SPA NNANDE SPA NNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPA NNANDE SPA NNINGAR"

Transkript

1 BEARBETNING FRÅN A TILL Ö A Ö Detta avslutande kapitel i avdelningen om traditionell formsprutning, beskriver vad som händer då formen fylls och hur plasten krymper. I nästa kapitel berör vi speciella formsprutningsmetoder. Materialorienteringar och formgodsets krympning SPA NNANDE SPA NNINGAR En termoplast består av jättemolekyler, som i smält form bildar ett trassligt nystan. Vid formsprutning orienterar sig jättemolekylerna i plastmassans flödesriktning men molekylerna hakar också i varandra vilket har en hämmande effekt på flödet. Orienteringen fryser inne då plastdetaljen stelnar och det uppstår spänningar. Plasten tenderar emellertid till att återgå till sin avspända form genom relaxation, särskilt då temperaturen höjs. Vanligen är relaxationen inte särskilt stor utan det kvarstår en restspänning, som utgör skillnaden mellan orienteringsspänningen och relaxationen. Molekylorienteringen ger en hög draghållfasthet hos den stelnade plasten i flödesriktningen, vilket huvudsakligen beror på molekylernas interatomära krafter samt den fjädrande effekt, som uppstår då den sicksackformade molekylkedjan sträcks vid belastning i dragriktningen. Materialets styrka i tvärriktningen är emellertid svag och beror huvudsakligen på de inter- molekylära bindningarna. I en typisk termoplast är nämligen de intermolekylära bindningarna styrka endast 10 procent av de interatomära. De svaga intermolekylära bindningarna gör att molekylerna kan glida i förhållande till varandra, vilket ger smältan en viskös karaktär. Även slagsegheten påverkas av molekylorienteringen. I vidstående figur ser vi en formsprutad rektangulär skiva som formsprutats med ett intag i mitten. Ur skivan har man skurit ur provbitar, som skårats. Slagprovning av den vänstra biten ger ett högre slagseghetsvärde än den högra på grund av molekylorienteringen. Sträckning av polymernystan och makromolekyler Slagsegheten beroende på molekylorientering Lars-Erik Edshammar Experimentella studier av formfyllningsförloppet Naturligtvis är det svårt att analysera vad som verkligen händer i ett formrum vid formsprutning. Man har emellertid tagit fram metoder för att direkt eller indirekt undersöka hur fyllningen av formen går till. Man har exempelvis använt formar tillverkade av glas, som har parallella väggar. Formfyllningsförloppet i glasformen har följts med en höghastighetskamera. Med denna metod har man studerat vad som sker i en cirkulär PLASTFORUM Nr skiva med punktintag i kanten och jämfört resultatet med förloppet i en cirkulär skiva med centralintag. Man har även undersökt vad som händer i en rektangulär platta av glas med punktintag i kanten. Man ser att smältans flytfront omedelbart vid inträdet i formrummet bildar ett tunt fryst skikt vid kontakt med den kalla glasväggen. Enligt mikroskopiska undersökningar förekommer ingen molekylorientering i detta skikt. Det lager av smält plast, som står i omedelbar kontakt med det stelnade kalla skiktet har en hög viskositet på Molekylorienteringar vid fyllning av formrummet 45

