligt att arbeta med problematiken presenterad i rapporten Rimligt brandskydd i olika boende miljöer. Vägledningen är framtagen som en del av arbetet i den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilde. Det är tänkt att hjälpa kommunala förvaltningar i arbetet att öka brandskyddet för enskilda personer. Vägledningen har författats av MSB tillsammans med en arbetsgrupp utgjord av Socialstyrelsen, Örebro kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Linköpings kommun, Räddningstjänsten Syd och Brandskyddsföreningen Sverige. (MSB, 2013) Figur 2 Brandsäker bostad för alla - Vägledning för individanpassat brandskydd. Källa: MSB, 2013 I vägledningen redogörs arbetsprocessen för ett systematiskt säkerhetsarbete vilket är ett fortlöpande förlopp utan slut, se Figur 3. Det inleds med att skapa en bild över befintliga risker för att sedan kunna planera, genomföra, utvärdera och förbättra insatsen. När det är genomfört skapas en ny riskbild och arbetsgången upprepas igen. Vägledningen är framtagen 12

27 för att kommuner ska kunna använda den som hjälp i att börja arbeta systematiskt för att enligt MSB (2013): identifiera personer som på grund av ett riskbeteende har en ökad risk att drabbas av en brand i bostaden, identifiera personer med begränsad förmåga att själva agera i samband med en brand, samt föreslå och erbjuda individanpassade riskreducerande åtgärder. (MSB, 2013, s. 10) Figur 3 Arbetsprocessen för ett systematiskt säkerhetsarbete. Källa: MSB, 2013 Rapporten belyser att eftersom kommunal verksamhet styrs politiskt är det viktigt att redan från början engagera berörda politiker i arbetet. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är alla kommuner skyldiga att uppföra handlingsprogram där uppbyggnad och organisering av det förebyggande arbetet beskrivs. Vägledningen innehåller förslag till hur riskbilden kan kartläggas och hur arbetet kan planeras för att den enskildes brandskydd ska förbättras. En bra start är att inledningsvis fastställa vad arbetet ska innehålla och vilka resultat det önskar uppnå. Det är även viktigt att fastställa vilka personer arbetet ska riktas mot samt vilka aktörer inom kommunen det ska utföras av. I vägledningen uttrycks det att arbetet med fördel bör utföras av aktörer vilka kommer i kontakt med de berörda personerna i den dagliga verksamheten. Det exemplifieras med följande yrkesgrupper enligt MSB (2013) [ ] fixartjänster, socialsekreterare, biståndshandläggare, bostadsanpassningshandläggare, vårdplanerare, hemtjänstpersonal, personliga assistenter, boendestödjare samt personal i särskilt boende. (s. 18). Även andra professioner och organisationer vilka kan komma i kontakt med personer i behov av individanpassat brandskydd nämns i utkastet. (MSB, 2013) I vägledningen ges exempel på hur kommunerna i arbetsgruppen på lite olika sätt har arbetat för att erbjuda riskutsatta personer ett individanpassat brandskydd. Även mer allmänna exempel på hur arbetet kan genomföras beskrivs. Det diskuteras vilket ansvar den enskilde själv respektive kommunen har för den enskildes brandskydd och var gränsen går. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor behandlas samt tolkas och speciellt 2 kapitlet 2 och 13

28 3 kapitlet 1. Resonemanget landar i att kommunen behöver arbeta för att, enligt MSB (2013), [ ] hjälpa de personer som själva inte kan ordna ett tillräckligt gott brandskydd. (s. 41) men att det inte får bli påtvingande då det inte finns lagstöd för detta. MSB (2013) menar att [ ] den som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta en åtgärd också är den som har ansvaret. (s. 40). Det gör att den boende är den ansvarige, men att ansvaret begränsas till vad som anses vara skäligt i respektive fall. I vägledningen menar MSB (2013) även att Om en person brister i sin förmåga att skydda sig själv är det snarare samhällets ansvar att kompensera för detta, till exempel via social omsorg eller dylikt. (s. 41). (MSB, 2013) Nya delar i vägledningen I de nya delarna av rapporten tas bland annat samarbetet med fastighetsägaren upp. De nämner att det finns mycket att vinna på att tidigt samverka. En diskussion kring vem som äger ansvaret för anpassningar som kan bli aktuella och vem som ska stå för kostnaden för installation och kommande underhåll behöver ske. Kontakten med fastighetsägaren ska endast ske efter den enskildes samtycke. (MSB, 2013) I den juridiska diskussionen kring ansvaret för brandskyddet förtydligar MSB (2013) Brandskyddsåtgärder som är förknippade med byggnaden och dess fasta tillbehör är primärt fastighetsägarens ansvar, medan nyttjanderättshavaren ansvarar för användandet av byggnaden och den lösa egendom som finns där. (s.41). En del i fastighetsägarens systematiska brandskyddsarbete innebär att koordinera och fördela ansvaret för brandskyddet mellan sig själv och nyttjanderättshavarna. (MSB, 2013) I en bilaga till vägledningen tas Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. upp och att Boverket ålagts uppgiften att utföra en översyn av lagen genom ett regeringsuppdrag utfärdat i mars De ska kontrollera om nya regler kan författas vilka medger att olika brandskyddslösningar kan innefattas i lagstiftningen. De ska även se över möjligheterna för fastighetsägare att ansöka om bostadsanpassningsbidrag. Syftet skulle vara att klargöra de otydligheter som kan uppkomma i dagsläget gällande bland annat äganderätt och underhåll av anpassningen. I dagsläget har fastighetsägaren inget automatiskt underhållsansvar för eventuellt installerade åtgärder då de inte ägs av fastighetsägaren. (MSB, 2013) Bo bra hela livet I maj 2006 kom ett direktiv från regeringen att en delegation skulle sammansättas för att utreda samt analysera utvecklingen av bostäder och behovet av boende för äldre, enligt Dir 2006:63. Resultatet av äldreboendedelegationens arbete resulterade i rapporten Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Delegationen konstaterar att det kommer att bli ett ökat behov av bostäder för den åldrande befolkningen och att möjligheten att bo i ett trygghetsboende, då det tidigare boendet känns otryggt, är ett bra alternativ. Bland annat presenteras flertalet författningsförslag i rapporten tillsammans med ett förslag om att styra upp terminologin kring bostäder avsedda för äldre. (SOU 2008:113) 14

29 Utredningen pekar på det växande behovet av bostäder för äldre vilka befinner sig i situationen att det tidigare boendet känns otryggt eller inte längre fungerar men då ett behovsprövat vårdboende ännu inte är aktuellt. Sverige kommer de kommande åren ha en kraftig ökning av antalet äldre i befolkningen. Det kommer ske en kraftig ökning av antalet personer i åldersgruppen 85 år eller äldre och behovet av särskilda boenden för gruppen kommer att öka. En ökning av anpassade boenden, med en förbättrad tillgänglighet, där personen kan bo kvar längre kan skjuta fram eller helt förhindra behovet av en flytt till ett behovsprövat särskilt boende. (SOU 2008:113) Utredningen föreslår även att ett statligt tillgänglighetsbidrag införs. Bidraget ska syfta till att uppmuntra ombyggnationer för ökad tillgänglighet av befintliga flerbostadshus. Ombyggnationer ska kunna innefatta allt från installation av hiss till andra åtgärder vilka ökar tillgängligheten i byggnaden. Åtgärden är ett bra sätt att förbättra möjligheten att bo kvar i den befintliga bostaden och är en fördel för alla med nedsatt funktionsförmåga. (SOU 2008:113) Det påpekas även att personer vilka flyttar till trygghetsbostäder sakta men säkert kommer behöva ett större vårdbehov än när de flyttade in. Det finns inga krav i befintlig lagstiftning på en ökad tillgänglighet i de här byggnaderna kontra andra byggnader även om det vore önskvärt och kan påverka den boendes självständighet. (SOU 2008:113) Brandskydd diskuteras i Bakgrund till överväganden och förslag. Där beskrivs problembilden samt den brandsäkerhet som byggs och kan byggas in i bostäder enligt gällande lagstiftningar. De belyser att utrymningsvägarna är av särskild betydelse för personer med nedsatt rörlighet samt vikten av att det görs en bedömning av de boendes kapacitet att utrymma då brandskyddet projekteras. Dåvarande Räddningsverket menar i utredningen att ett förstärkt brandskydd bör finnas i trygghetsbostäder jämfört med andra flerfamiljshus med anledning av att de boende ofta har en begränsad möjlighet att sätta sig själva i säkerhet vid brand. Dåvarande Räddningsverket efterfrågade att de tillsammans med Boverket skulle få rättigheter att ta fram [ ]föreskrifter om behovet av brandsäkerhet och krav på möjlig utrymning för bostäder anpassade för äldre. (s. 133) enligt SOU 2008:113. Brandskyddet utreds inte vidare i utredningen då en diskussion mellan Socialdepartementet och andra berörda myndigheter startade i november 2008 vilken behandlade brandskyddet i bostäder för äldre. (SOU 2008:113) De presenterade författningsförslagen behandlas i Regeringens proposition 2009/10:116, Värdigt liv i äldreomsorgen där flera utredningar behandlas tillsammans. Förslaget om tillgänglighetsbidrag behandlas inte vidare då regeringen vid tidpunkten inte var beredd att tilldela ett sådant bidrag särskilda medel. (Proposition 2009/10:116) Bostadsanpassningsbidraget, En webbhandbok från Boverket För personer med funktionsnedsättning kan ett bidrag ges från kommunen för att anpassa bostaden på ett ändamålsenligt sätt. Även fastighetsägare kan ges ett bidrag för återställning av tidigare anpassade bostäder. (Boverket, ) Rätten till ersättning regleras i Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. och för att närmare förklara vad den innebär finns Bostadsanpassningsbidraget, En webbhandbok från Boverket utgiven av 15

30 Boverket (u.å.) på deras hemsida. I webbhandboken finns information om bostadsanpassnings- och återställningsbidraget. Där står det att bostadsanpassningsbidraget ska hjälpa till att uppfylla samhällets mål med att människor med funktionsnedsättning, precis som alla andra, ska kunna leva i en egen bostad. För att vara berättigad till bidrag måste de åtgärder bidraget söks för bedömas som relevanta och nödvändiga. Det är endast möjligt att få bostadsanpassningsbidrag för att införa fasta funktioner i den permanenta bostaden. (Boverket, ) Bedömningen av vad som är fasta funktioner respektive lösa inventarier är komplicerad och i webbhandboken finns exempel på olika bedömningar enligt praxis samt exempel från rättsfall. (Boverket, ) Granskning av dödsbrandsdatabasen I rapporten Dödsbränder i Sverige: Kvalitetsgranskning av MSB:s dödsbrandsdatabas av Bergqvist & Jonsson (2012) har MSB:s dödsbrandsdatabas granskas och förslag till den framtida insamlingen av data har lämnats. En ny databas har även skapats där flera register samkörs för att få en bättre bild av dödsbränderna och de omkomna. De samkörda registerna är databasen gällande rättsmedicinska undersökningar från Rättsmedicinalverket, MSB:s dödsbrandsdatabas och Dödsorsaksregistret från Socialstyrelsen. I rapporten beskrivs att det fanns ett relativt stort bortfall av omkomna i dödsbrandsdatabasen, vilket upptäcktes efter att de olika registren hade samkörts. Förslag till förbättringsåtgärder presenteras för att liknande bortfall inte ska ske i statistiken framöver. (Bergqvist & Jonsson, 2012) Rapporten har studerats för att få en bättre bild av dödsbrandsdatabasen samt dess styrkor och svagheter. Figur 4 Dödsbränder i Sverige. Källa: Bergqvist & Jonsson, Författningssamlingar Bestämmelser i lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd benämns ofta som regler. De bestämmelser och krav vilka finns i lagar, förordningar och föreskrifter är tvingande, medan de allmänna råden ska underlätta och ge vägledning för hur kraven i de tvingande bestämmelserna ska kunna uppfyllas. Föreskrifter är, liksom de allmänna råden, ofta mer detaljerade än lagar och förordningar i och med att de anger bestämmelser för hur kraven i lagar och förordningar ska uppfyllas. (Boverket, 2011) En författning kan vara både en lag, förordning eller en föreskrift. Riksdagen beslutar om lagar medan regeringen beslutar om förordningar. Föreskrifter tas fram och beslutas av statliga eller kommunala myndigheter. I Svensk författningssamling sammanställs lagar, förordningar och de viktigaste föreskrifterna. (Andrén, u.å.) Myndigheter vilka ger ut föreskrifter har fått ett bemyndigande av regeringen. En myndighet utan bemyndigande har dock rätt att, inom sitt verksamhetsområde, ge ut allmänna råd. (Boverket, 2011) 16

