Bilaga. MenuTool - Ett verktyg för klimat - och näringsanpassad måltidsplanering. Kravspecifikation

Transkript

1 1 (32) Bilaa MenuTool - Ett verkty för klimat - och närinsanpassad måltidsplanerin Kravspecifikation Framtaen av Geor Saros på Enerivision inom Menutool projektet

2 2 (32) Innehåll 1 Inlednin Uppifter som matas in av användaren Personuppifter Ena recept för maträtt Val av maträtt Uppifter som skall laras för verktyet Färdia recept för maträtt Lista med inredienser Personuppifter för beräknin av eneribehov Närinsbehov per da Närinsinta fördelat på måltid Uppifter för beräknin av eneriåtån vid tillanin av mat Utsläpp av växthusas per eneriåtån vid tillanin Miljöutrymme per da Beräkninar Insatseneri per inrediens i en portion Insatseneri per portion Tillaninseneri per portion Unstillanin Koknin Steknin Total eneriåtån per portion Procentuell fördelnin av eneriåtån per portion Miljöutrymme eneri per måltid Utsläpp av växthusas vid produktion per inrediens i en portion Utsläpp av växthusas vid produktion per portion Utsläpp av växthusas vid tillanin per portion Totalt utsläpp av växthusas per portion Procentuell fördelnin av växthusutsläpp per portion Miljöutrymme växthusas per måltid Innehåll i måltid av eneri, protein, fett, kolhydrater, fiber, vitamin C, järn per inrediens i en portion Innehåll i måltid av eneri, protein, fett, kolhydrater, fiber, vitamin C, järn per portion Eneribehov per da Eneribehov per måltid Behov av protein, fett, kolhydrater per måltid Behov av fiber, vitamin C, järn per måltid Användarränssnitt Allmänt Inmatnin Presentation av resultat Appendix Data maträtter Data inredienser Miljödata Närinsdata Omvandlinstabell till ram Värmekapacitivitet för matprodukter Uppifter person Aktivitetsnivå Uppifter om närinsbehov Närinsbehov per da Eneriinnehåll Närinsinta fördelat på måltid Data om tillanin Steknin Unstillanin Koknin Uppifter om utsläpp av växthusas vid tillanin Data om miljöutrymme...31

3 3 (32) 1 INLEDNING Detta dokument beskriver innehållet i web-verktyet MenuTool som taits fram av KTH i samverkan med Götebors universitet med finansierin från Formas. I MenuTool skall man kunna analysera närinsinnehåll, enerianvändnin och utsläpp av växthusaser för en vald måltid och enom att byta ut och ändra inredienser se hur närinsvärdet och miljöpåverkan förändras. Det skall finnas både färdia måltider och vara möjlit att skapa ena måltider i MenuTool. Användaren väljer ut en måltid att analysera. MenuTool skall i diaram visa eneriåtån och hur stora utsläpp av klimatpåverkande aser en måltid har orsakat under produktion, transport och tillanin samt jämföra resultatet med värden för tillänlit miljöutrymme. Dessutom skall närinsinnehållet i måltiden visas och jämföras med närinsbehovet hos en vald person. I MenuTool kombineras den etablerade kunskapen om livsmedels närinsinnehåll med ny och forskninsbaserad kunskap om livsmedels miljöpåverkan. MenuTool har sina rötter i ett forskninsprojekt där man räknade fram hur mycket eneri (olja, diesel, bensin, as mm) som ick åt för att producera olika typer av livsmedel. Man räknade med allt som kräver eneri från jord till bord. Resultaten, som omfattar 150 livsmedel, visar att det finns betydande skillnader mellan t ex olika typer av kött och fisk, mellan veetabilier och kött samt mellan olika typer av rönsaker. I MenuTool används resultaten för att kunna visa eneriinsatsen, dvs mänden eneri som krävts för att få fram maten från jord till bord. När maten odlas, bereds, transporteras, laras och tillaas blir det utsläpp av klimatpåverkande aser (växthusaser) som har betydelse för den lobala klimatförändrinen, den så kallade växthuseffekten. I MenuTool har därför också taits med utsläpp av växthusaser.

4 4 (32) 2 UPPGIFTER SOM MATAS IN AV ANVÄNDAREN Användaren av verktyet skall kunna mata in nedanstående uppifter. 2.1 Personuppifter Följande personuppifter skall kunna anes av användaren: kön: man/kvinna ålderskateori: / / / / år vikt (k) aktivitetsnivå: lå aktiv / mer aktiv Uppifterna skall användas för att bestämma närinsbehovet för vald person enlit kap 4.15 till Ena recept för maträtt Det skall vara möjlit att skriva in ett eet recept. Det skall också vara möjlit att utå från ett befintlit recept för att skapa ett eet. För ena recept skall användaren kunna ane: benämnin på maträtt vilken typ av måltid som maträtten är avsedd som: (frukost/lunch/midda/mellanmål) antal portioner som receptet är avsett för tillaninssätt: (steknin/koknin/unstillanin) Beroende på valt tillaninssätt skall följande kunna anes: tillaninstid (min) (steknin/koknin/unstillanin) värme (1/2/3) (steknin) unstemperatur ( C) (unstillanin) mänd frysta inredienser () (unstillanin) mänd vatten som kokas (liter) (koknin) Det skall vara möjlit att välja inående inredienser från en lista. För varje vald inrediens skall mänd och (rimli) måttenhet (ram/dl/matsked/styck/portion) kunna väljas. Ena recept skall vara möjlia att redieras fritt, inredienser tas bort eller läas till, mänd och måttenhet ändras. 2.3 Val av maträtt Verktyet skall innehålla ett antal färdia recept. Användaren skall kunna skriva in och läa till ena recept (enlit kap 2.2). Användaren skall kunna välja vilken av dessa (färdia eller ena) maträtter som skall analyseras av verktyet.