2 BEARBETNING FRÅN A TILL Ö A Ö Polymerens flytningsförlopp genom fördelningskanal, intag och formrum Treskiktlaminat i formsprutgods Molekylrelaxtion och dimensionsändringar vid värmebehandling av en opak skiva grund av låg temperatur och utsätts för höga skjuvkrafter under inverkan av den mer lättflytande plastmassan i centrum. Molekylerna i detta lager sträcks därför ut och orienteras i flytriktningen en bit från formväggen medan plastmassan i kärnan är anisotrop. I princip erhåller man således ett laminat med tre skikt enligt vidstående figur. Då formsprutningen går mot sitt slut fryser intaget och de krafter, som orsakat skjuvningar och orienteringar upphör. Orienteringseffekter har också studerats genom att spruta in plast stegvis i en vanlig stålform varefter man analyserat var och en av de allt större bitarna. Då en testplatta av en amorf plast formsprutas i en glasform kan orienteringarna studeras med hjälp av två korslagda polariserade filter, som genomlyses med vitt ljus. Man åstadkommer på detta sätt dubbelbrytning, som ger ett fotoelastiskt mönster vars färgspektra och densiteter avslöjar både orienteringar och inre spänningar i den formsprutade anisotropa skivan. När det gäller enkla former går det att bestämma spänningar och orienteringar kvantitativt med hjälp av ett transmissionsmikroskop. För formgods av komplexa former kan man endast göra kvalitativa uppskattningar för att belysa hur processen påverkat materialet. Ytterligare en provmetod utförs med ultraljud och tillämpas vid oförstörande provning av formsprutade produkter. Optiska metoder kan inte användas vid spänningsanalyser av opaka och delkristallina material. Man kan i stället använda en enkel metod, som innebär att man inför markeringar av cirkulära fält i ytan av en formsprutad rektangulär skiva. Då skivan värmebehandlas och spänningarna upplöses genom relaxation deformeras skivan och fälten blir ellipsformade enligt vidstående figur. Metoden är således indirekt och visar hur de orienterade molekylerna mer eller mindre återgår till sin tidigare avspända form. Om värmebehandlingen är tillräcklig återstår inga restspänningar. Provet kallas på engelska reversion test och värmebehandlingen sker i en ugn eller genom att doppa skivan i en inert varm vätska som silikonolja. Restspänningar kan konstateras om den formsprutade produkten sänks ned i en vätska, som utlöser spänningssprickor. Ofta används ett lösningsmedel men i vissa fall kan spänningssprickor t o m uppstå i kontakt med vatten. Provet fungerar inte vid låga dragspänningar eller vid höga tryckspänningar eftersom sprickorna trycks ihop. Provet har praktisk betydelse då man kontrollerar om att formsprutgods är spänningsfritt innan det förs ned i sura bad vid metallisering. Stelningsförloppet i formrummet Vi har i tidigare kapitel beskrivit hur plastsmältan flyter genom fördelningskanaler och hur molekylerna orienteras i strömningsriktningen. Smältan har låg hastighet närmast kanalens vägg på grund av vidhäftning mot metallen. Plasten stelnar vid väggen om kanalen är kall men om man använder en ett varmkanalsystem kan plasten hålla sig flytande. Då smältan passerar intaget, som har en mindre diameter än fördelningskanalen blir smältan varmare och mer lättflytande och bildar en flytfront med hög hastighet i mitten. I denna form träder smältan in i formrummet och smältan kyls snabbt i ett skikt närmast den kalla formväggen. Den flytande plasten skrider fram mellan formrummets väggar under det att ytterligare plast stelnar mot formväggen. Enligt bifogade figur bildar smältan en flytfront, som brukar beskrivas som fontänliknande. Analyser av formgodset visar att det material, som stelnar närmast formväggen stort sett saknar orientering i likhet med experimenten ovan. Smältan i ett lager närmast det stelnade skiktet har hög viskositet på grund av det stelnade skiktets låga temperatur. I detta lager uppstår därför en kraftig orientering av molekylerna på grund av de skjuvkrafter, som uppstår då den lättflytande smältan i mitten släpar med sig material i sin rörelse framåt mellan formväggarna (den stelnade plastens värmekonduktiviteten är lägre än plastsmältans, vilket leder till att värmeledningen till formväggen är låg). 46 PLASTFORUM Nr