31 Hur de olika författningarna och de vägledande texterna är sammanlänkade, tillsammans med utgivare för respektive skrift, kan ses i Figur 5. Högst upp i ordningen kommer lagar och förordningar och lägst kommer handböcker. Ges ut av: Lagar och förordningar Regering och Riksdag Föreskrifter, råd och rekommendationer Vägledningar - Rapporter och handböcker Handböcker Myndigheter Myndigheter Universitet, konsulter, tillverkare och andra organisationer Figur 5 Hur olika författningar och annan vägledande text är relaterade till varandra. Källa: Bengtsson & Johansson, Socialtjänstlag (2001:453) I Socialtjänstlag (SoL, SFS 2001:453) regleras de rättigheter människor har till stöd, ekonomiskt och socialt, samt kommunens skyldigheter gentemot de människor som vistas i kommunen. Det är således kommunen som har det yttersta ansvaret för att rätt stöd och hjälp ges till invånarna enligt SoL. Kommunen har särskilt ansvar för vissa grupper, där äldre och människor med funktionshinder ingår. (Socialstyrelsen, 2002) Bestämmelserna i SoL utgår från alla människors lika värde och lika rätt till vård, omsorg, social och ekonomisk trygghet. De stöd- och hjälpinsatser vilka kan erhållas kallas för bistånd och enligt lagen har kommunen rätt att utforma insatserna efter de lokala förutsättningarna. Rätten till bistånd garanterar varje medborgare en skälig levnadsnivå. För att bestämma om det finns grunder till att bevilja bistånd gör socialtjänsten en utredning tillsammans med den berörda personen. Med hjälp av bistånd ska möjligheten att leva ett självständigt liv stärkas. Socialtjänsten är skyldig att ge ett skriftligt beslut med motivering om en ansökan om bistånd helt eller delvis nekas. Beslutet kan överklagas och socialtjänsten är skyldig att informera om hur överklagan går till samt att hjälpa till att författa den om det efterfrågas. Socialstyrelsen får inte beakta den biståndssökandes ekonomi när behovet av insatser för äldre och funktionshindrade bedöms. (Socialstyrelsen, 2002) Äldre människor I SoL (SFS 2001:453) kapitel 5 regleras särskilda bestämmelser för olika grupper och i 4 samt i 5 första och tredje stycket står det: 17

32 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427). 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. [ ] Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427). Socialtjänsten ska alltså i den mån det är möjligt erbjuda insatser för att äldre människor ska kunna bo kvar hemma. (Socialstyrelsen, 2002) Människor med funktionshinder I SoL (SFS 2001:453) 5 kapitlet 7 första och andra stycket står det: 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Målet är att människor med funktionshinder ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Socialtjänsten är skyldig att underrätta sig om levnadsförhållandena för funktionshindrade och utifrån det upprätta handikapplaner och medverka till att boendet är anpassat efter behov av stöd. Socialtjänsten är även skyldig att tillhandahålla information om den enskildes rättigheter till insatser enligt SoL och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. (Socialstyrelsen, 2002) Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. Sedan januari 2007 har det funnits möjlighet att få ett investeringsstöd genom stadsbidrag för ny- och ombyggnationer vilka leder till särskilda boenden för äldre enligt Förordningen (SFS 2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. 1 1p. Sedan 1 januari 2010 är det även möjligt att söka bidrag för trygghetsbostäder vilket anges i 1 2p. Investeringsstödet sträcker sig till den 31 december 2014 enligt 4 1st. Tanken med investeringsstödet är att uppmuntra byggnation av denna typ av bostäder (Boverket, 2012) Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. Lag (BAB, SFS 1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. reglerar inte enbart bostadsanpassningsbidraget utan även ett återställningsbidrag vilket avses med med mera (Boverket, ). Bostadsanpassningsbidrag är ett kommunalt bidrag med syfte att kunna anpassa boendet för personer med en funktionsnedsättning. Det bidrar till att nå samhällets mål om att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva i en egen bostad som alla andra. (Boverket, ) Det ges uttryck åt i BAB (SFS 1992:1574) där det står att Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. (1 ). 18

33 Det går endast att få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden, vilket uttrycks i 6 i BAB (SFS 1992:1574). 6 Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den bostad som skall anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. Bidrag lämnas dock inte om de sökta åtgärderna behöver vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassningen. Lag (2000:527). Det går följaktligen inte att få bidrag för lösa inventarier utan endast fasta funktioner. Att avgöra vad som går under vad är svårt och det blir en bedömningsfråga i varje enskilt fall. (Boverket, ) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Bestämmelserna i Lag (LSO, SFS 2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att skapa ett tillfredställande skydd mot olyckor för människors liv och hälsa samt egendom och miljö men även till att ge ett likvärdigt skydd i hela landet. LSO behandlar det organisatoriska brandskyddet för en byggnad, som tillsammans med det byggnadstekniska brandskyddet ger det totala skyddet för en byggnad (Boverket, 2011). I 2 kapitlet i LSO regleras den enskildes skyldigheter och i 2 och 3 uttrycks de skyldigheter ägare eller nyttjanderättshavande till byggnader och andra anläggningar har. I LSO (SFS 2003:778) 2 kapitlet 2 står det: 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Med enskild menas både fysiska och juridiska personer. Fysiska personer är enskilda människor medan juridiska personer är sammanslutningar med liknande rättskapacitet som fysiska personer. Privatpersoner har därför ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom men även en skyldighet att inte orsaka olyckor. Bestämmelserna i 2 kapitlet 2 gäller alla typer av byggnader och anläggningar men vilka åtgärder som ska vidtas varierar från fall till fall beroende på vad byggnaden eller anläggningen används till. I varje enskilt fall bedöms det vad som är skäligt i förhållande till kostnaderna. Utrustning för att släcka brand kan exempelvis vara en brandsläckare medan brandvarnare är ett exempel på ett sätt att hindra och begränsa skador av brand. (Hermelin, Schnell & Dryselius, 2004) Kommunens skyldigheter regleras i 3 kapitlet i LSO (SFS 2003:778) och i 1 och 2 står det: 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 19

34 Kommunen ska se till att vidta förebyggande åtgärder mot bränder och skador till följd av bränder. Det kan exempelvis ske genom utförandet av tillsyner där det kontrolleras om den enskilde fullgör sina skyldigheter. För att den enskilde ska ha möjlighet att uppfylla sina skyldigheter är det viktigt att kommunen, på det sätt det behövs, bidrar med stöd. (Hermelin et al., 2004) Boverkets byggregler Boverkets byggregler (BBR, BFS 2011:6) är en författning bestående av föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglag (PBL, SFS 2012:900) samt Plan- och byggförordningen (PBF, SFS 2011:338). Föreskrifterna gäller för nybyggnation, ändring av byggnader, mark- och rivningsarbeten samt för obebyggda tomter som ska förses med byggnader. (BBR, BFS 2011:6) Avsnitt fem i BBR beskriver minimikravet på det byggnadstekniska brandskyddet för en uppförd byggnad. De krav som finns i föreskrifterna ska alltid uppfyllas. Det kan göras genom att följa rekommendationerna i de allmänna råden, vilket innebär förenklad dimensionering, eller genom analytisk dimensionering. Vid analytisk dimensionering väljs ett annat sätt för att dimensionera brandskyddet än via de Figur 6 Regelsamling för byggande, BBR. Källa: Boverket, 2011 allmänna råden. I de fallen ska byggherren visa att det valda brandskyddet uppfyller de ställda kraven i föreskrifterna. I Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BFS 2011:27), finns regler för hur den analytiska dimensioneringen ska gå till. (Boverket, 2011) Avsnitt fem behandlar bara föreskrifter och allmänna råd till vissa paragrafer i PBL och PBF. Paragraferna är från PBL 8 kapitlet 7 och 9, 10 kapitlet 6 och från PBF 3 kapitlet 8 (BBR, BFS 2011:6). Enligt PBF (SFS 2011:338) 3 kapitlet 8 är de grundläggande kraven för säkerhet vid händelse av brand följande: 8 För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att 1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, 4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och 5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Punkt 1 behandlas inte i BBR utan i andra föreskrifter där byggnadens bärande konstruktion behandlas, bland annat i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10). 20

35 Olika krav på skydd Olika krav på det byggnadstekniska brandskyddet gäller för olika typer av byggnader, utifrån utformning och användning. Byggnader delas in i olika byggnadsklasser, från Br0 till Br3, beroende på byggnadens skyddsbehov. Br0 står för byggnader med ett mycket stort skyddsbehov och Br3 för byggnader med ett litet skyddsbehov. Bostäder kan återfinnas i samtliga byggnadsklasser. Utifrån de olika byggnadsklasserna ställs olika krav och rekommendationer på det byggnadstekniska brandskyddet. (BBR, BFS 2011:6) Beroende på en byggnads tilltänkta verksamhet ställs olika krav på brandskyddet. Byggnadens utrymmen delas in i verksamhetsklasser utifrån den tilltänkta verksamheten. Enligt det allmänna rådet till avsnitt 5:2 i BBR (BFS 2011:6) är indelningen beroende i av följande: Allmänt råd Indelningen beror på vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand, om personerna kan förväntas vara vakna, samt om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. (BFS 2011:26). Bostäder i flerbostadshus och småhus går in under verksamhetsklass 3 tillsammans med bland annat trygghets- och seniorboenden. I den här typen av byggnader förväntas de personer vilka befinner sig i byggnaden ha en god lokalkännedom, inte alltid förväntas vara vakna men ha förutsättningar att kunna sätta sig själv i säkerhet. (BBR, BFS 2011:6) I verksamhetsklass 5, vilken innefattar bland annat behovsprövade särskilda boenden, lokaler för hälso- och sjukvård samt lokaler för personer vilka hålls inlåsta, behandlar verksamheter där det finns inga eller begränsade förväntningar på att personerna ska kunna sätta sig själv i säkerhet. Verksamhetsklassen är indelad i fyra undergrupper. Grupperna är även här uppdelade dels efter personerna vilka förväntas vistas i byggnaden och dels efter vilket typ av verksamhet som bedrivs i lokalen. (BBR, BFS 2011:6) I avsnitt 5:215 i BBR (BFS 2011:6) beskrivs verksamhetsklass 5B enligt följande: Verksamhetsklass 5B omfattar behovsprövade särskilda boenden för personer med fysisk eller psykisk sjukdom, med funktionsnedsättning, med utvecklingsstörning, med demens eller som på annat sätt har en nedsatt förmåga att själva sätta sig i säkerhet. (BFS 2011:26). 21

