PROVTAGNING OCH SPRIDNINGSBERÄKNING AV PAH SOM EMITTERAS FRÅN NABBENS RÖKERI, TIMMERNABBEN.

Transkript

1 MÖNSTERÅS KOMMUN Luftvårdsutredning Fiskrökeri UPPDRAGSNUMMER PROVTAGNING OCH SPRIDNINGSBERÄKNING AV PAH SOM EMITTERAS FRÅN NABBENS RÖKERI, TIMMERNABBEN. SWECO ENVIRONMENT HBG MILJÖ OCH ARBETSMILJÖ OLLE LUND

2 Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Mönsterås kommun gjort en utredning av omgivningens exponering av rök från Nabbens rökeri. I samråd med beställare har studien riktat in sig på de cancerogena polyaromatiska kolväten (PAH) som kan uppstå vid förbränning. Resultat av omgivningens exponering av bens(a)pyren, den PAH som har mest relevanta bedömningsgrunder att jämföra med, visar att exponeringen vid närmast boende inte överskrider relevanta begränsningsmått. Exponeringen överskrider varken de tvingande Miljökvalitetsnormerna (som definierade i luftkvalitetsföroreningen), preciseringen av det nationella miljömålet för frisk luft eller hygieniska gränsvärden som utfärdats av arbetsmiljöverket och som egentligen riktar sig mot exponering för arbetstagare. I Tabell 1 redovisas halter som närmsta boenden exponeras inför samt halter där exponeringen blev som högst. Modellerade värden är något överdrivna, bland annat har modellen antagit att rökning bedrivs åtta timmar samtliga vardagar året runt vilket enligt driftpersonal på rökeriet inte är fallet. Tabell 1. Resultat av spridningsberäkning. Modellerad Nivågränsvärde 1 halt (ng/m 3 ) (ng/m 3 ) Miljökvalitetsnorm 2 Miljömålet Frisk luft 8h-medelvärde vid närmsta boende. 8h-medelvärde vid den position där exponeringen blev som högst < 0,1 (0,03) , Årsmedelvärde vid närmsta boende Årsmedelvärde vid den position där exponeringen blev som högst < 0,1 (0,0001) < 0,1 (0,0001) - 1 0,1-1 0,1 I Tabell 1 redovisas att exponeringen i omgivningen som modellerats utifrån 1 Avser arbetsmiljögränsvärde. Nivågränsvärdet är Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar som det preciseras i AFS 2011:18. 2 Som definierat i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Sweco Kungsgatan 2 SE Helsingborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Olle Lund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) olle.lund@sweco.se

3 stickprovstagningen på röken innehåller relevanta rikt- och gränsvärden. Modelleringen avser endast tillskottet v bens(a)pyren från rökeriet, tillskottet från bakgrundhalter har försummats. Rapportförfattare Uppdragsledare och rapportgranskare Olle Lund Sweco Environment Anna Magnusson Sweco Architects

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 5 2 Utförande Meteorologi 7 3 Bedömningsgrunder 7 4 Resultat 7 Bilagor 1, Analysprotokoll provtagning av rök.

5 1 Bakgrund Sweco har på uppdrag av Mönsterås kommun utfört en luftvårdsutredning kring emissioner från Nabbens fiskrökeri i Timmernabben, Mönsterås kommun. Utredningen har involverat en provtagning av polyaromatiska kolväten (PAH) i rök från rökeriet. Analyserade emissioner ligger till grund för en spridningsberäkning vars syfte är att tydliggöra omgivningens exponering av PAH från rökeriets processgaser. Som Sweco förstått ska utredningen vara en inlaga till en fortgående detaljplanering i aktuellt område. För mer info om aktuell luftvårdsutrednings konsekvenser för detaljplaneringen hänvisas till beställaren. Ansvarig för utredningens utförande, provtagning samt sammanställande av rapport har varit Olle Lund vid Sweco Environments kontor i Helsingborg. Kontaktuppgifter framgår av sidfot på rapportens sammansfattningssida. Kontaktperson från beställare har varit Anders Andersson, Mönsterås kommun. Nabbens fiskrökeri är beläget på fastighet GISSEMÅLA 1:34, Mönsterås. 2 Utförande Efter samråd med Mönsterås kommun beslutades att inrikta utredningen mot polyaromatiska kolväten (PAH) i röken. PAH är en grupp molekyler som bildas vid förbränning, de är svårnedbrytbara och som har ett samband med cancertillväxt i mänsklig vävnad. De väcker också omgivningens obehag eftersom de ofta sprider en stark odör. Som brukligt vid provtagning av PAH analyserades de 16 mest vanligt förekommande PAH-molekylerna. För en av de 16, bens(a)pyren, finns relevanta bedömningsgrunder, se avsnitt 3, varför modelleringen inriktade sig mot denna. Utsläppsmätningen utfördes den 1 mars Vid mätningarna provtogs rök från båda rökstationerna (kallade Elrök och Vedrök ) som nyttjas på rökeriet. Prov samlades under ca en timme från vardera rökstation. Rökningen beskrevs som normal drift av driftpersonal. Mätplanet var i rökgaskanalerna nedströms rökskåpen. Rökgaserna leds efter mätplanet orenade vidare till en skorsten vars mynningshöjd var ca 10 m ovan mark. I Tabell 2 redovisas kortfattade data om provtagningen.

6 Bränsle Tabell 2. Data mätningar. Delprov Mätposition (beteckning samma som i analysbilaga, bilaga 1) Mätstartslut Prov tagnings flöde (dm 3 /min) Temp vid skorstens mynning (ºC) Tryck i process kanalen (Pa) A Elrök Bokflis 10:40-11:40 B Vedrök Alspån 11:45-12:45 0, ,2 6 6 Utifrån de halter som uppmättes och de indata som registrerades har en spridningsmodell upprättats. Syftet med spridningsberäkningarna är att se omgivningens exponering av den rök som emitteras från fiskrökeriet. Spridningsberäkningarna är utförda enligt de amerikanska miljömyndigheternas (US- EPA) godkända modellkoncept Aermod, se internetlänk: Inom EU saknas krav på att spridningsmodeller ska vara godkända, det anges dock i luftvårdsdirektivet 2008/50/EG rekommendationer att avancerade modeller bör användas för att uppfylla tillräcklig kvalitet på resultaten. Inom EU finns organisationen Eionet (Européen Topic Centre on Air and Climate Change) som har tagit fram en förteckning över spridningsmodeller som används inom EU. Där klassas Aermod enligt högsta nivå, nivå 1 när det gäller kvaliteten på modellen vid validering/utveckling och dokumentationen, se internetlänk: Tre olika applikationer ingår i detta arbete, dessa är: 1. AERMET är en specialanpassad beräkningsapplikation för att beräkna de meteorologiska parametrarna för bl.a. vertikala profiler i luftrummet. 2. AERMOD är en spridningsmodell för utsläpp från bl.a. skorstenar, som är speciellt utvecklad för att beskriva halter i närområdet inklusive byggnaders inverkan kring utsläppskällan. 3. AERMAP är en beräkningsmodell för definiering av de topografiska förhållandena.

7 2.1 Meteorologi Speciellt anpassade meteorologiska data för spridningsberäkningar har tagits fram enligt dataformat angivet av den internationella organisationen för meteorologi, World Meteorological Organization (WMO). Den meteorologiska informationen bygger på en numerisk väderprognosmodell, Mesoscale Model 5th generation (MM5), där data som ingår är bland annat information från närliggande s.k. Synoptic -stationer. Totalt ingår meteorologiska data för alla timmar åren 2013 till och med Bland parametrar som ingår kan nämnas lufttryck, temperatur, vindhastighet, vindriktning, relativ fuktighet, molnmängd och nederbörd. Metoden att använda MM5-data följer de rekommendationer som tagits fram av de amerikanska miljömyndigheterna (US-EPA). 3 Bedömningsgrunder Relevanta bedömningsgrunder avseende bens(a)pyren hämtas främst från miljökvalitetsnormen (MKN) för utomhusluft som definieras i Luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt i det nationella miljömålet för Frisk luft. För exponering i arbetsmiljö finns därtill ett nivågränsvärde (medelvärde under en arbetsdag, normalt 8 h) samt ett korttidsvärde (exponering under 15 min). För det polyaromatiska kolvätet bens(a)pyren finns ett MKN-värde på 1 ng/m 3 avseende årsmedelvärde, den nedre utvärderingströskeln är satt till 0,4 ng/m 3 och den övre till 0,6 ng/m 3. Ett överskridande av utvärderingströsklarna tvingar till utökad övervakning av föroreningshalter i aktuellt luftrum. Normen är tvingande och ett överskridande av gränsvärdet ska leda till åtgärd. I preciseringen av miljömålet för frisk luft 3 är riktvärdet för bens(a)pyren 0,1 nanogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Preciseringarna i miljömålet frisk luft ska som målsättning vara uppfyllda senast år Arbetstagares högsta tillåtna exponering av bens(a)pyren definieras i AFS 2011:18 och formuleras som ett nivågränsvärde (NGV) på 2 µg bens(a)pyren/m 3 luft som medelvärde under en arbetsdag, normalt 8h, samt ett korttidsgränsvärde (KGV) på 20 µg bens(a)pyren/m 3 luft. 4 Resultat I Tabell 2 redovisas resultat från provtagningen av röken. De flesta analyserade PAHföreningarna hamnade under detektionsgränsen. Däribland bens(a)pyren vars halter är lättast att utvärdera eftersom den är behäftad med både miljökvalitetsnorm, gränsvärde för frisk luft samt ett hygieniskt nivågränsvärde. För analysosäkerheter hänvisas till analysbilaga, bilaga

8 Tabell 3. Analyserade halter av 16 olika PAH-föreningar. Två delprov togs, delprov A och delprov B. Analyserad PAH-förening Prov A (µg/m 3 ) Prov B (µg/m 3 ) naftalen 1.6 <0.83 acenaftylen <0.83 <0.83 acenaften <0.83 <0.83 fluoren <0.83 <0.83 fenantren <0.83 <0.83 antracen <2.1 <0.83 fluoranten <0.83 <0.83 pyren <0.83 <0.83 benso(a)antracen <0.83 <0.83 krysen <0.83 <0.83 benso(b)fluoranten <0.83 <0.83 benso(k)fluoranten <0.83 <0.83 benso(a)pyren <0.83 <0.83 dibenso(ah)antracen <0.83 <0.83 benso(ghi)perylen <0.83 <0.83 indeno(123cd)pyren <0.83 <0.83 Analyssvaren avseende bensapyren hamnade för båda delproven under detektionsgränsen på 0,83 µg/m 3. I syfte att se exponeringen vid värsta-tänkbarascenario har dock halter på 0,83 ug/m 3 modellerats vilket ger en överdrift i omgivningens exponering av bens(a)pyren. I indata till modellen har vi räknat med att rökningen sker kontorstid alla vardagar året runt. Även det är en överdrift mot verkliga förhållanden. Enligt driftpersonal på rökeriet röks fisk dagligen under sommartid samt inför större helger, mer sällan däremellan. Resultat från spridningsberäkningen av bens(a)pyren redovisas i Tabell 3 samt schematiskt i Figur 3. I Tabell 3 redovisas att den högsta halten av bens(a)pyren som enligt modellen upplevs som medelvärde under 8 timmar var på 0,17 ng/m 3 vid en position ca 400 m sydväst om fiskrökeriet (området är ej med i Figur 3). Att halterna är högre en bit från emissionskällan än direkt intill är ovanligt men kan exempelvis bero på olika markbeskaffenhet som påverkar luftens turbulens, topografi, meteorologi och att föroreningen trots att den är luftburen kan aggregera något i luftlagren. Halter som upplevs vid närmsta boende strax sydväst om punktutsläppet har en exponering mot

9 bens(a)pyren på som högst 0,03 ng/m 3. Noterbart är att osäkerheten i bestämningen blir större vid så låga halter som <1 ng/m 3. I Tabell 3 redovisas också en jämförelse mot relevanta bedömningsgrunder. Beräkning av årsmedelvärden blev, som redovisas i Tabell 3 <0,1 ng/m 3. Närmsta boende, som nämns i Tabell 3, är belägen vid koordinater (UTM) m O; m N. Området där exponeringen blev som högst var vid m O; m N. Tabell 4 Modellerad halt (ng/m 3 ) Nivågränsvärde 4 (ng/m 3 ) Miljökvalitetsnorm 5 Miljömålet Frisk luft 8h-medelvärde vid närmsta boende. 8h-medelvärde vid den position där exponeringen blev som högst < 0,1 (0,03) , Årsmedelvärde vid närmsta boende Årsmedelvärde vid den position där exponeringen blev som högst < 0,1 (0,0001) < 0,1 (0,0001) - 1 0,1-1 0,1 Som redovisas i Tabell 3 överskrids inga av de gräns- eller riktvärden som modellerade halter jämförs mot. 4 Avser arbetsmiljögränsvärde. Nivågränsvärdet är Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar som det preciseras i AFS 2011:18. 5 Som definierat i Luftkvalitetsförordningen (2010:477).

10

11 Figur 1. Omgivningens exponering av Bens(a)pyren. Medelvärden över 8 h. Enhet µg/m 3 Bild från Google Earth. 1(1)