Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Transkript

1 Nordisk Ministerråd Mødegruppe Ministerrådet for miljø, MR-M Mødetid 31. oktober 2012 Mødested kl. 9-12, Helsingfors, Riksdagen, lokale E 561 & 562 (i huvudbyggnaden) sreferat Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel Fax november Til stede Sverige Island Finland Norge Grønland Åland Færøerne Miljøminister Lena Ek Miljøminister Svandis Svavarsdóttir Miljøminister Ville Niinistö Miljøminister Bård Vegar Solhjell Medlem av Naalakkersuisut for Indenrigsanliggender, Natur och Miljö Anthon Frederiksen Medlem av Naalakkersuisut for Boliger, Infrastruktur och Trafik Jens B. Frederiksen Social- och miljöminister Carina Aaltonen Regions- og kommunalminister Kári P. Højgaard Ikke til stede Danmark Miljøminister Ida Auken Övriga deltagare Norge Sverige Finland Avdelningsdirektör Agnethe Dahl Seniorrådgiver Inger Johanne Wiese Avdelningsdirektör Irene Bauer Kommunikationsdirektör Jon Berg Förste konsulent Ingeborg Mork-Knutsen Pol sak Emma Lindberg Departementsråd Jon Kahn Avdelningsdirektör Ann Sofi Israelson Departementssekreterare Fredrick Hannerz Assistent Patricia Enhörning Direktör för internationella ärenden Jukka Uosukainen Råd för internationella ärenden Ann-Britt Ylinen Överinspektör Annika Lindblom

2 Island Danmark Grönland Färöarna Åland Ekspert Danfridur Skarphédinsdóttir Internationell chef Mikael Aarø Hansen Visedirektør Claus Torp Chefskonsulent Peder Iversen Ministersekretär Noelle Simoud Avdelningschef Ulrik Josefsen Fullmäktig Uiloq Mulvad Jessen Afdelingschef Anni á Hædd Byråchef/Miljöjurist Helena Blomqvist NMRS Avdelningschef Annika Rosing Seniorrådgivare Mats Ekenger Seniorrådgivare Anna Maria Hill Mikkelsen Seniorrådgivare Mia Rahunen Seniorrådgivare Anna Gran Koordinator Sigrid Söndergaard Gäst Chief, Economics and Trade Branch, Division of Technology, Industry and Economics, Steven Stone side 2 af 10

3 9/12 Godkännande av dagordningen Bilagor Inga bilagor - Att MR-M godkänner dagordningen. - MR-M godkände dagordningen med tillägg från Norge om en övrig fråga: samarbete med Burma och Danmark: HCB avfall från Polen och sekretariatet: information om budget /12 Nytt miljöhandlingsprogram Bilagor Bilaga 1 MHP version doc - Att MR-M godkänner miljöhandlingsprogrammet för med förbehåll för Nordiska rådets synpunkter och godkännande - MR-M godkände miljöhandlingsprogrammet för med acklamation. 11/12 Uppföljning Rio+20 Bilagor Bilaga 1 Diskussionsnotat uppföljning av Rio+20.docx Grön ekonomi - Att MR-M diskuterar hur de nordiska länderna kunde bidra till att visa att grön ekonomi kan vara ett instrument för utveckling också i utvecklingsländer, till exempel genom att stödja UNEP:s PAGE-initiativ, kapacitetsuppbyggande och implementering av det 10-åriga ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion. side 3 af 10

4 - Att MR-M beslutar att förstärka arbetet med grön samhällsutveckling i Norden, härunder det nordiska miljömärket Svanen och miljöanpassad offentlig upphandling. - Att MR-M diskuterar hur de nordiska länderna kunde främja företagens hållbarhetsrapportering, till exempel genom partnerskapsinitiativ och genom att stödja arbetet i Friends of 47 gruppen. - Att MR-M beslutar att initiera ett högnivåforum med fokus på indikatorer bortom BNP, för att öka uppmärksamheten för och användningen av dessa indikatorer i politiskt beslutsfattande. - Att MR-M understryker betydelsen av att hållbara utvecklingsmål också reflekterar internationella miljömål och är i harmoni med FN:s millenniemål, samt att det arbetas för att UNEP får en roll i utvecklingsarbetet. Förstärkning av UNEP - Att MR-M diskuterar hur de nordiska länderna kunde tillsammans bidra till förstärkning av UNEP:s organisering, särskilt avseende ett universellt medlemskap och en effektiviserad styrningsform, samt till försäkring av en stabil och ökad finansiering. - Att MR-M beslutar att det ska arrangeras ett nordiskt NGO-möte, för att visa stöd till det civila samhällets roll i det internationella miljöarbetet och för att dryfta hur de nordiska NGO:erna kunde öka samarbete med UNEP. - MR-M beslutade att de nordiska länderna skall bidra till att förstärka UNEP:s auktoritet i internationell miljöpolitik, särskilt med hänsyn till de internationella miljökonventionerna och i strategiskt samarbete med UNDP. - De nordiska länderna skall arbeta för att stärka och bredda finansieringen av UNEP och ta upp UNEP:s behov av ökad finansiering med andra länder, eventuellt genom samnordiska initiativ, däribland att länderna via respektive New York beskickningar anmodar dem att främja finansiering av UNEP via FN:s reguljära budget. De nordiska länderna skall stödja centrala UNEP-program, däribland PAGE och det 10-åriga ramprogrammet för hållbar produktion och konsumtion (10YFP). - MR-M beslutade att de nordiska länderna ska stödja förstärkningen av UNEP:s styrningssätt, bland annat med fokus på universellt medlemskap. - MR-M beslutade att Norge ansvarar för att arrangera ett nordiskt möte för NGO:s och andra relevanta stakeholders för att visa stöd till det civila samhällets roll i det internationella miljöarbetet, i uppföljningen av Rio+20 och för att diskutera hur de nordiska NGO:erna kan öka sitt samarbete med UNEP. - MR-M beslutade att miljösektorn (ÄK-M/AU) ska ta fram en översikt över pågående nordiska initiativ på bortom BNP temat, däribland näringslivets miljörapportering, samt ta fram ett konkret förslag på hur man kan arbeta vidare med det finska förslaget om ett tvärsektoriellt nordiskt samarbete på området, för behandling av MR- M under side 4 af 10

5 - MR-M beslutade att miljösektorn genom samnordiska diskussioner tar fram hur Norden skall förhålla sig till de pågående internationella initiativen, Friends of Fossile Fuel Subsidy Reform och Global Subsidy Initiative och hur man kan främja en större samverkan av dessa initiativ. En tjänstemannarapport och/eller en nordisk plattform för att diskutera möjliga teman kan ingå i övervägandena. MR-M ska dryfta temat igen i Kommentarer Stephen Stone från UNEP redogjorde för de konkreta resultat från Rio+20 vars uppföljning UNEP är involverad i, framför allt grön ekonomi, bortom BNP, det 10-åriga ramprogrammet för hållbar konsumtion och produktion, företagens hållbarhetsrapportering samt förstärkning av UNEP. Stone presenterade speciellt UNEP:s och ILO:s gemensamma PAGE-program och rådgivning inom grön ekonomi. Stone frågades om kopplingen mellan UNEP:s arbete med grön ekonomi och insatser inom hållbar konsumtion och produktion. Han ansåg att det är viktigt att hålla dessa teman konceptuellt isär på global nivå, även om den praktiska nationella implementeringen bör genomföras parallellt och koordinerat. Stone lyfte också upp behovet av att utveckla starka hållbarhetsmål med tvärsektoriella teman för att kunna ordentligt mäta framgång i utvecklingsarbetet. Han anser att UNEP borde ha en nyckelroll i denna process. Finland presenterade bortom BNP beslutet från Rio+20, samt både det nordiska och internationella arbetet kring detta tema. TEEB Nordic rapporten visar att det finns stora informationsklyftor och det finns behov för uppföljningsarbete i nordisk regi. De nordiska länderna borde främja användning och politisering av existerande indikatorer som kompletterar BNP, för att därmed kunna ge en bredare och mer rättvisande bild av det samhälleliga välbefinnandet. Det bör igångsättas en tvärsektoriell process på hög politisk nivå, där särskilt finans- och näringssektorer borde vara med, såsom nationella statistikbyråer. Man kunde även eventuellt diskutera företagens hållbarhetsrapportering i samband med detta tema. De andra länderna stöttade Finlands förslag och ansåg att det finns behov för nordiskt uppföljningsarbete, men efterlyste också en översikt över vilka initiativ redan finns på nationell, nordisk och internationell nivå. Danmark redogjorde för Rio+20 beslutet om företagens hållbarhetsrapportering, som ansågs vara avgörande för omställning till grön ekonomi. Det nordiska miljösamarbetet har en ideal position för att stödja det globala arbetet. Länderna kunde initiera nordiska partnerskap och ministerrådet kunde arrangera en samnordisk workshop. Detta tema kunde också följas upp i samband med bortom BNP diskussioner. Angående hållbara utvecklingsmål betonade Danmark viktigheten av att kräva efter en stark miljödimension och att UNEP får en central roll i processen. Det är också centralt att arbetet inte enbart sker i New York utan att processen också främjas nationellt och regionalt, till exempel genom informations- och erfarenhetsutbyte. MR-M diskuterade att det vore önskvärt om de nordiska utrikesdepartementen kunde gå i spetsen för ett dylikt initiativ, exempelvis ett SDG-seminarium med relevanta stakeholders. I detta sammanhang kunde även hållbarhetsrapporteringen adresseras. MR-M betonade betydelsen av att hållbara utvecklingsmål också reflekterar internationella miljömål och är i harmoni med FN:s millenniemål, samt att det arbetas för att UNEP får en roll i utvecklingsarbetet. side 5 af 10

6 Norge inledde under punkten om UNEP, speciellt införandet av ett universellt medlemskap, förstärkning av UNEP:s styrningssätt, samt behovet av att få flera stora länder med i att bidra till UNEP:s finansiering. De nordiska länderna kunde eventuellt ha samnordiska insatser för att förstärka UNEP:s arbete inom dessa områden. Sverige påpekade att det är viktigt att stödja UNEP:s roll med hänsyn till de internationella miljökonventionerna, samt UNEP:s samarbete med UNDP. Ordförandeskapet föreslog att det arrangeras ett nordiskt NGO-möte för att stödja det civila samhällets deltagande i internationell miljöpolitik och samarbete med UNEP. Det föreslogs att även andra stakeholders/representanter från major groups skulle kunna inviteras till mötet. MR-M betonade att UNEP bör ha en central roll i uppföljningen av Rio+20, speciellt genom PAGE-programmet och det 10-åriga ramprogrammet för hållbar konsumtion och produktion. Sverige föreslog att det skulle initieras nordiskt samarbete kring avskaffandet av subventioner för fossila bränslen, till exempel genom ett nordiskt möte där de nordiska ländernas roll i de två pågående internationella initiativen, Friends of fossile fuel reform och Global subsidy initiative kunde dryftas. Det är viktigt att utvecklingsländer inte använder nordiska biståndspengar för att subventionera fossila bränslen. Grönland presenterade deras nya nationella utvecklingsplan fram till 2025, med särskilt fokus på hållbar utveckling. Grönland stödde starkt arbetet med bortom BNP indikatorer och gav även sitt stöd till ett nordiskt NGO-möte och ansåg att det är viktigt att ha offentliga och transparenta processer där det civila samhället integreras. Island orienterade MR-M om en ny isländsk handlingsplan för grön ekonomi, som skulle kunna tjäna som inspiration för det fortsatta nordiska samarbetet på området. Bortom BNP diskussioner är mycket aktuella även på Åland. Det inte bara frågan om människornas välmående utan även livstillfredsställande. Speciellt arbetet med ekosystemtjänster fokuseras. 12/12 FN:s klimatförhandlingar Bilag Bilag 1 Klimaforhandlingerne i Doha och den nordiska NOAK-gruppe, notat fra Finland.doc Generalsekretærens indstilling - At MR-M diskuterer status for klimaforhandlingerne før COP18 i Doha - At MR-M tager informationen om den nordiske arbejdsgruppe for at understøtte klimaforhandlingerne (NOAK) til efterretning - side 6 af 10

7 Kommentarer Ministrarna diskuterade läget i förhandlingarna. Alla var eniga om att finansieringsfrågan och den gröna klimatfonden var mycket viktig eftersom det så kallade fast track finance skedet tar slut vid utgången av Och flera pekade på vikten av bilateralt samarbete och kontakter till vissa länder, såsom Ryssland, Kina och USA för att stärka deras motivation för att ro ett globalt avtal och den gröna klimatfonden i hamn. Finland föreslog att Norden kunde ta ett initiativ om finansering eftersom Green Climate Fund ännu inte är operativ. Det finns utrymme för nya finanseringskällor. Sverige ansåg att förhandlingarna är inne i ett skede med mycket svåra tekniska frågor men att utvecklingsländerna litar på att de nordiska länderna försöker påverka förhandlingarna på ett positivt sätt. Det behövs en arbetsplan i Doha och betoning av nyckelfrågor som rättvis bördefördelning. Sverige betonade NOAK:s roll som verksamt nordiskt instrument för att stödja klimatförhandlingarna. Grönland anförde behov dels för utveckling dels svårigheter med reduceringar av klimatutsläpp och ansåg att huvudansvaret ligger hos länder med stora utsläpp av klimatgaser. Man betonade Grönlands betydelse i klimatförändringarna i Arktis. 13/12 SLCP Bilag Bilag 1 slcp notat fra Sverige.docx Generalsekretærens indstilling - At MR-M diskuterer landenes rolle i det internationale klimasamarbejde indenfor rammen Climate and Clean Air Coalition. - At MR-M diskuterer projektet om monitering af emissioner af sod i de nordiske lande. - At MR-M diskuterer de nordiske landes muligheder for at bidrage til etableringen af metan-fonden PMFF for at støtte CDM-markedet. - Kommentarer Sverige redogjorde för sitt arbete i Arktiska rådet och i övrigt och bad att Island skulle ansluta sig till Climate and Clean Air Coalition. Sverige tog särskilt upp samarbete om utsläppskällor i Norden kopplat till det svenska ordförandeskapsprojektet i Nordiska ministerrådet år 2013 samt stöd från övriga länder för att etablera en metanfond för att stödja CDM-marknaden. 14/12 Sveriges ordförandeskap 2013 side 7 af 10

8 Bilagor Bilaga 1 Nordens miljö i en ny tid.pdf - Att MR-M noterar informationen om det svenska ordförandeskapsprogrammet år 2013 för kännedom. - Kommentarer Sverige informerade om sitt ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet år 2013, Nordens miljö i en ny tid. Sverige kommer under 2013 bland annat att fokusera påp Nordens gemensamma ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser, havsskydd, ekosystemtjänster, en giftfri vardag och grön ekonomi. 15/12 Möte med Nordisk råds miljö- och naturresursutvalg Bilagor Bilaga 1 Nordiska rådets diskussionsunderlag för mötet med de nordiska miljöministrarna.docx Bilaga 2 Statusrapport Svanen Vision 2015 Bilaga 3 Status report October 2012 Seizing ecolabelling and sustainable public procurement opportunities in the Southern Cone countries - Att MR-M diskuterar dialogen med Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott. - Kommentarer Ministrarna delade upp sina anföranden på mötet med Nordiska rådets miljöoch naturresursutskott så att Norge talade om de nordiska ländernas uppföljning av Rio+20 och om Svanen medan Finland talade om NEFCO. Övriga ministrar kunde gå in i debatten när man så önskade. 16/12 Övriga frågor Bilagor Bilaga 1 Information om särskilt farliga ämnen i REACH förordningen side 8 af 10

9 Bilaga 2 Bilaga 3 från Sverige Artikel 33 exempel.docx Ejder och andra sjöfåglars minskning i Nordens havsområden från Sverige - Att MR-M diskuterar tolkningen av REACH-förordningen om farliga kemikalier i varor. - Att MR-M diskuterar minskning av ejder och andra sjöfåglar i Nordens havsområden. MR-M beslutade att intensifiera nordiskt samarbete om minskning av sjöfåglar i Nordens havsområden. Kommentarer Sverige redogjorde för sin syn på REACH-förordningens tolkning av farliga kemikalier i varor. Finland svarade att man fullt delar Sveriges syn på vikten att ha en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön. Angående REACH artikelns nuvarande form som Sverige hänvisar till har Finland haft samma juridiska tolkning som EU-kommissionen och ECHA och man var ense om att man var oenig med Sverige men att man föredrog att diskutera frågan vidare i EU. Länderna uttryckte sitt uppskattande och fortsatta engagemang för det nordiska kemikaliesamarbetet som visat goda resultat i många EU- och internationella sammanhang. Grönland sade att man tillsammans med Färöarna inte har varit inkluderade i de tidigare underökningarna om hormonförstörande ämnen och att Grönland och Färöarna i framtiden bör inkluderas i liknande undersökningar. Utsläpp av kemikalier och giftiga ämnen påverkar starkt fiskebeståndet i Nordatlanten. Sverige informerade också om minskning av ejder och andra sjöfåglar i Nordens havsområden och fick stöd från övriga länder om att intensifiera nordiskt samarbete om detta. Danmark informerade om Polens import av stora mängder ukrainskt HCBavfall och en oro för Östersjöns miljö i förhållande till om avfallet hanteras miljömässigt försvarbart såväl vad gäller förvaring som bortskaffande. Avfallet ligger oskyddat deponerat vid Östersjökusten. Danmark har en dialog med polska myndigheter och den danske miljöministern har dryftat saken med sin polska kollega samt har vänt sig till EU-kommissionär Janez Potočnik. Danmark uppmanar särskilt Sverige och Finland att följa saken, häribland i HELCOM-regi. Norge informerade om samarbetet med Myanmar som har utvecklats fruktbart sedan Norges f.d. miljöministerns besök i landet förra året. Ett samarbete mellan miljöministerierna är under utveckling (främst skogsområdet). De nordiska länderna öppnar dessutom i dagarna en gemensam nordisk beskickning i Myanmar. Nordiska ministerrådets sekretariatet informerade om att Nordiska ministerrådets budget 2013 ligger oförändrad men att man har fattat beslut om nedskärningar för 2014 med 5% och ytterligare 5% under Ramar för fackministerråden för 2014 ska diskuteras av MR-SAM i februari. side 9 af 10

10 side 10 af 10