3 Molekylorienteringar Vi har konstaterat att då formrummet börjar fyllas klibbar plastmassan omedelbart fast och stelnar mot den kalla formväggen. Under det stelnade skiktet bildas ett lager av starkt orienterad plast med molekylerna utsträckta i flytriktningen. Då plastmassan stelnar i formrummet blir molekylernas orienteringar infrysta och det uppstår spänningar i godset. Molekylerna strävar emellertid till att återgå till sin tidigare form genom relaxation. Relaxationen kan vara mer eller mindre utvecklad och ofta kvarstår restorienteringar. Restorienteringen blir hög om den aktuella polymeren har en hög medelmolmassa och formfyllningen sker med högt tryck. Man utformar därför formrummet så att det helst fylls under så lågt tryck som möjligt. Man fyller således formen från tjocka sektioner till tunna. Dessutom kan man anpassa processparametrarna så att det totala trycket blir lågt. Relaxationen ökar med temperaturen eftersom molekylerna då har högre rörlighet. En varm formvägg ökar således relaxationen. En varm formvägg betyder emellertid en längre kyltid och därmed högre bearbetningskostnader. Man har försökt införa termiskt isolerande skikt av keramiskt material eller en högtemperaturlack på verktygsstålet för att minska formväggens kylande effekt. Formväggen får då ett lägre värmeövergångstal och temperaturen ökar i ytskikten, vilket betyder minskade molekylorienteringar och hög relaxation. Teoretiskt är resonemanget riktigt men cykeltiderna blir för långa, vilket försämrar ekonomin. Det är dessutom svårt att få tag i beläggningar, som är tillräckligt nötningsoch värmebeständiga för att klara normala seriestorlekar. Materialorienteringen styrs huvudsakligen på följande sätt: 1. Hög temperatur hos smältan och formen minskar viskositeten, underlättar fyllningen av formen och ökar relaxationen. 2. En hög insprutningshastighet leder till att det isolerande frusna skinnet närmast formväggen blir tunt. Underliggande lager av plastsmälta kyls mindre, skjuvkrafterna och därmed orienteringen i lagret minskar och fyllningen av formen underlättas. Intaget fryser snabbt, orienteringen upphör och relaxationen börjar göra sig gällande. För hög insprutningshastighet kan emellertid ge orienteringar i ytan, som ökar risken för spänningskorrosion. 3. Trycket skall hållas lågt i formrummet eftersom en hög kompression (överpackning) minskar relaxationen. 4. En mindre diameter hos intaget minskar orienteringen eftersom friktionen i intaget ger ökad värmebildning och därmed ökad relaxation. Ett stort intag bidrar till sen frysning, vilket ökar graden av orientering. Orienteringar kan öka lokalt om smältfronten stöter på ett hinder i formrummet. Smältans hastighet minskar, viskositeten ökar och därmed minskar också relaxationen. Desamma gäller då smältan når slutet av formen och intaget inte är rätt dimensionerat. Trycket i formrummet Analyser av formsprutningsprocessen har lett till förfiningar av processkontrollen. Trycket i formrummet har en central roll i dessa analyser. Metoder för att mäta trycket sker numera med avancerade tryckgivare vanligtvis baserade på piezokristaller. Mätningarna är möjliga även under besvärliga temperatur- och tryckförhållanden. En typisk tryckkurva ges i figuren nedan och man kan urskilja tre faser i förloppet: insprutning av plast i formrummet, sammantryckning av plastsmältan (packning, kompression) samt eftertryck då smältan stelnar under tryck. Hur de olika stegen påverkar formsprutgodsets egenskaper framgår av texten i figuren. Insprutningsfasen påverkar huvudsakligen Schematisk beskrivning av trycket i formrummet formgodsets utseende och eftertrycket dess dimensioner. De tillstånd som råder vid formsprutning kan beskrivas med hjälp av ett PVT-diagram I ett sådant diagram avsätts den specifika volymen (1/ρ) mot temperaturen vid olika tryck från atmosfärstryck och uppåt. Diagram av detta slag illustrerar den stora skillnaden mellan amorfa och delkristallina plaster men utgör också ett hjälpmedel för att optimera processparametrarna vid formsprutning. PVT-diagrammet Vid formsprutning beror plastens krympning på två motsatta effekter: den naturliga termiska sammandragningen då smältan kyls och eftertrycket som håller smältan tryckt mot formväggarna tills det moment då plasten stelnar i intaget. Eftertrycket fungerar eftersom smältan är hoptryckbar. Volymminskningen för en amorf polymer som polystyren är ca 7 procent vid avsvalning från smälta till rumstemperatur (från 195ºC till 23ºC). Volymminskningen för en delkristallin polymer som PA 66 är 14 procent vid avsvalning (från 285ºC till 23ºC) medan volymminskningen är 18 procent för PE- LD (0,916 g/cm 3 ) vid avsvalning (från 195ºC till 23ºC). Vid det höga tryck, som råder vid formsprutning blir plastsmältans densitet betydligt högre än vid atmosfärstryck och det sker en volymminskning. Vid 160ºC intar en smälta av 1 kg av PE-LD volymen 1,3 dm 3 vid atmosfärstryck (10 5 Pa) men vid 1000 gånger högre tryck sjunker volymen till ca 1,2 dm 3. PLASTFORUM Nr

