HANDLEDNING GÄLLANDE ALL- MÄNHETENS DELTAGANDE I FÖRHÅLLANDE TILL RAMDIREK- TIVET FÖR VATTEN

Transkript

1 HANDLEDNING GÄLLANDE ALL- MÄNHETENS DELTAGANDE I FÖRHÅLLANDE TILL RAMDIREK- TIVET FÖR VATTEN Aktiv medverkan, Samråd och Allmän tillgång till information. Detta dokument innehåller 3 bilagor: 1: metoder för delaktighet; 2: exempel på allmänhetens deltagande i vattenförvaltningsprojekt ( ej översatt); 3: medlemmar i arbetsgruppen och andra deltagare ( ej översatt). Handledningsdokument för allmänhetens deltagande Slutlig version efter Vattendirektörernas möte december

2 Förord Europeiska unionens (EU:s) medlemsstater, Norge och Europakommissionen har tillsammans utvecklat en gemensam strategi för att understödja genomförandet av direktiv 2000/60/EG vilket fastställer en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EU:s ramdirektiv för vatten). Målet med denna strategi är att möjliggöra ett sammanhängande och harmoniskt genomförande av direktivet. Fokus ligger på metodfrågor relaterat till en gemensam förståelse för vattendirektivets tekniska och vetenskapliga innebörd. På kort sikt är ett av huvudmålen med strategin att utveckla ett icke-juridiskt bindande dokument med ändamålsenliga råd gällande diverse tekniska frågor i direktivet. Dessa handledningsdokument riktar sig främst till de experter som direkt eller indirekt ska genomföra vattendirektivet i avrinningsområden. Strukturen, presentationen och terminologin är därför anpassad till dessa experters behov. Juridiskt språkbruk undviks så långt som det är möjligt. I samband med detta bildades i oktober 2001 en informell arbetsgrupp som engagerade sig i frågorna om allmänhetens deltagande i vattendirektivet, under huvudarbetsgruppen 2.9 (för goda exempel i förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt). Nederländerna, Spanien och Kommissionen ansvarar för sekretariatet samt arbetsgruppens livaktighet. Arbetsgruppen består av experter från statliga såväl som icke-statliga organisationer (NGOs). Det nu aktuella handledningsdokumentet är resultatet av den informella arbetsgruppens arbete gällande allmänhetens deltagande. Detta dokument innehåller en syntes av resultatet från gruppens aktiviteter och diskussioner, som pågått sedan oktober Det bygger på input och återkoppling från ett stort antal experter och intressenter som har varit engagerade i hela processen med att utveckla den här handledningen. Detta har skett genom möten, workshops eller elektroniska kommunikationsmedia, utan att på något sätt binda dessa experter och intressenter vid innehållet. Vi, Vattendirektörerna inom EU, Norge, Schweiz och de länder som söker inträde i EU, har granskat och godkänt denna handledning vid vårt informellt möte i Köpenhamn under det danska ordförandeskapet (21/22 november 2002). Vi skulle vilja tacka deltagarna i arbetsgruppen, speciellt ledarna Nederländerna och Spanien, för att de förberett detta högkvalitativa dokument. Vi är övertygade om att det här och andra handledningsdokument som utvecklats inom den gemensamma genomförandestrategin kommer att spela en nyckelroll vid processen för genomförande av vattendirektivet. Detta handledningsdokument är ett levande dokument som kommer att behöva kontinuerlig input och som förbättras allteftersom tillämpning och erfarenhet byggs upp, både inom och utanför EU länder. Vi samtycker emellertid till att detta dokument kommer att finns tillgängligt för allmänheten i sin nuvarande form, i syfte att presentera det för en bredare publik som ett underlag för att driva det pågående genomförandearbetet framåt. Det är också positivt att ett flertal frivilliga har engagerat sig i att testa och utvärdera detta och andra dokument, inom så kallade pilotavrinningsområden över hela Europa under 2003 och Detta i syfte att säkerställa att handledningen är tillämplig i praktiken. 2

3 Vi förbinder oss också att bedöma och besluta om nödvändigheten av granskning av detta dokument efter avslutad pilotundersökning och utifrån de erfarenheter som vunnits i det inledande genomförandeskedet. Handledningsdokument för allmänhetens deltagande Slutlig version efter Vattendirektörerna möte december 2002 Kommentarer: Denna svenska översättning, från mars 2003, är inte officiellt antagen. Det är meningen att den ska vara ett hjälpmedel i arbetet med allmänhetens deltagande på central, regional och lokal nivå i samband med arbetet med ramdirektivet för vatten. Skulle frågor uppstå i tolkningen av den svenska versionen så är det den engelska versionen som gäller. Bilagorna till den ursprungliga engelska versionen är inte översatta till svenska och finns inte heller med i detta dokument. Detta dokument och det ursprungliga engelska dokumentet med bilagor finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida: under lag och rätt (eller motsvarande) och vattendirektivet. Naturvårdsverket Clas Magnusson 10 april

4 Sammanfattning Syftet med detta handledningsdokument Detta handledningsdokument siktar mot att ge stöd till behöriga myndigheter, i medlemsstaterna och kandidatländer vid genomförande av artikel 14 i vattendirektivet gällande allmänhetens deltagande. Detta dokument kan också gynna intressenter och allmänheten genom att det ger information om processen för allmänhetens deltagande, uppmuntrar till engagemang i förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, förklarar vad som kan förväntas och sammanfattar de möjligheter som står till buds. Denna handledning är horisontell eftersom den är av intresse för de flesta aktiviteter som ligger under den gemensamma genomförandestrategin för vattendirektivet. Detta rådgivande och icke-bindande dokument har utvecklats av en informell Europeisk arbetsgrupp bestående av experter och intressenter under huvudarbetsgrupp 2.9: Goda exempel i planering för avrinningsområden inom den gemensamma genomförande strategin för vattendirektivet. En lista över medlemmar i arbetsgruppen och bidragande författare återfinns i bilaga III i denna handledning. Vad kan du hitta i detta dokument? 1. Vad är deltagande? Del 2 2. Varför allmänhetens deltagande? 3. Vem bör engageras? 4. När bör de engageras? 5. Hur bör de engageras? Del 3, 4 och 5 6. Utvärdering och Rapportering Del Påverkansfaktoer Del 7. Bilaga I: Bilaga II: Bilaga III: Verktyg och metoder Exempel Arbetsgruppen Dessa bilagor finns inte med i denna svenska version Denna handledning inleds med skapandet av en gemensam förståelse för betydelsen av allmänhetens deltagande inom vattendirektivet (Del 2). Allmänhetens deltagande kan allmänt definieras som att människor tillåts påverka resultatet av planer och arbetsprocesser. Det är ett sätt att förbättra beslutsfattande, att skapa medvetenhet om miljöfrågor och att hjälpa till att öka erkännandet av och engagemanget för tilltänkta planer. Allmänhetens 4