36 Brandskydd för eget boende och behovsprövade särskilda boenden Olika krav gäller för eget boende och för behovsprövade särskilda boenden. Skillnaderna i krav beror främst på att de hamnar i olika verksamhetsklasser och skillnaderna behandlar allt ifrån vilken skyddsklass byggnaden ska ha till tillgången på utrymningsvägar. (BBR, BFS 2011:6) För de olika verksamhetstyperna gäller bland annat olika krav på utrymning. I verksamhetsklass 3, där bostäder ingår, får utrymning genom en av utrymningsvägarna bland annat ske via fönster. Det under förutsättning att höjden utanför fönstret är maximalt 2 meter och att en tillfredställande utrymning kan förväntas ske i övrigt. I vissa fall får även utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänsten ske. Kravet på två utrymningsvägar vilka är oberoende varandra går även att kringgå när det gäller byggnader i verksamhetsklass 3. Bland annat då det finns en utrymningsväg på markplan vilken går direkt ut i det fria eller då det finns tillgång till ett trapphus av klass Tr1. (BBR, BFS 2011:6) Skyddsbehovet för de olika verksamhetsklasserna ses som olika, dels av verksamheten, men även på grund av olika byggnadstekniska förutsättningar. En högre byggnad har exempelvis ett högre skyddsbehov än en enplansbyggnad. En enplansbyggnad inrymmande bostäder i verksamhetsklass 5B bör utformas som en byggnad med ett måttligt skyddsbehov, det vill säga byggnadsklass Br2. Det leder till att en byggnad med bostäder i verksamhetsklass 5B bör byggas med lägst byggnadsklass Br2. För bostäder i verksamhetsklass 3 är den lägsta använda byggnadsklassen Br3, vilket är det lägsta skyddsbehovet. För båda verksamhetsklasserna gäller det att skyddsbehovet kan öka på grund av byggnadens utformning. (BBR, BFS 2011:6) Enligt de allmänna råden bör det i verksamhetsklass 3 finnas brandvarnare för tidig varning samt upptäckt av brand och för verksamhetsklass 5B bör det utgöras av ett utrymningslarm, automatiskt eller manuellt. Kravet på anordning för tidig varning och upptäckt av brand finns dock för båda kategorierna, men utförandet skiljer sig alltså åt i det allmänna rådet. Utrymmen i verksamhetsklass 5B ska även förses med automatiskt släcksystem, vilket kan vara boendesprinklers. Den typen av sprinklers kan även installeras i verksamhetsklass 3, då de är tilltänkta för bostäder, men där finns det inget krav. (BBR, BFS 2011:6) (BBR, BFS 2011:6) Avskiljande konstruktion ska finnas mellan olika bostadslägenheter, oavsett om det är bostadslägenheter i verksamhetsklass 3 eller 5B. Dörrar som finns i en avskiljande konstruktion ska förses med dörrstängare om det inte förväntas vara stängda. Det kan bland annat förväntas för dörrar till bostäder i verksamhetsklass 3. Lägenhetsdörrar i verksamhetsklass 5B ska helst ha dörrstängare för att säkerställa att det blir en tät konstruktion mot brand- och brandgasspridning mellan bostadslägenheterna. Förses de inte med dörrstängare får det anslutande utrymmet inte angränsa till mer än åtta lägenheter. (BBR, BFS 2011:6) 22

37 3.3 Skäligt brandskydd, personsäkerhet och utrymning Det här delavsnittet presenterar publikationer, artiklar och vedertagna ageranden vilka knyter an till området skäligt brandskydd, personsäkerhet och utrymning. En kortfattad beskrivning av hur människor bör agera vid brand presenteras även tillsammans med händelseförloppet utrymning Skäligt brandskydd I artikeln Skäligt brandskydd av Persson (2009) diskuteras kriterier och metoder för bedömning av vilka åtgärder en ägare eller nyttjanderättsinnehavare ska vara skyldig att vidta enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). För att bestämma nivån på brandskyddet krävs komplexa bedömningar eftersom det inte framgår i LSO vilka åtgärder som kan anses vara skäliga. (Persson, 2009) Ett antal opublicerade avgöranden från Länsstyrelser, länsrätter och kammarrätter har studerats vilka visar att utrymningsmöjligheten är det mest behandlade området. Avgörandena visar att det är tveksamt om det verkligen behöver göras en avvägning av åtgärdernas kostnad när det gäller möjligheten till utrymning. Det är i det närmsta ett ovillkorligt krav att utrymning ska kunna genomföras utan personskador vid händelse av brand. Däremot kan det förekomma avvägningar av kostnader när det kommer till vilka medel som ska sättas in för att uppfylla kravet. Det går att välja det minst kostsamma alternativet så länge det är möjligt att utrymma byggnaden utan att personer kommer till skada. De opublicerade avgörandena visar även att brandskyddet väger tyngre än tidigare beslut gällande byggnaden. Det är därför möjligt att ställa högre krav på brandskyddet hos en byggnad även om det tidigare ansetts vara tillräckligt säkert. (Persson, 2009) Att avgöra vilka åtgärder som kan anses skäliga är komplicerat, en avvägning mellan nytta och kostnad ska göras. Det är svårt att uppskatta risken för brand och skador som kan uppkomma samt vilken inverkan skyddsgivande åtgärder kan ha. Via de opublicerade avgörandena skulle skälighetsbedömningen, enligt förslag av Persson (2009), kunna formuleras som att Innehavare av en byggnad skall vidta de åtgärder som krävs för att undvika personskador i händelse av brand i byggnaden, såvida det inte finns synnerliga skäl för att sänka kraven.. (Persson, 2009) I artikeln beskrivs det hur andra rättsområden, exempelvis miljöbalken, arbetsmiljölagen och skadeståndsrätten, kan studeras för att försöka få vägledning till avvägningen om vad som är skäligt och inte. För miljöbalken och arbetsmiljölagen påminner skälighetsbedömningarna om de som görs enligt LSO men de bidrar inte till några detaljerade riktlinjer. Det är svårt att dra paralleller till skadeståndsrätten eftersom den behandlar hypotetiska åtgärder till verkliga händelser medan LSO handlar om konkreta åtgärder till hypotetiska händelser. (Persson, 2009) 23

38 I artikeln nämns även konsekvenserna av att inte uppfylla skyldigheterna enligt LSO. Ägaren eller nyttjanderättsinnehavaren kan drabbas av ett vite eller vara tvungen att bekosta åtgärder som kommunen vidtar för att förbättra brandskyddet. (Persson, 2009) Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Boken Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2012b) är framtagen för att vägleda kommuner i tillsynsverksamheten enligt LSO. Den förebyggande verksamheten i kommunerna har efter att LSO infördes blivit mer målstyrd. Det gör att fokus kan läggas på de objekt som är mest angelägna när det gäller brandskyddsfrågor. Det finns flera faktorer vilka bör vara styrande när det gäller behovet av att genomföra en tillsyn. I rapporten benämns exempelvis verksamheter där konsekvenserna av en brand påverkar människors liv och hälsa samt verksamheter där de personer som befinner sig i lokalerna inte själva kan styra över det egna brandskyddet. Den enskildes förmåga att själv kunna utrymma vid brand samt hantera en brand är en viktig faktor att ta hänsyn till när det ska beslutas på vilka objekt en tillsyn ska utföras. (MSB, 2012b) Figur 7 Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Källa: MSB, 2012b Boken beskriver hur tillsynsförrättare systematiskt ska kunna bedöma om brandskyddet är skäligt. Personsäkerhet bör alltid prioriteras i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt vilket ofta leder till att egendomen också skyddas. Ett skäligt brandskydd utgörs av en byggnadsteknisk del samt en organisatorisk del och interaktionen mellan dem är väldigt viktig. För att bedöma brandskyddet bör de två delarna ställas mot dimensionerade scenarier, men bedömningarna är komplicerade. När skyddsvärdet är människors liv är det viktigt att ta hänsyn till att det ska vara möjligt att utrymma innan kritiska förhållanden uppstår. (MSB, 2012b) En metod med sju steg för att kunna bedöma skäligheten presenteras, där de fem första är grundläggande steg och de två sista är bedömningssteg. Första steget går ut på att konstatera att objektet är en byggnad eller anläggning eftersom det inte går att ställa krav på brandskyddet enligt LSO annars. Där efter är det dags att kartlägga byggnaden eller anläggningen, bilda en uppfattning av objektet, exempelvis genom att ta reda på hur stor den är, hur den är konstruerad och utformad. I tredje steget fokuseras det på att bedöma vad det är som ska skyddas. Det finns olika skyddsvärden i form av liv och hälsa, egendom samt miljö. I de byggnader och anläggningar där människor vistas permanent bör liv och hälsa vara det prioriterade skyddsvärdet. Steg fyra lägger fokus på att identifiera relevanta scenarier utifrån möjliga risker och hot. I det sista grundläggande steget ska en mer övergripande bild över brandskyddet skapas. Det är viktigt att titta på om brandskyddet är en fungerande helhet med både den byggnadstekniska och den organisatoriska delen. (MSB, 2012b) 24

39 Det första av de två bedömningsstegen är att, utifrån informationen i de grundläggande stegen, bedöma om det befintliga brandskyddet skyddar det som behövs ställt mot de identifierade riskerna. För att brandskyddet ska anses vara skäligt bör det skydda det som ska skyddas, oavsett om det är liv och hälsa, egendom eller miljö. Om brandskyddet inte anses vara tillräckligt gäller det att komma fram till vilka åtgärder som krävs för att uppnå ett skäligt skydd. Det sista steget är att kontrollera om de åtgärder som föreslås är skäliga enligt LSO. Hur det ska gå till beror lite på vilken typ av åtgärd det rör sig om. Det är troligt att åtgärder vilka avser att rätta till uppenbara fel eller brister i det befintliga brandskyddet kan anses vara skäliga. Det krävs särskilda omständigheter för att kunna kräva åtgärder vilka ställer högre krav än gällande byggregler vid uppförande eller ombyggnation av en byggnad. Om det anses att det finns särskilda omständigheter måste ändå nyttan av åtgärden vägas mot kostnaderna. Är nyttan större än kostnaden kan åtgärden anses vara skälig och i den bedömningen ska ingen hänsyn tas till den enskildes ekonomiska situation. (MSB, 2012b) I boken ges det exempel på vad som kan anses utgöra särskilda omständigheter så att åtgärder utöver tidigare gällande byggregler kan krävas. En särskild omständighet kan vara om brandskyddet har en betydlig lägre nivå än den idag gällande bygglagstiftningen och därmed även lägre nivå än människor förväntar sig. Utveckling av tekniken kan vara en annan särskild omständighet, exempelvis kan kostnaden minska för en åtgärd som stärker brandskyddet. Andra exempel på särskilda omständigheter kan vara att brandskyddet inte är anpassat för den nuvarande verksamheten i byggnaden eller att det har så stora brister att personsäkerheten riskeras. (MSB, 2012b) I skälig omfattning Rapporten I skälig omfattning Ett urval av överklagande tillsynsärenden om brandskydd från MSB (u.å.) grundas på överklagade ärenden från kommuners tillsyn över den enskilde enligt LSO. I rapporten beskrivs tillsynsprocessen med överklagan och formella frågor i ärendehantering samt exempel från olika typer av byggnader och verksamheter. Den tar även upp mer grundläggande frågor och diskuterar vilken ansvarsfördelning som finns mellan den enskilde och samhället. (MSB, u.å.) Enligt LSO är den enskilde skyldig att ta till förebyggande och begränsande åtgärder mot olyckor. Det är även den enskildes ansvar att stå för kostnaderna av åtgärderna. Skyldigheterna gäller endast när det kan anses vara skäligt med avseende till kostnaderna. I rapporten beskrivs det att omfattande skyddsåtgärder kan vara skäliga utan att bedömas som allt för påkostade när personsäkerheten riskeras. Det finns inga tydliga gränser för när en åtgärd inte kan anses vara rimlig för den enskilde och samhället istället ska stå för kostnaden. (MSB, u.å.) I rapporten påpekas det att alla personer i en lokal i en byggnad ska kunna utrymma eller på annat sätt ta sig i säkerhet vid händelse av brand. Det belyses även i avsnittet vilket behandlar vård- och omsorgsboenden, där olika redovisade exempel kommer fram till att kravet att utrymning av en byggnad ska vara möjlig i stort sett är ovillkorligt. Det finns dessutom inget 25