4 BEARBETNING FRÅN A TILL Ö A Ö Schematiskt PVT-program med tryckkurvan under en formsprutningscykel Typiska PVT-kurvor för amorfa och delkristallina polymerer Volymskillnader hos en plast på grund av tryck och temperatur måste vägas mot varandra för att minimera insjukningar, porer och skevningar hos ett formsprutgods och framför allt om detaljen besår av en delkristallin plast som PE- LD. Om formrummet fylls med smälta, som får svalna utan pålagt tryck blir resultatet kraftiga insjunkningar, porer och inbyggda spänningar hos formgodset. Sker formfyllningen under tryck kan 7-8 procent mer plast pressas in i formrummet och volymminskningen blir mindre. Genom att bibehålla trycket under en del av kyltiden införs ytterligare smälta för att minska insjunkningar och kvarvarande spänningar. Volymen hos plastmassan ändras således genom inverkan av både temperatur och tryck. Den naturliga volymminskningen vid kylning kan relateras kvantitativt till den specifika volymen, som är det reciproka värdet av densiteten (1/ρ). Den specifika volymen är dessutom relaterad till både polymerens tryck och temperatur, vilket har uttryckts i tillståndsekvationer, som påminner om gasernas allmänna tillståndslag: pv=nrt Spencer och Gilmore föreslog en sådan ekvation 1950, som kunde användas för att beskriva expansionen och kontraktionen av polystyren enligt följande allmänna uttryck: (P + a)(v b) = RT/M där P är det hydrostatiska trycket, v är den specifika volymen (1/ρ), R är den universella gaskonstanten och M är molmassan, T är absoluta temperaturen hos polymeren och a och b är materialkonstanter. Uttrycket säger helt enkelt att Schematiskt beskrivning av formsprutningscykeln tryck, temperatur och specifik volym är relaterade till varandra så att varje angivelse av temperatur och tryck motsvaras av en specifik volym. Sambandet mellan tryck, temperatur och specifik volym kan bestämmas experimentellt. Tryck, volym och temperaturdata presenteras i ett PVT-diagram som ger specifika volymen som funktion av temperaturen vid olika konstanta tryck (isobarer). (PVT skrivs ofta P- v-t och även pvt). I teorin är det möjligt att följa den specifik volymens förändring under en formsprutningscykel och exakt förutse den slutliga volymen och volymkrympningen. Tillgängliga dataprogram är baserade på ovanstående eller liknande formler. PVT-kurvor för amorfa och delkristallina termoplaster skiljer sig åt, vilket framgår av bifogade figur. Båda plasttyperna visar att den specifika volymen är linjärt beroende av temperaturen så länge de är i smält form och således är amorfa. Pilen i diagrammet indikerar att trycket ökar då den specifika volymen minskar. I fast fas är kurvorna olika beroende på och de delkristallina polymererna får en exponentiell lutning i det temperaturområde där kristalliterna upplöses eller bildas. Vi låg temperatur är det delkristallina materialet tätt packat och har hög densitet (låg specifik volym) men övergår då kristalliterna upplöses till en amorf smälta med hög specifik volym. Omvänt är fasomvandlingen från amorf smälta till delkristallin fas förenat med en krympning, som saknar motsvarighet hos den amorfa polymeren. PVT-diagrammen beskriver i detta fall skillnaden mellan amorfa och delkristallina plaster. PVT-diagrammet är även användbart för att studera formfyllningsförloppet: formfyllningsfasen, kompressionsfasen (packningsfasen) och eftertrycksfasen. (Eftertrycket 48 PLASTFORUM Nr

5 får inte börja verka för tidigt eller för sent och skall verka fullt ut). Formfyllningen utförd med ett korrekt verkande eftertryck kan följas i vidstående PVT-diagram. Hur de olika faserna ingår i formsprutningscykel beskrivs också längs en annan figurs tidsaxel (se föregående sida). Enligt figuren är kylningen av detaljen det mest tidsödande momentet i cykeln. Processen inleds med insprutning av en het smälta i en relativt kall form och trycket stiger succesivt från atmosfärstryck. Vid 1 har formrummet fyllts med smälta. Mellan 1 och 2 komprimeras plastsmältan och når ett högt tryck medan den specifika volymen minskar och avkylningen är måttlig. Plastsmältan stelnar vid den kalla formväggen under det att den krymper. Mellan 2 till 3 fungerar skruven som en kolv och trycker in ytterligare material in i formrummet för att kompensera för krympningen tills intaget fryser (eftertryck). Den specifika volymen avtar men blir konstant när plastsmältan stelnar i intaget (3). Vid denna punkt är detaljens kärna fortfarande flytande och fortsätter att krympa inne i kärnan utan kompensation. Trycket och temperaturen sjunker mellan 3 och 4. Vid 4 råder atmosfärstryck och temperaturen sjunker ytterligare under det att formsprutgodset krymper (4-5). Formgodset kan avformas först då temperaturen är så låg (5) att godset inte deformeras varefter det krymper ytterligare under det att det kyls till rumstemperatur. Plastens linjära krympning PVT-diagrammet visar hur en plastdetalj volymkrymper då den kyls från smälta till fast fas och volymkrympen går att beräkna. Emellertid är det den linjära krympen som är av intresse för konstruktören och tillverkaren av formverktyget. Riktvärden för den linjära formkrympningen i procent och mätt efter avkylning ges för några vanliga plaster i följande tabell: Krympförhållanden för acetalplast-sampolymerer (KÄLLA HOECHST) Dimensionsförändringar-tid De flesta amorfa plasterna har således en låg krymp vanligen mellan 0,5 procent till 0,8 procent (ofta skrivs 0,005 0,008 mm/mm). Eftersom delkristallina plaster får en högre densitet vid avkylning är krympen i storleksordningen 1 2 procent (0,010 0,020 mm/mm). Det är mycket lättare att förutse och kontrollera krympen hos en amorf plast än en delkristallin. Därför tillverkas kameror och CD-skivor i den amorfa plasten polykarbonat. En plast som dessutom är slagseg och tål relativt hög temperatur. AMORFA PLASTER DELKRISTALLINA PLASTER Akrylplast, PMMA 0,3 0,6 Acetalplast 1,5 2,5 ABS 0,4 0,6 PA 6 0,8 1,4 Cellulosaacetat, CA 0,5 0,7 PA 66 1,3 1,5 Hård PVC 0,3 0,5 PA 12 0,8 2,0 Styrenplast 0,5 0,7 PE-LD 1,5 4,0 Karbonatplast 0,6 0,8 PE-HD 2,0 4,0 Sulfonplast 0,5 0,7 Propenplast 1,2 2,0 Polymerer som innehåller fyllmedel krymper vanligen mindre än ofyllda polymerer eftersom fyllmedlen har låga termiska utvidgningskoefficienter. Amorf ABS med 30 procent glasfiber har en krymp i flödesriktningen som är 0,1 procent och tvärs flödet är krympen 0,2 procent. Acetalplast som är delkristallin ger utan glas en krymp upp till 2,5 procent längs men 2 procent tvärs flödesriktningen. Acetalplast med 30 procent glas krymper däremot 0,3 längs och 1,6 procent tvärs flödesriktningen. Observera att krympningen är beroende av glasfibrernas orientering. Blandningar av glasfibrer och glassfärer tenderar till att ge likartad krymp i alla riktningar. En ojämn krymp fås om formsprutgodset har en ojämn väggtjocklek, skarpa hörn och tillverkas med långa flytvägar Krympningen i formen kompenseras med en ökning av formens PLASTFORUM Nr

