34, TEKN :00

Transkript

1 34, TEKN :00 ST: 1/2016 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Beslut:

2 35, TEKN :00 ST: 2/2016 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Tekniska nämnden väljer två medlemmar till protokolljusterare. Protokollet justeras onsdagen den 23 mars I tur att justera protokollet är Kaarina Kallio och Eva Lillmangs. Tekniska nämndens beslut:

3 36, TEKN :00 ST: 3/2016 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden godkänner föredragningslistan i föreliggande form. Tekniska nämndens beslut:

4 37, TEKN :00 ST: 4/2016 ANMÄLNINGSÄRENDEN (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll Vägbyggmästarens beslutsprotokoll Byggnadsinspektörens beslutsprotokoll och Ely-centralen staden till kännedom ; Godkännande av kontrollprogrammet för grundrenovering av Nybron i Lappfjärd. - Ely-centralen; skogscentralens anmälan om gallring på läg Ely-centralen/ Keha-keskus; betalningsbeslut energistöd. - Vasa hovrätts utslag angående Ulfves Ari och Katjas ersättningskrav. - Ely-centralen beslut angående Härkmeri fiskelags anmälan om muddring på Fyrmästargrund. - NTM-Centralen tillståndsbeslut ; anslutning till förbindelseväg nr i Kristinestad. - Personalchefens beslut ; beviljat branschtillägg till fastighetsskötare Lillbäck. - Regionförvaltnigsverket ; beslut Caruna Oy beviljats tillstånd att bygga elkablar under Tjöck å. - Ely-centralen/UF centret; utbetalningsbeslut ; invallning av Lappfjärds å ,-. - Finlands skogscentrals beslut att bevilja stöd för bekämpning av rotticka 917,-. - HFD beslut ; Eriksberg, Hållfast och Siilis besvär över statsrådets beslut ang. CPC Finlands inlösningsansökan. Tekniska direktörens förslag: Anmälningsärendena antecknas till kännedom. Tekniska nämndens beslut:

5 37, TEKN :00 / Pykälän liite: Tcchef 3.16p (2) TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUTSPROTOKOLL / TEKNISEN PÄÄLLIKÖN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende tisdag den 29 mars 2016 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8. / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä tiistaina 29. maaliskuuta 2016 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET Ansökan om muddringstillstånd; Storlåhls Jan-Peter och Veronica. Ruoppausanomus ; Storlåhls Jan-Peter ja Veronica. 5 Överföring av arrenderätt; Högbacka Jaana. Vuokraoikeuden siirto; Högbacka Jaana. 6 Anställande med sysselsättningsstöd; Ahlström Nino. Palkkaaminen työllistämistuella; Ahlström Nino. 7 Anhållan om oavlönad arbetsledighet; Äppel Kaj. Anomus palkattomasta työvapaasta; Äppel Kaj. 8 Överföring av arrenderätt; Nuutinen Maj-Britt. Vuokraoikeuden siirtäminen; Nuutinen Maj-Britt. 9 Ansökan om muddringslov; Ollikkala Ari och Heli. Ruoppauslupahakemus; Ollikkala Ari ja Heli Anslagits på stadens anslagstavla / 2016 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

6 37, TEKN :00 / Pykälän liite: Vägbyggm3.16p VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende tisdagen den 29. mars 2016 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8 / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä tiistaina 29. maaliskuuta 2016 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖKSET TMK, Tori-ja Markkinakaupan palvelukeskus Oy; reklamskyltar. TMK, Tori- ja Markkinakaupan palvelukeskus Oy; mainoskyltit. 2 Vårmarknad; stängning av Salutorget samt del av gator Kevätmarkkinat; Kauppatorin ja sekä katujen määräosan sulkeminen Anhållan om att stänga Rådhusparken och del av Staketgatan under påskevenemang ; Mannerheim Barnskyddsförbund Kristinestad rf. Anomus Raatihuoneenpuiston ja Aitakadun määräosan sulkemisesta pääsiäistapahtuman ajaksi ; Mannerheimin Lastensuojeluliitto Kristiinankaupunki ry. Anslagits på stadens anslagstavla / 2016 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

7 37, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 11_02_16 RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi (kylä, Rakennuspaikka tila ja RN:o) Rakennuksen käyttötarkoitus Hemberg Kaj Dagsmark Kortholm 4:203 Asuinrakennuksen laajennus Jelbo Ab Oy Krs Vapaa-ajan asunto Stiftelsen Kilens Hembygdsgård/Eriksson Bror Siipyy Osa SMF 876:3 Sisäisiä muutoksia juhlasalissa Mäki-Saarela Elina ja Saarela Tapio Juhani Skaftung Klippan 9:71 Nabb Sirkka ja Lars Skaftung Kivistö 15:3 Rakennusluvan voimassaoloajan pidentäminen, vapaa-ajan asunto Vapaa-ajan asunnon muuttaminen asuinrakennukseksi, Lähdetkorpi Anja Lapväärtti Anjala 65:18 Kalliolämpö, 2 kpl. Ruotsalainen Jani Krs 7/722/6 Sisäisiä muutoksia varastorakennuksessa Erämaavirta Ville Krs 7/707/3 Sisäisiä muutoksia asuinrakennuksessa Westerback Pauliina ja Hartikainen Anton Krs 9/923/7 Asuinrakennus Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

8 37, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 11_02_16 BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn (by, Byggnadsplats lägenhet och RNr) Byggnadens bruksändamål Hemberg Kaj Dagsmark Kortholm 4:203 Tillbyggnad av bostadsbyggnad Jelbo Ab Oy Krs Fritidsbostad Stiftelsen Kilens Hembygdsgård/Eriksson Bror Sideby Del av SMF 876:3 Inre ändringar i festlokal Mäki-Saarela Elina o. Saarela Tapio Juhani Skaftung Klippan 9:71 Nabb Sirkka o. Lars Skaftung Kivistö 15:3 Förlängning av bygglovs giltighetstid, fritidsbostad Fritidsbostad ändras till bostadsbyggnad Lähdetkorpi Anja Lappfjärd Anjala 65:18 Bergsvärme, 2 st. Ruotsalainen Jani Krs 7/722/6 Inre ändringar i förrådsbyggnaden Erämaavirta Ville Krs 7/707/3 Inre ändringar i bostadsbyggnaden Westerback Pauliina o. Hartikainen Anton Krs 9/923/7 Bostadsbyggnad Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

9 37, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 25_02_16 RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi (kylä, Rakennuspaikka tila ja RN:o) Kamlin Peter Krs Krs lahj.maa 14:0/605:1 Rakennuksen käyttötarkoitus Asuinrakennuksen muuttaminen tilapäiseksi majoitustilaksi Södergård Tommy Lapväärtti Skogman 18:116 Asuinrakennuksen laajennus Norrgård Sari ja Hans-Erik Lapväärtti Robert 47:23 Vierastupa Norrgård Sari ja Hans-Erik Lapväärtti Robert 47:23 Sauna Rantatalo Kirsi Krs 2/249/4 Sisäisiä muutoksia liike- ja toimistorakennuksessa, mainoskyltin asentaminen sekä aidan ja portin rakentaminen Järvistö Mats Tiukka Åkerlund 14:23 Asuinrakennuksen laajennus Villgren Matias ja Marina Lapväärtti Lågmattfolk I 2:171 Julkisivumuutos varastorakennuksessa Ab Nyfast Oy Krs 2/238/13 Sisäisiä muutoksia liikerakennuksessa Talas Ari, Tala-Pihlaja Taina ja Led Ad Oy Ab Krs 2/236/4 Led mainostaulu sekä sisäisiä muutoksia liikerakennuksessa Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

10 37, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 25_02_16 BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn (by, Byggnadsplats lägenhet och RNr) Kamlin Peter Krs Krs don.jord 14:0/605:1 Byggnadens bruksändamål Bostadsbyggnaden ändras till tillfälligt inkvarteringsutrymme Södergård Tommy Lappfjärd Skogman 18:116 Tillbyggnad av bostadsbyggnad Norrgård Sari o. Hans-Erik Lappfjärd Robert 47:23 Gäststuga Norrgård Sari o. Hans-Erik Lappfjärd Robert 47:23 Bastu Rantatalo Kirsi Krs 2/249/4 Inre ändringar i affärs- och kontorbyggnaden, reklamskylt, samt byggande av staket och port Järvistö Mats Tjöck Åkerlund 14:23 Tillbyggnad av bostadsbyggnad Fasadändring på Villgren Matias o. Marina Lappfjärd Lågmattfolk I 2:171 förrådsbyggnaden Ab Nyfast Oy Krs 2/238/13 Inre ändringar i affärsbyggnaden Talas Ari, Tala-Pihlaja Taina Led reklamtavla samt inre o. Led Ad Oy Ab Krs 2/236/4 ändringar i affärsbyggnaden Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

11 38, TEKN :00 ST: 5/2016 ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll Vägbyggmästarens beslutsprotokoll Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter att inte ta upp till behandling ovan nämnda ärenden. Tekniska nämndens beslut:

12 38, TEKN :00 / Pykälän liite: Högreorgan 3.16p (2) BESLUT I ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING PÄÄTÖKSET ASIOISSA JOTKA YLEMPI ELIN VOI OTTAA KÄSITELTÄVÄKSI TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET Ansökan om muddringstillstånd; Storlåhls Jan-Peter och Veronica. Ruoppausanomus ; Storlåhls Jan-Peter ja Veronica. 6 Anställande med sysselsättningsstöd; Ahlström Nino. Palkkaaminen työllistämistuella; Ahlström Nino. 7 Anhållan om oavlönad arbetsledighet; Äppel Kaj. Anomus palkattomasta työvapaasta; Äppel Kaj. 9 Ansökan om muddringslov; Ollikkala Ari och Heli Ruoppauslupahakemus; Ollikkala Ari ja Heli VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖKSET TMK, Tori-ja Markkinakaupan palvelukeskus Oy; reklamskyltar. TMK, Tori- ja Markkinakaupan palvelukeskus Oy; mainoskyltit. 2 Vårmarknad; stängning av Salutorget samt del av gator Kevätmarkkinat; Kauppatorin ja sekä katujen määräosan sulkeminen Anhållan om att stänga Rådhusparken och del av Staketgatan under påskevenemang ; Mannerheim Barnskyddsförbund Kristinestad rf. Anomus Raatihuoneenpuiston ja Aitakadun määräosan sulkemisesta pääsiäistapahtuman ajaksi ; Mannerheimin Lastensuojeluliitto Kristiinankaupunki ry. Anslagsdatum för dessa beslut är tisdagen den 29. mars Näiden päätösten julkipanopäivä on tiistaina 29. maaliskuuta 2016.

13 38, TEKN :00 / Pykälän liite: Högreorgan 3.16p (2)

14 39, TEKN :00 TEKN: 22/2016 TOMTINDELNINGSÄNDRING FÖR KVARTER 2305 (TI 541) (TÖ/JI) Förslag till tomtindelningsändring för del av kvarter 2305 i stadsdel 23 vid Åsändan i Lappfjärd har uppgjorts så att av de outstyckade tomterna 1 och 2 går att bilda en tomt. Ansökan till tomtindelningsändringen är gjord av Mikael Lindedahl för RL Logistics Ab, ägare av området. Gällande detaljplan på området är detaljplan Nr 82, godkänd Berörda markägare har godkänt ändringen av tomtindelningen, varför ärendet inte behöver läggas fram för allmänheten, i stöd av MarkByggF 39 3 mom. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden godkänner tomtindelningsändringen Nr Ti 541. Tekniska nämndens beslut:

15 39, TEKN :00 / Pykälän liite: 1856_001 Omgivningskarta kv 2305 sd 23

16 39, TEKN :00 / Pykälän liite: 1857_001 Tomtindelningskarta Ti 541

17 40, TEKN :00 TEKN: 255/2015 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR ÖVERSKRIDNING AV BYGGNADSYTA FÖR SERVICEBOENDE PÅ FASTIGHET TEKNISKA NÄMNDEN UTSLAG STADEN KRISTINESTAD Givet efter anslag Lappfjärdsvägen Kristinestad TekN 40/ Tfn faxnr Dnro 255/2015 Ärende Ansökan om undantagslov för byggande Sökande Kiinteistö Oy Huvilakadun Palvelutalo c/o A-Tili Oy Kuokkamaantie Tampere Ansökan Byggplats Fastighetsbeteckning: Tomtens storlek: 9023 m 2 Byggnadsplatsens byggrätt:2707 m 2 Adress: Villagatan KRISTINESTAD Byggprojekt och åtgärd Byggande av servicehem för åldringar, 1671 m 2 (yttervägg med tjocklek 250mm) Byggnadsbegränsning Stadsplanebestämmelserna - Byggande utanför byggnadsytan, 219 m 2 Utgångsläge Obebyggd fastighet på stadsplaneområde. Stadsplanens bestämmelser och byggrätt Enligt den fastställda stadsplanen är fastigheten angiven som AR-område, kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus. Högst 1/10 av våningsytan får utnyttjas för gemensamma ekonomi- och serviceutrymmen.

18 40, TEKN :00 TEKN: 255/2015 Exploateringstalet är 0,3. Fastigheten är 9023 m2 och byggrätten är således 2707 m2. För fastigheten finns angiven en bestämmelsegräns för byggnadsytan. Fastighet är bildad av fastighet och Hörande Hörande av grannar har utförts i tre omgångar vad gäller undantagslov och byggnadslov Omgång 1 Den hördes följande grannar per brev: Ansökan gällde byggande på fastighet Undantagslov gällde byggande av servicehem för åldringar (byggande av byggnad inom socialväsedet) på AR-område samt överskridning av byggrätt. Anmärkning inlämnades daterat Inget genmäle inlämnades Omgång 2 Den hördes grannar (se grannar omgång 1) per brev samt genom kungörelse (hörande i enlighet med MBF86 och MBL 173 ) i Syd- Österbotten och Suupohjan Sanomat Hörande utfördes med beaktande av anmärkningen som inlämnades och pga av att byggnadstillsynen hade semester under tiden för hörande. Inga anmärkningar inlämnades. Sökande har meddelat per e-post följande: Tervehdys, Ohessa lyhyesti pääkohtiin vastine naapureiden valitukseen. Emme ota kantaa kohtiin jotka koskevat kuuluuttamista naapureille (läs; anmärkning given ). Rakennusoikeuden ylitys on hoidettu yhdistämällä tontit 9000m2 tontiksi jolloin rakennusoikeutta on käytettävissä 2700m2. Rakennuksen käyttötarkoitus on linjassa ympäristöminissteriön ohjeen kanssa kun asumista on yli puolet rakennuksen kerrosalasta. Silloin rakennuksen pääkäyttötarkoitus katsotaan asumiseksi. Rakennus mahtuu tontille nyt hyvin ja kaukolämpöputki saadaan tontilla säilymään samalla kohtaa. Naapureillle aiheutuva tärinä ei ole perusteltu valituksen aihe. Rivitalon rakentaminen aiheuttaisi samanlaisen tärinän kuin tämä rakennus. Omgång 3 Den hördes följande grannar per brev:

19 40, TEKN :00 TEKN: 255/ , Ansökan gäller byggande på fastighet Undantagslov gäller byggande utanför byggnadsytan Ett mera omfattande hörande i enlighet med MBF 86 och MBL 173 mom1 behövs inte emedan projektet kan inte anses påverka övriga betydligt vad gäller boende, arbete eller övriga förhållanden. Följande förberedande arbete har utförts innan ovanstående grannar hörts: Allmänt Vad gäller behov av undantagslovförfarande att bygga servicehem på A- områden har utretts av sökandes ombud och byggnadstillsynen. Utgångsläget vid hörandeomgång 1 och omgång 2 har varit att byggande av servicehem på AR-område kräver undantagslov emedan tolkningen av byggnadens användning har klassificerats som en byggnad inom socialväsendet. Efter utredning tillsammans med miljöministeriet och sökandes ombud är det möjligt att bygga servicehem för boende på A-område. I publikationen utgiven av miljöministeriet 2003 Beteckningar och bestämmelser i detaljplaner, nr 12 framkommer bl a följande: A märkning.. Att använda enbart beteckningen A blir aktuellt om det anses vara nödvändigt att i planen ta ställning till hustyp eller om man vill möjliggöra byggande av andra hustyper än de befintliga inom samma kvartersområde. Det kan då vara nödvändigt att förutom att ange våningstal, våningsyta och byggnadsyta karaktärisera det tänkta byggnadssättet genom planbestämmelse. Beteckningen A passar även på gamla områden som skall bevaras, om hustypen inte följer indelningen i AK, AP, AR eller AO... (sid 33) AR märkning På området finns/får uppföras radhus och t.ex. småhus som är ihopkopplade med täckta bilparkeringar eller förråd för boendeändamål. (sid 35) YS märkning...serviceboende för åldringar eller annat serviceboende kan i allmänhet placeras i ett kvarterområde för bostadshus även om det inte finns någon beteckning för detta i planen. Om det emellertid är fråga om service som även tillhandahålls personer som bor på annat håll och som t.ex. utökar trafiken, är det skäl att ange verksamheten med en planbeteckning och be-

20 40, TEKN :00 TEKN: 255/2015 stämmelse. Ett YS-kvarterområde är dock inte avsett enbart för bostadshus ens om det t.ex. är fråga om boende för åldringar... (sid 42) I publikationen utgiven av ministeriet för inrikesärenden 1980 Stadsoch byggnadsplanebeckningar 1(1980) framkommer följande: A märkning...i allmänhet skall man i stadsoch byggnadsplanen sträva att närmare ange tillåten byggnadstyp genom att använda beteckningarna AK, AP, AR eller AO. Användandet av enbart beteckningen A kommer i fråga då man vill möjliggöra byggandet av olika hustyper inom samma kvartersområde... (sid 10) AR märkning På området får uppföras radhus och andra kopplade småhus för bostadsändamål. (sid 11) Med hänvisning till miljöministeriets publikation utgiven 2003 Beteckningar och bestämmelser i detaljplaner, nr 12 och publikationen utgiven av ministeriet för inrikesärenden 1980 Stads- och byggnadsplanebeckningar 1(1980) finns det förutsättningar för uppförande av servicehem för åldringar på AR-område på fastighet Byggnadstypen som avses uppföras är radhuslik. Det är inte heller fråga om service som tillhandahålls personer som bor på annat håll. Boendet är privatlikt och exempelvis trafiken kan man anta att inte ökas jämfört med radhusboende. Undantagslov gäller därmed enbart undantag att få bygga utanför byggnadsytan Grannarna har hörts i ärendet vad gäller undantagslov och byggnadslov. Motivering Sökande har motiverat sin ansökan. Rakennus mahtuu tontille nyt hyvin ja kaukolämpöputki saadaan tontilla säilymään samalla kohtaa. Fri översättning: Byggnaden ryms nu bra på tomten och fjärrvärmerören kan hållas på samma plats Tekniska direktörens förslag Tekniska nämnden beviljar ansökt undantagslov, eftersom åtgärden inte medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen och inte förorsakar olägenheter för omgivningen eller försvårar naturvården eller skyddet av den byggda miljön. Vad gäller anmärkning given och konstateras följande:

21 40, TEKN :00 TEKN: 255/ Grannar har fått behövligt material per brev och sökande har beretts möjlighet att bekanta sig med övrigt material vid byggnadstillsynen. 2. Utredning över betydelsen av planebeteckningar när det gäller byggande av servicehem för åldringar på ett AR-område har utförts och det finns inga behov att området bör vara YS-område. Servicehemmet för åldringar kan byggas på AR-området emedan service inte tillhandahålls personer som bor på annat håll och som t.ex. utökar trafiken. 3. Inga behov av planeändringar förligger emedan byggandet av servicehemmet på AR-området ligger inte i strid med planebeteckningen. Servicehemmet är radhuslikt. 4. Tomterna och har bildat en tomt, och byggrätten är 2707 m 2. Byggrätten överskrids inte. 5. Hörande har utförts på nytt. Byggnadsinspektören är tjänst under tiden för hörande. 6. Ett mera omfattande hörande i enlighet med MBF 86 och MBL 173 mom1 behövs inte emedan projektet kan inte anses påverka betydligt övriga vad gäller boende, arbete eller övriga förhållanden 7. Byggnadsarbetet bör ske i enlighet med gällande lagar, förordningar och bestämmelser. Ansvariga arbetsledare bör uppnå kraven i enlighet med MBL 122c punkt 2. Tekniska nämndens beslut Motivering Sökande har reviderat planlösningen och situationsplanen med beaktande av Pori Energias fjärrvärmelinje på tomten. Den reviderade planlösningen och situationsplanen föranleder inga olägenheter trots att byggnaden ligger delvist utanför byggnadsytan och är planerad 1000 mm från östra tomtgränsen eftersom den del av tomten öster om byggplatsen är parkeringsplats. Tillämpade lagrum Markanvändnings- och bygglagens 171 mom.1, 172 och 173. Giltighetstid Före påbörjande av någon som helst byggnadsåtgärd bör sökande beviljas byggnadslov av den lokala byggtillsynsmyndigheten. Detta tillstånd är i kraft två (2) år från den dag utslaget givits. Byggnadslovet bör sökas inom denna tid. Sökande av ändring Ändring av detta utslag får sökas genom skriftligt besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisning bifogas.

22 40, TEKN :00 TEKN: 255/2015 Teknisk direktör Joakim Ingves Beredare Ari-Johan Myllyniemi Bilagor Situationsplan Fasadritning mot väster Planritning Omgivningskarta Distribution och avgift Beslut sökande 390,00 euro Kiinteistö Oy Huvilakadun Palvelutalo c/o A-Tili Oy Kuokkamaantie Tampere Avskrift utan avgift Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten Skolhusgatan 19 PB VASA Byggnadstillsynsbyrån i Kristinestad Lappfjärdsvägen 163 A KRISTINESTAD

23 40, TEKN :00 / Pykälän liite: 1873_001 Omgivningskarta Hoivakoti

24 40, TEKN :00 / Pykälän liite: 1874_001 Situationsplan Hoivakoti

25 41, TEKN :00 TEKN: 21/2016 ANSÖKAN OM BYGGNADSLOV FÖR SERVICEBOENDE PÅ FASTIGHET

26 41, TEKN :00 TEKN: 21/2016

27 41, TEKN :00 / Pykälän liite: 4454_001 Bygglovsansökan

32 41, TEKN :00 / Pykälän liite: 1873_001 Omgivningskarta Hoivakoti

33 41, TEKN :00 / Pykälän liite: 1874_001 Situationsplan Hoivakoti

34 42, TEKN :00 TEKN: 245/2015 ANHÅLLAN OM ATT FÅ PLACERA MINNESMÄRKE; KRISTINESTADS ROTARY- KLUBB (JI/JI) Kristinestads Rotaryklubb anhåller hos tekniska nämnden om att få placera minnesmärket, som nu finns vid Sjögatan intill restaurang Jungman på den sten som tidvis ligger under vatten öster om den nya strandskoningen. En placering på stenen skulle ge minnesmärket förutom en värdig och synlig plats även en unik sådan som inte finns i varje historisk sjöfartsstad. Samtidigt skulle det upplysta minnesmärket fungera som remmare och varna för stenen. Anhållan har ett bra syfte och minnesmärket som är byggt just för att man skall placera ut det i sjön skulle passa ypperligt på grynnan / stenen som finns öster om strandskoningen. En tvärsgående brygga bör byggas ut till minnesmärkes, runt märket bygger man upp en åtta- kantig sten och trä konstruktion så att man har möjlighet att gå runt märket samt möjlighet att sitta och njuta av den unika märket samt närmiljön. Bifogat anhållan. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar att anhållan godkänns på så vis att man bygger ut en tvärgående brygga med staket ut till grynnan / sten, grynnan / stenen höjs med en åtta- kantig sten och trä konstruktion så att isen inte kan ta tag i bryggan eller märket, runt märket byggs en gångbana med staket och sittbänkar. Medel för byggandet tas från den av stadsfullmäktige godkända investeringsbudget för 2016 och 2017 byggande av strandskoning och muddring. Tekniska nämndens beslut:

35 42, TEKN :00 / Pykälän liite: 1777_001 Kristinestads Rotaryklubbs ansökan

36 42, TEKN :00 / Pykälän liite: 1778_001 Bilaga till Rotaryklubbens anöskan

37 43, TEKN :00 TEKN: 95/2014 REVIDERING AV DETALJPLAN FÖR KVARTER 134 I STADSDEL 1 (JI/JI) Ulf Lindedahl har via ombud advokat Christer Becker lämnat in en anhållan om revidering av detaljplan för stadsdel 1 kvarter 134 tomt 1024 och Ulf Lindedahl och Marianne Helenius är ägare till tomt nr 1025 i Kristinestad, varav Lindedahl innehar östra delen och Helenius västra delen av tomten. Lindedahls körväg in till sin tomt har från 1980 till 2006 gått över tomt 1024 med en sträckning något längre norrut, ägare av tomt 1024 är Margareta Utter. Lindedahl har köpt sid tomtandel Lindedahl har inte sedan 2006 haft möjlighet att köra in till sin tomt och önskar nu med en detaljplaneändring få detta ordnat. Lindedahl har flertal gånger försökt få frågan med infarten löst men fortfarande är problemet inte löst. Bifogat Lindedahls anhållan om detaljplaneändring. Tekniska direktörens förslag: Tekniska Nämnden föreslår för stadsstyrelsen att en revidering av stadsdel 1 kvarter 134 inleds så snabbt som möjligt för att ordna upp situationen så att alla i kvarteret har likvärdiga möjligheter att använda sin gårdsplan. Tekniska nämndens beslut:

38 43, TEKN :00 / Pykälän liite: 2324_001 Lindedahl Ulf anhållan om detaljplaneändri

41 44, TEKN :00 ST: 36/2016 MOTION ANGÅENDE PLANERING OCH VERKSTÄLLANDET AV MÖJLIGHETER OCH INFRASTRUKTUR FÖR NÄRINGSIDKARE OCH FÖRETAGARE (JI/JI) Peter Grannas m.fl. undertecknade har inlämnat en motion om att planering och verkställandet av möjligheter och infrastruktur för näringsidkare och företag. Tekniska nämnden bemöter endast det i motionen omnämnda saker som faller inom ramen för tekniska centralen. Förslag till åtgärd enligt motionen är att man skall inleda planering och genomförande av en genomgångshall på ett lämpligt område endera i stadens regi eller i privat regi. Storleken på utrymmena kunde t.ex. vara 200m 2 :s moduler börjandes med 3 st 200m 2 med möjlighet för utbyggnad om behov finns. Som exempel på placering tas Åsändan i Lappfjärd fram samt att man skall inleda en detaljplanering väster om riksväg 8 i Åsändan om inte de befintliga tomter är tillräckligt bra. Staden Kristinestad äger inga tomter i Åsändan och skulle helst se att man inte påbörjar någon ny detaljplanering av industritomter före en större del av de redan nu obebyggda tomterna är bebyggda. Åsändan är däremot ett mycket bra område för en genomgångshall. Staden äger färdigt utstyckade tomter längs Lappfjärdsvägen som kunde stå till förfogande för en näringsidkare / företagare att arrendera av staden och inleda byggnation av en tilltänkt genomgångshall. På tomterna utefter Lappfjärdsvägen finns tillräckligt med byggrätt ifall första skedets hall inte räcker till så finns det möjlighet för utvidgning. Tekniska Centralen kan medverka i planering av en genomgångshall som rådgivare och kontaktperson till berörda myndigheter samt bistår företagaren / näringsidkaren med råd och hjälp vid bygglovsansökningen. Bifogat motion. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige konstaterar att staden inte i detta läge påbörjar detaljplanering av Åsändan. Staden påbörjar inte planering eller byggnation av en genomgångshall utan bjuder däremot ut de av staden ägda industritomter utefter Lappfjärdsvägen till privat näringsidkare eller företagare som är villiga att satsa i en genomgångshall, tekniska centralen bistår med råd, hjälp och kontakt till berörda myndigheter vid planering och lov- ansökning, motionen är slutbehandlad. Tekniska Nämndens beslut:

42 44, TEKN :00 / Pykälän liite: motion_grannas_mfl_planering

43 44, TEKN :00 / Pykälän liite: utlåtandeanhållan grannas_motion

44 45, TEKN :00 ST: 240/2015 DETALJPLANEÄNDRING I OMRÅDET VID BADHUSPARKEN (JI/JI) Kristinestads sjöhistoriska förenings r.f har planer på att bygga ut museibyggnaden vid Badhusparken, för att detta skall vara möjligt bör en detaljplaneändring utföras. Kristinestads sjöhistoriska förening r.f:s planer är att man skall flytta sjöhistoriska muséet från vinden av stadsbiblioteket till byggnaden vid Badhusparken. Inramningen för den uppdaterade detaljplanen kunde vara Nygatan i norr, Östra Långgatan i väster och Badhusgatan i söder. Kristinestads sjöhistoriska förening r.f, tekniska centralen och NTM Centralen i Södra Österbotten har diskuterat ärendet och rekommendationen från NTM centralen var att man skall uppgöra en revidering av detaljplan. Kristinestads sjöhistoriska förening r.f anhåller således om att detaljplanen i området revideras så att den är i linje med föreningens planer. Bifogat Kristinestads sjöhistoriska förening r.f:s anhållan om detaljplaneändring samt till den hörande bilagor. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att en revidering av detaljplanen i området kring Badhusparken inleds så snabbt som möjligt så att Kristinestads sjöhistoriska förening r.f kommer vidare med sina planer. Tekniska nämndens beslut:

45 45, TEKN :00 / Pykälän liite: krs_sjöhistoriskaför_detaljplandeändring_badhusparke

46 45, TEKN :00 / Pykälän liite: bilagor

53 46, TEKN :00 ST: 257/2013 INITIATIV GÄLLANDE BOENDE I CENTRUM AV KRISTINESTAD (JI/JI) Initiativ om att staden skall så snabbt som möjligt påbörja planläggning av höghustomter i centrum av Kristinestad har skickats in till staden. Undertecknare av initiativet är över tjugo föreningar i Kristinestad med omnejd. I initiativet är det omnämnt att lämpliga områden finns men inte specificerat var. Husen skall förses med hiss. För personer med nedsatt rörelseförmåga är situationen speciellt besvärlig. Initiativet är i linje med de strategier som Kristinestad har för den äldre befolkningen. Den äldre generationen skall ha möjlighet att fortsätta leva och bo hemma så länge som möjligt. För tillfället finns det inga lediga höghustomter i centrum av Kristinestad, inte heller i närheten av centrum. För att möjliggöra eventuella höghusbyggen i centrum av Kristinestad bör en detaljplaneändring uppgöras. Det som bör observeras är att centrumområdet består av en unik miljö som ställer stora krav på modern byggnation. Bifogat föreningarnas skrivelse. Tekniska direktörens förslag: Tekniska Nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att man noterar skrivelsen och beaktar den i den mån som är möjlig vid en kommande revidering av detaljplan för centrumområdet. Tekniska nämndens beslut:

54 46, TEKN :00 / Pykälän liite: init_aloite_centrumboende_kesk_asumista

59 46, TEKN :00 / Pykälän liite: handikapprådprotokoll

60 47, TEKN :00 ST: 242/2015 ÄLDRERÅDETS INITIATIV OM KOSTNADSFRIA UTRYMMEN FÖR SENIORVERK- SAMHET (JI/JI) Äldrerådet i Kristinestad har lämnat in ett initiativ om att för seniorverksamhet skall staden kostnadsfritt upplåta utrymmen som t.ex. skolor, pajakeskus eller andra av staden ägda utrymmen. För seniorverksamhet används redan utrymmen utan kostnad t.ex. vid Dagsmark skola och ungdomsgården. För pajakeskus upptas en avgift på 10 /månad. Initiativet är bra och skall beaktas. Tekniska centralen anser ändå att man skall avgöra saken från fall till fall. Bifogat initiativ. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter att skrivelserna tas i beaktande och subdelegerar avgörandet till tekniska direktören. Tekniska nämndens beslut:

61 47, TEKN :00 / Pykälän liite: äldrerådet_initiativ utrymmen

62 47, TEKN :00 / Pykälän liite: utlåtandeanhållan

63 48, TEKN :00 TEKN: 237/2015 SKRIVELSE FRÅN FÖRETAG LÄNGS SÖDRA LAPPFJÄRDSVÄGEN ANGÅENDE LÄTT TRAFIKLED TILL ÅSÄNDAN (JI/JI) Företagare vid Åsändan i Lappfjärd har lämnat in en skrivelse gällande byggandet av lätt trafikled utefter Södra Lappfjärdsvägen. Skrivelsen är inlämnade av KRS Potato Products Ab, Rosenbacks Butik, Smeds Fastigheter Ab, Kulj.Liike Sampo Prosi och RL-Trans Oy Ab. Företagarna är bekymrade över den ökande trafiken utefter Södra Lappfjärdsvägen och önskar att staden skall prioritera den sträckan vid byggandet av lätta trafikleder i Lappfjärd. Byggandet av lätta trafikleder i Lappfjärd inleds under året NTM- Centralen har meddelat att renoveringen av Nybro längs Nybrovägen i Lappfjärd inleds i månadsskiftet februari / mars Stadsfullmäktige i Kristinestad har tagit med medel för byggandet av trafikleder i Lappfjärd för år 2016, 2017 och 2018 och planen är att man inleder byggandet av lätt trafikled utefter Nybrovägen varefter man fortsätter byggandet utefter Södra Lappfjärdsvägen. Bifogat företagarnas skrivelser. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter att skrivelserna tas i beaktandet och inledandet av byggandet av lätta trafikled utefter Södra Lappfjärdsvägen inleds så snabbt som möjligt. Tekniska nämndens beslut:

64 48, TEKN :00 / Pykälän liite: RL Trans skrivelse om lätt trafikled till Åsändan

65 48, TEKN :00 / Pykälän liite: KUlj.liike Sampo Prosi skrivelse om lätt trafikled till Åsändan

66 48, TEKN :00 / Pykälän liite: Smeds Kiinteistöt skrivelse om lätt trafiled till ÅsänDAN

67 48, TEKN :00 / Pykälän liite: Rosenbacks Butik skrivelse om lätt trafikled till Åsändan

68 48, TEKN :00 / Pykälän liite: Krs Potato Products K-E Äbb skrivelse om lätt trafikled till Åsändan

69 49, TEKN :00 ST: 9/2016 MOTION ANGÅENDE PLANERING AV UTEAKTIVITETSOMRÅDE FÖR BARN OCH UNGA PÅ F.D. DAGHEMSTOMTEN (JI/JI) Anna-Lena af Hällström m.fl. undertecknade har inlämnat en motion om att den f.d. daghemstomten skulle planeras till lekområde för daghemmet i samband med att det nya daghemmet byggs. Tekniska nämnden och stadsstyrelsen har diskuterat ärendet om f.d. daghemstomten och budskapet från diskussionerna har varit att man skall göra en ny tomtindelning på så vis att man bibehåller en tomt där det gamla daghemmet finns och den säljs och den södra delen av tomten görs om till lekområde till det nya daghemmets förfogande. Arbetet med att utför en ny tomtindelning är på gång och beräknas vara färdigt under våren När den nya tomtindelningen är färdig kommer det nya lekområdets areal bli ca 2600m 2 d.v.s. lite större än vad området var när f.d. daghemmet var i användning. Lekområdestomten får inte bebyggas. Den norra tomten blir ca 3500m 2 med ett exploateringstal på e=0,3 så att den bebyggda byggnadens areal inte överskrider det tillåtna för tomten. Svenska Lågstadieskolans planering är i full gång och där beaktas barnens möjlighet att röra på sig genom att man planerar ett lekområde vid innergården och ett annat lekområde väster om skolan där bollsport kan spelas. Genom att göra en ny tomtindelning av den f.d daghemstomten tryggar man möjligheten för att utforma ett väl fungerande lekområde för det kommande daghemmets behov. Det som också bör uppmärksammas är att närmiljön har mycket att erbjuda barnen med idrottsområde, Kristinahallen, simhallen och ishockeyrinkar. Bifogat motion. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige konstaterar att motionen beaktas i det pågående arbetet i området och att motionen är slutbehandlad. Tekniska nämndens beslut:

70 49, TEKN :00 / Pykälän liite: motion_hällström_uteaktivitetsområde

71 49, TEKN :00 / Pykälän liite: berdningsanhållan tekn

72 50, TEKN :00 ST: 218/2011 MOTION ANGÅENDE VINDTURBINSYNDROMET (JI/JI) Bernhard Utter har inlämnat en motion om att staden skall anhålla om projektbidrag från Österbotten förbund eller liknande instans för att möjliggöra en undersökning av den s.k. vindturbinsyndromet. Med denna undersökning kunde man få en bild av hur människorna i vindkraftsverkens närliggande område reagerar. Tekniska Centralen har begärt om utlåtande av ledande läkare vid Kust- Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård angående den inlämnade motionen. Ledande läkare Peter Riddar har inlämnat ett utlåtande där han konstaterar att Staden Kristinestad med eller utan extern finansiering inte har kapacitet att fungera som huvudman för ett forskningsprojekt i akt och mening att utvärdera vindkraftverkens hälsopåverkan på samhällsnivå. För att lyckas med den sådan uppgift konstaterar Riddar att det krävs en sådan organisation med erfarenhet av akademisk forskning samt kunskap kring hur forskningsresultat av denna karaktär skall behandlas och framför allt tolkas. Riddar konstaterar också att en sådan kunskap inte finns inom Kristinestads egen organisation och därmed förbinda sig till att organisera ett projekt kring detta kan inte rekommenderas. Bilaga till ärendets behandling: 1. Bernhard Utters motion 2. Ledande läkare Peter Riddars utlåtande Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige noterar motionen och konstaterar i enlighet med ledande läkare Peter Riddars utlåtande att staden Kristinestad med eller utan extern finansiering inte har kapacitet att fungera som huvudman för ett forskningsprojekt i akt och mening att utvärdera vindkraftverkens hälsopåverkan på samhällsnivå. Motionen slutbehandlad. Tekniska nämndens beslut:

73 50, TEKN :00 / Pykälän liite: Utters motion vindturbinsyndromet

74 50, TEKN :00 / Pykälän liite: Svar / Kust-Österbottens samkommun på utlåtandeförfrågan ang Utters motion om vi

75 51, TEKN :00 ST: 69/2012 MOTION ANGÅENDE OMRÅDET I INRE HAMNEN (JI/JI) Petri Pihlajaniemi har lämnat in en motion om att staden skall inleda planering av området i inre hamnen. Områdets läge är utmärkt och för närvarande utnyttjas inte området överhuvudtaget. Försäljning av tomter i området skulle kunna inbringa staden ca 1,5 miljoner euro i inkomst, fler invånare och därmed mera fastighetsskatt. Hälften av inkomsterna borde användas för utveckling av hamnen på Björnö. Byggnationen vid området skulle generera stor sysselsättning i närområdet. Bifogat motion. Stadsstyrelsen har under sitt möte beslutat tillsätta en kommitté för beredning av inre hamnens område. Som målsättning för arbetet beslöts följande: a. Ge senast förslag till stadsstyrelsen om användningen av Inre hamnens område i framtiden. Området ska passa in i stadsbilden på ett naturligt sätt och vara ett trivsamt område som är lämpligt för invånare i alla åldrar och på vilket också placeras service. Förslaget ska beakta bostadsbehovet för invånare i olika åldrar och olika bostadsformer såsom egnahemshus, parhus och radhus samt även nutida energieffektiva lösningar. Målsättningen är en harmonisk lösning som är human och ekologisk gärna i form av träbyggning. b) För utredning av marken på Inre hamnens område beställs en markutredning. Undersökningen bifogas till detaljplaneprocessen c) Ge förslag på olika sätt att förvekliga byggandet på området. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige noterar motionen och konstatera motionen slutbehandlad eftersom arbetet har påbörjats och är i linje med motionen. Tekniska nämndens beslut:

76 51, TEKN :00 / Pykälän liite: Motion_Pihlajaniemi Kristinestad Fullmäktigemotion Motion om planering av inre hamnens område för egnahemshus eller annat byggande. Områdets läge är utmärkt och för närvarande utnyttjas inte området över huvudtaget. Försäljningen av tomter skulle ge staden ca 1,5 milj. euro i inkomster, fler invånare och därmed mera fastighetsskatt. Hälften av inkomsterna borde användas för utvecklingen av hamnen på Björnö. På inre hamnens område kunde också byggas t.ex. trähöghus. Ett dylikt projekt skulle gagna alla och ha en stor sysselsättande effekt inom närområdet under byggnadstiden. Petri Pihlajaniemi

77 52, TEKN :00 ST: 138/2015 MOTION OM DISKUSSION GÄLLANDE KOLKRAFTVERKETS FRAMTID OCH OMRÅ- DESANVÄNDNING I KRISTINESTAD (JI/JI) Bernhard Utter har inlämnat en motion om att staden skall inleda en diskussion gällande kolkraftverkets framtid och områdesanvändning i Kristinestad. Staden skall i snabb takt börja diskussion beträffande Pohjolan Voimas kolkraftverk och framtida områdesanvändning, så som det ser ut idag avslutas verksamheten. Staden Kristinestad med Näringslivsbolaget som dragare har inlett diskussion med Pohjolan Voima och områdesanvändningen vid samma tidpunkt som motionen blev inlämnad. Näringslivsbolaget har jobbat med att få utvecklingspengar via NTM- Centralen, besökt ministeriet i samråd med Pohjolan Voima. Ärendet är fortsättningsvis under arbete och planer håller på att utarbetas både för kraftverket och för områdesanvändningen. Bilaga till ärendets behandling: Bernhard Utters motion Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige noterar motionen och konstaterar i att arbetet är i full gång samt att motionen är slutbehandlad. Tekniska nämndens beslut:

78 52, TEKN :00 / Pykälän liite: motion_utter_kolkraft

79 52, TEKN :00 / Pykälän liite: rehn_tem_kirje

82 53, TEKN :00 TEKN: 136/2015 SKRIVELSE ANGÅENDE ÖNSKEMÅL OM INRÄTTANDE AV FARTHINDER PÅ STA- KETGATAN OCH VÄSTRA LÅNGGATAN; KÅRKULLA SAMKOMMUN (NB/JI) Kårkulla samkommun, bruksrådet i södra Österbotten, har till tekniska nämnden i Kristinestad inlämnat en skrivelse där de önskar farthinder på Västra Långgatan och Staketgatan. Medlemmarna i det sydösterbottniska bruksrådet har nu uppmärksammat att användare och personal utsätts för fara under sin arbetsväg från boendeenheten vid Sjömansgränd 4 till arbetsenheten på Västra Långgatan 34 B. Brukarna och personalen skall dagligen korsa Staketgatan och Västra Långgatan till och från arbetet. Personalen gör årligen en riskbedömning och har bedömt detta som en stor riskfaktor. Med jämna mellanrum inkommer önskemål om farthinder i olika delar av staden. På Västra Långgatan nr finns redan ett farthinder. Hastighetsbegränsningen i centrala Kristinestad är 40 km/h och håller bilisterna hastigheten så torde bilismen inte utgöra fara. Polisen i Kristinestad borde med jämna mellanrum kontrollera hastigheten och utfärda böter till de som inte håller hastighetsbegränsningarna. Kontrollerna skall utföras på olika platser i stadens centrumområde. Tekniska direktörens förslag: Tekniska centralen kontaktar polismyndigheten och påtalar vikten av att hastigheten kontrolleras. Ställen som borde kontrolleras påpekas till polisen utgående från de platsönskemål där farthinder har föreslagits av invånarna i staden. Tekniska nämndens beslut: Under diskussionen som följde föreslog ordföranden att ärendet återremitteras till tekniska centralen för att ytterligare utreda anläggande av farthinder samt kostnader för åtgärden. Nämnden kunde enas om en återremittering av ärendet. Ordförande konstaterade att tekniska nämnden enhälligt beslutat att återremittera ärendet till tekniska centralen för ytterligare utredningar. Bilaga 123. TekN 50 / (NB/JI) Kostnader för farthinder är från ca och beroende på vilken typ av farthinder man går inför, se bilaga tiehallinto, placeringen har stor betydelse av kostnaderna. Beroende på hur dagvatten hanteringen är ordnad på området ifråga, finns det närliggande ytvattenbrunnar? eller blir man tvungen att anlägga nya brunnar. Hastighetsbegränsningen är 40km/h på området, alternativt kunde hastigheten sänkas till 30km/h på denna sträcka, och uppmana lokala trafikövervakningsmyndigheten att se till att detta följs.

83 53, TEKN :00 TEKN: 136/ Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter att hastighetsbegränsningen sänks till 30km/h på denna sträcka, och uppmanar lokala trafikövervakningsmyndigheten att övervaka detta. Om denna åtgärd inte är tillräcklig kunde man senare på nytt aktualisera ett eventuellt byggande av ett farthinder. Tekniska nämndens beslut:

84 53, TEKN :00 / Pykälän liite: Skrivelse från Kårkulla samkommun

85 53, TEKN :00 / Pykälän liite: Skrivelse från Kårkulla samkommun

86 54, TEKN :00 ST: 106/2014 MEDBORGARINITIATIV ANGÅENDE VÄGSKYLTNINGEN I ÖMOSSA (NB/JI) Vesa Urpunen anser att vägskyltningen i Ömossa inte är fullständig i och med att Metsälä saknas från skylten invid riksväg 8. Numera finns vägskylt Ömossa Metsälä. Stadsstyrelsen i Kristinestad behandlade samma ärende och då meddelade Vesa Urpunen att han är nöjd med det resultat som uppnås i fråga om vägskyltnigen till Ömossa. Tekniska nämnden har år 2005 gjort en framställan till Vägförvaltningen angående skyltningen i Ömossa. Vasa vägdistrikt förkastade framställan om att sätta upp ortnamnsskylten (662) invid riksväg 8 försedd med texten Ömossa Metsälä, eftersom ortnamnsskyltar används till att visa att man anländer till den ort som finns på vägvisningen. Vägvisare med Ömossa Metsälä är uppsatt i korsningen till Sideby. Hänvisning till tidigare beslut Tekn , stadsstyrelsen , stadsfullmäktige Tekniska direktörens förslag: Initiativet är åtgärdat och ärendet slutbehandlat. Tekniska nämndens beslut:

87 54, TEKN :00 / Pykälän liite: urpunen_aloite

88 55, TEKN :00 TEKN: 234/2013 GODKÄNNANDE AV UTKAST TILL BYGGNADSORDNINGENS PROGRAM FÖR DEL- TAGANDE OCH BEDÖMNING (AJM/AJM) Utkast till byggnadsordningens program för deltagande och bedömning som bilaga. Byggnadsinspektörens förslag till beslut: 1. Tekniska nämnden godkänner utkastet till byggnadsordningens program för deltagande och bedömning 2. Utkastet kungörs på stadens officiella anslagstavla, på stadens websida och genom annonsering i, Syd-Österbotten samt Suupohjan Sanomat. Om det anses behövligt ordnas informationstillfällen för allmänheten i utkast- och förslagsskedet. Tekniska nämndens beslut:

89 55, TEKN :00 / Pykälän liite: PDB_se Förnyandet av byggnadsordningen i Kristinestad Stad Byggnadsordningens program för deltagande och bedömning (MRL 63 ) Allmänt Enligt bestämmelserna i 14 i markanvändnings- och bygglagen skall varje kommun ha en byggnadsordning. Föreskrifterna i byggnadsordningen är till för att styra byggandet i kommunen med beaktande av de lokala förhållandena och områdets särdrag. Föreskrifterna ska främja ett hållbart byggande, trygga en bra livsmiljö och beakta kultur- och miljövärden. Behovet av att förnya byggnadsordningen har uppkommit av att bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen, markanvändnings- och byggförordningen och bestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamling hart förändrats och miljöskyddsföreskrifter i kommunen har utarbetats. Tekniska nämnden beslöt den att uppgöra en ny byggnadsordning för Kristinestad, DNr TEKN:234/2013/50. Samtidigt utsågs en arbetsgrupp för att utreda revideringsbehoven av nuvarande byggnadsordning samt utarbeta ett förslag till byggnadsordning. Till arbetsgruppen utsågs förutom byggnadsinspektören lantmäteriingenjör Tony Östersund, miljöinspektör Johan Wickman samt tekniska nämndens medlemmar Bror Eriksson, Ann-Louise Heikkilä samt Tarja Nummela. 1. Planens namn: Byggnadsordning för Kristinestad Verkningsområde: Staden Kristinestad 2. Målsättning Målsättningen är att uppnå med byggnadsordningen är att möjliggöra planmässigt och lämpligt byggande med beaktande av kulturvärden, miljövärden och ge förutsättningar för bygga upp en trygg och trivsam boendemiljö som är i enlighet med lagar, förordningar och övriga bestämmelser och föreskrifter. 3. Motivering till revidering av byggnadsordningen är bl.a.: a) Miljöskyddsföreskrifterna är uppgjorda och godkända av Kristinestads fullmäktige och bör beaktas i byggnadsordning. b) Statsrådets förordning (209/2011) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet är i kraft och bör beaktas i byggnadsordningen c) Hållbart byggande och god arbetssed

90 55, TEKN :00 / Pykälän liite: PDB_se d) Behov av övrig komplettering och precisering 4. Uppskattade konsekvenser Byggnadsordningen uppskattas ha konsekvenser på - Byggande - Tillståndspliktighet - Användning av fastigheten - Marktäktverksamhet - Krav över behandling av avloppsvatten i glesbygden 5. Växelverkan när byggnadsordningen bereds (MBL 62, 65, MBF 6 ) Byggnadsordningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ när byggnadsordningen bereds skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av byggnadsordningen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av byggnadsordningen, bedöma verkningarna av byggnadsordningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Intressenter är bl.a.: - Privatpersoner (kommuninvånare, fritidsbosatta i kommunen och markägare) - Företag, föreningar, samfälligheter och organisationer som verkar i kommunen - Församlingar och andra samfund - Kommunens förvaltning - KRS-Vatten - Övriga myndigheter (Närings-, trafikoch miljöcentralen, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Österbottens museum, Österbottens lantmäteribyrå och Västkustens miljöenhet) - Grannkommunerna - Bolag med kommunen som delägare 6. Ordnande av deltagande och växelverka Inledande av arbetet med revidering av byggnadsordningen kungörs på stadens officiella anslagstavla, vid tekniska centralen, på stadens websida och genom annonsering i Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat. Om det anses behövligt ordnas informationstillfällen för allmänheten i utkast- och förslagsskedet.

91 55, TEKN :00 / Pykälän liite: PDB_se Intressenterna ges möjlighet att komma med synpunkter över utkastet till förnyande av byggnadsordningen (MBL 62 ) Programmet för deltagande och bedömning och utkastet till revidering av byggnadsordningen finns till påseende vid Rådhuset i Kristinestad samt vid Tekniska Centralen under hela processens gång. 7. Förnyelsearbetets skeden och tidtabell STARTSKEDE 3/2016 PDB i Tekniska nämnden PDB framlagt Åsikter om programmet för deltagande och bedömning BEREDNINGSSKEDET 10/2016 Utkast till byggnadsordning i Tekniska nämnden Utkastet framlagt Åsikter om utkastet FÖSLAGSSKEDET 12/2016 Förslaget till byggnadsordningen i Tekniska nämnden Förslaget framlagt Anmärkningar om förslaget GODKÄNNANDE 3/2017 Anmärkningar till Tekniska nämnden Förslaget till stadsstyrelsen Förslaget till fullmäktige Eventuella besvär

92 55, TEKN :00 / Pykälän liite: PDB_se Anhängiggörande om förnyelsearbete av byggnadsordningen Att byggnadsordningens förnyelsearbete har anhängiggjorts meddelas genom kungörelse efter att programmet för deltagande och bedömning har godkänts. Tekniska nämnden godkänner programmet för deltagande och bedömning samt fattar beslut om offentligt framläggning. Framläggandet kungörs i enlighet med punkt 6 kap. 1. Byggnadsordningens program för deltagande och bedömning finns framlagt under hela processtiden på stadens anslagstavla vid Rådhuset, Staketgatan 1 samt vid Tekniska Centralen, Lappfjärdsvägen Utlåtande om utkastet till PDB begärs av myndigheter och av delaktiga samfund Utkast till byggnadsordning Utkastet till byggnadsordningen utarbetas av arbetsgruppen som valdes av tekniska nämnden, DNr TEKN:234/2013/50. Utkastet behandlas av tekniska nämnden som fattar beslut om offentlig framläggning och begäran om utlåtande. Kommuninvånare och intressenter har rätt att lämna in anmärkningar om ändringsförslaget för byggnadsordningen till kommunen under framläggningstiden. Framläggandet kungörs i enlighet med punkt 6 kap. 1. Ändringsförslaget hålls framlagt i 30 dagar. Nödvändiga utlåtanden begärs av NTM-centralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, grannkommunerna samt övriga myndigheter och samfund. Framställande av byggnadsordning till stadsstyrelsen Tekniska nämnden framställer byggnadsordningens ändringsförslag till stadsstyrelsen som fattar beslut om godkännande av bemötanden som utarbetats med anledning av anmärkningarna och utlåtandena samt om eventuell ändringar i förslaget. Om stadsstyrelsen gör väsentliga ändringar i ett redan framlagt förslag, ska det läggas fram på nytt. Stadsstyrelsen lägger fram ändringsförslaget för byggnadsordningen till fullmäktige för godkännande. Beslutet om godkännande meddelas till de myndigheter som begärt om det när ändringsförslaget varit framlagt. Dessutom meddelas godkännandet av ändringar i byggnadsordningen på stadens officiella anslagstavla, vid tekniska centralen, På stadens webplats samt i Syd- Österbotten och Suupohjan Sanomat. Man kan söka ändringar i fullmäktiges beslut om godkännande av ändringar i byggnadsordningen genom besvär till förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i kommunallagen.

93 55, TEKN :00 / Pykälän liite: PDB_se Ändringar i byggnadsordningen träder i kraft när fullmäktiges beslut om godkännande har vunnit laga kraft och kungjorts på det sätt som kommunala kungörelser publiceras i kommunen, När byggnadsordningen har trätt i kraft skickas den till lantmäteribyrån, Österbottens förbund, byggnadstillsynen i kommunen, grannkommunerna som gränsar sig till planeområdet samt övriga myndigheter vid behov. Ett meddelande om ikraftträdande av byggnadsordningen skickas till Närings-, trafikoch miljöcentralen. Preliminär tidtabell ( ) 1. Arbete inleds Oktober PDB godkänns i Tekniska nämnden Juni Anmälan om anhängiggörande Juni-Augusti PDB framlagt under hela processtiden - 5. Behandling av utkast till ny Oktober 2016 byggnadsordning i Tekniska nämnden 6. Utkastet till ny byggnadsordning framlagt November 2016 i 30 dagar, utlåtanden 7. Behandling av förslag till ny byggnadsordning December 2016 i Tekniska nämnden 8,. Förslaget till ny byggnadsordning Januari 2017 framlagt i 30 dagar, utlåtanden 9. Tekniska nämnden behandlar anmärkningar Mars Förslag till ny byggnadsordning i stadsstyrelsen April Stadsfullmäktige godkänner byggnadsordningen Maj/Juni 2017

94 56, TEKN :00 TEKN: 252/2015 GODKÄNNANDE AV ENTREPRENÖR FÖR REPARATION AV GOLVET I KRISTINA- HALLEN (JI/JI) Ärendet är under beredning och presenteras vid sammanträdet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämndens beslut:

95 57, TEKN :00 TEKN: 98/2013 GODKÄNNANDE AV DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPARK; OTSOTUULI OY (JI/JI) TekN 22/ Stadsstyrelsen har under sitt möte beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området i Mikonkeidas. Planutkastet och PDB för delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 62 och MBF 30 under tiden Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur linken till bilagorna. Planläggarens förslag till ändringar och kompletteringar i bl.a. PDB har gjorts och framgår i Planförslaget och till dess hörande handlingar. Staden Kristinestad kommer att anhåller om utlåtande om delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark i enlighet med MBF 20. Förslaget kommer att vara offentligt framlagt enligt MBL 65 och MBF 19. Länk till bilagor: Tekniska Direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att: 1. Godkänna förslaget för delgeneralplan för Mikonkeidas vinkraftspark och till dess hörande handlingar. 2. Förslaget och till dess hörande handlingar sätts ut för officiellt framläggande i enligt MBL 65 och MBF 19.. Tekniska nämndens beslut: Tekniska direktören redogjorde för ärendet. Under diskussionen som följde föreslog Margareta Utter att planen inte godkänns då redan godkända vindkraftsplaner är tillräckliga inom området i Kristinestad. Jukka Kangasniemi understödde Utters förslag. Ordföranden konstaterade att två förslag förelåg, föredragandens och det av Utter framförda förslaget varför nämnden skred till omröstning. Omröst- ningen skedde via namnupprop så att den som röstade för föredragandens förslag röstade ja och den som röstade för Utters förslag röstade nej. Vid omröstningen fick föredragandens förslag 9 (nio) röster ( Englund Per- Erik, Eriksson Bror, Heikkilä Ann-Louise, Ingves Matts, Kangas Kennet, Lillmangs Eva, Nummela Jaakko, Nummela Tarja och Södergård Bo- Göran) och Margareta Utters förslag fick 2 (två) röster (Jukka Kangasniemi och Margareta Utter). Ordförande konstaterade att tekniska nämnden efter omröstning beslutat i enlighet med föredragandens förslag punkterna 1 2. Antecknades att Margareta Utter och Jukka Kangasniemi anmälde avvikande åsikt till protokollet.

96 57, TEKN :00 TEKN: 98/2013 Bilaga 22. (JI/JI) TekN 54 / Tekniska Nämnden beslut från mötet bör rättas till eftersom Mikonkeidas vindkraftverks förslag redan varit till påseende och behöver således inte sättas ut till påseende en gång till. Med tillämpning av förvaltningslagens 50, Rättelse av sakfel, så undanröjs Tekniska nämndens beslut 22 / Stadsstyrelsen har under sitt möte beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området i Mikonkeidas. Planförslaget för delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftsplan har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 65 och MBF 19 under tiden och Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur länken till bilagorna. Delgeneralplanen för Mikonkeidas Vindkraftspark omfattar 18 vindkraftverk. Riktgivande körförbindelser till vindkraftverken under byggtiden och driften samt el- överföringens sträckning och elstationer anvisas i planen. Vindkraftsparken byggs av Otsotuuli Oy. Planläggningsprocessens skeden - Stadsstyrelsen i Kristinestad fattade beslut om att planläggningen skall anhängiggöras Myndigheternas samråd i planeringens inledningsskede hölls i Vasa Programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt under planens beredningsskede Planutkast var offentligt framlagt Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtande lämnas in och Länk till bilagor: Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar: 1. Med tillämpning av förvaltningslagens 50, Rättelse av sakfel, så undanröjs Tekniska nämndens beslut 22 / Samt att tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige: 2. Godkänner delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och till dess hörande handlingar.

97 57, TEKN :00 TEKN: 98/2013 Tekniska nämndens beslut:

98 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A KRISTINESTAD Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planbeskrivning, Kristinestad FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P20181

99 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] Planbeskrivning, Kristinestad 1 (98) T. Järvinen FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Puistokatu 2 A, Jyväskylä Puh , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

100 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 1 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun Kristinestad Planens namn Planläggare Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy Planens aktualisering Behandlingsdatum Planens skede Planläggningsbeslut Planarbetet anhängigt Myndighetsmöte i inledningsskedet PDB framlagt Påseende i beredningsskedet Påsende i förslagsskedet och Mikonkeidas vindkraftsparkprojekt Delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad är en del av ett mera omfattande vindkraftsparkprojekt, Mikonkeidas vindkraftspark, som sträcker sig både på staden Kristinestads och Storå kommuns sida. En MKB-utredning har gjorts för hela vindkraftsparkprojektet. Målet med projektet är 25 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka MW. Vindkraftsparken kunde producera cirka 270 GWh el per år 1, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka egnahemshus som inte uppvärms med el. För att genomföra vindkraftsparken utarbetas separata delgeneralplaner både för Kristinestads och Storå kommuns sidor. Av kraftverken ligger 7 i Storå och 18 i Kristinestad. 1 Årsproduktionen beräknas i allmänhet med formeln 1/3 * årets timmar * nominell effekt, dvs. 33 % * 8640 h/a * 3 MW/st. * X st. GWh/a. Selostus_KRS_085_SWE.docx

101 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 2 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1.3 Avgränsningar, begrepp I dokument som berör vindkraftsprojektet och delgeneralplanen används benämningarna projekt, planerings- och planområde. Begreppen skiljer sig från varandra på följande sätt: Projektområde Projektområde är ett område som fastställs av projektaktören (= projektägaren, i Mikonkeidas Otsotuuli) som omfattar kraftverksplatser enligt den preliminära layouten och som ofta är avgränsat så det motsvarar det för tidpunkten beräknade området där bullret är 40 db. Samtidigt är projektområdet det område som har undersökts i samband med MKB-förfarandet. Projektområdets gränser har ändrats något under processens gång. Planeringsområde Termen planeringsområde används både i MKB- och planbeskrivningen för att beskriva det område som är objekt för den fråga som behandlas. Beroende på dokument kan termen planeringsområde även betyda t.ex. det projektområde som undersökts i MKB. I planbeskrivningen kan det även användas för generalplaneområdet. Planområde Med planområde (= planens avgränsning) avses området för delgeneralplanen i enlighet med MarkByggL. Avgränsningen av området visas med ett rött streck följt av tre punkter (... ) och ytterligare ett rött streck på plankartan. Avgränsningen av planen kan preciseras under planprocessens gång, men avgränsningen av en godkänd plan ändras först genom en ny plan eller en planändring. Bild 1: brun = projektområdet ; röd = planområde (Kristinestad) Selostus_KRS_085_SWE.docx

102 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 3 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1.4 Planområdets läge Bild 2: Läget för det område som ingår i delgeneralplanen har markerats med rött på kartan. Det rosafärgade området är den del av projektet som är beläget i Storå. Delgeneralplaneområdet för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad ligger i den sydöstra delen av Kristinestad på gränsen till Storå, på gränsen mellan landskapet Södra Österbotten och Österbotten, cirka 25 km från Kristinestads centrum och cirka en kilometer från Sastmola kommungräns. Området ligger cirka 13 km från Bottniska vikens kust. Planeringsområdet ligger på lägenhet som ägs av UPM samt andra lägenheter som är i privat ägo. Planområdet har en areal på 1469 ha. Planområdet kan preciseras under processens gång. Bild 3: Mark som ägs av UPM samt planområdets gränser. Selostus_KRS_085_SWE.docx

103 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 4 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 4: Landskapsförbunden och NTM-centralerna Hela planområdet hör till Österbottens förbund. I öster angränsar planområdet till Södra Österbottens förbund och i närheten av den södra gränsen till Satakuntaförbundet. 1.5 Planens namn och syfte Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark. Syftet med delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad är att möjliggöra byggande av vindkraftsparken och att bevilja bygglov. Dimensioneringsmålet är 18 kraftverk 2 och planens areal är 1469 ha. 2 Den totala dimensioneringen för vindkraftsprojektet är 25 kraftverk av vilka 7 ligger på Storå kommuns sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

104 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 5 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 1.6 Planbeskrivningens innehåll 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Mikonkeidas vindkraftsparkprojekt Avgränsningar, begrepp Planområdets läge Planens namn och syfte Planbeskrivningens innehåll Förteckning över beskrivningens bilagor Förteckning över dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen SAMMANFATTNING Planprocessens skeden Delgeneralplan Genomförande av delgeneralplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning av planområdets förhållanden Planläggningssituation Olika etapper i planeringen av generalplanen Behovet av generalplan Inledning av planläggningen samt åtföljande beslut Deltagande och samverkan Generalplanens mål Alternativa generalplanelösningar och deras konsekvenser Åsikter och beaktande av dem BESKRIVNING AV GENERALPLANEN Generalplanens struktur Generalplanens beteckningar och bestämmelser GENERALPLANENS KONSEKVENSER Konsekvenser för ljudlandskapet Konsekvenser för ljusförhållandena Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Konsekvenser för jordmånen samt yt- och grundvattnet Konsekvenser för växtligheten och värdefulla naturobjekt Konsekvenser för människans omgivning Övriga konsekvenser Samverkan med andra projekt Planens förhållande till gällande utredningar och planer Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Krav på innehåll i en generalplan enligt markanvändnings- och bygglagen Selostus_KRS_085_SWE.docx