40 beslut från en länsstyrelse eller dom från en läns- eller kammarrätt i ett ärende där de höga kraven på hög personsäkerhet frångåtts. Det ska alltid vara möjligt att utrymma. (MSB, u.å.) Agerande vid brand En grundregel för agerande vid händelse av en brand är enligt MSB (2010d) RÄDDA VARNA LARMA SLÄCK. Att agera är viktigt och grundregeln ger bra anvisningar om ett handlingssätt att tillämpa vid uppkomst av brand. Första steget är att rädda sig själv samt andra människor vars liv är i fara. Människor som kan blir drabbade av branden ska varnas och SOS Alarm ska larmas på 112. Det sista steget är att släcka branden men i utförandet är det viktigt att undvika att utsätta sig själv för allt för stora risker. Ordningen i vilken de olika stegen utförs styrs av den aktuella situationen och hur agerandet ska gå till beror på vilken bostadstyp det är och var det brinner. (MSB, 2010e) Hur personer ska agera vid brand i ett flerbostadshus är beroende av om branden är i den egna lägenheten eller i en annan lägenhet. (MSB, 2010f) Om branden är på en annan plats i huset är det viktigt att inte försöka utrymma genom ett rökfyllt trapphus utan istället stanna kvar i den egna lägenheten. Ytterdörren till en lägenhet klarar att stå emot en brand i ungefär 30 minuter. (MSB, 2010d) Dörren till den egna bostaden ska hållas stängd och räddningstjänsten bör meddelas om att det finns personer kvar i lägenheten. Om branden istället är inom den egna lägenheten bör försök att stänga in branden göras för att fördröja spridning av giftig rök. Sedan måste alla utrymma lägenheten och det är då bra att stänga ytterdörren efter sig för att stänga in branden ytterligare. (MSB, 2010f) Handlingssättet för att agera vid brand i ett hus är liknande det för brand i egen lägenhet. Det är bra att försöka stänga in branden genom att stänga dörren och det är viktigt att alla som befinner sig i bostaden utrymmer. (MSB, 2010g) Utrymningen är alltså väldigt viktig vilket även belyses av MSB (2010g) då de säger att Börjar det brinna måste alltid alla ta sig ut Utrymning Utrymning är en ovanlig händelse som utförs vid fara och under stressade förhållanden. Graden av fara och stressnivån ökar under själva utrymningsförloppet. (Frantzich, 2001) För att enkelt kunna beskriva utrymningsförloppet delas tiden från det att branden startar till dess att alla personer utrymt in i tre delar; varseblivningstid, förberedelsetid och förflyttningstid. (Frantzich, 2012) Den totala utrymningstiden bör inte överskrida den tillgängliga tiden innan kritiska förhållanden uppstår (Frantzich, 2001). Utrymning är en viktig del av agerandet vid brand. I och med utrymningen minskar risken för att någon blir kvar i byggnaden och skadas av branden. Olika personer har olika lätt att utrymma vid en brand bland annat beroende av rörelseförmåga och medvetandegrad, exempelvis har personer med funktionsnedsättning svårare att utrymma (Frantzich, 2012). För personer med funktionsnedsättning, vilka kan ha svårt att utrymma, är det den totala tiden för utrymningen som är problematisk i och med att kritiska förhållanden troligtvis hinner uppkomma. 26

41 Varseblivningstid Med varseblivningstid menas tiden från att branden startat och fram till att personen uppfattar att något inträffat genom att själv se rök eller flammor eller via information på annat sätt, exempelvis i form av utrymningslarm. (Frantzich, 2001) Om personen ser branden eller inte har stor betydelse för hur lång varseblivningstiden blir. En annan faktor som påverkar är om det finns automatiskt brandlarm installerat vilket kan upptäcka branden när inte personen gör det. (Frantzich, 2012) Förberedelsetid Förberedelsetiden kan även benämnas som besluts- och reaktionstid. Det är tiden från det att den enskilda människan upptäcker att något onormalt inträffat och fram till att denne målmedvetet börjar utrymma lokalen. (Frantzich, 2001) Förberedelsetiden är enligt Frantzich (2012) bestående av [ ] tiden som går åt för att personen ska förstå att det brinner, lyssna på utrymningslarm, hjälpa andra att utrymma, förbereda sig, försöka bekämpa branden med mera [ ] (s. 234). Förberedelsetid är beroende av många faktorer och går inte att beräkna utan den bedöms utifrån kunskap och tidigare erfarenheter. (Frantzich, 2012) Förflyttningstid Den sista delen i utrymningsförloppet är den tid det tar att förflytta sig ut ur lokalen. Faktorer vilka påverkar denna tid är antal personer i lokalen och hur de är fördelade samt vilka personer det är och deras hjälpbehov, förflyttningsförmåga och liknande. Även yttre faktorer som belysning, utrymningsskyltar och andra hjälpmedel har inverkan på förflyttningshastigheten. (Frantzich, 2012) Faktorer vilka påverkar utrymning Utrymningsförloppet påverkas av olika faktorer exempelvis byggnaden i sig, branden samt människorna i byggnaden och deras beteende. Hur mycket de olika faktorerna påverkar beror mycket på de aktuella förhållandena. (Frantzich, 2012) Personberoende faktorer Utrymningen påverkas av hur många personer det befinner sig i byggnaden och hur de är fördelade i de olika lokalerna. Även hur god rörelseförmåga personerna har påverkar utrymningstiden genom exempelvis längre förflyttningstid samt svårigheter att öppna dörrar. Andra funktionsnedsättningar, exempelvis nedsatt syn och hörsel, påverkar också utrymningstiden. Människors beteende vid utrymning påverkas av om hon är ensam eller i en grupp. Ofta sker utrymning i grupper och speciellt när personerna i gruppen känner varandra. Besluts- och reaktionstid kan kortas ned om det finns en ledare inom gruppen som kan fatta beslut om utrymning. Andra omständigheter vilka påverkar tiden till utrymning är hur motiverade personerna är att avsluta aktuell aktivitet samt var de riktar sin uppmärksamhet. Att personerna har god kännedom av lokalerna underlättar utrymningen. Vilken medvetandegrad personerna i lokalen har påverkar också utrymningstiden. Medvetandegraden kan påverkas av intag av lugnande mediciner eller alkohol samt av att personen sover och det kan leda till problem med att uppfatta en brand eller utrymningssignal. (Frantzich, 2012) 27

42 Byggnadsberoende faktorer Utrymningstiden påverkas av byggnaden i sig, hur lätt det är att orientera sig i lokalerna, vilka vägledande markeringar det finns samt om nödbelysning och utrymningslarm är installerat. (Frantzich, 2012) Brandberoende faktorer Brandens hastighet, produktionen av brandgaser samt hur siktförhållandena är har inverkan på utrymningsmöjligheterna. Förmågan att fatta beslut minskar när en person utsätts för brandgaser eftersom de påverkar kroppen genom att tankeprocesserna blir sämre. Dessutom bidrar brandgaserna till minskad sikt vilket komplicerar förflyttningen. (Frantzich, 2012) Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade I rapporten Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade skriver Brand & Sörqvist (2000) om ett projektarbete de utfört för att klarlägga de specifika problem vilka kan uppkomma när rörelsehindrade personer ska utrymma en byggnad. Rapporten behandlar endast utrymning av publika byggnader men visar ändå på problematiken att utrymma en byggnad som rörelsehindrad, vilket är applicerbart till viss del för den här studien. (Brand & Sörqvist, 2000) För att få en översikt av erfarenheterna inom området genomförde författarna en enkätundersökning riktad till räddningstjänster och räddningspersonal, brandkonsulter samt att personer med rörelsehinder intervjuades. De genomförde även en litteraturstudie och olika praktiska försök utfördes. Rapporten påpekar att det är viktigt med ett nära samarbete med insatta organisationer i arbetet med säker utrymning för funktionshindrade personer. Det är viktigt att funktionshindrade inte ska känna sig utpekade eller diskriminerade. Det är dock problematiskt att inte göra åtskillnad när det gäller att likställa säkerheten för funktionshindrade med säkerheten för normalgående. (Brand & Sörqvist, 2000) I de praktiska försöken delades försökspersonerna in i olika kategorier vilka var; normalgående, gående rörelsehindrad med eller utan gånghjälpmedel, rörelsehindrad i manuell rullstol och rörelsehindrad med elektrisk rullstol. De olika kategorierna togs fram i samspråk med rörelsehindrade personer. Vid alla försök var försökspersonerna förberedda och försöken genomfördes utan stressmoment. Alla deltagare var över 15 år och deltog frivilligt. Fem olika praktiska försök genomfördes av Brand & Sörqvist (2000): A. Utrymningsväg B. Utrymning med hjälp av brandmän C. Evakuering via hiss D. Förflyttning genom passage E. Evakuering med höjdfordon I försök A upptäcktes problem med för trånga utrymningsvägar, branta ramper, långsamma förflyttningshastigheter och för tröga dörrar trots att allt var utformat utifrån gällande byggregler. I försök B, där utrymningen skulle ske med hjälp av brandmän, kunde det konstateras att när det gäller horisontell utrymning är det bra att låta personen sitta kvar i 28

43 rullstolen eftersom det inte ger någon tidsvinst att bära personen istället. Om utrymningen istället sker via trappor finns det en tidsvinst i att bära personen. Det kan dock bli lite problematiskt eftersom det inte finns något lyft som fungerar på alla personer med rörelsehinder. I försöket med evakuering via hiss, försök C, kunde det konstateras att personer med någon typ av hjälpmedel kräver ganska stor yta att röra sig på. Hur lång tid utrymningen tog var väldigt beroende av hur lång färdvägen var samt hur många vändor det behövdes för att utrymma alla. I försök D, förflyttning genom passage, kunde slutsatsen dras att andelen personer med ett rörelsehinder i en folksamling hade inverkan på hur personflödet var genom passagen. I sista försöket med evakuering med hjälp av höjdfordon, försök E, kunde det konstateras att det krävdes stora resurser gällande tid och personal både när det gällde utrymning med hävare och med stegbil. (Brand & Sörqvist, 2000) Det är svårt att veta hur evakuering med höjdfordon ska kunna genomföras praktiskt i ett skarpt läge då det är såpass resurskrävande. Ett annat problem som lyfts fram i rapporten är att det är svårt med lyftteknik och det finns risk för skador på såväl personen som evakueras, räddningspersonal och omgivande personer. I rapporten föreslår författarna att det ska tas fram ett utbildningsmaterial i lyft-/bärteknik, att räddningstjänsterna regelbundet ska öva utrymning av rörelsehindrade personer och att det alltid bör finnas möjlighet till horisontell utrymning. De konstaterar även att när evakueringstiden ska bestämmas för personer med rörelsehinder är det, till skillnad mot för normalgående, inte enbart avståndet som avgör utan det skulle behöva göras tidstillägg för; dörrpassering, kurvor, trappor och ramper. Dessutom är de kritiska förhållandena som anges i BBR 1 inte anpassade för dimensionering för alla människor. Författarna exemplifierar det med personer med Multipel skleros, MS, vilka får försämrad muskelfunktion med ökande temperatur samt astmatiker vilka är mer rökkänsliga än andra. (Brand & Sörqvist, 2000) 3.4 Statistik Under åren 2002 till och med 2011 har 858 personer omkommit till följd av bränder i eget boende. Eget boende inbegriper villa, flerbostads-, fritids-, par-, rad- och kedjehus. Efterföljande text och diagram gällande antalet omkomna berör personer vilka omkommit till följd av bränder i eget boende under dessa år. Med handikapp menas personer med ett ålders, fysiskt eller psykiskt handikapp, enligt definitionen gjord av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vid inhämtande av data från dödsbränder enligt bilaga A. Definitionen för rörelsehinder är enligt Statistiska centralbyrån (SCB, 2008) att personen Kan inte springa en kortare sträcka och kan dessutom inte stiga på en buss obehindrat eller ta en kortare promenad. och statistiken gällande rörelsehindrade behandlar personer från 16 år och äldre Dödsbrandsdatabasen I Figur 8 ses fördelningen av antalet omkomna under åren 2002 till De gröna staplarna beskriver det totala antalet omkomna, vilket innefattar personer med och utan handikapp. De 1 I rapporten Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade, används BBR BFS 1993:57 med ändringar tom. BFS 1998:38 upplaga 3:1. 29

44 blåa staplarna visar antalet omkomna utan handikapp och de röda staplarna visar antalet omkomna med handikapp. Antal Antal omkomna per år Totalt antal omkomna Antal omkomna utan handikap Antal omkomna med handikap Figur 8 Diagrammet visar det totalt antal omkomna tillsammans med antalet omkomna med respektive utan handikapp per år. Källa: MSB Antalet omkomna personer utan handikapp under den aktuella tidsperioden var 557 stycken. Åldersfördelningen hos de omkomna kan ses i Figur 9. Flest antal omkomna återfinns i ålderskategorin 61 till 70 år, följt av kategorin 51 till 60 år. 30

45 Omkomna utan handikapp under åren Antal Blank Ålder Figur 9 Diagrammet visar åldersfördelningen för omkomna personer utan handikapp under tidsperioden 2002 till Källa: MSB I Figur 10 visas antalet omkomna med ett handikapp under samma tidsperiod, vilket var 301 stycken. Figuren visar en tydlig ökning av antalet omkomna med stigande ålder och flertalet av de omkomna återfinns i ålderskategorin 81+ år följt av kategorin 70 till 80 år Omkomna med handikapp under åren Antal Blank Ålder Figur 10 Diagrammet visar åldersfördelningen för omkomna personer med handikapp under tidsperioden 2002 till Källa: MSB Andelen omkomna med ett handikapp i förhållande till det totala antalet omkomna visas i Figur 11 genom en fördelning över de olika åldersgrupperna. Det kan ses en tydlig trend med ökad andel omkomna med stigande ålder. För den äldsta åldersgruppen är andelen över 70 procent. 31