6 BEARBETNING FRÅN A TILL Ö A Ö mått. Vid formtillverkningen riktar man in sig på detaljens minsta tillåtna mått för att ge möjligheter till justeringar under provtillverkningen. För delkristallina plaster blir andelen kristalliserat material större om formen håller hög temperatur. Hög formtemperatur betyder emellertid långa cykeltider och dålig ekonomi. Normalt sker därför ej fullständig kristallisation utan den fortsätter sedan formgodset lämnat formrummet och godset kan fortsätta att krympa i dagar. Denna s k efterkrymp definieras som skillnaden mellan detaljens mått en viss tid efter utstötningen och det mått detaljen intagit efter stabilisering. Efterkrympen kan påskyndas genom att detaljen värmebehandlas. Kylhastigheten är således relativt hög vid formsprutning men är högre i detaljens yta än i dess inre. För vissa delkristallin plaster kan kylhastigheten ge dramatiska resultat. PET är en sådan plast. Ämnen för tillverkning av PET-flaskor formsprutas i en så kall form att de är glasklara. När ämnet sträckblåses är materialet fortfarande glasklart. Det går inte att tillverka PBT-flaskor på detta sätt. PBT kristalliserar mycket snabbare än PET och kristallisationen reduceras endast i ett mycket tunt ytskikt. Betrakta krympförhållanden för acetalplast (sampolymer) i vidstående figur. Om formtemperaturen är hög (120ºC) så är efterkrympen endast 0,1 procent. Om formtemperaturen är låg (60ºC) blir efterkrympen betydligt högre och 0,65 procent, vilket leder till en okontrollerad krymp hos plastdetaljen. Den kan vara frestande för en formsprutare att använda en låg formtemperatur eftersom cykeltiden blir kortare och tycks ge bättre ekonomi. Det är inte bara efterkrympen som ställer till problem när det gäller måtten. En komplikation tillkommer för hygroskopiska material som PA 66 och PBT, vilka sväller genom vattenupptagning (se figur). Granulat av dessa plaster torkas innan de formsprutas. Det avformade godset är varmt och torrt när det lämnar formsprutan. Inledningsvis krymper godset på grund av kristallisation men därefter sväller det och tar åter upp vatten. Processen kan ta dagar i Dimensioner vid formsprutning av PA 66 anspråk såvida inte detaljen konditioneras i vatten för att påskynda vattenupptagningen. Krympdata för delkristallina plaster ges efter 48 timmar, 23ºC och 50 procent relativ fuktighet Amorfa plaster krymper snabbt i takt med sin termiska utvidgningskoefficient. Inre spänningar utjämnas och en dimensionsstabilitet inställer sig efter ca 30 minuter. För polykarbonat, som har låg fuktupptagning behövs dessutom ingen fuktkonditionering. Toleranser och måttspridning Vid formsprutning tillverkas plastdetaljer med sämre måttnoggrannhet än vad som i allmänhet åstadkoms vid tillverkning av ståldetaljer. Diskussioner kring toleranser undviks ofta i facklitteraturen, eftersom de är svåra att ange på grund av ovannämnda förhållanden. Stor värmeutvidgning, svällning i fukt och tidsrelaterade formförändringar gör att alltför snäva toleranser ter sig meningslösa. I vidstående figur ges variationer av måtten vid formsprutning av en detalj av PA 66, vilka belyser en del av problemen. Vid formsprutning av delkristallina plaster under normala förhållanden kan man ej nå ISO-toleranserna IT5, IT6 eller IT7. Normalt når man IT10 om man håller sig inom ramen för normala kostnader. IT9 innebär högre kostnader och IT8 väsenligt högre (vid spånskärande bearbetning av plasthalvfabrikat når man IT7). Formsprutgodsets mått bestäms av formens måttnoggranhet, som varierar något under processens gång på grund av nötning. Formen sväller då den varma smältan sprutas in i formrummet och den kan deformeras om trycket i formrummet blir för stort. Man har därför infört begreppet måttspridning, som avser skillnaden mellan största och minsta värde för ett bestämt mått hos en detalj under processens gång. Måttspridningen anger således det mått man kan förvänta sig hos detaljer tillverkade i en normal serie formsprutgods. I en svensk standard indelas varje plastmaterial i tre måttspridningsklasser och man har gett dem kodbeteckningar. Med hjälp av tabeller tar man fram måttspridningen. Man skiljer mellan formbundna mått och icke formbundna mått. De formbundna bestäms av de båda formhalvornas mått och det icke formbunda beror på att formhalvorna förskjuts något under processens gång på grund av gradbildning i delningsplanet. Måttspridningsberäkningar är för omfattande för att genomgås här. Av ekonomiska skäl ligger det i både kundens och bearbetarens intresse att inte välja snävare måttspridning (toleranser) än vad funktionen kräver eller som tysken uttrycker det: nicht so genau wie möglich, sondern so genau wie nötig. Konstruktören måste också ta hänsyn till vad som händer med plastdetaljen under dess användning t ex påverkan av fukt, temperatur, miljö och olika typer av belastningar. Man skiljer därför på tillverkningstoleranser och användningstoleranser, som uttrycker dimensionsförändringar under detaljens livstid. 50 PLASTFORUM Nr