5 5 (32) 3 UPPGIFTER SOM SKALL LAGRAS FÖR VERKTYGET Följande uppifter skall laras som värden för att kunna användas av verktyet. Samtlia värden finns anivna i appendixet, kap Färdia recept för maträtt För färdia recept skall samma uppifter, som enlit ovan (kap 2.2) skall kunna matas in för ena recept, finnas. 3.2 Lista med inredienser Det skall finnas en lista med inredienser som användaren skall kunna välja bland för att skapa ett eet recept. För varje inrediens skall följande uppifter finnas: benämnin på inrediens (t.ex. lättmararin) rupp, inredienser skall klassificeras i rupper (typ rönsaker) för att underlätta användarens val Insats per 100 inrediens: insatseneri (MJ) insats växthusas () Innehåll i 100 inrediens: eneri (MJ) protein () fett () kolhydrat () fiber () vitamin (m) järn (m) Omvandlinsfaktor från mått (dl/msk/styck/portion) till ram för inrediens För alla inredienser skall samma värde användas för: ehp, värmekapacitivitet matprodukt (MJ/ C) 3.3 Personuppifter för beräknin av eneribehov För att kunna beräkna eneribehov per da för en person (se nedan, kap 4.15) skall det finnas värden som aner Physic Activity Level, PAL, och två eneribehovsfaktorer, k11 (MJ/k dyn) och k12 (MJ/dyn), som funktion av kön, ålderskateori och inmatad aktivitetsnivå (lå/mer). 3.4 Närinsbehov per da Närinsbehov per da skall finnas som en tabell, där närinsbehovet anes beroende av personens kön och ålderskateori (enlit kap 2.1). Behov av protein, fett, kolhydrater, fiber, vitamin C, järn skall finnas anivet. Behovet av protein, fett och kolhydrater skall anes som procentsats av eneribehovet. Eneriinnehållet för protein, fett och kolhydrater skall finnas aniven i form av värden som aner hur mycket eneri (i kj) som 1 ram protein, fett och kolhydrater innehåller. Behovet av fiber, vitamin C och järn skall anes i ram respektive milliram. Följande värden skall alltså finnas (för kön och ålderskateori): behov protein i eneriprocent per da (%)

6 6 (32) behov fett i eneriprocent per da (%) behov kolhydrater i eneriprocent per da (%) eneriinnehåll per mänd protein/fett/kolhydrat (kj/) behov fiber per da () behov vitamin C per da (m) behov järn per da (m) 3.5 Närinsinta fördelat på måltid Det finns rekommendationer för hur närinsintaet skall fördelas på typ av måltid (frukost/lunch/midda/mellanmål). Rekommenderat närinsintaet per måltid es som en andel i procent av rekommenderat närinsinta per da. Verktyet skall innehålla värden på dessa procentsatser för typ av måltid (frukost/lunch/midda/mellanmål). Med hjälp av dessa procentsatser skall närinsbehov (enlit kap 3.4) och eneribehovet (enlit 4.15) kunna fördelas på vald typ av måltid. Miljöutrymme per da (enlit kap 3.8) skall också fördelas på vald typ av måltid med hjälp av dessa procentsatser. 3.6 Uppifter för beräknin av eneriåtån vid tillanin av mat För att kunna beräkna hur mycket eneri som åtår för tillaninen av ena recept skall det finnas ett antal typiska värden som karaktäriserar tillaninen: vikt stekpanna () värmekapacitivitet stekpanna (MJ/ C) yta stekpanna (cm 2 ) eneri för att hetta upp stekpanna per ytenhet hos stekpannan, ehu steknin (MJ/cm 2 ) eneri för att upprätthålla temperatur i stekpanna per tidsenhet och ytenhet, emt steknin (MJ/minut cm 2 ) temperatur steknin ( C) volym un (liter) procent förånat vatten (%) konstant 1-4 un: k1 MJ/(liter C), k2 MJ/(liter C minut), k3 MJ/, k4 MJ/ konstant 5 10 koknin: k5 MJ/, k6 MJ/ 2, k7 MJ/, k8 MJ/( minut), k9 MJ/( 2 minut), k10 MJ/( minut) temp höjnin mat (rader) För färdia recept skall det finnas uppift om tillaninseneri per portion. tillaninseneri per portion (MJ) 3.7 Utsläpp av växthusas per eneriåtån vid tillanin För att kunna beräkna bidraet till utsläppet av växthusas från tillaninen av maten skall typ av eleneri anes och mänden växthusas som släpps ut för de olika typerna av eleneri. typ av el-eneri (sveriemix / miljövänli el) utsläpp växthusas från typ av el-eneri (/kwh) 3.8 Miljöutrymme per da Det skall finnas normvärden för hur mycket eneri och växthusas som bör förbrukas för måltider under en da. Eneri och växthusas förbrukas både vid framställnin av matprodukter och vid deras tillanin. växthusas () eneri (MJ)

7 7 (32) 4 BERÄKNINGAR Följande beräkninar skall öras av verktyet. 4.1 Insatseneri per inrediens i en portion Insatseneri per inrediens (MJ) skall beräknas för en portion av utvald maträtt. Beräkninen skall utföras med hjälp av inmatade och larade värden. insatseneri per inrediens i en portion = mänd inrediens omvandlinsfaktor från mått till ram för inrediens (insatseneri per 100 inrediens/100) / antal portioner 4.2 Insatseneri per portion Den totala insatsenerin för en portion skall beräknas (MJ). Den totala insatsenerin beräknas enom att summera värdena för alla inående inredienser enlit kap Tillaninseneri per portion Beräknin av tillaninseneri (MJ) vid olika tillaninsformer sker enlit nedan. Beräkninsverktyet för enerianvändninen från tillanin utår från en publicerad modell (Sonesson mfl, 2003) men med rättelser och tillä jorda av Sonesson samt vi själva. Obs: för typ färdia maträtter anes tillaninseneri per portion som indata Unstillanin T = temp un 20 ( C) vikt mat = summa av (mänd inrediens omvandlinsfaktor mått till ram) - mänd frysta inredienser () mänd förånat vatten = procent förånat vatten vikt mat () Tillaninseneri per portion= (k1 volym un T + k2 volym un T tid + ehp vikt mat temp höjnin mat + k3 mänd förånat vatten + k4 mänd frysta inredienser) / antal portioner (MJ) Koknin vikt mat = summera alla inredienser (mänd inrediens omvandlinsfaktor mått till ram) () ehu, eneri för att hetta upp 1 ram vatten (MJ/): om 300 < vikt mat 900 : ehu koknin = k5 (k6 vattenmänd 1000) om 900 < vikt mat < 4000 : ehu koknin = k7 emt, eneri för att upprätthålla temperatur i en minut (MJ/( minut)): om 300 < vikt mat 900 : emt koknin= k8 (k9 vattenmänd 1000) om 900 < vikt mat < 4000 : emt koknin= k10 Tillaninseneri per portion = (ehu koknin vattenmänd emt koknin vattenmänd 1000 tillanintid + ehp vikt mat temp höjnin mat) / antal portioner