5 deltagande vid genomförande av direktivet rekommenderas i alla stadier av planeringsprocessen, från krav enligt artikel 5 till åtgärdsprogram och utformning av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Efter att ha uppnått en gemensam förståelse för allmänhetens deltagande inom direktivet, ger handledningen specifik hjälp för hur allmänhetens deltagande ska genomföras i de olika stegen av förvaltningsprocessen. De allmänna planeringsstegen som ska genomföras beskrivs i del 2.8 och utvecklas för allmänhetens deltagande i del 3, 4 och 5. Även om uttrycket "allmänhetens deltagande" inte återfinns i direktivet, nämns tre typer av allmänhetens deltagande med en ökad nivå av medverkan: tillhandahållande av information, samråd; aktiv medverkan. I enlighet med direktivet ska de två förstnämnda garanteras, den sistnämnda ska uppmuntras. Även om direktivet inte kräver en aktiv medverkan visar denna handledning hur en aktiv medverkan kan vara mycket användbart för att uppnå direktivets mål. Dessa tre sätt kan tolkas som "allmänhetens deltagande", även om allmänhetens deltagande vanligen omfattar fler aktiviteter än de som föreskrivs i direktivet. ska säkerställas ska uppmuntras 5

6 Vem bör engageras? Direktivet är normativt så tillsvida att åtminstone intressenter bör göras delaktiga när det gäller aktiv medverkan, detsamma gäller allmänheten när det gäller samråd. Bakgrundsinformation ska finnas tillgänglig när som helst och för alla. En intressentanalys, som den beskrivs i bilaga I, kommer att underlätta identifieringen av intressenter "som har satt något på spel" i processen och kan engageras. En intressent har oftast ett intresse i en fråga därför att han/hon eller det antingen är påverkad av den eller har inflytande över den. För att undvika att de engagerade parterna blir besvikna är det mycket viktigt att klargöra vilken typ av allmänhetens deltagande det handlar om och vilken roll de engagerade har. Man bör även komma ihåg att medlemsstaterna är ansvariga för allmänhetens deltagande i processen genom att de har ansvaret för att direktivets mål uppnås. Det bör ges en tydlig signal om att det inte finns några färdiga planer gällande allmänhetens deltagande och att processen för allmänhetens deltagande bör organiseras för och anpassas till nationella, regionala och lokala omständigheter. Bilaga I visar exempel på verktyg och metoder som stödjer processen på ett praktiskt sätt. Det som krävs för att organisera processen med allmänhetens deltagande beskrivs i huvudtexten i denna handledning. Bilaga II ger ett flertal exempel på allmänhetens deltagande som är relaterade till olika måttstockar och olika former av allmänhetens deltagande. Sammantaget bör denna information göra det möjligt att skräddarsy processen för allmänhetens deltagande för alla nivåer i avrinningsdistriktet. Angående tidsramen (Del 2.6 and 2.8) bör allmänhetens deltagande påbörjas på ett tidigt stadium av planeringen för avrinningsområden. Principen "hellre idag än imorgon" bör användas i syfte att etablera en bra process för allmänhetens deltagande, som tillåter integrering av idéer, kommentarer och input från intressenter under processens gång. Dessutom kommer tidig medverkan med största sannolikhet att förhindra att den behöriga myndigheten utvecklar en plan för avrinningsområden utan att uppnå samförstånd innan år I direktivet nämns följande tidsfrister gällande samråd (med en återkommande cykel på 6 år för framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt): Senast december 2006 Juli 2007 Senast december 2007 Juli 2008 Senast december 2008 Juli 2009 Senast december 2009 Tidsplaner och arbetsprogram för framtagande av planer, inklusive fastställande av vilka åtgärder för samråd som ska vidtagas. Skriftliga kommentarer Interimsöversikt av betydelsefulla vattenförvaltningsfrågor som identifierats i avrinningsområdet; Skriftliga kommentarer Kopior av utkast till förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet finns tillgängliga; Skriftliga kommentarer Genomförande av förvaltningsplanen startar. 6