DET CENTRALA I FORMSPRUTNINGSPROCESSEN

DET CENTRALA I FORMSPRUTNINGSPROCESSEN Detta kapitel i Plastforums artikelserie om de olika bearbetningsmetoderna ger en beskrivning av olika typer av formverktyg och de delar plastsmältan möter i sin väg från formsprutans munstycke till formrummet.

Läs mer

Formsprutning av plaster

Formsprutning av plaster Mälardalens Högskola Formsprutning av plaster Produktutveckling 3 Malin Bånghammar, cke20, mbr07004@student.mdh.se 2010 01 11 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Vad är formsprutning... 4 3 Varför formsprutning...

Läs mer

Jonas Ivarsson 2010 01 11

Jonas Ivarsson 2010 01 11 MÄLARDALENS HÖGSKOLA FORMSPRUTNING PM 2010 01 11 PM i kursen Produktutveckling 3 KPP039 Examinator: Rolf Lövgren 2010 Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori... 3 Grundmaterial... 3 Termoplaster... 3

Läs mer

Certifieringskrav maskinställare

Certifieringskrav maskinställare Certifieringskrav maskinställare 1. Målsättning Vid certifiering skall eleven ha uppvisat kompetens för att - Sätta upp formverktyg och kringutrustning och starta produktion efter givna instruktioner.

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap

Läs mer

Svensk Plastindustriförening, SPIF 1(6)

Svensk Plastindustriförening, SPIF 1(6) Svensk Plastindustriförening, SPIF 1(6) Certieringskrav för godkännande av funktionen teknisk kundservice (formsprutning) enligt SPIF:s branschkrav 1. Utbildnings- och kunskapskrav För att bli godkänd

Läs mer

ALTERNATIV FORMSPRUTNING

ALTERNATIV FORMSPRUTNING I detta kapitel om tillverkningsteknik tar vi upp två viktiga alternativ till konventionell formsprutning. Båda metoderna ger vinster när det gäller komponentens vikt, insjunkningar och skevhet. Tillverkningen

Läs mer

Polymeren saknar en exakt smältpunkt.

Polymeren saknar en exakt smältpunkt. Vi har i tidigare kapitel i Plastforums artikelserie om de olika bearbetningsmetoderna följt plastens väg vid formsprutning från inlopp till intag. Därefter vidtar avsvalning och formning i formrummet.

Läs mer

Svensk Plastindustriförening - SPIF

Svensk Plastindustriförening - SPIF Certifieringskrav för godkännande av kvalitetsansvarig (formsprutning) enligt SPIF:s branschkrav 1. Utbildnings- och kunskapskrav För att bli godkänd som diplomerad tekniker enligt SPIF:s branschkrav gäller

Läs mer

SPIF-Svensk Plastindustriförening

SPIF-Svensk Plastindustriförening SPIF- Certifieringskrav för godkännande enligt SPIF:s branschkrav (formsprutning) Kategori 6: Teknisk kundservice 1. Utbildnings- och kunskapskrav För att bli godkänd som diplomerad teknisk kundservice*

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

MYCKET PÅ EN GÅNG A Ö. Formsprutning med flera färger och funktioner

MYCKET PÅ EN GÅNG A Ö. Formsprutning med flera färger och funktioner De flesta tandborstar tillverkas idag med hjälp av multikomponentsprutning. Många består av tre plaster i kombination, nämligen SAN, PP och TPE. FOTO: BASF Formsprutning med flera komponenter ger möjligheter

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 1 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Filmer för plasttillverkning: EBM

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Leveransspecifikation: Upptappning av bi-vax

Leveransspecifikation: Upptappning av bi-vax 1/6 Leveransspecifikation: Krav: Renat bi-vax utan luftfickor i slutna och öppna specialkärl. Allmänt De aktuella kärlen ska fyllas med bi-vax utan att luftfickor skapas vid krympning. Järnbehållarna är,

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Företagsinformation. Mindre serier, prototyper och modeller

Företagsinformation. Mindre serier, prototyper och modeller Företagsinformation Mindre serier, prototyper och modeller BA Prototypverkstad är ett företag som jobbar med produktutveckling. Verksamheten är främst inriktad på att ta fram prototyper, modeller, mindre

Läs mer

Certifieringskrav formsprutningstekniker

Certifieringskrav formsprutningstekniker Certifieringskrav formsprutningstekniker 1 Målsättning Utöver det som krävs för maskinställarcertifikat - Utprovning och igångkörning av nya formsprutningsverktyg. - Upprätta maskininstruktioner, kontrollinstruktioner

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Plast som Konstruktionsmaterial

Plast som Konstruktionsmaterial Plast som Konstruktionsmaterial Produktutveckling 3 Av: Hoda Karim Kurskod: KPP039 Examinator: Rolf Lövgren 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Råvara Material Egenskaper Olika plasttyper Tillverkning Formgivnings

Läs mer

Att ta fram en plastprodukt 2008-12-11 / Sidan 1 av 6

Att ta fram en plastprodukt 2008-12-11 / Sidan 1 av 6 2008-12-11 / Sidan 1 av 6 Produktkännedom För en korrekt offert och vid order en optimal produkt fordras att en lämpligt utformad funktionsbeskrivning och en kravspecifikation följer med förfrågningsunderlaget

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Materialkunskap? Framtiden?

Materialkunskap? Framtiden? Vad är plast? 40 000-1800 f. Kr. Stenåldern 8000-500 f. Kr. Bronsåldern 500 f.-1050 e. Kr. Järnåldern 1050-1520 e. Kr Medeltiden 1800-talet 1950-talet 1990-talet Materialkunskap? Industrialisering Plaståldern

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna

Läs mer

Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser

Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser Mekanisk liggkomfort Man hör ofta att en säng är skön att ligga i - att den ger god komfort. Med detta underförstås, att sängen är mjuk och att den därmed har förmåga att fördela kroppstyngden så, att

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Bearbetning Varia Dekorpaneler

Bearbetning Varia Dekorpaneler Bearbetning Varia Dekorpaneler Generellt Variapanelerna som är tillverkade av Ecoresin kan bearbetas med de flesta verktyg avsedda för plast-, trä-, och metallbearbetning. Det är viktigt att hastigheten

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

FORMSPRUTPROBLEMENS I TOPP. Plastforum nordica nr 7, del 2, maj 2001

FORMSPRUTPROBLEMENS I TOPP. Plastforum nordica nr 7, del 2, maj 2001 FORMSPRUTPROBLEMENS 10 Plastforum nordica nr 7, del 2, maj 2001 FORMSPRUTPROBLEMENS 10 Innehåll 5 Innehåll 8 9 Fuktighet i materialet 10 11 Underdimensionerade ingötssystem 12 13 Felaktig ingötsplacering

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning

Läs mer

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Formsprutningsverktyg i magnesium Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet för maskinteknik

Formsprutningsverktyg i magnesium Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet för maskinteknik Formsprutningsverktyg i magnesium Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet för maskinteknik LINN MYRTHIL SKAGERLIND EMIL ÖDEBRINK LINUS LARSSON Institutionen för material- och tillverkningsteknik CHALMERS

Läs mer

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer

ULTRALJUDSVETSNING FOGNINGSMETODER DEL 1

ULTRALJUDSVETSNING FOGNINGSMETODER DEL 1 ULTRALJUDSVETSNING Vanligaste metoden fogar med vibrationer FOGNINGSMETODER DEL 1 Formsprutgodset är vanligen en del av en färdig produkt. Plastdetaljen fogas till en annan plastdetalj eller till en detalj

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan. Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Svängande stavar och fjädrar höstterminen 2007 Fysiska institutionen kurslaboratoriet LTH Svängande stavar och fjädrar

Läs mer

Bronsbussning COB098F fläns DIN 1494

Bronsbussning COB098F fläns DIN 1494 Produkter Lager Glidlager och Bussningar Brons Bronsbussning COB098F fläns DIN 1494 Bronsbussning försedd med genomgående hål Större lagringskapacitet av smörjmedel som tillåter längre smörjintervaller

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

Bearbetningsguide för vidhäftning. Inledning. Dubbelsprutning

Bearbetningsguide för vidhäftning. Inledning. Dubbelsprutning Bearbetningsguide - för vidhäftning Bearbetningsguide för vidhäftning Inledning Dubbelsprutning Termoelaster vidhäftar mot de mest använda konstruktionsplasterna. Materialen fogas samman redan under tillverkningen

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 4

Termodynamik Föreläsning 4 Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner

Läs mer

Från bägare till badkar

Från bägare till badkar Från bägare till badkar VARMFORMNING I nästa nummer: Limning Varmformning eller thermoforming, har ett brett till lämpnings område från till verkning av engångs bägare till kylskåpsinredningar, badkar

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning). EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,

Läs mer

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Monteringsanvisning ROT-GOLV. Montering på underlag av

Monteringsanvisning ROT-GOLV. Montering på underlag av Monteringsanvisning Okt 2003 Utgåva 2 ROT-GOLV Montering på underlag av Befintliga trägolv Mellanbjälklag av betong/lättbetong Produktbeskrivning ROT-golv, E1. Not och fjäder 4 sidor. Tjocklek: Format:

Läs mer

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1) 18. Fasjämvikt Om ett makroskopiskt system består av flere homogena skilda komponenter, som är i termisk jämvikt med varandra, så kallas dessa komponenter faser. 18.0.1. Tvåfasjämvikt Jämvikt mellan två

Läs mer

Svensk Plastindustriförening - SPIF

Svensk Plastindustriförening - SPIF Informations- kunskapskrav för produktionsansvarig (formsprutning) enligt SPIF:s branschkrav 1. Utbildnings- och kunskapskrav För att bli godkänd för diplomering enligt SPIF:s branschkrav gäller att sökande

Läs mer

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller. 5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln

Läs mer

Avancerad övning om dykreflexen

Avancerad övning om dykreflexen Avancerad övning om dykreflexen Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen.

Läs mer

SPIF-Svensk Plastindustriförening

SPIF-Svensk Plastindustriförening SPIF- Certifieringskrav för godkännande enligt SPIF:s branschkrav (formsprutning) Kategori 4: Produktionsansvarig 1. Utbildnings- och kunskapskrav För att bli godkänd som diplomerad produktionsansvarig

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Produktutveckling 3 Handledare: Rolf Lövgren Utfört av: Adnan Silajdzic

Produktutveckling 3 Handledare: Rolf Lövgren Utfört av: Adnan Silajdzic PM Strängpressning Individuell inlämningsuppgift Produktutveckling 3 Handledare: Rolf Lövgren Utfört av: Adnan Silajdzic 1 Innehåll Inledning och Bakgrund... 3 Vad innebär Strängpressning?... 4 Hur går

Läs mer

Om ej annat angivits på produktspecifikation, ritning eller i orderhandlingar gäller följande utförande och toleranser.

Om ej annat angivits på produktspecifikation, ritning eller i orderhandlingar gäller följande utförande och toleranser. Avsnitt: LEDA OCH UTVECKLA VERKSAMHETEN Upprättad av : NJ Upprättad datum : 2013 09 25 Granskad/godkänd av : AB, HJ FORMGJUTNA OCH FORMSPRUTADE PRODUKTER I POLYURETAN Om ej annat angivits på produktspecifikation,

Läs mer

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Lärarinformation (Avancerad laboration) Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

3.7 Energiprincipen i elfältet

3.7 Energiprincipen i elfältet 3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

F O O D T E C H N O L O G Y B I O T E C H. Plast ger nya möjligheter

F O O D T E C H N O L O G Y B I O T E C H. Plast ger nya möjligheter F O O D T E C H N O L O G Y B I O T E C H Plast ger nya möjligheter Plast ger nya möjligheter Plast inom livsmedelsapplikationer, bioteknik och pharmaceutiska områden har många egenskaper som ger stora

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning Motorer och kylskåp Repetition: De tre tillstånden Gas Vätska Solid http://www.aircraftbanking.com/ http://sv.wikipedia.org Föreläsning 3/3, 2010 Plasma det fjärde tillståndet McMurry Chemistry, http://wps.prenhall.com

Läs mer

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Tekniskt faktablad Sto Akustikputs

Tekniskt faktablad Sto Akustikputs Flerskiktig silikat-akustikputs Karakteristik Användning Egenskaper Utseende Teknisk data invändigt för tak och övre delen av väggar svårantändlig ljudabsorberande W = 0,45 finstrukturerad yta många färgmöjligheter

Läs mer

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete

Läs mer

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck: Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer