EMAS REDOVISNING 2007 GÖTEBORG ENERGI FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

Transkript

1 EMAS REDOVISNING 2007 GÖTEBORG ENERGI FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

2 Innehålls förteckning Förord Miljöhändelser Vårt miljöarbete 3 EMAS redovisning 2007 Göteborg Energi AB fjärrvärmeproduktion Den röda tråden i miljöarbetet 4 Fjärrvärmeprincipen 4 Fjärrvärme och elproduktionen 5 Produktionsanläggningar 6 Miljöaspekter 8 Kommentarer till miljömålen Ordlista 0 Nyckeltal Kontaktperson: Ulf Hagman. ulf.hagman@goteborgenergi.se

3 Förord Med Rya Kraftvärmeverk som en bevisat pålitlig och miljömässigt bra anläggning i vår produktionspark, så har en viktig komponent kommit på plats i utvecklingen mot ett hållbart Göteborg. Med Rya Kraftvärmeverk så har Göteborg Energi blivit den effektmässigt sjätte största elproducenten bland Svensk Energis medlemsföretag, och har producerat ca 0,6 procent av den sammanlagda elproduktionen inom landet år Nu kommer en tid att blicka framåt mot nya mål, där en större andel förnyelsebar el & värmeproduktion är i fokus. Ett större projekt med bioförgasning kallat GoBiGas är en del av lösningen på sikt, men även andra möjligheter kommer att beaktas. Troligen fi nns det inte någon enskild lösning på utmaningen att producera el och värme på ett hållbart vis, utan en kombination av flera möjligheter krävs. Detta är just styrkan med fjärrvärme att kunna utnyttja flera produktionsalternativ utefter de skiftande förutsättningar som kommer att gälla framöver och ändå hålla stabila priser till våra kunder och möta högt ställda miljökrav. Vi upplever att hög resurseffektivitet, som fjärrvärmeproduktion är ett gott exempel på, kommer att vara en allt viktigare del i det framtida samhället. Att se över möjliga värmeöverskott i området som kan utnyttjas som spillvärmekällor och integreras i fjärrvärmeproduktionen ser vi därför som en prioriterad uppgift, Under 2007 knöts också ytterligare en spillvärmeleverantör till Göteborg Energis fjärrvärmenät. Att det kommer att fi nnas många utmaningar i det fortsatta arbetet mot en hållbar fjärrvärmeproduktion är vi säkra på, men också att fjärrvärmen har en plats i visionen för ett hållbart Göteborgssamhälle. Lars Larsson Produktägare Fjärrvärme

4 Våra miljöhändelser Under 2007 har Rya Kraftvärmeverk varit i drift fullt ut för första året. Med det naturgaseldade Rya Kraftvärmeverk bland produktionsanläggningarna har andelen värme från kraftvärmeproduktion mer än fördubblats jämfört med 2006, och den ersätter primärt naturgas och olja i äldre och mindre effektiva anläggningar, men även värmeproduktion från våra värmepumpar och pelletspannor. Andelen olja i den egna bränslemixen (exklusive spillvärme) minskade också till 0,5 procent från 2,3 procent Rya Kraftvärmeverk producerade 826 GWh el under år 2007, med ett utsläpp av cirka ton koldioxid. Samma volym elproduktion men i kolkondensanläggningar istället skulle ha resulterat i drygt ton koldioxid, dvs nästan dubbelt så stort koldioxidutsläpp. Rya kraftvärmeverk innebär alltså i ett större perspektiv en stor vinst för miljön genom att ersätta sämre elproduktion och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Tack vare obefintliga svavelhalter i naturgas och kväveoxidreningsutrustning så minskade också de lokala utsläppen av svavel och kväveoxider avsevärt jämfört med tidigare år. Minskade koldioxidutsläpp fast i mindre skala är också målet då två av våra spetslastanläggningar, Angered och Tynnered, konverterades till biolja under året. Även i vår större biobränsleeldade anläggning i Sävenäs har konvertering av startbrännaren till biolja genomförts med gott resultat som ett exempel på ständiga förbättringar. Med driften av Rya kraftvärmeverk och flera mindre initiativ så har miljöprestandan för fjärrvärme och elproduktionen förbättrats under året. En aktivitet som kan ge resultat på längre sikt är en satsning på biobränsleförgasning som Göteborg Energi gör i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola. Ett projekt för att bygga en förgasningsreaktor kopplad till forskningspannan på Chalmers har slutförts under år 2007 där Göteborg Energi har stått för projektgenomförande och en investering på ca 3 miljoner kr. De första drifterfarenheterna visar på att tekniken fungerar och att produktgas kan produceras med jämn kvalitet. Målet är att bidra till en teknikutveckling inom förgasning av fasta biobränslen och därmed på sikt kunna öka andelen fossilfri produktion av el och fjärrvärme. Under 2007 har också flera mindre miljöförbättrande åtgärder genomförts. Exempel på detta är åtgärder för omhändertagande av släckvatten på Angered och Sävenäs, framtagning av en generell standard för skydd av dagvatten på våra anläggningar, en ny miljöstation på Sävenäs, genomgång och ombyggnad av oljepåfyllningsplatser på mindre anläggningar samt minskning av antalet kemikalier på anläggningarna som en följd av den nya kemikalielagstiftningen REACH. Biobränsleförgasning på Chalmers Tekniska Högskola. Miljöpolicy. I vår roll att tillgodose våra kunders behov av energi värnar vi om miljön och verkar för ett uthålligt energisystem i vårt samhälle. Varje medarbetare känner ansvar att ta hänsyn till vår miljö. 2 Vi arbetar ständigt för att minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet. Vi följer och strävar efter att överträffa tillämplig miljölagstiftning, föreskrifter och andra krav.