46 80 Andel omkomna med handikapp per åldersgrupp under åren Procent Totalt Blank Ålder Figur 11 Andelen med handikapp av det totala antalet omkomna under tidsperioden 2002 till Källa: MSB Statistiska centralbyråns mätningar gällande rörelsehinder Mätningarna gällande andel personer med ett rörelsehinder påbörjades i början av åttiotalet. Sedan mätningarna påbörjades har andelen personer i Sverige vilka lever med ett rörelsehinder stadigt minskat från 9 procent till som minst 5 procent för att under senare år öka något igen, enligt Figur 12. En liknande förändring har skett för samtliga åldersgrupper, vilket kan ses i Figur 13 och Figur 14. En tydlig trend att det är en ökande andel personer med rörelsehinder med stigande ålder kan ses. I den äldsta kategorin, personer äldre än 84 år, hade nästan 60 procent av personerna ett rörelsehinder. 32

47 Procent Andel med rörelsehinder i Sverige Figur 12 Andelen personer i Sverige som lever med ett rörelsehinder, den studerade gruppen är personer mellan 16 och 84 år. Källa: SCB, u.å Andel med rörelsehinder per ålderrgrupp, personer 16 till 64 år Procent år år år år år Figur 13 Diagrammet beskriver andelen personer i Sverige vilka lever med ett rörelsehinder i åldersgrupper från 16 år till och med 64 år. Källa: SCB, u.å. 33

48 70 Andel med rörelsehinder per åldersgrupp, personer äldre än 64 år Procent år år 85+ år Figur 14 Diagrammet beskriver andelen personer i Sverige vilka lever med ett rörelsehinder i åldersgrupper från 65 år uppåt. Under 2002 startades mätningar för personer äldre än 84 år. Källa: SCB, u.å Sveriges framtida befolkning Enligt rapporten Sveriges framtida befolkning från Statistiska Centralbyrån (SCB, 2012) var Sveriges befolkning 2011 uppe i nästan 9,5 miljoner personer. Prognosen för landets befolkning visar på att Sverige kommer att ha 10 miljoner invånare år 2018 och att landet i början av 2040-talet har uppnått 11 miljoner invånare. Vid prognosens slut, 2060, är bedömningen att invånarantalet kommer att vara 11,6 miljoner. Ökningen väntas påverka alla åldersklasser mer eller mindre. För personer i åldersgruppen 65 till 79 år är prognosen att det under åren 2011 till 2021 kommer ske en ökning med personer. Därefter kan även en fortsatt ökning förväntas ske, se Figur 16. Antalet personer i åldersgruppen 80 till 99 år förväntas inte öka lika kraftigt de närmsta åren, men med lite längre perspektiv förväntas en kraftigare ökning ske. Vid prognosens slut väntas en fördubbling av antalet i den åldersgruppen ha skett mot antalet som finns idag, se Figur 16. En förklaring till det ökande antalet äldre i landet är att dödligheten minskar. Andelen äldre av Sveriges befolkning, 65 år och äldre, var 19 procent under 2011 men väntas enligt prognosen öka till 25 procent till år (SCB, 2012) Figur 15 Sveriges framtida befolkning , Källa: SCB,

49 Figur 16 Diagrammet beskriver antalet i åldersgrupperna år och år. Innan 2011 visar det verkliga utfallet och efter 2011 är det en prognos för åren fram till Källa: SCB, Sammankoppling av statistisk data Andelen omkomna med ett handikapp är strax högre än 70 procent för åldersgruppen 81+. För den åldersgruppen är andelen med ett rörelsehinder strax under 50 procent under tidsperioden 2010 till I åldersgruppen 71 till 80 år är andelen personer med ett rörelsehinder 24 procent samtidigt är andelen omkomna personer med handikapp 55 procent. I Tabell 1 visas en sammanställning av dessa och övriga åldersgrupper. Åldersgruppen 0 till 20 år har tagits bort då det inte finns data om andelen som lever med ett rörelsehinder för denna åldersgrupp. Tabell 1 Sammanställning av andelen personer med ett rörelsehinder och andelen personer med ett handikapp som omkommer för respektive åldersgrupp. Källa: MSB och SCB, u.å. Åldersgrupp Andel med rörelsehinder [%] Andel omkomna med handikapp [%] år 1,5 4, år 2, år 3, år 7, år 11, år 24, ,

50 36

51 4 Analys I avsnittet presenteras en analys av den insamlade litteraturen, använda författningssamlingar samt den från statistiken beskrivna problembilden. 4.1 Problematik inom området brandskydd för personer med funktionsnedsättning MSB trycker i den nationella strategin på visionen att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. De senaste åren har flera rapporter publicerade inom brandskyddsområdet plockats in som delar av det fortlöpande uppdraget med den nationella strategin. Många av rapporterna ger en beskrivande bild av problemsituationen med antalet omkomna i samhället och fördelningen över olika åldersgrupper. Det visas i flera rapporter att de flesta omkommer i bostadsbränder. I en del av rapporterna lyfts det fram att äldre är överrepresenterade i statistiken gällande omkomna och i andra specificeras det inte till äldre utan där trycks det på att det är personer vilka har svårt att upptäcka eller klara av en brandsituation. Den specificeringen gör att gruppen inte bara behöver inbegripa äldre utan även yngre vilka skulle ha problem att klara av en brandsituation. Det kan ses i Figur 8 och Figur 11 i avsnitt 3.4 att mer än en tredjedel av det totala antalet omkomna i bostadsbränder varje år har ett handikapp. Andelen personer i Sverige vilka lever med ett rörelsehinder varierade under åren 2002 till 2007 mellan 6,7 procent till 5,1 procent. Med tanke på den låga andelen personer i Sverige som lever med ett rörelsehinder är det en stor andel att en tredjedel av alla omkomna har ett handikapp. En stor skillnad mellan andelen personer med ett rörelsehinder i samhället och andelen omkomna med handikapp pekar på att personer med ett handikapp är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken. I Tabell 1 i avsnitt 3.4 kan fördelningen av andelen personer med rörelsehinder i samhället över de olika åldersgrupperna ses tillsammans med andelen omkomna med handikapp för respektive åldersgrupp. Att det är en större andel som omkommer i bränder än andelen med rörelsehinder i samhället visar att de är mer utsatta vid bränder än personer utan rörelsehinder. Det belyser ett problem. Brandskyddet är inte anpassat för personer med funktionsnedsättning. Att antalet och andelen omkomna med handikapp ökar med stigande ålder är oroande. I framtiden kommer det med stor sannolikhet bli fler personer med någon form av funktionsnedsättning i samhället. Det med tanke på att befolkningen i landet ökar samtidigt som prognosen visar att det kommer bli en större andel äldre. Fortsätter trenden och inga åtgärder vidtas kommer det troligtvis även ske en ökning av antalet omkomna i bränder med funktionsnedsättning. I flera av de studerade rapporterna talas det om den åldrande befolkningen och därmed den ökande graden av funktionsnedsättning. Bostäder, vilka är ändamålsenliga vid inflyttning, kan med tiden bli olämpliga brandskyddsmässigt om inte bostaden och brandskyddet direkt vid 37

52 byggnation anpassas efter att en ökad grad av funktionsnedsättning kan förväntas uppkomma. Tanken blir att inte bara bygga för dagens behov utan att även se till det kommande behovet. De uppkomna idéerna på lösningar, för att skapa ökat brandskydd för äldre och personer vilka inte kan hantera en brandsituation, är dels tekniska och dels organisatoriska. Ett förslag vilket tas upp i flera rapporter är att identifiera riskutsatta personer och ge ett individanpassat skydd. Det påtalas även att personer vilka genom sitt arbete har kontakt med riskutsatta personer borde få utbildning i brandsäkerhet. De har naturlig kontakt med riskutsatta och kan genom att tidigt upptäcka ett riskbenäget beteende föreslå åtgärder för att minska risken att en brand inträffar. Tekniska installationer vilka i huvudsak har blivit omnämnda är sprinkler, spisvakt och automatiskt brandlarm. Flera rapporter talar om att Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. (BAB) borde ses över. Det i syfte att utreda hur rimliga brandskyddsåtgärder skulle kunna bli en del av bidraget, exempelvis skulle användandet av mobila sprinklers behöva utredas. I dagsläget är det inte specificerat för vilka åtgärder bidrag kan ges och brandskyddsåtgärder nämns inte i lagen, utan det talas bara om fasta funktioner. I Statens offentliga utredningar Bo bra hela livet presenteras ett flertal förslag till författningar och ändringar i befintliga författningar. Ett författningsförslag var införandet av ett statsbidrag vilket skulle ge möjligheter för tillgänglighetsskapande åtgärder i flerbostadshus. Tillgänglighetsskapande åtgärder är inte bara en fördel för det dagliga bruket utan kan vara en stor fördel även vid utrymning, under förutsättning att bidraget inte går till installation av hiss. Installation av hiss, vilket ökar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, leder även till att dessa personer kan bli kvar i byggnaden då hissen inte får användas vid utrymning. Förslaget behandlades och beskrevs i en proposition vilken lämnades från regeringen till riksdagen, men inget förslag till införande av ett bidrag gavs. Motiveringen var att det i dagsläget inte var aktuellt att anslå särskilda medel för detta. 4.2 Problematik relaterad till lagstiftning Den enskildes skyldigheter regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i vilken det anges att privatpersoner har ansvaret för att skydda sitt liv och sin egendom samt en skyldighet att inte orsaka olyckor. Lagen talar även om den enskildes skyldigheter att hålla med skälig utrustning för bland annat släckning och livräddning vid brand. Vad ett skäligt brandskydd är varierar från fall till fall bland annat utifrån byggnaden och den befintliga riskbilden. I LSO framgår det inte tydligt vilka åtgärder som kan anses resultera i ett skäligt brandskydd. För bedömning om en åtgärd är skälig eller ej vägs kostnaden mot nyttan av åtgärden. Ett skäligt brandskydd innebär att det skyddar det som brandskyddet är konstruerat för, vilket kan innebära liv och hälsa, egendom eller miljö. Studerade rapporter belyser att liv och hälsa ses som det primära, dock kan det även leda till ett ökat skydd för de andra delarna. I skyddet för liv och hälsa ingår att det ska vara möjligt att utrymma byggnaden utan att personskador uppkommer och innan kritiska förhållanden uppstår. De rättigheter den enskilde har regleras i Socialtjänstlag (2001:453) (SoL) och BAB. Dock benämns inte brandskydd som ett specifikt begrepp i lagarna. Rättigheterna, vilka uttrycks i lagtexterna, kan göra det möjligt för tolkning att brandskyddet ska ingå. För att kunna ta del 38