105 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 6 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 8 BEAKTANDE AV UTLÅTANDE OM MKB SOM INLÄMNATS AV KONTAKTMYNDIGHETEN GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN Planer, tillstånd och beslut som förutsätts Vindkraftsparkens konstruktioner Uppföljning Planer som styr och åskådliggör genomförandet KONTAKTUPPGIFTER Förteckning över beskrivningens bilagor 1 Program för deltagande och bedömning Pro memoria från myndighetsmötet i inledningsskedet Respons och bemötanden från beredningsskedet 4 Buller- och skuggmodelleringar (med underordnade bilagor) 5 Utredning av synlighetsområden samt fotografiska anpassningar 6 Utredning av inomhusbuller 7 Förslagsskedets respons och bemötanden (med underordnade bilagor) 8 Fiskgjusebons lägen i förhållande till kraftverken (ENDAST FÖR MYNDIGHETSBRUK) 1.8 Förteckning över dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen MKB-beskrivning med bilagor (rapporter över de separata utredningarna är tillgängliga på NTM-centralens webbplats Selostus_KRS_085_SWE.docx

106 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 7 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 2 SAMMANFATTNING 2.1 Planprocessens skeden Inledandet av projektet Planens skeden Staden Kristinestad har påbörjat delgeneralplaneringen för Mikonkeidasområdet på initiativ av UPM. grundat ett gemensamt bolag, Ot- UPM har senare tillsammans med Element Power 3 sotuuli Oy, för utveckling av vindkraft. Planläggningsbeslut Aktualisering Myndighetsmöte i inledningsskedet (MRL 64, MRA 18 ) Program för deltagande och bedömning framlagd Utkast till delgeneralplan framlagt Förslag till delgeneralplan framlagt och Delgeneralplanen godkänns av stadsfullmäktige 3 Element Power är ett engelskt företag som grundades 2008 för att utveckla, finansiera, bygga och operera vindkraftsprojekt på fastlandet samt solkraftsprojekt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

107 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 8 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 2.2 Delgeneralplan Med delgeneralplanen anvisas byggplatser för vindkraftverken, de serviceleder som de kräver samt riktgivande sträckningar som krävs av elsystemet. Dessutom anvisas markanvändningen i det övriga området och värdefulla naturobjekt som konstaterats i samband med utredningarna. Med planbestämmelserna styrs det sätt på vilket byggandet genomförs samt aspekter som ska tas i beaktande. 2.3 Genomförande av delgeneralplanen Delgeneralplanen godkänns av Kristinestads stadsfullmäktige. Verkställandet av planen kan inledas efter att planen vunnit laga kraft genom kungörelse. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. Utöver bygglov kan anläggandet av en vindkraftspark förutsätta även andra tillstånd och beslut (se kapitel 9 Genomförande av generalplanen). Selostus_KRS_085_SWE.docx

108 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 9 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning av planområdets förhållanden En utredning av planeringsområdets förhållanden grundar sig på projektets MKButredning. MKB-utredningen gjordes för hela projektområdet Allmän beskrivning av området Området består huvudsakligen av skog och myrar. På områden mellan myrarna finns även kala berg. I den västra delen av planeringsområdet finns ett vidsträckt myrområde, Stormossen (cirka 250 ha). I indelningen i skogsvegetationszoner ligger området mellan det sydboreala Österbottens kustland och de mellanboreala områdena i Österbotten. Träden är unga eller växande, ställvis förekommer även ganska stora slutavverkningsområden. Jordmånen består främst av blandade moränarter och berg, på myrarna förekommer torv. I den norra delen består berggrunden av granit och granodiorit. På den södra sidan av Korpelankylä förekommer tonalit. I den västra delen av det sydligaste området förekommer skimmergnejs och i den östra delen förekommer intermediära metavulkaniter och tonalit. Markytans höjd varierar från +52 till +83 m.ö.h. På området finns inga betydande ytvattenformationer eller kända källor eller bäckar och rännilar som motsvarar naturtillstånd (värdemål enligt 11 i vattenlagen). De närmaste sjöarna och tjärnarna är: Kaakkoolammi (på Storås sida) Mustajärvi, Stora Sandjärv och Lilla Sandjärv Tönijärvi på kommunernas gräns i norr De närmaste klassificerade grundvattenområdena finns i Kärjenkoski på den norra sidan av Tarmaankylä. På området eller i dess omedelbara närhet finns inga mål som ingår i Natura 2000-nätverket. Det närmaste Natura-området, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka 4 km mot nordost. IBA- eller FINIBA-områden finns inte på 10 avstånd från planeringsområdet. Det närmaste naturskyddsområdet Haapakeidas myrskyddsområde (SSA020007) ligger något under 5 km österut. 4 Projektområdet sträcker sig både över Kristinestads och Storå kommuns område. Selostus_KRS_085_SWE.docx

109 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 10 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Naturmiljö Bild 5: Planområdet på Lantmäteriverkets grundkarta. Kartan har försetts med skuggningar. Jordmån och berggrund Mikonkeidas projektområde ligger i Österbottens svekofenniska skifferavsnitt som bildats för cirka 1900 miljoner år sedan. I de nordligaste delarna av projektområdet (Storå) består berggrunden av granit och granodiorit. På väg söderut från Korpelankylä förändras berggrunden till tonalit. I projektområdet södra delområde består berggrunden av skimmergnejs i de västra delarna, huvudsakligen av intermediära metavulkaniter i den mittersta delen och av tonalit i den östra delen (GTK 1997). Selostus_KRS_085_SWE.docx

110 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 11 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 6: Berggrund (GTK 2010a) och jordmån (GTK 2010b) på projektområdet. Planområdet har avgränsats med blått. På projektområdet höjer sig markytan från det låglänta området i den sydvästra delen mot den nordöstra delen och varierar mellan +52 och +83 m.ö.h. Det är möjligt att det förekommer sura sulfatjordar på projektområdet. Baserat på en ungefärlig kartstudie ligger projektområdet i ett område där sannolikheten för förekomsten av sura sulfatjordar varierar från måttlig till väldigt liten (GTK 2013, Förhandstolkningskarta 1: ). Bild 7: Sura sulfatjordar (GTK 2013) och topografi (LMV). Projektområdet är avgränsat. Projektområdet har även avgränsats på den topografiska bilden. Yt- och grundvatten Området ligger huvudsakligen i huvudvattendragsområdet (83) Bottenhavets kustområde och vidare i Vikbäckens (83.083) och Härkmeri ås (83.081) avrinningsområden. Selostus_KRS_085_SWE.docx

111 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 12 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark De nordostligaste delarna av projektområdet ligger i Lappfjärds ås huvudvattendragsområde (37) och vidare i det nedre loppet av Kärjenjoki å (37.061) och nedre loppet av Siironjoki å (37.062). På området finns inga betydande ytvattenformationer eller kända källor eller bäckar och rännilar som motsvarar naturtillstånd (värdemål enligt 11 i vattenlagen). Bild 8: Indelningen i avrinningsområden samt ytvatten (LMV, Statens miljöförvaltning 2013b), Kristinestads delgeneralplaneområde har markerats med röd färg. På projektområdet finns inga grundvattenområden. Natura- och skyddsområden På området eller i dess omedelbara närhet finns inga mål som ingår i Natura nätverket. Det närmaste Natura-området, Hanhikeidas (FI ), ligger cirka fyra kilometer nordost om projektområdet. Skyddet av Hanhikeidas grundar sig på SCI och SPA (habitat- och fågeldirektivet). Utlåtande om Natura-bedömningens behovsprövning NTM-centralen i Södra Österbotten har (Dnr EPOELY/37/07.04/203) har avgett ett utlåtande om Natura-bedömningens behovsprövning beträffande Mikonkeidas vindkraftspark. I utlåtandet konstateras att åtgärder som utförs på vindkraftsparkens område sannolikt inte medför betydande skadliga konsekvenser för de naturtyper eller växt- och däggdjursarter som ligger som grund för skyddet av Natura-områdena. Vindkraftsparken ensam medför sannolikt inte heller några betydande skadliga konsekvenser för förekomsten av de fågelarter på Natura-området som ligger som grund för skyddet av de undersökta Naturaområdena, på det gynnsamma skyddets nivå eller Natura-områdenas sammanhållenhet. Det finns inget behov av att utföra en sådan Natura-bedömning som beskrivs i 65 i naturvårdslagen i samband med detta projekt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

112 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 13 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 9: Natura- och andra skyddsområdens läge i förhållande till projektområdet. Kristinestads delgeneralplaneområde har markerats med blått. Vegetations- och naturtyper Enligt indelningen i skogsvegetationszoner ligger Mikonkeidas projektområde på gränsen mellan den sydboreala zonen på Österbottens kustland och den mellanboreala zonen i Österbotten. Kustlandet i Österbotten har en frodigare vegetation än andra delar av landskapet. Detta beror på områdets maritima klimat och den höga näringshalten i jorden som för inte alltför länge sedan höjt sig ur havet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

113 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 14 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 10: Planområdets gräns, ortografisk bild Skogsområdena används för skogsbruk och ståndortstypen är främst torr mo av lingontyp (VT), som är typisk för regionen, samt frisk mo av blåbärstyp (MT) och lingonblåbärstyp (VMT). Försumpade momarker har dikats. På området finns också berg, vars växtlighet är hällmarksskog (Vr) som klassificeras som tvinmark, och vidsträckta öppna myrar. Vegetationen i den sydligare delen av projektområdet karaktäriseras av Stormossen, som är en stor högmosse västerut på projektområdet. Skogsbruksområdena som omger Stormossen består omväxlande av häll- och moränmarker samt torvmarker som bildats i sänkorna mellan hällmarkerna och tämligen små öppna myrar. På området förekommer omväxlande torr och frisk moskog samt dikade torvmoar, som domineras av tall. På frodigare platser är gran det dominerande trädslaget. Trädbeståndet är ungt eller äldre och ställvis har även tämligen omfattande slutavverkningar gjorts. Längs de muddrade bäckfårorna finns också blandskog och mer lövträdsdominerade områden. På hällmarkerna är trädbeståndet lågvuxet och växttäcket består i huvudsak av lavar. På den lösa jorden på hällmarkerna växer förutom lavar också mossor, risväxter, örter och gräs. I den sydvästra delen av projektområdet finns ett stort bergsområde, vars trädbestånd har avverkats. På den södra delen av bergsområdet finns också en mindre myrtjärn, vars kant följer kanten av ett fattigkärr. Selostus_KRS_085_SWE.docx

114 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 15 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fauna Vanliga däggdjursarter i hela Södra Österbotten är bland annat älg, lo, räv, skogshare och mårdhund. Varg förekommer regelbundet, särskilt i Sydösterbotten. Även björnstammen har etablerat sig och björnarnas utbredning sträcker sig till de södra delarna av Sydösterbotten. Lo finns det nära kusten, från Sydösterbotten till Vasaregionen (Österbottens förbund 2011). De däggdjursarter som påträffas i projektområdet kan antas representera ett för trakten typiskt bestånd i barrskogszonen. I fältutredningarna på området observerades inga hotade däggdjursarter. Enligt utgångsdata har livsmiljöer för flygekorre konstaterats i den norra delen av projektområdet på 2000-talet. Vid fladdermusobservationerna har tämligen få fladdermöss påträffats. I området förekommer vårt lands allmännaste fladdermusarter nordisk fladdermus, mustaschfladdermus/stor mustaschfladdermus samt vattenfladdermus, av vilka nordisk fladdermus är den klart dominerande arten. Fladdermustätheten i området har utifrån utredningar bedömts vara normal. Vid naturutredningarna påträffades inte heller några för arterna lämpliga fortplantnings- och viloplatser (ihåliga träd, bergshålor eller stenfält). Det lövträdsdominerade skogs- och våtmarksområdet söder om byn Sandvik visar en större mångfald i fråga om fladdermusarter. Ett annat för fladdermössen betydelsefullt område är beläget i de västliga delarna av projektområdet, norr om Furumossen, där både nordisk fladdermus och mustaschfladdermus påträffades. Dessa områden kan klassificeras som viktiga födoområden för fladdermössen. Dessutom kan de eventuellt även omfatta fortplantnings- och viloplatser. Utifrån fältundersökningar samt granskningar av kartor och flygfoton ligger området förmodligen inte på något betydande flyttstråk för fladdermöss. Det häckande fågelbeståndet Utifrån en inventering av det häckande fågelbeståndet som gjordes på projektområdet sommaren 2012 representerar fågelarterna som förekommer på området arter som är mycket vanliga och som förekommer i rikligt antal i Finland. På området observerades 67 fågelarter som med säkerhet eller sannolikt häckar på området. Några av dem kan anses vara skyddsvärda arter. Bland de observerade skyddsvärda arterna är antalet fåglar som häckar på området generellt sett mycket få. Biotoperna på projektområdet är tämligen ensidiga ekonomiskogar. Fågelbeståndet är dock mångsidigare tack vare några öppna myrar, där ett fåtal värdefullare myrmarksfåglar häckar. Man känner till några rovfågelrevir (bl.a. ormvråk, bivråk och duvhök) på projektområdet. Enligt ett havsörnsregister som upprätthålls av NTM-centralen i Österbotten finns det inga kända havsörnsbon i närheten av projektområdet. Enligt ett fiskgjusregister som upprätthålls av Naturhistoriska centralmuseet känner man till ett fiskgjusbo på projektområdet och tre bon på 1 3 kilometers avstånd från projektområdet (Ringmärkningsbyrån 2012). I samband med kartläggningen av tjäderns spelplatser påträffades i de norra delarna av projektområdet en aktiv spelplats (två tuppar på plats). I den västra delen av projektområdet bevittnades ett spel med tre tjädertuppar som lockade till sig fem tjäderhönor när dessa var som talrikast. Spelcentrum befann sig på en skogsbilväg. Förutom på de ovannämnda platserna påträffades nordväst om projektområdet nära Sandviksvägen en ensam spelande tjädertupp. Orren är vad spelplatsen beträffar mer flexibel och spelplatser för arten förekommer på projektområdets myrar och kalhyggen samt närbelägna åkrar. Flyttfågelbeståndet Ett av de viktigaste stråken för flyttfåglarna går via den sydösterbottniska kusten. Flera hundra tusen fåglar flyttar genom området både på våren och på hösten. Flyttfåglarnas Selostus_KRS_085_SWE.docx

115 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 16 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark viktigaste flyttstråk går längs med kusten, medan antalet flyttande individer snabbt minskar en bit in i landet. Vissa arters huvudflyttning sker likväl längs ett stråk längre bort i inlandet och det är allmänt känt att tranans huvudsakliga flyttstråk följer riksväg 8 på nära håll. Därifrån österut anses mängderna av flyttfåglar i genomsnitt minska. Var de huvudsakliga flyttstråken går kan variera kraftigt från år till år, eftersom de påverkas av bl.a. rådande vind- och väderleksförhållanden. Fåglarnas flyttning genom projektområdet har observerats under våren och hösten Observationerna visar att en ansenlig mängd fåglar flyger över projektområdet, men då styrande linjer saknas går huvuddelen av flytten främst väster om projektområdet och styrs av Bottenvikens kust kilometer från projektområdet. En del år kan huvudflyttstråket, framför allt tranornas, också gå över projektområdet, beroende på de dominerande vindarna. På projektområdet eller i dess omedelbara närhet finns det så vitt man vet inga betydande rastplatser för stora flyttfåglar Värdefulla naturobjekt Delvis odikade myrområden Inom projektområdet finns 15 med tanke på naturens biologiska mångfald betydelsefulla, delvis odikade och trädfattiga myrområden. Ungefär en femtedel av hela projektområdets areal består av myrobjekt. En del av myrobjekten är små, något större än en hektar varav det största, Stormossens högmosse, omfattar cirka 2,5 km2. Det bör observeras att nästan alla myrar åtminstone delvis är dikade eller att deras kantzoner är dikade och att det tidigare tillståndet och/eller naturtillståndet i de kvarvarande dikade delarna därför har gått förlorat. De vidsträckta myrområdena har en mångsidig vegetation av olika typer av myrnatur och kärrvegetation. Mest representativ i sitt naturliga tillstånd är Stormossen. Stormossens myrområde klassificeras som betydande på landskapsnivå, eftersom ett flertal hotade naturtyper förekommer i området, liksom även nära hotade (NT) arter och arter som nämns i bilaga I till fågeldirektivet. Andra till sin vegetation och sitt fågelbestånd representativa myrobjekt är de södra delarna av Töyrenkeidas, Etelämäenkeidas, Maalmosankeidas, Långängsmossen och Trindmossen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

116 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 17 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 11: Värdefulla naturobjekt (1a=representativa, delvis odikade myrar, 1b=övriga delvis odikade myrar, 2=Mikonkeidas hällmarker, 3=Tönijärvi svämäng, 4=stenfältet på Antinperkiönmäki och 5=reviren för flygekorre). Planområdet har avgränsats med röd skuggad linje. Mikonkeidas hällmarker (sammanlagt ca 16 ha) Inom Mikonkeidas projektområde ligger åtta hällmarksområden som tydligt skiljer sig från de omgivande skogsbruksområdena och som är bevuxna med bergstallar som ser Selostus_KRS_085_SWE.docx

117 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 18 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark ut att befinna sig i naturtillstånd. Andra hällmarker som är representativa i naturtillstånd finns det invid de ovan nämnda värdefulla myrhelheterna och i synnerhet på Stormossens värdefulla naturområde Landskap och kulturmiljö I indelningen i landskapsprovinser hör Mikonkeidas till Österbotten och närmare bestämt till regionen Södra Österbottens odlingsslätter. Landskapsprovinserna representerar typiska regionala drag och variation i kulturlandskapen. Bild 12: På kartan som visar indelningen i landskapsprovinser avgränsas Mikonkeidas med rött. Österbotten är ett stort område, vars karaktär förändras i relation till olika faktorer både från söder mot norr och från kusten inåt landet. Gemensamt för hela området är tämligen stora åar, ådalar med tydliga gränser och nästan obebodda åsområden mellan dessa samt en relativt jämn terräng, mestadels med små höjdvariationer. Det mest karaktäristiska för Södra Österbottens kulturlandskap är jämna och bördiga lermarker kring ådalarna. Åarna hör till de vanligaste vattendragen. I Södra Österbotten kan man se typiska kulturdrag med stark prägel i byggnadstraditionen: radbyar och bosättning i byar som likt snören traditionellt ligger längs åstränderna. Ett av de viktigaste landskapselementen på åkerfälten är ladorna, som förvisso håller på att förfalla (Miljöministeriet 1993). Projektområdet är ett förhållandevis jämnt område. Landskapet består av slutna skogsmarker med kalhyggen samt öppna myrmarker. Utöver det vidsträckta Stormossen finns flera mindre myrar och våtmarker. Skogsområdena består av ekonomiskog och är delvis avverkade, delvis i plantskede. Den vanligaste trädarten är i regel tall. På projektområdet finns en del små vägar och ett par små åkerområden. Projektområdet omges av ekonomiskogar och myrmarker. I närheten av projektområdet finns några mindre sjöar och tjärnar. Mindre åkerområden finns på den sydvästra, södra och sydöstra sidan av projektområdet. Större åkerområden finns på den östra sidan av projektområdet i Siiroonjoki ådal på den västra sidan av projektområdet i närheten av riksväg 8. Åkerområdena i ådalen sluttar tydligt mot ån. På den östra sidan av projektområdet i Siiroonjoki ådal finns flera små byområden, av vilka man kan nämna bland annat Kärjenkoski, Kankaanpäänkulma, Kuokkurinkulma, Siiroo, Vesijärvi, Tarmaankylä och Suojoki. En del av byområdena är småskaliga och vackra. Kärjenkoski Kankaanpäänkulmaområdet samt Vesijärvi byområde är kulturmiljöer av landskapsmässigt och regionalt intresse. De framträder även tydligt till sin fördel. I Kärjenkoski och Kankaanpäänkulmaområdet öppnar sig de finaste och mest vidsträckta vyerna från vägen mot nordost och ost över de åkerområden som omger ån, dvs. bort från projektområdet. Även mot den norra sidan av projektområdet öppnar sig några viktiga vyer, men de är betydligt kortare och smalare. Även i Tarmaankylä finns fina drag: stenmurar och hagmarksliknande öppna utrymmen. Mot projektområ- Selostus_KRS_085_SWE.docx

118 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 19 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark det öppnas några viktiga vidsträckta vyer, såväl uppe från backkrönet som nerifrån från vägen. Bosättningen i byområdena har i ganska stor utsträckning koncentrerat sig längs byvägen och delvis längs mindre vägar. I Metsälä på den västra sidan av projektområdet ligger bosättningen i byområdena som ett band längs byvägen. Dessa byområdena är bland annat Västervik, Heden, Koskenkulma och Kallträsk. Även i Uttermossa på den norra sidan av projektområdet ligger bosättningen längs den väg som korsar området. Av byarna i närområdet finns den mest glest placerade bosättningen i Suojoki. Förutom längs huvudvägen ligger husen även längs flera småvägar som viker av från huvudvägen. Nationellt värdefulla landskapsområden Planeringsområdet omfattar inga värdefulla landskapsområden av riksintresse. Närmaste objekt påträffas i Kristinestad, ett område på 800 hektar vid Södra Österbottens kust, Härkmeri (MAO100108). Härkmeri är en typisk kustby som byggts upp kring en havsvik. Byn har ett välbevarat traditionellt byggnadsbestånd som omges av strandängar och odlingsmarker. Härkmerifjärden hör till det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten. På området finns både öppna och igenvuxna vårdbiotoper (Miljöministeriet 2013). Byggda kulturmiljöer av riksintresse På projektområdet finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse. De närmaste objekten ligger cirka 13 kilometer från de närmaste vindkraftverken på projektområdet. De närmaste objekten är Bosättningen i Storå ådal och Storås kyrkolandskap, Koppelonmäki, Sideby och fiskhamnen Kilen, Yttergrunds fyr- och lotssamhälle, Trolls by och stengärden samt Siikais allmogearkitektur (Leppijärvi by). Landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå På projektområdet finns inga kulturmiljöer av landskapsintresse. Området Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma ligger på den nordöstra sidan strax intill projektområdets norra del. Längs Siiroonjoki-Lillån finns dessutom Vesijärvi by cirka fyra kilometer öster om projektområdet och kulturlandskapet i Korsbäck cirka fyra kilometer norr om projektområdet (Södra Österbottens förbund 2013, Österbottens förbund 2013a). Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993-objekt) På projektområdet finns inga byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Den närmaste byggda kulturmiljön av landskapsintresse är Honkajärvi by och kulturlandskap som ligger cirka fem kilometer söder om de planerade kraftverken. Selostus_KRS_085_SWE.docx

119 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 20 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fornlämningar Bild 13: I landskapshänseende och kulturhistoriskt hänseende betydande objekt (Statens miljöförvaltning 2013b och Lantmäteriverket 2013). Planområdet har avgränsats med blått. Det finns inga tidigare kända fornlämningar på projektområdet. I den fornlämningsinventering som gjordes hösten 2013 påträffades inte heller några fornlämningar. Selostus_KRS_085_SWE.docx

120 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 21 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Byggd miljö och bosättning De närmaste byarna är Kärjenkoski, Korpelankylä, Kankaanpäänkulma, Harjunpäänkulma, Sandvik, Vaarainkorpi, Ömossa, Uttermossa, Kallträsk och Riskula. Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus på vindkraftsparkens planeringsområde. Det finns sammanlagt 87 fasta bostäder på mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken. Största delen av dessa har koncentrerats till Kärjenkoski nordost om projektområdet. Grupper med fasta bostäder har också koncentrerats till söder om projektområdet längs Ruusulavägen och Peltomaantie. På den västra sidan av projektområdets mittdel finns ett litet byområde i Sandvik. Från Sandvik kommer invånarna till Ruusulavägen längs Österbackvägen eller norrut till Uttermossa längs Sandviksvägen. De fasta bostäder som ligger närmast kraftverken finns i Korpelankylä öster om projektområdet, cirka 800 meter från kraftverken. Likaså finns ett tiotal fasta bostäder intill Lillåns åkerlandskap öster om projektområdet cirka en kilometer från de närmaste kraftverken. På mindre än två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken finns 2 fritidshus. Selostus_KRS_085_SWE.docx

121 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 22 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 14: Bostadshus (röda) och fritidshus (blå) samt avståndszonerna 1 och 2 km från vindkraftverken (svarta punkter). Planområdet har avgränsats med rött. På bilden syns även de kraftverk som planerats på Storås sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

122 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 23 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Trafik Den planerade vindkraftsparken ligger öster om riksväg 8 (Björneborgsvägen). På den norra sidan går Uttermossavägen, som blir till Pöllistön metsätie på Södra Österbottens område (Uttermossa Storå 17017). Kärjenkoskentie (Vanhakylä Kärjenkoski 17027) ansluter till Pöllistöntie som fortsätter söderut som Vesijärventie öster om projektområdet fram till Suojoentie (Sastmola Kauhajoki 661). Söder om projektområdet går Ruusulavägen/Peuralantie mellan Björneborgsvägen (riksväg 8) och Suojoentie (Sastmola Kauhajoki 661). Enligt planerna ska infarten till vindkraftsparkens södra del ske från riksväg 8 via Riskula längs en befintlig skogsbilväg (Österbackvägen) som ska förstärkas och som finns söder om Stormossen. Transporterna till projektområdets norra del (Storå) styrs från riksväg 8 till projektområdet antingen norrifrån via Uttermossavägen, Pöllistön metsätie och Vesijärventie eller söderifrån via Isojoentie, Suojoentie, Tarmaantie och Vesijärventie. Den sista sträckan av transportleden till planområdets norra del utgörs i båda fallen av Korpelankyläntie som viker av från Vesijärventie samt av befintliga skogsbilvägar. De planerade transportrutterna presenteras i nästa bild (bild 15) Selostus_KRS_085_SWE.docx

123 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 24 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Uttermossantie kvl 143 kvl ras 10 Porintie vt 8 kvl 1791 kvl ras 403 Vesijärventie17017 kvl 85 kvl ras 7 Tarmaantie kvl 75 kvl ras 13 Suojoentie 661 kvl 430 Porintie vt 8 kvl ras 453 Isojoentie 661 kvl 390 kvl ras 69 ±0 2, km Bild 15: Projektets huvudsakliga transportleder och trafikmängder i närheten av planområdet år 2014 (Trafikverket 2015). Kvl = genomsnittlig dygnstrafik, kvl ras = genomsnittlig dygnstrafik för tunga fordon. Tekniskt nätverk I den nordöstra delen av vindkraftsparkens projektområde, på området Arkkukallio, finns en 220 kv högspänningsledning som går i nord-sydlig riktning och som inom en nära framtid kommer att ersättas med en 400 kv kraftledning. Dessutom korsar några 20 kv kraftledningar projektområdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

124 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 25 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 16: Mikonkeidas läge i förhållande till Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät Markägoförhållanden Planeringsområdet för Mikonkeidas vindkraftspark är främst i privat ägo och de områden som kommer att bebyggas har arrenderats. 3.2 Planläggningssituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör den högsta nivån i planeringshierarkin i markanvändnings- och bygglagen. Målen måste beaktas och uppnåendet av dem bör främjas i landskapets planering, kommunernas planläggning och statliga myndigheters verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen behandlar följande helheter: Landskapsplanering En fungerande områdesstruktur En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden Fungerande kontaktnät och energiförsörjning Särskilda frågor som berör Helsingforsregionen Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. Selostus_KRS_085_SWE.docx

125 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 26 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Kristinestad hör till Österbottens förbund. Planområdet berörs av följande landskapsplaner: Österbottens landskapsplan 2030 Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände Österbottens landskapsplan Miljöministeriet fastställde planen Etapplan 1 för Österbotten handel Etapplan 1 godkändes vid landskapsstyrelsens möte och fastställdes av miljöministeriet Inga beteckningar på planeringsområdet. Etapplan 2 för Österbotten förnybara energikällor Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplanen , och den fastställdes av miljöministeriet Österbottens landskapsplan 2040 Landskapsstyrelsen fattade vid sitt möte ett beslut om att inleda utarbetandet av Österbottens landskapsplan Planen utarbetas som en helhetslandskapsplan som omfattar hela landskapet och dess olika samhällsfunktioner. Syftet är att ha en godkänd plan Efter att den nya planen fastställts ersätter den Österbottens landskapsplan 2030 och dess etapplaner. År 2014 utarbetas ett program för deltagande och bedömning (PDB) samt utredningar för följande områden: samhällsstruktur (centrumnät, tätorter och deras utbyggnadsriktningar, industriområden) regionalt betydande kulturlandskap och bebyggda kulturmiljöer bioenergi och logistik kraftöverföringsledningarnas förbindelsebehov båt- och fiskehamnar pälsnäringen Intilliggande landskapsplaner Området för delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark i Kristinestad ligger i sin helhet på Österbottens förbunds område. Planläggningen styrs av Österbottens landskapsplan. I öst angränsar planområdet till området för Södra Österbottens förbund. Södra Österbottens landskapsplan Miljöministeriets beslut om fastställelse Selostus_KRS_085_SWE.docx

126 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 27 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Etapplan I för Södra Österbotten vindkraft Etapplan I har varit framlagt som förslag Den gällande landskapsplanen för Södra Österbotten kompletteras med områden som lämpar sig för vindkraftsparker. Lösningen i förslaget till landskapsplanen består av sammanlagt 24 områden som lämpar sig för fortsatt planering av vindkraftsproduktion. Lösningen anvisar vindkraftsområden som omfattar minst 10 kraftverk eller andra vindkraftsområden som bedömts vara av regional betydelse. I förslaget till landskapsplan föreslås att man utfärdar allmänna planeringsbestämmelser som berör den fortsatta planeringen av alla vindkraftsområden samt områdesspecifika särskilda planeringsbestämmelser. Etapplan II för Södra Österbotten Handel, trafik och landskapsområden Anhängig. Etapplan II för Södra Österbotten Torvproduktion, myrnatur och bioenergi Anhängig. I söder ligger planområdet endast en kilometer från Satakuntaliittos område. Följande landskapsplaner finns på Satakuntas sida: Satakunta landskapsplan Miljöministeriet fastställde Satakunta landskapsplan Högsta förvaltningsdomstolen förkastade de besvär som inlämnats mot fastställelsebeslutet Satakunta etapplandskapsplan 1 Miljöministeriet fastställde Satakunta etapplandskapsplan I samband med fastställelsebeslutet förkastade förvaltningsdomstolen de fem besvär som inlämnats mot planen. Mot landskapsfullmäktiges beslut / 30 att godkänna Satakunta etapplandskapsplan I inlämnades fem besvär till miljöministeriet under besvärstiden. I tre av besvären krävdes att Pahamäki vindkraftsområde i Björneborg (område 8) tillsammans med Harjakoski vindkraftsområde i Påmark (område 10) och tillsammans med Korpimatti vindkraftsområde i Sastmola (område 4) inte ska fastställas. Dessutom framfördes att landskapsfullmäktiges beslut är lagstridigt när det gäller begäran om att miljöministeriet i samband med sitt fastställelsebeslut skulle göra Satakunta etapplandskapsplan I gällande direkt oberoende av eventuella besvär. I besvären framfördes även att miljöministeriet borde förbjuda kommunen och vindkraftsbyggaren att utveckla projektet förrän planen i fråga har lösts på ett lagenligt sätt. Påmark kommun drog tillbaka sitt besvär från miljöministeriet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

127 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 28 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Generalplaner På området finns inga gällande generalplaner. Kristinestads stranddelgeneralplan Närmast Mikonkeidas planeringsområde finns Lilla Sandjärvs och Stora Sandjärvs delar i Kristinestads stranddelgeneralplan (år 2000). Delgeneralplan för Metsälä vindkraftspark I väst angränsar planeringsområdet till området för Metsälä delgeneralplan för vindkraft (godk. KF , 48). Delgeneralplanen har laga kraft och är i byggnadsskede. Fundamenten gjuts under gången av år Lyftandet av vindkraftverken inleds tidigast under våren Delgeneralplan för Uttermossa vindkraftpark Fem och en halv kilometer norr om planeringsområdet finns delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftpark. Kristinestads stadsfullmäktige har godkänt delgeneralplanen för vindkraftparken Överklagandetiden för stadsfullmäktiges beslut är en månad. Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftpark / Storå Delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftpark på Storå kommuns område har godkänts i Storå kommunfullmäktige tiedote investointipäätöksestä Selostus_KRS_085_SWE.docx

128 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 29 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Kristinestad Storå Uttermossa Delgeneralplan för Metsälä vindkraftpark Kristinestads strandgeneralplan Planområde Bild 17: Delgeneralplan för Ömossa 6 vindkraftspark (Kristinestad 2012), stranddelgeneralplanen för Kristinestad och den aktuella delgeneralplanen för vindkraft i Uttermossa samt Storå kommuns delområde av Mikonkeidas vindkraftpark i förhållande till planområdet. 6 Närmast Mikonkeidas ligger Ömossa vindkraftsparkprojekt (EPV Tuulivoima Oy). Projektet väntar på högsta förvaltningsdomstolens beslut om planen och byggloven. Ömossa har beviljats bygglov , men på grund av inlämnade besvär pågår domstolsbehandlingen fortfarande. Beroende på besluten är det möjligt att man ansöker om bygglov på nytt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