5 Vårt miljöarbete. Göteborg Energi AB, Partille Energi AB och Ale Fjärrvärme AB har alla ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 400. Bolagens samtliga produktionsanläggningar för fjärrvärmenäten ingår också i EMASregistreringen från 2007 (de har sedan tidigare varit beskrivna från 2005 års EMASredovisning). Det innebär att vi gör en miljöredovisning där vi öppet beskriver vårt miljöarbete, och att vi kan göra verifierade miljöuttalanden. Göteborg Energis Färdig Värmeanläggningar (värmeproduktion i lokala nät som inte är kopplade till det sammanhängande fjärrvärmenätet) omfattas dock inte av EMASregistreringen. Miljöaspekter och miljömål. För att minska miljöpåverkan från vår verksamhet, sätter vi upp och styr mot ett antal miljömål. När målen tas fram ser vi till de betydande miljöaspekterna i vår verksamhet, så att vi vet att vi satsar på de områden där vi har störst miljöpåverkan. Ansvaret för de miljömål vi sätter fördelas därefter inom vår organisation. Utbildning. När miljöledningssystemet infördes var utbildning av alla våra medarbetare en viktig del. Vi fokuserade både på grundläggande miljökunskap och på hur vi bäst utnyttjar miljöledningssystemet så att vi jobbar på rätt sätt och ständigt kan förbättra verksamheten. Nu satsar vi på att hela tiden öka vår kunskap. Under 2007 har nyanställda och olika grupper inom företaget fått miljöutbildning och miljöinformation. Kommunikation. UTVÄRDERING MILJÖREVISION Kommunikation är en av nycklarna till ett bra och effektivt miljöarbete. Varje månad följs de interna avtalet för fjärrvärmeoch elproduktionsanläggningarnas drift och underhåll upp både tekniskt, ekonomiskt, miljömässigt och om speciella händelser inträffat. Detta bland annat för att snabbt se hur årets miljömål ligger till. Vi har även en personaltidning för hela koncernen, där vi har en ständig miljösida. Vi har rutiner som stöd i vårt ledningssystem då det gäller myndighetskontakter, störning och kris. En miljöledare fi nns också inom MILJÖUTREDNING MILJÖPOLICY STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR fjärrvärme produktionen som samordnar miljöarbetet inom affärsområdet. För att hjälpa varandra i utvecklingen framåt, utbyta erfarenheter med mera, har vi också ett internt miljönätverk för miljöledare och andra miljörepresentanter från alla affärsområden. Förebygga miljöpåverkan Vid sidan av miljömålen bedriver vi ett arbete där vi regelbundet gör riskanalyser så att vi minimerar risken för miljötillbud. Om ett miljötillbud ändå inträffar, rapporteras detta omgående till tillsynsmyndigheten samt utreds in ternt av Göteborg Energi. Åtgärder vidtas för att förebygga framtida tillbud. Vår MILJÖMÅL nödläges beredskap omfattar aktiviteter för att förebygga olyckor och att mildra verkan av eventuella olyckor för personal, miljö, allmänhet och anläggningar. Exempel på före byggande åtgärder GENOMFÖRANDE är miljö ronder, driftrondering, tillbudsrapportering, riskana lyser, utbildning, träning och nödlägesövning. Miljörevision och Utvärde ring Vi har externa och interna miljörevisioner varje år. Resultaten från dessa hjälper oss sedan i förbättringsarbetet. Intern revision för fjärrvärmeproduktionsanläggningar har de senaste 3 åren granskat miljöaspekter, lagefterlevnad och gjort platsbesök på produktionsanläggningar. Miljömålsgrupper träffas regelbundet och följer upp arbetet med våra miljömål och gruppens deltagare hjälper varandra att komma vidare med sina respektive mål. Vi har Ledningens genomgång två gånger per år och vid de genomgångarna redovisas statusen för miljömålen tillsammans med annan miljöprestanda. Förutom miljömålen följs miljönyckeltal upp. EMAS Genom att vi redovisar vårt miljöarbete på detta sätt i en EMASredovisning vill vi på Göteborg Energi visa för omgivningen hur vi arbetar med miljö till vardags. Vi vill öppet redovisa, både när vi lyckas och när vi behöver förbättra oss. 3

6 Den röda tråden i miljöarbetet. Sveriges riksdag har beslutat om 6 nationella miljömål som skall nås till Dessa miljömål utgör en utgångspunkt för miljöarbetet för samhällets olika aktörer. Fjärrvärmen har ofta en inverkan på dessa områden, och enligt branschens egna bedömning för det mesta på ett positivt vis: Fjärrvärmens påverkan på målen. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 0. Hav i balans samt levande kust & skärgård. Myllrande våtmarker 2. Levande skogar 3. Ett rikt odlingslandskap 4. Storslagen fjällmiljö 5. God begyggd miljö 6. Ett rikt växt och djurliv Källa: Fjärrvärmen och miljön, Svensk Fjärrvärme (2003) * Eget tillägg och bedömning Påverkar positivt Påverkar marginellt * I Göteborgs kommun så har ett arbete drivits under 2007 för att föreslå lokala miljökvalitetsmål på dessa områden, där Göteborg Energi har medverkat kring Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Genom detta arbete knyts miljömålen till lokala mål och åtgärdsplaner. Under 2007 så har också Fjärrvärme Produktion inom Göteborg Energi tydligare vägt in de nationella miljömålen i värderingen av miljöaspekterna i verksamheten. Detta har inneburit att miljömålen för har utökats med fler mål avseende avfall, kemikalieanvändning och resurs/energianvändning. Den röda tråden som harmonierar företagets miljöarbete med övergripande prioriteringar utgår alltså från miljökvalitetsmålen, och leder via värderingen av miljöaspekterna vidare till miljömål och efterföljande uppföljningar. Med en helhetssyn så bidrar fjärrvärme till möjligheten att uppnå ett hållbart samhälle, t.ex. genom att skapa ett resurssnålt system som tillvaratar spillvärme och utnyttjar restprodukter till bränslen. Nackdelar för miljön på grund av verksamheten arbetar vi systematiskt för att minska. Fjärrvärmeprincipen. En stor del av värmen i Göteborgs fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme, det vill säga återvunnen energi som annars skulle ha gått förlorad, till exempel genom att kylas bort i Göta Älv. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas Göteborg Energis produktionsanläggningar, exempelvis biobränsleeldade pannor eller Rya Kraftvärmeverk, i drift för att värma vatten. Fjärrvärmen kommer till kunderna som varmt vatten genom fjärrvärmenätets rör i marken och in till husen. Vattnet kyls av när det värmer elementen och varmvattnet i kranen, och sedan förs vattnet tillbaka till produktionsanläggningen där det värms upp igen. En stor fördel med fjärrvärme är att kunden slipper ha en egen värmepanna. På så vis ges goda möjligheter att minska utsläpp genom effek tivare värmeproduktion, god rening av rökgaser, och inte minst genom att utnyttja energi (spillvärme) som annars går förlorad. 4

7 Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg. Idag är vårt fjärrvärmenät, med dotterbolagen Ale och Partilles nät inkluderade, drygt 00 mil långt, med ett växande antal företags och privatkunder som är anslutna. Drygt 90 procent av flerfamiljshusen och drygt 000 villor värms upp av fjärrvärme. Fjärrvärme och elproduktionen i Göteborg Energi med dotterbolag levererar fjärrvärme till det nu sammankopplade fjärrvärmenätet i Göteborg, Partille och Ale. I november 2006 anslöts Ale till Göteborgs nät genom en ny ledning vilket har konstaterats innebära betydligt mindre oljeförbrukning för dess värmebehov under 2007 jämfört med 2006 (20 m 3 olja jämfört med 07 m ). Bland våra egna produktionsanläggningar fi nns kraftvärmeoch hetvattenanläggningar samt värmepumpar. För utom värmeproduktion i våra egna anläggningar så tar vi tillvara spillvärme från raffi naderier (Shell och Preem) samt från regionens avfallsförbränning vid Renova. Spillvärmen utgjorde hela 56 procent av den totala värmeproduktionen för Spillvärmeåtervinningen till Göteborg Energis fjärrvärmenät innebär stora miljöfördelar eftersom den egna värmeproduktionen kan minskas i motsvarande omfattning med lägre utsläpp som följd. (Se vidare i avsnittet Nyckeltal där ett diagram visar total produktion, inklusive spillvärmen, och egen produktion, exklusive spillvärmen, under ett antal år tillbaka). I den egna produktionen utgör naturgasen det största bränslet och motsvarar för 2007 cirka 84 procent av bränslemixen. Naturgasen används främst i våra kraftvärmeanläggningar där vi tar tillvara värmen från elproduktion. Cirka 3 procent av bränslemixen i den egna produktionen utgjordes av biobränslen (fl is, pellets, biolja samt biogas), och resten är el till värmepumpar och endast cirka 0,5 procent fossil olja. En sammanfattning av fjärrvärme och elproduktionens (Göteborg, Partille och Ale) miljöpåverkan kan ses i nedanstående bild, och beskrivs i uppföljningen vidare. Sammanfattning av miljödata för fjärrvärme & elproduktion i Göteborg, Ale & Partille år 2007 (2006 års siffror i parentes) Bränslen Eldningsolja 668 ( 702) m 3 Eldningolja (3 055) m 3 Naturgas (9 224) knm 3 Bioolja (9 828) m 3 Pellets (43 07) ton Träflis (26 99) ton El till värmepumpar 66 (3) GWh Utsläpp till luft Fossil koldioxid 454 (269) kton Kväveoxider 66 (302) ton Svavel 5 (29) ton Stoft 2 (7) ton Ammoniak 8 (4) ton Spillvärme 2 87 (2 238) GWh Utsläpp till luft/vatten R34a,8 (2,8) ton (köldmedia) Producerad Fjärrvärme & El Värme (3 998) GWh varav egen produktion 748 ( 762) GWh El 892 (398) GWh Utsläpp till recipient Rökgaskondensat (05 058) m 3 Bortkylning (till recipient) 30 (82) GWh Restprodukter och avfall Biobränsleaskor (2 945) ton (flyg och bottenaska) Verksamhetsavfall 384 (4) ton (farligt avfall, bygg och rivningsavfall m m. 5

8 Produktionsanläggningar. Spillvärme från raffinaderier. Centrum med Rosenlundsanläggningen. Året runt köper vi industriell spillvärme från Shells raffinaderi samt Preems raffinaderi på Hisingen. Spillvärme kallas denna värme eftersom den hämtas från processer där den överblivna värmen annars skulle försvinna ut i havet eller luften. Spillvärmen från raffinaderierna pumpas vidare till våra fjärrvärmekunder, och det innebär att vi kan dra ner på produktionen i våra egna anläggningar. Rosenlundsverket är vår effektmässigt största egna fjärrvärmeproduktionsanläggning, men som huvudsakligen numera fungerar som en spets och reservanläggning. Där producerar vi el och värme, i två ångpannor med var sin mottrycksturbin, och med bränslet naturgas. Ångpannorna i Rosenlundsverket har även de rökgaskondensering så att vi kan utvinna extra mycket värme ur rökgaserna från ångpannedriften. Utöver ångpannorna finns fyra hetvattenpannor vilka eldas med naturgas och olja, men som bara används vid kallt väder, eller som reserv för övriga produktionsanläggningar. Ryaområdet. Med vår värmepumpsanläggning, Rya VP, hämtar vi värme ur avloppsvattnet som GRYAABs avloppsreningsverk tar emot och renar ifrån Göteborg med omnejd. Värmen utvinns ur det renade avloppsvattnet och köldmediet i värmepumpen är R34a, ett köldmedium som inte skadar ozonskiktet, men dock är en stark växthusgas. Nära värmepumpanläggningen i Rya har Göteborg Energi även gasmotorer, vilka drivs med biogas från rötning av avloppsslam. Rya värmecentral som ligger strax intill eldas huvudsakligen med träpellets och har naturgas som reservbränsle. Rya Kraftvärmeverk har under 2006 tagits i drift och är sedan den 5 december 2006 en del av Göteborg Energis produktion. Sävenäsområdet. Sävenäsverket är en av våra största egna anläggningar. Här finns fyra hetvattenpannor för värmeproduktion, varav tre har rökgaskondensering, vilket har gjort det möjligt för oss att utvinna extra mycket värme ur rökgaserna. Bränslena vi använder på Sävenäsanläggningen är huvudsakligen skogsflis, men även en del bioolja och naturgas. Vid Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs, återvinns energi ur avfall, också detta är energi vi hämtar och distribuerar vidare till göteborgarna som varmt vatten i fjärrvärmenätet. Naturvårdsverkets hemsida, Ozonnedbrytande ämnen, Köldmedieförteckning 6 Övriga anläggningar. Göteborg Energi har ett flertal mindre värmecentraler. Dessa använder vi vid behov för att spetsa på värmen i fjärrvärmenätets ytterområden eller för att producera värme eller ånga till industrier. På några platser finns också panncentraler för reserv och vi har också containerpannor som vi kan köra ut på lastbil om det behövs. Centralerna sätts i drift vid mycket kallt väder eller om de ordinarie värmeleveranserna av någon anledning skulle störas. En av värmecentralerna, Angereds värmecentral, ligger inom vattenskyddsområdet för Göta Älv. Dotterbolagen. Fjärrvärme i Frölunda har Tynnereds panncentral, en oljeeldad reservcentral. Partille Energi har panncentralen Björndammen. Partille är till större delen anslutet till Göteborgs fjärrvärmenät. Detta gäller dock inte Jonsered, som har ett eget fjärrvärmenät, där Jonsereds panncentral försörjer flera bostadsområden. Ale Fjärrvärme, som förvärvades av Göteborg Energi under år 2000, har en stor andel spillvärme, men äger också centraler för värmeproduktion i Bohus Älvängen och Surte. Genom en ny ledning har Göteborg och Ale förbundits under Lokal produktion i Ale har minskat under 2007 jämfört med tidigare år. Mer detaljerade uppgifter om anläggningarna och deras produktion och emissioner kan ses i tabeller på nästa sida.

9 Anläggningsuppgifter Anläggning Max möjlig värmeeffekt (MW) Max möjlig eleffekt (MW) Typ av anläggning Bränsle Göteborg Energi AB Angereds värmecentral Högsbo kraftvärmeverk Jonsereds värmecentral Marconi värmecentral Volvo Tuve panncentral Backa panncentral/pupar** Rosenlundsverket Rya gasmotor Rya värmecentral Rya värmepumpverk Rya Kraftvärmeverk Sisjöns värmecentral Sävenäsverket 23 6, , , ,8 36,0 2, st HP 3 st gasmotor 2 st HP st CP 3 st HP 3 st CP 2 st ÅP, 4 st HP, RGkond 3 st gasmotor 2 st HP, elfilter 4 st VP 3 st GT, 3 st ÅP, SCR 3 st CP 4 st HP, elfilter+textilfilter+ SNCR (bio), RGkond olja naturgas naturgas olja naturgas/olja olja naturgas, olja biogas biobränsle, naturgas el + energi från avloppsvatten naturgas naturgas/olja biobränsle/naturgas, olja, biobränsle Fjärrvärme i Frölunda AB Tynnered panncentral * 44 4 st HP olja Partille Energi AB Björndammen värmecentral* 36 2 st HP, st Elpanna olja, el Ale Fjärrvärme AB Älvängen Bohus Surte*** st HP st HP st HP olja olja olja * Reservanläggningar. ** Pannorna står uppställda vid Backa panncentral när de inte används. *** Surte ny uppställningsplats för pannan från Bohuspannan (flyttad under 2007). Reservanläggning. Anläggning Producerad värme (GWh) El (GWh) Kväveoxid (ton) Koldioxid (ton) Svavel (ton) Stoft (kg) Angered Backa PC Högsbo Jonsered Marconi Rosenlund Rya Gasmotor Rya KVV Rya VC Rya VP Sisjön Sävenäs Volvo Tuve 3 0, , , ,8 0,8 0,2,0,6 0, 0, 0,2,4 Tynnered panncentral , Björndammen 0, Ale (Bohus & Älvängen) , Totalt

10 Miljöaspekter. En miljöaspekt är en konsekvens av vår verksamhet som kan inverka på miljön. Miljöaspekterna har ofta en koppling till ett eller flera av de 6 nationella miljömålen, vilket vägs in vid bedömningen av dess betydelse. Kartläggningen av miljöaspekterna ska alltså följas av en utvärdering av deras betydelse, vilket ger oss en uppfattning om i vilken turordning vi måste åtgärda dem. Kriterierna för utvärderingen av de betydande miljöaspekterna är väsentliga för att åtgärder ska vidtas där de gör mest nytta. Miljöaspekterna bedöms också som direkta eller indirekta. En direkt miljöaspekt är en aktivitet eller påverkan som vi har direkt kontroll över inom vårt miljöledningssystem, medan en indirekt miljöaspekt kan vara ett resultat av vår verksamhets relationer med en annan part och som till en viss grad påverkas av oss (exempelvis genom våra upphandlingar). I vårt arbete med att identifi era betydande miljöaspekter används följande kriterier: Storlek miljöpåverkan sätts i relation till verksamhetsdelen/produkten och recipienten. Storleken bedöms vara stor, medel eller liten. Varaktighet hur länge aspekten bedöms ha en negativ inverkan på den yttre miljön efter det att verksamheten/ aktiviteten har upphört. Utbredning anger påverkansområdets storlek. Utbredningen bedöms vara global, regional eller lokal. Frekvens hur ofta miljöaspekten förekommer. Om källan till den negativa miljöpåverkan är kontinuerlig, ofta eller sällan förekommande. Lagar och andra krav om det fi nns risk att överträda någon bestämmelse enligt miljölagstiftning eller andra krav för miljöaspekten. Bedöms ja eller nej. De miljöaspekter med störst sammanlagd vikt utgör våra betydande miljöaspekter och visas i tabellen nedan. Betydande miljöaspekt. Råvaror/resursförbrukning Förbrukning av naturgas. Användning av köldmedia i värmepumpar. Förbrukning av olja. Utsläpp till luft. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Miljöpåverkan. Koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Ändlig resurs och fossilt bränsle. Koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Köldmediet är en stark växthusgas. Koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Ändlig resurs och fossilt bränsle. Koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Koldioxid är den vanligaste växthusgasen. Kommentar. Vi använder naturgas effektivt till kraftvärme i första hand. Mer spillvärme i systemet eller övergång till förnybara bränslen minskar förbrukningen till hetvattenpannor. På längre sikt planerar vi för en övergång till biobränslebaserad gas. Mätning sker av köldmedium i luft, vatten och av loppsvatten för att vi omgående skall kunna upp täcka och stoppa läckage. Vid underhållsarbete planeras arbetet så att så lite köldmedium som möj ligt läcker ut. Olja används så lite som möjligt. Konvertering av spetslastanläggningar till bioolja har inletts. Se kommentar ovan avseende naturgas och olja. Utsläpp av kväveoxider. Utsläpp av kolmonoxid. Energianvändning. Elanvändning till processutrustning. Transporter. Interna transporter. Externa transporter. Markföroreningar. Risk för markföroreningar från tidigare och befi ntlig verksamhet. Koppling till miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Kväveoxider orsakar försurande nedfall och marknära ozon. Koppling till miljömålet Frisk luft. Kolmonoxid ger försämrad luftkvalitet. Koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. Koldioxid från elproduktionen är den vanligaste växthusgasen. Koppling till miljömålet Frisk luft och Begränsad Klimatpåverkan. Transporter med bil bidrar till växthuseffekt, buller och dålig stadsluft. Se ovan. Indirekt miljöpåverkan. Marken där Rosenlundsanläggningen ligger har tidigare varit industrimark länge och marken är förorenad av äldre verksamheter. Äldre markföroreningar fi nns även på fastigheter där Sävenäsverket samt Tynnered panncentral är placerade. Indirekt miljöaspekt. Vi trimmar anläggningarna till god förbränning så att NOxhalterna kan hållas så låga som möjligt. Vi har denoxsystem på de större basanläggningarna. Vi styr mot god slutförbränning och låga COhalter. Vi utreder potentialen till eleffektiviserande åtgärder. Vi har bilpooler och använder fordon med alternativa bränslen i första hand. Vi ställer miljökrav på våra entreprenörer vid upphandling. Vi utreder även möjligheten till tågtransporter för biobränsle. Markföroreningarna sprider sig normalt inte från där de ligger. Vid ombyggnationer med mera beaktas de tidigare markföroreningarna. All förvaring av olja på produktionsanläggningarna kommer att förses med sekundärt skydd. 8

11 Miljömål för produktionsanläggningarna Våra miljömål är framtagna utifrån de betydande miljöaspekter som identifierats. Syftet med miljömål är att genom ständig förbättring av verksamheten uppfylla åtaganden i miljöpolicyn och att fokusera miljöarbetet på rätt saker. Utöver normal upp följning av anläggningarnas drift med emissionsövervakning Utsläpp till luft. Mål för produktionsanläggningarna. Utfall 2007 Minimera utsläpp av växthusgas från värmepumparna i Rya VP. Mål för kväveoxidutsläppen specificeras för de största utsläppskällorna, se intill. Stoftutsläppen specificeras för vissa pannor, se intill. Förlust köldmedium max,5 % per driftsäsong. Panna Ros ÅP Ros ÅP2 Ros HP5 Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP Säv HP2 Säv HP3 Säv HP4 Rya KVV Panna Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP3 och verkningsgradsberäkningar för att verifiera en effektiv produktion, så sätts vissa specificerade miljömål för produktionsanläggningarna som fi nns angivna i tabellerna nedan. I tabellen för utsläpp till luft framgår nivåerna för villkoren i våra miljötillstånd från Länsstyrelsen och Miljödomstolen (Tillstånd) och våra egna tuffare miljömål (Utsläppsmål) samt verkligt utfall för Utsläppsmål* [mg/mjbr] Utsläppsmål* [mg/nm 3 ] Förlusten av köldmedium under driftsäsongen 2006/2007 uppgick till,8 %. Tillstånd* [mg/mjbr] Tillstånd* [mg/nm 3 ] Utfall 2007 [mg/mjbr] Utfall 2007 [mg/nm 3 ] 4 0,5 Vi skall sträva efter att köra våra pannor så att vi optimerar förbränningen även med avseende på kolmonoxid. (Mål och tillstånd i årsmedelvärde om inget annat anges) Panna Rya VC HP6 Rya VC HP7 Säv HP3 Utsläppsmål* [mg/mjbr] Tillstånd* [mg/mjbr] /80 ** Utfall 2007 [mg/mjbr] Låga ammoniakutsläpp från kväveoxidrening Panna Säv HP3 Panna Rya KVV Utsläppsmål* [mg/mjbr] 5*** Utsläppsmål* [mg/mjbr] 5^ Tillstånd* [mg/mjbr] 5*** Tillstånd* [ppm 5%O2] 5^ Utfall 2007 [mg/mjbr] 2*** Utfall 2007 [ppm 5%O2] ^ * Utsläppsmål = Internt satta miljömål. Tillstånd = Villkor i miljötillstånd. ** (dygn/timma). *** (månadsmedelvärde), ^ (dygn). Utsläpp till mark och vatten. Mål för produktionsanläggningarna. Utfall 2007 En eventuell olycka på våra anläggningar skall inte orsaka en indirekt miljöpåverkan. Minska vattenförbrukningen och påverkan på recipient. Transporter. Mål för produktionsanläggningarna. Utfall % av bränsleförbrukningen för bilar vid produktionsanläggningar skall vara gas, el eller annat alternativt bränsle. Resurs och energianvändning. Mål för produktionsanläggningarna. Utfall 2007 Värmeproduktion i hetvattencentraler skall vara fossilfri senast 200. Över tid minska den egna elförbrukning (i förhållande till värmeproduktionen). Bedöm möjligheten till ev. avveckling av anläggningar när Rya KVV tagits i drift. Restprodukter och avfall. Mål för produktionsanläggningarna. Utfall 2007 Vår bottenaska från Sävenäs skall kunna återanvändas istället för att gå till deponi. Max 5 % av botten och flygaska skickas till deponi under Vi har arbetat vidare för att minska påverkan och höja säkerhetsnivån genom bl.a.: Riskanalyser har genomförts på flera av våra större anläggningar (Rosenlund, Sävenäs och Rya VP bl.a.) Sotvatten från Sävenäs och Rya VC skickas nu till behandling och utsläpp till spillvatten skall inte ske. Det genomsnittliga utfallet blev 78%. Det är en ökning på 6 procentenheter jämfört med Spetslastanläggningarna Tynnered och Angered har konverterats för bioolja under En förstudie har genomförts som pekar ut ett antal möjliga åtgärder att gå vidare med, t.ex. styrning av avloppsvattenpumpar vid vår värmepumpsanläggning. Ingen aska har skickats till deponi under Bottenaskan går bl.a till golfbanor, och flygaskan återförs till skogen 9

12 Kommentarer till miljömålen Utsläpp till luft. Utsläppen av kväveoxider, svavel, kolmonoxid och stoft har minskat kraftigt sedan föregående år tack vare produktionen i det nya Rya Kraftvärmeverk. Våra interna miljömål på utsläppshalter har också uppfyllts för samtliga pannor utom en med kort drifttid. Insatser har gjorts under året för att minska kolmonoxidutsläppen från biobränslepannorna genom bättre förbränningsreglering, och förbättringar på bränsleinmatningen vilket haft en positiv effekt. De lokala utsläppen av fossilt koldioxid har dock ökat (från 269 till 454 kton), och även ammoniakutsläppen har ökat (från 4 till 8 ton) Förklaringen till ökningarna är den ökade användningen av naturgas till kraftvärmeproduktion med betydligt högre elproduktion jämfört med 2006 (892 GWh jämfört med 398), och den därvid tillkommmande denoxanläggningen (katalytisk rening som utnyttjar ammoniak som medium). Inga större läckage har skett från värmepumparna under föregående säsong, och det tillståndsvillkor som gäller framgent på 2 procent har innehållits (utfallet var,8 procent). Vårt interna miljömål på,5 procent överskreds dock något, och ett fortsatt arbete för att hitta förbättringsmöjligheter kommer att startas under Utsläpp till mark och vatten. Arbetet att minska risken för framtida utsläpp utgår från de riskanalyser som görs på anläggningarna. Dessa skall bland annat visa på eventuella risker för oljeläckage och spridningsmöjligheter till spillvattennät och mark. Utgående från resul taten av riskanalyserna så genomförs åtgärder där det behövs. För att bättre uppskatta eventuella befi ntliga markföroreningar från tidigare verksamhet så skall vi under 2008 göra markundersökningar på våra huvudanläggningar Sävenäs och Rosenlund. Transporter. Genom att vi i första hand använder fordonsgas så har vi idag ett mål på 75 procent alternativa bränslen till våra fordon. Bensin används även i gasbilar som reserv då gastanken inte räcker till. Under 2007 klarade 2 av 3 enheter detta mål, och det ger som helhet att 78 procent av transporterna drivits av gasbränsle. Resurs & Energianvändning. Möjligheten att energieffektivisera vår fjärrvärme & elproduktion är ett viktigt mål, och en förstudie har genomförts under Genomgång av identifierade möjligheter kommer att göras under Resursanvändningen är också kopplad till de anläggningar som används och är startklara. Nu när Rya Kraftvärmeverk är i drift så kan eventuellt vissa mindre anläggningar avvecklas eller ha en lägre beredskapsgrad vilket skulle kunna möjliggöra mindre energi & resursutnyttjande. Beslut om åtgärder har dock ännu inte kunna tas eftersom systemeffekterna vid olika effektbehov behöver analyseras ytterligare. Den sedan tidigare beslutade avvecklingen av värmecentralerna i Hammarkullen och Tratten har dock inletts och miljötillstånd och koldioxidtillstånd har dragits tillbaka under Biogas CP EMAS GT Ordlista Din guide till Energispråket. Biogas är metangas som kan bland annat bildas vid syrefri rötning av biologiskt avfall, till exempel avloppsslam eller förgasning av trädbränsle. Containerpanna Eco Management and Audit Scheme är EU:s modell för miljöledning. Det vikti gaste i EMAS är att man gör en offentlig redovisning av sitt miljöarbete en EMAS redovisning. Gasturbin. Hetvattenpanna I en hetvattenpanna produceras värme genom att man bränner ett bränsle som värmer upp vatten som sedan blir fjärrvärme. HP ISO 400 Kraftvärme Köldmedium Hetvattenpanna. Internationell standard för miljöledningssystem. Kraftvärme innebär att vi producerar både el och värme i en panna samtidigt. Ett kemiskt ämne som kan skapa kyla eller värme, används i värmepumpar och kylskåp. Det har låg kokpunkt och förångas därför vid låga temperaturer. Genom att öka trycket på köldmediumångan så kan värme överföras från värmepumpar till fjärrvärmenätet. Mottrycksturbin Teknik som används för att producera elen i ett kraftvärmeverk. REACH EUs nya kemikalielagstiftning. Reach står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals. Reservanläggning RGkond Rökgaskonden sering SNCR SCR Spetsa Spetslast Värmepump Värmeväxlare Ångpanna ÅP Panncentral som används enbart i nöd fall till exempel om vi inte skulle kunna producera värme i en annan anläggning. Rökgaskondensering. Teknik som utvinner kondenserings energi ur rökgaserna från en panna. Selective Non Catalytic Reduction (kväveoxidrening utan katalysator). Selective Catalytic Reduction (kväveoxidrening med katalysator). Se spetslast. Spetslast innebär att vi värmer på fjärrvärmevatten lite extra i stadens ytterområden så att det håller rätt temperatur. I en värmepump cirkulerar ett köldmedium och absorberar värme i ena ändan av maskinen för att leverera värmen i den andra. I Rya VP är värmekällan renat avloppsvatten. Teknik som innebär att värme överförs från ett värmesystem till ett annat, till exempel från fjärrvärme till element. I en ångpanna värms vatten under tryck till ånga, och passerar en turbin som driver en generator som producerar el. Värmen i ångan värmer därefter fjärrvärmevatten. Ångpanna. 0

13 Nyckeltal. När vi förbränner bränslen i våra produktionsanläggningar för att producera fjärrvärme, bildas emissioner av kväveoxider och svavel samt växthusgasen koldioxid. Emissionerna blir större under de år som vintern är kall eftersom vi då behöver använda mer bränsle för att producera fjärrvärme åt våra kunder. Fjärrvärmeproduktionen var i samma nivå under 2007 jämfört med 2006, men elproduktionen har ökat väsentligt från 398 till 892 GWh tack vare Rya Kraftvärmeverk. Under 2007 har vi haft en biobränsleandel i den egna bränslemixen (exklusive spillvärme) för el & fjärrvärmeproduktion på 3 procent (30 procent år 2006). Utsläppen av fossilt koldioxid har ökat under kton jämfört med 269 kton 2006 vilket till största delen beror på den ökade kraftvärmeproduktionen vid Rya Kraftvärmeverk. Utsläppen av kväveoxider har min skat avsevärt från föregående år (66 ton jämfört med 302 ton år 2006), och likaså svavelutsläppen (5 ton jämfört med 29 ton 2006). De totala utsläppen från el och fjärrvärmeproduktionen för de senaste 0 åren kan ses i diagrammet nedan. Med en fördelning av utsläppen enligt primärresursmetoden 2 mellan el och fjärrvärme producerat i kraftvärmeverken kan specifi ka utsläppsvärden för fjärrvärmen från dessa kraftvärmeanläggningar beräknas. De sammanlagda utsläppen från samtliga fjärrvärmeanläggningarna inklusive spillvärmen ger sedan nedanstående medelutsläpp som nyckeltal för vår fjärrvärme: Utsläpp från vår totala fjärrvärmeproduktion inkl. spillvärmen år 2007 (2006 års värde inom parentes) Ämne Svavel Kväveoxid Koldioxid Utsläpp (medelvärde) per producerad kwh fjärrvärme (6) mg 22 (60) mg 9 (27) g Fjärrvärme och elproduktion samt emissioner Emissioner: Emmissioner Produktion [GWh] S (ton) NOx (ton) CO 2 (kton) Produktion (GWh): Total produktio (GWh) Egen produkton (GWh) Elproduktion (GWh) Fördelning bränsleslag i egen el & fjärrvärmeproduktion ,2 % 0,2 % 2,5 % 0,3 % Naturgas Bioolja 0,8 %,8 % Pellets Flis 83,8 % El till värmepumpar Eldningsolja Eldningolja 5 2 Utsläpp som belastar fjärrvärmen = (förbrukat bränsle* primärresursfaktor bränsle tillverkad el* primärresursfaktor el)/ (förbrukat bränsle* primärresursfaktor bränsle)

14 April 2008 Denna miljöredovisning är granskad och godkänd av Margareta Sterner, ackrediterad miljökontrollant, Bureau Veritas Certification. Nästa miljöredovisning enligt EU:s förordning nr 76/200, artikel 5, utkommer senast och förnyad granskning och godkännande av miljöledningsystem. Göteborg den Bureau Veritas Certifi cation, ackrediteringsnummer 236. Göteborg Energi AB Box Göteborg Telefon