53 av rättigheterna enligt SoL och BAB krävs det att den enskilde själv kräver det. Socialtjänsten är skyldig att informera om vilka rättigheter till insatser den enskilde har enligt SoL men det är upp till den enskilde att ansöka om dem. Att den enskilde själv har en skyldighet till att kräva hjälpen kan vara en del i att människor med funktionsnedsättning inte ska känna sig särbehandlade eller diskriminerade. De ska själva kunna styra över vilken hjälp de ska få och när de behöver den. Ett problem för den enskilde kan dock vara att identifiera behovet av och kräva de insatser som behövs för att upprätthålla ett bra brandskydd. I Boverkets byggregler (BBR), vilka behandlar brandskyddet i byggnader vid ny- och ombyggnation, ställs det hårdare krav på brandskyddet i särskilda boenden än på det egna boendet. I dagens BBR är det i särskilda boenden krav på automatiskt släcksystem och utrymningslarm bör även finnas. Inga motsvarande krav finns för det egna boendet. En stor skillnad för de två olika bostadstyperna är den förväntning som finns på de boende. I eget boende förväntas du klara av att sätta dig själv i säkerhet vid brand vilket inte är en förväntning vid särskilda boenden. Till eget boende hör även trygghetsbostäder och seniorbostäder där äldre ofta bor. Det byggnadstekniska brandskyddet för dessa bostäder är uppbyggt med förväntningen att personerna ska kunna utrymma på egen hand, vilket kanske inte alltid är fallet. Kravet på utrymningsvägar är mildare för bostäder än för särskilda boenden, vilket bland annat gör att fönster får räknas som utrymningsväg i bostäder. För personer med funktionsnedsättning kan det vara problem att på egen hand utrymma, allra helst via ett fönster. 4.3 Problematik relaterad till agerande vid brand Vid händelse av brand gäller grundregeln rädda-varna-larma-släck där det mest centrala begreppet är rädda. Det gäller att rädda sig själv och andra undan branden för att sedan kunna larma SOS Alarm. Om möjlighet finns kan försök till att släcka branden göras men vid utförandet bör inte den egna säkerheten riskeras. Att inte utsätta sig själv för risker gäller under allt agerande vid brand. Det allra viktigaste vid brand är alltså att alla tar sig ut ur bostaden. Därför är utrymning en väldigt viktig del i agerandet. Utrymningsförloppet består av tre delar, varseblivningstid, förberedelsetid och förflyttningstid. För att en säker utrymning ska kunna göras är det viktigt att den totala utrymningstiden inte överskrider tiden tills kritiska förhållanden inträffar. För personer med funktionsnedsättning finns en överhängande risk för att det kritiska förhållandet uppkommer innan personen utrymt till en säker plats. Funktionsnedsättningar kan leda till en förlängd utrymningstid i de olika delarna av utrymningsförloppet. Det finns olika typer av funktionsnedsättningar vilka leder till problem vid utrymning; fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Hur stor nedsättningen är och hur den ger uttryck är väldigt varierande från person till person. Tiden till varseblivning kan öka för personer med vissa typer av fysisk funktionsnedsättning, exempelvis syn- eller hörselnedsättning. Tiden kan även öka för personer med intellektuell funktionsnedsättning eftersom de har svårt att uppfatta pågående situation. När det kommer till förberedelsetiden beror den på människans mentala processer och förmåga att fatta beslut. 39

54 Förberedelsetiden kan därför bli längre för personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning. Förflyttningstiden kan öka för personer med nedsatt rörelseförmåga och synnedsättning. 40

55 5 Diskussion I avsnittet diskuteras den insamlade litteraturen samt statistiken och dess svagheter. Diskussionerna utgår från författarnas egna kunskaper, tolkningar och åsikter. Ett resonemang kring studiens tillförlitlighet förs även i avsnittet. 5.1 Problembilden Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) vision Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand är en bra vision att arbeta för. Fram till idag har för många personer omkommit varje år i samband med bostadsbränder och av dem har en stor andel varit personer med någon form av funktionsnedsättning. I statistiken är personer med en funktionsnedsättning överrepresenterade, frågan är om de har ett skäligt brandskydd. Eftersom en bostad är konstruerad för att människor ska bo där är det skäligt att brandskyddet ska vara konstruerat för liv och hälsa. Vi anser att den viktigaste delen av ett skäligt brandskydd är att alla ska ha möjlighet att utrymma bostaden i händelse av brand. Den tid det tar att utrymma sin bostad är individberoende. Personer med funktionsnedsättning kan ha en nedsättning vilken skapar problem med utrymningen och ger en förlängning av utrymningstiden. Genom att förlänga den tillgängliga tiden för utrymning möjliggörs det för fler personer att genomföra en utrymning innan kritiska förhållanden uppstår. För att öka den tillgängliga tiden för utrymning kan alla delar i utrymningsförloppet påverkas. Tiden för varseblivning kan förkortas genom att se till att rätt typ av brandlarm används av den enskilde. Exempelvis kan personer med hörselnedsättning behöva förstärkt eller optisk larmsignal alternativt en vibrationssignal för att kunna uppmärksamma en brand. En fördel kan vara att ha ett brandlarm kopplat till ett trygghetslarm. Med ett kopplat brandlarm kan larmtiden förkortas och den drabbade kan snabbare få hjälp än om den skulle ha larmat själv. Förberedelsetiden kan förkortas genom att öva och veta hur man ska agera. Tillgänglig tid för förflyttning kan förlängas via tekniska installationer för att fördröja tiden tills kritiska förhållanden uppstår. Exempelvis kan installation av sprinkler medverka till att dämpa en brand vilket ger förlängd tid tills att kritiska förhållanden uppstår och mer tillgänglig tid för utrymning. 5.2 Lagstiftning Ett problem med dagens bygglagstiftning är att personer med funktionsnedsättning kan hamna lite mitt emellan kraven på byggnadens brandskydd då de bor i eget boende och inte i ett särskilt boende. Bygglagstiftningens indelning i olika verksamhetsklasser gör att personer med en funktionsnedsättning i de flesta fall förväntas kunna utrymma på egen hand vid händelse av brand. Det är långt ifrån säkert att alla klarar av det. Är det många personer i en byggnad vilka behöver assistans vid utrymning uppstår troligtvis problem med att hinna hjälpa alla innan kritiska förhållanden inträffar. Det finns risk att den situationen uppstår i byggnader ämnade för personer med funktionsnedsättning och äldre, exempelvis trygghetsbostäder. Hur ska ett skäligt brandskydd byggas upp för dessa personer under dessa förutsättningar? 41

56 I dagens läge är det ingen skillnad på det byggnadstekniska brandskyddet för vanliga bostäder och trygghetsbostäder. Genom att särskilja dessa bostadstyper i bygglagstiftningen skulle kraven kunna höjas för trygghetsbostäder. Ökade krav leder ofta till högre kostnader vid byggnation och en särskiljning skulle innebära att kostnaderna inte behöver öka för alla bostadstyper. Kraven på det byggnadstekniska brandskyddet borde vara högre i trygghetsbostäder, med tanke på en försvårad utrymning ur dessa byggnader. I och med det, i dagsläget, befintliga investeringsstödet för trygghetsbostäder känns det rimligt att kunna ställa högre krav på brandskyddet i dessa byggnader. Tanken, gällande ökade krav för trygghetsbostäder, borde även gälla byggnader ämnade för personer med funktionsnedsättning oavsett om de är äldre eller ej. I bostäder, vilka inte är riktade till äldre eller personer med funktionsnedsättning, är det inte motiverat att ställa ökade krav på det byggnadstekniska brandskyddet. Istället borde brandskyddet individanpassas med hjälp av Socialtjänstlag (2001:453) (SoL) och Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. (BAB). BAB skulle dock behöva omarbetas för att tydliggöra vilka anpassningsinsatser den kan ge stöd för. Vid en anpassning av bostaden är det lätt att brandskyddet förbises, troligtvis på grund av otydlig lagtext samt att kunskapen om brandrisker och brandskydd är för låg. För att brandskyddet ska komma in på ett bättre sätt vid bostadsanpassningar behöver de som arbetar med anpassningarna ett högre kunnande inom området, exempelvis genom utbildning. Det skulle även behövas tydligare riktlinjer till hur lagtexterna ska tolkas och konkreta exempel på hur brandskyddet kan stärkas, framförallt för personer med funktionsnedsättning. Handböcker, rekommendationer eller föreskrifter skulle behöva tas fram för att underlätta arbetet med att stärka brandskyddet för den enskilde. 5.3 Den enskildes ansvar för brandskyddet Den enskildes ansvar för brandskyddet i det egna boendet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Där påpekas det att den enskilde är skyldig att ha utrustning för släckning och livräddning vid brand i skälig omfattning. I lagen påpekas även att den enskilde ska arbeta för att förebygga samt hindra eller begränsa skador vid en brandsituation. Det leder till att varje innehavare av en bostad ska ha ett brandskydd som är rimligt i förhållande till risk och kostnad. I MSB (2013) finns ett liknande resonemang och de tar även kort upp kommunens skyldighet. Även kommunens skyldigheter regleras i LSO, bland annat ska de kunna stödja den enskilde i att upprätthålla ett skäligt brandskydd. För att den enskilde ska klara av att ta ansvar för sitt brandskydd krävs mer information om vanligt förekommande risker samt vilka insatser som är möjliga att få hjälp med via lagstiftningarna. Informationen skulle exempelvis kunna distribueras via den MSB initierade kampanjen Aktiv mot brand. Att som enskild själv komma på vilka risker som finns i det egna hemmet samt hur de ska kunna förebyggas är svårt. Det är svårt att veta om den enskilde klarar av att ansvara för det egna brandskyddet och efterfråga de insatser som krävs för att upprätthålla ett bra brandskydd. Om den enskilde inte själv klarar av att be om hjälp utan att det istället görs av en anhörig är det då denne som ansvarar för den enskildes brandskydd? 42

57 Det finns inte några direkt prövade rättsfall om vem som är skyldig att ta över ansvaret för brandskyddet när den enskilde inte själv klarar av det längre. Är det en anhörig, fastighetsägaren eller kanske kommunen? Risken med om ansvaret skulle hamna på fastighetsägaren är att personer med funktionsnedsättning blir oattraktiva på bostadsmarknaden och kan ses som en belastning. Enligt BAB har den enskilde i dagsläget rätt till bidrag för att anpassa bostaden efter sina behov samtidigt som fastighetsägaren har rätt till bidrag för återställning av bostaden efter en tidigare anpassning. Om en person inte kan ta ansvar för det egna brandskyddet är det kommunens uppgift att stötta den enskilde i att klara av att ta sitt ansvar. Det finns inte reglerat att kommunen eller annan aktör ska ta över ansvaret, vilket är bra. Ett stort problem med att låta ansvaret övergå från den enskilde till någon annan är det juridiska kring ansvarsfrågan, speciellt vid händelse av en brand. Vi tycker därför att ansvaret ska ligga kvar hos den enskilde. Det är däremot bra att det är reglerat att stöttning ska ges av kommunen. Det här upplägget kan dock skapa problem i vissa situationer. Exempelvis när det inte framkommer till kommunen att den enskilde behöver hjälp med att ta sitt ansvar, eller i de situationer det framkommer men den enskilde inte vill ta emot hjälp. Hur ska ett skäligt brandskydd uppnås när de här situationerna uppstår? Finns det ett behov av fler tillsyner och speciellt tillsyner riktade mot det egna boendet? 5.4 Skäligt brandskydd Skäligt brandskydd är i huvudsak att du ska ha tillräcklig tid till att utrymma din bostad. Exakt hur brandskyddet ska se ut för att det ska vara skäligt är beroende av varje enskild person och byggnadens förutsättningar. Det är därför viktigt att komma ihåg att det inte finns någon universallösning på hur brandskyddet ska individanpassas utan det ska bedömas utifrån varje enskilt fall. Exempelvis blir anpassningen beroende av om personen bor på markplan eller högst upp i en byggnad. Det kan vara bra att tänka på att utrymning via trappor kan ta betydligt längre tid exempelvis för en person med nedsatt gångförmåga eller synnedsättning. Trappor kan även skapa fler problem vid utrymning för personer med en fysisk funktionsnedsättning exempelvis för rullstolsburna vilka inte har möjlighet att på egen hand utrymma via en trappa. I trygghetsbostäder och bostäder med likvärdigt behov bör det byggnadstekniska brandskyddet ha högre krav för att en skälig grundnivå i brandskyddet som helhet ska uppnås. Det är inte givet att de ökade kraven räcker, utan brandskyddet kan fortfarande behöva individanpassas för att uppnå en skälig nivå. I bedömningen för att uppnå en skälig nivå på brandskyddet brukar det inte vara svårt att avgöra om det befintliga brandskyddet är skäligt eller ej. Problemen brukar uppstå då det ska avgöras vilka åtgärder som ska tillsättas för att uppnå nivån och samtidigt anses vara skäliga att kräva. I det egna boendet kan det dock vara svårare att avgöra vad som utgör ett skäligt brandskydd. De olika delarna i brandskyddet är både byggnads- och individberoende vilket gör att nivån för att uppnå ett skäligt brandskydd varierar från byggnad till byggnad och från person till person. Vid anpassning av brandskyddet för personer med funktionsnedsättning blir de faktorerna extra påtagliga. 43

58 Frågan är vad ett skäligt brandskydd får kosta och vem som ska betala. För att kunna uppfylla MSB:s vision Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand gällande eget boende måste alla bostäder ha ett skäligt brandskydd. Kostnaden för att uppnå ett skäligt brandskydd varierar beroende på de boende och byggnadens förutsättningar. En åtgärd vilken bedömts vara skälig ska anses skälig, och genomföras, oavsett den enskildes ekonomiska situation. Det visar att brandskyddet är viktigt och dålig ekonomi ursäktar inte ett bristande brandskydd. Men vad händer när den enskildes ekonomiska situation förhindrar att ett skäligt brandskydd upprätthålls? Blir det då en samhällsekonomisk kostnad via exempelvis BAB eller ekonomiskt bistånd? Att avgöra vilka insatser som är skäliga eller ej och hur kostnader ska vägas mot nytta är svårt. Det finns inga direkt prövade fall eller riktlinjer till hur skälighetsbegreppet ska belysas och därför leder diskussionen till att många nya frågeställningar uppkommer. Frågeställningarna behandlar flera områden vilket gör att det behövs en gemensam kraftsamling där aktörer från flera olika myndigheter och verksamheter hjälps åt för att försöka besvara dem. 5.5 Studiens tillförlitlighet Nedan diskuteras tillförlitligheten för den studerade litteraturen, vilket till viss del påverkat studiens tillförlitlighet. Gällande det statistiska materialet diskuteras det mer ingående kring de olika ingående parametrarna samt valet av studerade parametrar i studien Litteratur Då de studerade rapporterna valdes ut gjordes en bedömning att dessa rapporter var av intresse och kunde täcka in problembilden väl. Rapporterna valdes ut även om inte hela rapporten var av intresse i och med att vi kunde se att det fanns valda delar vilka var intressanta och applicerbara. Givetvis speglar våra kunskaper och erfarenheter valet av rapporter. Ur den valda litteraturen har de avsnitt och texter vilka speglar den valda frågeställningen plockats ut. Vissa delar av litteraturen har inte varit applicerbar då den behandlar fel områden, exempelvis behandlar en del av litteraturen brandskydd vid publika lokaler. Endast i viss litteratur benämns personer med funktionsnedsättning. En del av litteraturen benämner problem som uppkommer i och med åldrandet som en del av ålderdomen, medan vi och andra delar av litteraturer hellre talar om en uppkommen funktionsnedsättning oavsett om det uppkommer i samband med åldrandet eller ej Statistik Det måste påpekas att Statistiska centralbyråns (SCB) statistik visar på rörelsehinder medan dödsbrandsdatabasens indata visar på handikapp; ålders, fysiska eller psykiska. Det är inte säkert att de båda termerna inbegriper samma personer. Personer med ett rörelsehinder kan bäst jämföras med gruppen personer med ett fysiskt handikapp men även med personer med åldershandikapp. Gruppen med ett psykiskt handikapp är därför med största sannolikhet inte inkluderad i statistiken från SCB gällande rörelsehinder. Det leder till att andelen i samhället vilka har ett handikapp bör vara fler än det antal som visas i den använda statistiken från SCB. 44

59 Grupperingen i åldersklasser skiljer sig även åt mellan de två statistikkällorna. Vilket kan leda till att jämförelsen mellan antalet med ett rörelsehinder och antalet omkomna med ett handikapp för de olika åldersgrupperna kan bli något missvisande. SCB inkluderar inte personer under 16 år i sin statistik, vilket leder till att det finns ett fåtal fler omkomna med handikapp i statistiken än antalet de kan jämföras med Dödsbrandsdatabasens indata Vid inrapportering av dödsbränder används ett formulär vilket kan ses i bilaga A. Det finns även ett extrablad vilket används om fler än en person omkommer i samma brand. Okänt handikapp samt inget handikapp är två kategorier vilka kan innefatta många olika svar. Har uppgiftslämnaren missat att fylla i om ett handikapp har funnits, har det inte funnits eller har det varit osäkert. Konstaterat handikapp eller inget konstaterat handikapp vore en uppdelning som skulle minska risken att feltolka svarsalternativet. Värdena för handikapp har varit defaultvärden, vilket gör att inga värden saknas enligt Bergqvist & Jonsson (2012). Det påverkar dock inte om värdena ändå är felaktigt ifyllda. Det kan ha missats att fylla i det korrekta värdet, värdet kan ha fyllts i fel ruta och vetskapen kan ha varit dålig. Har det korrekta värdet inte blivit ifyllt leder det till en överrepresentation av defaultvärdet. I det insamlade materialet kunde det ses att det fanns tre stycken omkomna personer i åldrarna 0 till 20 år vilka enligt uppgiftslämnaren hade ett åldershandikapp. Det känns orimligt och talar för att informationen har blivit felaktig. De värdena har dock tagits med i statistiken, då vi i efterhand inte kan avgöra vilket värde det egentligen skulle ha varit. Skulle en annan typ av handikapp ha fyllts i, skulle det kanske varit okänt eller skulle inget handikapp varit ifyllt? Det är även möjligt att välja flera alternativ under frågan handikapp. Vilket har lett till att vissa omkomna enligt databasen har haft ett handikapp samtidigt som rutan för okänt eller inget handikapp har varit ifylld. I den framtagna statistiken har samtliga värden där en omkommen har ett ifyllt handikapp tagits med i kategorin handikapp, oavsett om rutan för okänt eller inget handikapp varit ifylld. Har uppgiftslämnaren valt att fylla i att ett handikapp finns borde rutan för inget handikapp vara ikryssat som nej, annars blir uppgifterna motsägande. För de här fallen kvarstår frågan om det var korrekt ikryssat att det inte fanns något handikapp eller var det korrekt att det fanns ett handikapp? Beror felet på en miss eller var det svårt att förstå hur ifyllandet skulle gå till? Kategorin omkomna utan handikapp är de omkomna där inget ifyllt handikapp finns. I denna kategori inkluderas även de fall där det är ja ifyllt på frågan inget handikapp, men även de fall där det är nej på frågan om inget handikapp och ja på frågan om okänt. Valet att ta med de omkomna med ett ja svar på frågan om okänt handikapp gjordes då det i dessa fall inte är säkert att ett handikapp finns. De fall då det är ifyllt nej på samtliga frågor är också inkluderade i den här kategorin. Det handlar om några få fall, men de inkluderas då vi har svårt att avgöra vilken kategori de egentligen ska tillhöra. Någon av frågorna bör vara ikryssade som ja, antingen något handikapp, okänt handikapp eller att inget handikapp finns. 45

60 Det är även upp till rapportlämnaren att avgöra vad som är ett handikapp eller ej och att bedöma om det fanns ett handikapp hos den omkomne. Det leder till att det är en helt individuell bedömning i varje enskilt fall. Vad innebär ett ålders-, ett fysiskt och ett psykiskt handikapp? Den bedömningen får uppgiftslämnaren göra och begreppen innebär säkert olika saker för olika personer. Det är inte omöjligt att omkomna med handikapp missats i statistiken eller att det i vissa fall har tagits med någon som inte har ett handikapp. Vissa uppgiftslämnare kommer kanske bara fylla i att det fanns ett handikapp om det är helt känt medan andra personer kanske läser in signaler vilka kan ses i bostaden. Sådana signaler kan exempelvis vara att det fanns en rullator och att bostaden i övrigt var något anpassad för att underlätta vardagen för den omkomne. I och med problematiken att tolka vad ett handikapp innebär kan det även funderas kring om en svårt sjuk person som får vård i hemmet räknas in under någon av de tidigare nämnda kategorierna för handikapp. Ska de räknas in under någon kategori eller inte, egentligen har de inget handikapp men sjukdomen kan ändå leda till problem i samband med utrymning vid brand. Var hamnar de i statistiken? Hamnar de under den kategorin där alla andra hamnar vilka inte har ett funktionshinder? Det är svårt att veta hur allt ska tolkas då rapporten efter en dödsbrand ska fyllas i vilket gör att statistikens noggrannhet kanske inte är den bästa. Samtidigt är det svårt att göra det annorlunda. För att få en mer likartad och jämförbar bedömning skulle alla, vilka inrapporterar efter dödsbränder, behöva ha samma kunskap och bedömningsmall. Då skulle inrapporteringen bli mer likvärdig och förhoppningsvis mer objektiv. Förhoppningsvis kommer den nya databasen förbättra tillförlitligheten då en bedömning kommer att göras från flera instanser, dels direkt på plats men även i samband med rättsmedicinska undersökningar. 46

61 6 Slutsatser I avsnittet presenteras de slutsatser författarna kommit fram till utifrån rapportens frågeställningar och syfte. Här presenteras även förslag till fortsatta studier inom området. 6.1 Skäligt brandskydd Den största delen i ett skäligt brandskydd är att det säkerställer personers liv och hälsa. För att uppnå det krävs ett brandskydd vilket tillåter att personerna hinner utrymma och inte skadas vid en brand. En bra lösning för att skapa ett skäligt brandskydd är individanpassning av brandskyddet. Åtgärder, av teknisk eller organisatorisk karaktär, för att förlänga den tillgängliga tiden för utrymning bör sättas in som ett led i att skapa ett skäligt brandskydd. Det är viktigt att beakta de olika delarna av utrymningsförloppet vid individanpassningarna. För aktörer vilka i sitt arbete kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättning kommer brandskyddet i många fall inte naturligt in i deras dagliga arbete. Det kan bero på att kunskapen är för låg eller att det kan finnas en otrygghet i hur arbetet med brandskydd ska implementeras i verksamheten. För att motverka problemet behöver det tas fram bra informationsmaterial ämnat för öka aktörernas kunskap och trygghet inom området. Informationen vilken finns att tillgå i dagsläget är i de flesta fall byråkratisk och svårtolkad. Att uppnå ett bra individanpassat brandskydd kräver hjälpmedel och därför bör handböcker, rekommendationer och föreskrifter tas fram inom området. Det är viktigt att informationen är riktad mot den tänkta målgruppen. För att göra personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga mer medvetna kring det egna brandskyddet behövs även riktat informationsmaterial till dem. 6.2 Den enskildes ansvar för brandskyddet Den enskilde har ett ansvar för sitt eget brandskydd vilket regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. (BAB) är ett sätt att påverka det egna brandskyddet för personer med funktionsnedsättning. Därför borde BAB ses över för att tydliggöra vilka typer av anpassningsinsatser den berättigar stöd för, exempelvis bör brandskydd omnämnas i lagtexten eller tillhörande föreskrift, förordning eller allmänna råd. I dagsläget är lagtexten alldeles för ospecificerad gällande brandskydd och berättigandet till brandskyddsåtgärder. Den enskilde ansvarar för sitt brandskydd och möjligheten för annan person att ta över ansvaret är inte tydligt reglerat. Kommunen har dock en skyldighet att stödja den som har problem att klara av sitt ansvar gällande det egna brandskyddet. Att ansvaret ligger kvar hos den enskilde är bra då de juridiska aspekterna kan bli komplicerade om ansvaret flyttas över till någon annan. 6.3 Lagstiftning I byggnadstyper som trygghetsbostäder och liknande borde ökade krav på det byggnadstekniska brandskyddet finnas. Byggnaderna är tänkta för personer vilka har, eller troligtvis inom snar framtid kommer få, någon form av funktionsnedsättning vilket kan leda 47