7 Den omfattning (del 2.7) som allmänhetens deltagande ska ha är inte förutbestämd. På lokal nivå kommer effekten av förvaltningen att märkas mer direkt och mer gensvar från allmänheten och (lokala) intressenter kan förväntas. Denna input kan aggregeras till en högre nivå för att dra nytta av lokal kunskap på avrinningsområdes- eller avrinningsdistriktsnivå. Ibland måste man fokusera på ett större område än det där allmänhetens deltagande företas, t. ex. när åtgärder genomförs. Vikten av och ett praktiskt synsätt på aktiv medverkan utarbetas i relation till planeringssteg för genomförande av direktivet, se del 3. Aktiv medverkan på ett tidigt stadium vid identifiering av avrinningsområdet kommer att höja medvetenheten, medan medverkan i karakteriseringen av avrinningsdistriktet dessutom kommer att underlätta insamling av data, information och erfarenheter från intressenter samt identifiering av konflikter eller etablerande av gemensam förståelse. För åtgärdsprogrammet är aktiv medverkan särskilt viktigt eftersom det troligtvis förbättrar effektiviteten vid genomförandet och bidrar till en långsiktig utdelning. Del 4 riktar sig mot 3-stegssamrådet vilket förutses i direktivet (se också tabellen ovan), och försöker ge indikationer för de praktiska frågor som behöver behandlas vid organisation av en samrådsprocess, oavsett om det är en skriftlig eller en muntlig process. Ett av budskapen här är behovet av tydlighet angående vem som ska konsulteras och om vilka frågor, samt behovet av tydlig information eller kortfattade dokument, som kommer att behandlas i samråd. Exempel på verktyg som kan stödja samrådsprocessen återfinns i bilaga I. Att bearbeta de kommentarer som erhålls och använda denna input för förbättringar av förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt kräver en bra förvaltningsplan. Slutligen är det mycket viktigt att ge återkoppling till deltagarna. Tillgång till information och bakgrundsdokumentation bör säkras av behöriga myndigheter. Del 5 riktar sig mot frågor som gäller vilken typ av information som ska finnas tillgänglig, på vilket sätt och av vem denna information ska underhållas och spridas. Som ett minimikrav bör bakgrundsdokumentationen inkludera alla de dokument som sammanfattas i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet. Vanligen kombineras on-line information (Internet eller e-post) och off-line information (möten för att informera intressenter och allmänheten). Ett förslag är att skapa ett centralt informations- eller kunskapscenter inom ett avrinningsområde, där man kan ansvara för hantering och spridning av information. Under hela denna process av allmänhetens deltagande är upprepad rapportering och utvärdering viktiga verktyg för att ge deltagarna öppenhet i processen. Därför bör utvärderingen samordnas med processen för allmänhetens deltagande. I del 6 nämns indikatorer som är till hjälp vid rapportering och utvärdering. Till slut ska behörig myndighet (som ofta är förvaltaren av processen) vara medveten om det faktum att varje form av allmänhetens deltagande kräver kapacitetsuppbyggnad och investeringar för att kunna bygga upp relationer och skapa förståelse mellan olika 7

8 intressenter. Dessa och andra faktorer som kan underlätta ett lärande synsätt på allmänhetens deltagande utforskas i del 7. En väl förvaltad process för allmänhetens deltagande är kostsam och kräver tid och energi, men i slutändan ger den utdelning. Allmänhetens deltagande är inte ett mål i sig utan ett verktyg för att uppnå de miljömål som anges i direktivet. Tillit, öppenhet i processen och skicklig förvaltning av förväntningar är till hjälp för att uppnå en hög delaktighet. Nu är det bara att sätta igång! 8

9 Innehållsförteckning Slutlig version efter Vattendirektörernas möte december Förord... 2 Sammanfattning... 4 Syftet med detta handledningsdokument... 4 Vad kan du hitta i detta dokument?... 4 Innehållsförteckning... 9 Inledning - ett handledningsdokument: För vad? Till vem vänder sig detta handledningsdokument? Medlemsstater och kandidatländer Behöriga myndigheter för avrinningsområden Intressenter...12 Vad kan du hitta i detta dokument? Dokumentet Och Var? Del 1 - Genomförande av Vattendirektivet : Utgångspunkten December 2000: En milstolpe för vattenpolitiken EUs ramdirektiv för vatten: Nya utmaningar i EU:s vattenpolitik Vad görs för att stödja genomförandet? Huvudarbetsgruppen, 2.9, och arbetsgruppen för allmänhetens deltagande Del 2 Introduktion till allmänhetens deltagande vid förvaltning av avrinningsområden Bestämmelserna för allmänhetens deltagande i vattendirektivet Vad är allmänhetens deltagande? Varför allmänhetens deltagande? Vem bör engageras? När bör de engageras? Omfattning och tidsramen för allmänhetens deltagande Nivåfrågan Hur bör de engageras? Del 3 Alla intressenters aktiva medverkan i direktivets planeringsprocess Aktiv medverkan en introduktion Aktiv medverkan i direktivets programcykel Del 4 - Samråd Samråd en introduktion Förvaltning av kommentarer Var ska svar insamlas? Hur ska kommentarerna analyseras? Hur ska samråd organiseras Samråd om tidsplanen och arbetsprogrammet (art a)

10 4.5 Samråd om betydelsefulla vattenförvaltningsfrågor Samråd om förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt Tidsramen för samråd och internationell samordning Del 5 - Tillgång till information och bakgrundsdokumentation Tillräckligt tillhandahållande av information i de olika genomförandestegen Tillgång till bakgrundsdokumentation och information enligt artikel 14 (1) Del 6 - Utvärdering, rapportering av resultat av aktiv medverkan, information till allmänheten och samrådsåtgärder Rapportering Utvärdering...67 Del 7 - Utveckling av ett lärande synsätt för allmänhetens deltagande; En nyckel till framgång Sammanhangsfaktorer Attitydförändringar: intressenter som partners i vattenförvaltning Organisationsförändringar Politiskt åtagande Kapacitetsuppbyggnad och intressentrepresentation Att nå bortom organisationer ut till de enskilda medborgarna och företagen Försöksprojekt för att bygga upp förtroende och dra lärdom av erfarenheter Processfaktorer Tidigt deltagande vid fastställandet av referensvillkoren; Utveckling av delat ägarskap för processdesign Möjligheter till utbyte av kunskaper mellan intressenter Ömsesidig respekt Flexibilitet och öppenhet i processen Upprepad och kontinuerlig utvärdering Oberoende främjande Pågående Innehållsfaktorer Värdering av kunskapsmångfalden Belägg, bevis och osäkerhet Rapportering och kommunikation Slutsats Bilagor ( finns inte med i denna svenska översättning): 1: Verktyg och metoder 2: Exempel på allmänhetens deltagande i vattenförvaltningsprojekt; 3. Medlemmar i arbetsgruppen och andra bidragsgivare. 10

11 Inledning - ett handledningsdokument: För vad? Se upp! Vad handledningen inte innehåller! Handledningsdokumentet förser dig inte med en exakt bruksanvisning för hur man i ditt land ska utföra allmänhetens deltagande. Varför? De politiska, organisatoriska och kulturella sammanhangen varierar mycket mellan medlemsstaterna/kandidatländerna och kommer att påverka metoderna för allmänhetens deltagande. Därför räcker det inte med en enda mall för samtliga stater. Detta dokument fokuserar på genomförande av allmänhetens deltagande enligt det bredare perspektiv som krävs i vattendirektivet, när det gäller utvecklingen av integrerade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Allmänhetens deltagande är något som berör olika steg och faser i genomförandet av direktivet och som tillämpas på de flesta aktiviteter som ligger under den gemensamma genomförandestrategin. Denna handledning är därför en horisontell handledning. Till vem vänder sig detta handledningsdokument? Medlemsstater och kandidatländer För att skapa en gemensam förståelse och tillhandahålla vägledning och exempel för hur allmänhetens deltagande kan fås att fungera, i syfte att förbättra beslutsfattandeprocessen vid genomförande av direktivet i allmänhet samt vid utveckling av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Behöriga myndigheter för avrinningsområden För att ge stöd samt tillhandahålla praktisk vägledning för hur, när och på vilken nivå allmänheten, vattenanvändare och intressenter ska engageras, i syfte att öka öppenheten i och deltagandet vid utveckling av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Se upp! Dokumentets målgrupp. Detta dokument siktar mot att vägleda berörda myndigheter i medlemsstaterna och kandidatländer, vid genomförande av artikel 14 i vattendirektivet. 11

12 Intressenter För att tillhandahålla resurser i syfte att stödja ett framgångsrikt deltagande i vattenförvaltning och en framgångsrik input till förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Se upp! Det gynnar också intressenter och allmänheten! Dokumentet: - förklara varför intressenter ska engagera sig i planering av avrinningsområden och vad som kan förväntas av dem och allmänheten. För att ge uttryck åt åsikter om och farhågor för framtida beslut, för att säkerställa att relevant kunskap på lokal nivå hamnar på rätt beslutsplattform, - visar på praktiska möjligheter och metoder för att engagera olika nivåer vid olika planeringsstadier, - klargör att detta är en ny process och en ny typ av samarbete som kräver tålamod och ömsesidigt förtroende. Vad kan du hitta i detta dokument? Dokumentet - har som mål att skapa en gemensam förståelse med hänsyn tagen till allmänhetens deltagande enligt direktivet och förmåner i syfte att skapa öppenhet och delaktighet vid utveckling av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, - tillhandahåller riktlinjer genom att förklara direktivets krav med hänsyn tagen till genomförandestegen och nivåerna för förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och genom att analysera de möjligheter som direktivet erbjuder, - tillhandahåller verktyg, exempel och erfarenhet gällande hur allmänhetens deltagande kan verkställas. Se upp! Metodologin från denna EU handledning måste anpassas till nationella, regionala och/eller lokala förhållanden. Detta är en EU handledning för allmänhetens deltagande. Målet är att tillhandahålla allmänna principer som kommer att behöva skräddarsys för de politiska, organisatoriska, kulturella och fysiska sammanhang som gäller i varje medlemsstat och kandidatland. Några medlemsstater har redan beslutat sig för att översätta denna handledning till en nationell handledning för allmänhetens deltagande gällande vattendirektivet. 12

13 ...Och Var? Rollen för allmänhetens deltagande i vattendirektivet. Del 2 - Vad är allmänhetens deltagande? Vilken är rollen för allmänhetens deltagande enligt direktivet? Varför bry sig om allmänhetens deltagande? Bilaga I Metoder för allmänhetens deltagande. Allmänhetens deltagande i planeringsstegen Del 2 -Allmänhetens deltagande i planeringsstegen Att se till att den stämmer med den övergripande genomförandeprocessen. Hur bör vi engagera dem? Verktyg och metoder för allmänhetens deltagande Del 3 aktiv medverkan från alla intresserade. Del 4 samråd Del 5 - tillgång till information och bakgrundsdokumentation. Vad behöver du göra? Vad behöver göras innan 2004? Bilaga II -Exempel på allmänhetens deltagande i vattenförvaltningsprojekt; Bilaga III Förteckningar över och kontakter för gruppen för allmänhetens deltagande Att rapportera resultat från allmänhetens deltagande Del 6 Hur ska processen för allmänhetens deltagande rapporteras och utvärderas vid förvaltning av avrinningsområden? Del 7 Utveckla ett lärande synsätt mot allmänhetens deltagande. 13

14 Del 1 - Genomförande av Vattendirektivet : Utgångspunkten Den här delen beskriver det övergripande sammanhanget för genomförandet av vattendirektivet och informerar om de initiativ som resulterat i det här handledningsdokumentet. December 2000: En milstolpe för vattenpolitiken En lång förhandlingsprocess Den 22 december 2000 kommer att förbli en milstolpe i den europeiska vattenpolitikens historia. Då publicerades ramdirektivet för vatten (eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 som upprättade ramen för gemenskapsåtgärder på vattenpolitikens område) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Direktivet trädde därmed också i kraft! Direktivet är resultatet av en femårig process med diskussioner och förhandlingar mellan en rad olika experter, intressenter och beslutsfattare. Processen har betonat ett brett samförstånd kring viktiga principer för modern vattenförvaltning som i dag utgör grunden för vattendirektivet. EUs ramdirektiv för vatten: Nya utmaningar i EU:s vattenpolitik Vad är direktivets syfte? Direktivet upprättar ett ramverk för skydd av alla vatten (inklusive inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten) som: Förebygger ytterligare försämringar och skyddar och förbättrar vattenresursernas status Främjar en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser Eftersträvar ett ökat skydd och förbättring av vattenmiljön genom särskilda åtgärder för en gradvis minskning av utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen samt genom att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller stegvis elimineras, 14

15 Säkerställa en gradvis minskning av förorening av grundvatten och förhindra ytterligare förorening Bidrar till att mildra konsekvenserna av översvämning och torka...och vad är det viktigaste målet? Det övergripande målet är att åstadkomma god vattenstatus för alla vatten senast Vilka är de viktigaste åtgärder som medlemsstaterna behöver vidtaga? Att fastställa enskilda avrinningsområden inom nationens gränser och dela in dem i avrinningsdistrikt och identifiera behöriga myndigheter senast 2003 (artikel 3, artikel 24); Att senast 2004 karakterisera avrinningsdistrikt med utgångspunkt från påverkan, konsekvenser och de ekonomiska aspekterna av vattenanvändning, inklusive ett register över skyddade områden inom avrinningsdistriktet (artikel 5, artikel 6, bilaga II, bilaga III) Att gemensamt och tillsammans med Europakommissionen genomföra interkalibreringen av det ekologiska statusklassificeringssystemet senast 2006 (artikel 2(22), bilaga V); Att få övervakningsnätet att fungera senast 2006 (artikel 8) Att fastställa ett kostnadseffektivt åtgärdsprogram för att nå miljömålen enligt vattendirektivet (artikel 11, bilaga III) senast 2009, baserat på god övervakning och analys av avrinningsområdets egenskaper; Att producera och publicera förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt (River Basin Management Plans -RBMPs) för varje avrinningsdistrikt (River Basin District) RBD inklusive bestämning av starkt modifierade vattenförekomster senast 2009 (artikel 13, artikel 4.3) Att senast 2010 genomföra en prissättningspolicy som ökar hållbarheten av vattenresurserna (artikel 9). Att verkställa åtgärdsprogrammet senast 2012 (artikel 11); Att verkställa åtgärdsprogrammet och uppnå miljömålen senast 2015 (artikel 4) Se upp! Vissa medlemsstater kanske inte alltid uppnår god vattenstatus för alla vattenförekomster i ett avrinningsdistrikt senast Orsaken kan vara tekniska, ekonomiska eller naturliga förhållanden. Under sådana förhållanden, vilka särskilt kommer att klarläggas i förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt, erbjuder vattendirektivet en möjlighet för medlemsstater att genomföra ytterligare två 6 års cykler av planering och genomförande av åtgärder. Att förändra förvaltningsprocessen information, samråd och deltagande Artikel 14 i vattendirektivet specificerar att medlemsstaterna ska uppmuntra en aktiv medverkan från samtliga intresserade när det gäller genomförandet av vattendirektivet 15

16 och att utarbeta förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Dessutom ska medlemsstater informera och samråda med allmänheten, däribland användarna, särskilt när det gäller följande: Tidsplanen och arbetsprogram för utarbetande av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och betydelsen av samråd, senast 2006; En översikt av betydelsefulla vattenförvaltningsfrågor i avrinningsområdet, senast 2007; Ett utkast till förvaltningsplan för avrinningsdistriktet, senast Våtmarker Ekosystemen i våtmarker utgör ekologiska och funktionella delar av vattenmiljön, och spelar som sådan, potentiellt, en viktig roll för att hjälpa till att uppnå en hållbar förvaltning av avrinningsområden. Vattendirektivet sätter inte upp några miljömål för våtmarker. Våtmarker som är beroende av grundvattenförekomster, utgör en del av ytvattenförekomster eller är skyddade områden, kommer likväl att dra nytta av vattendirektivets skyldigheter att skydda och återupprätta vattenstatusen. Relevanta definitioner utvecklas i CIS (GGS Gemensam genomförandestrategi) horisontella handledningsdokument för vattenförekomster och beaktas ytterligare i handledningen för våtmarker. Påverkan på våtmarker (till exempel fysisk modifikation eller förorening) kan medföra inverkan på den ekologiska statusen på vattenförekomster. Åtgärder för att hantera sådan påverkan kan därför behöva tas i beaktande som en del av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, där de är nödvändiga för att uppnå direktivets miljömål. Skapande och förbättring av våtmarker kan under välvalda förhållanden erbjuda hållbara, kostnadseffektiva och socialt accepterade mekanismer som bidrar till att uppnå direktivets miljömål. Våtmarker kan vara till särskild hjälp för att minska effekten av föroreningar, bidrar till att minska konsekvenserna av torka och översvämningar, är till hjälp för att uppnå hållbar kustförvaltning samt gynnar grundvattenresurser. Våtmarkens relevans inom åtgärdsprogrammet undersöks ytterligare i en separat horisontell handledning för våtmarker. Integrering: ett huvudkoncept bakom vattendirektivet Det centrala begreppet i vattendirektivet är integrering som anses vara avgörande för förvaltningen av vattenskydd inom avrinningsdistrikten: Integrering av miljömål, genom att kombinerar kvalitativa, ekologiska och kvantitativa mål i syfte att skydda värdefulla vattenlevande ekosystem och säkra en allmänt god vattenstatus i andra vatten; Integrering av alla vattenresurser, genom att kombinera ytvatten (sötvatten) och grundvattenförekomster, våtmarker och kustvatten på avrinningsområdesnivå. Integrering av all vattenanvändning, funktioner och värden inom ramen för en gemensam policy, t.ex. undersökning av vatten för miljön, vatten för hälsa och mänsklig konsumtion, vatten för ekonomiska sektorer, transport, fritid, vatten som något som är bra för samhället; 16

17 Integrering av discipliner, analyser och expertis, genom att kombinera hydrologi, hydraulik, ekologi, kemi, agronomi, teknologi och ekonomi för att bedöma befintlig påverkan och dess inverkan på vattenresurser och fastställa åtgärder för att nå miljömålen i direktivet på det mest kostnadseffektiva sättet. Integrering av vattenlagstiftning i ett gemensamt och sammanhängande ramverk. Kraven i äldre vattenlagstiftning (t ex direktivet om fiskevatten) har omformulerats i vattendirektivet enligt mer modernt ekologiskt tänkande. Efter en övergångsperiod kommer dessa äldre direktiv att avskaffas. Annan lagstiftning (t ex nitratdirektivet och direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) måste samordnas med förvaltningsplanerna i avrinningsområden där de utgör grunden för åtgärdsprogrammen. Integrering av alla viktiga förvaltning och ekologiska aspekter som är relevanta för hållbar planering för avrinningsområden, inklusive de bortom vattendirektivets räckvidd såsom skydd mot och förebyggande av översvämningar; Integrering av en rad åtgärder, inklusive prissättning och andra ekonomiska styrmedel i ett gemensamt förvaltningsförfarande för att uppnå direktivets miljömål. Åtgärdsprogram definieras i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt som utvecklas för varje avrinningsdistrikt. Integrering av intressenter och det civila samhället i beslutsprocessen, genom att främja öppenhet och information till allmänheten samt erbjuda unika möjligheter för intressenter att delta i utarbetandet av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Integrering av olika beslutsnivåer som påverkar vattenresurser och vattenstatus, lokala, regionala eller nationella, för effektiv förvaltning av alla vatten; Integrering av vattenförvaltning från olika medlemsstater, för avrinningsområden som korsar över gränser till flera länder, nuvarande och framtida medlemsstater i Europeiska Unionen. Vad görs för att stödja genomförandet? Aktiviteter som stödjer genomförandet av vattendirektivet pågår både i medlemsstaterna och i kandidatländerna. Exempel på aktiviteter inbegriper samråd med allmänheten, utveckling av nationella riktlinjer, pilotprojekt med specifika aspekter av direktivet eller den övergripande planeringsprocessen, diskussioner kring institutionella ramar eller satsningar på forskningsprogram ägnade åt vattendirektivet. Maj Sverige: Medlemsstater, Norge och Europakommissionen enades om en gemensam genomförandestrategi. Målet med strategin är att stödja genomförandet av vattendirektivet genom att utveckla en sammanhängande och gemensam förståelse och riktlinjer för direktivets huvudelement. Huvudprinciperna i den här gemensamma strategin handlar om att dela med sig av information och erfarenhet, att utveckla gemensamma metoder och tillvägagångssätt, att engagera experter från kandidatländer och intressenter inom vattensektorn. 17

18 I sammanhanget för den gemensamma genomförandesstrategin har det tillsatts en rad arbetsgrupper och utförts gemensamma aktiviteter för att utveckla och testa icke-juridiskt bindande handledning (se bilaga I). En strategisk samordningsgrupp övervakar arbetsgrupperna och rapporterar direkt till vattendirektörerna i Europeiska unionen och till Kommissionen som är beslutsorgan för den gemensamma genomförandestrategin. Huvudarbetsgruppen, 2.9, och arbetsgruppen för allmänhetens deltagande En arbetsgrupp har skapats under huvudarbetsgrupp 2.9, Goda exempel i planering av avrinningsområden, för att specifikt hantera allmänhetens deltagande. Det främsta kortsiktiga målet för denna arbetsgrupp var utveckling av en icke-juridiskt bindande praktisk handledning för att stödja integreringen av allmänhetens deltagande vid genomförandet av vattendirektivet. Medlemmarna i arbetsgruppen är policyskapare, tekniska experter och intressenter från EU:s medlemsstater och internationelle NGOs (olyckligtvis är inte några av kandidatländerna engagerade). För att säkerställa tillräckligt mycket input och återkoppling från en bredare publik, under det skede då handledningen utvecklas, och för att utvärdera tidigare versioner av handledningsdokumentet, har nationella samrådsomgångar organiserats av ett flertal medlemsstater. Arbetsgruppen har organiserat en internationell workshop. Se upp! Du kan kontakta de experter som är engagerade i allmänhetens deltagande och deras aktiviteter. En kontaktlista över alla medlemmar i arbetsgruppen återfinns i bilaga III. Om du behöver input angående din egen verksamhet, kontakta en medlem från gruppen i ditt hemland. Om du vill ha mer information om specifika exempel gällande allmänhetens deltagande i vattenförvaltningsprojekt, kan du också direkt kontakta de personer som leder enskilda studier. Att utarbeta handledningsdokumentet: en interaktiv process Under en mycket begränsad tid har ett antal experter och intressenter, i olika utsträckning, varit engagerade i utvecklingen av detta handledningsdokument. Processen för deras medverkan har inbegripit följande aktiviteter: Tre workshops av experter, intressenter och medlemmar i arbetsgruppen; Några medlemsstater har organiserat nationella samrådsomgångar för att samla in kommentarer om utkastet för version 1.1 av handledningen. Organisering av internationella workshops för att presentera och diskutera arbetsgruppens aktiviteter och resultat utan tidigare engagerade experter och intressenter. Att diskutera kommentarer från internationella samrådsomgångar (Oktober 2002 Amsterdam, Nederländerna); 18

19 Samverkan med experter från andra arbetsgrupper för den gemensamma genomförande strategin, via medlemmar i arbetsgruppen på nationell basis. Bilaga III tillhandahåller namnen på medlemmarna i arbetsgruppen och andra deltagare, och en lista på arbetsgruppens verksamhet. Uppföljningsarbete De aktiviteter i arbetsgruppen som ägnas åt allmänhetens deltagande stannar inte vid vattendirektörernas godkännande av denna handledning i Köpenhamn (november 2002). Denna handlednings tillkomst tillät att ett helt nätverk av experter bildades, med medlemmar från ett flertal medlemsstater. Detta nätverk kommer fortfarande att följa genomförandet av handledningen och bidra till att allmänhetens deltagande integreras i beslutsprocessen. Sålunda finns det många framtida verksamheter som redan identifierats, se nedan, men ytterligare utveckling kan komma fram senare skeden. Från början av 2003 fram till 2005, kommer handledningsdokument från de olika arbetsgrupperna under den gemensamma genomförande strategin att testas i ett urval av pilotavrinningsområden inom EU. Detta för att bedöma hur praktiskt tillämpbara handledningarna är och hur stor samstämmigheten är emellan dem. De frågor som är relaterade till 2004 års steg kommer att testas först ( ), frågorna som är relaterade till steg som ligger längre fram i tiden testas därefter. Den såkallade "horisontella handledningen" kommer i det första skedet att testas i alla pilotavrinningsområden. Denna handledning för allmänhetens deltagande kommer troligtvis att testas på det viset. För att hjälpa pilotavrinningsområdena att testa handledningen för allmänhetens deltagande, kommer ett specifikt och mer praktiskt format att utarbetas. Detta formatdokument kommer att tillhandahålla ett pragmatiskt synsätt mot de frågor som pilotavrinningsområden måste hantera med hänsyn till allmänhetens deltagande. Detta format kommer att tas fram under slutet av 2002, i samarbete mellan arbetsgrupperna i pilotavrinningsområdesprojektet. Det måste understrykas att testningen kommer att engagera en rad intressenter (och även i vissa fall allmänheten) i pilotavrinningsområdena. Det kommer att tillhandahålla grunden till ett konkret test av de verktyg som föreslås i bilaga I, och möjlighet att ändra dessa om så nödvändigt. 19

20 Del 2 Introduktion till allmänhetens deltagande vid förvaltning av avrinningsområden 2.1 Bestämmelserna för allmänhetens deltagande i vattendirektivet Allmänhetens deltagande har en nyckelfunktion i vattendirektivet. I denna del diskuteras de olika bestämmelserna i direktivet. I rutan här nedan visas den relevanta texten från direktivet. Artikel 14 är den text som har störst betydelse. Inledning 14 (14) Om detta direktiv ska bli framgångsrikt krävs nära samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå. Det krävs också information, samråd och medverkan av allmänheten, inbegripet användarna. Inledning 46 (46) För att säkerställa allmänheten deltagande, inbegripet vattenanvändarnas, i utarbetande och uppdatering av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt, är det nödvändigt att tillhandahålla korrekt information om planerade åtgärder och att rapportera om framsteg vid åtgärdernas genomförande för att allmänheten ska kunna medverka innan slutliga beslut om nödvändiga åtgärder fattas. Artikel 14 Information till och samråd med allmänheten 1. Medlemsstaterna ska uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, revidera och uppdatera förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Medlemsstaterna ska för varje avrinningsdistrikt säkerställa att följande offentliggörs, och görs tillgängligt för kommentarer från allmänheten, däribland användarna: a) En tidsplan och ett arbetsprogram för utarbetandet av planen samt en redogörelse för hur samråd ska genomföras, minst tre år före början av den period som planen avser. b) En interimsöversikt över betydelsefulla vattenförvaltningsfrågor i avrinningsområdet minst två år före början av den period som planen avser. c) Kopior av utkast till förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet minst ett år före början 20

21 av den period som planen avser. På begäran ska underlag och information som har använts vid utarbetande av utkastet till förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet göras tillgängliga. 2. För att möjliggöra en aktiv medverkan och samråd ska medlemsstaterna anslå en tid av minst sex månader för skriftliga kommentarer angående dessa handlingar. 3. Punkterna 1 och 2 ska i motsvarande grad gälla för uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. (denna ruta fortsätter på nästa sida) Bilaga VII FÖRVALTNINGSPLANER FÖR AVRINNINGSDISTRIKT A. Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt ska bestå av följande: 9. En sammanfattning av de åtgärder för information till allmänheten och samråd som har vidtagits, resultaten härav och de ändringar i planen som gjorts till följd av detta; 11. Kontaktpunkter och förfaranden för att få sådant underlag och sådan information som avses i artikel 14.1, i synnerhet detaljer om regleringar som beslutats i enlighet med artikel 11.3 g och 11.3 i och om faktiska övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 8 och bilaga V. Se upp! Allmänhetens deltagande i relation till direktivet Som anges i titeln behandlar denna handledning allmänhetens deltagande i relation till direktivet och därtill motsvarande stadganden. Allmänhetens deltagande är dock normalt en process som det inte finns några mallar för och som behöver planeras utifrån behoven med de åtgärder och verktyg som finns tillgängliga. Till förmån för resultatet kan det vara klokt att se längre än minimikraven. Inledning 14 belyser det faktum att allmänhetens deltagande kommer att bidra till direktivets totala framgång. Inledning 46 betonar vikten av att noga informera allmänheten för att säkerställa eller snarare underlätta deras deltagande i planeringsprocessen. I enlighet med Bilaga VII, bör förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet ange var och hur bakgrundsinformation kan erhållas. Denna plan bör dessutom summera åtgärder tagna för allmänhetens deltagande och bör utvärdera deras resultat och inverkan på planen. Huvudbestämmelsen för allmänhetens deltagande anges i artikel 14 i direktivet. Denna artikel föreskriver tre huvudtyper av allmänhetens deltagande: Aktiv medverkan under hela genomförandet av direktivet, speciellt men inte begränsat till - planeringsprocessen Samråd i tre av planeringsprocessens steg Tillgång till bakgrundsinformation Medlemsstaterna måste uppmuntra aktiv medverkan och säkerställa samråd och tillgång till bakgrundsinformation. 21

22 Det bör vara tydligt, t.ex. från inledning 14, att aktiv medverkan inte är samma sak som samråd. Samråd innebär att allmänheten kan reagera på planer och förslag som utvecklats av myndigheter. Aktiv medverkan innebär att intressenterna aktivt deltar i planeringsprocessen genom att diskutera frågor och medverka till lösningar. Viktigt för aktiv medverkan är deltagarna möjlighet att påverka processen. Det innebär inte nödvändigtvis att dom också blir ansvariga för vattenförvaltning. Se upp! Direktivet kräver mer än samråd Dessutom måste aktiv medverkan uppmuntras under hela genomförandeprocessen av direktivet. Vidare måste tillgång till bakgrundsinformation finnas Vid sidan av direktivet finns andra krav på allmänhetens deltagande i annan EU lagstiftning, speciellt i direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (SEIA-direktivet) (direktiv 2001/42/EG). Relationen mellan direktivet och SEIA direktivet är ganska komplext och måste klargöras med hänsyn till åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet. Se upp! Allmänhetens deltagande krävs inte bara för förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet Programmet för åtgärder och individuella åtgärder är troligtvis ännu viktigare. Rutan här nedan ger en överblick (ordlista) av de huvudtermer som används i vattendirektivet och i denna handledning. De olika typerna av allmänhetens deltagande diskuteras närmare i del 2.2, och de olika typerna av allmänhet i del 2.4. Allmänhetens deltagande Att tillåta allmänheten att påverka resultatet av planer och arbetsprocesser. Används i denna handledning som ett samlingskoncept som täcker alla typer av medverkan i beslutsfattande. I vattendirektivet används inte termen Allmänheten En eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, deras föreningar, organisationer eller grupper (SEIA direktivet (2001/42/EG), Århuskonvention art. 2(4) Intressenter En person, grupp eller organisation med ett intresse för eller insats i en fråga, antingen för att de direkt påverkas eller för att de kan ha möjlighet att påverka resultatet. Intressent inkluderar även medlemmar från allmänheten som ännu inte är medvetna om att de kommer att påverkas (i praktiken de flesta medborgare och många små NGOs och företag). NGO (Non-governmental organisation) Icke-statliga organisation Allmänhet Allmänhetens representanter som endast har ett begränsat intresse av den berörda frågan och begränsat inflytande på resultatet. Sammantaget kan deras intresse och möjlighet till 22

23 påverkan vara betydelsefull. Samråd Lägsta nivån för allmänhetens deltagande om man som grund betraktar tillhandahållande av information. Staten gör dokument tillgängliga för skriftliga kommentarer, organiserar allmänna hearings eller söker aktivt efter kommentarer och åsikter från allmänheten genom t. ex. enkäter och intervjuer. Samråd i direktivets art. 14 refererar enbart till skriftligt samråd. Inledning 14 och 46 samt bilaga VII refererar till samråd i allmänhet. Aktiv medverkan En högre nivå av deltagande än samråd. Aktiv medverkan innebär att intressenterna erbjuds att aktivt bidra till planeringsprocessen genom att diskutera frågor och bidra till deras lösning. RBMP (River Basin Management Plan Förvaltningsplan för avrinningsdistrikt) Förvaltningsplan för avrinningsdistrikt krävs enligt artikel 13 i direktivet. Innan diskussioner förs om aktiv medverkan, samråd och tillhandahållande av information i planeringsprocessen kommer handledning att ges för några frågor av särskild vikt. Dessa berör alla som är engagerade i organisation av deltagande: 1. Vad är deltagande? Del 2 2. Varför allmänhetens deltagande? 3. Vem bör engageras? 4. När bör de engageras? 5. Hur bör de engageras? Del 3, 4 och 5 6. Utvärdering och Rapportering Del 6 7. Påverkansfaktorer Del 7 Bilaga I Bilaga II Bilaga III: Verktyg och metoder Exempel Arbetsgrupp Vad, varför, vem, när, och hur frågor belyses i del Vad är allmänhetens deltagande? Allmänhetens deltagande kan allmänt definieras som att människor tillåts påverka resultatet av planer och arbetsprocesser. Det finns dock olika nivåer av påverkan. Grunden för all form av allmänhetens deltagande är tillhandahållande av information till allmänheten. Strängt taget kräver direktivet endast tillgång till bakgrundsinformation och ingen aktiv informationsspridning. Det senare är dock mycket viktigt för att det föreskrivna samrådet och aktiv medverkan ska fungera, detta nämns även i inledning 46. Se upp! Allmänhetens deltagande täcker fler verksamheter en vad som föreskrivs i 23

24 direktivet. Direktivet kräver aktiv medverkan, samråd och tillgång till information. Även andra faktorer kan vara användbara för att nå direktivets mål (inledning 14). Den första nivån för ett verkligt deltagande är samråd. Förvaltningar rådfrågar individer och intressenter för att lära från deras kunnande, insikter, erfarenheter och idéer. Samråd används för att samla information eller åsikter från de som medverkar i arbetet med att utveckla lösningar baserade på detta kunnande. Rapporter, scenarier eller planer presenteras och människor ombeds att kommentera dessa. Denna process medger inte något deltagande i beslutsfattandet, och fackmän har inte någon formell skyldighet att ta hänsyn till folkets åsikter. I denna handledning urskiljs två typer av samråd. skriftligt samråd och muntligt samråd. Skriftligt samråd är det minimikrav som anges i artikel 14 (1) t.ex. att publicera och göra tillgängligt för allmänhetens kommentarer, inklusive användare. Muntligt samråd är en mer aktiv process där intressenter har möjlighet att ha en dialog eller diskussion med behöriga myndigheter. En högre nivå av deltagande är deltagande i utveckling och genomförande av planer. Intresserade parter deltar aktivt i planeringsprocessen genom att diskutera frågor och bidra till deras lösning. Ännu högre nivåer av deltagande är delat beslutsfattande eller självbestämmande. Delat beslutsfattande innebär att intresserade parter inte bara deltar aktivt i planeringsprocessen utan också att de blir delvis ansvariga för resultatet. Vattenanvändningssektorer kan t. ex representeras i organisationer för avrinningsområden. Självbestämmande innebär att (delar av) vattenförvaltningen lämnas över till intressenterna, t.ex. genom att etablera föreningar för vattenanvändare. Att uppmuntra den första nivån bör anses vara huvudkravet för aktiv medverkan, de övriga två nivåerna krävs inte speciellt i direktivet men anses ofta vara bästa praxis. Se upp! Förväntningar på förvaltningen För att undvika besvikelser är det mycket viktigt att göra klart för allmänheten vilken typ av allmänhetens deltagande det gäller och vilken roll de spelar. Under och efter processen bör återkoppling ges till intressenter och allmänheten, De olika nivåerna för deltagande är inte ömsesidigt uteslutande. De bygger på varandra: samråd innebär att information tillhandahålls och aktiv medverkan innebär samråd. Dessutom kan olika nivåer vara användbara på olika stadier. Valet av nivå beror på aspekter som: Tidsramen för allmänhetens deltagande och nivån i planeringsprocessen, sammanhanget (politiskt och historiskt) för allmänhetens deltagande, tillgängliga resurser, mål eller vinster med allmänhetens deltagande samt vilka intressenter som är engagerade. 24

25 Illustration Allmänhetens deltagande kan inledas med en analys av intressenter vilket görs genom att intervjua utvalda personer, detta följs sedan upp med en allmän debatt där man i samråd med befolkningen identifierar betydelsefulla vattenförvaltningsfrågor, vilket därefter följs upp med ett samråd mellan representanter från vattenanvändare (professionella, föreningar). Fler exempel återfinns i sektion 3 och 4. Se upp! Allmänhetens deltagande handlar inte nödvändigtvis om: Att alla är med: vara selektiv med aktörer, gör en intressentanalys; Att alla bestämmer: Att klargöra vad som är var och ens ansvarsområden; Att förlora kontrollen: deltagande fungerar inte om resultatet är helt förutsägbart, även om det är välorganiserat; att till varje pris uppnå samförstånd: att klargöra att det är omöjligt att tillfredsställa alla önskemål till hundra procent. Deltagande är till hjälp för att förklara orsaken till beslut när de inträffar och stödjer ägande av detta resultat. 2.3 Varför allmänhetens deltagande? Inledningsvis är det givetvis för att följa direktivet och för att uppnå miljömål och andra förmåner. Förutom direktivets krav är det bra att betona den rationella grunden för att genomföra allmänhetens deltagande, vilken är att säkerställa ett effektivt genomförande och uppfyllelse av miljömål för vattenförvaltning (bra status år 2015). Se upp! Allmänhetens deltagande är ett sätt att förbättra beslutsfattande 25