8 8 (32) Steknin Tillaninseneri per portion = (vikt panna värmekapacitivitet stekpanna ( temp steknin i rader) + ehu steknin yta stekpanna + tid emt steknin yta stekpanna) / antal portioner Obs! Ovanstående formel innehåller termen temp steknin i rader. Den finns inte med i underlaet, men måste inå för att sorterna skall bli rätt ( vikt panna () och värmekapacitivitet stekpanna (MJ/ C)). 4.4 Total eneriåtån per portion Den totala eneriåtånen per portion skall beräknas enom att addera tillaninseneri (enlit kap 4.3) och insatseneri (enlit kap 4.2) per portion (MJ). total eneriåtån per portion = tillaninseneri per portion + insatseneri per portion 4.5 Procentuell fördelnin av eneriåtån per portion Tillanins- respektive insatsenerins procentuella del av den totala eneriåtånen skall beräknas (%). % tillanin = tillaninseneri per portion / total eneriåtån per portion % insats = insatseneri per portion / total eneriåtån per portion 4.6 Miljöutrymme eneri per måltid För att kunna jämföra eneriåtån per måltid med tillänlit miljöutrymme, skall miljöutrymme per da (enlit kap 3.8) fördelas på vald typ av måltid. Fördelninen skall ske med samma procentsats som för närinsbehovet (se kap 3.5). miljöutrymme eneri per måltid = miljöutrymme eneri per da fördelat på måltid (MJ) 4.7 Utsläpp av växthusas vid produktion per inrediens i en portion Utsläpp av växthusas vid produktion (per inrediens) skall beräknas för en portion av utvald maträtt. Utsläpp av växthusas per inrediens i en portion = mänd inrediens omvandlinsfaktor från mått till ram för inrediens (utsläpp av växthusas per 100 inrediens/100) / antal portioner () 4.8 Utsläpp av växthusas vid produktion per portion Den totala mänden utsläpp av växthusas vid produktionen för en portion skall beräknas (). Den totala mänden utsläpp av växthusas beräknas enom att summera värdena för alla inående inredienser enlit kap Utsläpp av växthusas vid tillanin per portion Utsläpp av växthusas vid tillanin () beräknas utående från utsläpp av växthusas per tillaninseneri (enlit kap 3.7) och tillaninseneri per portion (enlit kap 4.3). Omvandlin 1kWh = 3.6 MJ. utsläpp växthusas vid tillanin per portion = utsläpp växthusas vid tillanin (tillaninseneri per portion / 3.6) 4.10 Totalt utsläpp av växthusas per portion Det totala utsläppet av växthusas per portion () skall beräknas enom att addera utsläpp av växthusas vid produktion per portion (enlit kap 4.8) och utsläpp av växthusas vid tillanin per portion (enlit kap 4.9). totalt växthusutsläpp per portion = utsläpp av växthusas vid produktion per portion + utsläpp av växthusas vid tillanin per portion

9 9 (32) 4.11 Procentuell fördelnin av växthusutsläpp per portion Den procentuella delen av utsläppet av växthusas vid produktion respektive tillanin av det totala utsläppet av växthusas skall beräknas (%). % tillanin = utsläpp växthusas per portion / totalt växthusutsläpp per portion % insats = insats växthusas per portion / totalt växthusutsläpp per portion 4.12 Miljöutrymme växthusas per måltid För att kunna jämföra det totalt utsläpp av växthusas per måltid (enlit kap 4.10) med tillänlit miljöutrymme, skall miljöutrymme per da (enlit kap 3.8) fördelas på vald typ av måltid (). Fördelninen skall ske med samma procentsats som för närinsbehovet (se kap 3.5). miljöutrymme växthusas per måltid = miljöutrymme växthusas per da fördelat på måltid 4.13 Innehåll i måltid av eneri, protein, fett, kolhydrater, fiber, vitamin C, järn per inrediens i en portion Måltidens innehåll av eneri, protein, fett, kolhydrat, fiber, vitamin C och järn per inrediens skall beräknas (MJ resp. eller m). innehåll i måltid av eneri, protein, fett, kolhydrat, fiber, vitamin C och järn per inrediens = mänd inrediens omvandlinsfaktor mått till ram för inrediens (innehåll eneri osv per 100 inrediens/100) / antal portioner 4.14 Innehåll i måltid av eneri, protein, fett, kolhydrater, fiber, vitamin C, järn per portion Det totala innehållet av eneri, protein, fett, kolhydrat, fiber, vitamin C och järn per portion (MJ, eller m) skall beräknas. Det totala innehållet beräknas enom att summera värdena för alla inredienser enlit kap Eneribehov per da Eneribehovet (MJ) för en person under en da skall beräknas. eneribehov per da = (k11 vikt person + k12) PAL k11, k12 och PAL beror av person och es av tabellvärden beroende av kön, aktivitetsnivå, ålderskateori (se kap 3.3) Eneribehov per måltid Eneribehov för vald måltid skall beräknas (MJ). Detta örs enom att fördela eneribehov per da (enlit kap 4.15) på vald typ av måltid med procentsats enlit kap 3.5. eneribehov per måltid = eneribehov per da fördelat på måltid Beräknas för aktuell typ av måltid, frukost/lunch/midda/mellanmål, enlit kap Behov av protein, fett, kolhydrater per måltid Behov av protein, fett, kolhydrat per måltid () skall beräknas. Detta örs utående från behov av protein/fett/kolhydrat i eneriprocent per da (enlit kap 3.4), eneribehov per måltid (enlit kap 4.16) (MJ) och närinsfaktor för protein/fett/kolhydrat (enlit kap 3.4) (kj/). behov av protein/fett/kolhydrat per måltid = behov av protein/fett/kolhydrat i eneriprocent per da 1000 eneribehov per måltid / närinsfaktor för protein/fett/kolhydrat

10 10 (32) 4.18 Behov av fiber, vitamin C, järn per måltid Behov av fiber, vitamin C, järn per måltid ( eller m) skall beräknas. Detta örs utående från behov av fiber/vitamin C/järn per da (enlit kap 3.4) samt fördelnin till aktuell typ av måltid (enlit kap 3.5). behov av fiber/vitamin C/järn per måltid = behov av fiber/vitamin C/järn per da fördelat på måltid

11 11 (32) 5 ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5.1 Allmänt Verktyet skall vara konstruerat för att användas som ett web-verkty. 5.2 Inmatnin Det skall finnas ett användarränssnitt som ör det möjlit för användaren att mata in de uppifter som beskrivs i kap Presentation av resultat Användaren skall kunna välja mellan nedanstående presentationer av resultatet av analysen av vald maträtt. Presentationen skall ske i form av rafer. All presentation skall ske per portion. 1. Insatseneri per inrediens i vald maträtt enlit kap Procentuell fördelnin av insats- och tillaninseneri enlit kap Total eneriåtån jämfört med miljöutrymme eneri enlit kap 4.4 respektive kap Utsläpp av växthusas vid produktion (insats växthusas) per inrediens enlit kap Procentuell fördelnin av utsläpp av växthusas vid produktion respektive tillanin enlit kap Totalt utsläpp av växthusas jämfört med miljöutrymme växthusas enlit kap 4.10 respektive kap Närinsvärde, innehåll respektive rekommendation enlit kap 4.14 respektive kap 4.17 och 4.18

12 12 (32) 6 APPENDIX I detta appendix finns värden som skall laras för verktyet. De sammanhörande uppifterna finns specificerade i kap 3 ovan. 6.1 Data maträtter Följande färdia maträtter skall inå i verktyet. De har hämtas från Konsumentverket med deras tillstånd och lier till rund för Tallriksmatchen som presenteras på hemsida med adress Antal portioner Tillaninseneri MJ per portion Morots- och ädelostpaj 6 0,522 Unstillanin 20 min, 200 C Inredienser mänd mått matvete 120 rahamsmjöl 54 mararin 80% fett 50 potatis, kokt och skalad 126 ädelost 30 % 102 morot från Sverie 402 lök, röd och ul 198 rapsolja berikad 15 linser, torkade 240 olivolja 23 vin vitt 12,5 vol % från Syd-Europa 15 vitlök 12 Äpplen 840 apelsinjuice pastöriserad drickfärdi 30 ä rått med skal 168 lättmjölk/ lättfil 0,5% 300 vitt bröd typ franska 180 purjolök 90 Antal portioner Tillaninseneri MJ per portion Kikärtsryta m matvete 4 0,803 Koknin 30 min, 2 liter vatten Inredienser Mänd mått kikärter torkade 256 lök, röd och ul 100 morot från Sverie 124 rotselleri 100 rapsolja berikad 30 tomater krossade konserv med la 400 aprikoser torkade 50 paprika röd odlad i växthus 152 squash, odlad på friland 200 tomatpure 36 apelsin från annan kontinent 500 råbröd osötat med fiber 9% 120 matvete 160 mararin 80% fett 20 Antal portioner Tillaninseneri MJ per portion Wokad falukorv 4 0,310 Steknin 5 min, hö värme

13 13 (32) Inredienser mänd mått falukorv fett 23% 300 rapsolja berikad 16 lök, röd och ul 160 paprika röd odlad i växthus 40 morot från Sverie 152 persiljerot 120 äpple, från Sverie 212 äppeljuice koncentrerad 252 sojasås 52 råbröd osötat med fiber 9% 100 mararin 80% fett 20 potatismjöl 8 äpple 420 matvete 240 Antal portioner Tillaninseneri MJ per portion Skinkpaj med sallad 6 0,486 Unstillanin 25 min, 200 C Inredienser mänd mått Vetemjöl 180 mararin 80% fett 126 köttpålä skinka rökt 150 ä rått med skal 168 purjolök 150 mjölk/fil/yohurt naturell 3% 300 hårdost 28% 150 isbersallad odlad i växthus 150 tomat färsk odlad i växthus 198 urka odlad i växthus 198 olivolja 45 vitt bröd typ franska 360 banan 630 Antal portioner Tillaninseneri MJ per portion Laxsoppa med bröd 4 0,342 Koknin 20 min, 1 liter vatten Inredienser mänd mått laxfilé 600 purjolök 400 morot från Sverie 200 champinjoner konserv utan la 140 mjölk/fil/yohurt naturell 3% 400 dill 12 vitt bröd typ franska 240 ost 80 mararin 80% fett 40 ananaskonserv i juice med la 40

14 14 (32) Antal portioner Tillaninseneri MJ per portion Köttfärssås med Karins sallad 4 0,900 Steknin 20 min, hö värme Inredienser mänd mått nötköttfärs 15% fett 252 lök, röd och ul 100 vitlök 8 morot från Sverie 176 tomater krossade konserv med la 400 tomatpure 28 pasta, makaroner,spaetti 400 vitkål 160 paprika röd odlad i växthus 56 purjolök 100 rapsolja berikad 25 vin vitt 12,5 vol % från Syd-Europa 25 socker 12 kiwi 260 vitt bröd typ franska 80 rotselleri 100

15 15 (32) 6.2 Data inredienser Miljödata Inrediens lättmararin mararin 80% fett olivolja rapsolja berikad smör 80%fett sojaolja solrosolja ananas färsk ananaskonserv i juice med la apelsin från annan kontinent apelsin från syd-europa aprikoser banan blåbär frysta blåbär färska fruktcocktail konserv, med la hallon frysta osockrade hallon färska jordubbar färska från Sverie kiwi körsbär sura körsbär söta persika konserv med la päron russin vindruvor från annan kontinent Fetter rupp Frukt och bär MILJÖDATA PER 100 GRAM Insats eneri Insats växthusaser MJ

16 16 (32) Inrediens vindruvor från syd-europa äpple från annan kontinent äpple från mellan-europa äpple, från Sverie äpplen torkade potatis skalad kokt utan skal potatis, oskalad potatis, kokt och skalad pommes frites, frysta potatismospulver blomkål, färsk broccoli färsk, med stjälk broccoli fryst champinjoner konserv utan la dill rönsaksblandnin, ärtor, majs,paprika fryst urka odlad i växthus isbersallad odlad i växthus isberssallad odlad på friland lök, röd och ul majskorn konserv utan la morot från Sverie morot från syd-europa morot konserv utan la oliver röna inlada oliver svarta konserv med olja paprika röd odlad i växthus persiljerot purjolök Potatis Grönsaker rupp Insats eneri MJ Insats växthusaser

17 17 (32) Inrediens rotselleri spenat fryst squash, odlad på friland tomater hela konserv med la tomater krossade konserv med la tomatpure tomat färsk odlad i växthus tomat färsk, odlad på friland vitlök vitkål ärter, frysta röna bruna bönor torkade ula ärter torkade sojabönor torkade linser, torkade kikärter torkade Kikärtor kokta utan salt sojasås basmüsli blandade flinor och ryn bulurvete couscous flinor av typ Cornflakes berikade rahamsmjöl havreryn kornryn matvete müsli med frukt och nötter pasta, makaroner,spaetti potatismjöl rupp Bönor och bönprodukter Mjöl, ryn och pasta Insats eneri MJ Insats växthusaser

18 18 (32) Inrediens ris polerat råmjöl fullkorn creme fraiche 34% fruktyohurt 2% fruktyohurt 0,5% hårdost 28% kafferädde 12% lättmjölk/ lättfil 0,5% lättyohurt naturell 0,5% matlaninsrädde 15% mjölk/fil/yohurt naturell 3% mjölkpulver 1% fett mellanmjölk/mellanfil 1,5% minimjölk parmesanost riven 30% visprädde 40% ädelost 30 % ä rått med skal räddtårta knäckebröd pepparkaka råbröd osötat med fiber 9% smörde fryst sockerkaka fin med 150 ram mararin sockerkaka med 50 ram fett vetebröd bakat på mararin vetemjöl vitt bröd typ franska wienerbröd rupp Ost, mjölk och ä Bröd och bakverk Insats eneri MJ Insats växthusaser

19 19 (32) Inrediens äppelpaj med botten och lock äppelsmulpaj falukorv fett 23% ris fläskfärs 15% ris rytbitar råa risfilé riskotlett fett bortskuret riskött kassler hamburare rå fryst hjort stek svensk korv fett 11% kycklin kött med skinn rillad kycklinfile importerad kycklinfilé svensk köttpålä rökt nötkött köttpålä skinka rökt lammfärs 12% fett lammkotlett fett bortskuret lammstek rå leverpastej skivbar nötkött filé rå nötkött rytbitar råa nötköttfärs 15% fett varmkorv 23% fett fiskpinnar råa frysta laxfilé musslor musslor konserv utan la räkor kokta rupp Kött och köttprodukter Fisk Insats eneri MJ Insats växthusaser

20 20 (32) Inrediens räkor konserv utan la sejfilé fryst sill inlad strömmin tonfisk i olja konserv tonfisk i vatten konserv utan la torskfilé apelsinjuice pastöriserad drickfärdi kranvatten läskedryck med kolsyra mineralvatten importerad vin rött 12 vol% från Syd-Europa vin vitt 12,5 vol % från Syd-Europa äppeljuice konserv drickfärdi öl 3,5 vol% från Sverie blåbärs sylt choklad ljus choklad mörk odis ej choklad räddlass hallonsylt hjortronsylt honun jordubbssylt linonsylt socker veetabilisk lass Läsk och vin rupp Socker, odis och sylt Insats eneri MJ Insats växthusaser

21 21 (32) Närinsdata NÄRINGSDATA PER 100 GRAM: alla värden hämtade från Livsmedelsdatabasen hos Livsmedelsverket, Inrediens Eneri MJ Protein Fett Kolhydrat Fiber Vitamin C m Järn m lättmararin 1, , mararin 80% fett 2,97 0,2 80 0, olivolja 3, ,4 rapsolja berikad 3, smör 80%fett 2,977 0,6 80 0, ,2 sojaolja 3, solrosolja 3, ananas färsk 0,212 0,4 0,4 11,2 1,2 15 0,2 ananaskonserv i juice med la 0,26 0,4 0,1 14, ,3 apelsin från annan kontinent 0,192 0,8 0,1 10,3 1,9 53 0,2 apelsin från syd-europa 0,192 0,8 0,1 10,3 1,9 53 0,2 aprikoser 0,192 1,4 0,4 9 2,1 10 0,5 banan 0, ,5 21,8 1,7 9 0,4 blåbär frysta 0,161 0,5 0,5 7,9 3,1 5 0,6 blåbär färska 0,193 0,7 0,8 8,9 3,1 5 0,6 fruktcocktail konserv, med la 0,333 0,4 0 19,2 1,5 2 0,3 hallon frysta osockrade 0, ,5 5,8 3, hallon färska 0,117 1,2 0,6 4,4 3,7 27 0,1 jordubbar färska från Sverie 0,157 0,5 0,2 8,3 1,9 66 0,34 kiwi 0,202 0,9 0,4 10,1 3,8 63 0,3 körsbär sura 0,244 0,9 0 13,3 1,4 10 0,2 körsbär söta 0,272 1,1 0 14,7 1,9 7 0,3 persika konserv med la 0,337 0,4 0,1 19,2 0,8 3 0,3 päron 0,195 0,4 0,1 11 3,9 5 0,18 russin 1,251 3,2 0,5 69,3 9,7 3 2,4 vindruvor från annan kontinent 0,31 0,7 0,6 16 1,6 11 0,3 vindruvor från syd-europa 0,31 0,7 0,6 16 1,6 11 0,3 äpple från annan kontinent 0,218 0,3 0,1 13,9 1,8 12 0,14 äpple från mellan-europa 0,218 0,3 0,1 13,9 1,8 12 0,14 äpple, från Sverie 0,218 0,3 0,1 13,9 1,8 12 0,14 äpplen torkade 0,999 0,9 0,3 57,2 9,5 4 0,1 potatis skalad kokt utan skal 0,354 0,9 0, ,7 potatis, oskalad 0,309 1,8 0,1 16,1 1,4 11 0,48 potatis, kokt och skalad 0,352 1,5 0, ,7 pommes frites, frysta 0,876 3,2 7,6 31,8 3,2 4 0,9 potatismospulver 1,456 8,2 4,3 68,1 6,9 60 1,6 blomkål, färsk 0,098 1,6 0,2 3,8 2,4 73 0,36 broccoli färsk, med stjälk 0,123 3,5 0,3 3,1 3,1 83 0,66 broccoli fryst 0,108 3,4 0,3 2,3 2,7 72 0,7 champinjoner konserv utan la 0,088 1,9 0,3 2,6 2,4 2 0,8 dill 0,218 3,7 0,8 7,4 2,8 70 3,2 rönsaksblandnin, ärtor, majs,paprika fryst 0,234 4,2 0,5 8, ,9 urka odlad i växthus 0,052 0,8 0,1 2,1 0,7 9 0,17 isbersallad odlad i växthus 0,053 0,8 0, ,43 isberssallad odlad på friland 0,053 0,8 0, ,43 lök, röd och ul 0,126 1,2 0,1 6 1,2 6 0,4

22 22 (32) Inrediens Eneri MJ Protein Fett Kolhydrat Fiber Vitamin C m Järn m majskorn konserv utan la 0,415 2,9 0,6 20,2 1,8 5 0,6 morot från Sverie 0,167 0,6 0,2 8,7 2,4 6 0,43 morot från syd-europa 0,167 0,6 0,2 8,7 2,4 6 0,43 morot konserv utan la 0,086 0,6 0,2 4 1,5 3 0,6 oliver röna inlada 0,499 1,4 12,7 0, ,6 oliver svarta konserv med olja 1,4 2,2 36 1, ,6 paprika röd odlad i växthus 0,115 1,1 0,2 5,2 1, ,39 persiljerot 0,128 2,3 0,6 3,9 1,6 41 1,2 purjolök 0,119 1,5 0,2 5,2 2,4 40 0,47 rotselleri 0,122 1,5 0,5 4,6 3,1 11 0,4 spenat fryst 0,083 2,8 0, squash, odlad på friland 0,062 1,2 0,1 2, ,4 tomater hela konserv med la 0,064 0,9 0,2 2,4 1,9 15 0,5 tomater krossade konserv med la 0,104 0,8 0,2 4,9 1,4 15 0,5 tomatpure 0,162 1,7 0,1 7,6 2,6 35 0,9 tomat färsk odlad i växthus 0,083 0,9 0,1 3,7 1,4 20 0,26 tomat färsk, odlad på friland 0,083 0,9 0,1 3,7 1,4 20 0,26 vitlök 0,663 6,4 0,5 31,5 1,5 31 1,7 vitkål 0,096 1,4 0, ,4 ärter, frysta röna 0,226 5,2 0,4 7,2 6,5 20 1,5 bruna bönor torkade 1, ,5 44,6 16,4 0 5 ula ärter torkade 1,241 21,5 1 49,3 10,7 1 6 sojabönor torkade 1, ,7 18,7 15,3 0 8,4 linser, torkade 1, ,5 11,5 0 6,8 kikärter torkade 1,393 20,5 4, ,9 Kikärtor kokta utan salt 0,64 8,9 2,6 23,1 4,3 1 2,9 sojasås 0,248 7,5 0 7, ,3 basmüsli blandade flinor och ryn 1,445 9,8 3,9 66,7 8,3 0 3,2 bulurvete 1,355 12,3 1,3 64,6 11,3 0 2,46 couscous 1,472 12,8 0,6 72, ,96 flinor av typ Cornflakes berikade 1,52 8,4 1,1 78,6 6,4 0 7,1 rahamsmjöl 1, ,5 60,7 11,3 0 5 havreryn 1,544 13,3 7 62, ,3 kornryn 1,381 9,2 3,1 65,3 10,7 0 3,6 matvete müsli med frukt och nötter 1,511 11,5 7,9 60,2 7,8 0 3,5 pasta, makaroner,spaetti 1, ,5 71,9 3,1 0 1,5 potatismjöl 1, ,6 1,4 0 0,5 ris polerat 1,486 6,8 0,7 79,1 0,9 0 0,8 råmjöl fullkorn 1,259 8,2 2,5 60,4 13,6 0 3,3 creme fraiche 34% 1,354 2,3 34 3, ,07 fruktyohurt 2% 0,377 3,3 2 14,5 0,5 2 0,1 fruktyohurt 0,5% 0, ,5 14,2 0,5 2 0,1 hårdost 28% 1,521 27,1 28 1, ,14 kafferädde 12% 0,572 3,1 12 4, ,05 lättmjölk/ lättfil 0,5% 0,163 3,5 0, ,04 lättyohurt naturell 0,5% 0,178 3,9 0,5 5, ,04 matlaninsrädde 15% 0, , ,05 mjölk/fil/yohurt naturell 3% 0,252 3,4 3 4, ,04 mjölkpulver 1% fett 1,51 36,2 0, ,32 mellanmjölk/mellanfil 1,5% 0,198 3,5 1,5 4, ,04

23 23 (32) Inrediens Eneri MJ Protein Fett Kolhydrat Fiber Vitamin C m Järn m minimjölk 0,149 3,5 0, ,04 parmesanost riven 30% 1,878 41,5 30 3, visprädde 40% 1,567 2, ,07 ädelost 30 % 1,513 21,5 30,5 1, ,2 ä rått med skal 0,612 12,6 10,1 1, ,9 räddtårta 1, ,5 0,5 0 0,3 knäckebröd 1, ,5 64,6 15,5 0 2,45 pepparkaka 1,911 5,3 15,9 72,5 1,5 0 0,6 råbröd osötat med fiber 9% 0,962 7,2 1,6 46 8,9 0 2,34 smörde fryst 1, ,5 31,8 1,4 0 3,1 sockerkaka fin med 150 ram mararin 1,813 5,1 23, ,66 sockerkaka med 50 ram fett 1,436 5,9 11,6 53, ,69 vetebröd bakat på mararin 1,362 8,2 10,9 48,2 2,8 0 0,8 vetemjöl 1,433 8,5 1, vitt bröd typ franska 1,06 8,3 2,4 48,8 3,2 0 0,85 wienerbröd 2,123 7,1 35,5 40,5 2,5 0 0,8 äppelpaj med botten och lock 1,19 3,2 12,5 39,6 2,4 4 1,7 äppelsmulpaj 1,048 1,8 12,5 32,7 1,2 3 0,26 falukorv fett 23% 1,074 9,9 23 3, ,2 ris fläskfärs 15% 0, ,83 ris rytbitar råa 0,687 19,3 9, ,48 risfilé 0,446 20,6 2, ,45 riskotlett fett bortskuret 0,43 21,6 1, ,45 riskött kassler 0,442 20,7 2,2 0, ,7 hamburare rå fryst 0,933 14,7 17,3 2, ,1 hjort stek svensk 0,417 21,7 1, ,1 korv fett 11% 0, , kycklin kött med skinn rillad 0,816 24,5 10, ,9 kycklinfile importerad 0,437 23,1 1, ,72 kycklinfilé svensk 0,437 23,1 1, ,72 köttpålä rökt nötkött 0, , ,6 köttpålä skinka rökt 0,487 22, ,7 lammfärs 12% fett 0,759 18,3 12, ,6 lammkotlett fett bortskuret 0, , ,6 lammstek rå 0,555 19,8 5, ,8 leverpastej skivbar 1,251 12,9 25,5 5, nötkött filé rå 0,511 20,6 4, ,9 nötkött rytbitar råa 0,645 20, ,3 nötköttfärs 15% fett 0,861 19,1 14, ,3 varmkorv 23% fett 1,167 12,5 22,2 7, ,1 fiskpinnar råa frysta 0,797 12,9 9 14,4 0,5 0 0,7 laxfilé 0,757 18, ,8 musslor 0,382 14,4 2,2 3, ,4 musslor konserv utan la 0,393 15,8 2,5 1, ,4 räkor kokta 0, ,1 0, ,1 räkor konserv utan la 0, ,1 0, ,1 sejfilé fryst 0,382 20,5 0, ,2 sill inlad 0,954 12,1 12,6 16, ,9 strömmin 0,62 16,2 9, ,7 tonfisk i olja konserv 1, , ,4 tonfisk i vatten konserv utan la 0,461 24,5 1, ,4

24 24 (32) Inrediens Eneri MJ Protein Fett Kolhydrat Fiber Vitamin C m Järn m torskfilé 0, , ,2 apelsinjuice pastöriserad drickfärdi 0,179 0,6 0,1 9,7 0,1 35 0,4 kranvatten läskedryck med kolsyra 0, mineralvatten importerad vin rött 12 vol% från Syd-Europa 0, , ,1 vin vitt 12,5 vol % från Syd-Europa 0,34 0, ,4 äppeljuice konserv drickfärdi 0, ,1 11,4 0,3 1 0,4 öl 3,5 vol% från Sverie 0,158 0,4 0 4, blåbärs sylt 0,601 0,2 0,3 34,5 1,5 0 0,3 choklad ljus 2, ,6 0,4 0 2 choklad mörk 2, ,1 0,9 0 3,5 odis ej choklad 1,592 2,2 3,7 83, ,7 räddlass 0,873 3, , ,1 hallonsylt 0,75 0,4 0,2 43,3 1,7 0 0,3 hjortronsylt 0,734 0,5 0, ,2 honun 1,399 0, ,5 jordubbssylt 0,701 0,3 0,1 40,7 1,3 9 0,5 linonsylt 0,653 0,2 0,2 37,8 1,2 1 0,3 socker 1, ,3 veetabilisk lass 0,904 2, ,4

25 25 (32) Omvandlinstabell till ram Uppifter från olika källor inhämtade av Ann Gleerup vid Götebors unsiversitet OMVANDLING TILL VIKT I GRAM Inrediens 1 styck 1 portion 1 dl 1 matsked lättmararin 5 mararin 80% fett olivolja rapsolja berikad smör 80%fett sojaolja solrosolja ananas färsk ananaskonserv i juice med la? apelsin från annan kontinent 110 apelsin från syd-europa 110 aprikoser banan 105 blåbär frysta blåbär färska fruktcocktail konserv, med la hallon frysta osockrade hallon färska jordubbar färska från Sverie kiwi 65 körsbär sura körsbär söta persika konserv med la päron 125 russin vindruvor från annan kontinent vindruvor från syd-europa äpple från annan kontinent 125 äpple från mellan-europa 125 äpple, från Sverie 125 äpplen torkade potatis skalad kokt utan skal potatis, oskalad 150 potatis, kokt och skalad pommes frites, frysta potatismospulver 75 blomkål, färsk broccoli färsk, med stjälk 100 broccoli fryst champinjoner konserv utan la dill 17 rönsaksblandnin, ärtor, majs,paprika fryst urka odlad i växthus 50 isbersallad odlad i växthus isberssallad odlad på friland lök, röd och ul 54 majskorn konserv utan la morot från Sverie 147

26 26 (32) Inrediens 1 styck 1 portion 1 dl 1 matsked morot från syd-europa 147 morot konserv utan la 18 oliver röna inlada 5 45 oliver svarta konserv med olja 5 45 paprika röd odlad i växthus persiljerot purjolök 33 rotselleri spenat fryst squash, odlad på friland 55 tomater hela konserv med la tomater krossade konserv med la 100 tomatpure tomat färsk odlad i växthus tomat färsk, odlad på friland vitlök 3 vitkål ärter, frysta röna bruna bönor torkade 80 ula ärter torkade sojabönor torkade linser, torkade kikärter torkade Kikärtor kokta utan salt sojasås 100 basmüsli blandade flinor och ryn bulurvete 60 couscous flinor av typ Cornflakes berikade rahamsmjöl 60 havreryn kornryn 70 matvete müsli med frukt och nötter pasta, makaroner,spaetti 75 potatismjöl 80 ris polerat råmjöl fullkorn 55 8 creme fraiche 34% fruktyohurt 2% fruktyohurt 0,5% hårdost 28% kafferädde 12% lättmjölk/ lättfil 0,5% lättyohurt naturell 0,5% matlaninsrädde 15% mjölk/fil/yohurt naturell 3% mjölkpulver 1% fett 50 8 mellanmjölk/mellanfil 1,5% minimjölk parmesanost riven 30% 42 6 visprädde 40%

27 27 (32) Inrediens 1 styck 1 portion 1 dl 1 matsked ädelost 30 % ä rått med skal 60 räddtårta 110 knäckebröd pepparkaka 6 råbröd osötat med fiber 9% smörde fryst 85 sockerkaka fin med 150 ram mararin 40 sockerkaka med 50 ram fett 40 vetebröd bakat på mararin 60 vetemjöl 60 9 vitt bröd typ franska wienerbröd 60 äppelpaj med botten och lock 150 äppelsmulpaj 150 falukorv fett 23% 100 ris fläskfärs 15% 100 ris rytbitar råa 125 risfilé 125 riskotlett fett bortskuret 150 riskött kassler 125 hamburare rå fryst 100 hjort stek svensk 125 korv fett 11% 125 kycklin kött med skinn rillad 125 kycklinfile importerad 125 kycklinfilé svensk 125 köttpålä rökt nötkött 7 15 köttpålä skinka rökt 7 15 lammfärs 12% fett 100 lammkotlett fett bortskuret 150 lammstek rå 150 leverpastej skivbar 15 nötkött filé rå 125 nötkött rytbitar råa 125 nötköttfärs 15% fett 100 varmkorv 23% fett fiskpinnar råa frysta 125 laxfilé 150 musslor 45 musslor konserv utan la räkor kokta 6 90 räkor konserv utan la sejfilé fryst 150 sill inlad 85 strömmin 125 tonfisk i olja konserv tonfisk i vatten konserv utan la 75 torskfilé 150 apelsinjuice pastöriserad drickfärdi kranvatten 100 läskedryck med kolsyra

28 28 (32) Inrediens 1 styck 1 portion 1 dl 1 matsked mineralvatten importerad 100 vin rött 12 vol% från Syd-Europa vin vitt 12,5 vol % från Syd-Europa äppeljuice konserv drickfärdi öl 3,5 vol% från Sverie blåbärs sylt choklad ljus 100 choklad mörk 100 odis ej choklad 69 räddlass hallonsylt hjortronsylt honun 140 jordubbssylt linonsylt socker veetabilisk lass Värmekapacitivitet för matprodukter Värmekapacitivitet för matprodukter, ehp: MJ/( C)

29 29 (32) 6.3 Uppifter person Aktivitetsnivå Kön Ålderskateori lå aktiv mer aktiv man år 1,6 1,8 man år 1,6 1,8 man år 1,6 1,8 man år 1,6 1,8 man år 1,6 1,8 kvinna år 1,6 1,8 kvinna år 1,6 1,8 kvinna år 1,6 1,8 kvinna år 1,6 1,8 kvinna år 1,6 1,8 k11, k12: Kön Ålderskateori k11, MJ/(k dyn) k12, MJ/dyn man år 0,074 2,75 man år 0,074 2,75 man år 0,064 2,84 man år 0,0485 3,67 man år 0,0499 2,93 kvinna år 0,056 2,90 kvinna år 0,056 2,90 kvinna år 0,0615 2,08 kvinna år 0,0364 3,47 kvinna år 0,0368 2, Uppifter om närinsbehov Närinsbehov per da Kön Ålderskateori Protein E% Fett E% Kolhydrat E% Kostfiber /da Vitamin C m/da Järn m/da man år man år man år man år man år kvinna år kvinna år kvinna år kvinna år kvinna år Eneriinnehåll Närinsämne Eneriinnehåll kj/ Protein 17 Fett 37

30 30 (32) Närinsämne Eneriinnehåll kj/ Kolhydrat Närinsinta fördelat på måltid Typ av måltid Fördelnin av inta i % Frukost 25 Lunch 35 Midda 25 Mellanmål Data om tillanin Data om tillanin innehåller typiska värden för de olika tillaninssätten. Uppifterna är hämtade från Soneson mfl (2003) Steknin Vikt stekpanna : 2382 Värmekapacitivitet stekpanna : 4, MJ/( K) Yta stekpanna : 95 cm 2 Värme steknin Temperatur steknin C ehu MJ/cm 2 emt MJ/(minut*cm 2 ) 1 Lå 145 4, , Medel 165 5, , Hö 180 5, , Unstillanin Volym un: 59 liter Procent förånat vatten: 30% Temperatur höjnin vid tillanin, medel: 193 C konstanter k1 MJ/(liter C) k2 MJ/(liter C minut) k3 MJ/ k4 MJ/ , , , Koknin Temperatur höjnin vid tillanin, medel: 85 C ehu konstanter k5 MJ/ k6 MJ/ 2 k7 MJ/ 1, , , emt konstanter k8 MJ/( minut) k9 MJ/( 2 minut) k10 MJ/( minut) 1, , , Uppifter om utsläpp av växthusas vid tillanin Data för utsläpp av växthusas vid tillanin per enerianvändnin: Uppifter från typ av elproduktion Utsläpp växthusaser /kwh SverieMix 29,7 Miljövänli el 6,063

31 31 (32) 6.7 Data om miljöutrymme Miljöutrymme per da: Beräkninarna har jorts av Annika Carlsson-Kanyama vid KTH och byer på uppifter från olika källor. Redovisnin av beräkninsån finns i Carlsson-Kanyama et al, Utsläpp växthusaser, ram Insatseneri MJ koldioxidekvivalenter per person

32 32 (32)