129 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 30 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Detaljplaner På planeringsområdet finns inga gällande eller aktuella detaljplaner Övriga vindkraftsprojekt På Österbottens område planeras flera vindkraftsparker som befinner sig i olika planeringsskeden. På 25 kilometers radie från Mikonkeidas vindkraftsprojekt planeras fler än tio vindkraftsparker. Bild 18: Befintliga eller planerade projekt i närheten av projektet (Suomen Tuulivoimayhdistys ry 2013). På bilden visas även de olika elöverföringsalternativ som bedömts i Mikonkeidas MKBprojekt (VEA, VEB ja VEC). Metsälä vindkraftspark Närmast Mikonkeidas ligger Metsälä vindkraftsparkprojekt (EPV Tuulivoima Oy). Delgeneralplanen har laga kraft och är i byggnadsskede. Fundamenten gjuts under gången av år Lyftandet av vindkraftverken inleds tidigast under våren Selostus_KRS_085_SWE.docx

130 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 31 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Byggnadsordning Uttermossa vindkraftspark Fem och halv kilometer norr om projektområdet ligger Uttermossa vindkraftsparkprojekt (ca 8 kraftverk). Kristinestads stadsfullmäktige har godkänt delgeneralplanen för vindkraftparken Överklagandetiden för stadsfullmäktiges beslut är en månad. På området gäller Kristinestads byggnadsordning (ändringar ) Tomtindelning och register Grundkarta Byggförbud Skyddsbeslut Planeringsområdet ingår i statens fastighetsregister. Som grundkarta används Lantmäteriverkets terrängdatabas som skrivs ut i skala 1: och i en grå ton. På området gäller inte byggförbud, men eftersom kommunen har fattat beslut om att inleda planläggning, kommer det att behövas minst ett avgörande om behov av planering, då ett bygglov som söks skulle försvåra förverkligandet av planen. Några skyddsbeslut som rör området finns inte Utredningar som gjorts för delgeneralplanen: Delgeneralplanen stöder sig huvudsakligen på utredningar och konsekvensbedömningar som gjorts i samband med MKB-förfarandet. Efter MKB utarbetades uppdaterade utredningar för ljuseffekter, buller och lågfrekvent buller utifrån hur vindkraftsparkens layout hade preciserats under planprocessen. Den konsekvensbedömning som gjorts inom MKB-förfarandet (t.ex. landskap, trafik och natur) har även uppdaterats efter behov och preciserats under planprocessens gång enligt förändringarna i layout Andra utredningar och annat material som berör området: Vindkraftsutredning för Södra Österbotten (Södra Österbottens förbund 2012), Österbottens förbund (2012), Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, Österbottens förbund (2013) Österbottens vindkraft och specialtransporter, Österbottens förbund och ELY-central i Södra Österbotten. OIVA miljö- och geodatainformationssystemet (Statens miljöförvaltning) Selostus_KRS_085_SWE.docx

131 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 32 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 4 OLIKA ETAPPER I PLANERINGEN AV GENERALPLANEN 4.1 Behovet av generalplan En viktig föreskrift för vindkraftsutbyggnad är markanvändnings- och bygglagen (132/1999, MBL). Lagens föreskrifter tillämpas både vid planeringen av områdesanvändningen och byggandet av vindkraftverken. Byggande av ett vindkraftverk förutsätter alltid endera bygglov eller åtgärdstillstånd. Vindkraftsproduktion kräver särskilda åtgärder, såsom väg- och kraftledningsarrangemang samt arrangemang av friområden. Betydelsen av miljökonsekvenserna förutsätter att ärendet övervägs i större omfattning än vid sedvanligt tillståndsförfarande. För vindkraftsprojekt tillämpas därför föreskrifter för områden i behov av planering enligt 16 i MBL. De särskilda förutsättningarna för bygglov på områden i behov av planering fastställs i i MBL. Beviljande av bygglov förutsätter att byggandet: 1. inte förorsakar olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen; 2. inte leder till menlig samhällsutveckling, och 3. är lämpligt med tanke på landskapet och inte försvårar bevarandet av särskilda natur- eller kulturmiljövärden eller tillgodoseendet av rekreationsbehoven. Grundprincipen för markanvändnings- och bygglagen är att vindkraftsbyggande i regel bör grunda sig på en plan. Med stöd av 77a i MBL kan bygglov för utbyggnad av vindkraftverk beviljas utan hinder av i MBL om det har fastställts i en generalplan med rättsverkan att planen eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov. Delgeneralplanen för Mikonkeidas utarbetas för att den ska kunna användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. 4.2 Inledning av planläggningen samt åtföljande beslut Förplanering och utredningar som gjorts på uppdrag av projektaktören Den projektansvarige har år 2012 låtit göra upp miljöutredningar: utredningar om häckande fågelbestånd, fladdermöss, flygekorre, vegetation och biotoper på kraftverksplatserna enligt den dåvarande planeringssituationen eller på projektområdet. Även en uppföljning av fåglarnas vår- och höstflytt utfördes. Projektets preliminära tekniska planering har utförts i november-december Vid projektplaneringen kartlades vindkraftsparkens potentiella elanslutningspunkter. Desssutom bedömdes investeringskostnader i anknytning till byggande och anslutning till elnätet Initiativ till utarbetande av plan samt beslut om planläggning UPM-Kymmene Oyj tog initiativ till planläggning i februari 2013 genom att kontakta Storå kommun och staden Kristinestad för att inleda utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan för planeringsområdet. Kommunstyrelsen i Storå fattade ett planläggningsbeslut den 11 mars 2013 (91 ). Tekniska nämnden i Kristinestad föreslog på sitt möte den 20 mars 2013 (61 ) för stadsstyrelsen att utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan ska inledas, och stadsstyrelsen beslöt att inleda planläggningen på sitt möte den 8 april 2013 (134 ). Selostus_KRS_085_SWE.docx

132 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 33 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planläggningsavtal MKB-förfarande UPM-Kymmene Oyj som ansvarar för vindparksprojektet har avtalat med Kristinestad och Storå om uppgörandet av en delgeneralplan. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy har valts till planläggningskonsult. Konsulten svarar för utarbetandet av planen. UPM har tillsammans med Element Power 7 grundat ett gemensamt bolag för utveckling av vindkraft, Otsotuuli Oy. Otsotuuli Oy svarar för kostnader i samband med utarbetande av planen och delgivning av information om den. Kristinestad ansvarar för informeringen och framläggandet i berednings- och planeringsskedena och för att samla in respons och bereda bemötanden i nämnda skeden. UPM-Kymmene Oyj ansvarar för kostnaderna för beredningen och informeringen. Eftersom vindkraftsparken är så pass stor förutsätter etableringen ett MKB-förfarande som avses i lagen om miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändringen av lagen 458/2006) och MKB-förordningen (713/2006). MKB är inget tillståndsförfarande och utifrån den fattas inga beslut. Syftet med MKB-förfarandet är att främja bedömningen av miljökonsekvenser och förenhetliga beaktandet av konsekvenserna i planeringen och beslutsfattandet. Syftet med lagen är samtidigt att öka informationen till medborgarna samt öka deras möjligheter att delta. Genom förfarandet produceras information till den projektansvariga för att det ska vara möjligt att välja ett alternativ som är lämpligt med tanke på miljön. Dessutom skapas information om projektets förutsättningar och för fastställande av tillståndsvillkor till myndigheterna. MKB för Mikonkeidas styrdes av NTM-centralen för Södra Österbotten i egenskap av kontaktmyndighet. För projektet utsågs även en uppföljningsgrupp med följande medlemmar: NTM-centralen i Södra Österbotten Södra Österbottens förbund Fingrid Oyj Storå kommun Isojoen-Karijoen riistainhoitoyhdistys Kallträsk ungdomsförening Kristinestad/markanvändning Västkustens miljöenhet, Kristinestads avdelning Kärjenkosken Kyläseura Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening Ömossa jaktförening Ömossa ungdomsförening MTK Etelä-Pohjanmaa Österbottens förbund Pohjanmaan luonnonsuojelupiiri Österbottens museum Skogsvårdsföreningen Österbotten Suupohjan lintutieteellinen yhdistys Suupohjan ympäristöseura Sydbottens Natur och Miljö Uttermossa jaktförening Uttermossa ungdomsförening Vesijärven kyläyhdistys 7 Element Power är ett engelskt företag som grundades 2008 för att utveckla, finansiera, bygga och operera vindkraftsprojekt på fastlandet samt solkraftsprojekt. Selostus_KRS_085_SWE.docx

133 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 34 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Vesijärven metsästysseura Österbottens svenska producentförbund Den kunskapsgrund om projektet och dess omgivning som planläggningen förutsätter har producerats huvudsakligen inom MKB-förfarandet. MKB-förfarandet har schemalagts så att dess dokument och respons som lämnats in om den kan utnyttjas i utarbetandet av planen. Bild 19: MKB-förfarandets och delgeneralplaneringens skeden. Följande planer och utredningar har utarbetats i anknytning till Mikonkeidas MKB: Planer (=layout) Placering av kraftverk Elöverföring Servicevägar Transport Modelleringar Buller Lågfrekvent buller Skuggning Synlighetsanalyser (ZVI) Illustrationer Utredningar Arkeologi (fornminnen) Invånarenkät Natur Häckande fåglar (inkl. rovfåglar) Flyttfåglar Vår Höst Hönsfåglar 8 8 =Inventering av tjäderns och orrens spelplatser Selostus_KRS_085_SWE.docx

134 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 35 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Uppföljning av fiskgjusens födoflygrutter (art i fågeldirektivets bilaga I) Arter i direktiv IV A: Fladdermus Flygekorre Åkergroda Vegetations- och naturtyper Landskap och kulturmiljö I MKB gjordes utredningar och konsekvensbedömningar även för sammanlagda konsekvenser och alternativ till elöverföringsrutter. I MKB föreslogs även ett uppföljningsprogram. På miljöförvaltningens webbplats kan man bekanta sig med hela MKB-materialet för Mikonkeidas Deltagande och samverkan Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sina åsikter om planen (62 i markanvändnings- och bygglagen). Intressenter är de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av den plan som är under beredning: invånare, företag och näringsidkare på planens verkningsområde, användare av rekreationsområden, markägare och markinnehavare på planens verkningsområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: sammanslutningar som representerar invånarna, såsom hembygds- och invånarföreningar samt bykommittéer sammanslutningar som representerar särskilda intressen eller befolkningsgrupper, såsom naturskydds- och byggtraditionsföreningar; Österbottens naturskyddsdistrikt, ornitologiska föreningar, BirdLife Finland rf. sammanslutningar som representerar näringsidkare och företag; Finlands skogscentral, MTK, Österbottens producentförbund, Metsänomistajien liitto Länsi-Suomi och Skogsägarförbundet Kusten övriga sammanslutningar på lokal eller regional nivå, såsom väglag och vattenskyddsföreningar sammanslutningar eller företag med särskilda uppdrag, såsom energi- och vattenledningsverk Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: grannkommuner olika förvaltningsnämnder i kommunerna (t.ex. tekniska nämnden, miljönämnden, grundtrygghetsnämnden osv.) Närings-, trafikoch miljöcentralen (NTM-centralen) i Södra Österbotten och Österbotten Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaförbundet Österbottens museum Södra Österbottens landskapsmuseum Försvarsmakten Marinen Flygvapnet Selostus_KRS_085_SWE.docx

135 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 36 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fingrid Oyj Trafiksäkerhetsverket Trafi Forststyrelsen Österbottens räddningsverk Södra Österbottens räddningsverk Anhängiggörande Anhängiggörande har meddelats i Kristinestad genom kungörelse den 3 juni Deltagande och växelverkan Planerings- och utredningsarbetena för utvecklingsprojektet för vindkraft framskrider jämsides i samverkan och medan de pågår ordnas möten för allmänheten, framläggande av planer, samråd och myndighetssamråd. Under mötena får intressenter, medborgare och intressentgrupper detaljerad information om projektet och kan ta ställning till de presenterade planerna. Information om utarbetandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark och om framläggandet av den erhålls genom underrättelser och meddelanden från staden Kristinestad, genom pressen och möten för allmänheten, de officiella informationstidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, på Kristinestads anslagstavla, webbplatserna (För invånare > Teknik och miljö > Planläggning och kartor), från kontaktpersonerna och planläggaren. Därutöver ordnade UPM-Kymmene Oyj som var projektansvarig under MKBprogramskedet ett oavhängigt möte för allmänheten i Uttermossa ungdomslokal den 2 april Mötet annonserades i de lokala tidningarna och var öppet för alla. De som deltog i mötet kunde diskutera med projektets MKB- och planläggningskonsulter samt med representanter för UPM. Under MKB-förfarandet ordades två informations- och diskussionsmöten för allmänheten. Medan MKB-programmet var framlagt ordnades det första mötet den 18 juni 2013 i Uttermossa ungdomslokal i Kristinestad. De som deltog i mötet gavs möjligheten att bekanta sig med projektets planerings-, planläggnings- och MKB-material och att diskutera med kontaktmyndigheten för MKB-förfarandet, den projektansvarige och projektets planerare. Dessutom kunde deltagarna föra fram sina åsikter om bedömningsarbetet samt om huruvida bedömningsarbetet var tillräckligt omfattande eller inte. Sammanlagt deltog cirka 20 personer i mötet för allmänheten. Nästa möte för allmänheten arrangerades den 6 maj 2014 efter att MKB-beskrivningen blivit klar. Information om mötena gavs bl.a. i NTM-centralens kungörelser i tidningarna och på webbplatsen Myndighetssamarbete Inledningsskedets myndighetssamråd hölls den 3 juni 2013 på NTM-centralen i Södra Österbotten. Under planens beredningsskede hölls en arbetsöverläggning den 3 december 2013 på NTM-centralen i Södra Österbotten, före framläggandet av planutkastet. Under sammanträdet behandlades uppgjorda utredningar samt landskapsplanernas status. Ett arbetsmöte ordnades även Under mötet gick man igenom den respons som inlämnats om utkastet och MKB och hur den har beaktats/kommer att beaktas i planförslaget. Syftet med mötet är att underlätta gestaltningen av innehållet i det följande planskedet samt att föra en öppen dialog om kritiska punkter för att kunna fär- Selostus_KRS_085_SWE.docx

136 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 37 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark digställa planförslaget. Om planförslaget begärs officiella utlåtanden i samband med att planen framläggs. Vid behov ordnas ett myndighetssamråd efter att planförslaget varit framlagt då man fått utlåtandena och anmärkningarna. Vid behov behandlas planen även vid andra arbetsöverläggningar. Till överläggningarna inbjuds de myndigheter vilkas verksamhetsområde planeringen behandlar. De myndigheter som har presenterats i programmet för deltagande och bedömning ombeds ge ett utlåtande om planutkastet och planförslaget. Ett sammandrag av utlåtandena, bemötandena av dem samt de ändringar och kompletteringar som utifrån dessa gjorts i plandokumenten presenteras i bilagorna till planbeskrivningen. Delgeneralplanens konsekvenser bedöms i samverkan med de myndigheter vars verksamhetsområde frågorna gäller Program för deltagande och bedömning För projektet har ett program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetats. Syftet med PDB är att utarbeta ett med avseende på delgeneralplanens betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser (63 i markanvändnings- och bygglagen). I PDB beskrivs utgångspunkterna, planläggningens syfte och mål, hur planeringen framskrider, den preliminära tidsplanen och möjligheterna att delta. I PDB beskrivs dessutom de utredningar och bedömningar av konsekvenser som ska göras i anslutning till planen. Vid behov kompletteras PDB under planläggningsförfarandet fram till dess att planförslaget framläggs till påseende. Det är möjligt att bekanta sig med programmet för deltagande och bedömning för Mikonkeidas vindkraftspark under hela planprocessens gång. PDB har kungjorts och varit framlagt i Kristinestad Under perioden för framläggandet inlämnades 3 utlåtanden och en åsikt. Respons om programmet för deltagande och bedömning EPV Tuulivoima Oy: EPV ber om möjlighet att få delta i den fortsatta beredningen av planen eftersom Mikonkeidas angränsar till generalplanen för Metsälä vindkraftsparkområde. Beredningsmaterialet för Metsälä kunde med fördel utnyttjas i beredningen av Mikonkeidasprojektet. I alternativen till elöverföringen i PDB ingår inget anslutningsalternativ för Mikonkeidas till UPM:s vindkraftspark i Korvenneva som presenterats i UPM:s MKB-program för Korvenneva. Österbottens förbund, Pohjanmaan liitto: Den vindkraftspark som UPM-Kymmene planerar ligger i Kristinestad I Österbotten och Storå kommun i Södra Österbotten. Vindkraftsparken skulle till stor del placeras på fastigheten Mikonkeidas som ägs av UPM. Endast den södra delen av planområdet ligger i landskapet Österbotten. Den norra delen av området ligger i landskapet Södra Österbotten. Den del av planområdet som ligger i Österbotten, som i etapplandskapsplanen kallas Metsälä-Norrviken, har ingått i Österbottens förbunds utredningar och anses vara lämpligt för storskalig vindkraftsproduktion. För överföringen av den el som produceras i vindkraftsparken granskas två alternativ, där vindkraftverkens el överförs med jordkablar till två elstationer som byggs i projektområdets södra och norra del. Mellan elstationerna byggs en 110 kv luftledning. I alternativ A byggs en 110/400 kv elstation i norra delen i anslutning till Fingrid Abp:s kommande 400 kv kraftledning och som därmed kan kopplas in direkt till stamnätet. I Selostus_KRS_085_SWE.docx

137 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 38 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark alternativ B byggs en 20/110 kv elstation och en ny elledning dras parallellt med Fingrid Abp:s kommande 400 kv kraftledning till Kristinestad 400 kv elstation. Österbottens förbund har i tidigare utlåtanden gällande vindkraftsprojekt i södra Kristinestad lyft fram alternative A som ett bra alternativ, eftersom detta alternativ kunde erbjuda en kopplingspunkt till stamnätet på betydligt närmare avstånd än den som finns norrom Kristinestad centrum. Österbottens förbund ser det som positivt att dessa två alternativ utreds. I konsekvensbedömningen presenteras två projektalternativ för vindkraftsparkens förverkligande. Dessa alternativ skiljer sig från varandra I fråga om storleken på de kraftverk som ska byggas. I alternativ 1, byggs 30 kraftverk med en navhöjd på ca 120 m och i alternativ 2, byggs 30 kraftverk med en navhöjd på cirka 140 m. Ett alternativ med färre antal vindkraftverk kunde enligt Österbottens förbund tas med I bedömningen. Inom en radie på 25 km från vindkraftsprojektet i Mikonkeidas finns fler än 10 vindkraftsparker under planering. Enligt Österbottens förbund är det viktigt att i ett tidigt skede utreda de gemensamma konsekvenser som uppstår vid byggande av dessa vindkraftparker samt vid byggande av de elledningar som krävs för överföringen till stamnätet. Speciellt de gemensamma konsekvenser som uppstår för det boende och fritidsboende vid sjöarna stora och lilla Sandjärv, som ligger mellan projekten Mikonkeidas och Ömossa borde utredas. I programmet finns i övrigt väl beskrivet de pågående projekt som finns i området. Planeringsområdet för generalplanen avviker från avgränsningen I etapplandskapsplanen men enligt den preliminära placeringen av kraftverken så är planen i enlighet med förslaget till etapplandskapsplanen. I övrigt konstaterar Österbottens förbund att programmet för deltagande och bedömning är välgjort och projektet stämmer väl överens med förslaget till etapplandskapsplan 2 och dess målsättningar. Förbundet har inget att tillägga i detta skede av planeringen. Korsholms Miljösektion: Planeringsområdet finns i södra delen av Kristinestad och delvis i Storå kommun. Projektområdet är beläget några kilometer öster om riksväg 8. Avståndet till Kristinestads centrum är cirka 25 km och till Storå centrum cirka 15 km. Avståndet till Bottenhavets kust är cirka 13 km. Maximalt 30 vindkraftverk planeras på området. Väsentligt är att avgränsningen och omfattningen av kraftverksområdet samt placeringen av de enskilda vindkraftverken planeras väl så att olika slag av negativa konsekvenser för bosättning, landskap, rekreation, miljö och natur minimeras. Några av vindkraftverken är planerade relativt nära fritidsbosättning (ca 750 m) och bullerproblem kan uppkomma. Placeringen av kraftverken borde inte vara sådan att Miljöministeriets gränsvärden för buller överskrids. Ljus- och skuggeffekter från vindkraftverken skall inte överstiga 8 h/år vid bosättning. De nyaste anvisningarna om mätning och modellering av vindkraftverks buller bör beaktas. Ifall anmärkningar och riktvärden för buller och skuggningseffekter följs krävs inte miljötillstånd. De planerade kraftverken omringar Stormossens myrmarkskomplex och kan tänkas påverka rastande fågelflockar och födosökningsrutter. Eventuellt kunde kraftverken väster om stormossen tas bort för att skapa så korridorer mellan vindkraftsparker och stormossen. Tillräckliga buffertzoner mellan/runt olika vindkraftsparker och potentiella flyttstråk ska tryggas i samband med planen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

138 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 39 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Fiskgjusens boplacering och födosökningsrutter samt flygekorrens levnadsmiljöer innanför projektområdet bör beaktas vid placering av kraftverken. Alternativ 2 för dragning av elledningar bör undvikas eftersom så stora områden påverkas av breddning av linjegatan (speciellt när andra projekts linjedragningar medräknas). När kraftverken och elnätverket byggs skall sådana alternativ och åtgärder som minskar kollisionsrisken för fåglar väljas. Miljösektionen förutsätter att vindkraftsbolagen samarbetar vid dragningen av elöverföringsrutterna så att gemensamma sträckningar åstadkoms. Privat markägare: Markägaren förundrades över det konstiga bynamnet Riskula. Under punkten om rekreationsanvändningen i miljökonsekvensbedömningen saknades Sarvijärvi naturstig. Stigen är i sig gammal, men den har rustats upp 2013 och vid Sarvijärvi byggdes en bastu som kan användas fritt av dem som rör sig längs naturstigen. På kartan över bosättningen saknas en ny fritidsbostad som finns vid sjön. På flygbilden över kartplatsen syns en ny väg som byggts i den södra ändan av sjön. Fritidsbostaden finns i ändan av denna väg. Programmet för deltagande och bedömning har uppdaterats i samband med att förslagsskedet blivit klart. Informationssätt Om beredningen och framläggandet av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark informeras genom staden Kristinestads annonser och meddelanden, medier och informationsmöten för allmänheten, genom de officiella informationstidningarna Syd- Österbotten och Suupohjan Sanomat, på staden Kristinestads anslagstavla, på webbplatsen (För invånare > Teknik och miljö > Planläggning och kartor) samt av kontaktpersonerna (Punkt 10 Kontaktuppgifter). Selostus_KRS_085_SWE.docx

139 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 40 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 4.4 Generalplanens mål Mål som ställs upp av utgångsmaterialet Klimatpolitiska mål Syftet med vindkraftsparken är att för sin del främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målsättningen för vindkraftens del är att höja den totala installerade kapaciteten i Finland till cirka MW senast år Främjandet av vindkraft uppfyller det nationella målet om att öka produktionen av förnybar energi för att trygga energiförsörjning och självförsörjning. Byggandet av vindkraftsparken stabiliserar eldistributionen lokalt på planeringsområdet och i dess näromgivning samt stärker områdets elnät. Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen ska målen beaktas och genomförandet av dem främjas i planeringen på landskapsnivå, kommunernas planläggning och statliga myndigheters verksamhet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen gäller region- och samhällsstrukturen, livsmiljöns kvalitet, förbindelsenäten, energiförsörjningen, natur- och kulturarvet samt användningen av naturresurser. Målen har indelats i allmänna mål och särskilda mål utifrån sakinnehållet. Följande riksomfattande mål för områdesanvändningen gäller Mikonkeidas vindkraftspark och planläggningen av området: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen ska olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas. Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. Selostus_KRS_085_SWE.docx

140 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 41 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. I samband med områdesanvändningen ska säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I samband med områdesanvändningen bör man trygga möjligheterna att utveckla trafiktjänstsystemen samt tillgodose den militära luftfartens behov. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I samband med områdesanvändningen som gäller energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas, i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet som en särskilt betydelsefull helhet med hänsyn till dess natur- och kulturvärde. Krav på innehåll i generalplan De allmänna kraven på innehåll i en generalplan listas i 39 i MBL: Då en generalplan utarbetas bör landskapsplanen beaktas på det sätt som fastställs ovan. Då en generalplan utarbetas ska uppmärksamhet fästas vid: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. De punkter som avses i moment 2 ovan bör utredas och beaktas i den utsträckning som det är nödvändigt med tanke på generalplanens styrningsmål och noggrannhet. Generalplanen får inte medföra oskäliga olägenheter för markägare eller annan rättsinnehavare. Selostus_KRS_085_SWE.docx

141 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 42 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Särskilda bestämmelser som berör utbyggnad av vindkraft i MBL trädde i kraft De särskilda innehållskraven för en generalplan som berör utbyggnad av vindkraft är enligt 77 b: generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt, den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen, det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring. Delgeneralplanen utarbetas enligt 77a och 77b i MBL som en plan med rättsverkan så att den även kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. I planarbetet utnyttjas den allmänna planeringen för vindkraftsparken samt de utredningar och resultat som ingått i bedömningen av miljökonsekvenser (MKB) Projektaktörens mål Målen för den projektaktör som tagit initiativ till planläggningen fastställs i förutredningarna och -planeringen av vindkraftsparken samt av utredningar och resultat i samband med bedömningsförfarandet av miljökonsekvenserna (MKB). Enligt vindmätningar är planeringsområdet ett lovande område för vindkraftsproduktion. Det är ekonomiskt lönsamt att placera vindkraftverk på området. Projektaktörens mål är att skapa en produktionsmässigt och ekonomiskt sett lönsam vindkraftspark som beaktar den närliggande bosättningen, miljöns särdrag och värdemål i naturen. Strävan är att placera vindkraftverken på områden där de medför så lite olägenheter för bosättningen och omgivningen som möjligt. Målet är att inleda produktionen före slutet av år Mål som uppställts av kommunen Att öka skatteintäkterna Att förbättra sysselsättningen Att stödja företagsverksamhet Mål som härletts från planeringssituationen Landskapsplanering I Kristinestad gäller landskapsplanen för Österbotten (fastställd ). På vindkraftsparkens projektområde finns huvudsakligen inga beteckningar för områdesreserveringar. I landskapsplanen för Österbotten finns endast en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4). Det är frågan om Stormossbergens bergtäktsområde. På Kristinestads sida, på den västra sidan av Tönijärvi, finns rekreations- och turistmålet Soldattorpet Torppa. I landskapsplanen för Södra Österbotten har en del av projektområdet (Storås sida) betecknats som torvproduktionsområde (tt-3). I den omedelbara närheten av den del a vindkraftsparken som finns på Storås sida, i nordost, finns även en rasterbeteckning för ett område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Det nordöstra hörnet tangeras dessutom av en 220 kv:s kraftledning och en reservering för en 400 kv:s kraftledning. Selostus_KRS_085_SWE.docx

142 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 43 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Satakuntaliitto Bild 20: Kombination av landskapsplanerna för Södra Österbotten, Österbotten och Satakunta. Planområdets gränser anges med röd skuggad linje. Kommungränserna anges med blått. I landskapsplanen för Österbotten anvisas inga sådana områdesreserveringar till planeringsområdet som skulle utgöra ett hinder för att genomföra projektet för utveckling av vindkraft. Placeringen av bergtäktsområdet på planeringsområdet underlättar byggandet genom att minska kostnaderna för transport av bergmaterial samt därtill anknutna olägenheter. Selostus_KRS_085_SWE.docx

143 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 44 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Etapplandskapsplanering Södra Österbottens förbund EP1 Österbottens förbund EP2 Satakunta etapplan 1 Bild 21: Projektområdet och en kombination av etapplandskapsplan 2 för Österbotten (fastställd ), etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten (skickats för fastställelse) och etapplandskapsplan 1 för Satakunta (fastställd ). Etapplandskapsplan 2 för Österbotten har fastställts I etapplandskapsplan 2 för Österbotten granskas energiförsörjningen inom hela landskapsområdet. I etapplandskapsplanen visas endast vindkraftsområden av nationell eller regional betydelse. Gränsen för ett vindkraftsområde av regional betydelse har i etapplandskapsplanen fastställts till 10 kraftverk. Vindkraftsområden med 9 eller färre kraftverk anses vara av lokal betydelse och styrs av kommunala planer. I förslaget till etapplandskapsplan 2 för Österbotten anvisas södra delen av planeringsområdet som område för vindkraftverk (tv-1): Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftparker av regional betydelse. På områdena gäller inga byggbegränsningar enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

144 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 45 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande på området ska man beakta byggandets effekter för fast bebyggelse, semesterbebyggelse, rekreation, landskap, kulturmiljö och fågelfauna samt sträva efter att förebygga skadliga konsekvenser. Dessutom bör man beakta de begränsningar som medförs av flygtrafiken och försvarsmaktens verksamhet. I den mera detaljerade planeringen av vindkraftsområdena bör man fästa uppmärksamhet vid att betydande bullerkonsekvenser inte riktas till bosättningen och att kulturmiljöns värden bevaras. Dessutom bör man trygga förutsättningarna för de arter som nämns i bilaga IVa i habitatdirektivet samt förutsättningarna för primärproduktion och marktäktsverksamhet. Övriga projekt, planer och utredningar Vindkraftverkens konsekvenser för radares funktion undersökning (VTT 2011) Förnybara energitillgångar och deras placering i Österbotten (Österbottens förbund, 2012) Vindkraft och specialtransporter i Österbotten (Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten, 2012) övriga utredningar i anknytning till landskapsplaner och etapplandskapsplaner Mål som uppkommit under processens gång, precisering av målen Intressenternas mål Av svaren på den invånarenkät som genomfördes under MKB-förfarandet framgick bl.a. en oro för de sammanlagda konsekvenserna av vindkraftsprojekten och behovet av ett samarbete mellan vindkraftsparkernas aktörer. Vindkraftsparkernas aktörer bör förpliktigas till samarbete så att gemensamma transformatorstationer och kraftledningar utnyttjas maximalt då projekten genomförs. Respondenterna ansåg att planeringen bör ta hänsyn till naturen, invånarna och markägarna på ett sätt som minimerar olägenheterna. Enligt invånarna är det särskilt viktigt att konsekvenserna för fågelbeståndet utreds. Vindkraftverken bör placeras tillräckligt långt från bebyggelsen, servicevägarna i så stor utsträckning som möjligt längs befintliga skogsbilvägar och kraftledningarna i jordkablar. Intressenternas målsättning kommer att preciseras i och med samråden under planläggningen. Mål som preciserats på basen av MKB-förfarandet Resultat från MKB-utredningen och kontaktmyndighetens utlåtande har preciserat generalplanens mål när det gäller innehållet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

145 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 46 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 4.5 Alternativa generalplanelösningar och deras konsekvenser Arbetet med delgeneralplanen inleddes samtidigt som MKB-förfarandet för utvecklingsprojektet för vindkraft. Planen stödjer sig på utredningar och resultat från miljökonsekvensbedömningen. Olika alternativ har studerats i samband med MKB-förfarandet. Inga nya alternativ kommer att undersökas för delgeneralplanen. Under planläggningsarbetet ändras planlösningen vid behov med beaktande av den respons som erhållits Alternativ som undersökts i miljökonsekvensbedömningen: Alternativ för vindkraftsparken Alt 0 Projektet genomförs inte Inga nya vindkraftverk byggs, motsvarande energimängd produceras på annat sätt. Alt 1 En mindre vindkraftspark På Mikonkeidas projektområde uppförs 19 vindkraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Alla vindkraftverk placeras på Kristinestadsområdet. Alt 2 En större vindkraftspark På Mikonkeidas projektområde i Kristinestad och Storå uppförs 26 vindkraftverk med en navhöjd på cirka 140 meter och en enhetseffekt på 2,4 4,0 MW. Kraftledningsalternativ Alt A Kraftledning till elstationen i Arkkukallio Vindkraftsparken ansluts med en luftledning till Fingrid Oyj:s befintliga elnät vid en ny elstation som byggs i den norra delen av projektområdet. Cirka 7 kilometer ny kraftledning byggs. Alt B Kraftledning till Kristinestads elstation Vindkraftsparken ansluts till elnätet via en ny luftledning som byggs från projektområdet till Fingrid Oyj:s elstation i Kristinestad. Cirka 45 kilometer ny kraftledning byggs. Alt C Kraftledning till elstationen i Leväsjoki Vindkraftsparken ansluts till elnätet via en ny luftledning som byggs från projektområdet till Fingrid Oyj:s elstation i Leväsjoki. Högst cirka 30 kilometer ny kraftledning byggs. Alternativ C har behandlats separat från de andra alternativen, eftersom det togs med i MKB-förfarandet så sent Utredning, bedömning och jämförelse av valda alternativ Alternativens konsekvenser har utretts, bedömts och jämförts i miljökonsekvensbeskrivningen Generalplanelösning, val och motiveringar Den lösning som valts är Alt 2. Motiveringen är att Alt 2 som helhet bäst förverkligar målsättningen med projektet. 4.6 Åsikter och beaktande av dem Delgeneralplanen var framlagt som utkast (=hörande i beredningsskedet) i Kristinestad Efter hörandet i beredningsskedet ordnades ett arbetsmöte vid NTM-centralen där man diskuterade responsen och de ändringar som ska göras i planen utifrån den. Selostus_KRS_085_SWE.docx