62 till problem vid utrymning. Det är viktigt att tänka på att brandskyddet kan behöva individanpassas även i den här typen av bostäder, trots de ökade kraven. Genom att ha en ökad grundnivå på brandskyddet i den här typen av bostäder ges det ett stöd från samhället till den enskilde för att den lättare ska kunna ta sitt ansvar för det egna brandskyddet. 6.4 Problembilden Brandskydd för personer med funktionsnedsättning är ett stort område vilket måste belysas vidare, då det först har blivit uppmärksammat under de senare åren. I och med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rapport Brandsäker bostad för alla Vägledning för individanpassat brandskydd har arbetet påbörjats och där ges en bra vägledning för hur det kan genomföras. Den rapporten är en del av det större arbetet En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde med visionen att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Sammanfattande slutsatser från studien visar på att: För att uppnå ett skäligt brandskydd måste det individanpassas för varje enskild person. Ansvaret för det egna brandskyddet ska ligga kvar hos den enskilde och ingen annan bör ta över det ansvaret. Den enskilde måste kunna få hjälpa och stöd från kommunen. För att kommunen på ett bra sätt ska kunna bidra med hjälp bör de bedriva ett tvärsektionellt arbete där de tar tillvara på olika kunskaper och infallsvinklar inom området. 6.5 Förslag till fortsatta studier För att fler personer ska ha möjlighet att kunna uppnå ett skäligt brandskydd i det egna boendet är vidare arbete inom området viktigt. Nedan presenteras förslag till fortsatta studier. Att försöka hitta en lösning till problematiken gällande brandskydd i det egna boendet för personer med funktionsnedsättning är svårt. Problematiken berör flera aktörer i samhället. Arbetet skulle säkerligen underlättas om det togs fram planer för hur ett tvärsektionellt arbete gällande frågan kan bedrivas. Göra vidare utredningar inom ämnet för att få en god bild av problemområdet inför en eventuell revidering av BAB. - Erfarenheter ur olika perspektiv behöver samlas in genom exempelvis djupintervjuer av bland annat aktörer inom kommunen, personer med funktionsnedsättning samt anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Det behöver utredas vilka olika brandskyddslösningar som är bra lösningar för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. - Göra kostnadsnyttoanalyser och utredningar för olika tekniska installationer vilka kan vara ändamålsenliga för personer med en funktionsnedsättning. Det är viktigt att analyserna ser till vilken effekt den tekniska installationen skulle ge för personer med funktionsnedsättning. 48

63 7 Referenser Andrén, N. (u.å). Författning. I Nationalencyklopedin. Hämtad 26 november 2012, från Nationalencyklopedin, BFS 2011:6. Boverkets byggregler, BBR, med ändringar tom BFS 2011:26. Karlskrona: Boverket Bengtsson, S & Johansson, R. (2012). Inledning. I S. Bengtsson, H. Frantzich, R. Jönsson, & P-A. Marberg, (Red.), Brandskyddshandboken. Rapport 3161 (s ), Lund: Brandteknik och riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Bergqvist, A. & Jonsson, A. (2012). Dödsbränder i Sverige: Kvalitetsgranskning av MSB:s dödsbrandsdatabas. (MSB-rapport, ). Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. ISBN: Från tjanster/publikationer/publikationer-fran-msb/dodsbrander-i-sverige/ Boverket. (2011). Regelsamling för byggande, BBR Karlskrona: Boverket. ISBN (pdf): Från Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2011/Regelsamling-for-byggande-BBR-2012/ Boverket. (2012). Information om investeringsstöd till äldrebostäder: Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder. [Broschyr. Blankett nr: 1164, utg. 7], Hämtad 23 december 2012, från Boverket, Info.-Aldrebostader.pdf Boverket. (120511). Bostadsanpassningsbidraget. En webbhandbok från Boverket: Så har bostadsanpassningsbidraget utvecklats. Hämtad 27 november 2012, från Boverket, Boverket. (120613) seniorbostäder planeras. Hämtad 11 januari 2013, från Boverket Boverket. (120917). Bostadsanpassningsbidraget. En webbhandbok från Boverket: Vad är bostadsanpassningsbidrag? Hämtad 26 november 2012, från Boverket, Boverket. (120918). Bostadsanpassningsbidraget. En webbhandbok från Boverket: Bostadsanpassningsbidrag lämnas till fasta funktioner. Hämtad 28 november 2012, från Boverket, Boverket. (u.å). Bostadsanpassningsbidraget. En webbhandbok från Boverket Hämtad 28 november 2012, från Boverket, 49

64 Brand, A & Sörqvist, M. (2000). Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade. (Rapport 5071). Lund: Lunds tekniska högskola. Från 26 Bryman, A. (2008/2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). (B. Nilsson, övers.) Malmö. Liber AB. (Originalarbetet publicerat 2008) Dir 2006:63. Kommittédirektiv: Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtat från Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2008). Rapportboken: - hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten. Malmö. Liber AB Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda forska och rapportera. (9. uppl.). Malmö. Liber AB Forsberg,C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm. Natur och Kultur. Frantzich, H. (2001). Tid för utrymning vid brand. (FoU rapport). Karlstad: Räddningsverket. Frantzich, H. (2012). Utrymning och människors beteende vid brand. I S. Bengtsson, H. Frantzich, R. Jönsson, & P-A. Marberg, (Red.), Brandskyddshandboken. Rapport 3161 (s ), Lund: Brandteknik och riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. FÖ 2009/113/EPS: Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtad 19 november 2012, från Ekonomistyrningsverket, Hartman, S. (2003). Skrivhandledning: för examensarbeten och rapporter. Stockholm. Natur och Kultur. Hermelin, J., Schnell, G. & Dryselius, H. (2004) Lagen om skydd mot olyckor: beskrivningar & kommentarer. Stockholm: Svenska Brandskyddsföreningen. Larsen, A.K. (2007/2009). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (B. Kärnekull & E. Kärnekull, övers.) Malmö. Gleerups Utbildning AB. (Originalarbetet publicerat 2007) Merriam, S.B. (1988/1994). Fallstudien som forskningsmetod. (B. Nilsson, övers.). Lund. Studentlitteratur. (Originalarbetet publicerat 1988) MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2009a). Om MSB:s statistik. Uppdaterad 23 maj 2011, Hämtad 7 december, 2012, från MSB, MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2009b). Rapportering av dödsbränder. Uppdaterad 10 november 2010, Hämtad 16 december 2012, från MSB, 50

65 MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010a). Brandskydd i nya boendeformer för äldre: Uppdrag 16 i regeringsbrev (Fö 2009/113/EPS) till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för (MSB-rapport, dnr ). Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010b). En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda: Redovisning av uppdrag. (Fö2009/2196/SSK, ). (MSB-rapport, dnr ). Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010c). Uppdragsredovisning: Utbildningsprogram för yrkesgrupper som har ett särskilt behov av utbildning i brandskydd. (MSB-rapport, dnr ). Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från A4rskilda%20yrkesgrupper_webb.pdf / MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010d). Viktiginformation från MSB: Skydda ditt hem mot bränder. [Broschyr. Publ.nr MSB ] Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010e). Agera vid brand. Hämtad 10 januari 2013, från DinSäkerhet.se MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010f). Brand i lägenhet. Uppdaterad Hämtad 10 januari 2013, från DinSäkerhet.se MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010g). Brand i hus. Uppdaterad Hämtad 10 januari 2013, från DinSäkerhet.se MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2011). Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer: Redovisning av uppdrag (Fö 2009/1961/SSK, ). (MSB-rapport, dnr ). Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från a%20boendemilj%c3%b6er%20-%20slutrapport.pdf MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2012a). Nationell samverkansgrupp för brandskyddsfrågor. Uppdaterad 2 juli 2012, Hämtad 11 december 2012, från MSB, MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2012b). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från 51

66 MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2013). Brandsäker bostad för alla: Vägledning för individanpassat brandskydd. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (u.å.). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Från Olsson, N & Almgren, E. (2012). Brandtekniska klasser och förutsättningar: BBR 5:2. I S. Bengtsson, H. Frantzich, R. Jönsson, & P-A. Marberg, (Red.), Brandskyddshandboken. Rapport 3161 (s ), Lund: Brandteknik och riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Persson, V. (2009). Skäligt brandskydd. Förvaltningsrättslig Tidskrift: Särtryck ur häfte Från Proposition 2009/10:116. Värdigt liv i äldreomsorgen. Stockholm, Socialdepartementet. Hämtad 13 januari 2013, från Regeringskansliets rättsdatabaser, HTML%7D=prop_err&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BHILITE%7D=1&%24%7B TRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BSAVEHTML%7D=%2Fprop%2Fprop_form. html&%24%7bbase%7d=proparkiv0910&%24%7bfreetext%7d=v%e4rdigt+liv +i+%e4ldreomsorgen SCB, Statistiska centralbyrån. (2008). Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): Tabell HA 10. Har rörelsehinder. Hämtad 20 november 2012, från SCB, aspx SCB, Statistiska centralbyrån. (2012). Sveriges framtida befolkning (Demografiskarapporter, 2012:2). Örebro: Statistiska centralbyrån. ISBN: Från aspx?PublObjId=16592 SCB, Statistiska centralbyrån. (u.å.). Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): Tabeller & diagram. Hämtad 1 december 2012, från SCB, aspx SFS 1992:1574. Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. Hämtad 10 december 2012, från Riksdagen, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-bostadsanpa_sfs / SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 10 december 2012, från Riksdagen, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag _sfs / SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Hämtad 10 december 2012, från Riksdagen, om-skydd-mot-ol_sfs / SFS 2007:159. Förordningen om investeringsstöd till äldrebostäder m.m.. Hämtad 9 november, 2012, från Riksdagen, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning om-inves_sfs / 52

67 SFS 2011:338. Plan- och byggförordning. Hämtad 10 december 2012, från Riksdagen, Socialstyrelsen. (2002). Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Stockholm: Socialstyrelsen. ISBN Från Socialstyrelsen. (u.å.a.) Socialstyrelsens termbank: funktionsnedsättning. Hämtad 7 december 2012, från Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. (u.å.b.) Socialstyrelsens termbank: särskilt boende. Hämtad 11 januari 2013, från Socialstyrelsen, SOU 2008:113. Bo bra hela livet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från 53

68

69 Bilaga A Inrapporteringsblad till dödsbrandsdatabasen

70

71 Dödsbrandsrapportering 1 (2) Händelseblad Uppgifter om branden Datum Larmtid Veckodag SOS ärendenummer Eget larmnr. (rtj.) 1) Räddningstj.kod 1) Adress Våning Postnummer Postadress Olyckskommun Kommunkod Brand i byggnad Brand ej i byggnad (inkl trafikolyckor) Antal omkomna 2) Antal skadade Kortfattad beskrivning av händelsen 1) Fylls i av räddningstjänsten; 2) Varje person redovisas på eget personblad Objektstyp [Välj för bostad/allmän byggnad] [Välj för industri/övrig byggn] [Välj för ej byggnad] Beskriv Startutrymme [Välj för utrymmen A-K] [Välj för utrymmen L-Ö] Beskriv Startföremål [Välj föremå A-K] [Välj föremål L-Ö] Beskriv Brandorsak [Välj för brand i byggnad] [Välj för brand ej i byggnad] Beskriv Brandens omfattning [Välj omfattning vid ankomst] Beskriv Brandvarnare Handbrandsläckare Brandpost / slang / annan släckutrustning Brandförloppet påverkades på ett intressant sätt av: Beskriv Fanns Fungerade Användes Ev. kommentarer Ja Ja Nej Nej Okänt Okänt Ja Nej Okänt Ja Nej Okänt Ja Nej Okänt Ja Nej Okänt Ja Nej Okänt Ja Nej Okänt Byggnadssätt Byggn, tekn inst Inredning Brandtekn inst Allmänhetens beteende Räddn.tj.insatsen Bifogas Insatsrapport Olycksutredning Polisutredning Obduktionsprotokoll Foton Annat dokument MSB-127.4

72 Dödsbrandsrapportering 2 (2) Personblad Varje person redovisas på eget personblad Personuppgifter Namn Personnummer (12 siffror) Ålder Har denne person genom RÖKNING orsakat branden? ja nej okänt Kön M K Har branden startat i denne persons kläder? ja nej okänt Omkommer innan räddning under räddning under transport på sjukhus okänt Boendeförhållande ensamstående familj servicehus/gruppboende okänt Anledning till vistelse eget boende arbetsplats gäst okänt Handikapp fysiskt psykiskt ålders inget okänt Ev. kommentarer Fyndplats Fyndplats startutr för brand annat rum annan brandcell utomhus okänt annat, ange: Plats i utrymmet golv säng rullstol sittmöbel fordon okänt annat, ange: Beskriv fyndplatsen Räddning Har personen försökt utrymma? Räddningsingripande har genomförts av Har personen själv försökt släcka? Kritiska faktorer Personens agerande, Varför omkom personen? Förslag till åtgärder Hur skulle personen kunnat ha överlevt? ja nej okänt anhörig granne personal räddningstjänst polis utfördes ej okänt annan, ange: ja nej okänt Uppgiftslämnare Myndighet (räddningstjänst, polismyndighet, etc.) Rapporteringsdatum Kontaktperson E-postadress Telefonnummer Kontaktperson hos polismyndigheten (om ej samma som ovan) Telefonnummer E-postadress Polisens diarienummer MSB-127.4