146 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 47 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Innehållet i utlåtandena och åsikterna, planläggarens bemötanden och de ändringar som gjorts i planen utifrån responsen har antecknats i bilaga 2 Respons och bemötanden i beredningsskedet. Den respons som inlämnats om planförslaget behandlas på motsvarande sätt. De som inlämnat en anmärkning och samtidigt meddelat sin adress, kommer att få bemötandena skriftligt Ändringar som gjorts i planen efter hörande i beredningsskedet Ändringar i kraftverkens numrering och lägen Bild 22: Kraftverkens lägen och numrering i utkastsskedet till vänster, till höger i förslagsskedet. Antalet kraftverk har minskats med ett kraftverk efter utkastsskedet och placeringen av vindkraftverken har ändrats för att minska konsekvenserna för fåglar som häckar på Stormossens myrområde och för semesterbyggnaderna på stranddelgeneralplaneområdet för Stora och Lilla Sandjärv. I gränsdragningen för vindkraftsområdena beaktas även värdeobjekt i naturen noggrannare. Generalplanens beteckningar och -bestämmelser har ändrats jämfört med utkastsskedet enligt följande: Utkast M-1 Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras på ett för dessa särskilt anvisats område liksom även servicevägar och tekniska nätverk för kraftverken. Byggnadsverk som betjänar jord- och skogsbruk ska placeras på minst 210 meters avstånd från vindkraftverken eller det obebyggda område som har anvisats för vindkraftverk. Förslag M-1 Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras på ett för dessa särskilt anvisat område liksom även servicevägar och tekniska nätverk förkraftverken. Nya bostadsbyggnader, fritidsbyggnader eller annan bullerkänslig verksamhet bör ej placeras på området. På området gäller byggnadsinskränkning i enlighet med 43.2 i MBL. Selostus_KRS_085_SWE.docx

147 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 48 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Utkast FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE. Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kv kraftlinje mellan vindkraftsparken och den regionala elstationen. OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats. Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhet befinna sig innanför områdets gränser. Vindkraftverkens resningsområden ska såvitt möjligt helt och hållet förläggas till vindkraftverkens områden. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig. På området kan bedrivas jord- och skogsbruk. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. Områdets markanvändning ska förverkligas så att dess naturvärden inte äventyras. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. Förslag FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE. Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kv kraftlinje mellan vindkraftsparken och den regionala elstationen. Med beteckningen anvisas riktgivande anslutningsriktningar. Vid placeringen av linjen i terrängen bör man beakta ett tillräckligt stort skyddsavstånd till kraftverken och naturvärden. OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats. Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhetplaceras innanför områdets gränser. Vindkraftverkets resningsområden ska såvitt möjligt helt och hållet förläggas till området för vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m. På området kan bedrivas jord- och skogsbruk. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning ska man sträva till att bevara de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

148 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 49 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Utkast OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR VÄRDE- FULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att bevara områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att beakta områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. Elöverföringen inom vindkraftsparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband med vägarna. Före uppförandet av vindkraftverken ska godkännande fås av Försvarsmaktens huvudstab. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen sökas. Efter att vindkraftverkens drift har upphört ska vindkraftverkens delar ovan jord rivas inom en skälig tid som fastställs av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Förslag OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR VÄRDE- FULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att bevara de naturvärden på området som utgör grunden för planbeteckningen. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning bör man sträva till att uppmärksamma de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband med vägarna. Beviljandet av bygglov förutsätter godkännande av Försvarsmakten. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen (1194/2009) sökas. - För att olägenhet i form av buller ska förhindras och trivseln i omgivningen tryggas ska Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer samt Miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft beaktas. Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp Inkommen respons över planförslaget och uppmärksammandet av den Planen var till påseende som förslag under perioden och Över planförslaget inlämnades 7 utlåtanden och 4 anmärk- Selostus_KRS_085_SWE.docx

149 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 50 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark ningar. Innehållet i utlåtandena och anmärkningarna, planläggarens bemötanden samt de justeringar som har gjorts till planehandlingarna på basen av inkommen respons har presenterats i bilaga 7 Förslagsskedets respons och bemötanden. De som lämnat en adresserad anmärkning får bemötanden skriftligen. Kompletteringar som har gjorts till delgeneralplanehandlingarna efter planförslagets påseende På basen av den respons som erhölls av planförslaget har föjande, även i planförslagets bemötanden tecknade kompletteringar och korrigeringar: Teckenförklaringen till bild 11 i planbeskrivningen har klargjorts så att det ur texten klart framkommer, att de visade områdesavgränsningarna inte presenterar METSO-områden, utan endast fastigheter på vilka det finns dessa objekt. En skuggningsmodellering som beaktar skogens inverkan på uppkomsten av skuggbildning har uppgjorts och inkluderats i bilagorna. En bedömning av buller i enlighet med förordningen för boendehälsa 545/2015 och i jämförelse med åtgärdsgränsen 25 db. Den generella åtgärdsgränsen för ljudnivåer i utrymmen ämnade för boende nattetid, 30 db, i förordningen för boendehälsa överskrids inte vid ett enda objekt. Åtgärdsgränsen som specifikt gäller utrymmen för att sova i och för buller som klart kan urskiljas från bakgrundsljudet överskirds inte heller. Planbeskrivningen har kompletterats för trafikens del. Planbeskrivningen har uppdaterats på basen av den rådande planeringssituationen. Förändringar som har skett i vindkraftverkens placeringar har illustrerats med två hjälpkartor. Ett kapitel angående inkommen respons över planförslaget och detta har uppmärksammats har tillsatts planbeskrivningen. Som en teknisk korrigering preciseras planbestämmelsen Tuulivoimaloista ei saa aiheutua kaavan suunnittelussa käytettyjen ohjearvojen ylittävää melua kaava- tai lähialueen olemassa olevalle asutukselle. Tämän varmistamiseksi rakennusluvan yhteydessä tulee tarvittaessa esittää melumallinnukset valittavalle voimalatyypille laadittuina. Tarvittaessa myös välkemallinnukset tulee esittää valittavalle voimalatyypille. översättning till svenska Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp till formuleringen Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för den befintliga bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp. De kompletteringar och korrigeringar som har gjorts till planehandlingarna är till sin betydelse mindre och föranleder inte ett behov av att ställa planförslaget till nytt påseende. Selostus_KRS_085_SWE.docx

150 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 51 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 5 BESKRIVNING AV GENERALPLANEN 5.1 Generalplanens struktur Bild 23: Planförslag Selostus_KRS_085_SWE.docx

151 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 52 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark I delgeneralplanen anges planeringsområdet huvudsakligen som jord- och skogsbruksområde (M-1). Med tv-områdesbegränsningar anvisas sådana områden där vindkraftverken kan placeras. Kraftverkens noggrannare placering inom tv-områdena anvisas som riktgivande. Den maximala tillåtna höjden för vindkraftverken har begränsats. Tv-områdesreserveringarna tillåter små ändringar i vindkraftverkens slutliga placering. I byggnadsskedet är det därför vid behov möjligt att beakta egenskaperna för en enskild byggplats. Tv-områdena är däremot avgränsade så att avvikelser i kraftverkens lägen från den riktgivande platsen kan orsaka en betydande ökning av skadliga konsekvenser (t.ex. buller) vid objekt där störningar kan förekomma. Tv-områdena är dimensionerade så att det även är möjligt att placera resningsområden enligt layoutplanen i det skede då vindkraftverken ska resas. Planbestämmelsen tillåter däremot att resningsområdet vid behov även kan placeras utanför tv-området. I delgeneralplanen anvisas dessutom de servicevägar som betjänar vindkraftverken samt jordkablarnas sträckning. I planeringen av servicevägarna har man strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt använda befintliga vägar. Elstationens läge anvisas som riktgivande. Dess slutliga läge fastställs först genom planens mera omfattande elnätslösningar. Kraftledningen har av samma orsak anvisats som beteckning för ett förbindelsebehov. Genom beteckningen fastställs inte hur ledningen konkret ska dras i terrängen. Jordkabelsträckningarna anvisas som riktgivande och det fastställs att kablarna i mån av möjlighet bör placeras i anknytning till servicevägar. Utöver vindkraftsparkens konstruktioner har även de naturvärdesobjekt som upptäckts i samband med utredningarna markerats på plankartan. Naturobjekten har indelats i tre värdeklasser. luo-1 OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. Områdets markanvändning ska förverkligas så att dess naturvärden inte äventyras. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. luo-2 OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR VÄRDEFULLT FÖR OMRÅDETS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att bevara områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. luo-3 ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR NATURENS MÅNGFALD. I markanvändningen ska man i mån av möjlighet sträva till att beakta områdets naturvärden. Siffran inom parentes syftar på objektets beteckning i naturutredningen. Utöver Luo-områdesreserveringarna har tre flygekorrsområden anvisats på kartan med beteckningen s-1. PARNINGS- OCH RASTPLATS FÖR FLYGEKORRE. På området förekommer med stöd av 49 i naturvårdslagen parnings- och rastplatser för flygekorre. Det är förbjudet att förstöra eller försämra dessa platser. Områdets trädbestånd ska bevaras eller vårdas så att flygekorrens boträd med omgivande skydds- och födoträd bevaras liksom även ett tillräckligt trädbestånd för flygekorrens rörlighet. Luo-objektens värdeklasser baserar sig på resultaten från den naturutredningen som gjordes i samband med MKB. Siffrorna inom parentes syftar på objektens beteckning i MKB:s naturutredning. Objektens innehåll framkommer även i tabellen nedan. Selostus_KRS_085_SWE.docx

152 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 53 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Tabell 1: Planens naturobjekt Kaava nro Nimi ARVOLUOKKA TYYPPI LAJIT MUUTA s-1 0 Sandvikin liito-oravametsä kansallisesti arvokas liito-oravakohde liito-orava (VU, Ldir IV(a)) ELY:n rajaama vanha, mutta yhä potentiaalinen elinalue (ei havaintoja 2013) s-1 1 Nyåkern liito-oravametsä kansallisesti arvokas liito-oravametsä liito-orava (VU, Ldir IV(a)) ELY:n rajaama vanha, mutta yhä potentiaalinen elinalue (ei havaintoja 2013) luo-2 2 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 3 Trindmossaholmenin suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 4 Trindmossen suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 5 Långängsmossen suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 6 Bullermossenin ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 7 Smalmossenin ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä s-1 8 Dalsmossenin liitooravametsä kansallisesti arvokas liito-oravan elinalue liito-orava (VU, IV(a)) ELY:n rajaama vanha, mutta yhä potentiaalinen elinalue (ei havaintoja 2013) paikallisesti arvokas vähäpuustoinen kurki (lintudirektiivi liite I) Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä ojittamaton suo luontotyyppejä luo-2 10 Maalmosankeitaan ojittamaton osa luo-2 11 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 14 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-1 15 Stormonssenin suon maakunnallisesti vähäpuustoinen Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä ojittamaton osa arvokas ojittamaton luontotyyppejä suoalue luo-2 16 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 17 Paalunevan ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä ojittamaton luontotyyppejä suoalue luo-2 18 Furmosan ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suoalue Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä luo-2 19 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 24 Mikonkeitaan kalliot paikallisesti arvokas kallioalue Uhanalaisia luontotyyppejä luo-2 31 Långängsmossen suon ojittamaton osa paikallisesti arvokas vähäpuustoinen ojittamaton suo Uhanalaisia ja silmälläpidettäviä luontotyyppejä Selostus_KRS_085_SWE.docx

153 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 54 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 5.2 Generalplanens beteckningar och bestämmelser Generalplanens beteckningar På jord- och skogsbruksområdet nämns planens huvudsakliga syfte separat, det vill säga att tillåta placering av vindkraftverk. Samtidigt förbjuds funktioner som står i konflikt med vindkraftsproduktion, dvs. fasta bostäder och semesterbostäder som störs av buller och ljuseffekter. MBL 43.2: I generalplanen kan bestämmas att generalplaneområdet eller en del av det inte får bebyggas så att genomförandet av generalplanen försvåras (bygginskränkning). Härvid tillämpas inte vad som bestäms i 1 mom. I generalplanen kan också bestämmas att en åtgärd som förändrar landskapet inte får vidtas utan tillstånd enligt 128 (åtgärdsbegränsning). Med linjen anvisas kommungränsen mellan Kristinestad och Storå. Med linjen betecknas planområdets gräns. Linjen ligger 30 meter utanför planområdet för att den inte ska täcka gränsen för jord- och skogsbruksområdet. Allmän betydelse för en enhetlig linje. Linjen anknyter alltid till en annan beteckning som beskriver ändamålet. Allmän betydelse för en streckad linje med punkter. Linjen anknyter alltid till en annan beteckning som beskriver ändamålet. På plankartan beteckning befintliga vägförbindelser med tjock svart linje. Längs dessa vägar kommer man att transportera kraftverksdelar till sina platser. Vägarna rustas i regel upp så att de håller för transporterna. Lederna fungerar även som servicevägar. Med röd streckad linje anvisas riktgivande nya vägförbindelser. Beteckningen är riktgivande eftersom dragningen kan preciseras i samband med planeringen av genomförandet. Strävan är att utnyttja befintliga vägsträckningar så mycket som möjligt och att undvika byggande av nya vägar, både av kostnads- och miljöskäl. Selostus_KRS_085_SWE.docx

154 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 55 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Beteckningen från landskapsplanen har även tagits med i delgeneralplanen. Behovet av elstation och kraftledningar samt deras läge påverkas av mera omfattande elöverföringslösningar på planområdet. Beteckningarna är därför riktgivande. Beteckningen för elstationen har placerats på dess sannolika plats, men det är även tillåtet att placera elstationen på en annan plats på planområdet. Även kraftledningen kan anläggas på ett sätt som avviker från det som betecknats i planen. Områdets gränser fastställer de områden inom vilka vindkraftverken bör placeras så att även rotorbladen ryms innanför områdets gränser. Det är tillåtet att utöva jord- och skogsbruk på området. Bokstavskoden i beteckningen anger kommunens namn på plankartan. Selostus_KRS_085_SWE.docx

155 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 56 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark På planområdet finns tre flygekorrsområden. En beskrivning av siffrans innehåll anges ovan i planbeskrivningen. Den streckade linjen i beteckningen åskådliggör det område över vilket kraftverkets rotorblad sträcker sig. Den svarta punkten är större än den verkliga diametern för fundamentet. Numreringen av kraftverken har ändrats sedan utkastsskedet. Siffrornas ändringar ingår i planbeskrivningen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

156 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 57 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bestämmelser som berör hela generalplaneområdet Antalet kraftverk och byggrätt Planbestämmelsen begränsar det sammanlagda antalet vindkraftverk och tillåter den byggrätt som krävs för att uppföra dem. Försvarsmaktens godkännande Före en bygglov beviljas, måste säkerställs att planen är enligt den lösningen, som Försvarsmakten har godkänt. Godkännande begärs av huvudstaben. Flyghindertillstånd trädde en ny luftfartslag i kraft ( /864). Genom lagen hävs huvudsakligen den tidigare luftfartslagen (1194/2009). I den gamla lagen behandlade flyghindertillstånd i 165. Flyghindertillståndet i den nya lagen behandlas i 158. I den nya lagens övergångsbestämmelser i 184 fastställs att då den nya lagen träder i kraft behandlas och löses aktuella ärenden enligt de bestämmelser som gällt då denna lag trädde i kraft. Modelleringar som bör framföras i samband med bygglov Ifall man ansöker om bygglov för ett större antal eller ljudligare vindkraftverk än vad som använts i modelleringarna i samband med utarbetandet av planen, och konsekvenserna på så sätt kan väntas vara större, bör nya modelleringar för kraftverkstypen i fråga framföras i samband med bygglovet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

157 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 58 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 6 GENERALPLANENS KONSEKVENSER Bedömningen av konsekvenserna av delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark grundar sig på det undersökningsmaterial som har producerats vid projektets miljökonsekvensbedömning, jämförelsen av alternativen och bedömningen av konsekvenserna. I föreliggande planbeskrivning presenteras projektets väsentligaste konsekvenser. En täckande bedömning av konsekvenserna för hela projektområdet presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen för Mikonkeidas vindkraftspark. I samband med MKB har bedömningen av miljökonsekvenser indelas i tre delar; ickelevande och levande miljö samt människans omgivning. I samband med MKB har man bedömt följande miljökonsekvenser: Konsekvenser för ljudlandskapet Konsekvenser för ljusförhållanden Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Konsekvenser för jordmånen, yt- och grundvattnen Konsekvenser för vegetation och värdefulla naturmål Konsekvenser för Stormossens myrområde Konsekvenser för fåglar Konsekvenser för övriga djur Konsekvenser för naturskyddsområden Konsekvenser för viltarter och jakt Konsekvenser för markanvändning och byggd miljö Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Konsekvenser för näringsverksamheten Förutom ovan nämnda konsekvenser har man även bedömt konsekvenserna för säkerheten, till exempel trafiksäkerheten, radar- och kommunikationsförbindelserna, flygtrafiken och försvarsmaktens verksamhet. Tabell 2: Typisk omfattning av verkningsområden som i MKB-förfarandet granskas enligt konsekvenstyp: Konsekvenstyp Markanvändning Trafik Natur Fågelbestånd Fornlämningar Landskap och kulturhistoriska objekt Buller, skuggor, blinkningar Omfattningen av det verkningsområde som ska granskas Samhällsstruktur på kommunnivå, vindparksområdet och dess närmaste omgivning (ca 5 km), kraftledningsområdet och dess närmaste omgivning (ca 500 m) Vindkraftsparkens huvudtrafikleder och områdena för elöverföringslinjen Vindkraftverkens byggplatser och deras närmaste omgivning, elöverföringsområdena, fåglarnas flyttstråk Vindparksområdet och elöverföringslinjerna, objekt som är betydelsefulla för fågelbeståndet i närområdet, flyttstråk, eventuellt ett vidsträckt verkningsområde Varje byggplats på vindparksområdet, de nya vägarna samt elöverföringslinjerna Objekt som utsätts för byggåtgärder, eventuell synlighetssektor 20 km från vindkraftsparken Verkningsområde i enlighet med kalkyler och modeller, en radie på Selostus_KRS_085_SWE.docx

158 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 59 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark cirka 2 km från vindkraftsparken Människors och trivsel levnadsförhållanden Konsekvensspecifik bedömning inom en radie på högst cirka 20 km och noggrannare inom en radie på cirka 5 km De största miljökonsekvenserna för människan är ljud, ljuseffekter (dvs. växlingar mellan ljus och skugga) samt förändringar i landskapet. 6.1 Konsekvenser för ljudlandskapet Konsekvenser under byggtiden Vindkraftsparken medför förändringar i ljudlandskapet i projektområdet och dess näromgivning. Mest buller uppkommer under byggandet av vindkraftsparken. Buller uppstår under byggandet av servicevägar och kraftverksfundament och dragning av kablar samt resning av vindkraftverken. Bullret består av buller från arbetsmaskiner och byggarbetsplatstrafik och kan jämföras med normalt byggnadsbuller. Med undantag av transporter och eventuellt de största resningarna sprider sig bullret i regel inte utanför vindkraftsområdet. Bullerkonsekvenserna under byggandet av vindkraftsparken är lokala och pågår under en ganska kort tid, och uppskattas inte medföra några betydande olägenheter Konsekvenser under driften Det karaktäriserande ljudet under den tid som vindkraftverken är i drift (varierande brus ) uppkommer genom bladens aerodynamiska ljud och då bladet passerar masten och bladets ljud reflekteras från stommen och det bildas ett nytt ljud genom den luft som pressas mellan stommen och bladet. Enskilda delar i elproduktionsmaskineriet kan även skapa små ljud, men detta ljud överröstas av bruset från rotorbladen. Spridningen av ljudet till omgivningen varierar och beror bland annat på vindens riktning och hastighet samt på luftens temperatur på olika höjder. Med tanke på ljudets hörbarhet spelar nivån av bakgrundsljud en stor roll. Bakgrundsljud orsakas bl.a. av trafik och vind (vindens eget sus och sus från träd) Riktvärden för buller Ljud övergår till buller då det upplevs som störande och det medför skador för hälsan. Riktvärden för bullernivåer enligt statsrådets beslut I Finland styrs bullerbekämpningen av riktvärden för buller enligt Statsrådet beslut SRb 993/1992. Beslutet tillämpas för att förebygga bullerskador och för att trygga trivsel i miljön vid tillståndsförfaranden inom markanvändning, trafik och byggplanering samt byggande. I beslutet fastställs maximala bullernivåer under dag och natt utomhus på områden som används för boende. Tabell 3: Riktvärden för medelljudnivåer av buller enligt Statsrådets beslut (SRb 993/1992): Utomhus (SRb 993/1992) L Aeq, kl L Aeq, kl I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter och i deras omedelbara närhet samt områden som tjänar vård- och läroinrättningar I områden med semesterbebyggelse, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden 1) 2) 55 db 50 db 45 db 40 db 3) 4) Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db Selostus_KRS_085_SWE.docx

159 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 60 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) På nya områden är riktvärdet 45 db 2) Nattriktvärden tillämpas inte i områden som tjänar läroinrättningar. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservation nattetid. 4) På områden som används för semesterboende i tätorter kan däremot riktvärden som används för bostadsområden tillämpas. Planeringsriktvärden för utomhusbuller enligt miljöministeriets anvisningar 4/2012 I miljöministeriets anvisning för utbyggnad av vindkraft (4/2012) konstateras att statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer (Srb 993/1992) inte direkt kan tillämpas för att bedöma störningarna från vindkraftverk. Utifrån upplevelser från vindkraftsutbyggnad och undersökningar om bullerstörningar har det enligt anvisningen konstaterats att tillämpandet av dessa riktvärden för bullernivån i planeringen leder till alltför stora bullerolägenheter. I planeringen av vindkraftsutbyggnad rekommenderas att man använder planeringsriktvärden nedan som grundar sig huvudsakligen på andra länders erfarenheter av de störande konsekvenser som orsakar av ljud från vindkraftverk samt på riktvärden som utfärdats för vindkraftsbuller i andra länder och som tillämpas där. Tabell 4: Miljöministeriet planeringsvärden för buller vid planering av vindkraftsprojekt: Utomhus L Aeq, kl L Aeq, kl I bostadsområden, rekreationsområden, i semesterbostadsområden i tätorter 45 db 40 db I områden utanför tätorter som används för semesterboende, i campingområden och naturskyddsområden 40 db 35 db 1) Övriga områden Tillämpas inte Tillämpas inte 1) Nattriktvärden tillämpas inte i naturskyddsområden som i inte används allmänt för naturobservation eller vistelse nattetid Utkast till statsrådets förordning om riktvärden för bullernivåer från vindkraftverk Miljöministeriet har i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet berett ett utkast till statsrådets förordning om riktvärden för buller från vindkraftverk. Utkastet till förordningen har skickats ut för utlåtanden i novemberdecember Bild 24: Utkast till statsrådets förordning om riktvärden för buller från vindkraftverk. Selostus_KRS_085_SWE.docx

160 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 61 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Jämfört med beslutet om riktvärden (SRb 993/1992) och miljöministeriet anvisning 4/2012 skulle den väsentliga ändringen vara att samma riktvärden för buller skulle fastställas för fast bebyggelse och semesterbebyggelse. Ikraftträdande av förordningen 9 Statsrådet utfärdade förordningen om vindkraftverkens utomhusbuller Med de riktvärden som anges i förordningen strävar man efter att säkerställa att det finns ett tillräckligt avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse och att bullret inte orsakar olägenheter för människornas hälsa eller annan betydande förorening av miljön. Riktvärdena ska tillämpas i planeringen av markanvändningen och byggandet och i de tillståndsförfaranden och den tillsyn som avses i markanvändnings- och bygglagen och miljöskyddslagen. I enlighet med förordningen är riktvärdet för vindkraftsbuller i anslutning till permanent bebyggelse, fritidsbebyggelse, vårdinrättningar och campingplatser dagtid 45 decibel och nattetid 40 decibel. För områden med läroanstalter och rekreationsområden anges ett riktvärde på 45 decibel dagtid. För nationalparker gäller ett riktvärde på 40 decibel såväl dagtid som nattetid. De riktvärden för utomhusbuller som anges i förordningen är striktare än de riktvärden som statsrådet slog fast I förordningen hänvisas till de bestämmelser om bullernivån inomhus som handlar om bullrets hälsoeffekter och som utfärdats inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Detta innebär att man vid placeringen av vindkraftverk även ska beakta de bestämmelser om buller inne i byggnader som utfärdats med stöd av hälsoskyddslagen. Den nya förordningen ska förenhetliga sätten att dimensionera avståndet mellan ett vindkraftverk och det objekt som exponeras för buller och även leda till tydligare styrning av vindkraftsutbyggnaden. Ikraftträdande och tillämpning Förordningen trädde i kraft den 1 september Från och med ikraftträdandedagen tillämpas förordningen på alla planförslag som inleds enligt markanvändnings- och bygglagen och på de tillståndsärenden som avses i markanvändnings- och bygglagen och miljöskyddslagen. Förordningen gäller inte de vindkraftverk som har miljötillstånd eller bygglov den dag förordningen träder i kraft. Om ett gällande miljötillstånd däremot behöver ändras, börjar vindkraftverket omfattas av den nya förordningen. Ett vindkraftverk kan dessutom börja omfattas av den nya förordningen om behovet av miljötillstånd för vindkraftverket måste tas till prövning efter att förordningen trätt i kraft, t.ex. på grund av klagomål från grannar. Förordningen gäller inte heller: 1. sådana planförslag enligt markanvändnings- och bygglagen som har varit eller var offentligt framlagd när förordningen trädde i kraft, 2. sådana i markanvändnings- och bygglagen avsedda tillståndsärenden som gäller vindkraftverk och som är anhängiga när förordningen träder i kraft eller 3. sådana ansökningar om miljötillstånd för vindkraftverk som är anhängiga och har kungjorts när förordningen träder i kraft. Enligt undersökningar innebär inte bullernivåer i enlighet med förordningen att det uppkommer hälsokonsekvenser eller att omgivningens trivsel försvagas. 9 Kapitel tillsatt efter planförslagets påseende. Källa: FI/Ajankohtaista/Tiedotteet/Tuulivoiman_ulkomelulle_ohjearvot(35401) Selostus_KRS_085_SWE.docx

161 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 62 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Lågfrekvent buller Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt riktgivande maximala värden för lågfrekvent buller i sin Anvisning om boendehälsa Riktvärdena berör bostadsutrymmen och de har fastställts som medelljudnivåer utan frekvensvikt tersvis under en timme. Riktvärdena berör ljudnivåer nattetid och på dagen tillåts 5 db högre värden. Då mätnings- och beräkningsresultaten jämförs med dessa riktvärden görs inga lågfrekvenseller impulskorrigeringar. I miljöministeriets anvisning 4/2012 Planering av vindkraftsbyggande hänvisas till dessa riktvärden. Tabell 5: Ljudnivåer för låga frekvenser enligt anvisningen om boendehälsa. Tersens medelfrekvens, Hz Oviktad medeljudnivå inomhus (L eq, 1h, db) , Bullerutredning Konsekvenserna av Mikonkeidas vindkraftspark för ljudomgivningen under driften har utretts genom modellering. Modelleringen gjordes enligt Miljöförvaltningens anvisning 2/2014. Som modelleringsmetod användes ISO Beräkningen gjordes med WindPRO version programmet. Enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014 tillades ingen sanktion på 5 db 10 till modelleringen eftersom tillverkaren inte har meddelat några sådana särskilda egenskaper för den kraftverkstyp som användes vid modelleringen som skulle förutsätta en sanktion. Sådana särskilda drag är bl.a. utsläpp av impulsartat buller och smalbandigt/tonalt buller. Enligt samma anvisning behandlas inte heller kraftverkens eventuella signifikanta pulsering (amplitudmodulation) separat. Som beräknad bullerkälla i Kristinestadsområdet användes kraftverket Vestas V126 med en nominell effekt på 3,3 MW, navhöjden 137 m och rotordiametern 126 m. I beräkningen användes en utgångsbullernivå på 107,5 db(a). Vid behov kan bullerutsläppet från kraftverket sänkas genom s.k. noise mode, dvs. genom att reglera rotorn och rotationshastigheten. Modelleringen har gjorts för hela vindkraftsområdet, dvs. i modelleringen ingår även kraftverk som ligger på Storå kommuns sida. Bullermodelleringsrapporten finns som bilaga 4 till beskrivningen. I rapporten ingår noggrannare uppgifter om följande: Modelleringsprogram och vindkraftverkets ljudeffektsnivåer samt bullrets särskilda drag i enlighet med Miljöförvaltningens anvisning 2/2012, s Resultat från bullerberäkningen vid de närmaste bostads- och fritidshusen Kartor som åskådliggör bullerutredningens resultat Ljudnivåer för lågfrekvent buller vid de närmaste bostads- och fritidshusen 10 Med sanktionen avses en åtgärd där ett värde (t.ex. 5 db) tilläggs i mätresultatet på grund av impulsartat buller, lågfrekvent buller eller signifikant pulsering (variation i ljudstyrkans varaktighet, amplitudmodulation) innan värdet jämförs med planerings- eller riktvärdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

162 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 63 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Resultat från bullerutredningen Bild 25: Bullermodellering, planområdet är avgränsat med blått. På kartan anges även objekt som undersökts separat samt gällande stranddelgeneralplaner. Den svarta linjen anges gränsen mellan kommunerna. Statsrådets riktvärden för buller och MM:s planeringsriktvärden för nattetid överskrids enligt modelleringen inte vid fasta bostäder eller semesterbostäder, på rekreationsområden eller naturskyddsområden. Selostus_KRS_085_SWE.docx

163 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 64 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Lågfrekvent buller Det lågfrekventa bullret har beräknats enligt Miljöministeriets anvisning 2/2014 och resultaten jämfördes med riktvärden för lågfrekvent buller i bostadsutrymmen enligt Anvisningen om boendehälsa 1/2003. Modelleringen och granskningen utfördes för hela vindkraftsområdet, även för de kraftverk som ligger på Storå kommuns sida. Ljudisoleringen i byggnadernas ytterväggar antogs stämma överens med DSO1284. Utredningen av lågfrekvent buller ingår som en del i planbeskrivningen bilaga4 Bulleroch skuggningsmodelleringar. Det lågfrekventa bullret överskrider inte de utfärdade riktvärdena vid de närmaste bostads- och fritidshusen. De slutliga kraftverkstyperna preciseras i bygglovsskedet då bullermodelleringarna bör granskas och vid behov uppdateras enligt den valda turbinmodellen. I enlighet med MM:s anvisning 2/2014 kan man då utarbeta bullermodelleringar med Nord2000- metoden, ifall bullerkonsekvenserna kräver noggrannare undersökningar och kan förutsätta ett bulleroptimerat driftssätt. 6.2 Konsekvenser för ljusförhållandena Konsekvensmekanismer Vindkraftverkens roterande rotorblad bildar rörliga skuggor vid klart väder. Vid en enskild observationspunkt upplevs detta som snabba växlingar i naturljusets styrka, som reflexer. Vid molnigt väder kommer ljuset inte tydligt från en punkt och därför bildar rotorbladet inga tydliga skuggor. Förekomsten av ljuseffekter beror förutom på solljus även på solljusets riktning och höjd, vindriktning och på så sätt på rotorns läge och observationspunktens avstånd till vindkraftverket. Skuggan sträcker sig längst bort på morgonen och kvällen då solen ligger lågt Utgångsuppgifter och bedömningsmetoder Skuggbildningens mängd har uppskattats som expertbedömningar genom en modellering med WindPRO-programmets Shadow-modul. I modelleringen beaktades solens läge i horisonten vid olika klockslag och årstider, molnighet per månad, dvs. hur mycket solen skiner då den ligger ovanför horisonten samt den uppskattade årliga driftstiden för vindkraftverken. I beräkningarna beaktas skuggor om solen ligger över tre grader ovanför horisonten, och en situation räknas som skugga då bladet täcker minst 20 procent av solen. I skuggningsmodelleringen beaktas terrängens höjdförhållanden, men inte skogens täckande inverkan. Skuggningsmodelleringarna har i samband med MKB gjorts både med real case - och worst case -scenarier. Real case Skuggningsmodelleringen i projektområdet gjordes för en situation som motsvarar verkligheten så väl som möjligt ( real case ). Vid en modellering av den verkliga situationen beaktas områdets vinduppgifter som påverkar kraftverkens bruksgrad och således på uppkomsten av skugga. Vindkraftverkens årliga driftstid har fastställts utifrån resultat från de vindmätningar som utförts på området. Som utgångsuppgifter för solljus utnyttjas solljusmängder per månad som uppmätts vid långvarig uppföljning vid Jokioinens väderstation. Selostus_KRS_085_SWE.docx

164 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 65 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Worst case En skuggningsmodellering gjordes dessutom för en så kallad teoretisk maximal situation ( worst case ), där det antas att vindkraftverket är igång hela tiden och solen antas skina från en molnfri himmel varje dag under året. Sådana väderförhållanden är inte möjliga i Finland, vilket innebär att det under inga omständigheter kommer att uppstå sådana mängder av skuggor eller ljuseffekter som motsvarar eller överskrider modelleringsresultatens mängder. Resultaten från modelleringen har åskådliggjorts med spridningskartor där man anger varaktigheten för uppkomsten av skugga i timmar per år för olika projektalternativ i olika områden. Timzonerna markeras med olika färg på kartorna som även visar kraftverken och deras omgivning i konsekvensområdet. För delgeneralplanen uppdaterades skuggningsmodelleringen enligt den layout som tilllåts av planen. Modelleringsresultaten presenteras i bilaga 4. Utredningen omfattar även detaljerade resultat från de närmaste objekten. I Finland finns inga allmänna myndighetsföreskrifter för den maximala varaktigheten för skuggning från vindkraftverk eller grunder för bedömningen av skuggbildning. I miljöministeriets planeringsanvisningar föreslås att man använder andra länders rekommendationer för begränsande av ljuseffekter (Miljöministeriet 2012). Gränsvärden eller rekommendationer har utfärdats i flera länder om vilka mängder av ljuseffekter som ska godkännas. Till exempel i Danmark tillämpas högst tio timmar per år som gränsvärde i en verklig situation. I Sverige är den motsvarande rekommendationen åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Som gränsvärde för en teoretisk maximalsituation för bostads- och semesterbyggnader med tomter används i Sverige ett värde på 30 timmar per år, som härletts från tyska rekommendationer Skuggningsutredning De skuggor och reflexer som orsakas av vindkraftverken i Mikonkeidas har utretts genom modellering i programmet WindPRO version Som kraftverk i modelleringen har man använt Vestas 126 (rotorns diameter) med navhöjden 137 meter på hela projektområdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

165 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 66 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggningsutredningens resultat Bild 26: Skuggningsmodellering. Planområdet har avgränsats med blått. På bilden markeras även modelleringsobjekten. Noggrannare uppgifter om dem finns i skuggningsutredningen, som finns som bilaga. Enligt modelleringen hålls skuggnings- och reflexeffekterna huvudsakligen inom planområdets gränser. De skuggnings- och reflexeffekter som projektet orsakar hindrar inte genomförandet av stranddelgeneralplanerna för Lilla och Stora Sandjärv. En skuggningseffekt som pågår 8h/a 11 överskrids enligt modelleringen vid två fasta bostadsbyggnader. Båda objekten ligger i den sydöstra delen av planen i Storå kommun. 11 h/a = timmar per år Selostus_KRS_085_SWE.docx

166 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 67 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Objekt Peltomaa Mellan modelleringsobjekt U (Peltomaa) och det närmaste kraftverket finns öppen åker som inte skyddar från konsekvenser. Enligt modelleringen är skuggningstiden vid objektet 11,56 timmar per år. Objekt Kotimäki Ett annat objekt vid vilket skuggningseffekten överstiger 8 h/a ligger mellan modelleringsobjekten U och V i närheten av en plats som kallas Laksolammi. Objektet är en bostadsbyggnad ( Kotimäki). Mellan Kotimäki och det närmaste vindkraftverket finns tät skog, vilket minskar skuggningseffekten eftersom ljusmodelleringen inte beaktar skyddande inverkan från träd. Ljuseffekterna beror på den totala höjden av den valda turbinen och de kan begränsas genom att programmera turbinen så att den stannar vid de timmar på dygnet då ljuseffekter kan uppstå. Reflexmodelleringar för olika byggnader finns i bilaga 5. I bygglovsskedet bör reflexmodelleringarna vid behov uppdateras enligt vald turbintyp med beaktande av ett eventuellt behov att begränsa reflexeffekterna genom att stanna de turbiner som orsakar effekten under vissa tider. Reflexmodelleringen bör uppdateras i bygglovsskedet till exempel om de yttre måtten på den turbintyp som använts i bygglovsansökan avviker betydligt från den turbintyp som använts i planens reflexmodellering. Selostus_KRS_085_SWE.docx

167 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 68 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggningsmodellering forest Efter påseendet av planförslaget har utredningen av skuggningskonsekvenserna kompletterats med en modellering i vilken skogens skyddande effekt även beaktas. Modelleringen har tillagts til planmaterialet som bilaga 4-4- Trädbeståndets höjd har bestämts på basen av Corine klassificeringen. Höjden för barr- och blandskog har använts 20 meter och motsvarande som bladskogens höjd 15 meter. Den verkliga mängden skuggning som uppkommer av vindkraftparken är beroende på vindkraftverkens höjd och rotordiameter som väljs i samband med bygglovet. Den högsta tillåtna höjden har bestämts med en planbestämmelse. Bild 27: Skuggningsmodellering forest. Planområdet har avgränsats med blått. På bilden markeras även modelleringsobjekten. Noggrannare uppgifter om dem finns i skuggningsutredningen, som finns som bilaga. Selostus_KRS_085_SWE.docx

168 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 69 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggningsmodelleringen som beaktar skogen visar, att det uppkommer skuggningskonsekvenser som överskider 8 h/a endast för en bostadsbyggnad på Storå kommuns område (objekt U, Peltomaa). De beräknade skuggningskonsekvenserna för objektet är 10:56 timmar per år. Bild 28: Grafisk kalender för objekt U, Peltomaa. Skuggningarna för objektet uppkommer tidvis skilt av kraftverken 5, 8 och 9. Kraftverk nr 5 ger upphov till mest skuggningar, som infaller i juni-juli under klo Hur byggnaderna är belägna och riktade inverkar på hur man uppmärksammar skuggningen inomhus och på gårdarna. På basen av en kartgranskning är byggnaderna vid objektet Peltomaa riktade bort från vindkraftverket. Bild 29: Objektets läge i förhållande till det närmaste vindkraftverket. Selostus_KRS_085_SWE.docx

169 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 70 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 6.3 Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Projektet medför inga betydande olägenheter för den lokala luftkvaliteten eller det lokala klimatet. Om projektet genomförs minskar det utsläppen av växthusgaser och partiklar jämfört med nollalternativet, dvs. jämfört med den ersättande elproduktionen. 6.4 Konsekvenser för jordmånen samt yt- och grundvattnet Konsekvenser för jordmånen och berggrunden under byggtiden orsakas när markytan avlägsnas och massor byts på kraftverksplatserna samt på de platser där det kommer nya vägar och kraftledningar. Projektet bedöms inte medföra några konsekvenser för grundvattenområden eller för privata brunnar som eventuellt finns i projektområdets omgivning. Under byggtiden kan det förekomma något ökad grumlighet i ytvattnen. Projektets konsekvenser för ytvattnet och vidare för fiskbeståndet och fisket bedöms vara små. Risken för försurning av jordmånen eller ytvattnet som beror på eventuell förekomst av sulfatjordar bedöms vara tämligen liten. Risken för förorening av jordmån, grund- och ytvatten är minimal. Projektet medför inga betydande konsekvenser för projektområdets avrinningsområde och vattenförsörjning och inte heller för Stormossen som finns på projektområdet. 6.5 Konsekvenser för växtligheten och värdefulla naturobjekt Växtligheten på de preliminära byggplatserna består i huvudsak av unga plantskogar eller ung och äldre torr och frisk moskog som domineras av barrträd. På området för vindkraftsparken eller längs elöverföringslinjerna finns inte naturtyper som är värdefulla enligt naturvårdslagen. På projektområdet finns det veterligen inga växtplatser med hotade växtarter. Värdefulla naturtyper på projektområdet är berg i dagen, stenbunden mark och myrar på tvinmark och impediment samt svämängar. Konsekvenserna för växtligheten på vindparksområdet och för värdefulla naturobjekt bedöms vara små. METSO-objekt utsätts inte för konsekvenser. Enligt bedömningen medför byggandet av kraftledningen obetydliga konsekvenser för växtligheten och naturens biologiska mångfald Konsekvenser för Stormossens myrmarksområde Totalt sett bedöms inte vindkraftsprojektet medföra några betydande konsekvenser för vegetationen och naturvärdena på hela den omfattande myrmarken. Konsekvenserna bedöms främst vara landskapsmässiga. Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenserna för fågelbeståndet tar sig närmast uttryck i förändringar i livsmiljön och störningar som härrör från byggarbeten och vindkraftverkens drift samt kraftverkens barriäreffekter och kollisionsrisker. Det häckande fågelbeståndet på projektområdet är i huvudsak i Finland vanliga och rikligt förekommande skogsfågelarter, som inte bedöms vara särskilt känsliga för konsekvenserna av vindkraftsetableringen. Konsekvenserna uppskattas vara små. Antalet individer av skyddsvärda fågelarter i projektområdet och längs elöverföringslinjerna är lågt och projektet anses inte medföra några som helst konsekvenser på populationsnivå för en enda av de arter som förekommer i projektområdet eller längs elöverföringslinjerna. Selostus_KRS_085_SWE.docx

170 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 71 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark För de rovfåglar som häckar inom projektområdet eller i dess närmaste omgivning bedöms konsekvenserna som obetydliga eller på lokal nivå på sin höjd som måttliga. Fåglarnas vår- och höstflyttning sker i huvudsak väster om projektområdet, men en del fåglar flyttar även genom området. Antalet individer av de skyddsvärda arter som flyttar genom området är obetydlig. Det finns inga betydande rastplatser för flyttfåglar i närheten av projektområdet. Barriäreffekterna och kollisionskonsekvenserna för det fågelbestånd som flyttar genom eller nära projektområdet bedöms vara endast lindriga. Alternativ A för projektets elöverföring bedöms medföra endast små konsekvenser för fågelbeståndet. För häckande fåglar och flyttfåglar medför alternativ B avgjort större konsekvenser på grund av sträckningens längd. Sträckningen löper också i närheten av flyttfåglarnas viktiga rastområden. Konsekvenserna av sträckningen begränsas av att den förläggs till en redan befintlig ledningsgata. Konsekvenser för övrig fauna Faunan på området består av däggdjursarter som är typiska för Österbotten och Södra Österbotten. Konsekvenser för faunan yttrar sig i form av förändringar i livsmiljöer samt tillfälliga störningar på grund av människans aktiviteter. Konsekvenserna är småskaliga och lokala och berör endast några procent av projektområdet. Konsekvenserna för flygekorre bedöms som obetydliga, eftersom inga livsmiljöer förekommer på byggområdet och artens möjligheter att röra sig inte nämnvärt försämras. Konsekvenserna för fladdermöss bedöms som obetydliga eller ställvis på sin höjd som måttliga. Konsekvenserna för andra arter i bilaga IV (a) till habitatdirektivet bedöms som obetydliga. Elöverföringslinjernas konsekvenser för faunan är obetydliga eftersom förändringarna i livsmiljöerna är små och störningen under byggtiden kortvarig. Större konsekvenser orsakas av elöverföringsalternativet B, eftersom förändringarna i livsmiljöerna blir större. Konsekvenser för Naturaområden, skyddsområden och områden för skyddsprogram De närmaste Naturaområdena finns på 4 9 kilometers avstånd från projektområdet. Konsekvenserna av vindkraftsprojektet för häckande och flyttande fåglar på Naturaområdena bedöms som mycket lindriga. Konsekvenserna av elöverföringslinjerna för Natura-, naturskydds- och FINIBAområdena är obetydliga. För att minska kollisionsriskerna längs elöverföringslinjerna kan på ledningarna monteras t.ex. varningsklot i närheten av skyddsområden som är värdefulla för fågelbeståndet. Konsekvenser för viltbeståndet och jakten Älgen är det viktigaste viltet som jagas på projektområdet. Störningen under byggandet av vindkraftsparken skrämmer sannolikt bort viltet, men konsekvensen är tillfällig och sträcker sig inte till något stort område. Splittringen av skogshönsfåglarnas livsmiljö till följd av etableringen av vindkraftsparken kan minska storleken av arternas lokala populationer, men konsekvenserna blir för tjäderns del på sin höjd måttliga och för de övriga hönsfåglarna obetydliga. Selostus_KRS_085_SWE.docx

171 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 72 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Konsekvenserna av kraftledningarna gäller främst skogshönsen, som kan kollidera med kraftledningarna i täckt terräng. Hjortdjuren vänjer sig förmodligen vid det ljud som alstras av vindkraftverken. Konsekvenserna för småvilt är lindriga. Byggandet av vindkraftsparken förhindrar inte att området används för jakt. 6.6 Konsekvenser för människans omgivning Konsekvenser för markanvändningen och den byggda miljön Trafikkonsekvenser Projektet planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till största delen på befintlig infrastruktur. Projektet främjar de riksomfattande målen för områdesanvändningen, i vilka ingår en ökning av de förnybara energiformerna. Projektet strider inte mot de planer som gäller på området, med undantag av beteckningen för ett bergtäktsområde som finns angivet på projektområdet i Österbottens landskapsplan. Projektet är i stor utsträckning förenligt med förslaget till etapplandskapsplan 2 för Österbotten, eftersom en stor del av projektområdets södra del ligger inom ett område som enligt förslaget till etapplandskapsplanen lämpar sig för vindkraftsproduktion. I det nuvarande utkastet till etapplandskapsplan 1 för Södra Österbotten har projektområdet inte anvisats som ett område som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Den största konsekvensen är att områden som används för skogsbruk ändras till energiproduktionsområde, vilket dock gäller en relativt liten areal. Därför är förändringen jämfört med nuläget inte betydande. Områdets användning för boende och fritidsboende begränsas. Nuvarande användning av området, till exempel för jakt och rekreation, kan fortsätta som förut, med undantag av vindkraftsparkens byggplatser. Den nya kraftledningen leder till begränsningar i markanvändningen på ledningsgatan och i dess närhet. Kraftledningens konsekvenser riktas närmast mot skogsbruket, då trädbestånd avverkas på ledningsområdet. Trafikkonsekvenser uppstår vid transporter av komponenter för vindkraftverken och kraftledningen under projektets byggskede. En betydande del av transporterna gäller transport av stenmaterial för byggandet av bygg- och servicevägar och betong för byggnad av vindkraftverkens fundament. De största konsekvenserna för trafikens smidighet under byggandet av vindkraftsparken härrör från specialtransporterna till området, särskilt av vindkraftverkens rotorblad, som levereras till platsen med specialtransporter. De längsta är över 50 meter långa. För ett vindkraftverk behövs totalt åtminstone specialtransporter från fabriken till byggplatsen. När vindkraftsparken är i drift uppstår trafik endast på grund av servicearbeten, som i genomsnitt orsakar några besök per år till varje kraftverk. Långtradartrafiken under byggandet ökar trafikmängden på riksväg 8 med cirka 100 tunga fordon per dygn under 2 3 byggsäsonger, när både tur- och returtrafiken beaktas. Detta motsvarar cirka sex procent av den nuvarande totala trafikmängden på vägen och cirka en fjärdedel av den tunga trafiken. På grund av den jämförelsevis lilla ökningen av den totala trafikmängden bedöms inte projektet medföra någon betydande konsekvens för trafikens funktion eller säkerhet på riksväg 8, med undantag för anslutningarna till Österbackvägen, Uttermossavägen och/eller Isojärventie. På grund av svängande specialtransporter kan trafikens smidighet försämras vid dessa korsningar när det är mycket trafik. Konsekvensen är kortvarig och obetydlig och därför är det inte motiverat att ordna kanalisering. Selostus_KRS_085_SWE.docx

172 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 73 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Trafikmängden på vägarna i närheten av vindkraftsparken kan öka med cirka 40 fordon per dygn, då man bedömer att transporterna sköts både från norra och södra hållet. Ökningen av trafikmängden på närliggande vägarna i jämförelse med nuläget varierar beroende på vägen mellan 9 % - 35 %. Tabell 6. I tabellen presenteras den största möjliga trafikmängden på vägarna i omgivningen under byggtiden, när vindkraftsparken byggs i sin helhet (25 kraftverk, tre byggsäsonger). Den slutliga trafikmängden på varje väg (fordon per dygn) beror på hur transporterna kommer att fördelas på de olika transportlederna. I trafikmängderna i tabellen har både tur- och returtrafik beaktats. Väg MDT 2014 fordon/dygn Trafik till följd av projektet fordon/dygn Andel av den totala trafiken % MDT 2014 tung trafik fordon/dygn Tung trafik till följd av projektet fordon/dygn Andel av den tunga trafiken på vägen % Vt Yt 17017, Uttermossavägen/ Pöllistön metsätie Yt 17017, Vesijärventie Yt 17013, Tarmaantie St 661, Suojoentie / Isojoentie Längs med det näliggande vägnätverket finns det inte objekt som är speciellt känsliga, som t.ex. skolor eller daghem och det bedöms inte uppkomma betydande konsekvenser av den ökade trafikmängden ur trafiksäkerhetens synvinkel. Ökningar i den tunga trafiken kan dock leda till att de lokala invpnarna upplever att trafikkonsekvenserna ökar. Den upplevda negativa konsekvensen stärks av att det inte i närområdet finn lätta trafikleder. Ökningen av den tunga trafiken kan orsaka konsekvenser för trafiksäkerheten. När tunga transporter svänger av från allmänna vägar till servicevägar ökar risken för trafikolyckor, till exempel påkörningar. Eventuellt blir man tvungen att transportera konstruktionsdelar till vindkraftverken med så kallade specialtransporter, vilket kan ha konsekvenser för den lokala trafikens smidighet. Konsekvensens omfattning beror bland annat på i vilken mån projektet ökar trafikmängderna på de befintliga vägarna och vilken kapacitet dessa vägar har med avseende på trafikbelastning. Under driften görs enstaka servicebesök varje år för underhåll av vindkraftverken. Dessa besök orsakar inga trafikkonsekvenser. Enligt olycksstatistiken för åren (Vägregistret 2013) har det under granskningsperioden inte inträffat några olyckor med personskador på riksväg 8 vid projektområdet, dvs. på sträckan mellan Uttermossavägen (17017) och Isojoentie (661). Sammanlagt sex olyckor som har lett till skador på egendom har inträffat. Inga trafikolyckor har bokförts för de mindre vägarna som omger projektområdet. I skenet av olycksstatistiken bedöms det inte finnas några särskilt farliga ställen på vägarna som leder till projektområdet med beaktande av den nuvarande trafiken. Längs vägarna kring vindkraftsparken finns det inga andra känsliga objekt än bosättningen. De största konsekvenserna för trafikens smidighet under byggandet av vindkraftsparken härrör från specialtransporterna till området. Specialtransporterna orsakar en betydande men kortvarig och övergående konsekvens för trafiken längs hela transportrutten. Till exempel kan man bli tvungen att begränsa trafiken vid anslutningarna på grund av långa transporter, när transporten viker av från anslutningen. I specialtransporttillståndet definieras transportrutten samt säkerhetsarrangemangen för att upprätthålla trafiksäkerheten på rutten. Rätt genomförda medför specialtransporterna inga konsekvenser för trafiksäkerheten. Selostus_KRS_085_SWE.docx

173 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 74 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Servicetrafiken under vindkraftparkens drift är småskalig och kortvarig och har inga konsekvenser för trafikens smidighet eller säkerhet. De planerade vindkraftverken är placerade i enlighet med Trafikverket Trafis anvinsningar så, att de inte orsakar speciellt störande element i väganvändarnas synfält. Konsekvenserna av specialtransporterna kan lindras genom effektiv information i rätt tid och i rätt kanaler till övrig trafik som använder transportleden. Dessutom kan specialtransporterna utföras när trafiken så att säga är lugn, för att minimera förseningarna för den övriga trafiken. Projektets mest betydande trafikkonsekvenser uppstår i byggskedet. Trafikkonsekvenserna gäller främst riksväg 8 samt beroende på den slutliga transportleden förbindelsevägen (Uttermossavägen/Pöllistön metsätie/vesijärventie) och/eller regionvägen 661 (Isojoentie/Suojoentie) samt förbindelsevägen (Tarmaantie). Vid anslutningarna från riksvägen kan ökningen av den tunga trafiken tidvis försämra trafikens smidighet och den upplevda säkerhetsnivån. Specialtransporter orsakar förseningar för den övriga trafiken. Konsekvenserna gäller särskilt anslutningarna där specialtransporterna måste svänga. Underhållstrafiken till vindkraftsparken är mycket liten på årsnivå och har ingen betydelse för trafiken. Kraftledningen medför inga särskilda konsekvenser för trafiken. Trafikkonsekvenserna granskas mer senare under punkt om Sammanlagda trafikkonsekvenser, sidan Konsekvenser för landskapet och kulturarvet Det finns inga nationellt värdefulla landskapsområden på projektområdet eller i närheten av det. På vindparksområdet och i dess närmaste omgivning finns inga byggda kulturmiljöer av riks- eller landskapsintresse. Det nordöstra hörnet av projektområdet nuddar vid kulturlandskapet Kärjenkoski- Kankaanpäänkulma, som är värdefullt på landskapsnivå. Andra värdefulla områden som åtminstone delvis finns i närområdet är Vesijärvi by, kulturlandskapet i Korsbäck samt Honkajärvi by och kulturlandskap. Dessa är alla värdefulla på landskapsnivå. På projektområdet orsakas mest olägenhet för omgivningen närmast kraftverksplatserna, där trädbeståndet måste röjas. Konsekvenserna är störst i de delar av närområdet där kraftverken syns. Enligt synlighetsanalysen syns flest vindkraftverk förutom till de närliggande myrmarkerna och Stora Sandjärv även till odlingsslätterna i Ömossa och Västervik väster om projektområdet, den östra kanten av odlingsområdet i Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma nordost om projektområdet samt till Kuokkurinkulma och Tarmaankylä öster om projektområdet. Kraftverken syns till Peltomaa gård, som finns cirka 1,2 kilometer från närmaste kraftverk. Konsekvensen är nära nog betydande. I närområdet syns kraftverken förutom till Peltomaa gård även till gårdsplaner längs Siiroonjoki, bland annat i området Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma, i Siiroo och Tarmaankylä. I Kärjenkoski, Kankaanpäänkulma och Kivimäki i Siiroonjokis ådal är konsekvensen störst på grund av de korta avstånden. Totalt sett är den negativa konsekvensen måttlig. De negativa landskapskonsekvenserna är på sin höjd måttliga för bosättningen i Tarmaankylä. Sett från sjöarna väster om vindkraftsparken (från de norra och västra stränderna) varierar konsekvenserna i regel från på sin höjd måttliga till åtminstone måttliga. Bland de värdefulla objekten i närområdet utsätts Kärjenkoski- Kankaanpäänkulma kulturlandskap för flest olägenheter. Totalt sett är den negativa Selostus_KRS_085_SWE.docx

174 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 75 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark konsekvensen måttlig. Den negativa konsekvensen är på sin höjd måttlig för kulturlandskapet i Vesijärvi by. Enligt synlighetsanalysen syns flest vindkraftverk i mellanområdet till Suojoki, Storsjö, Ömossa och odlingsområdet norr och nordost om Henriksdal samt till några myrmarker. Konsekvenserna är tämligen små. På fjärrområdet syns vindkraftverken till havs samt sannolikt ställvis till odlingsområden i Lappfjärd, Bötom, Storå ådal och Alakylä. Avståndet är så långt att kraftverkstornen inte längre dominerar landskapsbilden utan smälter in i bakgrunden och medför tämligen obetydliga konsekvenser. På det teoretiska maximala synlighetsområdet kan kraftverkstornen synas främst till havs när siktförhållandena är idealiska. De eventuella negativa konsekvenserna är likväl nästan obefintliga. Den drygt sju kilometer långa 110 kv luftledningen som ska byggas i elöverföringsalternativ A dras i huvudsak på skogsbruksområde och därför blir man tvungen att röja en ledningskorridor. Konsekvenserna gäller främst närlandskapet och är tämligen små. I elöverföringsalternativ B dras största delen av luftledningen på 110 kv i samma ledningskorridor som en befintlig kraftledning eller befintliga kraftledningar. Det finns några beaktansvärda eller kritiska ställen med tanke på landskapet: ledningsavsnittet på en åker i kulturlandskapet i Korsbäck, i Dagsmark by och söder om Tjöck by. För dessa är den negativa konsekvensen måttlig eller på sin höjd måttlig. Till övriga delar gäller konsekvenserna främst närlandskapet och är tämligen små Konsekvenser för fornlämningarna Vindkraftsparken och elöverföringen medför inga konsekvenser för fornlämningar i något av alternativen Konsekvenser för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel Vindkraftsparken påverkar omgivningen och boendetrivseln för människor som bor på projektområdet eller i dess närhet, främst genom landskaps-, bulleroch skuggkonsekvenser. Byggandet av vindkraftsparken förhindrar inte heller i framtiden att man vistas på området eller använder det för rekreation, men åsynen av vindkraftverken, deras ljud, rotorbladens rörelser och skuggbildningen kan upplevas som störande för rekreationsanvändningen. Vindkraftverken ger inte upphov till några utsläpp som skulle vara farliga för människors hälsa. Det planeringsriktvärde nattetid som rekommenderas av miljöministeriet kan överskridas vid sju fritidshus. Statsrådets riktvärden för buller överskrids dock inte. Vindkraftverken medför knappt några risker för olyckor och deras konsekvenser för säkerheten är obetydliga. Trots detta kan invånarna uppleva att vindkraftsparken försämrar säkerheten på projektområdet och att den ökar rädslan bland dem som rör sig på projektområdet. Den nya luftledning som ska byggas på projektområdet kommer i huvudsak att dras på skogsbruksområde. Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus i närheten av ledningsområdet, och därför medför elöverföringen inga nämnvärda negativa konsekvenser för boendetrivseln. I alternativ B placeras den nya luftledningen som ska dras från projektområdet till Kristinestads elstation norr om centrum i samma ledningskorridor som den framtida 400 kv kraftledningen. Den nya kraftledningen förstärker de negativa konsekvenserna av den befintliga kraftledningen längs sträckningen bland de fast bosatta invånarna och fritidsinvånarna Konsekvenser för näringsverksamheten Konsekvensbedömningen har gjorts för hela projektområdet. Selostus_KRS_085_SWE.docx

175 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 76 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark De mest betydande sysselsättande effekterna av vindkraftsparken uppstår under byggtiden, men sysselsättningseffekten är måttlig även under driften av vindkraftsparken; sysselsättningseffekten i placeringskommunerna och regionen är årsverken. Till följd av byggandet av vindkraftsparken kan en liten andel av den mark som nu används inom skogsbruket inte längre brukas för detta ändamål. Byggandet av vindkraftsparken medför dock inga betydande konsekvenser för skogsbruket eller för utnyttjandet av naturtillgångar på projektområdet eller i dess närområde. Konsekvenserna för näringsverksamheten av den kraftledning som behövs för elöverföringen gäller främst jord- och skogsbruket. Konsekvenserna för jordbruket orsakas av stolpar på åkrarna och särskilt av stolparnas stag, som minskar den areal som kan odlas och försvårar arbetet med maskiner på åkrarna. När kraftledningen placeras på ett skogsområde ändras skogsbruksmark till impediment och en enskild markägare kan förlora den skog som han eller hon har skött om och avkastningen av denna. Kraftledningen kan också splittra enhetliga åker- och skogsområden, vilket försvårar användningen av åkrarna och skogsskötseln. 6.7 Övriga konsekvenser Konsekvenser för flygsäkerheten Projektet är beläget på ett område som inte omfattas av några som helst faktorer som begränsar konstruktioners höjd. Genomförandet av projektet begränsas inte av bestämmelser om säkerhet och smidighet i flygtrafiken. Vindkraftsparken måste likväl förses med flyghinderljus. Konsekvenser för havs- och luftbevakningsradar Enligt ett utlåtande från huvudstaben anses de planerade kraftverken inte medföra nämnvärda konsekvenser för försvarsmaktens bevaknings- och vapensystems prestationsförmåga, utbildning och insats av trupper och system eller militärflyg. Konsekvenser för väderradar Enligt Meteorologiska institutets anvisningar ska skyddsavståndet till väderradar från vindkraftprojekt som omfattar flera kraftverk vara minst 20 kilometer. Den väderradar som finns närmast Mikonkeidas vindkraftspark finns i Ikalis på över 60 kilometers avstånd. Således hindrar inte anvisningarna om väderradar att projektet genomförs. Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Enligt ett utlåtande från Digita Oy är det högst sannolikt att Mikonkeidas vindkraftverk orsakar störningar i antenn-tv-mottagning strax söder om projektområdet kring byn Honkajärvi. Området bebos av cirka 75 invånare. Vindkraftverken stör inte Digitas dataöverföringsförbindelser. Om störande konsekvenser är att vänta, kan problemen förebyggas genom de lösningar som görs i planeringsskedet. Möjliga lösningar är exempelvis mindre ändringar av kraftverkens placering eller investeringar i ändringar av länkförbindelsernas konstruktioner. Konsekvenser av flyghinderljusen Flyghinderljusen ska placeras på toppen av tornet och synas åt alla håll. Från marknivå kan ljusen ses inom de områden där den högsta punkten på vindkraftverkets torn syns. Ljusen syns bäst i klart väder då det är mörkt. Ljusen kan upplevas som störande, i synnerhet då vindkraftsparkens drift inleds. Ljusen har konstaterats locka fladdermöss och fåglar som jagar insekter till vindparksområden. Om man använder rött ljus med lägre effekt är konsekvenserna mindre. Belysningssättet framgår i samband med behandlingen av flyghinderansökan. Selostus_KRS_085_SWE.docx

176 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 77 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Konsekvenser av nedläggningen av vindkraftsparken och efter nedläggningen Drifttiden för en vindkraftspark är år. Rivningen omfattar huvudsakligen samma arbetsskeden som byggandet. Fundament, kraftledningar och jordkablar kan lämnas kvar. Rivningsarbetet orsakar buller och trafik. Det behövs färre transporter än i byggskedet. Rivningsarbetet har en sysselsättande verkan. Markområdena frigörs för annan användning. Landskapet och naturen återgår efter nedläggningen småningom så gott som till sitt tidigare tillstånd. Selostus_KRS_085_SWE.docx

177 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 78 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 6.8 Samverkan med andra projekt Det finns för närvarande inga vindkraftsparker i drift i närheten av projektområdet. Närmaste vindkraftspark i drift finns på cirka 25 kilometers avstånd. Inom en radie på 25 kilometer från vindkraftsprojektet i Mikonkeidas planeras fler än tio vindkraftsparker (kartsammanställning på sidan 28). Vid bedömningen av sammanlagda konsekvenser granskades Mikonkeidas som en helhet med beaktande av den del av området som ligger på Storå kommuns sida. Med tanke på naturkonsekvenser har konsekvenserna tillsammans med andra vindkraftsparker granskats särskilt beträffande fåglar. Samkonsekvenser som riktas till människan har bedömts särskilt när det gäller konsekvenser som riktas till landskapet och rekreationsmöjligheterna. När det gäller konsekvenser för trafiken kan projektet medföra samkonsekvenser med andra vindkraftsparker som planerats i närområdena ifall byggandet av projekten pågår samtidigt Sammanlagda konsekvenser för markanvändningen och den byggda miljön Vindkraftsparkerna ligger huvudsakligen i jord- och skogsbruksområden som saknar särskilda markanvändningsmål. Samverkan mellan projekten leder till att verkningsområdet för buller som begränsar placering av bostads- och fritidsbebyggelse utvidgas. Samverkan förstärker även de positiva konsekvenserna, dvs. en splittring av samhällsstrukturen förhindras och den lokala energisjälvförsörjningen ökar Sammanlagda konsekvenser för naturens biologiska mångfald Trots att förlusten av livsmiljöer i regel gäller samma naturtyper och arter hotar inte vindkraftsprojektens samverkan naturens biologiska mångfald i området. Vindkraftsprojekten medför inga negativa sammanlagda konsekvenser för naturtypernas värden i Mikonkeidas (med undantag för fågelbeståndens värden) Sammanlagda konsekvenser för fågelbeståndet Flyttfåglar De sammanlagda konsekvenserna kommer till uttryck i ändrade flyttstråk samt eventuella kollisioner. Projektet i Mikonkeidas leder inte nödvändigtvis till någon nämnvärd ökning av de sammanlagda konsekvenserna för flyttfågelbeståndet, eftersom projektet finns i de östra delarna eller helt öster om de nuvarande huvudflyttstråken för flera fågelarter. De planerade vindkraftsparkerna kan dock leda till att bl.a. tranornas och sädgässens flyttstråk flyttas österut och då skulle även de konsekvenser som härrör från Mikonkeidas vindkraftspark kunna öka. Mikonkeidas vindkraftspark ökar kollisionskonsekvenserna för de fåglar som eventuellt inte väjer för vindkraftsparkerna. Sammantaget medför kollisionerna knappast några nämnvärda konsekvenser för någon flyttfågelarts population. De största riskerna löper arter som är på avtagande och som flyttar allmänt över områdena, såsom sädgåsen. Fåglarna är sannolikt åtminstone delvis vana vid vindkraftverk och har lärt sig att väja för dem, vilket i sin tur kan lindra konsekvenserna för fåglarna. Det lokala häckningsbeståndet Sammanlagda konsekvenser kan uppkomma för det lokala häckningsbeståndet. Projekten kan tillsammans orsaka till och med måttliga konsekvenser för livsmiljöerna och hinder- och kollisionskonsekvenser för de rovfåglar som häckar på områdena intill pro- Selostus_KRS_085_SWE.docx

178 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 79 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark jektområdena. Det har dock i allmänhet konstaterats att rovfåglar ganska sällan kolliderar med vindkraftverk, såvida inte kraftverken finns på områden som är särskilt populära bland rovfåglarna. Sådana områden har man strävat efter att beakta i planeringen av vindkraftsparkerna. Lomfåglarnas födosöksflygningar går via Metsälä, Mikonkeidas och Ömossa, men i så liten utsträckning att barriär- och kollisionskonsekvenserna inte anses utgöra några konsekvenser på populationsnivå för de lokala häckande bestånden. Bland hönsfåglarna kan störningarna för tjädern försvaga artens lokala population. Genom den ökade störningen utsätts de myrmarksarter som häckar på Stormossen för sammanlagda konsekvenser, men konsekvenserna bedöms inte äventyra förekomsten av myrmarksfåglar på området Sammanlagda konsekvenser för Naturaområden Tack vare det långa avståndet ger vindparksprojektet i Mikonkeidas inte upphov till några sammanlagda konsekvenser för de naturtyper som utgör skyddsgrund i de närmaste Naturaområdena. Vindkraftsprojekten försämrar varken vart för sig eller tillsammans väsentligt flygekorrens förbindelsekorridorer mellan olika Naturaområden. De sammanlagda konsekvenserna för yt- och grundvattnen på grund av Mikonkeidas och övriga vindkraftsprojekt i den närmaste omgivningen har bedömts som obetydliga. Vindkraftsprojektet i Mikonkeidas bedöms inte märkbart öka konsekvenserna för fågelbeståndet av de andra vindkraftsparkerna som planeras i närområdet. Enligt tillgängliga uppgifter är det inte nödvändigt att utföra en Naturabedömning enligt 65 i naturvårdslagen för Naturaområdena i projektets verkningsområde Sammanlagda konsekvenser för viltbeståndet och jakten Enligt en uppskattning kommer projekten att i någon mån försvaga lokala viltbestånd och påverka förekomsten av den viktigaste viltarten älgen och dess beteende, åtminstone tillfälligt. Risksituationer inom jakten bedöms öka på grund av den eventuellt tilltagande trafiken och annan rekreationsanvändning. De samverkande konsekvenserna av vindkraftsparkerna anses inte på längre sikt märkbart försvaga älgpopulationen eller jaktmöjligheterna på vindparksområdena. De slutgiltiga konsekvenserna för de lokala viltbestånden beror på viltets förmåga att anpassa sig till de förändringar som inträffar i livsmiljöerna Sammanlagda trafikkonsekvenser Projekten i Mikonkeidas och dess näromgivning kan medföra betydande sammanlagda konsekvenser för trafiken längs riksväg 8 om vindkraftsparkerna byggs samtidigt. Projekten medför knappt några betydande sammanlagda konsekvenser för de övriga allmänna vägarna, eftersom man i huvudsak använder olika transportrutter. Det är osannolikt att alla parker skulle byggas vid exakt samma tidpunkt Sammanlagda landskapskonsekvenser De sammanlagda konsekvenserna för landskapet och kulturarvet kan anses vara störst tillsammans med de vindparksprojekt som planeras i Lappfjärd och Lakiakangas samt i Uttermossa och Ömossa. Ömossa och Uttermossa vindkraftsparker skulle ligga nästan fast i Mikonkeidas projektområde. Lappfjärds vindkraftspark skulle placeras på knappt två kilometers och Lakiakangas på cirka 3,5 kilometeres avstånd från Mikonkeidas projektområde. Vindkraftsparkerna i Mikonkeidas, Ömossa, Uttermossa, Lappfjärd och Lakiakangas skulle synas till öppna platser i närområdet. I Kärjenkoski, ett område som kommer att ligga mellan de planerade vindkraftsparkerna, skulle konsekvenserna klart tillta. I sydväst och väst blir kraftverken fler och dessutom synliga i nordväst och i synnerhet i norr. I norr kommer kraftverken från Lappfjärd och Lakiakangas närmare och en del av dem skulle synas som verkligt stora. Det totala Selostus_KRS_085_SWE.docx

179 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 80 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark antalet kraftverk som syns till Kärjenkoskiområdet skulle öka betydligt, även om största delen skulle finnas i bakgrunden långt bort. Sett mot sydväst skulle de sju kraftverk som ligger närmast i Mikonkeidas vara mest framträdande. Enskilt skulle de bilda en ganska tydlig och högtidlig formation, men tillsammans med kraftverken i Ömossa och Uttermossa är sammansättningen ganska orolig. I stort sett skulle landskapet i Kärjenkoskiområdet huvudsakligen förbli oförändrat endast sett mot öst, sydöst och delvis mot söder. Även konsekvenserna för Siiroonjoki ådal, Korsbäcks kulturlandskap, Uttermossa och Ömossa skulle bli kraftigare. Korsbäcks kulturlandskap skulle vara omringat av vindkraftverk från alla väderstreck. Flest negativa konsekvenser skulle orsakas av Lappfjärds och Lakiakangas kraftverk. De konsekvenser som skulle medföras av de nordligaste kraftverken i Mikonkeidas skulle vara ganska lindriga. Även Uttermossa och Ömassa skulle ligga i ett område mellan flera vindkraftsparker. Konsekvenserna i Uttermossa skulle bli betydande på grund av de kraftverk som ligger närmast i Uttermossa vindkraftspark. Kraftverken i Mikonkeidas skulle inte medföra nämnvärt med konsekvenser för Uttermossa eftersom kraftverken står nästan helt i skuggan av skogskanten. Genom att ta bort eller flytta kraftverk i Mikonkeidas vindkraftspark kunde man således inte kunna lindra de landskapskonsekvenser som riktas till Uttermossa. På Uttermossaområdet finns inte just några öppna synfält i någon riktning. I Ömossa skulle de största konsekvenserna orsakas av kraftverken i Ömossa vindkraftspark eftersom kraftverken i Mikonkeidas förblir i bakgrunden och huvudsakligen skyms bakom skogskanten. Även kraftverk från två andra vindkraftsparker skulle vara delvis synliga till Ömossa: Västervik sett mot norr och nordost samt OX2-Sastmola sett mot söder. Från vindkraftverken skulle det inte just finnas några fria siktriktningar. Kraftverken i Ömossa vindkraftspark skulle även härska över landskapsbilden i Kallträsk. Även kraftverk i Mikonkeidas skulle vara synliga, men de skulle ligga betydligt längre bort. Sett mot andra väderstreck skulle sannolikt även kraftverk från Västerviks och OX2-Sastmola vindkraftsparker vara synliga. Västerviks vindkraftsprojekt ligger på den västra sidan av Mikonkeidas. Avståndet skulle som minst vara fyra kilometer. Vindkraftsprojektet OX2-Sastmola ligger som närmast på cirka fem kilometers avstånd från Mikonkeidas, på dess sydvästra sida. Kraftverk från Västerviks, OX2-Sastmolas och Mikonkeidas vindkraftsparker skulle kunna vara synliga från vissa bestämda platser i samma landskap. Detta skulle förutsätta att man vistas i ett vidsträckt öppet rum på ett tillräckligt stort avstånd från vindkraftsparkerna. Sett från havet kunde kraftverk från ovan nämnda vindkraftsparker och från Ömossa vindkraftspark kunna vara synliga samtidigt. Sett från havet skulle kraftverken i Mikonkeidas ligga längst bort och avståndet till de närmaste kraftverken i Mikonkeidas skulle vara minst femton kilometer från observationspunkten. Vid klart väder kunde kraftverkstornen kunna urskiljas med nöd och näppe. Kraftverken i Västervik och OX2-Sastmola skulle synas betydligt bättre, avståndet skulle som minst vara cirka 8-9 kilometer. Kraftverk från ovannämnda vindkraftsparker kunde synas från Storsjöträsket då man vänder på huvudet vid samma observationspunkt. De kraftverk som skulle ligga längst bort är kraftverken i Mikonkeidas och avståndet till de närmaste kraftverken i Mikonkeidas skulle vara cirka åtta kilometer. Med tanke på Storsjöträsket skulle konsekvenserna bli kraftigare då kraftverk skulle synas i så många riktningar. Korvenneva vindkraftspark ligger som närmast på cirka åtta kilometers avstånd från Mikonkeidas. Små sammanlagda konsekvenser skulle kunna uppstå främst från havet sett i riktning mot vindkraftsparkerna. De övriga vindkraftsprojekten finns långt över tio kilometer från de närmaste vindkraftverken i Mikonkeidas och de eventuella sammanlagda konsekvenserna skulle vara mycket små. Selostus_KRS_085_SWE.docx

180 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 81 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark I samband med MKB-beskrivningen har visualiserande bilder gjorts för modelleringen av de sammanlagda konsekvenserna Sammanlagda konsekvenser av buller Planbeskrivningens bilga 4 innehåller sammanlagda konsekvenser med närmaste vindkraftprojekter Metsälä och Uttermossa. Det sammanlagda bullret av de vindkraftsparker som planeras i närheten av projektområdet har bedömts med hjälp av beräkningsparametrar och modeller som sammanfaller med Mikonkeidas. Även sammanlagd lågfrekvent buller har modellerats. Det finns två sammanlagda scenarios: Scenario 1 Mikonkeidas och Metsälä I den förstä scenarion har utsikts Mikonkeidas med Metsälä. Bygglovar för Metsälä projekt har överklagats, och hörsel är än pågående. Som kraftverk i Metsäläområdet användes vid modelleringen SWT-3.0 med en navhöjd på 155 m, i enlighet med byggloven I den gemensamma modelleringen kan man se att kurvorna för 45 db och 40 db i de sydligaste områdena i Mikonkeidas och Metsälä sammanfaller. 35 db-kurvan sammanfaller helt och på området finns 36 semesterbostäder. På grund av de sammanlagda konsekvenserna ansluter semesterbostäder i synnerhet på området för Lilla och Stora Sandjärvs stranddelgeneralplan till området med en bullernivå på 35 db. En del av semesterbostäderna i fråga har varit endast på Metsäläs influensområde med 35 db:s bullernivå. Bild 30: Till vänster separata modelleringar för Ömossa och Mikonkeidas, sammodellering till höger. Selostus_KRS_085_SWE.docx

181 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 82 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 31: Sammanlagda konsekvenser av buller förstorat, planområdet är avgränsat med blått och objekt som tolkats separat har ringats in, sammanfattande tabell finns på följande sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

182 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 83 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Tabell 7: Modellering av sammanlagt buller från Mikonkeidas och Metsälä; ljudnivåerna separat i de objekt som undersökts. Objekt Metsälä Enbart Mikonkeidas Fritidshus A (Tönijärvi) 34,7 37,0 39,0 Fritidshus B (Tönijärvi) 33,8 38,2 39,5 Fritidshus C (Tönijärvi) 32,6 38,4 39,4 Bostadsbyggnad D (Rantamäki) 39,2 32,4 40,0 Fritidshus E (Stora Sandjärv) 39,0 27,4 39,3 Fritidshus F (Stora Sandjärv) 38,1 28,6 38,6 Fritidshus G (Stora Sandjärv) 35,7 29,7 36,7 Fritidshus H (Stora Sandjärv) 34,8 30,2 36,1 Fritidshus I (Stora Sandjärv) 34,0 30,8 35,7 Bostadsbyggnad J (Sandvik) 32,6 32,5 35,5 Fritidshus K (Kaakkoolammi) 31,1 32,3 34,8 Fritidshus L (Kaakkoolammi) 30,4 32,6 34,7 Fritidshus M (Kaakkoolammi) 30,1 32,6 34,5 Bostadsbyggnad N (Gransten) 31,8 34,0 36,0 Bostadsbyggnad O (Bergvik) 31,8 34,6 36,5 Fritidshus P (Lilla Sandjärv) 33,7 30,9 35,6 Fritidshus Q (Lilla Sandjärv) 34,1 31,6 36,0 Fritidshus R (Lilla Sandjärv) 35,5 33,0 37,4 Bostadsbyggnad S (Kallioniemi) 30,2 38,4 39,0 Bostadsbyggnad T (Kivistö) 28,1 38,4 38,8 Bostadsbyggnad U (Peltomaa) 25,2 38,5 38,7 Bostadsbyggnad V (Vaarainkorpi) 24,8 37,4 37,6 Bostadsbyggnad W (Korpela) 25,9 37,9 38,2 Bostadsbyggnad X (Korkiaharju) 26,0 37,7 38,0 Bostadsbyggnad Y (Kontola) 26,0 38,3 38,5 Mikonkeidas + Metsälä Scenario 2 Mikonkeidas, Metsälä och Uttermossa I den andra gemensamma modelleringen har också Uttermossa beaktats. Som kraftverk i Uttermossa användes vid modelleringen N131 med en navhöjd på 140 m, i enlighet med planförslaget Det sammanlagda bullret av Uttermossa och Metsälä har bedömts med hjälp av beräkningsparametrar och modeller som sammanfaller med Mikonkeidas. Även sammanlagd lågfrekvent buller har modellerats. Mikonkeidas / Kristinestad och Uttermossa är så långt ifrån varandra att ingen sammanlagda konsekvenser kan upptäckas. Den norra delen av Mikonkeidas vindkraftparkprojekt (i Storå) och Uttermossa är istället nära varandra och sammanlagda konsekvenser kan upptäckas. I den gemensamma modelleringen kan man se att kurvorna för 45 db och 40 db i de nordligaste områdena av Metsälä sammanfaller med Uttermossa och den nordigaste delen av Mikonkeidas (Storå). Selostus_KRS_085_SWE.docx

183 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 84 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 35 db-kurvan sammanfaller helt och på området finns 38 semesterbostäder. På grund av de tre parkens sammanlagda konsekvenserna överskrids bullernivå på 40 db i norra delen av Tönijärvi i två fall, med en semesterhus och en bostadshus. Enligt de sammanlagda modelleringarna som gjorts av Ramboll 2015, överskridits 40 db med den semesterhus redan via ensamma påverkan av Uttermossa. Bild 32: Mikonkeitaan, Metsälä och Uttermossa sammanlagda konsekvenser av buller. Planområdet är avgränsat med blått och objekt som tolkats separat har ringats in, sammanfattande tabell finns på följande sida. Selostus_KRS_085_SWE.docx

184 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 85 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Tabell 8: Modellering av sammanlagt buller från Mikonkeidas, Metsälä och Uttermossa; ljudnivåerna separat i de objekt som undersökts Kohde Metsälä Mikonkeidas Mikonkeidas + Metsälä Mikonkeidas + Metsälä + Uttermossa Lomarakennus A (Tönijärvi) 34,7 37,0 39,0 43,1 Lomarakennus B (Tönijärvi) 33,8 38,2 39,5 41,4 Lomarakennus C (Tönijärvi) 32,6 38,4 39,4 40,2 Asuinrakennus D (Rantamäki) 39,2 32,4 40,0 41,1 Lomarakennus E (Stora Sandjärv) 39,0 27,4 39,3 39,5 Lomarakennus F (Stora Sandjärv) 38,1 28,6 38,6 38,9 Lomarakennus G (Stora Sandjärv) 35,7 29,7 36,7 37,0 Lomarakennus H (Stora Sandjärv) 34,8 30,2 36,1 36,4 Lomarakennus I (Stora Sandjärv) 34,0 30,8 35,7 36,0 Asuinrakennus J (Sandvik) 32,6 32,5 35,5 35,8 Lomarakennus K (Kaakkolammi) 31,1 32,3 34,8 35,2 Lomarakennus L (Kaakkolammi) 30,4 32,6 34,7 35,1 Lomarakennus M (Kaakkolammi) 30,1 32,6 34,5 34,9 Asuinrakennus N (Gransten) 31,8 34,0 36,0 36,2 Asuinrakennus O (Bergvik) 31,8 34,6 36,5 36,6 Lomarakennus P (Lilla Sandjärv) 33,7 30,9 35,6 35,7 Lomarakennus Q (Lilla Sandjärv) 34,1 31,6 36,0 36,1 Lomarakennus R (Lilla Sandjärv) 35,5 33,0 37,4 37,5 Asuinrakennus S (Kallioniemi) 30,2 38,4 39,0 39,1 Asuinrakennus T (Kivistö) 28,1 38,4 38,8 38,8 Asuinrakennus U (Peltomaa) 25,2 38,5 38,7 38,7 Asuinrakennus V (Vaarainkorpi) 24,8 37,4 37,6 37,7 Asuinrakennus W (Korpela) 25,9 37,9 38,2 38,4 Asuinrakennus X (Korkiaharju) 26,0 37,7 38,0 38,4 Asuinrakennus Y (Kontola) 26,0 38,3 38,5 38,7 Selostus_KRS_085_SWE.docx

185 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 86 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Skuggbildning Bild 33: Sammanlagda skuggkonsekvenser tillsammans med Metsälä. De sammanlagda konsekvenserna orsakar ett något större skuggningsområde (över 8 h/a) mellan den södra delen av Mikonkeidas och Metsälä projektområde. På området finns inga byggnader. Selostus_KRS_085_SWE.docx

186 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 87 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Bild 34: Sammanlagda skuggkonsekvenser tillsammans med Metsälä och Uttermossa Sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden Vindkraftsparkernas mest signifikanta sammanlagda konsekvenser för människors levnadsförhållanden hänför sig till förändringar i landskapet. Om alla vindkraftsparker byggs skulle det indirekt påverka även rekreationsanvändningen på projektområdena och i deras näromgivning. Konsekvenserna är störst för invånarna och fritidsinvånarna i områdena mellan vindkraftsparkerna. Selostus_KRS_085_SWE.docx

187 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 88 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Sammanlagda konsekvenser av elöverföringen Då 110 kv kraftledningar från flera vindkraftsprojekt byggs på samma område eller rentav bredvid varandra vid sidan av en 400 kv kraftledning är de sammanlagda konsekvenserna betydligt mer framträdande än effekterna av projekten vart för sig. Selostus_KRS_085_SWE.docx

188 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 89 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 7 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL GÄLLANDE UTREDNINGAR OCH PLANER 7.1 Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Innehållet i de riksomfattande målen för områdesanvändningen beskrivs ovan under punkten Klimatpolitiska mål. Syftet med vindkraftsparken är för sin del att främja de klimatpolitiska mål som Finland förbundit sig till. För vindkraftens del är målet att öka den totala vindkraftens effekt i Finland till MW fram till år Främjandet av vindkraften förverkligar det nationella målet om att öka produktionen av förnybar energi som ställts upp för att trygga energiförsörjning och självförsörjning. Byggandet av vindkraftsparken stabiliserar lokalt planeringsområdets och näromgivningens eldistribution samt stärker områdets elnät. De riksomfattande målen för områdesanvändningen uppnås i generalplanen på följande sätt: Fungerande regionstruktur Energisjälvförsörjningen förbättras tack vare vindkraften, vilket förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning. Vindkraftsparken utnyttjar det befintliga elnätet och stödjer en balanserad utveckling av regionstrukturen genom att ta i bruk områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Den rena förnybara energin främjar en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Vindkraftverken bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för försvaret Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Vindkraftsenergins ekologiskhet och lönsamhet stödjer områdets sociala och kulturella hållbarhet. Delgeneralplanen främjar användningen av förnybar energi och skapar således förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Buller- och säkerhetsrisker har beaktats genom att placera vindkraftverken tillräckligt långt från byggnader Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Som grund för delgeneralplaneringen har utredningar gjorts om områdets natur-, landskaps- och kulturvärden samt en bulleroch skuggmodellering utarbetats. Då placeringen av vindkraftverken planerades, beaktades resultaten av de undersökningar som hade gjorts i området. Vindkraften är en förnybar och ren energiproduktionsform. Utnyttjandet av den minskar behovet av energiproduktionsformer som är skadligare för miljön och främjar således naturens bevarande. På det område som ska planläggas finns inga grundvattenområden Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning I vindkraftsparkens placering har områdets markanvändning och närmaste omgivning beaktats. Vindkraftsparken förläggs till ett obebyggt skogsbruksområde och det finns ingen bosättning i dess omedelbara närhet. Man har strävat efter att utnyttja befintliga skogsvägar. För vindkraftsparken söks ett flyghindertillstånd hos Trafiksäkerhetsverket Trafi. Till ansökan om flyghindertillstånd bifogas Finavia Abp:s utlåtande. Vindkraftverken indelas i enheter som omfattar flera kraftverk. 7.2 Krav på innehåll i en generalplan enligt markanvändnings- och bygglagen Allmänna krav på innehåll i en generalplan och särskilda innehållskrav för vindkraftsbyggande beskrivs ovan under punkten om generalplanens innehållskrav. Selostus_KRS_085_SWE.docx

189 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 90 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Delgeneralplanens förhållande till de allmänna innehållskraven Delgeneralplanen stödjer sig i fråga om vägnätet huvudsakligen på den befintliga infrastrukturen. Delgeneralplanen bygger på de utredningar och konsekvensbedömningar som gäller landskap, byggd miljö, naturvärden samt miljöolägenheter (buller, skuggbildning). De vindkraftverk som placeras på området begränsar inte nämnvärt rörligheten i området och försämrar inte heller möjligheterna att använda området för rekreation. Den aktuella markanvändningen av områdena (jord- och skogsbruk) kan fortgå nästan som hittills. Samtliga markägare har fortsättningsvis möjlighet att använda de fastigheter de äger på nuvarande sätt och på ett för området sedvanligt sätt. I planen har de områden utmärkts som behövs för vindkraftverken och transformatorstationerna samt arrangemang beaktats för tekniskt underhåll och elöverföring såsom möjligheter att ordna servicevägar, kabeldragning och anslutning till elnätet. I delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark beaktas de innehållskrav som ingår i 39 i MBL Delgeneralplanens förhållande till de särskilda innehållskraven i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft I delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark har de särskilda innehållskraven som gäller utbyggnad av vindkraft beaktats. Delgeneralplanens innehåll, utformning och skala har valts med beaktande av generalplanens styrande verkningar. Delgeneralplanens skala är 1: På plankartan har vindkraftverkens områden som direkt styr bygglovsförfarandet avgränsats. I samband med projektets MKB-förfarande har täckande utredningar gjorts om vindkraftverkens konsekvenser för landskapsbilden, naturvärdena, bevarandet av kulturmiljöns värden, fornlämningar, rekreationsbehov samt livsmiljöernas kvalitetsaspekter. I planeringen av projektet har beaktats arrangemang för tekniskt underhåll och elöverföring såsom möjligheter att ordna servicevägar, kabeldragning och anslutning till elnätet. För projektens anslutning till elnätet har flera olika alternativ undersökts i samband med MKB-förfarandet. Förutsättningarna för anslutning till elnätet har utretts både ur miljöperspektiv och ur teknisk synvinkel. I delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark beaktas de särskilda innehållskraven för vindkraftsutbyggnad. Selostus_KRS_085_SWE.docx

190 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 91 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 8 BEAKTANDE AV UTLÅTANDE OM MKB SOM INLÄMNATS AV KONTAKTMYNDIGHETEN NTM-centralen i Södra Österbotten har fungerat som kontaktmyndighet i MKBförfarandet för vindkraftsparken. Kontaktmyndigheten har gett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen (Dnr EPOELY/37/07.04/2013). I tabellen nedan redogörs för de punkter som enligt kontaktmyndigheten borde uppmärksammas i projektets följande skeden och vilka punkter som beaktats i delgeneralplanen. Utlåtandets innehåll I bedömningsbeskrivningen behandlades inte program och planer separat utöver markanvändningsplanerna även om de nämns i rubriken förpunkt Projektets och projektalternativens förhållande till det kompletterande programmet för skydd av myrar borde även ha nämnts, vilket även Sydbottens Natur och Miljö påpekar i sitt utlåtande, eftersom Stormossen enligt kontaktmyndighetens utlåtande i programskedet samt vid myndighetsmötet har konstaterats vara ett potentiellt objekt i det kompletterande programmet för skydd av myrar. Beaktande För programmen och planerna redogörs i planbeskrivningen. När det gäller att komplettera myrskyddet genom Stormossen var det meningen att genomföra ett hörande om områdena under hösten 2014, ärendet är fortfarande på gång. Enligt en pro memoria från om rättsverkningarna av miljöministeriets myrskyddsprogram i enlighet med 7 i naturvårdslagen skulle åtgärdsbegränsningen endast gälla områden som ingår i skyddsprogrammet. Den medför med andra ord inga effekter på åtgärder som utförs utanför området. I samband med MKB undersöktes projektets konsekvenser för vattenekonomin och det konstaterades att projektet inte medför några betydande konsekvenser för projektområdets avrinningsområde, vattenekonomi eller Stormossens myrområde intill projektområdet. Det kompletterande programmet för skydd av myrar framskrider separat från detta planprojekt. I bedömningsbeskrivningens punkt 5.8 om nerläggningen av vindkraftsparken berättas inte vem som ansvarar för konstruktioner som eventuellt blir kvar på området. För detta redogörs inte heller under punkt 13 där man däremot berättar att fundament och kablar blir kvar i marken. Ansvarsfrågorna bör lösas innan bygglov beviljas. I bedömningsbeskrivningen hade man inte motiverat varför man slopat den alternativsammanställning som föreslagits i programskedet. Eftersom man lovat att utföra jämförelsen i pro- I generalplanen fastställs inte hur vindkraftsparken ska rivas. I planen anvisas områdesreserveringar för vindkraftverk. Den som utövar verksamheten har rätt att upprätthålla ett vindkraftverk på den plats som anvisats som byggplats för vindkraftverk och vid behov även ersätta den med ett nytt kraftverk så länge planen är i kraft. Rivningen är ett ärende som i första hand tillfaller projektaktören. Ansvaren fastställs i markarrendeavtalen. Alternativsammanställningen i MKBprogramskedet hade ändrats och motiverats under MKB-beskrivningens punkt om beskrivningen av alternativen. Selostus_KRS_085_SWE.docx

191 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 92 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Utlåtandets innehåll gramskedet borde den ha ingått i granskningarna och konsekvensbedömningarna i synnerhet eftersom man inte framförde någon orsak till slopandet. Att alternativen i programskedet ändrats i bedömningsbeskrivningen på annat sätt än genom att precisera alternativen främst till följd av att antalet kraftverk har minskat vittnar även om att arbetet inte har utförts tillräckligt noggrant i programskedet. Det förslag som framförts av NTM-centralen anses enligt den projektansvariges tekniskekonomiska beräkningar vara omöjligt att genomföra på ett lönsamt sätt. Under punkt 18.2 berättas att beräkningarna grundat sig på vindmätningar, byggnadskostnader samt på marknadspriser för el. Beräkningar eller andra noggrannare motiveringar framförs inte, och ett enkelt konstaterande i frågan kan i det här sammanhanget inte anses vara en tillräcklig motivering till att utelämna den alternativgranskning som föreslagits av kontaktmyndigheten, i synnerhet när det konstateras att det är svårt att förutse situationen vid den tidpunkt då investeringsbeslutet fattas. Utan motiveringar kan den jämförelse som presenteras i programskedet däremot inte utelämnas eftersom bedömningsprogrammet enligt MKB-lagen är en plan för anordnande av ett bedömningsförfarande, och enligt bestämmelsen bör projektalternativen framgå i den. Dessutom har kontaktmyndighetens alternativ inte tagits med i granskningen och orsaken till detta har inte motiverats tillräckligt och grundligt. Att utelämna kontaktmyndighetens granskning av alternativ på grund av en annan extern bedömning är inte heller en tillräcklig motivering. Beaktande Ärendet hade diskuterats med bl.a. Jorma Jantunen från Finlands miljöcentral, Seija Rantakallio från miljöministeriet, och den alternativsammanställning som granskats i MKBbeskrivningen bör utifrån detta godkännas. Granskningen av alternativen bör enligt miljöministeriets utlåtande utföras enligt MKBprogrammet. Alternativsammanställningen har behandlats bl.a. tillsammans med arbetsgruppen inom projektet för utveckling av MKBkontaktmyndighetens verksamhet YVAKELA Den projektansvariga bedömer i MKB vilka alternativ som är tekniskt-ekonomiskt sett lönsamma. Frågan motiveras i MKB-beskrivningen på en nivå som i allmänhet anses vara tillräcklig i samband med MKB-förfaranden. De uppskattade produktionsmängderna och lönsamhetsberäkningarna är affärshemligheter. De alternativ som bedömts i MKB täcker enligt vår uppfattning det mest omfattande projektscenariet och ingen teknisk del har lämnats utanför bedömningen. Efter MKB-programmet konstaterades t.ex. utifrån VTT:s nya modelleringsanvisningar (influensområdet för buller blev större) att byggandet av vissa kraftverk är omöjligt att genomföra och därför ändrades sammanställningen. Lagen eller anvisningarna (t.ex. webbstödmaterial, Lasse Tallskog osv.) förutsätter inte noggranna beräkningar i MKB-skedet. Se ovan. 12 arbetsgrupp för utveckling av kontaktmyndighetsverksamhet Selostus_KRS_085_SWE.docx

192 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 93 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 9 GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN Planen godkänns för Kristinestads del av Kristinestads stadsfullmäktige. Förverkligandet av planen kan inledas då den har vunnit laga kraft genom kungörelse. Utbyggnad av vindkraftverk förutsätter ett bygglov i enlighet med markanvändningsoch bygglagen. Bygglov för vindkraftverken kan beviljas utifrån den delgeneralplan som ska utarbetas. 9.1 Planer, tillstånd och beslut som förutsätts Utöver bygglov förutsätter eller kan byggandet av vindkraftsparken förutsätta även andra planer och tillstånd. Sådana kan bestå av Markanvändningsrättigheter och markanvändningsavtal Allmän kraftledningsplan Undersökningstillstånd för kraftledningsområdet Inlösningstillstånd för kraftledningsområdet Bygglov för kraftledning Anslutningstillstånd till landsvägar Specialtransporttillstånd Flyghindertillstånd Miljötillstånd 13 Tillstånd att placera kablar och ledningar på ett allmänt vägområde Senast i bygglovs- eller miljötillståndsskedet bör man uppdatera bullermodelleringarna med de kraftverkstyper som valts till projektet, ifall de avviker från de kraftverkstyper som använts i samband med MKB. Vid modelleringarna kan man även beakta s.k. noise mode 14. Om lagparagrafer som berör planer, tillstånd och beslut samt om ansvarsparterna berättas mer i MKB-beskrivningen. Till alla tillståndsansökningar som är nödvändiga med tanke på genomförande av projektet bör man bifoga MKB-beskrivningen samt kontaktmyndighetens utlåtande om den. 9.2 Vindkraftsparkens konstruktioner En vindkraftspark består av vindkraftverk inklusive fundament, servicevägar mellan vindkraftverken, mellanspänningskablar mellan vindkraftverken (20 kv jordkabel), parktransformatorstationer, mellanspänningskablar som ansluts till regionnätet (20 kv jordkabel) samt 110 kv luftledningar och elstationer för anslutning till riksnätet. Vid planeringen och byggnationen av fundamenten bör man beakta områdets våtmarker och vattendrag. Ett vindkraftverk består av ett torn som monteras på ett fundament, en trebladig rotor och ett maskinhus. Det finns olika byggtekniker för vindkraftverkens torn. Ett torn som byggs som ett slutet torn kallas för ett rörformat torn. De rörformade tornen kan bygggas helt i stål, helt i betong eller som en kombination av betong och stål, en s.k. hybridkonstruktion. I de bulleroch ljusmodelleringar som gjorts i anknytning till planen användes kraftverkstypen Vestas 126 (rotorns diameter) med navhöjden 137 höjd = 200 m. Planen tar och kan inte ta ställning till den kraftverkstyp som kommer att väljas. I samband 13 Till exempel om kraftverken kan medföra sådan oskälig belastning som avses i 17.1 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) kräver vindkraftverket miljötillstånd ( 28.2 MSL). Förutsättningen för att ett vindkraftverk ska beviljas miljötillstånd är att dess drift inte medför oskäliga buller- eller ljuseffekter för grannar eller invånare i närområdet. 14 att minska buller genom att begränsa turbinens funktion vid vissa väderförhållanden Selostus_KRS_085_SWE.docx

193 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 94 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark med bygglovet jämförs kraftverkets egenskaper med det kraftverk som använts i modelleringarna och vid behov bör modelleringar även göras för det föreslagna kraftverket Flygsäkerhet Bild 35: Exempel på ett typiskt vindkraftverk med navhöjden 140 meter. Då rotorbladets längd är 60 meter har kraftverket en maximal höjd på sammanlagt 200 meter. Planen möjliggör en höjd på 210 meter. I bulleroch ljusmodelleringarna har man använt kraftverkstypen Vestas 126 (rotorns diameter) med en navhöjd på 137 höjd = 200 m. Utgångspunkten är att vindkraftsparkens område inte kommer att inhägnas. Av de konstruktioner som finns i vindkraftsparken kommer endast elstationens område att inhägnas. Området för vindkraftsparken kan användas på nästan samma sätt som innan vindkraftsparken byggdes. Vindkraftverken ska förses med flyghindermärkning enligt Trafi:s bestämmelser. Enligt luftfartslagen måste tillstånd att sätta upp flyghinder sökas hos Trafiksäkerhetsverket Trafi för vart och ett av de vindkraftverk som uppförs. I det flyghindertillstånd som beviljas av Trafiksäkerhetsverket fastställs den flyghindermärkning som behövs för dag- och nattdrift Transport- och serviceleder Utbyggnaden av vindkraftsparken inleds med att bygga vägar och service- /resningsområden. Servicevägarna kommer att få en yta av grus och cirka 6 meters bredd i genomsnitt. Dessutom kommer det omgivande trädbeståndet att röjas för att ge rum för transporter. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter byggskedet kommer vägarna att användas såväl för underhålls- och kontrollåtgärder för kraftverken som för de lokala markägarnas behov. Transporter till området och därifrån sker via riksväg 8 och skogsbilvägar. Anslutningstillstånd ansöks av NTM-centralen i Södra Österbotten. Ifall landsvägar måste förbättras Selostus_KRS_085_SWE.docx

194 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 95 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark på grund av projektet bör projektägaren eller kommunen i god tid vara i ontakt med NTM-centralens enhet för trafik och infrastruktur, eftersom förbättring av vägen förutsätter ett entreprenadskontrakt. NTM-centralen deltar inte i de kostander som uppkommer Reservvägar och mötesplatser Räddningsplaner Elnät Ifall det på grund av byggandet av ett enskilt kraftverk är nödvändigt att stänga av en väg som anvisats i planen under några dagar kan en ersättande väg ordnas västerifrån från det södra delområdet. Möjligheterna att röra sig till och från området kan vid behov även ordnas från en väg som börjar vid Trindmossen (norrut och vidare på den östra sidan av Stora Sandjärv). På det norra delområdet finns två genomfartsleder utöver de som betecknats i planen; en körväg som går söderut från Antinperkiönmäki samt en led som går norrut från projektområdet och förenas med Vesijärvivägen. Längs vägarna på området anläggs mötesplatser där man kan parkera och låta andra fordon köra förbi så att man kan undvika trafikstockningar i olyckssituationer. Under vindkraftsparkens byggnadsskede och drift bör man utarbeta och beakta räddningsplaner i enlighet med räddningslagen. Vindkraftsparkens elnät omfattar medelspänningskablar (20 kv jordkabel) mellan vindkraftverken och till regionnätet, parktransformatorer samt 110 kv:s luftledningar och elnät som krävs för att ansluta parken till riksnätet. Jordkablarna placeras i mån av möjlighet i anknytning till servicevägar. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjas befintliga ledningskorridorer för dragningen av kraftledningarna. Enligt landskapsplanens planeringsbestämmelser tryggas bevarandet av goda och enhetliga åkerområden som används för produktion samtidigt som skogsbruksområdenas och -enheternas sammanhållenhet och funktion stöds Driftstid och rivning 9.3 Uppföljning Flyttfåglar Vindkraftverk har en teknisk driftstid på cirka 25 år. Genom att byta ut maskineri kan brukstiden förlängas ända upp till 50 år. Vindkraftsaktören är ansvarig för att riva vindkraftverken och anpassa området till landskapet. Förpliktelsen fastställs i markarrendeavtalet. De uppföljningar som utförts under MKB-förfarandet för vindkraftsparken beskriver situationen innan vindkraftsparken byggs. Med hjälp av dem har man utrett och bedömt konsekvenserna av vindkraftsprojektet. Med hjälp av den fortsatta uppföljningen kan man öka informationen om konsekvenser som uppstår under driften. Rekommenderade uppföljningsmetoder: Läget av Mikonkeidas vindkraftpark i närheten av fåglarnas huvudflyttrutter gör det möjligt att följa upp fåglarnas beteende då de stöter på vindkraftsparken. Det är dessutom möjligt att observera eventuella kollisionssituationer. Att följa upp huvudflytten för de fågelarter som är känsliga för vindkraftsparkens konsekvenser (t.ex. gäss, svan, trana, rovfåglar) på ett ändamålsenligt sätt fås värdefull information om sannolikheten för kollisioner och hur fåglarna rör sig för att undvika vindkraftsparken. Det rekommenderas att flyttuppföljningen utförs under två på varandra följande vår- och höstflyttpe- Selostus_KRS_085_SWE.docx

195 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 96 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Häckande fåglar Fladdermöss rioder efter att vindkraftsparken blivit färdig. I samband med flyttfågeluppföljningen krattas vindkraftverkens näromgivning för att söka fåglar som eventuellt kolliderat med kraftverken. I uppföljningen av häckande fåglar i vindkraftsparkens område samt stora häckande fåglar i närregionen (bl.a. fiskgjuse och havsörnar) kan man använda samma metoder som i de uppföljningar som utförs i samband med MKB- och planläggningsförfarandet. Det rekommenderas att man koncentrerar sig på att följa upp skyddsmässigt värdefulla fågelarters häckningsbestånd och förändringar som sker i dem i de delar av området som är värdefulla med tanke på fåglar. Det rekommenderas att uppföljningen upprepas under 1-3 år. Vindkraftsparkens konsekvenser för områdets fladdermuspopulation kan följas upp med samma metoder som under MKB-förfarandet. Uppföljningen kan utföras till exempel under två på varandra följande år efter att vindkraftsparken blivit färdig. I samband med fåglarnas flyttuppföljning kan man även söka efter eventuella döda fladdermöss i vindkraftverkens näromgivning Viltdjurarter och jakt Övrig uppföljning Vindkraftsprojektets konsekvenser för områdets viltdjurarter och jaktpraxis kan följas upp genom att intervjua medlemmar i områdets jaktlag och genom att jämföra bytesstatistik från tiden före byggandet av vindkraftsparken med statistik från tiden efter att den byggts färdigt, ifall sådana uppgifter är tillgängliga. För närområdets invånare kan man utarbeta en invånarenkät om hur vindkraftsparkens konsekvenser upplevs efter att vindkraftsparken tagits i bruk. Som utgångs- och jämförelsepunkt kan man använda samma invånarenkät som i MKB-programmet. Konsekvenser som riktas till människan följs dessutom upp genom respons som inlämnas om vindkraftsparken och dess eventuella störningar. 9.4 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförandet av planen styrs av preliminära layout-planer som utarbetats för projektet. Det genomförda projektet åskådliggörs av illustrationer som gjorts i samband med MKB-förfarandet. I MKB-beskrivningen ingår även bilder av genomförda objekt samt deras byggnadsskeden. Selostus_KRS_085_SWE.docx

196 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaselostus_Planbeskrivning KRS_SWE[1] FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Planbeskrivning, Kristinestad 97 (97) Kristinestad Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark 10 KONTAKTUPPGIFTER Beredningen av delgeneralplanen kan följas upp på Kristinestads webbplats Utlåtanden och anmärkningar riktas till stadsstyrelsen i Kristinestad. Kristinestad PB Kristinestad besöksadress: Lappfjärdsvägen 163 A, Kristinestad Telefonväxel: E-post: kristiinankaupunki@krs.fi Teknisk direktör Joakim Ingves tfn tai joakim.ingves@krs.fi Planläggningskonsult FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy Puistokatu 2 A, Jyväskylä Arkitekt Tuomo Järvinen tfn tuomo.jarvinen@fcg.fi Selostus_KRS_085_SWE.docx

197 57, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavakartta_KRS[1] KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPARK MIKONKEITAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA Skala, mittakaava 1: GENERALPLANEBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER YLEISKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET: JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för jord- och skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras på ett för dessa särskilt anvisat område liksom även servicevägar och tekniska nätverk för kraftverken. Nya bostadsbyggnader, fritidsbyggnader eller annan bullerkänslig verksamhet bör ej placeras på området. På området gäller byggnadsinskränkning i enlighet med 43.2 i MBL. M-1 MAA- JA METSÄTALOUSVALTAINEN ALUE. Alue on varattu pääasiassa metsätaloutta varten. Alueelle saa sijoittaa tuulivoimaloita niille erikseen osoitetuille alueille sekä niitä varten huoltoteitä ja teknisiä verkostoja. Uusia asuin- tai lomarakennuksia tai muuta melusta häiriintyvää toimintaa ei saa alueelle sijoittaa. Alueella on voimassa MRL 43.2 mukainen rakentamisrajoitus. KOMMUNGRÄNS. KUNNAN RAJA. LINJE 30 M UTANFÖR DELGENERALPLANEOMRÅDETS GRÄNS. 30m YLEISKAAVA-ALUEEN RAJAN ULKOPUOLELLA OLEVA VIIVA. OMRÅDETS GRÄNS. ALUEEN RAJA. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. OSA-ALUEEN RAJA. BEFINTLIG VÄGFÖRBINDELSE / VÄGFÖRBINDELSE SOM FÖRBÄTTRAS. NYKYINEN / KUNNOSTETTAVA TIEYHTEYS RIKTGIVANDE NY VÄGFÖRBINDELSE. OHJEELLINEN UUSI TIEYHTEYS (0) s-1 MARKTÄKT. Med beteckningen anvisas ungefärligt läge för bergtäkt. eo-4 MAA-AINESTEN OTTOALUE. Merkinnällä on osoitettu kalliokiviaineksen ottoalueen likimääräinen sijainti. OBJEKT FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING. Med beteckningen anvisas ungefärligt läge för vindkraftparkens elstation. Z en ENERGIAHUOLLON KOHDE. Merkinnällä on osoitettu tuulivoimapuiston sähköaseman likimääräinen sijainti. M-1 (1 s- ) 1 Z FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE. Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kv kraftlinje mellan vindkraftparken och den regionala elstationen. Beteckningen anvisar riktgivande förbindelseriktningar. Vid placering av kraftlinjen i terrängen bör man beakta ett tillräckligt skyddsavstånd till kraftverk och naturvärden. (3) VOIMALINJAN YHTEYSTARVE. Merkinnällä on osoitettu 110 kv:n voimalinjan yhteystarve tuulivoimapuiston ja alueellisen sähköaseman välillä. Merkintä osoittaa ohjeelliset liittymissuunnat. Linjan sijoittamisessa maastoon tulee huomioida riittävä turvaetäisyys voimaloihin ja luontoarvot. luo-2 tv OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats. Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhetplaceras innanför områdets gränser. Vindkraftverkets resningsområden ska såvitt möjligt helt och hållet förläggas till området för vindkraftverk. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m. På området kan bedrivas jord- och skogsbruk. (2) luo-2 TUULIVOIMALOIDEN ALUE. Merkinnällä osoitetaan ne alueet, joille on mahdollista sijoittaa tuulivoimaloita. Voimaloita voidaan sijoittaa kullekin alueelle enintään sille merkittyjen ohjeellisten paikkojen verran. Voimaloiden rakenteiden ja siipien pyörimisalueen tulee sijoittua kokonaisuudessaan alueen sisäpuolelle. Tuulivoimaloiden nostoalueet tulee pyrkiä sijoittamaan kokonaisuudessaan tuulivoimaloiden alueille. Tuulivoimaloiden kokonaiskorkeus saa olla enintään 210 m. Alueella voi harjoittaa maa- ja metsätaloutta.. RIKTGIVANDE NY JORDKABEL. Jordkablar bör i mån av möjlighet placeras i anslutning till servicevägar. luo-2 (4) (8) s-1 Z z OHJEELLINEN UUSI MAAKAAPELI. Maakaapelit tulee sijoittaa mahdollisuuksien mukaan huoltoteiden yhteyteen. M-1 (15 luo ) (5,31) luo-2-1 tv tv (11) luo-2 LIITO-ORAVAN LISÄÄNTYMIS- JA LEVÄHDYSPAIKKA. Alueella sijaitsee luonnonsuojelulain 49 :n nojalla suojeltuja liito-oravan lisääntymisja levähdyspaikkoja, joiden hävittäminen tai heikentäminen on kielletty. Alueen puusto tulee säilyttää tai puustoa tulee hoitaa niin, että liito-oravan pesäpuut ja niitä suojaavat puut, ruokailupuut sekä liikkumisen kannalta riittävä puusto säilytetään. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI ( lu 7) o2 tv tv 3 tv 4 (1) luo-2 (24) 6 ( lu 6) o2 luo-2 (xx) z tv tv en tv 7 luo-3 (xx) 8 tv tv 7 tv (24) luo-2 z tv (18) luo-2 z TUULIVOIMALAITOKSEN OHJEELLINEN PAIKKA. Numero viittaa kaavaselostuksessa ja liiteaineistoissa käytettyyn tuulivoimaloiden numerointiin. (10 luo ) -2 eo-4 14 (17) luo-2 z Denna generalplan har utarbetats som en generalplan med rättsverkan enligt vad som avses i 77 a i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk som avses i generalplanen på områden för vindkraftverk (tv-områden). z M-1 tv 15 RIKTGIVANDE PLACERING AV VINDKRAFTVERK. Siffran hänvisar till den numrering av vindkraftverken som används i planbeskrivningen och bilagorna. BESTÄMMELSER SOM BERÖR HELA DELGENERALPLANEOMRÅDET: z tv 9 tv ANNAT OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning bör man sträva till att uppmärksamma de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA MUU ARVOKAS ALUE. Alueen maankäytössä on mahdollisuuksien mukaan pyrittävä huomioimaan kaavamerkinnän perusteena olevat luontoarvot. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z 17 OMRÅDE SOM PÅ LOKAL NIVÅ ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Vid områdets markanvändning ska man sträva till att bevara de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA PAIKALLISESTI ARVOKAS ALUE. Alueen maankäytössä on pyrittävä kaavamerkinnän perusteena olevien luontoarvojen säilymiseen. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z 5 tv (24) luo-2 z OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VÄRDEFULLT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Områdets markanvändning ska förverkligas så att de naturvärden som ligger som grund för planbeteckningen inte äventyras. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN ARVOKAS ALUE. Alueen maankäyttö tulee toteuttaa siten, etteivät kaavamerkinnän perusteena olevat luontoarvot vaarannu. Suluissa oleva numero viittaa luontoselvityksen kohdetunnukseen. z z z luo-1 z (14) luo-2 18 FÖRÖKNINGS- OCH RASTPLATS FÖR FLYGEKORRE. På området finns i enlighet med 49 i naturvårdslagen skyddade fortplantnings- och rastplatser för flygekorre. Det är förbjudet att förstöra eller försvaga dessa platser. Områdets trädbestånd ska bevaras eller skötas på sådant sätt att flygekorrens boträd, träd som skyddar boet samt ett tillräckligt trädbestånd för att flygekorren ska kunna röra sig på området bevaras. Siffran inom parentes hänvisar till objektnumret i naturutredningen. (8) s KRIS KOMMUNENS NAMN. KUNNAN NIMI. 13 På områden för vindkraftverk som anvisats i generalplanen kan sammanlagt placeras 18 vindkraftverk jämte den byggnadsrätt de kräver. (16) luo-2 Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband med vägarna. (19 ) luo -2 Beviljandet av bygglov förutsätter godkännande av Försvarsmakten. Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen (1194/2009) sökas. Z Vindkraftverken får ej orsaka buller som överskrider de riktvärden som planen baserats på för den befintliga bosättningen på planområdet eller i planområdets närhet. För att försäkra detta bör man vid behov presentera bullermodelleringar enligt vald kraftverkstyp i bygglovsskedet. Vid behov bör man även presentera skuggningsmodelleringar enligt vald kraftverkstyp. KOKO OSAYLEISKAAVA-ALUETTA KOSKEVAT MÄÄRÄYKSET: Tämä yleiskaava on laadittu maankäyttö- ja rakennuslain 77 a :n tarkoittamana oikeusvaikutteisena yleiskaavana. Osayleiskaavaa voidaan käyttää yleiskaavan mukaisten tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntämisen perusteena tuulivoimaloiden alueilla (tv-alueilla). Yleiskaavassa osoitetuille tuulivoimaloiden alueille voidaan sijoittaa yhteensä enintään 18 tuulivoimalaa ja niiden vaatima rakennusoikeus. Tuulivoimapuiston sisäinen sähkönsiirto on toteutettava ensisijaisesti teiden yhteyteen sijoitettavina maakaapeleina. Tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntäminen edellyttää Puolustusvoimien hyväksyntää. Ennen kunkin tuulivoimalayksikön rakentamista on haettava ilmailulain (1194/2009) 165 mukainen lentoestelupa. Tuulivoimaloista ei saa aiheutua kaavan suunnittelussa käytettyjen ohjearvojen ylittävää melua kaava- tai lähialueen olemassa olevalle asutukselle. Tämän varmistamiseksi rakennusluvan yhteydessä tulee tarvittaessa esittää melumallinnukset valittavalle voimalatyypille laadittuina. Tarvittaessa myös välkemallinnukset tulee esittää valittavalle voimalatyypille Jyväskylä FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Jarmo Silvennoinen aluepäällikkö, rkm regionschef, bm KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS VINDKRAFTSPARK MIKONKEITAAN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA Tuomo Järvinen arkkitehti arkitekt KRISTINESTAD KRISTIINAN KAUPUNKI Delgeneralplan för Mikonkeidas vindkraftspark Mikonkeitaan tuulivoimapuiston osayleiskaava Koordinatsystemet, koordinaattijärjestelmä: ETRS TM 35 FIN Baskarta, pohjakartta: Lantmäteriverket, Maanmittauslaitos Scala 1: Mittakaava 1: MRA MRA och/ja Utställd Nähtävillä Fullmäktige Valtuusto Suunnitteluala, työnumero ja piirustuksen numero FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Puistokatu 2 A Jyväskylä Puh YKS P : Tiedosto Kaavakartta_Mikonkeidas_Kristiinankaupunki_ dwg Päiväys Suunn. T. Järvinen / S. Paananen Pääsuunn. Tuomo Järvinen, arkkitehti Hyv. Jarmo Silvennoinen, aluepäällikkö Yhteyshenkilö T. Järvinen A S

198 58, TEKN :00 TEKN: 231/2015 RÄTTELSEYRKAN ÖVER BESLUTET ATT UTARRENDERA MARKOMRÅDE TILL OY AIMOHARPPAUS AB JI/NG Bakgrund Oy Aimoharppaus Ab har anhållit om att få arrendera ett 225 m² stort område på stadens parkområde för caféverksamhet. Området är beläget på fastigheten Rnr , 1 Stadsdelens parker (se bilaga). Oy Aimoharppaus Ab har för avsikt att bygga en 22 m² stor cafébyggnad och önskar arrendera området för 5 år. Enligt gällande detaljplan är området reserverat som VP-område, parkområde. Legoavgiften bestäms enligt gällande taxa för magasinarrende, det vill säga en grundavgift på 67 och 0,07 /m², som binds till levnadskostnadsindex. Det har föreslagits tidigare att ett legoavtal uppgörs för 5 år med Oy Aimoharppaus Ab för ett 225 m² stort område enligt kartbilaga. På området får en cafébyggnad uppföras på högst 22 m². Legoavgiften bestäms enligt gällande taxa för magasinarrende, det vill säga en grundavgift på 67 och 0,07 /m², som binds till levnadskostnadsindex. I Stadsstyrelsen har ett rättelseyrkande behandlats över stadsstyrelsens beslut Ändringssökandena yrkade då att stadsstyrelsen ska upphäva beslutet på följande grunder: 1. Beslutet strider mot gällande gatuplan för Packhustorget (godkänd i tekniska nämnden ). 2. Beslutet strider mot stadsplanebeskrivningen godkänd av fullmäktige Beslutet strider mot den av fullmäktige godkända detaljplaneändringens målsättningar. 4. Stadsstyrelsen har överskridit sina befogenheter. Enligt instruktionen för tekniska centralen 15 punkt 5 hör det till tekniska direktörens beslutanderätt att besluta hyra, hyra ut och arrendera ut fast och lös egendom för en tid om högst fem år. Undantagna villatomter och tomter som finns på detaljplanerat område. 5. Jäv: Petri Pihlajaniemi som medlem i styrelsen har deltagit i ärendets handläggning i stadsstyrelsen. Parten i ärendet och Petri Pihlajaniemi har ett intimt affärssamarbete. Parten har i enlighet med 34 förvaltningslagen beretts möjlighet att framföra sin åsikt och avge sin förklaring med anledning av rättelseyrkandet.

199 58, TEKN :00 TEKN: 231/2015 Punkt 1-3 Punkt 1-3 i rättelseyrkandet rör planläggningen för området som legoområdet är beläget på samt förutsättningar för att bevilja bygglov för en sådan byggnad som nämns i ansökan daterad Stadsstyrelsen hade i sitt beslut inte tagit ställning till förutsättningar för beviljande av bygglov eftersom denna beslutanderätt enligt instruktionen för tekniska centralen hör till byggnadsinspektören. Till ansökan om bygglov ska enligt 131 markanvändnings- och bygglagen (1999/132), nedan benämnd MBL, fogas en utredning om att sökanden har besittningsrätt till byggplatsen. Detta innebär i detta fall ett laga kraft vunnet beslut om arrendegivarens vilja att arrendera ut det aktuella området. Som huvudregel gäller enligt 58 MBL att en byggnad inte får uppföras i strid med detaljplanen. I gällande stadsplan för området där lego-området är beläget (godkänd av fullmäktige ) finns inte angivet någon byggnadsyta för kiosk eller liknande byggnad. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet har meddelat att den anser att det finns förutsättningar att bevilja ett så kallat tillfälligt bygglov i detta ärende i enlighet med 176 MBL. 172 MBL anger vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att ett tillfälligt bygglov ska kunna beviljas: Ett undantag får inte 1) medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, 2) försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården, och inte 3) försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Undantag får inte beviljas, om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljö konsekvenser eller andra avsevärda och skadliga konsekvenser. Punkt 4 i rättelseyrkandet Begreppet tomt och allmänt område finns definierat i 2 Fastighetsbildningslagen (1995/554): I denna lag avses med 3) tomt en fastighet som bildats enligt den bindande tomtindelningen och införts som tomt i fastighetsregistret 4) allmänt område en fastighet i kommunens ägo som bildats av ett område som i detaljplanen avsatts till gatuområde, torg eller öppen plats, rekreationsområde, trafikområde, område för fritid och turism, skyddsområde, faroområde, specialområde eller vattenområde, eller av en del av ett sådant område, och som införts som allmänt område i fastighetsregistret Det aktuella området som sökanden önskar att få arrendera är infört i fastighetsregistret som ett allmänt område. Enligt instruktionen för tekniska centralen (godkänd av stadsfullmäktige ) 15 har man beslutat att delegera tekniska nämndens beslu-

200 58, TEKN :00 TEKN: 231/2015 tanderätt till tekniska direktören avseende bl.a. att arrendera ut fast egendom för en tid om högst fem år. Undantagna är tomter som finns på detaljplanerat område. Beslutet borde enligt instruktionen för tekniska centralen ha handlagts av tekniska direktören och har därmed i enlighet med 90 kommunallagen (365/1995) tillkommit i oriktig ordning. Samoin päätös on syntynyt virheellisessä järjestyksessä, jos johtosäännön menettelyä koskevia määräyksiä ei ole noudatettu. 1 Punkt 5 I rättelseyrkandet anförs att Petri Pihlajaniemi som medlem i stadsstyrelsen har varit jävig att delta i handläggningen av detta ärende på grund av Petri Monolas medlemskap i ett annat företags styrelse. Mellan dessa två företag bedrivs ett intimt affärssamarbete och det anförs att jäv föreligger enligt generalklausulen, 52 kommunallagen 1995/365. Vinkel Kiinteistöt Oy, i vars styrelse Petri Monola är medlem, bedriver fastighetsförmedlingsverksamhet. I rättsfallet som hänvisas till, HFD 1985 II 141 var sakomständigheterna följande; den tjänsteinnehavare som konstaterades vara jävig att handlägga ärendet ansågs vara uppdragstagare till parten i ärendet. I det aktuella ärendet eller i rättelseyrkandet har inte anförts sådana sakomständigheter som skulle ge anledning att anta att Petri Pihlajaniemi skulle dra nytta av att Oy Aimoharppaus Ab:s ansökan om att få arrendera ifrågavarande område beviljas. Därmed saknar HFD 1985 II 141 relevans i detta ärende. Konstateras att det saknas förutsättningar att anta att Petri Pihlajaniemis opartiskhet är äventyrad i ärendet och han har således inte varit jävig att delta i handläggningen av ärendet. För tydlighetens skull kan nämnas att Petri Pihlajaniemi inte heller är jävig att handlägga rättelseyrkandet i stadsstyrelsen. 2 Resultatet av detta rättelseyrkande var att: a) att stadsstyrelsen upphävde sitt beslut från b) att stadsstyrelsen konstaterar att ärendet ska handläggas av tekniska direktören i enlighet med instruktionen för tekniska centralen 15 punkt 5. Rättelseyrkandet angående tekniska direktörens beslut att den rubricerad Maanvuokra Gällande det aktuella rättelseyrkandet över tekniska direktörens beslut , att arrendera ut ifrågavarande parkområde på 225m2 beläget på fastigheten Rnr , 1 Stadsdelens parker Oy Aimoharppaus Ab för en period på 5 år. Det kan konstateras att ärendet är utrett redan tidigare med hänvisning till ovanstående redogörelse över bakgrunden till detta ärende. Med denna bakgrund kan konstateras att beslutet inte strider mot varken gällande lagstiftning eller mot stadens egna instruktioner. Kommunens byggnadstillsyns- 1 Harjula, Heikki, Prättälä, Kari, Kuntalaki, tausta ja tulkinnat, 8. uudistettu painos, s Ibid., s. 732 Oikaisuvaatimusmenettely on kunnan sisäistä hallintomenettelyä, joka edeltää varsinaiseksi hallintolainkäytöksi katsottavaa valitusmenettelyä

201 58, TEKN :00 TEKN: 231/2015 myndighet har tidigare meddelat att den anser att det finns förutsättningar att bevilja ett så kallat tillfälligt bygglov i detta ärende i enlighet med 176 MBL. 172 MBL anger vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att ett tillfälligt bygglov ska kunna beviljas: Ett undantag får inte 1) medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen, 2) försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården, och inte 3) försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Undantag får inte beviljas, om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljö konsekvenser eller andra avsevärda och skadliga konsekvenser. Tekniska centralen och tekniska direktören har redan kunnat konstatera att den tilltänkta kioskbyggnaden är möjlig att uppföra på ifrågavarande område, detta eftersom den inte kan som helhet anses uppfylla några av de kriterier som omnämns i punkterna 1-3 ovan. Bör betonas att området som arrenderas ut, upplåts åt en till ytan liten kiosk under en begränsad tid, 5år. När det gäller rättelseyrkandet i övrigt gäller frågeställningen främst om kiosken är att anse som en mindre konstruktion eller inte, enligt markanvändnings- och byggförordningen 47. Ändringssökandena framhåller att de anser att kiosken på 22m 2 är att anse som en större konstruktion. Med beaktande av gällande rättspraxis kan man dock konstatera att så inte är fallet. Markanvändnings- och byggförordningen 47 lyder som följande: På ett parkområde eller något annat rekreationsområde som anvisats i detaljplanen får byggas endast mindre konstruktioner som lämpar sig för områdets syfte, om inte något annat anvisas i detaljplanen eller i en plan som avses i 46.På ett annat än i 1 mom. avsett allmänt område får inte uppföras byggnader som inte lämpar sig för områdets syfte. Med beaktande av gällande rättspraxis kan man dock konstatera att kiosken inte är att beakta som en större konstruktion. I rättsliteraturen framgår att man i enlighet med 47 kan uppföra konstruktioner som tjänar områdets syften. I detta fall är det att skapa ett parkområde med en levande strandpromenad, där det uppmuntras till småskaligt företagande för att kunna betjäna turister och övriga flanörer i stadsmiljö. Kiosken kommer att smälta väl in i den omgivande miljön eftersom i dess omedelbara närhet även finns övriga hus, fastigheter och övriga byggnationer, eftersom området är beläget i stadens absoluta centrum. I och med detta, kan man vid en helhetsbedömning av områdets karaktär och syfte samt läge, konstatera att området lämpar sig mycket väl för en kiosk. Detta uppfyller mer än väl kriterierna för att det som byggs skall vara i samklang med den omgivande miljön och i syftet för området. Den kan inte heller anses vara i strid med gällande detaljplan. Om man däremot hade för avsikt att uppföra något, som skulle avvika från den rådande miljön och syftet med själva området, borde det vara omnämnt i gällande detaljplan över området enligt 46 i samma förordning. Begräns-

202 58, TEKN :00 TEKN: 231/2015 ningarna för vad som kan göras, sätts dock enligt vad som kan anses falla inom gällande detaljplan för området. Ett exempel på vad som inte anses vara ett litet avsteg från gällande detaljplan omnämns i HFD T 979. Där gällde det en kombinerad grill café byggnad på 85m 2 som uppförts på stadens torg, på vilket det inte avvisats någon byggnadsrätt över huvudtaget. Bör noteras att detta var en ordentlig solid byggnad för långvarigt bruk inte att jämföra med kiosken på 22m 2 och som i tekniska direktörens beslut ges 5 års arrendetid. Som exempel på byggnationer som kan vara i strid med gällande detaljplan nämns i Maankäyttö- ja rakennuslaki 2015 sid 1403 ishallar eller annan idrottshall som exempel på sådana byggnader kan vara av totalt motsatt karaktär i kontrast till omgivande miljö. Områden för dylika byggnader bör vara specifikt utmärkta som egna områden i detaljplanen. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar i enligt beredningen ovan och konstaterar att tekniska direktörens beslut , att arrendera ut ifrågavarande parkområde på 225m 2 beläget på fastigheten Rnr , 1 Stadsdelens parker till Oy Aimoharppaus Ab för en period på 5 år inte har uppkommit i fel ordning och att det inte heller är i strid med gällande detaljplan eller övrig lagstiftning. Beslutet kvarstår därmed och rättelseyrkandet förkastas. Tekniska nämndens beslut: