95, TEKN :00

Transkript

1 95, TEKN :00 ST: 1/2015 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Beslut:

2 96, TEKN :00 ST: 2/2015 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Tekniska nämnden väljer två medlemmar till protokolljusterare. Protokollet justeras onsdagen den 23. september I tur att justera protokollet är Tarja Nummela och Ann-Louise Heikkilä. Tekniska nämndens beslut:

3 97, TEKN :00 ST: 3/2015 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden godkänner föredragningslistan i föreliggande form. Tekniska nämndens beslut:

4 98, TEKN :00 ST: 4/2015 ANMÄLNNGSÄRENDEN (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll Vägbyggmästarens beslutsprotokoll Byggnadsinspektörens beslut , och Vasa Förvaltningsdomstol; beslut angående Suomen Luonnonsuojeliliittos besvär över miljötillstånd åt ARock Ay. Tekniska direktörens förslag: Anmälningsärendena antecknas till kännedom. Tekniska nämndens beslut:

5 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Tcchef 6.15p TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUTSPROTOKOLL / TEKNISEN PÄÄLLIKÖN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende fredagen den 25 september 2015 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8. / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä perjantaina 25. syyskuuta 2015 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET Överföring av arrenderätt; Harju Jukka. Vuokraoikeuden siirto; Harju Jukka. 53 Båtplats i Alesundets fiskstrand; uthyrning Nummela Pertti. Venepaikan vuokraaminen Leppäsalmen kalarannasta; Nummela Pertti. 54 Överföring av arrenderätt för båthus; Nummela Pertti. Venevajan vuokraoikeuden siirto; Nummela Pertti. 55 Fortsatt arrende på vattenområde; Ruohonen Arto. Vesialueen vuokraspoimuksen jatkoa; Ruohonen Arto. 56 Reseförordnande; Myllyniemi Ari-Johan. Matkamääräys; Myllyniemi Ari-Johan. 57 Ansökan om oavlönad arbetsledighet; Grönlund-Kärr Åsa. Anomus palkattomasta työvapaasta; Grönlund-Kärr Åsa. Anslagits på stadens anslagstavla / 2015 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

6 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Vägbyggm 6.15p VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende fredagen den 25. september 2015 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8 / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä perjantaina 25. syyskuuta 2015 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖKSET Stängning av Salutorget, del av Rådhusgatan samt del av Östra Långgatan Gammeldags torgdag. Kauppatorin, määräosan Raatihuoneenkatua ja Itäisen Pitkäkadun määräosan sulkeminen ; Vahnaajan Toripäivä. Anslagits på stadens anslagstavla / 2015 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

7 98, TEKN :00 / Pykälän liite: julkipano,miljöåtgtillst_20_08_2015 RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL mom. ja MRA 97 1 ja 2 mom. Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Hakijan nimi Paikka (kylä, tila ja RN:o) Maisematyölupapäätös Haapamäki Patrik ja Sanna- Mari Krs, 6/603/5 Puiden kaataminen Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL mom. och MBF 97 1 och 2 mom. Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökn. om tillstånd Dag mån år Sökandes namn Plats (by, lägenhet och Rnr) Haapamäki Patrik o. Sanna- Mari Krs, 6/603/5 Trädfällning Tillstånd för miljöåtgärd Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

8 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 20_08_15 RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi Rakennuspaikka Rakennuksen käyttötarkoitus (kylä, tila ja RN:o) Pärus Paula ja Träskvik Jens- Erik Siipyy Björken 2:180 Sauna Hanhineva Sirpa ja Juhani Krs 6/607/4 Autokatos/varasto Syrjälä Pentti Skaftung Saraste 5:163 Vierasmökki Julkisivumuutos Sjöqvist Ulla ja Leif Krs 6/611/5 asuinrakennuksessa Berg Sixten Lapväärtti Osa Ingves 33:103 Varastorakennus Varastorakennuksen laajennus, Kaskela Allan ja Leena Dagsmark Smultronback II 7:124 suojakatos (avoin) Ingves Markus Lapväärtti Strandbo 10:95 Sauna Salo-Tuisku Marianne ja Timo Lålby Bastugrund 1 8:1 Sauna Vesikattorakenteiden muutos Holm Kurt Lapväärtti Holmäng 61:30 autotalli/varastorakennuksessa Gröndahl Micael Dagsmark Båsk 2:29 Asuinrakennuksen laajennus Sjöblom Klaus Krs 7/723/7 Varasto Tare Oy Ab Krs 3/302/5 Katos sekä sisäisiä muutoksia huoltoasemarakennuksessa Bostads Ab Kedjan Asunto Oy/Isännöitsijä Helkiö Markku Krs 7/711/1 Kalliolämpö, 3 kpl. Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

9 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 20_08_15 BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn Byggnadsplats Byggnadens bruksändamål (by, lägenhet och RNr) Pärus Paula o. Träskvik Jens- Erik Sideby Björken 2:180 Bastu Hanhineva Sirpa o. Juhani Krs 6/607/4 Biltak/förråd Syrjälä Pentti Skaftung Saraste 5:163 Gäststuga Fasadändring på Sjöqvist Ulla o. Leif Krs 6/611/5 bostadsbyggnad Berg Sixten Lappfjärd Del av Ingves 33:103 Lagerbyggnad Tillbyggnad av lagerbyggnad, Kaskela Allan o. Leena Dagsmark Smultronback II 7:124 skyddstak (öppet) Ingves Markus Lappfjärd Strandbo 10:95 Bastu Salo-Tuisku Marianne o. Timo Lålby Bastugrund 1 8:1 Bastu Ändring av vattentakskonstruktionen på Holm Kurt Lappfjärd Holmäng 61:30 garage/förrådsbyggnaden Gröndahl Micael Dagsmark Båsk 2:29 Tillbyggnad av bostadsbyggnad Sjöblom Klaus Krs 7/723/7 Förråd Tare Oy Ab Krs 3/302/5 Tak samt inre ändringar i servicestationsbyggnaden Bostads Ab Kedjan Asunto Oy/Disp. Helkiö Markku Krs 7/711/1 Bergsvärme, 3 st. Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

10 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 26_08_15 RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi Rakennuspaikka Rakennuksen käyttötarkoitus (kylä, tila ja RN:o) Jolkkonen-Porander Nina ja Porander Jan Krs 10/1078/1 Vapaa-ajan asunto Ström Tobias Dagsmark Strand 1:205 Lämpökeskuksen laajennus Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

11 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 26_08_15 BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn Byggnadsplats Byggnadens bruksändamål (by, lägenhet och RNr) Jolkkonen-Porander Nina o. Porander Jan Krs 10/1078/1 Fritidsbostad Ström Tobias Dagsmark Strand 1:205 Tillbyggnad av värmecentral Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

12 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 01_09_15 RAKENNUSTARKASTAJAN ILMOITUS MRL 142 ja MRA 97 Kunta KRISTIINANKAUPUNKI Alla lueteltuja lupahakemuksia koskevien päätösten antopäivä pv kk v Rakennuttajan nimi (kylä, Rakennuspaikka tila ja RN:o) Rakennuksen käyttötarkoitus Vikberg Mårten Tiukka Bärgvik 11:98 Varastorakennus Päiväys ja allekirjoitus Kristiinankaupunki Ari-Johan Myllyniemi, rak.tark. Tämä ilmoitus on julkipantu Kristiinankaupungin kaupungin ilmoitustaululle pv kk v Todistaa

13 98, TEKN :00 / Pykälän liite: Julkipano Anslag BI AJM 01_09_15 BYGGNADSINSPEKTÖRENS MEDDELANDE MBL 142 och MBF 97 Kommun KRISTINESTAD Datum för beslut rörande nedan uppräknade ansökningar om tillstånd Dag mån år Byggherrens namn (by, Byggnadsplats lägenhet och RNr) Byggnadens bruksändamål Vikberg Mårten Tjöck Bärgvik 11:98 Lagerbyggnad Datum och underskrift Kristinestad Ari-Johan Myllyniemi, byggn.insp. Detta meddelande har anslagits på staden Kristinestads anslagstavla Dag mån år Intygar

14 99, TEKN :00 ST: 5/2015 ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll Vägbyggmästarens beslutsprotokoll Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämndens besluter att inte ta upp till behandling ovan nämnda ärenden. Tekniska nämndens beslut:

15 99, TEKN :00 / Pykälän liite: Högreorgan 6.15p BESLUT I ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING PÄÄTÖKSET ASIOISSA JOTKA YLEMPI ELIN VOI OTTAA KÄSITELTÄVÄKSI TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET Båtplats i Alesundets fiskstrand; uthyrning Nummela Pertti. Venepaikan vuokraaminen Leppäsalmen kalarannasta; Nummela Pertti. 55 Fortsatt arrende på vattenområde; Ruohonen Arto. Vesialueen vuokraspoimuksen jatkoa; Ruohonen Arto. 56 Reseförordnande; Myllyniemi Ari-Johan. Matkamääräys; Myllyniemi Ari-Johan. 57 Ansökan om oavlönad arbetsledighet; Grönlund-Kärr Åsa. Anomus palkattomasta työvapaasta; Grönlund-Kärr Åsa. VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖKSET Stängning av Salutorget, del av Rådhusgatan samt del av Östra Långgatan Gammeldags torgdag. Kauppatorin, määräosan Raatihuoneenkatua ja Itäisen Pitkäkadun määräosan sulkeminen ; Vanhanajan Toripäivä. Anslagsdatum för dessa beslut är fredagen den 25.september Näiden päätösten julkipanopäivä on perjantaina 25. syyskuuta 2015.

16 100, TEKN :00 TEKN: 168/2015 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR BYGGANDE AV FÖRRÅD; THOMASFOLK JUKKA OCH TIINA TEKNISKA NÄMNDEN UTSLAG STADEN KRISTINESTAD Givet efter anslag Lappfjärdsvägen Kristinestad TekN 100/ Tfn faxnr Dnro 168/2015 Ärende Ansökan om undantagslov för byggande Sökande Jukka och Tiina Thomasfolk Sundmanskagatan KRISTINESTAD Ansökan Byggplats Fastighetsbeteckning: Byggnadsplatsens byggrätt:200 m 2 Adress: Sundmanskagatan KRISTINESTAD Byggprojekt och åtgärd Byggande av förråd 26 m 2 Byggnadsbegränsning Stadsplanebestämmelserna - Överskridning av byggrätt samt byggande utanför byggnadsyta. Utgångsläge Bebyggd fastighet på detaljplaneområde. På fastigheten finns en bostadsbyggnad, 185 m 2. Stadsplanens bestämmelser och byggrätt Enligt den av stadsfullmäktige godkända stadsplanen är området ett kvartersområde för enfamiljs bostadsbyggnader, Ao 1 -område. Hörande Motivering Grannarna har hörts i ärendet vad gäller undantagslov. Inga anmärkningar har inlämnats. Sökande har motiverat sin ansökan enbart med överskridning av byggrätt.

17 100, TEKN :00 TEKN: 168/2015 Tekniska direktörens förslag Tekniska nämnden beviljar ansökt undantagslov, eftersom åtgärden inte medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen och inte förorsakar olägenheter för omgivningen eller försvårar naturvården eller skyddet av den byggda miljön. Motivering Överskridning av byggrätten är liten. Efter åtgärd är överskridning av den totala byggrätten 11 m 2, 5,5%. Grannen har även ett förråd utanför byggnadsytan i kvarteret. Tillämpade lagrum Markanvändnings- och bygglagens 171 mom.1, 172 och 173. Tekniska nämndens beslut Giltighetstid Före påbörjande av någon som helst byggnadsåtgärd bör sökande beviljas byggnadslov av den lokala byggtillsynsmyndigheten. Detta tillstånd är i kraft två (2) år från den dag utslaget givits. Byggnadslovet bör sökas inom denna tid. Sökande av ändring Ändring av detta utslag får sökas genom skriftligt besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisning bifogas. Teknisk direktör Joakim Ingves Beredare Ari-Johan Myllyniemi Bilagor Situationsplan Omgivningskarta

18 100, TEKN :00 TEKN: 168/2015 Distribution och avgift Beslut sökande 390,00 euro Jukka och Tiina Thomasfolk Sundmanskagatan KRISTINESTAD Avskrift utan avgift Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten Skolhusgatan 19 PB VASA Byggnadstillsynsbyrån i Kristinestad Lappfjärdsvägen 163 A KRISTINESTAD

19 100, TEKN :00 / Pykälän liite: 1587_001 Thomasfolk Jukka omgivningskarta

20 100, TEKN :00 / Pykälän liite: 1588_001 Thomasfolk Jukka situationsplan

21 101, TEKN :00 ST: 226/2013 INITIATIV ANGÅENDE PARKERINGAVGIFT UNDER MARKNADERNA (NB/JI) Sylvia Grahn har initierat att parkeringsavgift skall uppbäras av de marknadsbesökare som parkerar på stadens område. Marknaderna ordnas i Kristinestads absoluta centrum. Marknadsområdet är avstängt för biltrafik men all annan verksamhet pågår som vanligt, t.ex. olika serviceinrättningar är öppna, likaså butiker och den fast boende befolkningen skall ha möjlighet att köra hem. Staden skall fungera fast det är marknad. Det finns tre stora infarter till Kristinestads centrum och några infarter från olika stadsdelar. Nuläget är att infarterna är öppna men marknadsområdet är avstängt. Tekniska Centralen, KRS- Gatu, kör ut trafikmärken, avstängningsbockar, plogar parkeringsområden vintertid och sandar. KRS- Gatu:s kostnader som direkt berör biltrafiken varierar mellan Ingen parkeringsavgift uppbärs eftersom detta kommer att leda till att besökarna söker upp icke avgiftsbelagda andra platser för parkering. I dagens läge tillämpas ett fungerande parkeringssystem. Räddningsverket kräver öppna brandgator vilket även har fungerat. Bilagor till ärendet: initiativ och näringslivsbolagets utlåtande. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige utredningen angående initiativet antecknas till kännedom samt att initiativet därmed är slutbehandlat. Tekniska nämndens beslut:

22 101, TEKN :00 / Pykälän liite: gran_initiativ

23 101, TEKN :00 / Pykälän liite: nlc_utl_gran_initiativ

24 102, TEKN :00 TEKN: 134/2015 ANHÅLLAN OM TOMTARRENDE; KAARINAN YRITYSPALVELUT OY (JI/JI) TekN 63/ Kaarinan Yrityspalvelut Oy anhåller om att få arrendera ett område av staden med möjlighet att bygga ett vårdhem för ett under bildning varande bolags räkning. Ansökan gäller tomten, fastighetsbeteckning , som finns vid Lappfjärdsvägen 8 10 och som ägs av staden, planbeteckning YS. Tomtens totala areal är ca m 2 och för projektet reserveras ett område om ca m 2 med ca m 2 byggrätt. Ansökan, utdrag ur karta och broschyrmaterial bifogas. Tekniska chefens beslut: Tekniska nämnden föreslår att stadsstyrelsen beslutar arrendera området i enlighet med ansökan och bifogade kartor till Kaarinan Yrityspalvelut Oy för en tid om 50 år. Inlösningsmöjligheten måste granskas skilt. Årsarrendet på /år binds till levnadskostnadsindexet och betalas i förhållande till hur stor del av tomtens totala byggrätt arrendetagaren använder, arrendet debiteras dock fullt ut då den använda byggrätten överskrider 70 % av den tillåtna sammanlagda byggrätten. Tekniska nämndens beslut: Tekniska direktören redogjorde för ärendet och ändrade sitt beslutsförslag så att den sista meningen ändras till att lyda enligt följande: Årsarrendet på /år binds till levnadskostnadsindexet. Under diskussionen som följde föreslog Margareta Utter att ärendet återremitteras för vidare utredningar, hennes förslag understöddes av Mats Ingves. Nämnden var också av den åsikten att innan ärendet behandlas på nytt kan man bjuda in dem för att presentera sig och dess affärsideér. Ordföranden konstaterade att tekniska nämnden enhälligt beslutat återremittera ärendet för tilläggsutredning. Bilaga 63. TekN 102/ (JI/JI) Tekniska nämndens medlemmar inbjöds på studiebesök till Kaarinan yrityspalvelut Oy:s byggprojekt i Salo. Under besöket fick deltagarna bekanta sig med både färdiga objekt och objekt i byggnadsskedet. Efter besöket har tekniska chefen sänt uppgifter om andra lediga tomter som ägs av staden till Kaarinan yrityspalvelut Oy. Kaarinan yrityspalvelut Oy inlämnade ett anbud på en annan tomt till stadsstyrelsen. Kaarinan yrityspalvelut Oy är dock intresserat att arrendera sjukhustomten.

25 102, TEKN :00 TEKN: 134/2015 I framtiden kommer staden att ha behov av att bygga ut sjukhusfastigheten och behöver då byggrätt. Om staden arrenderar ut tomten och byggrätten kan stadens egna projekt inte genomföras. Med hänsyn till detta bör staden meddela att sjukhustomten inte styckas eller arrenderas ut till privata. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår att stadsstyrelsen: 1. Beslutar att området i anhållan och bifogade kartor inte arrenderas till Kaarinan Yrityspalvelut Oy. 2. Beslutar att sjukhustomten inte styckas eller arrenderas ut till en privat aktör utan att tomtområdet sparas för stadens egna framtida projekt. Tekniska nämndens beslut:

26 102, TEKN :00 / Pykälän liite: Kristiinankaupunki, anomus tontin vuokraamisesta 9

27 102, TEKN :00 / Pykälän liite: Kristiinankaupunki, anomus tontin vuokraamisesta 9

28 102, TEKN :00 / Pykälän liite: Kristiinankaupunki, karttaliike tonttianomukseen 9.6

29 102, TEKN :00 / Pykälän liite: Kristiinankaupunki, karttaliike tonttianomukseen 9.6

30 102, TEKN :00 / Pykälän liite: 1592_001 Kaarinan Yrityspalvelut

31 103, TEKN :00 TEKN: 157/2015 ANSÖKAN OM MARKTÄKTSTILLSTÅND PÅ FASTIGHET ; SÖDERGÅRD HÅKAN (JI/JI) Håkan Södergård ansöker om marktäktstillstånd för tagande av bergskross på lägenheten med fastighetsbeteckningen som är beläget vid Uttermossa by i Kristinestad. Området är inte beläget inom vattenskyddsområde. Mängden bergskross som skall tas under en 5-årsperiod är uppskattad till ca m 3. Tagning av bergskross kommer att ske till nivån (N60). Täktdjupet är i medeltal ca 8 m. Ansökan har kungjorts och varit framlagd offentligt under tiden Grannarna, Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, Västkustens miljöenhet och Österbottens förbund har hörts i ärendet. Om ansökan har även annonserats i ortens tidningar. Västkustens tillsynsnämnds miljösektion: Utlåtande redogörs på mötet. NTM- centralen: Utlåtande redogörs på mötet. Österbottens förbund: Utlåtande redogörs på mötet. Övriga: Utlåtande redogörs på mötet. Avståndet till närmaste bosättning är ca 1700 m. I Statsrådets förordning om miljöskydd i samband med stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar (800/2010) gäller om stenbrytning sker att buller, skakningar och damm skall till tillämpliga delar uppfylla följande krav: 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) stenbrott ett område där annat än gruvmineral lösgörs eller bryts så, att stenen kan utnyttjas som råmaterial för byggnadssten, gravsten eller någon annan motsvarande produkt, 2) annan stenbrytning brytning av sten så, att stenen kan utnyttjas som sprängsten eller råmaterial för kross, om stenbrytningen inte hänför sig till markbyggnad eller annan byggnadsverksamhet för vilken tillstånd inte behöver sökas med stöd av 4 2 mom. i marktäktslagen (555/1981), 3 Plats för verksamheten Verksamheten får inte placeras på mindre än 400 meters avstånd från objekt som är särskilt exponerade för buller eller damm, såsom sjukhus, daghem, vårdinrättningar eller läroanstalter. Stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar ska placeras så att verksamhet som alstrar buller eller damm ska ligga på minst 300 meters avstånd

32 103, TEKN :00 TEKN: 157/2015 från en byggnad som används som bostad eller semesterbostad eller från ett gårdsområde i byggnadens omedelbara närhet som är avsett för människor att vistas på eller från annan plats som exponeras för störningar. 4 Begränsning av utsläpp till luft och spridning av utsläpp Dammkällorna ska utifrån de tekniska möjligheter som erbjuds placeras på den lägsta punkten på verksamhetsområdet. Spridningen av damm som uppstår vid borrning av sten ska förhindras genom att borrvagnarna förses med dammuppsamlingsutrustning eller genom att bästa tillgängliga teknik för att förhindra dammspridning i övrigt utnyttjas. 5 Luftkvalitet Bestämmelser på områden där människor bor eller vistas och där människor kan exponeras för luftföroreningar finns i statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001). 6 Bullerbekämpning Bullerkällorna ska utifrån de tekniska möjligheter som erbjuds placeras på den lägsta punkten på verksamhetsområdet. Upplagshögarna med råmaterial, ytjord och produkter ska med tanke på bullerspridning vara av tillräcklig höjd och placeras så, att de hindrar bullerspridning i riktning mot de platser som exponeras för buller. Underhåll av maskiner och anordningar ska sörjas för. Transportsträckorna på verksamhetsområdet ska planeras så att de blir så korta som möjligt. 7 Bullernivå Det buller som verksamheten orsakar på de platser som kan störas får inte överskrida de riktvärden för bullernivån utomhus som anges i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). 993/1992; 2 Riktvärden utomhus I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter bör bullernivån utomhus under dagen (kl. 7-22) inte överstiga riktvärdet 55 db för den A-vägda ekvivalentnivån (LAeq), nattetid (kl. 22-7) inte riktvärdet 50 db. I nya bostadsområden tillämpas emellertid riktvärdet 45 db nattetid. Nattriktvärdena tillämpas ändå inte i områden avsedda för läroanstalter. I områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden bör bullernivån dagtid inte överstiga riktvärdet 45 db, nattetid 40 db. I områden med fritidshus inom tätorterna

33 103, TEKN :00 TEKN: 157/2015 kan dock de i 1 mom. avsedda riktvärdena tillämpas. Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 8 Tidsgränser för bulleralstrande arbetsmoment Om verksamheten befinner sig på mindre än 500 meter från den plats som exponeras för buller får krossning, borrning, skutknackning, sprängning, lastning eller transport inte utföras under veckoslut eller söckenhelger, utan 1) krossning ska utföras vardagar mellan klockan 7 22, 2) borrning ska utföras vardagar mellan klockan 7 21, 3) skutknackning ska utföras vardagar mellan klockan 8-18, 4) sprängning ska utföras vardagar mellan klockan 8 18, och 5) lastning och transport ska utföras vardagar mellan klockan Avfalls- och dagvatten Verksamheten ska ordnas så, att den inte medför risk för förorening av ytvattnet eller brunnar. Bestämmelser om behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet finns i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). Vatten som kommer ut i naturen ska vid behov ledas via en klarningsbassäng för avskiljning av fasta partiklar. av fasta partiklar. 11 Avfallshantering Avfallshanteringen på verksamhetsområdet ska ordnas i enlighet med avfallslagen (1072/1993) och förordningar som utfärdats med stöd av den så, att verksamheten inte medför nedskräpning av miljön, förorening av marken eller olägenhet för hälsan eller miljön. Bestämmelser om utvinningsavfall ingår i statsrådets förordning om utvinningsavfall (379/2008). 13 Kontroll Om verksamheten ligger på mer än 500 meters avstånd från de platser som exponeras för buller och damm, om terrängförhållandena ger ett särskilt gott skydd och om verksamhetsutövaren på ett tillförlitligt sätt, som miljötillståndsmyndigheten godkänner, visar att de värden för luftkvalitet och bullernivå som avses i 5 och 7 inte överskrids, kan bestämmelser om kon-

34 103, TEKN :00 TEKN: 157/2015 troll av buller och koncentrationer av andningsbara partiklar utelämnas ur miljötillståndet. Tekniska direktörens förslag: I fall anmärkningar inkommit som gör att ärendet inte kan behandlas bordläggs ärendet, för utredning till, nästa möte. Om inga anmärkningar mot ansökan inkommit föreslås: Tekniska nämnden bevilja Håkan Södergård tillstånd till täktverksamhet på lägenheten med fastighetsbeteckningen enligt ansökan och med följande ändringar och villkor: 1. ovanför högsta grundvattennivån skall lämnas ett minst 4 m tjockt skyddande orört marklager. Om det på täktområdet finns hängande grundvatten (vattenmagasin som bildats på tätt jordlager ovanför den egentliga grundvattenförekomsten) begränsas den lägsta täktnivån utgående från denna vattennivå och med samma skyddslagertjocklek; 2. ett minst 10 m brett område bör lämnas orört mot grannlägenhet där marksubstans inte tagits och släntlutningen bör vara 1:3; 3. grundvattennivån i observationsrören skall uppmätas i officiellt höjdsystem (N60) och rapporteras fyra gånger i året (mars, juni, september och december) under tillståndsperioden till byggnadsinspektionen i Kristinestad och Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten; 4. övervakningsmyndigheterna kan ställa krav på att ytterligare observationsrör neddrivs i området enligt planen ; 5. vid eftervården följs miljöministeriets anvisning 1/2009 Hållbar marktäkt; 6. sprängningsarbeten skall utföras vardagar kl och lastning och transport vardagar kl enligt Stadsrådets förordning om miljöskydd i samband med stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar (800/201) 2-13 och givna riktvärden skall följas; 7. Tankning och service av maskiner är tillåtet på så sätt som godkänns separat av myndighet. 8. en utredning över vilka maskiner och anordningar som används skall inlämnas till byggnadsinspektionen; 9. täktverksamheten bör utföras på ett sådant sätt att grundvattenytans läge inte ändras; 10. innehavaren av täkttillståndet skall årligen senast 31 januari meddela mängden och arten av substans som tagits till tillståndsmyndigheten; 11. smutsvatten som uppstår vid marktäktsområdet skall ledas genom sedimentations- basängar ; 12. innehavaren av marktäktstillstånd skall begära om slutsyn när täktverksamheten upphört eller tillståndets giltighetstid har löpt ut. Innan täktverksamheten påbörjas skall med hänvisning till naturvårdslagen och skogslagen en utredning om det förekommer fridlysta eller hotade arter på området inlämnas till byggnadsinspektionen i Kristinestad samt bör sökanden ställa en bankgaranti om euro för genomförandet av efter-

35 103, TEKN :00 TEKN: 157/2015 vårdsarbetena. Tekniska nämnden förbehåller sig rätt att vid behov justera garantins storlek under tillståndets giltighetstid. Tillståndsbeslutet utfärdas efter anslag och för en tid om fem (5) år. Besvärstiden börjar från nämnda dag. Tekniska nämndens beslut:

36 103, TEKN :00 / Pykälän liite: 3544_001 Södergård Håkan ansökan om täktverksam

37 103, TEKN :00 / Pykälän liite: 3544_001 Södergård Håkan ansökan om täktverksam

38 103, TEKN :00 / Pykälän liite: 3545_001 Södergård Håkan täktplan

49 103, TEKN :00 / Pykälän liite: 3547_001 Södergård Håkan kartbilagor till täktansökan 10.8

52 104, TEKN :00 TEKN: 158/2015 ANSÖKAN OM MARKTÄKTSTILLSTÅND PÅ FASTIGHET ; ÖSTERGÅRD MIIKA (JI/JI) Miika Östergård ansöker om marktäktstillstånd för tagande av bergskross på lägenheten med fastighetsbeteckningen som är beläget vid Ömossa by i Kristinestad. Området är inte beläget inom vattenskyddsområde. Mängden bergskross som skall tas under en 5-årsperiod är uppskattad till ca m 3. Tagning av bergskross kommer att ske till nivån (N60). Täktdjupet är i medeltal ca 10 m. Ansökan har kungjorts och varit framlagd offentligt under tiden Grannarna, Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, Västkustens miljöenhet och Österbottens förbund har hörts i ärendet. Om ansökan har även annonserats i ortens tidningar. Västkustens tillsynsnämnds miljösektion: Utlåtande redogörs på mötet. NTM- centralen: Utlåtande redogörs på mötet. Österbottens förbund: Utlåtande redogörs på mötet. Övriga: Utlåtande redogörs på mötet. Avståndet till närmaste bosättning är ca 1100 m. I Statsrådets förordning om miljöskydd i samband med stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar (800/2010) gäller om stenbrytning sker att buller, skakningar och damm skall till tillämpliga delar uppfylla följande krav: 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) stenbrott ett område där annat än gruvmineral lösgörs eller bryts så, att stenen kan utnyttjas som råmaterial för byggnadssten, gravsten eller någon annan motsvarande produkt, 2) annan stenbrytning brytning av sten så, att stenen kan utnyttjas som sprängsten eller råmaterial för kross, om stenbrytningen inte hänför sig till markbyggnad eller annan byggnadsverksamhet för vilken tillstånd inte behöver sökas med stöd av 4 2 mom. i marktäktslagen (555/1981), 3 Plats för verksamheten Verksamheten får inte placeras på mindre än 400 meters avstånd från objekt som är särskilt exponerade för buller eller damm, såsom sjukhus, daghem, vårdinrättningar eller läroanstalter. Stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar ska placeras så att verksamhet som alstrar buller eller damm ska ligga på minst 300 meters avstånd

53 104, TEKN :00 TEKN: 158/2015 från en byggnad som används som bostad eller semesterbostad eller från ett gårdsområde i byggnadens omedelbara närhet som är avsett för människor att vistas på eller från annan plats som exponeras för störningar. 4 Begränsning av utsläpp till luft och spridning av utsläpp Dammkällorna ska utifrån de tekniska möjligheter som erbjuds placeras på den lägsta punkten på verksamhetsområdet. Spridningen av damm som uppstår vid borrning av sten ska förhindras genom att borrvagnarna förses med dammuppsamlingsutrustning eller genom att bästa tillgängliga teknik för att förhindra dammspridning i övrigt utnyttjas. 5 Luftkvalitet Bestämmelser på områden där människor bor eller vistas och där människor kan exponeras för luftföroreningar finns i statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001). 6 Bullerbekämpning Bullerkällorna ska utifrån de tekniska möjligheter som erbjuds placeras på den lägsta punkten på verksamhetsområdet. Upplagshögarna med råmaterial, ytjord och produkter ska med tanke på bullerspridning vara av tillräcklig höjd och placeras så, att de hindrar bullerspridning i riktning mot de platser som exponeras för buller. Underhåll av maskiner och anordningar ska sörjas för. Transportsträckorna på verksamhetsområdet ska planeras så att de blir så korta som möjligt. 7 Bullernivå Det buller som verksamheten orsakar på de platser som kan störas får inte överskrida de riktvärden för bullernivån utomhus som anges i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). 993/1992; 2 Riktvärden utomhus I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter bör bullernivån utomhus under dagen (kl. 7-22) inte överstiga riktvärdet 55 db för den A-vägda ekvivalentnivån (LAeq), nattetid (kl. 22-7) inte riktvärdet 50 db. I nya bostadsområden tillämpas emellertid riktvärdet 45 db nattetid. Nattriktvärdena tillämpas ändå inte i områden avsedda för läroanstalter. I områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden bör bullernivån dagtid inte överstiga riktvärdet 45 db, nattetid 40 db. I områden med fritidshus inom tätorterna

54 104, TEKN :00 TEKN: 158/2015 kan dock de i 1 mom. avsedda riktvärdena tillämpas. Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 8 Tidsgränser för bulleralstrande arbetsmoment Om verksamheten befinner sig på mindre än 500 meter från den plats som exponeras för buller får krossning, borrning, skutknackning, sprängning, lastning eller transport inte utföras under veckoslut eller söckenhelger, utan 1) krossning ska utföras vardagar mellan klockan 7 22, 2) borrning ska utföras vardagar mellan klockan 7 21, 3) skutknackning ska utföras vardagar mellan klockan 8-18, 4) sprängning ska utföras vardagar mellan klockan 8 18, och 5) lastning och transport ska utföras vardagar mellan klockan Avfalls- och dagvatten Verksamheten ska ordnas så, att den inte medför risk för förorening av ytvattnet eller brunnar. Bestämmelser om behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet finns i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). Vatten som kommer ut i naturen ska vid behov ledas via en klarningsbassäng för avskiljning av fasta partiklar. av fasta partiklar. 11 Avfallshantering Avfallshanteringen på verksamhetsområdet ska ordnas i enlighet med avfallslagen (1072/1993) och förordningar som utfärdats med stöd av den så, att verksamheten inte medför nedskräpning av miljön, förorening av marken eller olägenhet för hälsan eller miljön. Bestämmelser om utvinningsavfall ingår i statsrådets förordning om utvinningsavfall (379/2008). 13 Kontroll Om verksamheten ligger på mer än 500 meters avstånd från de platser som exponeras för buller och damm, om terrängförhållandena ger ett särskilt gott skydd och om verksamhetsutövaren på ett tillförlitligt sätt, som miljötillståndsmyndigheten godkänner, visar att de värden för luftkvalitet och bullernivå som avses i 5 och 7 inte överskrids, kan bestämmelser om kon-

55 104, TEKN :00 TEKN: 158/2015 troll av buller och koncentrationer av andningsbara partiklar utelämnas ur miljötillståndet. Tekniska direktörens förslag: I fall anmärkningar inkommit som gör att ärendet inte kan behandlas bordläggs ärendet, för utredning till, nästa möte. Om inga anmärkningar mot ansökan inkommit föreslås: Tekniska nämnden bevilja Miika Östergård tillstånd till täktverksamhet på lägenheten med fastighetsbeteckningen enligt ansökan och med följande ändringar och villkor: 1. ovanför högsta grundvattennivån skall lämnas ett minst 4 m tjockt skyddande orört marklager. Om det på täktområdet finns hängande grundvatten (vattenmagasin som bildats på tätt jordlager ovanför den egentliga grundvattenförekomsten) begränsas den lägsta täktnivån utgående från denna vattennivå och med samma skyddslagertjocklek; 2. ett minst 10 m brett område bör lämnas orört mot grannlägenhet där marksubstans inte tagits och släntlutningen bör vara 1:3; 3. grundvattennivån i observationsrören skall uppmätas i officiellt höjdsystem (N60) och rapporteras fyra gånger i året (mars, juni, september och december) under tillståndsperioden till byggnadsinspektionen i Kristinestad och Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten; 4. övervakningsmyndigheterna kan ställa krav på att ytterligare observationsrör neddrivs i området enligt planen ; 5. vid eftervården följs miljöministeriets anvisning 1/2009 Hållbar marktäkt; 6. sprängningsarbeten skall utföras vardagar kl och lastning och transport vardagar kl enligt Stadsrådets förordning om miljöskydd i samband med stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar (800/201) 2-13 och givna riktvärden skall följas; 7. Tankning och service av maskiner är tillåtet på så sätt som godkänns separat av myndighet. 8. en utredning över vilka maskiner och anordningar som används skall inlämnas till byggnadsinspektionen; 9. täktverksamheten bör utföras på ett sådant sätt att grundvattenytans läge inte ändras; 10. innehavaren av täkttillståndet skall årligen senast 31 januari meddela mängden och arten av substans som tagits till tillståndsmyndigheten; 11. smutsvatten som uppstår vid marktäktsområdet skall ledas genom sedimentations- basängar ; 12. innehavaren av marktäktstillstånd skall begära om slutsyn när täktverksamheten upphört eller tillståndets giltighetstid har löpt ut. Innan täktverksamheten påbörjas skall med hänvisning till naturvårdslagen och skogslagen en utredning om det förekommer fridlysta eller hotade arter på området inlämnas till byggnadsinspektionen i Kristinestad samt bör sökanden ställa en bankgaranti om euro för genomförandet av efter-

56 104, TEKN :00 TEKN: 158/2015 vårdsarbetena. Tekniska nämnden förbehåller sig rätt att vid behov justera garantins storlek under tillståndets giltighetstid. Tillståndsbeslutet utfärdas efter anslag och för en tid om fem (5) år. Besvärstiden börjar från nämnda dag. Tekniska nämndens beslut:

57 104, TEKN :00 / Pykälän liite: 3540_001 Östergård Miika ansökan om täktverksamh

58 104, TEKN :00 / Pykälän liite: 3540_001 Östergård Miika ansökan om täktverksamh

59 104, TEKN :00 / Pykälän liite: 3541_001 Östergård Miika täktplan

71 104, TEKN :00 / Pykälän liite: 3543_001 Östergård Miika kartbilagot till täktansökan 10.8

74 105, TEKN :00 ST: 14/2012 GODKÄNNANDE AV DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK; OY UTTERMOSSA TUULIVOIMAPUISTO-VINDPARK AB (JI/JI) (Tekniska nämnden ) Stadsstyrelsen har under sitt möte beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området Uttermossa samtidigt. Planutkastet och PDB för delgeneralplan för Uttermossa vindkraftspark har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 62 och MBF 30 under tiden Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur linken till bilagorna. Planläggarens förslag till ändringar och kompletteringar i bl.a. PDB har gjorts och framgår i Planförslaget och till dess hörande handlingar. Staden Kristinestad kommer att anhåller om utlåtande om delgeneralplan för Uttermossa vindkraftspark i enlighet med MBF 20. Förslaget kommer att vara offentligt framlagt enligt MBL 65 och MBF 19. Link till bilagor: QlU&usp=sharing Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att: 1. Godkänna förslaget för delgeneralplan för Uttermossa vinkraftspark och till dess hörande handlingar. 2. Förslaget och till dess hörande handlingar sätts ut för officiellt framläggande. Tekniska nämndens beslut: Tekniska direktören redogjorde för ärendet. Under diskussionen som följde föreslog Jukka Kangasniemi att ärendet återremitteras till tekniska centralen för vidare beredning då planen är föråldrad och att det inom planeområdet finns befintliga fritidsbostäder. Per-Erik Englund föreslog att till beslutsförslaget göra en kläm som lyder de rågrannar som är inom vindupptagningsområdet bör få del av ersättning i enlighet med de avtal som är godkända av SLC eller MTK eller andra liknande avtal. Englunds förslag fick understöd av Matts Ingves, Bo-Göran Södergård, Bror Eriksson, Kennet Kangas och Jaakko Nummela. Ordföranden konstaterade att Jukka Kangasniemis förslag ej vunnit understöd varvid det förföll. Ordförande konstaterade vidare att den kläm som Englund föreslagit har fått understöd och nämnden har beslutat i enlighet med föredragandens förslag punkterna 1 2 samt ovannämnda tillägg. Antecknades att Jukka Kangasniemi anmälde avvikande åsikt till protokollet.

75 105, TEKN :00 ST: 14/2012 Bilaga 10 (Stadsstyrelsen ) Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen beslutar i enlighet med tekniska nämndens beslut. Stadsstyrelsens beslut: Antecknas att tekniska direktören var närvarande vid behandlingen av detta ärende såsom inkallad sakkunnig. Förslaget godkändes enhälligt TekN 105/ (JI/JI) Stadsstyrelsen har under sitt möte beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området Uttermossa vindkraftsplan. Planförslaget för delgeneralplan för Uttermossa vindkraftsplan vindkraftspark har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 65 och MBF 19 under tiden Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur linken till bilagorna. Delgeneralplanen för Uttermossa Vindkraftspark omfattar 8 vindkraftverk. Riktgivande körförbindelser till vindkraftverken under byggtiden och driften samt el- överföringens sträckning och elstationer anvisas i planen. Vindkraftsparken byggs av Uttermossa Vindkraftspark Ab. Planläggningsprocessens skeden - Stadsstyrelsen i Kristinestad fattade beslut om att planläggningen skall anhängiggöras Myndigheternas samråd i planeringens inledningsskede hölls i Vasa Programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt under planens beredningsskede Planutkast var offentligt framlagt MBK- konsekvensbeskrivning för vindkraftsprojektet uttermossa vindkraftspark var offentligt framlagd och kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtande lämnas in Link till bilagor:

76 105, TEKN :00 ST: 14/2012 Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att Stadsfullmäktige: 1. Godkänner delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftspark och till dess hörande handlingar. 2. Paragrafen justeras omedelbart Tekniska nämndens beslut:

77 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering Datum KRISTINESTAD DELGENERALPLAN FÖR UTTER- MOSSA VINDKRAFTSPARK PLANBESKRIVNING

78 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering KRISTINESTAD DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VIND- KRAFTSPARK PLANBESKRIVNING Granskning Datum (tekniska justeringar), (planförslag) Skriven av Jutta Piispanen, Ville Yli-Teevahainen, Ville Vihanta Granskad av Minna Vesisenaho Godkänd av Kristinestads stadsfullmäktige Beskrivning Planbeskrivning Ramboll Långbrogatan KARLEBY T F

79 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING INNEHÅLL 1. BASINFORMATION Planeringsobjekt och influensområde Planens namn och syfte Kontaktpersoner Planeringens utgångspunkter och mål 7 2. PLANOMRÅDETS NUVARANDE SITUATION Miljöns nuvarande tillstånd Regionstruktur, markanvändning och näringar Vindförhållanden och andra tekniska förutsättningar Landskap och kulturmiljö Fornlämningar Markområdenas ägare Planeringssituation Österbottens landskapsplan Österbottens etapplandskapsplaner Generalplaner Detaljplaner och stranddetaljplaner Baskarta UTREDNINGAR DELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN Planeringsskeden Deltagande och samverkan Inledningsskede och hörande i beredningsskedet Planförslag Intressenter Beaktande av MKB-utlåtandet PLANLÖSNING Utarbetade alternativ Flyghindertillstånd Planens allmänna struktur och planbeteckningar Dimensionering och dess grunder Fullföljande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen Förhållande till landskapsplanen Planförslagets förhållande till planutkastet Anslutning till elnätet KONSEKVENSBEDÖMNING Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Buller Rörliga skuggor Konsekvenser för jordmån och berggrund, vatten, luft och klimat Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenser för regionoch samhällsstrukturen samt samhällsekonomin Konsekvenser för trafik, radar och datakommunikation Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 64 3

80 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 6.7 Konsekvenser för Naturaområden och skyddsområden Kumulativa effekter Risker och störningssituationer Sammandrag av konsekvenserna MINSKNING AV NEGATIVA KONSEKVENSER UPPFÖLJNING AV PLANENS KONSEKVENSER GENOMFÖRANDE KÄLLOR 86 SEPARATA BILAGOR Planförslagskarta (1:10 000) Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Kontaktmyndighetens utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivning Naturutredningar av Uttermossa vindkraftspark 2011 (rovfågelsbilagan är inte offentlig) Terränggranskning av de ändrade kraftverksplatserna och jordkabelrutten Figurbilaga Servicevägarnas siktområden vid anslutningarna Bullermodellering Modellering av rörliga skuggor Utlåtanden och bemötanden i utkastskedet Utlåtanden och bemötanden i planförslagskedet 4

81 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 1. BASINFORMATION 1.1 Planeringsobjekt och influensområde Kristinestad har beslutat att börja utarbeta en delgeneralplan för Uttermossaområdet. Delgeneralplanen utarbetas så att den får rättsverkan och styr byggande av vindkraftverk. Då en generalplan utarbetas måste man beakta landskapsplanens styrande verkan (MBL 48 ), och de lösningar för områdesanvändningen som där har gjorts måste tas som grund för generalplaneringen. Då en generalplan utarbetas ska de aspekter som nämns i innehållskraven för en generalplan utredas och beaktas i den omfattning som generalplanens styrmål och noggrannhet kräver. En lagändring som trädde i kraft i april 2011 fastslår att vindkraftsbyggnation kan baseras direkt på en generalplan (MBL 77 a ). Delgeneralplaneområdet (ca 2,4 km 2 ) ligger i landskapet Österbotten, i södra delen av Kristinestad, öster om byn Uttermossa. Utredningsområdet gränsar i öster till Storå kommun. Målet för området är att bygga 8 enheter med en effekt på 2 3,6 MW per vindkraftverk. Vindkraftverkens navhöjd är m, rotorbladens längd m och totalhöjd alltså cirka m (högst 210 m). Vindkraftverken ansluts till varandra med jordkablar och kopplas samman till en transformatorstation (elstation) som ska byggas utanför vindkraftsområdet. Den el som vindkraftverken producerar transformeras där till lämplig spänning för elöverföringen ut från området. Jordkablarna kopplas antingen till den kommande elstation som ska byggas för Ömossa vindkraftspark väster om Uttermossa projektområde eller till en eventuell ny elstation i Arkkukallio intill Fingrid Oyj:s 220 kv kraftledning Kristinestad Ulvsby (som håller på att byggas om till 400 kv) öster om planområdet. Jämsides med planläggningen har en miljökonsekvensbedömning av området gjorts. Figur 1. Planeringsområdets ungefärliga läge. Baskarta Lantmäteriverket. 5

82 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 2. Avgränsning av planeringsområdet. Baskarta Lantmäteriverket. Planens influensområde kan indelas i närinfluensområde, som omfattar markområdena i vindkraftsområdenas omedelbara närhet, samt ett mera vidsträckt influensområde bestående av områden där vindkraftsområdet syns i fjärrlandskapet. Det närmaste influensområdet kan anses ligga på cirka meters avstånd från ett kraftverk. Fastän det är mycket osannolikt att ett kraftverk ska välta talar man ändå i det här sammanhanget om s.k. vältningsavstånd. I dessa konsekvenser ingår t.ex. riskerna av att is eventuellt kan slungas i väg och eventuella störningar för en närbelägen markägoenhet. Även beträffande vägtrafiken anses influensområdet enligt anvisningarna vara ungefär det här avståndet. Influensområdet beträffande buller anses ligga inom meters avstånd från ett kraftverk. Influensområdets storlek beror på bl.a. hurudan verksamhet som störs (t.ex. fritidsboende/fast boende) och kraftverkstypen. Närlandskapet omfattar oftast ett område på cirka meter från ett kraftverk. Där dominerar kraftverken landskapet då de syns och de utgör ett helt nytt element i landskapsbilden. 6

83 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Fjärrlandskapsområdet anses sträcka sig till över 6 km avstånd, varvid kraftverken (vid lämpligt väder) syns men inte mera dominerar landskapet. Området där fjärrlandskapet påverkas kan sträcka sig långt bort; kraftverken kan synas till och med på kilometers avstånd, om landskapet är öppet (åkerområden och vattendrag). 1.2 Planens namn och syfte Planens namn är Delgeneralplan för Uttermossa vindkraftspark i Kristinestad. Avsikten är att för området utarbeta en delgeneralplan med rättsverkningar som ska ge möjlighet att bevilja bygglov för byggande av vindkraftverksenheter på området. 1.3 Kontaktpersoner Planläggare är staden Kristinestad, där projektet handhas av: Kristinestad Lappfjärdsvägen KRISTINESTAD teknisk direktör Joakim Ingves Tel joakim.ingves@krs.fi Planutarbetare: Ramboll Finland Oy Långbrogatan KARLEBY Jutta Piispanen tel jutta.piispanen@ramboll.fi Vindkraftsaktör: Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto - Vindkraftspark Ab Sandviksvägen KRISTINESTAD Kontaktperson Raimo Nummela tel nummela.marko@hotmail.com 1.4 Planeringens utgångspunkter och mål Utgångspunkt för planeringen har varit etapplandskapsplaneringen för vindkraft inom landskapet Österbotten. Vid avgränsningen av planeringsområdet har man beaktat vindkraftsaktörens planer på att utnyttja området för vindkraftsproduktion. Vindkraftsaktören har kommit överens med staden Kristinestad om att inleda planläggningen av området. Målet för planeringen är att utarbeta en delgeneralplan med rättsverkan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande vägar och elöverföringsnät på planområdet samt samordna områdets andra verksamheter och vindkraftsproduktionen. Delgeneralplanen utarbetas så att det direkt utgående från den ska gå att bevilja bygglov för vindkraftverk. Andra områden än de som är avsedda för vindkraftverk och deras elledningar och vägar inom vindkraftsparkens område förblir huvudsakligen i nuvarande användning. Byggplatser för kraftverk, nytt vägnät och 7

84 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING annan behövlig infrastruktur anvisas i planen främst som separata delområden inom skogsbruksområdena. Genom planeringen försäkrar man sig om att de i planen anvisade funktionerna inte ska ge upphov till betydande negativa miljökonsekvenser för exempelvis planområdets naturmiljö, fauna och fågelbestånd, invånare på det omgivande området, jordoch skogsbruk eller andra näringar som bedrivs på området. Ett viktigt mål för planen anses också vara att den nya markanvändningen inte medför kännbara begränsningar för utveckling av delgeneralplaneområdets näromgivning i framtiden. Arbetet med att göra upp delgeneralplanen har i tillämpliga delar samordnats med projektets förfarande vid miljökonsekvensbedömning enligt MKB-lagen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) vann laga kraft och ändringarna av dem trädde i kraft De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av det femte gäller för planeringsområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Helsingforsregionens specialfrågor 6. Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. I de allmänna målen i de riksomfattande målen för områdesanvändningen, punkt 4 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå, och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I de särskilda målen anges: "I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Vindkraftsprojektet stöder ett förverkligande av målen för områdesanvändningen (punkt 5.5). 2. PLANOMRÅDETS NUVARANDE SITUATION 2.1 Miljöns nuvarande tillstånd Regionstruktur, markanvändning och näringar Beträffande regionstrukturen ligger planeringsområdet i södra delen av landskapet Österbotten, i ett skogsområde öster om byn Uttermossa i Kristinestad. Avståndet till Kristinestads centrum är cirka 20 kilometer och planeringsområdet når i öster fram till Storå kommuns gräns. Avståndet till Björneborgs stadscentrum i söder är cirka 70 kilometer och till Storå centrum i öster 18 kilometer. Servicen och arbetsplatserna är koncentrerade till de största tätorterna och det förekommer också pendling mellan tätorterna. I regionstrukturen ligger planeringsområdet huvudsakligen i ett obebott område, dock i närheten av riks-/stamvägar eller på områden där vägnätet av lägre rang har goda förbindelser till vägnätet av högre rang. Områdets trafiknät beskrivs närmare i nedanstående kapitel. Utanför planeringsområdet i öster löper Fingrid Oyj:s 220 kv kraftledning Kristinestad Ulvsby (som håller på att byggas om till en 400 kv ledning). Planeringsområdets omgivning är en glest bebodd region. Inom två kilometers radie från närmaste kraftverk finns endast sju byggnader som används för fast boende. Bosättningen i närheten av planeringsområdet är koncentrerad intill vägarna, i synnerhet är bosättningen längs 8

85 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Uttermossavägen tätt grupperad. Närmaste bostadsbyggnad vid östra kanten av byn Uttermossa ligger cirka 750 meter från platsen för närmaste vindkraftverk. Bostadsbyggnaden ägs och används av den projektansvariga. Till en annan bostadsbyggnad än den som ägs av den projektansvariga är avståndet cirka 880 meter från närmaste kraftverk. Jaktstugan som finns utmärkt på grundkartan är jaktföreningens slakthus. Sydost om kraftverk nummer 8 finns en fritidsstuga på cirka 600 meters avstånd vid stranden av sjön Tönijärvi, övriga fritidsstugor vid Tönijärvi (2 st) ligger cirka 0,9 och 1,5 km från kraftverken. Söder om planeringsområdet finns rekreations-/turistmålet Soldattorpet, som finns utmärkt i Österbottens landskapsplan och som beskrivs närmare i kapitel Byar i närheten av planeringsområdet är Uttermossa, Kärjenkoski, Back och Ömossa. På planeringsområdet finns inga känsliga objekt såsom servicehus, daghem eller skolor. Tabell 1 presenterar antalet byggnader i närområdet. Uttermossa planeringsområde och dess närområde är ett område för primärproduktion där jordoch skogsbruk samt djurhållning bedrivs. Den projektansvariga är med i bl.a. virkessågningsverksamhet och -förädling (T:mi Marko Nummela) som finns i byn Uttermossa. Den projektansvariga har också turist- och inkvarteringsverksamhet vid stranden av Tönijärvi i Soldattorpet. De viktigaste näringarna i hela Kristinestad är enligt uppgifter från Statistikcentralen 2014 service (68 %), jordoch skogsbruk samt fiskerinäring (13 %) och industri (9 %). Inom staden finns knappt 2800 st arbetsplatser. Tabell 1. Antal bostadsoch fritidshus i närheten av planeringsområdet. På planeringsområdet Från närmaste kraftverk 0,5 km 1 km 1,5 km 2,0 km Bostadshus med fast boende Bostadshus utan fast boende Fritidsbostad Ödehus Figur 3 visar uppgifter från systemet för uppföljning av samhällsstrukturen (YKR) i närheten av planeringsområdet. För beskrivning av samhällsstrukturen och dess förändringar har indelningar i YKR-områden gjorts genom att kombinera och sortera 250x250 meter stora rutor enligt exploateringsgrad, byggnadernas användningsändamål och invånarantal. YKR-områdesindelningar: En tätort är ett tätt bebyggt område med minst 200 invånare. Byar är förtätningar av byggnader och bosättning med över 39 invånare i glesbygdsområde utanför tätorterna. Småbyar är förtätningar av byggnader och bosättning med invånare i glesbygdsområde utanför tätorterna. Landsbygdsbebyggelse är områden som inte hör till tätorter, byar eller småbyar och som har minst en bebodd byggnad inom en kilometers radie. Uttermossaområdet ligger nästan helt utanför YKR-områdesindelningen. Norr om området finns landsbygdsbebyggelse som är mycket glest bebodd. 9

86 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 3. Uppgifter från YKR-registret i närheten av planeringsområdet (röd avgränsning). Blått anger landsbygdsbebyggelse, orange är småbyar och grönt byar Trafik och transportleder Planeringsområdet ligger cirka 4 kilometer öster om riksväg 8, som följer Bottniska vikens kust. Den genomsnittliga dygnstrafiken (GDT) på riksväg 8 i Ömossa år 2012 var 1889 fordon/dygn, varav den tunga trafikens andel var 448 fordon/dygn (Trafikverket 2013). Norr om planeringsområdet löper den grusbelagda Uttermossavägen (förbindelseväg 17017), som har beläggning från riksväg 8 österut mot Kärjenkoski i Storå och övergår vid kommungränsen i Vesijärventie som är grusväg. Den genomsnittliga dygnstrafiken (GDT) på Uttermossavägen är cirka 130 fordon/dygn och den tunga trafikens andel är cirka 10 fordon per dygn. I västra delen av planeringsområdet löper den sandbelagda Sandviksvägen, som underhålls av staden Kristinestad. Sandviksvägen har trafik i anslutning till skogsbruk samt trafik till enstaka bostadshus och till sjön Stora Sandjärv samt fritidsverksamhet i området. 10

87 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 4. Karta över trafikmängden Årets genomsnittliga fordonstrafik (fordon/dygn) (Trafikverket 2013). Avgränsningen av Uttermossa MKB-projekt är utmärkt med rött. Kauhajoki flygfält ligger cirka 56 kilometer nordost om vindkraftsområdet. Seinäjoki flygfält ligger cirka 92 kilometer mot nordost och Björneborgs flygfält 72 kilometer söderut från vindkraftsparken. Transporten av vindkraftskomponenter ska enligt planerna ske från riksväg 8 österut via det nät av servicevägar som ska byggas för Ömossa vindkraftspark till Uttermossa planeringsområde (se figur 5). Den projektansvariga för Ömossa vindkraftspark, EPV Vindkraft Ab, har av Närings-, trafikoch miljöcentralen ansökt om tillstånd för en anslutning från riksväg 8 för de servicevägar som ska byggas österut. Den projektansvariga har förhandlat och kommit överens med EPV Vindkraft Ab om gemensam användning av servicevägarna som ska byggas från riksväg 8 österut i vindkraftsprojekten. Den projektansvariga i Uttermossaprojektet har också av Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten ansökt om motsvarade anslutningstillstånd till Uttermossavägen för vindkraftverkens servicevägar. En del av anslutningarna har redan byggts. På det egentliga planeringsområdet i Uttermossa planeras helt nya servicevägar på 3,3 km och vägförbindelser som ska förbättras på 2,5 km. 11

88 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Anslutn.tillstånd Liittymälupa Uttermossavägen/ tillstånd Uttermossantie/luvat saatu. har fåtts. Anslutn.tillstånd rv 8/ Liittymälupa VT 8/lupa saatu. tillstånd har fåtts. Figur 5. Transportrutten för vindkraftskomponenter från riksväg 8 till planeringsområdet i Uttermossa ska enligt planerna ske längs servicevägar som ska byggas (röd streckad linje) genom Ömossa vindkraftspark. Figuren visar den projektavgränsning som fanns i MKB-förfarandet och som har förminskats i den norra delen i förslagsskedet Användning av området för rekreation och turism Planeringsområdet är liksom de omgivande områdena ekonomiskog som saknar särskilda rekreationsfunktioner men används främst av lokalbefolkningen för rekreation. Rekreationsformer där är bär- och svampplockning, jakt och fiske samt friluftsliv. Rekreationsmål cirka 3 4 kilometer söder om projektområdet är rekreationsområdet vid nordöstra stranden av Lilla Sandjärv samt badstranden vid norra delen av Lilla Sandjärv. Rekreationsområdet är utmärkt i regionplanen för Vasa kustregion och i Kristinestads strandgeneralplan. Det här rekreationsområdet är avsett främst för friluftsliv i närområdet och rekreationscentra. Vid båda sjöarnas stränder finns det fritidsbebyggelse. Det sammanlagda antalet fritidsbostäder är cirka 30. Vid södra delen av Stora Sandjärv finns dessutom byn Sandvik med sex byggnader som används för fast boende. Vid stranden av sjön Tönijärvi, som ligger sydost om planeringsområdet, finns tre sommarstugor. Söder om planeringsområdet finns rekreations-/turistmålet Soldattorpet, som finns utmärkt i Österbottens landskapsplan. Där finns restaurang- och kaféverksamhet samt inkvarteringstjänster. I det gamla restaurerade soldattorpet ordnas numera också olika evenemang. Soldattorpet ägs av den som svarar för Uttermossa vindkraftsprojekt. I närheten av Soldattorpet finns en vandringsled som blev färdig år 2009 och som den projektansvariga och Kustens skogscentral tillsammans byggde på mark som ägs av den projektansvariga. Sevärdheter vid den här vandringsleden är bl.a. Ristikallio och Tönijärvi, där man också kan fiska. En del av leden går över planeringsområdet (figur 7). Leden har varit stängd sedan stora översvämningar söndrade brokonstruktioner vid leden hösten Skidspåret är inte heller i användning. 12

89 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 6. Den projektansvariga har rustat upp Soldattorpet till ett rekreations- och turistmål. 13

90 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 7. Uttermossa vandringsled (avgränsningen av Uttermossa MKB-projekt är inritad med rött på kartan). Planeringsområdet hör i sin helhet till Uttermossa jaktförenings verksamhetsområde och skogsområdena i sydsydväst från och med området nära Sandjärv hör till Ömossa jaktförenings områden. Uttermossa jaktförening hör till Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening. Uttermossa jaktförening har jakträtt arrenderad på cirka 3500 ha. Uttermossa jaktförening har för närvarande 24 medlemmar. Det viktigaste viltet som jagas på området är älg och vitsvanshjort samt småvilt. Rekreationsfiske förekommer främst i Tönijärvi, där främst sommarstugeägarna bedriver småskaligt spöfiske på somrarna Naturmiljö och vegetation Planeringsområdets topografi är flackt kuperad och markytans höjdnivå stiger från väster till öster från cirka +45 meter över havet i den västra delen till som högst cirka +70 meter över havet i den östra delen. Området ligger på en vidsträckt bergsrygg, som sluttar mot väster. Väster om riksväg 8 är höjdnivån bara cirka +20 meter över havet. Området karaktäriseras allmänt av vidsträckta, talldominerade unga ekonomiskogar med stort inslag av plantskogsfigurer. Marken är mycket bergig eller täcks av endast ett tunt moränskikt. På bergens krön är skogarna huvudsakligen näringsfattiga, torra och karga moskogar, där skogstyperna är talldominerade, omväxlande av lav- och ljungtyp. I sänkorna och intill bäcken Töniluoma sker en övergång från tall till gran och den dominerande skogstypen är granskog av blåbärstyp. Servicevägarnas byggplatser och servicevägarnas sträckningar ligger främst i skogar på 14

91 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING karg och torr mo samt i unga gallringsbestånd och plantbestånd där inga särskilda naturvärden i växtligheten hittades vid naturutredningarna. Planeringsområdets mossar och försumpade områden är utdikade. Lundartad mo Frisk mo Torr mo Karg mo Lavmo Figur 8. Kraftverkens placering på en karta över växtplatstyper. Kraftverkens placering motsvarar planförslaget. Områdets berggrund består av glimmergnejs och glimmerskiffer. I de försumpade sänkorna täcks moränen av tunna torvavlagringar. Marken i skogsområdena består av morän, ungefär vid mitten av planeringsområdet finns också en nord-sydlig zon med grova, sorterade jordlager såsom grovt grus. På planeringsområdet eller i dess närhet finns inga geologiskt värdefulla formationer eller skyddskrävande bergsområden. Planområdet ligger inom Bottenhavets kustområdes vattendragsområde (43), närmare bestämt på Vikbäckens avrinningsområde (83.083). I klassificeringen av vattenförvaltningsområden hör planeringsområdet till vattenförvaltningsområdet Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet. På det egentliga planeringsområdet finns inga sjöar alls. Söder om planeringsområdet finns sjön Tönijärvi, vars areal är cirka 0,41 km 2, strandlinjens längd är cirka 3,44 km och vattennivån ligger cirka 63,4 m ö.h. (Järviwiki). Nordväst om Tönijärvi finns den lilla tjärnen Pikkujärvi, som är ungefär en hektar stor och står i förbindelse med Tönijärvi. Uttermossabäcken (kallas också Töniluoma på planeringsområdet) rinner upp från Tönijärvi och passerar genom planeringsområdet. Den fortsätter cirka 13 kilometer till Blomträsket, som står i förbindelse med Lappfjärdsfjärden via Vikbäcken. Töniluoma får sitt vatten främst från Tönijärvi, Stormossen (på finska Töyrenkeidas), Etelänmäenkeidas och Pikkujärvenkeidas samt dikesvattnet från områdets utdikade torvmoar. Vattnet i Töniluoma är mörkt och därför mycket humushaltigt på grund av avrinningsområdets naturförhållanden (mossar). Näringshalten i Töniluomas vatten ligger mellan något eutrof och eutrof. Vattnets förmåga att neutralisera syror (alkalinitet) är på en relativt god nivå och även fastsubstanshalten i vattnet verkar vara tämligen låg. Töniluoma är till största delen en fåra som en gång i tiden grävts och senare rensats och rätats ut i sam- 15

92 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING band med torrläggningen av mossarna. På planeringsområdet är Töniluomas flöde ganska långsamt och stränderna domineras av starr och andra gräsväxter. I fåran växer bland annat gul näckros. Vid åkerområdet Uusikytö blir Töniluoma en fåra i naturtillstånd där inga grävningar har gjorts. Töniluoma är mest representativ på båda sidorna om Uttermossavägen, där fåran slingrar sig naturligt meanderlikt och den hårda bottnen är täckt av grus och sten. Även här är vattenflödet under torra perioder ganska litet, men betydligt bättre än i den grävda kanalen i det övre loppet. Enligt den nya vattenlagen räknas Töniluoma som en bäck, eftersom dess avrinningsområde är över 10 km 2 men mindre än 100 km 2, det strömmar vatten kontinuerligt i fåran och fisk kan vandra i den. På planområdet finns inga klassificerade grundvattenområden. Närmaste grundvattenområden är Kärjenkoski A ( A, I klass) och B ( B, II klass), som finns cirka 2,7 kilometer öster om närmaste kraftverk. Kallträskinkangas (Kallträskåsens) I klass grundvattenområde ligger cirka nio kilometer söder om planeringsområdet. Vindkraftsparkens område står inte i strömningsförbindelse med grundvattenområdena. På planeringsområdet finns en hushållsvattenbrunn vid västra änden av åkern Uusikytö. Därifrån hämtar de fritidsboende dricksvatten under semestertiden. Grundvattenområde Avrinningsområdets gräns Avrinningsområdets utlopp Figur 9. Grundvatten- och avrinningsområden i närheten av planeringsområdet (projektavgränsningen i MKB är inritad). Värdefulla naturobjekt På kraftverkens och servicevägarnas byggområden finns inga värdefulla naturtyper. De värdefullaste naturtyperna på planeringsområdet finns i skogen längs Töniluoma samt på den odikade öppna mossen söder om Stormossen. 16

93 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 10. De mest beaktansvärda naturobjekten på Uttermossa utredningsområde: granskogen intill bäcken Töniluoma och Stormossens högmossekomplex (röda områden). Kraftverkens placering och planavgränsningen motsvarar planförslaget. Granskogen intill bäcken Töniluoma Töniluoma rinner upp från Tönijärvi och ringlar fram främst genom gammal granskog på frisk mo (MT) i naturliknande tillstånd. Bäckens vattenföring ökas av mossområdet Stormossen. Därifrån kommer både källbaserat och humushaltigt vatten. Töniluoma och skogarna längs bäcken är mest representativa vid södra kanten av Uttermossa åkerområde, ungefär från fastigheten Bäck till närheten av åkern Uusikytö. På dessa ställen är bäcken i naturtillstånd eller i naturliknande tillstånd, på övriga områden har bäcken muddrats genom grävning. Bäcken är en meanderbildande fåra i naturtillstånd. I krökarna finns djupare ställen, omkullfallna träd m.m. Bottnen består nästan helt av sand, men det finns mycket stenar, grusområden och vattenmossa i fåran. Området längs bäcken är en sådan särskilt värdefull livsmiljö som avses i skogslagen 10. I inventeringen av gamla skogar i Kristinestad (Byholm 1994) beaktades objektet också som ett objekt med gammal skog. Markägarna och Uttemossa vindkraftsparks delägare Marko och Raimo Nummela har frivilligt skyddat granskogen längs bäcken som ett objekt för miljöstöd för skogsbruket (s.k. METSO-område). Stormossen och dess södra del Det i huvudsak odikade mossområdet vid södra kanten av utredningsområdet utgör en del av Stormossens cirka 160 hektar stora högmossekomplex. De centralaste delarna av Stormossen, ca 85 hektar, har förblivit odikade och är till största delen i naturtillstånd. Största delen av högmossens mellersta delar är högmossemyr (KeR) och starrmosse, i kantområdena finns bl.a. fuscum-, klotstarr-, starr-tallmyr, grankärrartad tallmyr och moartad tallmyr. Den odikade södra delen, som omfattar cirka 15 hektar, är en högmosse i naturliknande tillstånd. De odikade kanterna i den västra delen är huvudsakligen tuvulls- och fuscum-tallmyr, som närmare mitten övergår i högmossemyr. På högmossemyren består strängarna av zoner med rostvitmossa täckta av kråkbär, rosling, hjortron och ljung med lågt trädbestånd och glest med myrtallar. Höljorna mellan strängarna består av lågstarrmosse, de är delvis också dyiga. Dominerande arter där är tuvull, ställvis också tuvsäv. Av de myrtyper som enligt klassificeringen av hotade naturtyper i Finland (Raunio m.fl. 2001) anses vara nära hotade i södra Finland finns 17

94 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING tuvullsmyr på myrområdet öster om utredningsområdet. Stormossen och det odikade delområdet söder om den hör till den prioriterade naturtypen högmossar (7110) som nämns i habitatdirektivets bilaga I. Naturtyper som löper risk att försvinna och vilkas spridning inom Europeiska gemenskapen är betydande i förhållande till hela deras spridningsområde är prioriterade (= särskilt skyddsansvar). Noggrannare uppgifter om bl.a. byggområdena, utredningarnas metodbeskrivningar och resultat finns i projektets naturutredningar samt i miljökonsekvensbeskrivningen (bilagorna 2 4) Fågelbestånd och annan fauna Fågelbestånd Häckande fåglar Största delen av de häckande fåglarna i området består speciellt av arter som är typiska för barroch blandskogar. Rikligast förekommer bl.a. bofink, lövsångare, grönsiska och rödhake samt i områdets talldominerade bergsområden och på skogsförnyelseområden även bl.a. grå flugsnappare, gulsparv och trädpiplärka. Hönsfåglar som förekommer på utredningsområdet är tjäder, orre, järpe och dalripa. På planeringsområdet finns inga spelområden för tjäder eller orre. Den enda rovfågeln som häckar på området är sparvhök. Fiskgjusens närmaste boplats finns på cirka en kilometers avstånd och boträd för havsörn på cirka kilometers avstånd från närmaste planerade kraftverk. I studier av fiskgjusarnas flygstråk konstaterades planeringsområdet inte ligga på artens viktigaste stråk för födosök. Det häckande fågelbeståndets medeltäthet på utredningsområdet är enligt materialet från punkttaxeringen och de kraftverksspecifika kartläggningstaxeringarna cirka fågelpar per kvadratkilometer. I närheten av kraftverksplatserna observerades 38 häckande fågelarter i samband med kartläggningarna. I det häckande fågelbeståndet på utredningsområdet ingår åtta beaktansvärda arter. Ingen av dem är hotad på riksnivå eller någon särskilt skyddskrävande art. Tabell 2. Arter som är beaktansvärda av skyddsskäl på utredningsområdet för Uttermossa vindkraftspark. I tabellen används följande förkortningar: Hotstatus = artens klassificerade hotstatus i Finland, NT = nära hotad art, RT = regionalt hotad art i Österbottens mellanboreala zon (zon 3a). Direktivart = art som nämns i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. EVA-art = art som Finland har ett särskilt ansvar för i det internationella fågelskyddet. Art Uppskattat antal Hotstatus Direktivart Särskilt ansvar par Tjäder (Tetrao urogallus) 0-1 NT, RT D EVA Orre (T. tetrix) 2 NT D EVA Järpe (Bonasa bonasia) D - Dalripa (Lagopus lagopus) 1 NT, RT - - Kricka (Anas crecca) EVA Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) EVA Ängspiplärka (Anthus pratensis) 1 NT - - Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) 1 NT

95 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING På området eller i dess närhet finns inget internationellt (IBA) eller nationellt (FINIBA) betydelsefullt fågelområde de närmaste områdena ligger cirka tio kilometer från planeringsområdet. Lokalt värde för fågelbeståndet har Stormossen nordost om planeringsområdet. Där häckar flera för mossar typiska vadarfåglar och tättingar. Flyttfåglar I Sydösterbotten utgör kustzonen längs Bottniska viken den viktigaste ledlinjen som styr fågelflyttningen. Fåglarnas flyttstråk kan dock vanligen inte anges som tydliga linjer utan de fördelas ofta över breda korridorer, inom vilka fåglarnas och flockarnas flyttstråk kan variera till exempel enligt fågelart eller väderförhållanden. Antalet flyttande fåglar är dock vanligen störst i flyttstråkets mellersta del och minskar mot flyttstråkets kanter. Uttermossa utredningsområde ligger på ett huvudsakligen skogsdominerat område som närmast cirka 14 km från Bottniska vikens strandlinje. Därför går flyttstråken för speciellt de flyttfåglar strikt följer Bottniska vikens strandlinje till största delen ganska långt väster om utredningsområdet. Så är det alldeles speciellt på höstarna, då största delen av tranorna, svanarna och gässen flyttar väster om planeringsområdet, på området mellan riksväg 8 och kustlinjen. På vårarna är fågelflyttningen mera spridd än på hösten, så på våren flyger bl.a. svanar, tranor och sädgäss också genom planeringsområdet. På planeringsområdet finns inga rast- och födoområden som är viktiga för flyttfåglarna. Alla mera detaljerade resultat av fågelutredningarna samt metoderna finns beskrivna i rapporten över naturutredningen samt i MKB-beskrivningen (bilaga 2 4). En del av utredningarna är avsedda endast för myndigheterna (bl.a. tjädrarnas spelplatser, uppgifter om rovfåglar, uppföljning av fiskgjusar). Denna information är inte offentligt tillgänglig. Fladdermöss Planeringsområdet och dess omgivning består främst av unga talldominerade ekonomiskogar av olika ålder på bergig mark samt karga och torra moar. Mellan dem finns dikade och karga tallmyrar. Planeringsområdets naturmiljö är till största delen inget särskilt lämpligt habitat för fladdermöss. Detta märktes i fladdermusutredningen som gjordes på planeringsområdet samt i andra motsvarande utredningar som gjorts i näromgivningen. Området har låg fladdermustäthet och de arter som påträffas är närmast nordisk fladdermus och mustaschfladdermusarter. De viktigaste platserna för fladdermöss finns i de grandominerade strandskogarna längs Töniluoma, där födoområden för mustaschfladdermöss noterades. 19

96 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 11. På basis av fladdermuskartläggningen och analysen av livsmiljöer finns de viktigaste fladdermusområdena på Uttermossa planeringsområde längs Töniluoma (området är markerat med grönt). Den blåa cirkeln är en nordisk fladdermus som noterades vid den aktiva kartläggningen. Figuren visar den kraftverksplacering och projektavgränsning som fanns i MKB-förfarandet. Flygekorre I terrängundersökningarna på utredningsområdet hittades inga spillningsobservationer som skulle tyda på förekomst av flygekorre. De områden som behövs för att bygga vindkraftsparken utgör till största delen livsmiljöer som inte lämpar sig för flygekorre och där finns inga sådana föröknings- och rastområden för flygekorre som avses i naturvårdslagen 49. Enligt Artdatabasen fanns det år 2007 spillning av flygekorre intill Töniluoma nära Uttermossavägen, men då undersökningar gjordes våren 2011 var reviret obebott och ingen spillning hittades. Den här variationen är typisk för arten. En potentiell livsmiljö kan något år vara obebodd, men ett annat år kan den vara bebodd. Granskogsområdena längs Töniluoma har dock beaktats som lämpliga livsmiljöer för flygekorre i utredningen. Även i utredningsområdets sydöstra hörn fanns ett litet område där det växte rikligt med grova aspar och det fanns murkna träd i ett grandominerat skogsparti. 20

97 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 12. Levnadsområden som lämpar sig för flygekorre på utredningsområdet är utmärkta med grönt. Spillningsfyndet år 2007 (Artdatabasen) är utmärkt med en blå cirkel. Figuren visar den kraftverksplacering och projektavgränsning som fanns i MKB-förfarandet. Åkergroda och utter I Artdatasystemet och databasen Hatikka finns inga observationer av åkergroda på utredningsområdet. På planeringsområdet finns inga eutrofa vattendrag eller andra tjärnar som kunde lämpa sig för åkergroda. Töniluoma är inte lämplig för arten på grund av att vattnet strömmar. Sedimenteringsbassängen vid södra kanten av planeringsområdet är också den mycket karg och saknar växtlighet, och vid terrängundersökningen observerades inga grodor där. I naturutredningarna på planeringsområdet observerades inga uttrar. Enligt lokalbefolkningen har utterspår upptäckts på Töniluomas is någon gång under tidigare år Naturaområden och andra skyddsområden På planeringsområdet och i dess näromgivning finns inga Natura 2000-områden eller naturskyddsområden på mindre än fem kilometers avstånd. Närmast planeringsområdet finns Lappfjärds våtmarker och Hanhikeidas, som båda ingår i nätverket Natura-2000 enligt både habitatdirektivet (SPA) och fågeldirektivet (SCI). Dessa områden presenteras i nedanstående tabell och figur. Tabell 3. Naturaområden i närheten av planeringsområdet. Område Status Avstånd (km) Lappfjärds våtmarker FI Natura 2000, SPA/SCI 5,7 km Hanhikeidas FI Natura 2000, SPA/SCI 5,6 km 21

98 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Hanhikeidas Lapväärtin Lappfjärds kosteikot våtmarker Planområde Natura område Privata skyddsområden Myrskyddsområden Åsskyddsprogrammet Skyddsprogrammet för fågelvatten Myrskyddsprogrammet Figur 13. Naturaområden i närheten av planeringsområdet samt andra områden som hör till något skyddsprogram. Lappfjärds våtmarker är en områdeshelhet som består av Lappfjärds åmynning och tre sjöar i dess närhet: Härkmerifjärden, Syndersjön och Blomträsket. Lappfjärds våtmarker är ett nationellt värdefullt skyddsområde för våtmarker vars vattenområden utgör en värdefull grupp av fågelvatten. Lappfjärds åmynning hör också till det internationella vattenskyddsprogrammet Project Aqua. Hanhikeidas är en mycket typisk och representativ högmosse av riksintresse. I dess mellersta delar finns flera gölar. Fågelbeståndet är typiskt för en högmosse. På mossen häckar och rastar sjöfåglar och vadare. På planeringsområdet finns inga naturskyddsområden. Områden som hör till olika skyddsprogram och finns i närheten av planeringsområdet framgår av nedanstående tabell. Största delen av områdena hör också till nätverket Natura

99 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Tabell 4. Områden som hör till naturskyddsprogrammen och ligger i närheten av planeringsområdet. Område Status Avstånd (km) Härkmerifd.,Lappfj.åmynning-Norr.Fj-Syndersj,Blomtr. LVO Skyddsomr. för fågelvatten 6,0 km Stenringarna HSO Åsskyddsprogrammet 10,1 km Haapakeitaan myrskyddsområde SSA Myrskysddsprogrammet 8,0 km Hanhikeidas SSO Myrskysddsprogrammet 5,6 km Härkmeri våtmarker och skärgård YSA Privata skyddsområden 6,0 km Området Stenringarna, som hör till åsskyddsprogrammet, ligger cirka 10,1 kilometer sydväst om planeringsområdet. Stenringarna är en rygg som hör till en s.k. gammal ås. Liksom andra gamla åsar saknar den här ryggen en tydlig åsform och det finns inte heller några dödisgropar där. Haapakeidas hör till de riksomfattande myrskyddsområdena. Haapakeidas-området är vidsträckt och utgör en helhet av ödemarkskaraktär. I helheten ingår många olika slags myrmarker. Alla för regionen specifika myrmarkskomplex och myrmarkstyper finns representerade. På Haapakeidasområdet finns också grandominerad naturskog, vars trädbestånd är cirka 100 år gammalt. Granskogen längs Töniluoma på planeringsområdet är ett område som markägarna/de projektansvariga frivilligt har skyddat, dvs. ett s.k. METSO-område, som är ett miljöstödsobjekt som möjliggjorts via lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera). Området hör inte till något naturskyddsprogram Vindförhållanden och andra tekniska förutsättningar Enligt uppgifter i Finlands vindatlas är Uttermossaområdet lämpligt för en vindkraftspark. Enligt vindatlasens modellberäkningar är vindens aritmetiska medelhastighet (m/s) på 100 meters höjd på Uttermossaområdet på årsnivå 6,2 6,3 m/s. Vindhastigheten ökar med stigande höjd och på 200 meters höjd är den cirka 7,8 7,9 m/s. Vindhastigheterna På Uttermossaområdet är typiska för områden i närheten av kusten. Sydvästlig vind är förhärskande. Figur 14. Vindhastighet på 100 meters höjd över marknivån. Planeringsområdets läge anges med blått (Vindatlas 2013). 23

100 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Vindros Figur 15. Vindros i Uttermossa på 100 meters höjd (Vindatlas 2013). Områdets läge är gynnsamt med tanke på byggandet av en vindkraftspark och behövliga transporter, eftersom området ligger intill goda trafikleder öster om riksväg 8 och området har ett bra nät av skogsvägar. Dessutom kan vägnätet som ska byggas i ett närbeläget vindkraftsprojekt samt därtill hörande elöverföring utnyttjas Landskap och kulturmiljö I indelningen enligt landskapsvårdsområden ligger planeringsområdet i Österbotten, närmare bestämt Södra Österbottens kustregion. Slätten i de södra delarna av Södra Österbottens kustregion fortsätter ända till kusten, där vissa havsvikar till och med har torrlagts till åker. På fastlandet påminner bebyggelsen om ett slättland med odlingar. Landskapet på de bördiga områdena vid åarna i Södra Österbotten utgör en jämn slätt, men på bergsryggarna mellan ådalarna kan terrängen vara mera kuperad. Åarna och älvarna är de mest typiska vattendragen, och typiskt för dem är årliga rikliga översvämningar. Planeringsområdets landskap består av obebyggt skogsområde. Landskapet på det egentliga planeringsområdet är ganska slutet i de skogbevuxna delarna, frånsett den mellersta delens stora kalhyggen och det lilla åkerområdet Uusikytö. Skogarna används i hög grad som ekonomiskog och ställvis har kalhyggen gjorts. På området finns också små områden med berg i dagen, framför allt i planeringsområdets östra del. Växtligheten ger allmänt taget ett ganska kargt intryck. Områdets marknivå stiger mot öster. I den västra delen är nivån cirka +45 m ö.h. och i den östra delen som högst cirka +70 m ö.h. Området ligger på en vidsträckt bergsrygg, som sluttar mot väster. Väster om riksväg 8 är höjdnivån bara cirka +20 m ö.h. I närheten av planeringsområdet finns ganska vidsträckta, huvudsakligen odikade mossområden: Stormossen i nordost och Pikkujärvenkeidas i söder. Pikkujärvenkeidas östra del gränsar till Tönijärvi. Från fritidsbostäderna vid stränderna av sjöarna Tönijärvi, Stora Sandjärv och Lilla Sandjärv sydost och söder om planeringsområdet har man sikt över sjöarna mot planeringsområdet. Grusvägar på projektområdet är bl.a. Sandviksvägen och Uttermossavägen. Vägarna inne i skogen syns inte i fjärrlandskapet. 24

101 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 16. Höglandsboskap i Uttermossa by. Närmaste bosättning finns i nordväst i Uttermossa, där de närmaste bostadsbyggnaderna finns på meters avstånd från närmaste vindkraftverk. Mera bebyggelse finns i Kärjenkoski längs ån Kärjenjoki, som närmast cirka två kilometer öster om planeringsområdet. Figurerna 31, 32 och 34 visar var bebyggelsen finns. Byområdenas bebyggelse omges framför allt i Kärjenkoski av vidsträckta odlingsområden. Områden med mera bebyggelse finns främst i närheten av åkerområdena och riksväg 8 väster om planeringsområdet. Cirka 3,5 kilometer väster om planeringsområdet finns byn Back och cirka 6 kilometer mot sydväst finns byn Ömossa. I de här byarna har landskapet bibehållit sin karaktär av landsbygd med produktionsbyggnader, betande djur och odlingsslätter. Figur 17. Kärjenkoski. Fotograferat mot söder. 25

102 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING På planområdet finns inga kulturhistoriskt värdefulla objekt eller områden. Närmaste värdefulla byggda kulturmiljö av regionalt intresse (RKY 1993) är byn Härkmeri, som ligger cirka 7,5 kilometer nordväst om planeringsområdet. Härkmeri by representeras av byggnadsgruppen på gårdarna Lauha och Öström mitt i det öppna odlingslandskapet. Den här gruppen med byggnader finns intill den gamla strandvägen och representerar regionens allmogebyggnadskultur från 1800-talet. Härkmeri by är också ett värdefullt landskapsområde av riksintresse (MAO100108). Dess värden beror på att kulturlandskapet har bibehållits enhetligt med öppet odlingslandskap, ståtliga bondgårdar i en lång rad samt rik natur. Figur 18. Härkmeri odlingslandskap. Kulturlandskapet i Isojoki ådal (RKY 1993) ligger cirka 10 kilometer nordost om planeringsområdet. Kulturlandskapet i Isojoki ådal har bevarat sitt traditionella byggande på hela det stora området: Koppelonkylä-Kyrkbyn-Villamo-Vanhakylä. Till landskapsupplevelsen bidrar dessutom det obebyggda området vid ån, den gamla bron över ån i Koppelonkylä samt de gamla byggnaderna i Haaros gårdsmiljö i Villamo: huvudbyggnaden är från 1700-talet och en annan bostadsbyggnad från 1860-talet. I objektbeteckningen ingår också Bybebyggelsen i Isojoki ådal och Storå kyrklandskap, som är klassificerad som en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009). Avståndet dit är 14,5 18,0 kilometer mot öster och ostsydost. Andra byggda kulturmiljöobjekt av riksintresse (RKY 2009) är Kilens fiskehamn och byn Sideby cirka kilometer från planeringsområdet. Byn Honkajärvi och dess kulturlandskap (RKY 1993) med sin regionalt värdefulla kulturmiljö består av byns traditionella byggnadsbestånd, som omges av små åkrar och hagmarker. Byn ligger cirka 14 kilometer söder om planeringsområdet. 26

103 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Öppet odlingsområde Landmärken Värdefull landskapshelhet av riksintresse Värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse RKY 2009 RKY Lappfjärds kyrka med omgivning 2. Tuimalankoski 3. Kulturlandskapet vid Isojoki ådal 4. Härkmeri by 5. Sideby kulturlandskap 6. Byn Risby och dess kulturlandskap 7. Byn Honkajärvi och dess kulturlandskap 8. Kulturlandskapet i Trolls 9. Leppijärvi bys kulturlandskap Figur 19. Karta med landskapszoner i planeringsområdets omgivning. Tabell 5. Avstånd från värdefulla landskaps- och kulturmiljöobjekt till planeringsområdet. Objekt Status Avstånd (km) från vindkraftsområdet Lappfjärds kyrka med omgivning Värdefullt RKY-objekt av riksintresse 1993, allmänt känt landmärke 13,5 Tuimalankoski Allmänt känt landmärke 14,5 Kulturlandskapet vid Isojoki ådal Värdefullt RKY-objekt av riksintresse Härkmeri by Värdefull landskapshelhet av riksintresse och värdefullt RKY-objekt av 7,5 riksintresse 1993 Sideby kulturlandskap Värdefullt RKY-objekt av riksintresse 1993 och 2009 samt allmänt känt landmärke 16 Byn Risby och dess kulturlandskap Värdefullt RKY-objekt av riksintresse Byn Honkajärvi och dess kulturlandskap Värdefullt RKY-objekt av riksintresse Kulturlandskapet i Trolss Värdefullt RKY-objekt av riksintresse 1993 och ,5 Leppijärvi bys kulturlandskap Värdefullt RKY-objekt av riksintresse 1993 och ,5 27

104 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Fornlämningar Enligt tillgänglig information finns inga registrerade fasta fornlämningar på planeringsområdet och sockenkartanvirhe. Hyperlinkin viittaus ei kelpaa.) ger inte heller några antydningar om arkeologiskt intressant markanvändning. Norr om planeringsområde på Paulakangas, som närmast 1800 m från närmaste kraftverk, finns en fast fornlämning från bronsåldern (Lappfjärd- Högberget/Paulakangas , gravröse). Öster om planeringsområdet i Kärjenkoski, vid västra stranden av ån Kärjenjoki, finns flera stenålders boplatser 2,3 3,3 kilometer från närmaste kraftverk. De områden som planerats för byggande av vindkraftverk ligger i en naturmiljö med unga gallringsbestånd eller plantskog. Skogarna har används som ekonomiskogar och marken har bearbetats i samband med förnyelsen av skogen. Kraftverksspecifika beskrivningar finns i bifogade MKB-beskrivning och i rapporten över naturutredningen. Under åren gjorde Kustens skogscentral en skogsplan över planeringsområdet. Enligt Roger Granholm, som utarbetade planen, hittades inga fornminnesobjekt i terrängen. I naturkartläggningen i samband med MKB-förfarandet upptäcktes inte heller några fasta fornminnesobjekt såsom stenringar eller stenrösen. Enligt skogsägarna har de aldrig hittat några fornminnesobjekt under sina många vandringar i skogen. Lappfjärd-Högberget/Paulakangas Forsman Pitkäranta Haanpää/Hatanpää Korpilahti Figur 20. Fasta fornlämningar i närheten av planeringsområdet. Källa: Paikkatietoikkuna, Museiverket. 2.2 Markområdenas ägare Området ägs i sin helhet av en privat markägare. De markområden som planeras för byggande av vindkraftverk ägs av den projektansvariga. 2.3 Planeringssituation Österbottens landskapsplan Kristinestad hör till Österbottens förbunds område. Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände Österbottens landskapsplan och miljöministeriet fastställde Österbottens landskapsplan (figur 21). 28

105 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING I Österbottens landskapsplan har inga områdesreserveringar gjorts på planområdet. Uttermossa byområde nordväst om planeringsområdet är i planen utmärkt som bebyggt område (orangerutigt område). I närheten av Tönijärvi söder om planeringsområdet är ett rekreationsmål utmärkt (grön triangel). Längre mot nordost är vattendraget Project Aqua avgränsat (blå streckad linje). Figur 21. Utdrag ur Österbottens landskasplan (fastställd av miljöministeriet ). Uttermossa planeringsområde har ritats in på kartan med röd avgränsning Österbottens etapplandskapsplaner Österbottens etapplan 1 för kommersiell service Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten godkändes på landskapsstyrelsens möte och fastställdes av miljöministeriet Miljöministeriet lämnade en stor detaljhandelsenhet i Edsevö i Pedersöre (KM1) och i Högback-Nixback i Närpes (KM5) utan fastställelse. Österbottens förbund ansöker om ändring av beslutet till dessa delar vid högsta förvaltningsdomstolen. I planen finns inga beteckningar på planeringsområdet. Österbottens förbund har utarbetat etapplan 2, som behandlar förnybara energiformer och deras placering i Österbotten. För planen färdigställdes i september 2010 utredningen Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten. Den har utgjort utgångspunkt för etapplan 2. Etapplan 2 godkändes av landskapsfullmäktige och är nu vid miljöministeriet för att fastställas. Planeringsområdet ligger huvudsakligen på tv-område i etapplanen (kartutdrag och beskrivning av beteckningen nedan). 29

106 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 22. Utdrag ur etapplandskapsplan 2 för Österbotten. Uttermossa planeringsområde har ritats in på kartan med röd avgränsning. 30

107 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 23. Beskrivning av beteckningen Område för vindkraftverk (tv-1) Generalplaner På Uttermossa planeringsområde finns ingen gällande generalplan. Planeringsområdets södra del gränsar till delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark, som godkändes av Kristinestads stadsfullmäktige Planen har vunnit laga kraft frånsett de tre nordligaste kraftverken, för vilka planen inte fastställdes på grund av pågående besvärsprocess. Delgeneralplanen för Lakiakangas I vindkraftspark godkändes av Storå kommunfullmäktige och Bötom kommunfullmäktige Delgeneralplanen för Lakiakangas II är i förslagsstadiet i Kristinestad och Storå. Öster och sydost om Uttermossa planeringsområde, som närmast på meters avstånd, pågår delgeneralplaneringen av Mikonkeidas vindkraftsprojekt (26 kraftverk), som ligger på både Storå och Kristinestads område. Planutkastet var framlagt Norr om Uttermossaområdet, som närmast på 1,4 km avstånd, pågår delgeneralplanering av Lappfjärds vindkraftspark. Planen finns offentligt framlagd som förslag Inom mindre än 7 km avstånd från planeringsområdet finns dessutom Härkmeri och Västerviks vindkraftsprojekt där planläggningen pågår. Dessa områdens läge i förhållande till planeringsområdet framgår av figur 24 och

108 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 32

109 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Kristinestad/Närpes Björnön Ömossa Figur 24. Godkända eller pågående delgeneralplaner för vindkraft i närområdet 33

110 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 24. Utdrag ur delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark. Planen fastställdes inte för de tre nordligaste kraftverken. Avgränsningen av Uttermossa planeringsområde har ritats in med rött. 34

111 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 25. Utdrag ur Mikonkeidas planutkast, planeringsområdets avgränsning är inritad med blått (FCG 2014). 35

112 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 26. Utdrag ur planförslaget för Lappfjärds vindkraftspark (FCG 2014) Detaljplaner och stranddetaljplaner På området finns inga gällande eller pågående detaljplaner. Närmaste detaljplaneområden framgår av figur

113 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 27. Detaljplanerade områden (brunt raster) i närheten av planeringsområdet (miljö- och geodatatjänsten Oiva 2015) Baskarta Som underlag för planen används material från Lantmäteriverkets terrängdatabas. 3. UTREDNINGAR Material i Österbottens förbunds landskapsplan: Etapplan 2: program för deltagande och bedömning, plankarta, planbeskrivning, konsekvensbedömning, områdesspecifik konsekvensbedömning, områdesbeskrivningar Förnybara energiformer och deras placering (2012) Österbottens vindkraft och specialtransporter (2012) Naturabedömning (2013) Ovannämnda material finns tillgängligt på Österbottens förbunds webbplats: I samband med miljökonsekvensbedömningen (MKB) gjordes utredningar som också betjänar arbetet med att utarbeta en delgeneralplan och uppfyller kraven på planläggningen. Som källmaterial har också MKB-beskrivningen i sin helhet använts (som bilaga). Efter MKB-processen har bifogade utredning utarbetats: Terränggranskning av de ändrade kraftverksplatserna och jordkabelrutten. 37

114 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 4. DELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1 Planeringsskeden Planläggningsansökan till staden Meddelande om att planläggningen påbörjas i stadens planläggningsöversikt Utkast till delgeneralplan Första myndighetssamrådet Kungörelse om att delgeneralplanen anhängiggörs och program för deltagande och bedömning (PDB) samt planutkastet offentligt framlagt Beslut om behov av MKB Arbetsförhandling (NTM-centralen) MKB-förfarande Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen Arbetsförhandling (NTM-centralen) Förslag till delgeneralplan Hörande i förslagsskedet Deltagande och samverkan Inledningsskede och hörande i beredningsskedet Det första myndighetssamrådet hölls Vid mötet deltog representanter för följande myndigheter: Österbottens förbund Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten Kristinestad Österbottens museum Försvarsmakten Västkustens miljöenhet På mötet diskuterades naturutredningens tillräcklighet, kompletteringar av planens intressenter, luo-beteckningar i planutkastet, konsekvensbedömning och behov av en MKB-process. Utkastet till delgeneralplan och PDB var offentligt framlagda vid hörandet i beredningsskedet. Det kom åtta utlåtanden om planutkastdokumenten (Trafi, Fortum, Flygstaben, Österbottens museum, Fingrid, Västkustens miljöenhet, Österbottens förbund och NTM-centralen i Södra Österbotten). Nedan beskrivs hur utlåtandena om planutkastet har beaktats i förslagsskedet. Delgeneralplanens planbestämmelser har preciserats (bl.a. försvarsmakten, buller, byggbestämmelserna för vindkraftverk) I planbeskrivningen beskrivs hur vindkraftsparken ska anslutas till det externa elnätet Planens luo-beteckningar har kompletterats Utlåtandena har beaktats även då MKB-beskrivningen har utarbetats och material från MKB-beskrivningen har använts i planläggningsprocessen 38

115 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Planförslag Planeförslaget daterat har varit till offentligt påseende under tiden Över planeförslaget erhölls 10 utlåtanden och 4 anmärkningar. Som följande har redogjorts för hur responsen över planeförslaget har beaktats vid ändringar i förslaget. Eftersom inget beslut om byggnade har tagits för elstationen i Arkkukallio har planebeskrivningens punkt 5.8 (anslutning till elnät) justerats enligt följande: eller till Arkkukallio nya elstation som eventuellt byggs. tv-1 beteckningen (bullrets inverkan på fritidsbebyggelsen skall särskilt beaktas nattetid och att bullret skall vara reglerbart) har utökats till att gälla alla vindkraftverk (vindkraftverk nr 7 och 8 i planeförslaget ) så att konsekvenserna för fritidbostäderna inte är oskäliga under den tid de används. Planebeskrivningen kompletterad med ny bullersimulering på sammantagna läget för Ömossa + Uttermossa. 4.3 Intressenter Intressenterna har rätt att delta i planberedningen, bedöma dess konsekvenser samt framföra åsikter och ge utlåtanden om planen. Intressenterna definieras i MBL 62. Planens intressenter är markägarna samt de vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen samt dessutom myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenterna och kommunmedlemmarna bereds möjlighet att delta i planberedningen, bedöma planens konsekvenser och framföra sina åsikter om saken skriftligt eller muntligt. Följande parter informeras om delgeneralplanen: Alla kommuninvånare som berörs av saken markägare och invånare områdets vindkraftsaktör staden Kristinestads olika förvaltningsenheter och förtroendeorgan tekniska nämnden miljösektionen vid Västkustens tillsynsnämnd Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten områdesanvändning, ansvarsområdet för miljö och naturresurser, ansvarsområdet för näringar, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur Österbottens förbund Forststyrelsen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Österbottens museum Finlands skogscentral Skogsägarförbundet den lokala skogsvårdsföreningen Finlands viltcentral Fingrid Oyj Österbottens räddningsverk Försvarsförvaltningen och försvarsmakten Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Museiverket / landskapsmuseet Finavia TraFi Trafiksäkerhetsverket Storå kommun Uttermossa ungdomsförening rf Uttermossa jaktförening rf Finlands naturskyddsförbund, Österbottens distrikt 39

116 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Sydbottens Natur och Miljö rf den ornitologiska föreningen Suupohjan lintutieteellinen yhdistys ry miljöföreningen Suupohjan Ympäristöseura ry Kustens skogscentral telefon- och elbolag på området Intressentförteckningen kan vid behov kompletteras. 4.4 Beaktande av MKB-utlåtandet Följande tabell är en sammanställning av de synpunkter som kontaktmyndigheten tog upp i sitt utlåtande beträffande den fortsatta planeringen och hur de har beaktats i beredningen av planförslaget. Utlåtandet finns i bilaga 1. KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE I konsekvensbeskrivningen borde man ha använt den senaste informationen om situationen beträffande landskapsplan 2 I konsekvensbedömningen borde man ha utnyttjat YKR-registret. Konsekvenserna för bosättning och fritidsboende ska preciseras, även byggbegränsningar och tomtreserveringar samt kumulativa effekter Trafikkonsekvenser för vägnätet och invånarna ska kompletteras. En strykning av kraftverk 1 borde övervägas. Det ska undersökas om landsväg är lämplig för specialtransporter och transporter med tung trafik. Det framgår inte av beskrivningen hur överskottsjorden ska deponeras ÅTGÄRD Har uppdaterats i planbeskrivningen Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter från YKR och konsekvensbedömningen har kompletterats Planbeskrivningen har kompletterats med de nämnda trafikkonsekvenserna Deponeringen av överskottsjorden har beskrivits. En detaljerad plan för att åskådliggöra konsekvenserna ska utarbetas senare. Den ska också innehålla kontroll av andra djur En uppdatering av bullermodelleringen ska göras enligt de nya anvisningarna och enligt den förordning som eventuellt avges våren Planen ska dessutom innehålla bestämmelser för att förhindra skadliga bullerkonsekvenser Olägenheter av rörliga skuggor ska förhindras eller minskas t.ex. genom att stoppa kraftverken vid vissa tider En tillräcklig bedömning av de kumulativa effekterna hade förutsatt bättre samarbete mellan de olika projektörerna. Bedömningen ska kompletteras beträffande eventuella nya projekt. I planläggningsskedet ska man beakta de anledningar till oro som invånarna har framfört. Ett uppföljningsprogram utarbetas i samband med bygglovet Utarbetas enligt anvisningarna, bestämmelser för att minska bullerkonsekvenserna har lagts till i planen. Metoder att minska påverkan av rörliga skuggor har lagts till i planbeskrivningen. Bedömningen av kumulativa effekter har kompletterats i planbeskrivningen. De åsikter och utlåtanden som framkommit i MKB-processen har beaktats i planprocessen. 40

117 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 5. PLANLÖSNING 5.1 Utarbetade alternativ I miljökonsekvensbedömningen (MKB) har alternativ 0 och 1 för området utarbetats. I dem undersöks det totala antalet kraftverk som kan byggas, miljökonsekvenserna av dem och hur de kan passas in i landskapsbilden. Följande två alternativ har undersökts: Alternativ 0 I alternativ 0 (ALT 0) byggs den planerade vindkraftsparken på Uttermossaområdet i Kristinestad inte. Det här alternativet utgör jämförelsealternativ i bedömningen. Det innebär att motsvarande elmängd ska produceras någon annanstans och med andra elproduktionsmetoder. Alternativ 1 (ALT 1) På Uttermossaområdet i Kristinestad byggs en vindkraftspark med högst 8 vindkraftverk. Vindkraftverksenheterna har en effekt på cirka 2 3,6 MW. Kraftverken som ska bedömas har en tornhöjd på 140 m och totalhöjden är cirka 200 m. Planutkastet är baserat på alternativ 1, där små ändringar i planförslaget har gjorts under förfarandet för deltagande och bedömning och MKB-processen, framför allt för att minska konsekvenserna. 5.2 Flyghindertillstånd Planeringsområdet ligger utanför de områden där flyghinderbegränsning gäller. Vindkraftverk påverkar flygtrafikens smidighet och måste därför utrustas med flyghinderljus. Trafiksäkerhetsverket Trafi har tidigare beviljat Uttermossaprojektet flyghindertillstånd för fem kraftverk. I den fortsatta planeringen ska flyghinderutlåtanden dock begäras separat för varje slutgiltig kraftverksplats och därefter ska flyghindertillstånd för varje kraftverk ansökas. 5.3 Planens allmänna struktur och planbeteckningar Planområdet ligger i ett skogsområde i Uttermossa. Områdesreserveringen består också av ett vidsträckt jordoch skogsbruksområde. På planområdet har också områden som är viktiga för naturens mångfald märkts ut med stöd av skogslagen och vattenlagen. Vindkraftverken (8 st) är jämnt fördelade på planområdet och deras förläggningsplatser har anvisats som enskilda vindkraftverksområden inom vilka en liten flyttning av kraftverkens placering är möjlig vid byggplaneringen. Den högsta totalhöjden för kraftverken är dessutom angiven. I planen anges även infartsvägar och servicevägar till kraftverken samt ungefärlig placering av nya jordkablar (på områden där kablarna inte dras intill servicevägarna). Som planbeteckningar har använts de som anges i guiden Beteckningar och bestämmelser i generalplaner. Planbestämmelser: Enligt markanvändnings- och bygglagen 77 a bestäms att då den här delgeneralplanen har vunnit laga kraft, kan staden bevilja bygglov för de vindkraftverk som ingår i planen. De jordkablar som behövs för vindkraftsparkens interna elöverföring ska i regel placeras i anslutning till befintliga vägar samt nya servicevägar. Projektet ska ha Försvarsmaktens godkännande innan beslut om bygglov för vindkraftverken kan fattas. 41

118 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Innan varje enskild vindkraftverksenhet byggs ska flyghindertillstånd för kraftverket enligt luftfartslagen (1194/2009) 165 finnas. Beteckningar som anger områdenas särskilda egenskaper: Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. I naturtillstånd, trädfattig mosse (SkogsL 10 ). Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. Bäck i naturtillstånd, värdefullt småvatten (VattenL) och bäckens näromgivning (SkogsL 10 ). Med beteckningar anvisas en trädfattig mosse och omgivningen kring en bäck i naturtillstånd på planeringsområdet, eftersom de motsvarar det som avses i skogslagen och klassas som särskilt viktiga livsmiljöer med tanke skogarnas mångfald. Bäcken, som är i naturtillstånd, motsvarar ocskå det som avses i vattenlagen. Beteckningarna är baserade på de naturutredningar som har gjorts på området, bilaga 3. Beteckningar som beskriver områdenas användningsändamål: Jord- och skogsbruksdominerat område där vindkraftverk får placeras. Med beteckningen anvisas främst områden avsedda för jordoch skogsbruk. På området får vindkraftverk placeras på de områden som särskilt är anvisade för dem samt servicevägar, tekniska nätverk och monteringsområden. På området tillåts byggande som betjänar jordoch skogsbruk. Beträffande jordoch skogsbruk avses småskaligt byggande, exempelvis maskinförvaringsutrymmen och byggnader för torkning av virke och ved. Område för vindkraftverk som ska byggas med särskilt beaktande av hur fritidsbosättningen i omgivningen påverkas av bullret nattetid. Bullret från kraftverket ska kunna regleras så att bullerpåverkan vid fritidsbostäderna inte blir oskälig under den tid som fritidsbostäderna används. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Cirkeln med ett kryss i mitten av området avser vindkraftverkets riktgivande placering. Vindkraftverkets totala höjd får vara högst 210 meter. Kraftverkets rotorblad och konstruktioner får inte sträcka sig utanför tv-området. Vindkraftverkens stomme ska byggas som en cylindrisk konstruktion. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig och ljus. Målet för delgeneralplanens område är att bygga 8 vindkraftverk med en effekt på 2 3,6 MW per vindkraftverk. Vindkraftverkets totala höjd är högst 210 m. Vindkraftverkens förläggningsplatser är anvisade som områden för ett vindkraftverk. En liten flyttning av kraftverkets placering inom byggområdet är möjlig vid byggplaneringen. Vindkraftverkets nummer. 42

119 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Riktgivande ny jordkabel. Med beteckningen anvisas vindkraftsparkens interna elöverföring från vindkraftverken till en elstation utanför vindkraftsparken. Befintlig vägförbindelse. Riktgivande dragning av en ny vägförbindelse eller en vägförbindelse som kräver betydlig förbättring. Med beteckningen anvisas riktgivande läge för nya servicevägar som ska byggas till vindkraftverken. 5.4 Dimensionering och dess grunder Planområdets totalareal är cirka 2,4 km 2, där det alltså ska finnas 8 vindkraftverk och lika många vindkraftverksområden. De främsta utgångspunkterna för dimensioneringsgrunderna är att avståndet mellan vindkraftverken ska vara minst meter, avståndet till bosättning och fritidsbosättning ska huvudsakligen vara minst 0,9 kilometer och konsekvenserna för landskapet, naturen och fåglarna ska beaktas. 5.5 Fullföljande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen Genom att förverkliga projektet främjas ett fullföljande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Om vindkraftsparken förverkligas, ökas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor och samtidigt minskas utsläppen av växthusgaser från elproduktionen. Vindkraftverken är planerade att byggas så koncentrerat som det i tekniskt-ekonomiskt hänseende är möjligt i enheter som omfattar flera kraftverk. Genom att befintliga trafikförbindelser och en befintlig högspänningsledning utnyttjas blir behovet av nya trafikoch energiförsörjningsnät litet. Vindkraftsprojektet utgör inget hinder för utveckling av användningen av naturen för rekreation eller natur- och kulturturism. Bevarandet av nationellt värdefullt kulturoch naturarvs värden äventyras inte. Särskild vikt har fästs vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Konsekvenser som gäller andra i de riksomfattande målen för områdesanvändningen nämnda allmänna och särskilda målen (t.ex. landskap, näringar, växtlighet, fauna m.m.) har behandlats i samband med konsekvensbedömningen av respektive ämnesområde. 5.6 Förhållande till landskapsplanen I Österbottens andra etapplandskapsplan har planeringsområdet huvudsakligen anvisats som område för vindkraftverk (tv-1). I den första etapplanen, som behandlade kommersiell service, finns inga beteckningar på planeringsområdet eller i dess närhet. I Österbottens landskapsplan har inga områdesreserveringar gjorts på planområdet. I närheten av Tönijärvi söder om planeringsområdet är ett rekreationsmål utmärkt och längre mot nordost finns avgränsningen av ett Project Aqua-vattendrag. I planen är kraftverken placerade så att de inte ska orsaka olägenheter för ett förverkligande av de funktioner som anges i landskapsplanen, på området eller i dess näromgivning. Genom konsekvensbedömningen har det undersökts att rekreationsanvändning kan ske trots den lösning som delgeneralplanen innebär. 5.7 Planförslagets förhållande till planutkastet Efter utkastskedet och MKB-processen har kraftverksområdena (tv) flyttats längre från bebyggelsen för att minska påverkan. Andra ändringar beskrivs i kapitel

120 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Delgeneralplaneområdets gräns enligt planförslaget Riktgivande jordkabel enligt planförslaget Delgeneralplaneområdets gräns enligt planutkastet Riktgivande jordkabel enligt planutkastet Vindkraftverksområde enligt planförslaget Riktigivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som kräver betydlig förbättring enligt planförslaget Vindkraftverksområde enligt planutkastet Riktgivande ny vägförbindelse som kräver betydlig förbättring enligt planutkastet Figur 28. Ändringar från planutkast till planförslag. 44

121 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 5.8 Anslutning till elnätet Elöverföringen från vindkraftverken till elstationen kommer att ske med 20 kv jordkablar. Jordkablarna grävs ned i marken till cirka 0,7 meters djup och de placeras huvudsakligen i anslutning till servicevägarna. Om kabeln eventuellt måste dras under Töniluoma grävs kabeln antingen ned med grävmaskin på bäckens botten eller alternativt monteras den under bäckens botten med hjälp av riktningsborrning utan att bäcken alls påverkas. Metoden att montera kabeln (grävning, sprängning, nedtryckning) beror på markens beskaffenhet. Kablarna dras och kopplas till en transformatorstation (elstation) som ska byggas utanför vindkraftsområdet. Den el som vindkraftverken producerar ska där transformeras till lämplig spänning för elöverföringen ut från området. Jordkablarna kopplas antingen till den kommande norra elstationen som ska byggas för Ömossa vindkraftspark eller till en ny eventuellt byggt elstation i Arkkukallio. Från Ömossa elstation kommer EPV Vindkraft Ab att bygga en ny 110 kv kraftledning till Fingrids nya elstation som byggs norr om Kristinestad. Från Ömossa delgeneralplaneområde till Dagsmark ska ledningen gå i en 15 km lång, ny terrängkorridor. Från Dagsmark till Bötombergen (5 km) och därifrån vidare till den nya elstationen (13 km) placeras den nya ledningen i samma terrängkorridor som redan befintliga ledningar, antingen på samma stolpar eller intill dem. I Arkkukallio-alternativet dras jordkablarna cirka 400 meter i obebyggd skogsterräng och resterande 1700 meter intill en befintlig skogsbilväg. Det finns funderingar på en ny elstation i Arkkukallio (110/400 kv) intill kraftledningen Kristinestad Ulvsby för flera vindkraftsprojekts behov (bl.a. UPM Kymmene Oyj:s vindkraftspark i Mikonkeidas och Triventus Ab:s vindkraftspark i Västervik). Via en sådan ny elstation kan elöverföringen från vindkraftsparkerna kopplas till riksnätet. Ömossa vindkraftsparks 20/110 kv elstation Arkkukallio 110/400 kv elstation ALT 1 ALT 2 Figur 29. Alternativ ALT 1 och ALT 2 för Uttermossa vindkraftsprojekts externa elöverföring. I båda alternativen är det fråga om en 20 kv jordkabel (områdesavgränsningen och kraftverkens placering i figuren motsvarar dem som fanns i MKB-processen). 45

122 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 6. KONSEKVENSBEDÖMNING Konsekvensernas ursprung, influensområde samt möjliga risk- och störningssituationer har beskrivits närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. I beskrivningen finns också en beskrivning av kraftverkskonstruktionen och behövliga tillstånd. 6.1 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Buller Bullerkonsekvenserna från Uttermossa vindkraftsprojekt bedömdes utgående från modellerade bullernivåer. För modelleringen har en separat rapport utarbetats. Där presenteras närmare uppgifter om beräkningsmodellen, hur modelleringen har gjorts, utgångsinformation och beräkningsparametrar. Projektets bullerkonsekvenser har tidigare undersökts bl.a. i MKB. Modelleringen gjordes enligt Miljöministeriets anvisningar 2/2014 Modellering av buller från vindkraftverk med de beräkningsparametrar som anges i rapporten. Bullermodelleringarna har gjorts med bullerberäkningsprogrammet SoundPlan 7.3 och med bullerberäkningsmodellen ISO Den terrängmodell som användes i beräkningen skapades utgående från numeriskt material från Lantmäteriverket där det finns höjdkurvor med 2,5 meters mellanrum. I modellen beaktades inte byggnader eller träd. Lågfrekvent buller bedömdes med en metod enligt DSO 1284 och MM:s anvisning 2/2014. Inget slutgiltigt beslut har fattats om vilken vindkraftverksmodell som ska byggas. Beräkningarna gjordes enligt en navhöjd på 140 m. För modelleringen valdes en ljudeffektnivå på L WA 104,5 db, vilket är garanterat bullerutsläppsvärde för t.ex. Nordex N131/3000. Ljudets frekvensfördelning antogs vara värden som beräknats som ett medeltal av olika kraftverksleverantörers värden. Vid beräkning av lågfrekvent buller användes ett tersspektrum baserat på uppgifter om Vestas kraftverk V126 i litteraturen. Tersvärdena skalades så att de motsvarade en total ljudeffektnivå på L WA 104,5 db. Flera kraftverksmodeller kan köras med s.k. bullerreduktion som påverkar bullret från vindkraftverken. I modelleringen undersöktes därför också bullerreduktionens inverkan på bullersituationen. De bullerreduktioner som användes i modelleringen är baserade på uppgifter om kraftverksmodellen Nordex N131/3000. Miljön på Uttermossa projektområde används i nuläget främst för jordoch skogsbruk och på projektområdet eller i dess omgivning finns inga betydande bullerkällor. Trafiken samt maskinerna som används i jordoch skogsbruket ger tidvis upphov till buller, men projektområdet och dess omgivning är som helhet ett mycket fridfullt område. Vid stranden av Tönijärvi sydost om projektområdet finns några enstaka fritidsbostäder, men detta område är inte planlagt som fritidsbostadsområde. Fast bosättning finns i Uttermossa byområde nordväst om projektområdet. Under byggtiden ger arbetet upphov till buller i någon mån. Byggtiden är dock relativt kort och därför bedöms bullerpåverkan bli liten. Under driften orsakas buller främst av vindkraftverken, men alldeles intill luftledningarna kan det också uppkomma ljud i omgivningen. Då kraftverken tas ur bruk kommer trafiken och rivningsarbetet att orsaka buller. För närvarande styrs planeringen av vindkraftverk i fråga om buller av de allmänna riktvärdena för bullernivån enligt statsrådets beslut 993/1992 samt de föreslagna planeringsriktvärdena i MM:s anvisning Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012). Det finns anvisningar om bullernivåerna inne i bostäder i anvisningarna om boendehälsa bl.a. beträffande lågfrekvent buller samt medelljudnivåerna dagtid och nattetid. En förordning om vindkraftverkens bullernivåer träder i kraft

123 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Tabell 6. Allmänna riktvärden för bullernivån enligt SRb 993/1992. L Aeq, högst Utomhus Dag (07 22) Natt (22 07) Områden för boende, rekreationsområden i tätorter och i deras 55 db 50 db 1) omedelbara närhet samt områden som betjänar vårdinrättningar eller läroanstalter Nya bostadsområden, rekreationsområden i tätorter och i deras 55 db 45 db 1) omedelbara närhet samt områden som betjänar vårdinrättningar eller läroanstalter Områden för fritidsbosättning 3), campingområden och rekreationsområden 45 db 40 db 2) utanför tätorter samt naturskyddsområden Inomhus Bostads-, patient- och inkvarteringsrum 35 db 30 db Undervisnings- och möteslokaler 35 db - Affärs- och kontorsrum 45 db - 1) Nattriktvärdet tillämpas inte på områden som betjänar läroanstalter 2) Nattriktvärdet tillämpas inte på sådana naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer nattetid 3) På områden som används för fritidsboende i tätorter kan riktvärdena för boendeområden tillämpas L Aeq = bullrets A-viktade medelljudnivå (ekvivalentnivå) Tabell 7. Planeringsriktvärden beträffande utomhusbuller från vindkraftverk. L Aeq Dag (07 22) L Aeq Natt (22 07) På områden för boende, områden för fritidsboende i 45 db 40 db tätorter, rekreationsområden På områden för fritidsboende utanför tätorter, campingområden, 40 db 35 db naturskyddsområden* På andra områden (t.ex. industriområden) tillämpas ej tillämpas ej * nattriktvärdet tillämpas inte på naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer nattetid Tabell 8. Statsrådets förordning om riktvärden för bullernivån från vindkraftverk, träder i kraft bullernivå utomhus L Aeq dagtid kl bullernivå utomhus L Aeq nattetid kl fasta bostäder 45 db 40 db fritidsbostäder 45 db 40 db vårdinrättningar 45 db 40 db läroanstalter 45 db rekreationsområden 45 db campingområden 45 db 40 db nationalparker 40 db Enligt bullermodelleringen (figur 31) finns inte ett enda hus som är fast tbebott inom bullerzonen L Aeq db. En fritidsbostad vid norra delen av Tönijärvi finns inom bullerzonen L Aeq db. En ensam fritidsbostad vid östra stranden av Tönijärvi ligger dessutom inom bullerzonen L Aeq db. Då bullerreduktion används på kraftverken 7 och 8 så att ljudeffektnivån sänks till 102,5 db och de andra kraftverkens ljudeffektnivå är 104,5 db blir bullernivån vid alla fritidshus och bostadshus mindre än 40 db. Två fritidsbostäder vid Tönijärvi ligger inom bullerzonen db. Då alla vindkraftverk producerar maximala bullerutsläpp blir bullernivån vid en fritidsbostad vid Tönijärvi högre än det planeringsriktvärde som gäller nattetid och högre än nattriktvärdet 40 db enligt Srb 993/1992. Då bulleralstringen begränsas ligger bullernivåerna under planeringsriktvärdena vid de fasta bostädernaoch vid de enstaka fritidsbostäderna. Lågfrekvent buller beräknades vid två receptorpunkter, av vilka receptorpunkt A låg vid fritidsbostaden vid norra delen av Tönijärvi och receptorpunkt B vid närmaste bostadshus i nordväst. De beräknade, inte frekvensvägda tersnivåerna inomhus understiger de nattriktvärden som anges i Anvisningar om boendehälsa. 47

124 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Det är skäl att beakta att väderförhållandena har en betydande inverkan på uppkomsten och spridningen av buller från vindkraftverk. I flera jämförelser har de uppmätta bullernivåerna oftast visat sig ligga under de bullernivåer som modelleringarna förutser. De bullerområden man kommer fram till i bullermodelleringarna beskriver situationen vid medvind. De förhärskande vindriktningarna på projektområdet är från sydväst och söder, varvid bullerspridningen berör främst obebodda skogsområden, inte områden med bostäder och fritidshus. Ljudnivå db(a) Förklaringar vindkraftverk fast bostad ej fast bebodd fritidsbostad ödehus Bullerzoner, L Aeq Beräkningsmodell ISO Beräkningshöjd +4 m Uttermossa vindkraftspark Skala 1:30000 Figur 30. Bullermodellering, vindkraftverkens ljudeffektnivå 104,5 db 48

125 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK PLANBESKRIVNING Ljudnivå db(a) Förklaringar vindkraftverk: standard Lwa 104,5 db vindkraftverk: Mod 4 Lwa 102,5 db fast bostad ej fast bebodd fritidsbostad ödehus Bullerzoner, LAeq Beräkningsmodell ISO Beräkningshöjd +4 m Uttermossa vindkraftspark Skala 1: Bulleroptimering Figur 31. Bullermodellering, vindkraftverken 7 och 8 har en ljudeffektnivå på 102,5 db och de övriga 104,5 db 49

126 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering L Leq (db) DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Reseptori A, ulkomelu Receptor A, utomhusbuller Reseptori A, sisämelu Receptor A, inomhusbuller Reseptori B, ulkomelu Receptor B, utomhusbuller Reseptori B, sisämelu Receptor B, inomhusbuller Inomhusbuller enl. anv. för boendehälsa Asumisterveysohje sisämelu , Frekvensband Taajuuskaista (Hz) Figur 32. Beräkningsresultat för lågfrekvent buller vid receptorpunkterna Rörliga skuggor Det område där rörliga skuggor kan förekomma i omgivningen kring de planerade vindkraftverken (enligt MM:s anvisning 4/2014) och förekomstfrekvensen har beräknats med modulen Shadow i programmet EMD WindPro 2.9. Modellen beräknar hur ofta och i hurudana perioder en viss plats drabbas av rörliga skuggor från vindkraftverk. Kartor över zoner med rörliga skuggor har gjorts enligt den verkliga situationen (Real case) där uppgifter om områdets vind- och solförhållanden beaktas. Real Case fås då man från den teoretiska maximala mängden rörliga skuggor (Worst Case) gör avdrag på basis av uppgifterna om solförhållanden och driftstimmar (per vindriktningssektor). Som uppgifter om solförhållandena användes medelvärdena från Meteorologiska institutets väderstation på Valsörarna i Korsholm samt uppgifter om vindriktningens fördelning från Björneborgs flygplats väderstation under den meteorologiska referensperioden I den här beräkningen har det antagits att kraftverkets rotor rör sig 80 % av årets timmar. I beräkningen antogs vindkraftverkets navhöjd vara 140 meter och rotorns diameter 120 meter. I flera länder finns gränsvärden eller rekommendationer för godtagbar mängd rörliga skuggor. Till exempel i Tyskland i en så kallad verklig situation (Real Case) ska mängden rörliga skuggor begränsas till åtta timmar om året. I Danmark tillämpas i allmänhet ett gränsvärde på högst tio timmar om året i den verkliga situationen. I Sverige är motsvarande rekommendation för verkliga rörliga skuggor högst åtta timmar om året och 30 minuter per dag. I Finland finns inga egentliga fastställda gränsvärden eller rekommendationer för rörliga skuggor. I Miljöministeriets anvisningar Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012) konstateras att det är skäl att som hjälp vid konsekvensbedömningen använda andra länders rekommendationer om begränsning av rörliga skuggor. I planeringsområdets näromgivning finns inga existerande vindkraftverk som i nuläget kunde ge upphov till rörliga skuggor i projektområdets omgivning. Nordväst om projektområdet finns fasta bostäder, likaså i sydost. Vid stranden av Tönijärvi finns tre fritidshus samt ett bostadshus som används som fast bostad. Inga skyddsområden finns inom det område som kan påverkas av rörliga skuggor från vindkraftverken. 50

127 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Enligt modelleringen ligger ett bostadshus nordväst om projektområdet på gränsen för den zon där rörliga skuggor förekommer 10 timmar om året. Detta bostadshus ägs av den som ansvarar för vindkraftsprojektet. Nordväst om området vid ett hus som används som fast bostad samt vid ett ödehus kommer rörliga skuggor att förekomma mer än 8 timmar men mindre än 10 timmar om året. På de här husens gårdsplaner begränsar träd och uthusbyggnader de rörliga skuggornas inverkan, och skuggorna förekommer under några morgontimmar under början av hösten och våren. Vid norra delen av Tönijärvi finns en fritidsbostad vid gränsen av zonen där rörliga skuggor förekommer 8 timmar om året. Vid bedömning av den verkliga påverkan av rörliga skuggor måste man komma ihåg att modelleringen inte beaktar att skogen skymmer eller att byggnader minskar påverkan av rörliga skuggor. Om vindkraftverken inte syns till exempel från gårdsplanerna, kommer de inte heller att ge upphov till några rörliga skuggor på den platsen. Rörliga skuggor förekommer endast när kraftverken är i drift, då de snurrar, och uppkomsten av skuggor beror på väderförhållandena. Vid en viss betraktelsepunkt kan rörliga skuggor observeras endast vid vissa belysningsförhållanden och vid vissa tidpunkter på dygnet. Enligt synlighetsanalysens karta omges byggnaderna nordväst om projektområdet till största delen av åkrar och på området syns flera vindkraftverk, även om träden vid gårdsplanen ställvis kan begränsa sikten mot vindkraftverken. Vid stranden av Tönijärvi är de vindkraftverk som kan ge upphov till rörliga skuggor huvudsakligen synliga. Enligt modelleringen av rörliga skuggor ger Uttermossa vindkraftsprojekt inte upphov till någon betydlig exponering för rörliga skuggor vid de fasta bostäderna i närområdet. Påverkan av rörliga skuggor från vindkraftverken kan minskas om kraftverkens exakta läge justeras inom vindkraftverksområdet i planen samt genom val av kraftverk. Påverkan kan också lindras med tekniska metoder, som innebär att vissa kraftverk utrustas med ett system som minskar uppkomsten av rörliga skuggor. Med ett sådant system kan ett vindkraftverk styras så att det stoppas vid vissa tidpunkter. Timmar med rörliga skuggor per år, Real case beräkning - navhöjd 140 m - rotordiameter 120 m 8 timmar skuggor per år 10 timmar skuggor per år 30 timmar skuggor per år Vindkraftverk Byggnader fast bostad ej fast bebodd fritidsbostad ödehus Figur 33. Modellering av rörliga skuggor, real case. 51

128 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Jakt Den ökade mänskliga aktiviteten medan vindkraftsparken byggs kan leda till att speciellt det större viltet söker sig till lugnare områden. Om byggarbetet pågår under jakttiden kan jaktbytet eventuellt bli mindre än normalt. Inverkan kan dock huvudsakligen bedömas bli tillfällig och djuren kommer att återvända efter att störningarna av byggarbetet har minskat. Undersökningar av hjortdjurens beteende i närheten av vindkraftverk tyder på att kraftverkens direkta inverkan under driften, t.ex. buller och visuellt störande faktorer, som helhet sett har ganska liten inverkan och älgarna verkar inte i någon högre grad vara skygga för kraftverkskonstruktioner i livsmiljön. En utredning om småvilt (hare, rådjur och räv) visade inte på några skillnader i bl.a. mängden spillning och spår, dvs. djurens spridning eller användning av livsmiljön på vindkraftsområden och referensområden (Menzel & Pohlmeyer 1999). Utredningen visade också att det inte fanns några skillnader i mängden och fördelningen av spår/spillning inom m radie från ett vindkraftverk (Menzel & Pohlmeyer 1999). På planeringsområdet har både vindkraftverken och servicevägarna samt kraftledningarna placerats på kalavverkade områden och i andra främst behandlade miljöer så att omfattningen av förändringarna i livsmiljön till följd av projektet samt bl.a. fragmenteringen av skogarna kan förhindras så mycket som möjligt. Liknande konsekvenser som uppkommer under byggtiden bedöms även uppkomma då vindkraftsparken tas ur bruk och kraftverken ska rivas och transporteras bort. Jakt och viltvård kan fortsätta på området också efter att vindkraftverken har byggts. Projektet kan i någon mån påverka närmast arrangemangen vid älgjakt. Jaktföreningarna måste kontrollera skottlinjerna och de eventuella jakttornens placering så att kraftverken inte skadas och risken för rikoschetter kan elimineras. Att jaga hönsfåglar med gevär genom toppfågeljakt kan också i vissa fall försvåras om vindkraftverkens konstruktioner ligger inom de huvudsakliga skottsektorerna för den här jaktformen. Konsekvenserna minskas av att t.ex. toppfågeljakt för närvarande inte är en särskilt betydelsefull jaktform på planeringsområdet och skottlinjerna vid älgjakt relativt lätt kan anpassas till vindkraftverken. 6.2 Konsekvenser för jordmån och berggrund, vatten, luft och klimat Bearbetningen av jordmån och berggrund blir lokal och berör vindkraftverkens fundament- och fältområden, vägförbindelser och i någon mån områdena där jordkabeln ska dras. På planeringsområdet kommer en egen serviceväg att byggas till varje vindkraftverk. Kring servicevägen måste träden röjas bort på ett meter brett område. De befintliga vägförbindelserna och körspåren kommer att utnyttjas i så hög grad som möjligt. Cirka 2,5 kilometer befintlig väg eller körspår kommer att förbättras. Helt ny serviceväg i en ny terrängkorridor kommer att byggas på uppskattningsvis 3,3 kilometer. Vägarna kommer att vara grusbelagda och cirka sex meter breda, frånsett kurvorna där vägen breddas beroende på kurvradien. I kurvorna kan man på grund av de långa transporternas utrymmesbehov bli tvungen att röja undan träden på ett bredare område. Vägarna har i mån av möjlighet placerats på bärande morän- och bergsområden. Ytjorden tas bort från väglinjerna, vägbottnen jämnas ut och som byggnadsmaterial används morän och kross eller motsvarande material. På steniga och bergiga ställen måste underlaget sprängas för att det ska gå att få vägen tillräckligt jämn. Om vägar måste byggas på underlag med sämre bärförmåga (torv, lera) görs massabyte för att bärförmågan ska bli tillräcklig. I samband med att vägarna byggs kommer jordkablar att dras längs vägarna till varje kraftverk. Mellan kraftverk 3 och 4 byggs dessutom en jordkabelförbindelse (utan serviceväg). Marken bearbetas också på vindkraftverkens byggområden. Området som behövs för att bygga och resa ett kraftverk är ungefär en halv hektar. De största åtgärderna där gäller platsen där själva fundamentet för kraftverket ska anläggas. Fundamentets areal är cirka 25 m x 25 m och höjden är 1 3 meter. De fältområden som ska bearbetas vid kraftverksplatserna utgör totalt en areal av cirka 4,8 ha. Om servicevägarnas andel räknas med blir det totalt 8,3 ha som ska bearbetas. För att bygga servicevägar, kraftverk och omgivande områden för resningsarbetet kring kraftverken krävs stora mängder jordoch stenmaterial. Materialet skaffas delvis från platser utanför planeringsområdet, en del fås direkt på byggområdet i form av skärningsmassor. Enligt uppskattningar baserade på utredningsplanen kommer det att behövas cirka m 3 teoretisk volym krossat stenmaterial för att bygga vägnätet och monteringsfälten. 52

129 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Utanför vägnätet, kabelförbindelserna och vindkraftverkens fundament som ska byggas påverkar projektet inte jordmånen eller berggrunden. Sten- och jordmaterial som behövs från platser utanför planeringsområdet skaffas i enlighet med marktäktslagen och miljöskyddslagen från tillståndspliktiga täkter. Dessa anläggningars täktverksamhet och miljökonsekvenser har undersökts i deras egna tillståndsprocesser. I det här skedet av projektprocessen är det ännu inte klarlagt varifrån stenmaterial kommer att tas, utan detta avgörs i samband med byggnadsplanen och då projektet ska förverkligas, då olika materialleveranser konkurrensutsätts. De jordmassor som skalas bort på området används senare för att återställa och eftervårda området. Serviceåtgärderna och de oljor som används i vindkraftverken utgör ingen påtaglig risk för förorening av marken. Efter att vindkraftverkens drift har upphört rivs konstruktionerna och området återställs på lämpligt sätt. Konsekvenserna för jordmån och berggrund bedöms bli måttliga. Konsekvenserna för jordmån och berggrund är permanenta, men de är lokala och infaller huvudsakligen under byggtiden. Inom influensområdet finns inga geologiska objekt eller områden som är klassificerade som värdefulla. På planområdet finns inga klassificerade grundvattenområden. Närmaste grundvattenområden är Kärjenkoski A ( A, I klass) och B ( B, II klass), som finns cirka 2,7 kilometer öster om närmaste kraftverk. Kallträskinkangas I klass grundvattenområde ligger cirka nio kilometer söder om projektområdet. Vindkraftsparkens område står inte i strömningsförbindelse med grundvattenområdet. På planeringsområdet finns en hushållsvattenbrunn vid västra änden av åkern Uusikytö. Därifrån hämtar de fritidsboende dricksvatten under semestertiden. På vindkraftsparkens område är skiktet med lös jord mycket tunt och berget kommer i dagen på vidsträckta områden, vilket innebär att största delen av nederbörden rinner bort från området i form av ytvatten. En liten del av nederbörden infiltreras i marken och blir till grundvatten. Grundvattnet rinner endast korta sträckor i den tunna jordmånen och på det bergiga området uppkommer ingen vidsträckt, enhetlig grundvattenförekomst. I sänkorna rinner grundvattnet ut i dikena. Grundvattnet kommer inte nämnvärt att påverkas av att en vindkraftspark byggs. Jordbyggnadsarbetena på området kan orsaka små förändringar i vattnets strömningsvägar eller vattennivån i marken vid byggplatserna. Under driften innehåller kraftverkens växellådor och lager hundratals liter olja, som i fall av mycket allvarliga störningar (t.ex. konstruktionsfel eller om ett vindkraftverk välter vid en jordbävning) kan läcka ut i marken. Sådana allvarliga störningar är dock mycket ovanliga och sannolikheten för en sådan händelse är mycket liten. Genom planeringsområdet rinner bäcken Töniluoma, som till största delen är en fåra som en gång i tiden grävts och senare rensats och rätats ut i samband med torrläggningen av mossarna. Den är utmärkt med beteckningen luo-4 i planen (område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald). Vid åkerområdet Uusikytö förändras Töniluoma och blir en fåra i naturtillstånd. Där har inga grävningar gjorts och fåran är mest representativ på båda sidorna om Uttermossavägen, där den slingrar sig naturligt meanderlikt och den hårda bottnen är täckt av grus och sten. En stor del av kraftverkens fundament byggs i närheten av små dikade områden som småningom leder sitt vatten till Töniluoma. I Töniluomas omedelbara närhet (ca 100 m) har dock inga fundament planerats, vilket innebär att flödet i fåran inte utsätts för några stora avrinningsförändringar. Jordmånen på fundamentplatserna består huvudsakligen av grov mineraljord, varvid partiklarna av fast substans är stora och inte sprids särskilt lätt. Därför kan man anta att endast en mycket liten del av belastningen av fast substans från byggområdet och näringsämnen som är bundna till den fasta substansen kommer ut i vattendragen största delen blir kvar i den omedelbara närheten av byggplatserna i de omgivande dikena och dräneringsdikena. Olägenheten av detta har bedömts sakna betydelse och den är mycket kortvarig med tanke på småvattnen. Påverkan under driften är också mycket liten, eftersom risken för oljeläckage från kraftverken är mycket liten och kan inträffa bara i extrema undantagsfall. Nedläggningen av driften bedöms ge upphov till ännu mindre konsekvenser än byggtiden. Servicevägen som ska byggas korsar Töniluoma på två ställen där fåran dock är grävd och uträtad och har förlorat sin karaktär av en fåra i naturtillstånd. För att bygga en serviceväg över Töniluoma krävs bl.a. en tillräckligt stor brotrumma så att vattnet inte börjar dämma upp bäckens övre lopp på grund av den byggda vägen. Denna byggåtgärd har mycket liten inverkan på Töniluoma och över huvud taget på ytvattnets kvalitet. Påverkan bedöms bli mycket kortvarig och kan eventuellt märkas i form av tillfällig grumling av vattnet. Också annars bedöms olägenheterna av vägbygget bli små och kortvariga. Där vägarna byggs över fårorna används trummor dimensionerade för tillräckligt stor vattenföring. Därför orsakar vägarna ingen uppdämning eller 53

130 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING förändringar i områdets vattenbalans och vattenstånd vid normal vattenföring. Vid eventuella högvattenflöden räcker fårans normala vattenledningsförmåga inte till utan fåran svämmar över, trots brokonstruktionerna. Perioderna med översvämningar är dock kortvariga och är en del av fårornas naturliga flödescykel. Det bedöms inte uppstå någon inverkan på ytvattnet under driften. Vid extrema störningssituationer (t.ex. konstruktionsfel eller om ett vindkraftverk välter på grund av en jordbävning) ger oljorna i kraftverket upphov till en risk för att ytvattnet ska förorenas. Elöverföringen mellan kraftverken ska ske med jordkablar som grävs ned till minst cirka 0,7 meters djup. Kabeldiket täcks omedelbart efter att kabeln lagts ned. På så sätt kan inget ytvatten rinna långa sträckor längs öppna diken. Jordkablarna grävs ned främst i anslutning till servicevägarna som ska byggas. Dragningen av en jordkabel under Töniluoma kommer att ske genom att den grävs ned med grävmaskin tillräckligt djupt i fårans botten så att kabeln inte belastas av vattenflödet, eller också görs riktningsborrning för jordkabeln under fåran så att ingen grävning i fåran behöver göras. Dessutom kan jordkabeln dras över Töniluoma med hjälp av skyddsrör i luften eller med en sluten stålhylla. Inget av alternativen anses ge upphov till skadliga konsekvenser för ytvattnet eller småvattnens naturtillstånd. Elöverföringen anses inte påverka ytvattnet under vindkraftsparkens drift. Kablarna för elöverföringen orsakar t.ex. inga oljeutsläpp som kunde komma ut i vattendragen. Åtgärderna vid servicearbeten bedöms inte heller påverka tillståndet i ytvattnet. Vindkraften påverkar klimatet och luftkvaliteten genom att den ersätter och minskar sådan energiproduktion som ger upphov till utsläpp. Projektet uppskattas leda till en årlig minskning av koldioxidutsläppen med cirka ton, vilket motsvarar cirka 1 % av utsläppen av växthusgaser i Österbotten. Elproduktion med vindkraft ger under driften inte alls upphov till några utsläpp av växthusgaser som påskyndar klimatförändringen såsom koldioxid. Med vindkraftsparkens hjälp kan man alltså bidra till att stävja klimatförändringen. Detta uppnås speciellt om man med hjälp av vindkraftsparken kan ersätta energikällor som ger upphov till utsläpp av växthusgaser, till exempel fossila bränslen eller torv. Allmänt bedöms det att vindkraften kommer att ersätta i första hand energiformer med högre produktionskostnader, speciellt kolkondens- eller naturgasbaserad elproduktion, vilka också ofta påverkar klimatförändringen mest. Allmänt har en vindkraftspark uppskattats producera den energimängd som går åt till att bygga den och ta den ur bruk i genomsnitt inom 4 6 månader, då man förutom den egentliga vindkraftsparken också beaktar behövliga kraftledningar, elstationer och andra konstruktioner. Därefter producerar vindkraftsparken el som kan anses direkt minska utsläppen av växthusgaser från energiproduktionen. 6.3 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Vegetation och naturtyper Delgeneralplanen stöder ett bevarande av värdefulla naturobjekt och naturens mångfald. Att planen fullföljs bedöms inte orsaka några kännbara konsekvenser för mångfalden i vegetationen, naturtyperna eller de livsmiljöer som naturen erbjuder. På områdena där vindkraftverken och servicevägarna ska byggas finns enligt förhandsuppgifter och de utredningar som gjorts inga sådana naturtyper som avses i naturvårdslagen 29, värdefulla livsmiljöer som avses i skogslagen 10, värdefulla småvatten som avses i vattenlagen 11, hotade naturtyper eller livsmiljöer för hotade organismarter. Skogarna på de områden där vindkraftverk och servicevägar ska byggas utnyttjas intensivt i skogsbruket och innehåller gallringsbestånd av olika åldrar, där undervegetationen består av ordinära arter som är typiska för det växtgeografiska området. Planeringsområdets och näromgivningens värdefullaste naturobjekt är granskogen som är i naturtillstånd längs Töniluoma samt den till största delen odikade öppna Stormossen. På dessa platser har i planen inte anvisats några vindkraftverk som kunde hota de här objektens särdrag. Dessa objekt har planbeteckningen luo (område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald). 54

131 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING I planen har tre alternativa rutter reserverats där medelspänningskablarna från vindkraftverken ska korsa Töniluoma. Jordkabeln korsar Töniluoma en gång på en plats där fåran är i naturtillstånd. Där kan kabeln dras under bäcken genom riktningsborrning utan att sjäva fåran behöver röras. Ett annat ruttalternativ är att dra jordkabeln i Uttermossavägens dikesslänt på platsen där den ska dras under Töniluoma. I det tredje alternativet kan medelspänningskabeln dras över Töniluoma med hjälp av ett skyddsrör i luften eller med en sluten stålhylla vid den s.k. Tammerforsbron. På den platsen är själva fåran inte i naturtillstånd. Träden och växtligheten på byggområdena försvinner till följd av avverkningar och bearbetning av marken. Konsekvenserna för växtligheten och naturtyperna blir dock små, eftersom arterna på byggområdena är ordinära arter som är vanliga i mineraljordsskogar, och inga hotade arter eller andra beaktansvärda arter eller hotade naturtyper har observerats vid inventeringarna i terrängen. Då vindkraftsprojektet byggs kommer det att öka fragmenteringen av skogsområdena, fastän områdena som kommer att bebyggas utgör endast några procent av hela planeringsområdets areal. Den fragmenterande inverkan minskas av att servicevägarna byggs på befintliga skogsvägar och körspår, så behovet av helt nya rutter är ganska litet. Under driften påverkar vindkraftsprojektet inte växtligheten eller naturtyperna. Vindkraftsparken orsakar under normala förhållanden under driften inga utsläpp som kunde påverka växtligheten i omgivningen kring byggområdena. Efter nedläggningen av driften kan inverkan på växtligheten delvis återställas. Områdena beskogas och eftervårdas så att de smälter in i omgivningen. Fåglar Fåglarna påverkas både direkt och indirekt. Konsekvenserna för fåglarna kan delas in i tre olika typer: 1. Störningar och barriäreffekter 2. Förändringar av livsmiljöerna till följd av byggandet samt 3. Kollisionsdödlighet orsakad av kraftverken Då vindkraftsparken byggs kommer planeringsområdets allmänna karaktär att förändras från ett skogsbruksdominerat område till ett mera industriellt område, vilket sannolikt också kommer att påverka de fåglar som är utmärkande för området. Påverkningsmekanismer som är betydelsefulla för projektet kan i det här sammanhanget bedömas vara speciellt ökade störningar till följd av vindkraftverken och ökad mänsklig aktivitet, förändringar i livsmiljöerna och fragmentering av områdets nuvarande skogsområden samt för vissa arter ett behov att dra sig undan vindkraftverken. Det har noterats att vindkraftsbyggande påverkar speciellt förekomsten av arter som föredrar enhetliga skogsområden samt å andra sidan ökar förekomsten av arter som trivs i kantområden (Kerlinger 2000). I Finland kan dessa konsekvenser jämföras med de förändringar i fågelbeståndet som vanliga skogsbruksåtgärder ger upphov till. Typiskt för dem är tillbakagång speciellt för arter som undviker mänsklig aktivitet (bl.a. stora rovfåglar, tjäder) till följd av minskade arealer av gamla skogar samt fragmentering av skogarna. Däremot har det noterats att vanligare tättingar samt bland annat hackspettfåglar i allmänhet ganska väl tolererar mänsklig aktivitet i närheten av häckningsområdena, om förändringarna i livsmiljöerna inte direkt berör deras boplatser. Vindkraftverken som planeras på det nu aktuella området placeras främst i ganska unga gallrings- och plantbestånd samt på kalhyggen där antalet par av arter som trivs i gamla, enhetliga skogsområden redan nu är mycket litet. På planeringsområdet finns nästan inga krävande arter eller sådana arter som särskilt störs av vindkraftsproduktionen. Därför kan förändringarna av livsmiljön till följd av att vindkraftverken byggs bedömas bli av liten betydelse, eftersom de drabbar främst fågelarter som är vanliga i skogsmiljöer. 55

132 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Av de arter av skogshönsfåglar som förekommer på planeringsområdet bedöms vindkraftsbyggandet påverka tjädern mest. Den viktigaste påverkningsmekanismen i det här sammanhanget kan anses vara speciellt förändrade livsmiljöer till följd av projektet, fragmentering av livsmiljöerna samt ökade störningar orsakade av mänsklig aktivitet på området, vilket kan påverka tjäderns trivsel på området (tjäderns dagrevir). Några egentliga spelplatser upptäcktes dock inte på planeringsområdet. Projektet påverkar inte nämnvärt övriga hönsfåglars levnadsförhållanden, dvs. orre, järpe och dalripa. Inga byggåtgärder kommer att ske på orrens spelarenor (Stormossen, Pikkujärvensuo och Tönijärvi) och i de livsmiljöer som dalripan huvudsakligen utnyttjar (Stormossen och dess kantmyrar). Konsekvenser för häckande fåglar under vindkraftsparkens drift är bl.a. kollisionsrisker för lokala fåglar. När det gäller skogshönsfåglar har kollisionsdödligheten bedömts bero på ganska dålig flygförmåga och ett rätlinjigt flygsätt, vilket gör dem utsatta för kollisioner med både vindkraftverk och övriga konstruktioner i anslutning till dem (bl.a. kraftledningar) (Zeiler & Grünschachner-Berger 2009, Bevanger m.fl. 2010). Tjädern rör sig dock sällan på samma höjd som rotorerna på moderna vindkraftsturbiner (> 50 m). Det innebär att kollisionsrisken sannolikt är större när det gäller andra konstruktioner i vindkraftsparken (vindkraftverkens stomme, elstation, kraftledningar) än själva rotorbladen. Konsekvenserna minskas väsentligt av att jordkablar kommer att användas i det här projektet. I vissa undersökningar (bl.a. Bevanger m.fl. 2010) har det konstaterats att dalripor överraskande lätt kolliderar med vindkraftverk, fastän arter huvudsakligen flyger på mycket låg höjd nära markytan. Dalripor häckar i närheten av Uttermossa planeringsområde på Stormossen och på dess halvöppna kantmyrar. Det är möjligt att speciellt kraftverk nr 8 i närheten av Stormossen kan ge upphov till en teoretisk kollisionsrisk för dalripor som flyger på myren öster om kraftverksplatsen och i dess närhet. Konsekvenserna av eventuella kollisioner skulle gälla främst enstaka fåglar och skulle inte ha någon större inverkan på beståndets storlek. Inverkan på själva planeringsområdets bestånd av rovfåglar blir liten. Vid kartläggningen i terrängen noterades endast en häckande rovfågelart, en sparvhök, på planeringsområdet. Sparvhöken är Finlands rikligast förekommande dagrovfågelart som inte är hotad eller ens en nära hotad art. Dess häckande bestånd i Finland är cirka par (Valkama m.fl. 2011). Den trivs i tätvuxna grankärr där det också finns björkar samt i oskötta unga skogar och plantbestånd. Dess häckningsmiljö är alltså helt annorlunda än för övriga skogslevande hökar. Sparvhöken är även van vid mänsklig aktivitet, för dess bon hittas ofta nära bebyggelsen. Ett sparvhökbo hittades mitt på planeringsområdet på en torvmo med tätt och ungt blandbestånd av gran-björk. Boplatsens avstånd från närmaste kraftverk är över 200 meter, vilket sannolikt är tillräckligt för att boplatsen ska förbli livskraftig även i fortsättningen. Om arten i framtiden inte mera godkänner den oskötta, täta skogen på torvmon som boplats finns det rikligt med ersättande livsmiljöer inom området. Konsekvenserna för sparvhöken bedöms bli obetydliga. Av stora rovfåglar häckar en fiskgjuse i närheten av planeringsområdet. Arten häckar gärna i fridfulla skogs- och mossområden men kan också häcka några hundra meter från landsbygdsbosättning och vägar (Saurola & Koivu 1987). Bon har också hittats bl.a. i triangelmätningstorn och på sjömärken. Inget av de planerade vindkraftverken ligger mindre än en kilometer från boet utan alla ligger cirka 1 2 kilometer från boträdet. Ett avstånd på en kilometer har i allmänhet ansetts vara tillräckligt för att inga direkta störningar från vindkraftsbyggandet ska uppstå (Sveriges Ornitologiska Förening SOF 2013). I Forststyrelsens miljöguide (Päivinen m.fl. 2011) rekommenderas beträffande skötseln av rovfåglarnas häckningsområden att man bl.a. inte borde anlägga vandringsleder i närheten av boet (500 meters radie från boet). Permanenta lägerplatser eller platser där man kan göra upp eld ska inte anläggas på mindre än en kilometers avstånd från boet, om det är fri sikt till boet. Skogsarbete borde undvikas i närheten av ett bebott bo under perioden Vindkraftsbyggandet bedöms störa fiskgjusen ganska litet tack vare tillräckligt skyddsavstånd och för att byggåtgärder som orsakar buller vid behov kan begränsas under artens häckningstid. Vindkraftverk som är i drift utgör en kollisionsrisk för lokala fiskgjusar. Det har inte samlats lika mycket uppföljningsinformation om fiskgjusen som om havsörnen när det gäller kollisionsrisker i vindkraftsprojekt, men arten kan i det här sammanhanget i fråga om beteende och fysiologi jäm- 56

133 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING ställas med havsörnen och andra stora rovfågelarter. Några observationer av kollisioner med vindkraftverk har dock rapporterats i världen ( I bl.a. Orloffs och Flannerys (1992) undersökning har kollisionsrisken uppskattats vara störst speciellt för jagande fåglar, som koncentrerar blicken på bytet på marken och därför inte nödvändigtvis observerar ett vindkraftverks rotorblad som kommer svepande från sidan eller uppifrån. På motsvarande sätt har Hodos m.fl. (2001) bedömt att den största orsaken till rovfåglarnas kollisioner är att fåglarna inte lyckas upptäcka rotorbladens spets som rör sig snabbt. Fiskgjusen kretsar och glidflyger över vattendragen när den jagar. Den flyger då vanligen på mindre än 150 meters höjd men stiger ofta till flera hundra meters höjd, när den söker fiskstim eller då den gör längre flygetapper (Poole 1989). Fiskgjusarna jagar i allmänhet på mindre än tio kilometers avstånd från boet, men tiotals kilometers flygningar i jakt på föda är inte omöjligt för arten. Enligt studierna av fiskgjusens flygningar på häckningsmossen sommaren 2011 flög fiskgjusen i allmänhet inte i riktning mot planeringsområdet för att söka föda. Därför bedöms sannolikheten för att fåglarna ska kollidera med vindkraftverken vara liten. Planeringsområdet erbjuder inte heller fiskgjusen några jaktområden (vattendrag), vilket gör området mindre lockande för fiskgjusen och minskar den tid den uppehåller sig inom vindkraftsområdet. Eventuella flygningar över planeringsområdet är sannolikt ganska rätlinjiga mellan jaktområdena och boplatsen, vilket är mindre riskkänsligt för fiskgjusen än kretsande flygning och sökning av fångst vid vattendragen, då uppmärksamheten är koncentrerad på att fånga ett byte. Tabell 9. Artvis bedömning av vindkraftsparkens inverkan på arter som är beaktansvärda i skyddshänseende. Art Järpe (Bonasa bonasia) Konsekvenser Järpen bedöms vara en livskraftig art i Finland och det häckande beståndet har inte minskat på samma sätt som för exempelvis tjädern eller orren. På planeringsområdet finns minst 2 3 par järpar. En liten del av den skog som är lämplig som livsmiljö för arten kommer att röjas bort då vindkraftsparken ska byggas, men det blir ändå kvar rikligt med ersättande livsmiljöer. Arten flyger i praktiken aldrig på den höjd där vindkraftverkens rotorblad rör sig, så kollisionsrisken är liten. Konsekvenserna av vindkraftsprojektet för järpen bedöms bli mycket små. Orre (Tetrao tetrix) Orren är en regelbunden men ändå ganska fåtalig häckande art vid kanterna av mossarna på planeringsområdet. Orren trivs oftare än tjädern också i skogarnas kantområden samt i plantskog, och därför finns det ganska rikligt med potentiella livsmiljöer för arten på planeringsområdet. Arten kan i viss mån bli störd, speciellt av ökad mänsklig aktivitet på planeringsområdet, men konsekvenserna av detta bedöms ändå bli ganska små. Inga vindkraftverk kommer att byggas vid orrens spelplatser. Tjäder (T. urogallus) Planeringsområdet utgör en del av tjädrarnas dagrevir, men inga egentliga spelplatser upptäcktes på utredningsområdet. Vindkraftsbyggnationen ökar förändringarna i områdets livsmiljö och fragmenteringen av livsmiljöerna samt orsakar störningar på grund av mänsklig aktivitet, vilket i fortsättningen kan påverka tjäderns trivsel på området. Konsekvenserna blir dock som helhet små, eftersom tjädern använder ett stort dagrevir, så det blir kvar rikligt med ersättande skogsområden. Inga spelplatser, som är de mest kritiska platserna för tjädern, hittades på planeringsområdet. Kraftverkens avstånd till närmaste kända tjäderspelplatser utanför planeringsområdet är tillräckligt för att hindra direkta störningar. Arten flyger sällan på sådan höjd där det finns kollisionsrisk, så artens kollisionsrisk är liten. Projektets konsekvenser för tjädern bedöms som helhet bli små. Dalripa (Lagopus lagopus) Dalripor häckar på Stormossen och på dess kantmyrar. Vindkraftsbyggnationen hotar inte artens häckningsmiljöer. Det östligaste kraftverket på planeringsområdet kan öka risken för att arten ska kollidera med ett vindkraftverk, men de eventuella konsekvenserna är endast lokala. Konsekvenserna av vindkraftsprojektet för dalripan bedöms bli små. 57

134 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Kricka (Anas crecca) Kricka är en av de rikligast förekommande sjöfåglarna i Finland. Som häckningsmiljö godkänner den många slags vattendrag, tjärnar och diken. Vindkraftsbyggnationen berör inte sedimenteringsbassängen på planeringsområdet och arten har inte konstaterats vara särskilt utsatt för kollisioner med vindkraftverk. Konsekvenserna av projektet för krickan bedöms bli mycket små. Rödstjärt (Phoenicurus Phoenicurus) Rödstjärt är i allmänhet en typisk art på karga och ljusa tallmoar. De rödstjärtar som sågs på planeringsområdet föredrog de karga tallskogarna på berg i områdets östra del och skogarna söder om nyssnämnda område på grund av hålträd som arten kan häcka i. Arten är inte speciellt skygg och placeringen av vindkraftverk på de bergiga områdena i östra delen av planeringsområdet kan inte anses medföra några stora olägenheter för arten. Vindkraftsbyggandet har ingen inverkan på rödstjärtens häckningsplatser (hålträd). Rödstjärten är inte speciellt utsatt för kollisioner. Konsekvenserna för rödstjärten bedöms bli små. Ängspiplärka (Anthus pratensis) Ängspiplärka är en typisk art på olika slags öppna marker. Arten häckar på den halvöppna tallmyren vid östra kanten av planeringsområdet. Byggandet av vindkraftverk och servicevägar utgör inget hot mot ängspiplärkans livsmiljöer och arten är inte särskilt utsatt för kollisioner med vindkraftverk. Torrläggning av mossar, åkrar som växer igen och minskade betesmarker är de största hoten mot arten i Finland. Konsekvenserna av vindkraftsprojektet för ängspiplärkan bedöms bli mycket små. Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) I Finland förekommer grönsångare främst i näringsrika löv- och blandskogar, men den påträffas också på de kargaste områdena, om det bara finns ett tillräckligt inslag av lövträd. Grönsångare är inte en hotad art, fastän det nuvarande häckande beståndet på cirka par har minskat något under de senaste åren. På planeringsområdet påträffades ett grönsångarrevir där en fågel sjöng nära kraftverk nr 7 i ett tallplantbestånd där det växte rikligt med björk. Då vindkraftverket ska byggas kommer tallplantbeståndet att röjas bort, och därefter passar platsen inte mera som häckningsmiljö för arten. Det finns rikligt med ersättande motsvarande livsmiljö inom planeringsområdet och utanför det. Projektets konsekvenser för arten och dess lokala population bedöms bli små. Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Artens kända boplats ligger som närmast cirka en kilometer från närmaste vindkraftverk. Därför påverkas boplatsen inte av några direkta förändringar av livsmiljön och störningarna blir sannolikt inte heller stora. Enligt studierna av dess födosöksflygningar går artens främsta flygstråk för att hitta föda inte till planeringsområdet eller över det. Fiskgjusen har dock liksom andra rovfåglar bedömts vara utsatt för risken att kollidera med vindkraftverken. Projektet ökar kollisionsrisken för fiskgjusar som häckar på området, om artens födosöksflygningar i framtiden kommer att riktas mera mot planeringsområdet. Till följd av kumulativa effekter tillsammans med de närbelägna vindkraftsprojekten ökar kollisionsrisken dock. Det nu granskade vindkraftsprojektets inverkan på arten bedöms vara liten eller högst måttlig. I södra Österbotten utgör Bottniska vikens strandlinje den viktigaste ledlinjen som koncentrerar fågelflyttningen. Längs den flyttar årligen hundratusentals fåglar. Uttermossa utredningsområde ligger i sin helhet ganska långt från den här ledlinjen (ca 14 km). Uttermossa vindkraftsprojekt bedöms ha liten inverkan på det genomflyttande fågelbeståndet. Planeringsområdet ligger inte i den centralaste och mest riskkänsliga zonen av fåglarnas flyttstråk och på området finns inga terrängformer som tydligt styr fåglarnas flyttning. Utgående från uppföljningen av fågelflyttningen var antalet fågelindivider som flyttade genom planeringsområdet ganska litet och fåglarnas flytthöjd var för de flesta arterna tydligt ovanför och nedanför gränserna för höjdzonen där kollisionsrisk föreligger. På basis av litteraturen bedöms cirka fågelindivider per år kollidera med de åtta kraftverken i Uttermossa vindkraftspark, vilket inte innebär någon betydande inverkan på populationerna för någon art som flyttar via området. Att planeringsområdet är litet gör det också lättare för flyttfåglarna att väja eller ta en omväg runt hela området. De kumulativa effekterna för fåglarna har behandlats i kapitel

135 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Fladdermöss och flygekorrar I fladdermusutredningen upptäcktes inga föröknings- och rastplatser för fladdermöss och på de områden som reserverats för byggande finns inga platser som är viktiga för fladdermöss. De planerade byggområdena för vindkraftverk finns inte i livsmiljöer som är betydelsefulla med tanke på fladdermöss. Totalt sett var antalet fladdermöss på planeringsområdet mycket litet och fladdermössen bedöms bli påverkade i mycket liten omfattning om planen fullföljs. De viktigaste flygstråken för flyttande fladdermöss går sannolikt väster om planeringsområdet nära kustlinjen. Rydell m.fl. (2012) har i flera undersökningar konstaterat att fladdermössens flyttaktivitet är som störst vid kusten och i närheten av öar. Samma slutsats drog också bl.a. Ijäs (2014) vid sina undersökningar i Satakunta, då det konstaterades att flygaktiviteten under flyttningstiden för exempelvis trollfladdermus minskade betydligt då man rörde sig i riktning mot inlandet. Kusterna och andra enhetliga vattenområden hjälper fladdermössen att orientera sig under flyttningsfärden. Själva planeringsområdet är ett enhetligt skogsområde och avståndet till kusten är cirka 14 kilometer, och på området finns inga vattendrag eller höga åsar som kunde styra flyttningen. I andra fladdermusutredningar som gjorts i näromgivningen kring Uttermossa utredningsområde (bl.a. Bathouse 2011, Ramboll 2013, Varsinais-Suomen ympäristö- ja luontopalvelut 2012) har inte heller någon livlig fladdermusflyttning via området noterats. Därför bedöms konsekvenserna för flyttande fladdermöss bli liten. Projektets byggåtgärder sker inte inom kända revir för flygekorrar, deras födoområden eller andra livsmiljöer som lämpar sig för flygekorrar. Projektets byggåtgärder hindrar inte arten från att röra sig och förflytta sig inom eller genom området. Den öppning som ska röjas i skogen för servicevägarna är normalt cirka meter bred och hindrar därför inte flygekorrar från att röra sig där. Flygekorren är inte heller känd för att vara särskilt känslig för buller. Den förekommer ju i omedelbar närhet av livligt trafikerade vägar och mänsklig bebyggelse. Vindkraftverkens snurrande rotorblad når som lägst ned till 60 meters höjd och medför ingen kollisionsrisk för flygekorrarna. Konsekvenserna för flygekorrar bedöms bli små. Åkergroda och utter På planeringsområdet upptäcktes inga förekomster av åkergroda och arten påverkas därför inte av att planen fullföljs. Ingen utter upptäcktes vid terrängundersökningarna, men det är känt att den vissa år har rört sig genom området t.ex. längs Töniluoma. Trafikdöd har visat sig vara en betydande dödsorsak för uttrar. till följd av vindkraftsbyggandet ökar trafikmängderna på planeringsområdets vägar och på omgivande vägar, framför allt medan aktiva byggåtgärder pågår. Den ökade trafikmängden ökar också i någon mån risken för att uttrar ska dö i trafiken. Konsekvenserna bedöms dock bli små, eftersom körhastigheterna för specialtransporter och tunga laster på den smala vägen naturligtvis är ganska låga och uttern korsar exempelvis den smala Uttermossavägen ganska snabbt vid Töniluoma eller alternativt tar sig till andra sidan via trumröret. Det störande bullret medan vindkraftsparken byggs påverkar sannolikt inte förekomsten av utter på något sätt i planeringsområdets omgivning, eftersom det inte finns några större vattenmiljöer med lämplig tillgång på näring på planeringsområdet eller i dess omedelbara närhet, vilket skulle vara en förutsättning för att arten regelbundet ska förekomma där. Arten har inte heller konstaterats vara särskilt känslig för buller eller undvika mänsklig aktivitet. Konsekvenserna för uttern bedöms totalt sett bli små. 6.4 Konsekvenser för regionoch samhällsstrukturen samt samhällsekonomin Då vindkraftsområdet byggs påverkar det inte regionstrukturen. Att planeringsområdet förverkligas påverkar inte heller samhällsstrukturen. Planeringsområdets läge är sådant att det inte begränsar markanvändningen i närbelägna centrumområden och skapar inte heller något behov av onödig utbyggnad av samhällsstrukturen. Till följd av vindkraftsparken förändras dock planeringsområdets funktionella karaktär från skogsbruksdominerat område till 59

136 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING vindkraftsområde, alltså energiproduktionsområde. Dessutom kan vindkraftsprojektet begränsa eller alternativt möjliggöra andra funktioner på området. De största förändringarna för markanvändningen sker under byggtiden, då träden fälls på både kraftverksområdena och där servicevägarna ska byggas och ytjord och växtlighet röjs bort. Kring varje kraftverk röjs träden på ungefär en halv hektar och servicevägar byggs till kraftverken, vilket leder till förluster av skog. Under byggtiden ökar också trafiken i området betydligt och kan orsaka begränsningar i möjligheterna att röra sig på området samt för annan trafik. För att ordna planeringsområdets trafik behövs inga väsentliga ändringar i det regionala huvudvägnätet. Transporten av vindkraftskomponenter och trafiken på servicevägarna under byggtiden har planerats ske från riksväg 8 via servicevägar som ska byggas österut, alltså genom att utnyttja vägförbindelser som ska byggas för andra vindkraftsprojekt i närområdet. Den som svarar för projektet att bygga Ömossa vindkraftspark har redan skaffat anslutningstillstånd för ifrågavarande vägar av NTMcentralen i Södra Österbotten. De tillfälliga servicevägförbindelserna från riksväg 8 ändrar inte nämnvärt de nuvarande vägarrangemangen. Inom Uttermossa planeringsområde används i första hand redan befintliga enskilda vägar och skogsvägar samt andra körspår, som iståndsätts och i regel sköts på den projektansvarigas bekostnad under vindkraftsparkens livscykel. Nya servicevägar som byggs och förbättringen av de nuvarande skogsvägarna gör det lättare att utnyttja planeringsområdet, bl.a. för skogsbruk och rekreation, och konsekvenserna kan därför också anses bli positiva. Till exempel virkestransporterna på området underlättas, då transporterna inte mera är lika bundna till vintertiden då marken är frusen. Vindkraftsparkens projektområde förblir främst område för jordoch skogsbruk. På planområdet tillåts byggande i anslutning till jordoch skogsbruk. Vindkraftsprojektet begränsar byggande av bostadsoch fritidshus inom vindkraftsparken och i dess omedelbara närhet. Bostads- och fritidsbyggnader kan inte anvisas på områden där riktvärdena för buller i Statsrådets beslut överskrids. Planområdet och dess näromgivning har inte planlagts för bostadsoch fritidsbyggande. Bullret under byggtiden kan störa rekreationsanvändningen av både planeringsområdet och dess influensområde. Efter byggskedet kommer områdets markanvändning att återgå till vad den var tidigare eller området används fortsättningsvis för jordoch skogsbruk jämsides med vindkraftsproduktionen. Till följd av byggandet kommer nätet av servicevägar att förbättras, vilket gör det lättare att ta sig till området året om. Det är individuellt hur man upplever vindkraftverk, och de kan upplevas ha negativ inverkan på användningen av området för rekreation. Då vindkraftsproduktionen avslutas påverkar detta området ungefär på samma sätt som när kraftverken byggdes. Trafiken i området ökar då vindkraftverkens rivna konstruktioner ska transporteras bort från området. Rivningsarbetet och den ökade trafiken kan orsaka bullerolägenheter som stör rekreationen på själva området och även inom influensområdet. Efter rivningsarbetet eftervårdas området så att det blir så naturliknande som möjligt och markanvändningen frigörs för andra ändamål. Totalt sett kan konsekvenserna för markanvändning, samhällsstruktur och näringar anses bli små. Det uppkommer inga kännbara begränsningar av ny bebyggelse i områdets omgivning, och områdets och omgivningens näringar (framför allt skogsbruket) kan i huvudsak fortsätta som förut. 6.5 Konsekvenser för trafik, radar och datakommunikation Trafik För att vindkraftverken ska kunna byggas måste byggmaterial, arbetsmaskiner och vindkraftverkens delar transporteras till platsen. Då ökar trafikmängden och transporterna med tung trafik i närområdena. Konsekvenser för trafikmängderna och trafiksäkerheten uppkommer dock endast medan vindkraftverken byggs, alltså under ungefär ett års tid. Medan vindkraftsparken är i drift minskar trafikmängden i området och konsekvenserna för trafiksäkerheten betydligt från det som 60

137 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING rådde under byggtiden, eftersom trafiken till området då består av endast sporadisk servicetrafik till vindkraftverken. Trafiken under vindkraftverkens byggtid och transporterna i anslutning till byggandet leds via riksväg 8 (Björneborgsvägen). Riksväg 8 är väl lämpad för alla specialtransporter till vindkraftverken. Till exempel alla broar längs specialtransportrutten, även den sämsta, håller för tyngden av alla andra utom Merventos maskinhus utan att broarna behöver förstärkas. Broarna håller också mycket väl för tyngden av alla fordonskranar som används i Finland. Transporterna av vindkraftskomponenter från de närbelägna hamnarna (Björnö hamn i Kristinestad eller Kaskö hamn) till riksväg 8 fungerar också, bortsett från några små aspekter som måste beaktas. Förbindelsen till exempel från Kaskö hamn till riksväg 8 går längs stamväg 67. Mellan hamnen och den planskilda korsningen vid riksväg 8 finns 4 broar som alla håller för transport av alla kraftverk utom Merventos samt för flyttning av alla fordonskranar. Hundholmens bro måste dock sannolikt passeras som övervakad transport vid transport av maskinhus. I Kaskö finns portaltavlor som är något under 7 meter höga i båda riktningarna. Andra konstruktionella profilbegränsningar finns inte på vägavsnittet. Trafiken från Björnö hamn i Kristinestad till riksväg 8 sker via förbindelseväg 6620 och regionalväg 662. Det finns inga broar på någondera vägen, så de lämpar sig utmärkt för tunga transporter. På vägarna finns inte heller en enda konstruktionell profilbegränsning. På regionalväg 662 finns det efter förbindelseväg 6620:s anslutning en viss stigning, men inte så mycket att det skulle förhindra transporterna. Trafikdelarna där regionalväg 662 ansluts till riksväg 8 kan dock orsaka vissa problem för långa transporter, och mittrefugerna borde göras så att det går att köra över dem. Förbindelsen från Kristinestads hamn är dock i nuläget så bra att man borde välja att använda den hamnen för vindkraftstransporterna, åtminstone för transporter till de södra delarna av Österbotten. Transporterna av alla vindkraftskomponenter mellan planeringsområdet och riksväg 8 sker via de servicevägar som ska byggas för EPV Vindkraft Ab:s vindkraftspark i Ömossa och befintliga enskilda vägar. Behovet av helt nya servicevägar för projektet i Uttermossa kan alltså minimeras. Samtidigt minskar också miljöbelastningen och naturpåverkan av nya vägförbindelser betydligt på lokal nivå. Den befintliga vägförbindelsen från riksväg 8 till Uttermossa via förbindelseväg (Uttermossavägen) har i utredningen av specialtransporter (Ramboll 2012) konstaterats vara dåligt lämpad för specialtransporter på grund av att vägen är smal, den har tvära krökar, sikten är dålig och den vertikala geometrin är utmanande. Dessutom skulle användning av den här transportrutten sannolikt avsevärt påverka landskapsstrukturen och vägsäkerheten i Uttermossa by. Det här ruttalternativet för transporterna har därför lämnats bort redan i ett tidigt skede av den här projektplaneringen. Uttermossavägen kan dock användas till exempel för servicebesök till vindkraftverken under driften, vilket sker med person- eller paketbil. Service i anslutning till underhållet görs 2 5 gånger per kraftverk varje år. För varje kraftverk kan man desssutom anta att det behövs cirka 2 5 oförutsedda servicebesök per år. Servicetrafiken i anslutning till underhållet (cirka besök per år) ökar alltså trafikmängden på Uttermossavägen med cirka 0,2 %, vilket kan anses vara en ytterst liten ökning av trafikmängden. Till området transporteras under byggtiden kraftverksdelar samt kraftverkens fundament och material för att förbättra och bygga vägarna. För ett vindkraftverks stålbetongfundament behövs m 3 betong (beroende på typ av fundament), vilket innebär cirka körningar till byggplatsen med en vanlig betongbil. Transporterna av bl.a. stål för tornen och fundamenten kräver också körningar per kraftverk. Arbetet med att bygga och underhålla vägarna samt lyftområdenas konstruktioner kräver också cirka m 3 marksubstans, vilket motsvarar cirka 1500 laster med dragbil och släpvagn. En del av marksubstansen kan dock fås på planeringsområdet vid konstruktionsskärningar eller från marktäktsområden i närheten (täkter som nu är i användning samt helt nya täktområden som sannolikt uppkommer medan de stora vindkraftsparkerna byggs), vilket minskar behovet att transportera marksubstans längre bort ifrån, till exempel via riksvägarna. Den stora mängden betong och betongtransporter som behövs för byggandet i vindkraftsprojekten i närbelägna områden (bl.a. Ömossa, Lakiakangas, Mikonkeidas) kommer 61

138 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING sannolikt att leda till att tillfälliga eller permanenta betongstationer byggs på området, vilket minskar behovet av långa transporter. Ökningen av tunga transporter på riksväg 8 på grund av Uttermossa vindkraftsprojekt under byggtiden är ganska liten i relation till vägarnas genomsnittliga dygnstrafik (1889 fordon/dygn). Om man antar att allt jordoch stenmaterial som behövs för att bygga alla vägar och lyftområden (ca 1500 transporter) samt betong och stål för kraftverken (ca transporter/kraftverk) ska transporteras via riksväg 8, kommer dessa transporter att utgöra ca 4 % av den nuvarande mängden tung trafik. I verkligheten kommer mycket sannolikt en del av kross och betong att produceras närmare byggområdet, varvid trafikökningen på riksvägen blir mindre. På riksvägen kommer det dock under kraftverkens byggtid att utöver den tunga trafiken också förekomma ett stort antal andra specialtransporter som kommer att bromsa upp den övriga trafiken. Vindkraftverkens delar är meter långa och de största kan väga över 300 ton. De extra långa och tunga transporterna kräver specialtransporttillstånd av Vägförvaltningen. För att bygga ett kraftverk har det uppskattats behövas cirka 10 specialtransporter med vindkraftskomponenter per kraftverk, vilket innebär cirka 80 transporter för projektet i Uttermossa. Medan specialtransporterna pågår måste trafikmärken, gatubelysning och andra anordningar som finns intill vägarna vid behov tillfälligt avlägsnas, om de på grund av sin placering annars gör det svårt för transporterna att ta sig fram. Under de mest krävande transporterna kan vägen till och med tillfälligt stängas av för annan trafik, eller också kan trafiken vid behov begränsas på annat sätt medan transporterna pågår. Nyssnämnda situationer är dock tillfälliga och kortvariga och har ingen betydande inverkan på själva trafiksäkerheten. Specialtransporterna medför närmast att trafikens smidighet kortvarigt kan försämras. I förhållande till de nuvarande trafikmängderna blir ökningen av trafikmängden störst på Sandviksvägen (enskild väg) på en sträcka av cirka en kilometer, då alla transporter och förflyttningar av specialkomponenter ska ske via den vägen. Den tillfälliga ökningen av trafikmängden under byggtiden medför dock små konsekvenser, eftersom det är mycket få personer som använder dessa vägar och trafikmängden på dem är mycket liten. Medan kraftverk nr 1 byggs måste Uttermossavägen inom planområdet delvis stängas av medan specialtransporter pågår, men konsekvenserna bedöms bli små, eftersom de blir kortvariga. Vägförbättringarna som görs i vindkraftsparkens byggskede innebär långvariga positiva konsekvenser för vägarnas skick och framkomligheten i området, vilket gagnar lokalbefolkningen och alla som använder vägarna. Flygtrafiken och Försvarsmakten I Finland kräver luftfartslagen (1194/2009) 165 att flyghindertillstånd ska ansökas av Trafiksäkerhetsverket (Trafi) för alla konstruktioner som är högre än 60 meter. Till ansökan bifogas Finavia Oy:s utlåtande i frågan, där det anges hur hindret påverkar flygsäkerheten samt flygtrafikens smidighet. Tillstånd kan beviljas om flygsäkerheten inte äventyras. I tillståndet finns vanligen ett krav på att höga konstruktioner ska märkas ut med flyghinderljus. Vindkraftverkens flyghinderljus och ljusens placering specificeras i Trafis flyghindertillstånd. Finavia har gett utlåtanden om MKB-programmet och MKB-beskrivningen. I utlåtandena har de inget att anmärka mot bedömningsprogrammet eller konsekvensbeskrivningen. För Uttermossa vindkraftsområde har också flyghindertillstånd ansökts av Trafiksäkerhetsverket Trafi för fem vindkraftverk (nr 5, 6, 7, 8 och 9, tillståndsbeslut ). Då planläggningen av området slutförs kommer tillståndsansökningarna att uppdateras och flyghindertillstånd att ansökas också för resten av kraftverken och de flyttade kraftverken. Vindkraftverken som planeras på området måste enligt Trafis anvisningar markeras med på dagen två högintensiva cd blinkande vita ljus av typ B och på natten högintensiva cd blinkande vita ljus av typ B, medelintensiva cd blinkande röda ljus av typ B eller medelintensiva cd fasta röda ljus av typ C. Om tornets höjd är mer än 105 meter över markytan ska tornet markeras med lågintensiva flyghinderljus av typ A. För att minska den ljusmängd som 62

139 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING når omgivningen kan flyghinderljusen i en sammanhängande vindkraftpark grupperas så att de yttersta kraftverken i parkens kant har starkare blinkande vitt flyghinderljus och de kraftverk som finns innanför ytterkanten markeras med fast, rött flyghinderljus med lägre intensitet (Trafi 2013). Påverkan av flyghinderljusen i Uttermossa blir störst vid bebyggelsen i närområdet och vid fritidsbostäderna dit flyghinderljusen syns. Flyghinderljusen förändrar landskapsbilden nattetid, där det inte har funnits några motsvarande ljuskällor tidigare. Uttermossa vindkraftsparks inverkan på försvarsmaktens verksamhet har utretts genom begäran om utlåtande om utkastet till delgeneralplan för Uttermossa vindkraftsprojekt. Flygstaben gav sitt utlåtande och konstaterade att det inte finns några hinder för Uttermossa delgeneralplanering och den fortsatta noggrannare planeringen. Senare, , meddelade Huvudstabens operativa avdelning, som representerar försvarsmaktens slutgiltiga ståndpunkt, i sitt utlåtande om Uttermossa vindkraftsprojekt att vindkraftverken enligt planen inte bedöms ha någon kännbar inverkan på prestandan för försvarsmaktens övervaknings- och vapensystem, truppernas utbildning om systemens funktion och hur de används eller för militärflyget. Enligt Huvudstabens logistikavdelning ( ) har man i miljökonsekvensbeskrivningen på ett tillräckligt sätt beaktat vindkraftverkens inverkan på försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten motsätter sig inte att vindkraftverk enligt planen byggs i Uttermossaområdet i Kristinestad. Kommunikationsförbindelser Teleoperatörer använder radiolänkförbindelser för förmedling av mobiltelefon- och dataöverföringsförbindelser. Länkspann uppkommer mellan sändaren och mottagaren. Ett vindkraftverk kan orsaka störningar i datakommunikationen, om det ligger mellan sändaren och mottagaren. Det har konstaterats att en vindkraftspark i vissa fall kan störa tv-signalerna i kraftverkens närområde. Förekomsten av störningar beror på kraftverkens läge i förhållande till sändarstationen och tv-mottagarna, sändarsignalens styrka och riktning samt terrängformerna och andra eventuella hinder. Den sändarstation som ligger närmast planeringsområdet är Bötombergen. Om det efter att vindkraftverken har byggts konstateras att de påverkar områdets tv-mottagning via antenn, kan man i exempelvis några hus i området installera en egen förstärkare eller montera upp en egen mast med sändare i området (om mer än tio hus störs). Vindkraftverken stör inte Digitas dataöverföringsförbindelser. Figur 34. Sebarhetsområde för tv-sändarstationen på Bötombergen i Kristinestad (Digita 2014). 63

140 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Väderradar Vindkraftverken stör mätningar med väderradar. Störningarnas storlek beror på avståndet mellan radarn och vindkraftverket, vindkraftverkets konstruktion, terrängen mellan deras positioner samt rotorns position i förhållande till radarn. I andra europeiska länder har vindkraftverkens inverkan på väderradar undersökts med hjälp av mätresultat. Med ledning av dessa utredningar har de europeiska meteorologiska institutens samorganisation EIG EUMETNET gett en rekommendation enligt vilken man på C-område (5,6 GHz), som Meteorologiska institutet använder: aldrig borde bygga vindkraftverk på mindre än 5 km avstånd från en väderradar alla projekt på mindre än 20 km avstånd borde undersökas separat innan de förverkligas. I närheten av planområdet finns ingen väderradar. Meteorologiska institutets närmaste väderradar finns i Ikalis, dit avståndet är cirka 90 kilometer. Vindkraftsparken har enligt detta ingen inverkan på någon väderradars funktion. 6.6 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Konsekvenser för närlandskapet, avstånd till kraftverken mindre än 6 km Projektets landskapspåverkan berör främst närlandskapet och den bosättning som finns närmast projektområdet. För dem som rör sig i närheten av planeringsområdet syns vindkraftverken på olika sätt. När man rör sig längs vägar eller andra leder mot planeringsområdet upplevs landskapets förändring tydligare än på de avsnitt där vindkraftverken inte ligger mitt i synfältet. Vindkraftverkens inverkan på landskapet upplevs på olika sätt då man rör sig med olika hastighet. Till exempel då man promenerar i riktning mot vindkraftverken syns de under en längre tid och de snurrande rotorbladen kan upplevas störande i förhållande till ens egen rörelsehastighet. Då man kör med bil är däremot den egna hastigheten större och då upplevs rotationsrörelsen inte störande. Enligt synlighetsanalysen är områdena som omger vindkraftverken till största delen skogbevuxna områden dit vindkraftverken inte syns. På de öppna odlingsområdena syns vindkraftverken över ett långt, öppet område. Vindkraftverken kan dominera landskapet på upp till fem kilometers avstånd. Med ökande avstånd minskar vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden. När det gäller bebyggelsen påverkas bybosättningen i Uttermossa mest. Till byn Kärjenkoski syns vindkraftverken tydligast endast till byns östra kant, eftersom terrängformerna och växtligheten (skogen) skymmer sikten från övriga områden. Stora förändringar i vyerna uppkommer också på mossområdena Stormossen och Pikkujärvenkeidas samt vid Tönijärvi (i närheten av stranden finns fyra fritidsbostäder). På övriga områden blir landskapspåverkan mindre på grund av att avståndet är över 5 km. Som ovan nämndes kommer landskapet att påverkas mest för bybosättningen i Uttermossa, då vindkraftverk på 0,8 3,0 km avstånd kommer att påverka landskapet vid cirka 15 byggnader. Dessa bostadsbyggnader finns på öppna gårdar, och dessutom finns det ett öppet åkerområde mellan planeringsområdet och dessa byggnader, varvid sikten är fri mot planeringsområdet. I Uttermossa kommer vindkraftverken alltså att synas bara ställvis, eftersom träd och backar på många ställen skymmer sikten. Påverkan har åskådliggjorts med fotomontage (figur 36) från Uttermossa by, korsningen mellan Uttermossavägen och Lillträskvägen mot ostsydost, cirka en kilometer från närmaste vindkraftverk. 64

141 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 35. Nuvarande situation och fotomontage av vindkraftverkens synlighet till byn Uttermossa. Till Kärjenkoski syns kraftverken endast delvis på grund av skymmande träd. På cirka 2,5 4 km avstånd från kraftverken finns cirka 15 bostadsbyggnader dit vindkraftverken kommer att synas. I västra kanten av Kärjenjoki 2 3 km från kraftverken finns dessutom flera bostadsbyggnader till vilka en del av kraftverken syns åtminstone delvis. Till korsningen mellan Kärjenkoskentie och Vesijärventie syns vindkraftverken nästan inte alls. Vindkraftverken syns tydligast till bebyggelsen vid västra kanten av Kärjenjoki, där sikten är fri över åkrarna i Kärjenjokis ådal västerut mot planeringsområdet. Figur 36. Fotomontage av vindkraftverkens synlighet till Kärjenkoski. På bilderna är placeringarna desamma som i MKB:n och jämfört med det har kraftverk nr 3 kommit närmare fotograferingspunkten och ser något mindre ut än kraftverk 6. Vid stranden av Tönijärvi syns vindkraftverken längst bort, bortom sjön och mossen bakom skogen. Vid stranden av sjön finns tre fritidsbostäder 0,6 1,5 km från närmaste vindkraftverk. Kraftverken finns dock i den nordvästra-norra delen av siktsektorn, vilket innebär att inga vindkraftverk syns från stugorna, då man ser ut över sjön mot väster och sydväst. 65

142 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Figur 37. Fotomontage av vindkraftverkens synlighet till södra delen av Tönijärvi. På bilderna är placeringarna desamma som i MKB:n och jämfört med det har kraftverk nr 3 flyttats till högra sidan om kraftverk 4. Uttermossavägen Figur 38. Platser från vilka fotomontagen har gjorts (Uttermossavägen, Kärjenkoski och Tönijärvi) (områdesavgränsningen och kraftverksplatserna motsvarar det som angavs i MKB). Från den södra stranden av Stora Sandjärv, som finns söder om planeringsområdet, har man utsikt norrut mot vindkraftverken. Där syns så gott som alla kraftverk till två fritidsbostäder. Landskapspåverkan minskas dock av det relativt långa avståndet till närmaste kraftverk (3,6 km). Landskapspåverkan vid Lilla Sandjärv är begränsad till sjöns västra del, där det finns 2 3 fritidsbostäder inom influensområdet. Avståndet från dem till närmaste kraftverk är 4,6 kilometer. I Ömossa och Back kommer kraftverken att synas endast till västra sidan om riksväg 8 på grund av att terrängformerna och träden utgör sikthinder. Även i de här byarna kommer kraftverken att synas tydligast främst vid öppna odlingsområden och inte vid den täta bebyggelsen i Back eller Ömossa, som ligger nära riksväg 8. 66

143 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Vindkraftverkens synlighetsområde, totalhöjd (torn + rotorblad) 210 m Planerat vindkraftverk Alla vindkraftverk syns Några vindkraftverk syns Vindkraftverken syns inte Skogbevuxet område (vindkraftverken syns inte) Figur 39. Synlighetsanalys. Kraftverksplaceringen är i enlighet med MKB, men på grund av att ändringarna är små påverkas kraftverkens synlighet på bilden nästan inte alls. Konsekvenser för fjärrlandskapet, avstånd till kraftverken mer än 6 km Planeringsområdet ligger på ett höglandsområde. Åkerdalarna på både östra och västra sidan om området har koncentrerad bebyggelse. På Storåsidan i Vesijärvi-Kärjenkoski samt på Kristinestadssidan i Korsbäck följer bebyggelsen ån Siiroonjoki-Kärjenjoki på de omgivande åkrarna. På Kristinestadssidan är bebyggelsen koncentrerad till kanten av åkerområdena i Ömossa och Back i närheten av riksväg 8. Huvudvägarna och bosättningen har byggts främst i samma riktning som dalarna. Planeringsområdet ligger vid sidan om de huvudsakliga utsiktsaxlarna. På grund av planeringsområdets topografi kommer de östligaste vindkraftverken att synas längre i fjärrlandskapet, eftersom de ligger på en höjdnivå av +70 m över havet. De vindkraftverk som byggs vid den västra kanten av planeringsområdet ligger m ö.h. På mer än sex kilometers avstånd dominerar kraftverken inte mera landskapsbilden och kraftverken påverkar inte nämnvärt landskapets hierarki, vilket innebär att elementen i närlandskapet 67

144 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING har större inverkan på hur man upplever landskapets identitet. I en storskalig miljö, exempelvis i landskap med vidsträckta åkerslätter avgränsade av skogbevuxna åsar avviker vindkraftverken inte särskilt mycket från den befintliga miljöns proportioner. På grund av sin stora storlek kan vindkraftverken dock se ut att befinna sig närmare än de i verkligheten är, eftersom deras höjd inte är jämförbar med andra element i landskapet. Projektet har ingen stor inverkan på nationellt eller regionalt värdefulla byggda kulturmiljöer eller landskapsområden. De viktigaste utsiktsriktningarna från de närmaste områdena med byggd kulturmiljö, byn Härkmeri, Isojoki ådal, byn Honkajärvi, Kilens fiskehamn samt Sideby bys kulturlandskap är inte i riktning mot planeringsområdet. Det ganska långa avståndet, skymmande träd och terrängformer begränsar också inverkan på landskapsbilden (Härkmeri ca 7,5 km, Isojoki ådal ca 10 km, Honkajärvi by ca 14 km, Kilens fiskehamn 17 km och Sideby by 16 km). Enligt synlighetsanalysen kommer kraftverken i praktiken att synas endast till byn Härkmeri och de östligaste kanterna av Isojoki ådal. På grund av avståndet blir landskapsförändringen som kraftverken orsakar dock inte betydande. Landskapspåverkan minskas också av att projektet är litet (8 kraftverk och tät placering). Landskapspåverkan i närmiljön (under 3 km) bedöms delvis bli måttlig. Bebyggelsen i näromgivningen, alltså speciellt i Uttermossa by, utsätts för landskapspåverkan. Vindkraftverkens flyghinderljus förstärker påverkan i närmiljön. Konsekvenserna längre bort bedöms bli små. Betydelsen av den här påverkan minskar längre bort från planeringsområdets näromgivning, där vindkraftverken blir en del av bakgrundslandskapet och inte är dominerande element i landskapet. Betydelsen av påverkan minskas ytterligare av att vindkraftverkens synlighetsområden är mycket begränsade. Vindkraftverkens flyghinderljus förstärker påverkan även i fjärrlandskapet. 6.7 Konsekvenser för Naturaområden och skyddsområden Närmast planeringsområdet ligger Lappfjärds våtmarker och Hanhikeidas. Av de områden som hör till Lappfjärds våtmarker ligger Syndersjön närmast projektområdet, på cirka 5,7 km avstånd, och Hanhikeidas finns på 5,6 km avstånd. Verksamheten under vindkraftsparkens byggtid bedöms på grund av avståndet inte påverka de naturtyper som finns upptagna i habitatdirektivets bilaga I och som förekommer på Lappfjärds våtmarker och Hanhikeidas och inte heller arterna i habitatdirektivets bilaga II eller arterna i fågeldirektivets bilaga I. Vindkraftverkens drift bedöms inte påverka de naturtyper som finns upptagna i habitatdirektivets bilaga I eller de arter som nämns i bilaga II och som förekommer på Lappfjärds våtmarker och Hanhikeidas. På grund av avståndet bedöms projektet inte heller vara störande för fåglar som häckar på Lappfjärds våtmarker eller Hanhikeidas. På Lappfjärds våtmarker är fågelbeståndet dominerat av sjöfåglar och vadare. Det är känt att sjöfåglarnas flyttning sker främst över havet. Uttermossa vindkraftspark ligger cirka 14 km från kusten och ligger därför inte på sjöfåglarnas huvudsakliga flyttstråk. Uttermossa vindkraftspark ligger på ett främst skogsdominerat bergsoch mossområde där det inte finns några tydliga linjer som styr fåglarnas flyttning. Därför är också fågelflyttningen över planeringsområdet huvudsakligen spridd. Stenringarna är ett område som hör till åsskyddsprogrammet och som ligger över tio kilometer från projektområdet. Området vid Stenringarna påverkas inte av att vindkraftsparken byggs. Andra skyddsområden ligger minst 8 km från vindkraftsparkens planeringsområde. På grund av avståndet påverkar byggandet av vindkraftsparken inte skyddsområdena eller de arter som förekommer där. De risker som vindkraftverken orsakar under flyttningen för de arter som nämns i fågeldirektivets bilaga I och som häckar på Lappfjärds våtmarker och Hanhikeidas samt för de arter som rastar på området kan enligt ovanstående som helhet uppskattas vara så små att vindkraftverken inte orsakar fågelbeståndet på våtmarkerna någon påtaglig olägenhet. Påverkan på andra skyddsområden blir också liten. 68

145 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 6.8 Kumulativa effekter De viktigaste kumulativa effekterna av vindkraftsprojekten har bedömts vara projektens positiva inverkan på produktionen av förnybar, koldioxidfri energi, vilket bidrar till att klimatförändringen kan motverkas. Dessutom medför projekten påtagliga fördelar för näringslivet i Österbotten och dess närregion genom deras sysselsättande effekt samt utvecklingen inom industrin. Positivt för regionen är också ökad energisjälvförsörjning och ökad produktionssäkerhet tack vare spridd produktion. De stora vindkraftsprojekten som planeras i regionen motsvarar de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Kumulativa effekter uppkommer också på grund av de korta avstånden, främst tillsammans med vindkraftsprojekten i Ömossa, Mikonkeidas, Västervik, Härkmeri, Lappfjärd och Lakiakangas samt också bl.a. när det gäller fåglarnas flyttstråk. De kumulativa effekterna har utretts noggrannare på landskapsplanenivå. De kumulativa effekterna för samhällsstrukturen och markanvändningen blir ganska små. Vindkraftsprojekten är belägna långt från kommuncentrumen. Markanvändningen på områdena består för närvarande främst av jordoch skogsbruk och det finns inga andra betydande konkurrerande markanvändningsbehov på områdena. Områdenas främsta användningsändamål ändras inte till följd av vindkraftsprojekten och vindkraftverken begränsar inte påtagligt de nuvarande användningsformerna annat än i kraftverkskonstruktionernas omedelbara omgivning. De här konsekvenserna står i direkt proportion till vindkraftsområdenas areal. De negativa konsekvenserna för livsmiljön (t.ex. buller och rörliga skuggor) begränsar användningen av området för fasta bostäder och fritidsbostäder. Projekten orsakar i princip inga förändringar i områdets huvudvägnät, men mindre, nya servicevägar kommer att byggas. Mängden nya servicevägar minskas avsevärt av att man för transporterna i Uttermossa vindkraftsprojekt kommer att utnyttja de servicevägar som byggs på Ömossa vindkraftsområde strax intill. Trafik De kumulativa effekterna under vindkraftsprojektens byggtid vid Österbottens kust och i Kristinestads omgivning kommer att synas tydligt i trafikmängderna på riksväg 8, om en del av projekten byggs samtidigt, för i praktiken kommer alla projekts specialtransporter att åtminstone i något skede köras längs riksväg 8. Ökningen av tung trafik på riksväg 8 under enbart Uttermossaprojektets byggtid är inte stor (ca 4 % ökning under byggtiden), men om exempelvis också Ömossa, Mikonkeidas och Västerviks vindkraftsparker byggs under samma kalenderår blir ökningen av den tunga trafiken tiotals procent jämfört med nu, litet beroende på hur man räknar. Ökningen av den tunga trafiken komplicerar och bromsar upp trafiken på riksvägen samt ökar risken för trafikolyckor. Det är dock osannolikt att alla vindkraftsprojekt i närområdet kommer att byggas samtidigt, vilket betyder att den ökade trafikmängden fördelas över flera år. Transporterna av alla vindkraftskomponenter mellan Uttermossa planeringsområde och riksväg 8 sker via de servicevägar som ska byggas för EPV Vindkraft Ab:s vindkraftspark i Ömossa och befintliga enskilda vägar, varvid tunga transporter inte behöver ske via den smala Uttermossavägen (fv 17017). Uttermossavägen har i utredningen av specialtransporter (Ramboll 2012) konstaterats vara dåligt lämpad för specialtransporter. Om Uttermossavägen (på avsnittet riksväg 8 Uttermossa) skulle användas för transporterna då vindkraftverken i Ömossa vindkraftsparks norra del samt de sju nordligaste kraftverken i Mikonkeidas ska byggas, skulle trafikmängden på Uttermossavägen ungefär fördubblas på grund av den sammanlagda trafiken för dessa projekt. På grund av de tunga och långsamma transporterna skulle trafiken på Uttermossavägen bli ännu långsammare än nu. Påverkan skulle dock gälla endast byggtiden och situationen skulle återgå nästan till det normala efter att byggarbetena avslutats. 69

146 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Gamla Närpesvägen Kristinestad/Närpes Björnön Sideby Ömossa Figur 40. Vindkraftsområden i närregionen. Landskap Mest kumulativa effekter för landskapet uppkommer tillsammans med de vindkraftsprojekt som ligger närmast Uttermossa vindkraftsprojekt, alltså Ömossa, Lappfjärds och Lakiakangas samt Mikonkeidas. Hur stor landskapspåverkan blir beror på betraktelseriktningen och från vilken plats landskapspåverkan bedöms. Den nuvarande landskapsbilden påverkas mest bl.a. i byarna Kärjenkoski, Korsbäck, Siiroo, Uttermossa och Ömossa, som alla ligger i den s.k. närlandskapszonen, från Uttermossa planeringsområde sett. Då man bedömer de kumulativa effekterna och deras betydelse är det skäl att förutom förläggningsplatserna också komma ihåg storleksskillnaderna mellan de olika vindkraftsprojekten. Till exempel vindkraftsområdet Lappfjärd & Lakiakangas omfattar ca 94 km 2 och är nästan 40 gånger så stort som Uttermossas planeringsområde på 2,6 km 2. Likaså är närbelägna Mikonkeidas planeringsområde cirka 10 gånger större. Planeringsområdets läge och terrängformer samt dess avstånd till den by/bosättningskoncentration som berörs påverkar naturligtvis också landskapspåverkans storlek. I Korsbäckområdet kommer landskapsbilden att påverkas mest av vindkraftverken på områdena Lappfjärd & Lakiakangas, medan kraftverken i Ömossa och Uttermossa syns endast delvis bakom kraftverken i Lappfjärd. Likaså domineras landskapsbilden i Kärjenkoski av kraftverken i Mikon- 70

147 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING keidas i väster och Lappfjärd & Lakiakangas i norr. Den ytterligare påverkan på landskapet som Uttermossa vindkraftverk medför för Kärjenkoski blir liten, eftersom kraftverken ligger bakom Mikonkeidas kraftverk och ligger längre bort. Kring Uttermossa by kommer de kumulativa effekterna av de olika vindkraftsprojekten att förändra landskapet betydligt. Norr och nordost om Uttermossa by syns Lappfjärds vindkraftverk, utsiktsektorn mellan söder och väster domineras av Ömossa vindkraftverk, mellan öster och sydost domineras landskapsbilden av kraftverken i Uttermossa vindkraftsprojekt. När det gäller kumulativa effekter för landskapet på grund av olika vindkraftsprojekt är Uttermossa by troligen den som kommer att påverkas allra mest. I Ömossa by intill riksväg 8 orsakas kumulativa effekter för landskapet främst till följd av Ömossa och Västerviks vindkraftsprojekt. Projekten i Mikonkeidas och Uttermossa bidrar egentligen inte ytterligare till de förändrade vyerna i Ömossa. De havsvindkraftsprojekt som ligger närmast Uttermossa planeras utanför Sideby och Kristinestad. De havsbaserade vindkraftverken kommer inte att synas till projektområdet i Uttermossa eller till bosättningen i dess näromgivning, eftersom skogen skymmer utsikten mot kusten. Då man rör sig till havs kommer utöver kraftverken i Kristinestads och Sideby havsvindparker också så gott som alla vindkraftverk på de olika planeringsområdena på fastlandet i Kristinestad att synas i landskapets silhuett vid klart väder, men avståndet är så stort att de inte mera dominerar landskapet. Flera vindkraftsprojekt planeras på olika håll i Österbotten och i Bottniska viken. Om projekten genomförs kommer man att kunna se vindkraftverk med ganska jämna mellanrum i Österbotten både till havs och till lands. Då vindkraftverken byggs kommer de att skapa en ny regional prägel som kommer att förändra den österbottniska kulturmiljöns karaktär och den nuvarande landskapsbilden. Buller och rörliga skuggor I Uttermossa projektområdes omgivning finns tre olika projekt som kan ge upphov till kumulativa effekter beträffande buller och rörliga skuggor. Projekten i Lakiakangas och Västervik ligger så långt borta att inga kumulativa effekter tillsammans med projektet i Uttermossa uppstår. För att bedöma de kumulativa effekterna gjordes modelleringar av buller och rörliga skuggor från vindkraftsparkerna i Uttermossa samt Ömossa, Lappfjärd och Mikonkeidas tillsammans. Enligt den gemensamma modelleringen kommer bullernivåerna att överskrida 40 db, dock inte 45 db, vid tre bostadshus nordväst om Uttermossa och vid tre fritidsbostäder och ett bostadshus vid stranden av Tönijärvi. Genom reducering av bullerutsläppen från några av vindkraftverken i Uttermossa kan bullersituationen vid norra delen av Tönijärvi i någon mån påverkas. I verkligheten kommer bullernivåerna dock inte att bli som i modelleringen, eftersom modelleringen görs enligt s.k. medvindsförhållanden (downwind). Vid sydostlig och sydlig vind adderas bullernivåerna från Ömossa och Uttermossa i riktning mot Uttermossa byområde. Nordostlig eller nordlig vind bär med sig bullret från vindkraftverken i Lappfjärdsprojektet mot Uttermossa byområde, medan bullret från kraftverken i Ömossa och Uttermossa då förs bort från byområdet. Bullernivån vid Tönijärvi påverkas av kraftverken i Uttermossa samt Mikonkeidas och Ömossa. I förhållande till Tönijärvi ligger projekten så att bullret från Uttermossa samverkar med bullret från Mikonkeidas vid nordlig och nordostlig vind samt med Ömossa vid västlig och nordvästlig vind. 71

148 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Ljudnivå db(a) Uttermossa: Lwa 104,5 db, HH140 Ömossa: Lwa 105,5 db, HH155 Lappfjärd: Lwa 105,0 db, HH141 Mikonkeidas: Lwa 106,0 db, HH141 fast bostad ej fastbebodd fritidsbostad ödehus Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab Uttermossa vindkraftspark Skala 1:30000 Kumulativa bullerzoner, LAeq Beräkningsmodell ISO Beräkningshöjd +4 m Modellering av kumulativt buller: Uttermossa, Ömossa, Lappfjärd och Mikonkeidas Figur 41. Bullermodellering av kumulativa effekter, då alla kraftverk i Uttermossa har samma bullerutsläpp. Ljudnivå db(a) Uttermossa: Lwa 104,5 db (standard), HH140 Uttermossa: Lwa 102,5 db (mode 4), HH140 Ömossa: Lwa 105,5 db, HH155 Lappfjärd: Lwa 105,0 db, HH141 Mikonkeidas: Lwa 106,0 db, HH141 fast bostad ej fastbebodd fritidsbostad ödehus Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab Uttermossa vindkraftspark Skala 1:30000 Kumulativa bullerzoner, LAeq Beräkningsmodell ISO Beräkningshöjd +4 m Modellering av kumulativt buller: Uttermossa (bulleroptimerat), Ömossa, Lappfjärd och Mikonkeidas Figur 42. Bullermodellering av kumulativa effekter, då två kraftverk i Uttermossa har reducerat bullerutsläpp. Enligt modelleringen för alla projekt samtidigt ökar de rörliga skuggorna nästan inte alls vid bebyggelsen nordväst om Uttermossa i jämförelse med de rörliga skuggorna från enbart Uttermossaprojektet. Vid fritidsbosättningen vid norra delen av Tönijärvi blir mängden rörliga skuggor ungefär 19 timmar, vilket är betydligt mera än enbart det som projektet i Uttermossa ger upphov till. Mikonkeidas vindkraftverk är dock placerade så att det finns skogbevuxen terräng mellan Tönijärvi och kraftverken, vilket kan begränsa synligheten och därmed de rörliga skuggorna. 72

149 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Med tanke på de sammantagna konsekvenserna bör projekten dimensioneras med beaktande av andra projekt i omgivningen och dess respektive planeringssituation. Anpassningsansvaret ligger på de som sist ansluter sig till området. T.ex. Mikonkeidas och Lappfjärds vindkraftsprojekt har inletts senare än Uttermossa. Ömossa är det enda vindkraftsprojektet som har en delgeneralplan som vunnit laga kraft, och som först varit på området. Projekten Uttermossa och Mikonkeidas är belägna på ett sådant vis i förhållande till Tönijärvi fritidsbostättning, att bullernivåerna i huvudvindriktningen inte överensstämmer med den utförda bullermodelleringen. Enligt den nya bullersimuleringen som uppgjorts för Ömossa och Uttermossa den , överskrids inte riktvärdena av vinkdraftsbullret utomhus för varken fast- eller fritidsbosättning enligt statsrådets förordning om utomhusbuller. Ljudnivå db(a) Uttermossa: Lwa 104,5 db (standard), HH140 Uttermossa: Lwa 102,5 db (mode 4), HH140 Ömossa: Lwa 105,5 db, HH155 Lappfjärd: Lwa 105,0 db, HH141 Mikonkeidas: Lwa 106,0 db, HH141 fast bostad ej fastbebodd fritidsbostad ödehus Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab Uttermossa vindkraftspark Skala 1:30000 Kumulativa bullerzoner, L Aeq Beräkningsmodell ISO Beräkningshöjd +4 m Modellering av kumulativt buller: Uttermossa och Ömossa Figur 44. Modellering av kumulativt buller (Uttermossa och Ömossa), när två Uttermossas kraftverk är bulleroptimerad. 73

150 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Timmar med rörliga skuggor per år, Real case beräkning Modellering av kumulativa effekter 8 timmar skuggor per år 10 timmar skuggor per år 30 timmar skuggor per år Uttermossa: H140 D120 Lappfjärd: H139 D120 Ömossa: H155 D113 Mikonkeidas: H141 D117 Byggnader fast bostad ej fast bebodd fritidsbostad ödehus Figur 45. Modellering av de kumulativa effekterna av rörliga skuggor Fåglar Kumulativa effekter för häckande fåglar Allmänt taget planeras mycket vindkraft i de obebodda skogsområdena i alla de österbottniska landskapen. Om planerna förverkligas kommer konsekvenserna att mest beröra fågelarter som trivs i enhetliga och fridfulla skogsområden och för vilka förändringarna och fragmenteringen av livsmiljön samt ökade störningar av mänsklig aktivitet utgör en uppenbar olägenhet. Sådana arter är exempelvis många rovfåglar, tjäder och lavskrika. Om vindkraftsbyggandet försvagar arternas lokala populationer på enskilda områden kan man anta att flera vindkraftsparker tillsammans kan försvaga bestånden av dessa arter på ett större område. Vindkraftsparker som ligger nära varandra kan ge upphov till kumulativa effekter för häckande fågelarter. Till exempel stora rovfåglar har mycket vidsträckta revir, och det kan planeras flera vindkraftsprojekt inom deras revir. Flera projekt tillsammans kan orsaka förändringar i livsmiljön, barriäreffekter och kollisionsrisker för rovfåglar som häckar och rör sig inom planeringsområdena. Vid planeringen av vindkraftsprojekten och kraftverkens placering har man dock eftersträvat att genom tillräckliga skyddsavstånd beakta direkt påverkan på exempelvis stora rovfåglars (bl.a. havsörn och kungsörn samt fiskgjuse) kända boplatser. Trots skyddsavstånden ökar flera olika vindkraftsprojekt kring rovfåglarnas häckningsrevir dock kollisionsdödligheten för fåglarna till exempel under födosöksflygningar och jakt. Undersökningar av hur fiskgjusarna i ett fiskgjuserevir på Stormossen i närheten av Uttermossa planeringsområde flög under den tid de hade ungar i boet visade att födosöksflygningarna riktades främst från boet mot nordväst, sydost och nordost. Kollisionsrisken av enbart Uttermossaprojektet för fiskgjusens födosöksflygningar konstaterades vara ganska liten, men tillsammans med de andra närbelägna vindkraftsprojekten (norra delarna av Mikonkeidas och södra delarna av Lappfjärd) ökar dock kollisionsrisken. Eventuella flygningar över planeringsområdena är dock sannolikt ganska rätlinjiga, vilket är mindre riskkänsligt för fiskgjusen än kretsande flygning och sökning av fångst vid vattendragen, eftersom uppmärksamheten då är koncentrerad på att fånga ett byte. 74

151 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING I omgivningen kring Uttermossa och även mera allmänt på vindkraftsområdena vid den österbottniska kusten finns det i allmänhet ganska goda bestånd av hönsfåglar. Inom de stora vindkraftsparkerna finns flera spelplatser för tjäder och orre. Man kan anta att dessa platser i någon mån kommer att bli lidande av vindkraftsbyggandet och kraftverkens drift samt den ökade fragmenteringen av skogarna. Av hönsfåglarna har speciellt tjädern bedömts vara känslig för ökade störningar och förändringar i livsmiljön. Å andra sidan har skogshönsfåglarna varit tvungna att anpassa sig till förändringarna i Finlands skogsstruktur och aktiva skogsbruksåtgärder under årtionden. Tjäderspelplatser flyttas årligen till nya områden på grund av avverkningar och andra skogsbruksåtgärder. Numera finns spelplatser ofta i unga ekonomiskogar och på dikade tallmyrar, då de gamla skogarna har fragmenterats till för små figurer för att lämpa sig för tjädrarna. Skadliga kumulativa effekter av skogsbruksåtgärder och vindkraftsproduktion på skogbevuxna områden kommer sannolikt att beröra både skogshönsfåglar och dagrovfåglar (bl.a. ormvråk, bivråk och duvhök). Vindkraftsområdena i Uttermossa och dess närområde (Mikonkeidas, Ömossa, Lappfjärd) ligger dock i ganska karga och talldominerade skogsområden där det inte finns särskilt mycket grova gran- och blandskogsdominerade bestånd som lämpar sig som boplatser för dagrovfåglar. Kumulativa effekter för fåglar under flyttningen Jämsides med de projektspecifika konsekvenserna kan vindkraftsprojekten också ha påtaglig samverkan, om flera vindkraftsparker placeras nära varandra eller nära samma fåglars flyttstråk. Möjliga påverkningsmekanismer för flyttfåglarna är kumulativa kollisionsrisker som vindkraftsparkerna kan ge upphov till samt vindkraftsområdenas inverkan på styrningen av fåglarnas flyttning och deras flyttstråk. I undersökningar i bl.a. Danmark och Sverige har man observerat att flyttfåglarna försöker anpassa sitt flygstråk så att de inte i onödan behöver flyga i den omedelbara närheten av vindkraftverkens rotorblad. Därför kan man som en kumulativ effekt av vindkraftsparker observera att fåglarnas flyttstråk i viss mån förskjuts, då fåglarna väjer för vindkraftverk som kommer i deras väg. Väjningsrörelserna minskar dock också sannolikheten för eventuella kollisioner. Därför kan kollisionsdödligheten till följd av projekten bli mindre än förutsett. Enligt den fågelutredning som gjorts som bakgrundsutredning för landskapsplanen är den österbottniska kusten ett flyttstråk av mycket stor nationell betydelse för många fågelarter. Havet tvingar många landfåglar mot kusten under flyttningen och på motsvarande sätt tvingar fastlandet sjöfåglarna mot strandlinjen. Fågelströmmarna är som tätast på de öppna kustavsnitten. Skärgården splittrar flyttningen över ett större område. På fastlandet är fågeltätheten betydligt mindre redan på några tiotal kilometers avstånd från stranden (Tikkanen m.fl. 2013). Uttermossa vindkraftsområde ligger vid östra delen eller i kanten av huvudflyttstråken för bl.a. sädgås, sångsvan, trana och havsörn. Flyttätheten är betydligt mindre än på området mellan riksväg 8 och kusten. Uttermossaområdet ligger som mittpunkt mellan de omgivande vindkraftsprojekten i Ömossa, Mikonkeidas samt Lappfjärd och Lakiakangas. På grund av läget, projektområdets litenhet och fåglarnas tendens att väja för stora vindkraftsparker kommer Uttermossaprojektet i sig nästan inte alls att öka de kumulativa effekterna för flyttfåglarna. Då fåglarna anländer söderifrån till Kristinestad på våren möter de ett cirka 15 kilometer brett vindkraftsområde bestående av bl.a. Västervik, Ömossa och Mikonkeidas innan de når Uttermossa. Före det har fåglarna passerat bl.a. planeringsområdena Korpi-Matti och Korvenneva i Sastmola. Det är sannolikt att fåglarnas tendens att undvika att flyga genom vindkraftsområden kommer att påverka deras val av flyttstråk så att största delen av fåglarna hellre kommer att ta en omväg kring planeringsområdena, på antingen östra eller västra sidan. Situationen är densamma under höstflyttningen, eftersom fåglarna först möter det närmare 15 kilometer breda vindkraftsområdet i Dagsmark, Lappfjärd och Lakiakangas och styrs att passera antingen öster om området via Storå eller längre västerut via Härkmerifjärden. De allt fler vindkraftsprojekten och nya vindkraftsområdena i närheten av Bottniska vikens kust ökar de kumulativa effekterna för flyttfåglarna. Det återstår att se hurudana de slutliga konsekvenserna blir, fågelflyttningens tyngdpunktsområden förskjuts eller viktiga rast- 75

152 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING områden ändras, eftersom det är svårt att på förhand förutse fåglarnas beteende i olika situationer. Kännbara kumulativa effekter under flyttningstiden kan uppkomma, om till exempel gäss och svanar under sin flyttfärd på grund av att vindkraftsområden är i vägen inte når fram till de åkrar där de traditionellt brukar rasta och hitta föda i Lappfjärd och Härkmeri, eller om fåglarna blir tvungna att flyga genom vindkraftsområdena för att nå dessa viktiga rastområden eller för att fortsätta sin färd därifrån. De största konsekvenserna orsakas då av de vindkraftsområden som finns närmast rastområdena såsom bl.a. Dagsmark, Kristinestad Norr, Gamla Närpesvägen och Svalskulla vindkraftsområden samt de norra delarna av Härkmeri och Lappfjärds vindkraftsområden. I Österbottens förbunds vindkraftsutredning för etapplandskapsplanen (Tikkanen m.fl. 2013) bedömdes de kumulativa effekterna av alla vindkraftsreserveringar som förbundet gjort bli att några hundra fåglar av kollisionskänsliga arter årligen skulle kollidera med kraftverken. Flest kollisioner skulle ske för sångsvanar och sädgäss (cirka kollisioner per art) men också för tranor och grågäss bedömdes antalet kollisioner kunna stiga till ungefär hundra fåglar, för havsörn ungefär tio fåglar per år. På populationsnivå blir riskerna allra störst för havsörnen, för vilken den ökade dödligheten till följd av vindkraftsprojekten i Österbotten skulle bli cirka 1,9 %, vilket skulle bromsa upp beståndets tillväxt med cirka 29 % på tio år. För arter med ett ökande bestånd, exempelvis sångsvan och trana, innebär ökad dödlighet att beståndsökningen bromsas upp i någon mån och för arter på tillbakagång (t.ex. sädgås) att bestånden minskar snabbare. 76

153 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Gamla Närpesvägen Kristinestad/Närpes Björnön Sideby Ömossa Figur 46. Skiss över flyttstråken på våren om alla vindkraftsprojekt förverkligas. Molnfigurerna som är ritade med svart åskådliggör de viktigaste rast- och samlingsområdena för gäss och svanar i Kristinestad med omgivning. 77

154 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Gamla Närpesvägen Kristinestad/Närpes Björnön Sideby Ömossa Figur 47. Skiss över de viktigaste flyttstråken på hösten om alla vindkraftsprojekt förverkligas. Molnfigurerna som är ritade med svart åskådliggör de viktigaste rast- och samlingsområdena för gäss och svanar i Kristinestad med omgivning. 6.9 Risker och störningssituationer Säkerhetsriskerna i byggskedet gäller främst arbetssäkerheten. Därför är det då förbjudet för obehöriga att röra sig på vindkraftsområdet samt på områdena där jordkablar och kraftledningar byggs. Riskerna under driften gäller främst om ett kraftverk går sönder eller att is kan slungas iväg från rotorbladen. Enligt erfarenhet är risken för att något ska gå sönder dock mycket osannolik. Enligt VTT:s statistik inträffade sex säkerhetsavvikelser i anslutning till vindkraftverk i Finland under åren Två potentiellt farliga fall har nämnts: bromsen i spetsen av vindkraftverkets rotorblad kan skadas och falla. På moderna vindkraftverk används inte sådana 78

155 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING bromsar vid bladspetsarna, så den här olyckstypen är inte möjlig på de vindkraftverk som nu planeras. Enligt praktisk erfarenhet kan isbildning orsaka fara på områden i inlandet där det är vanligt att stor snöbelastning bildas i trädkronorna. Isbildande förhållanden förekommer uppskattningsvis 8 14 dygn per år. Risken för att skador ska uppstå är också då ytterst liten. Risken för att bli träffad av ett isstycke är något större än att träffas av blixten och största delen av den lilla mängd is som lossnar faller rakt ned under kraftverket. I Finland vid Bottniska vikens kust såsom i Björneborg, Uleåborg, Kemi och Torneå har man lång erfarenhet av vindkraftsområden där vindkraftverken är placerade vid kusten eller nära kusten. Fastän isbildning inte har förhindrats med tekniska metoder på dessa över 10 år gamla vindkraftverk är det inte känt att is skulle ha skadat människor eller egendom. Risken är störst alldeles nedanför kraftverket då det startas. Då kan is som samlats på bladen och konstruktionerna medan de stod stilla lossna. Moderna kraftverk kan utrustas med isdetekteringssystem som känner av isbildande förhållanden och isbildning på rotorbladen. Det varnas på förhand om isbildande förhållanden genom ljud- och ljussignaler och kraftverket kan vid behov stoppas tills väderförhållandena ändras eller isen har smält. Säkerhetsriskerna i anslutning till kraftledningarna beror på det elfält som en spänningsförande ledning alstrar och magnetfältet från strömmen i ledningen samt till exempel att konstruktioner kan gå sönder om träd faller över ledningen. Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har gett rekommendationer om lågfrekventa (bl.a. kraftledningar) el- och magnetfält. T.ex. Strålsäkerhetscentralen rekommenderar ett avstånd på minst 40 m från 110 kv kraftledningar för känslig bebyggelse (skolor, daghem). Dessutom finns det vissa säkerhetsavstånd för arbete i närheten av en kraftledning. Riskerna för trafiken beskrivs i kapitel 6.5. Säkerhetsarbetsgruppen för räddningsverkens samarbetsnätverk har dragit upp riktlinjer enligt vilka säkerhetsavståndet till bebyggelse och farliga ställen ska vara 600 meter, om inte riskbedömningen för vindkraftverk kräver kortare eller längre avstånd. Räddningsmyndighetens anvisningar om bl.a. minskning av brandrisken har beaktats i planeringen. Brand i vindkraftverk förebyggs med både passiva och aktiva metoder. Som passiv metod är en så stor del som möjligt av konstruktionerna tillverkade av material som inte är brännbara, exempelvis stål, och i vindkraftverken förvaras inga extra, lättantändliga material. Dessutom är vindkraftverkens rotorblad och andra konstruktioner utrustade med åskledare som tryggt leder strömmen isolerad till jord. Aktiva metoder är brandlarm kopplat till vindkraftverkens styrsystem och exempelvis detektorer som reagerar på stigande temperatur. Viktigt är också regelbundet underhåll av vindkraftverken enligt tillverkarens serviceprogram. Den lokala räddningsmyndigheten fastslår i sitt utlåtande för bygglov behovet av en räddningsplan och andra åtgärder som krävs Sammandrag av konsekvenserna Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Påverkan av buller och rörliga skuggor orsakar inte oskälig belastning för människor eller deras levnadsförhållanden. Bullret nattetid kan överskrida riktvärdet vid en utsatt plats, men genom att reducera bullret från några vindkraftverk går det att nå riktvärdena för buller. Vid två bostadshus överskrider mängden rörliga skuggor åtta timmar per år, men påverkan av rörliga skuggor kan minskas med tekniska metoder. Konsekvenserna för jakten blir små. Viltet kan tillfälligt söka sig bort från planeringsområdet och dess närhet under byggtiden. Konsekvenser för jordmån och berggrund, vatten, luft och klimat Byggnationen påverkar inga värdefulla mark- eller berggrundsformationer. På planeringsområdet eller i dess närhet finns inga klassificerade grundvattenområden och där bildas inga betydande mängder grundvatten. 79

156 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Vattnet i dikena kan bli grumligt i samband med schaktningsarbeten. Påverkan blir dock kortvarig och lokal. Konsekvenserna för grundvattnet och vattendragen blir små. Projektets klimatpåverkan är påtagligt positiv på lokal nivå. Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Delgeneralplanen stöder ett bevarande av värdefulla naturobjekt och naturens mångfald. Att planen fullföljs bedöms inte orsaka några kännbara konsekvenser för mångfalden i vegetationen, naturtyperna eller de livsmiljöer som naturen erbjuder. På de planerade områdena som anvisas för vindkraftverk eller servicevägar finns enligt källmaterialet och utredningarna inga värdefulla naturobjekt. De värdefulla naturobjekten har beaktats genom planbeteckningar och -bestämmelser. Det häckande fågelbeståndet på planeringsområdet innehåller inga särskilt skyddskrävande fågelarter eller betydelsefulla fågelförekomster utan området har ordinära skogsfågelarter. För det häckande fågelbeståndet väntas inga särskilda konsekvenser som avviker från konsekvenserna av sedvanliga skogsbruksåtgärder (avverkningar, gallringar). Förändringarna i livsmiljöerna berör karga, unga, talldominerade skogar som används för skogsbruk och är av litet värde för fåglarna. I dessa skogar är tätheten av häckande fåglar av naturen ganska liten och inga särskilt krävande häckande arter förekommer. Konsekvenserna för skogshönsfåglarna bedöms också bli små, eftersom de viktigaste spelplatserna finns utanför planeringsområdet. På basis av studerade flygrutter utgör planeringsområdet ingen stor kollisionsrisk för den fiskgjuse som häckar i närområdet. Planeringsområdet ligger inte i den centralaste och mest riskkänsliga zonen av fåglarnas flyttstråk och på området finns inga terrängformer som tydligt styr fåglarnas flyttning. Utgående från uppföljningen av fågelflyttningen var antalet fågelindivider som flyttade genom planeringsområdet ganska litet och fåglarnas flytthöjd var för de flesta arterna tydligt ovanför eller nedanför gränserna för höjdzonen där kollisionsrisk föreligger. På basis av litteraturen bedöms cirka fågelindivider per år kollidera med de åtta kraftverken i Uttermossa vindkraftspark, vilket inte innebär någon betydande påverkan på populationerna för någon art som flyttar via området. Att planeringsområdet är litet gör det också lättare för flyttfåglarna att väja eller ta en omväg runt hela området. Inom projektets influensområde finns inga tydliga födo- och rastområden som används under vår- eller höstflyttningen. Av ovan nämnda orsaker bedöms projektets inverkan på både häckande och flyttande fåglar bli liten. De planerade byggområdena för vindkraftverk finns inte i livsmiljöer som är viktiga för fladdermöss. Antalet fladdermöss på planeringsområdet var mycket litet och fladdermössen bedöms därför bli påverkade i mycket liten omfattning om planen fullföljs. Byggområdena för vindkraftverk och servicevägar ligger inte 80

157 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING på områden där flygekorrar lever. Potentiella levnadsområden har i planen anvisats som områden som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. På planeringsområdet upptäcktes inga åkergrodor och artens förekomst påverkas därför inte av att planen fullföljs. Konsekvenserna för uttern bedömdes likaså bli små. Konsekvenser för regionoch samhällsstrukturen samt samhälls- och energiekonomin Relativt litet skogsmark försvinner där vindkraftverk och servicevägar ska byggas. Skogsbruket kan dock fortsätta under vindkraftsparkens drift. Servicevägarna kan användas för skogsbrukets behov året om. Möjligheterna att bygga inom vindkraftsparkens område och dess omedelbara närhet är begränsade. Näromgivningen har inte planlagts för bostadsoch fritidsbyggande. Möjligheterna att få röra sig inom vindkraftsparkens område begränsas under byggtiden. Under driften utgör vindkraftsparken inget hinder för att man ska kunna röra sig i området och använda det för rekreation. Vintertid kan möjligheterna att röra sig i kraftverkens omedelbara närhet vara begränsad på grund av risken för is som kan lossna. Servicevägarna som ska byggas kommer att göra det lättare att röra sig på området. Konsekvenserna blir små/måttliga. Konsekvenser för trafik och datakommunikation Under byggtiden kör en stor mängd tunga transporter och specialtransporter till planeringsområdet, men konsekvenserna av detta minskas betydligt av att trafiken koncentreras till servicevägarna som ska byggas för vindkraftsprojekten. Konsekvenserna för trafiken blir ställvis måttliga. Flygtrafiken, väderradarutrustningens funktion och försvarsmaktens verksamhet påverkas inte. Beträffande kommunikationsförbindelser kan tv-mottagningen eventuellt påverkas. Olägenheterna kan dock åtgärdas med t.ex. signalförstärkare eller motsvarande. Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Planeringsområdets näromgivning (mindre än 3 km avstånd från de planerade vindkraftverken) Bebyggelsen i näromgivningen, speciellt i Uttermossa by, utsätts för landskapspåverkan. Vindkraftverkens flyghinderljus förstärker påverkan. Konsekvenserna blir måttliga. Över 3 km avstånd från de planerade vindkraftverken, närlandskapet och fjärrlandskapet Betydelsen av den här påverkan minskar längre bort från planeringsområdets näromgivning, då vindkraftverken blir en del av bakgrundslandskapet och inte är dominerande element i landskapet. Betydelsen av påverkan minskas ytterligare av att vindkraftverkens synlighetsområden är mycket begränsade. På influensområden som ligger längre bort blir förändringen i landskapsbilden liten. Vindkraftverkens flyghinderljus förstärker påverkan även i fjärrlandskapet. Konsekvenserna är små. Konsekvenserna för den byggda kulturmiljön blir liten. På planeringsområdet finns inga fasta fornlämningar. 81

158 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Konsekvenser för Naturaområden och skyddsområden Risk- och störningssituationer (riskbedömning) Naturskyddsområdenas nuvarande tillstånd och naturvärden förblir oförändrade. Uttermosssa vindkraftsprojekt orsakar inte sådana betydande skadliga konsekvenser som avses i naturvårdslagen 65 för Naturaområdenas naturtyper som ingår i habitatdirektivets bilaga I eller arterna i fågeldirektivets bilaga I. Projektet påverkar inte andra naturskyddsområden, -programområden eller landskapsplanens skyddsområdesreserveringar. Riskerna under vindkraftverkens byggtid gäller närmast arbetssäkerheten och ökad trafik. Under driften uppkommer risker om kraftverken eventuellt går sönder och om is slungas ut från rotorbladen. Riskerna bedöms dock vara små. 7. MINSKNING AV NEGATIVA KONSEKVENSER De negativa konsekvenserna kan minskas i den fortsatta planeringen bl.a. genom val av lämplig kraftverkstyp, val av vägar samt tidpunkt för arbetena. Utnyttjandet av naturresurser kan minskas om man fäster vikt vid detta då vindkraftverk produceras, under byggtiden och planeringen. Projektets negativa inverkan på markanvändningen kan minskas genom att projektets konsekvenser beaktas i styrningen av hur markanvändningen planeras, i planeringen och i tillståndsförfarandet. I planeringen av markanvändningen beaktas samordningen av olika former av markanvändning och var de placeras. De negativa konsekvenserna av vindkraftverken kan minskas med hjälp av planbestämmelser och -beteckningar. Då bygglov ska beviljas kontrollerar bygglovsmyndigheten att byggnadsplanen är i enlighet med den fastställda planen och planbestämmelserna. I byggskedet kan klimatpåverkan minskas genom användning av kortare transportsträckor och lokalt producerade material. Vindkraftsprojektet byggs med beaktande av terrängförhållandena. Vid byggande på mark och berg ska onödig schaktning och sprängning av berg undvikas. Konsekvenserna för ytvattnet kan minskas genom att byggarbetet utförs vid en tidsperiod då vattnet är som lägst. Då nya vägförbindelser byggs ska trummor installeras så att vattenflödena förblir oförändrade. Efter byggtiden öppnas de diken som blivit tilltäppta. Värdefulla naturobjekt på små arealer kan beaktas i den noggrannare planeringen av placeringen samt genom att märka ut dem i terrängen under den tid byggarbetena pågår. Hur starkt landskapet och kulturmiljön påverkas beror i hög grad på kraftverkens storlek, eftersom större kraftverk syns längre. Dessutom påverkar storleken kraftverkens färgsättning och belysningsbehov (ska ordnas i enlighet med Trafis anvisningar). Bullerpåverkan kan lindras genom val av så bra kraftverksmodell som möjligt i tekniskt och ekonomiskt hänseende. Till exempel genom att justera kraftverksplatserna kan man också påverka bullerspridningen, men större påverkan fås dock genom val av kraftverk. Om någon riktning eller något objekt är kritiskt i fråga om buller kan man överväga att lämna bort vissa kraftverk när projektet ska förverkligas eller använda bullerreducering på de kritiska kraftverken. Kraftverken kan utrustas med ett begränsningssystem som gör att ett kraftverk kan stängas av under de tider då de rörliga skuggorna är som mest irriterande (t.ex. vid soluppgången eller -nedgången). Då utrustas kraftverket med en ljusdetektor och rotorn programmeras att stanna under den tid då det förekommer rörliga skuggor i en viss sektor/vid en viss plats. Olägenheterna av vindkraftsparkens trafik kan minskas, om trafiken förläggs till sådana tider då den stör mindre. Tung trafik som stör invånarna kommer om möjligt att skötas kl. 7 21, medan specialtransporter som stör övrig trafik om möjligt ska skötas under tider då den övriga trafiken inte störs i någon större omfattning. Konsekvenserna av special- 82

159 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING transporterna kan minskas till exempel genom att undvika körning längs tätorternas infartsvägar i rusningstid. Den projektansvariga eller transportföretagarna kan också förbättra den upplevda trafiksäkerheten med konkreta åtgärder, exempelvis genom att hålla paus i transporterna vid de tider då skoldagen börjar och slutar samt genom att dela ut reflexvästar till dem som bor längs transportrutterna. Väghållaren kan också sänka hastighetsbegränsningen på vissa vägar vid bebyggelsen under byggtiden och transportföretagarna ska förbinda sig att följa den sänkta hastigheten. Genom att inte utföra något byggarbete under våren och försommaren får viltet ro att ta hand om sina nyfödda ungar och fåglarna får häcka i fred på planeringsområdet och i dess näromgivning. 8. UPPFÖLJNING AV PLANENS KONSEKVENSER I planbeskrivningen ges en uppskattning av eventuella behov av tilläggsutredningar samt hur miljökonsekvenserna av den förverkligade planen ska följas upp. Uppföljningsprogrammet omfattar de viktigaste miljökonsekvenserna, alltså konsekvenserna för fåglar, buller, rörliga skuggor, landskap samt levnadsförhållanden och trivsel, som har tagits upp under arbetet med planen. Genom uppföljningen får man information om konsekvenserna under kraftverkens byggtid och drift, vilket också ger information för projektets riskhantering, den projektansvariga samt olika intressentgrupper. Dessutom ger uppföljningen ytterligare information som kan utnyttjas vid planering av kommande motsvarande vindkraftsprojekt samt då beslut om sådana fattas. Uppföljningen rapporteras årligen till Kristinestad och NTM-centralen i Södra Österbotten. Om det framkommer aspekter som påverkar uppföljningsprogrammets innehåll eller hur det genomförs kommer man överens om uppföljningens innehåll genom samråd mellan vindkraftsaktören, staden Kristinestad och NTM-centralen i Södra Österbotten. De utredningar av utgångstillståndet som gjorts under MKB- och planläggningsförfarandet beskriver planeringsområdets nuvarande tillstånd innan vindkraftsparken har byggts och de utnyttjas också under uppföljningen, då projektets miljökonsekvenser bedöms. Uppföljningen sker i följande steg: komplettering av uppgifterna om de rådande förhållandena före byggstarten vid behov uppföljning av förhållandena och konsekvenserna under byggtiden uppföljning av förhållandena och konsekvenserna under driften Uppföljningen består av följande delområden. En mera detaljerad plan för att iaktta konsekvenserna av vindkraftverken görs upp i samband med bygglovsskedet, då alla kraftverkslösningar och placeringar är kända. Uppföljningsprogrammet lämnas in till Kristinestads miljömyndighet samt till NTM-centralen i Södra Österbotten. Fåglar För att få reda på projektets eventuella konsekvenser för fågelbeståndet i vindkraftsområdets omgivning borde en uppföljning av fågelbeståndet göras under byggskedet och under de första åren som vindkraftverken är i drift. Hur länge uppföljningen av fågelbeståndet ska pågå bestäms slutligen av de konsekvenser för fåglarna som observeras i inledningsskedet, men allmänt sett kan uppföljningen uppskattas pågå 2 5 år. Det viktigaste i Uttermossaprojektet är att följa upp hur fiskgjusens häckning lyckas i det revir som ligger närmast planeringsområdet. Genom att studera fiskgjusens födosöksflygningar kunde man också få mera information om de flygstråk som arten använder från år till år, speciellt om också andra vindkraftsprojekt i näromgivningen förverkligas. Flygningarna borde studeras under den period då fiskgjusen har ungar i boet (juni juli), eftersom näringsbehovet och därmed också antalet flygningar då är som störst. Uppföljning och hur den ska genomföras: Fiskgjusens häckningsresultat följs upp årligen i 3 års tid efter att vindkraftverken har byggts. Fiskgjusens flygningar i jakt på föda följs upp i tre års tid efter att vindkraftverken har byggts. 83

160 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING Stormossen i närheten av planeringsområdet har ett lokalt värde bl.a. på grund av fågelarter som häckar i myrmarksmiljö. Mossen är viktig också som spelplats för orre och dalripa. Konsekvenserna för de häckande fåglarna på Stormossen till följd av vindkraftverken kan följas upp före och efter byggtiden. Vid uppföljningen ska metoderna i Naturhistoriska Centralmuseets anvisningar för fågelobservationer följas så att resultaten är jämförbara och uppföljningen kan upprepas. Uppföljning och hur den ska genomföras: De häckande fåglarna på Stormossen inventeras en gång innan vindkraftsprojektets byggarbeten påbörjas. Inventeringen upprepas årligen i 3 års tid efter att vindkraftverken har byggts. Inventeringen ska göras enligt kartläggningstaxeringsmetoden (t.ex. Koskimies och Väisänen 1988). Enligt den fågelutredning som gjorts som bakgrundsutredning för Österbottens landskapsplan är den österbottniska kusten ett flyttstråk av mycket stor nationell betydelse för många fågelarter. Uttermossa vindkraftsområde ligger vid östra delen eller i kanten av huvudflyttstråken för bl.a. sädgås, sångsvan, trana och havsörn. Flyttätheten där är betydligt mindre än på området mellan riksväg 8 och kusten. Vid exceptionella vind- och väderförhållanden kan exempelvis tranornas huvudflyttstråk på hösten under vissa år sträcka sig delvis också ända till Uttermossa planeringsområde. De kumulativa effekterna av de olika vindkraftsprojekten kan tillsammans leda till att flyttstråken förändras i framtiden. För att följa upp konsekvenserna borde flyttfåglarna studeras efter att vindkraftverken byggts. Flyttfågelutredningarna koncentreras på de stora arter som är kända för att flytta i närheten av planeringsområdet. De arter som ska studeras är framför allt sädgås, trana och havsörn. Uppföljning och hur den ska genomföras: Fåglarna studeras under minst 5 intensiva flyttdagar på våren och hösten varje år under 3 års tid efter att vindkraftverken byggts. Utöver antalet flyttande fåglar studeras också dessa arters beteende (förändring av flygstråket, nära ögatsituationer, kollisioner) i närheten av kraftverken. Övrig fauna Mängden vilt (t.ex. älgstammen) och dess förändringar på området kan följas upp t.ex. genom årliga uppföljningsmöten tillsammans med jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna. Konsekvenser av buller och rörliga skuggor Då projektplanerna (kraftverkens exakta placering, val av kraftverkstyp) preciseras ska bulleroch skuggmodelleringarna revideras och presenteras för staden Kristinestad i bygglovsskedet. Bullret under byggtiden är tillfälligt och avviker inte från bullret från annat byggarbete. Därför är det inte nödvändigt att följa upp bullret under byggtiden. Utgående från resultaten av de reviderade modellberäkningarna och de rådande vindriktningarna på området väljs representativa mätpunkter för bulleruppföljningsmätningarna. Bulleruppföljningsmätningarna sker två gånger per år under de två första åren som vindkraftsparken är i drift. Mätningarna görs i en veckas perioder under olika årstider och upprepas under det andra driftsåret. Bullermätningarna görs enligt de senaste anvisningarna. Beträffande rörliga skuggor används synobservationer och vid behov görs mätningar. Levnadsförhållanden och trivsel Konsekvenserna för levnadsförhållanden och trivsel följs upp genom en invånarenkät efter att vindkraftsparken varit i drift i två års tid. I uppföljningen utreds hurudana förändringar invånarna och de fritidsboende har upplevt och förändringarnas betydelse för trivseln i livsmiljön, landskapet och användningen av vindkraftsområdet för rekreation. I samma uppföljning beaktas också människornas åsikter om konsekvenserna under byggtiden. 84

161 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 9. GENOMFÖRANDE Den preliminära tidsplanen för projektet är följande: MKB-förfarande Planläggningsprocess Teknisk planering Området förverkligas Beslut om att eventuellt förverkliga projektet fattas av Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto Vindkraftspark Ab efter tillstånds- och planläggningsförfarandet. Karleby Jutta Piispanen Planberedare Ville Vihanta Planerare 85

162 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING 10. KÄLLOR Bathouse 2011: Lepakkoselvitys Metsälän tuulivoimahanketta varten EPV Tuulivoima Oy. Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Dahl, E.L., Flagstad, Ø. Follestad, A., Halley, D., Hanssen, F., Johnsen, L., Kvaløy, P., Lund-Hoel, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H.C., Reitan, O., Røskaft, E., Steinheim, Y., Stokke, B. & Vang, R. 2010: Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (BirdWind). Report on findings NINA Report pp. Byholm P. 1994: Urskogsinventering i Kristinestad Rapport. Digita Ote Hodos, W., A. Potocki, T. Storm and M. Gaffney Reduction of motion smear to reduce avian collisions with wind turbines. Pp National Avian-Wind Power Planning Meeting IV, Proceedings. Prepared by Resolve, Inc., Washington DC. Ijäs, A Occurrence of Nathusius pipistrelle (Pipistrellus nathusii) in shallow inland lakes in southwest Finland. Poster-esitys, XIIIth European bat research symposium , Croatia. Trafikverket 2013: Kartor över trafikmängder. På adressen: Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) och Fornlämningsregistret. Museiverkets webbtjänst [ Museiverket Geodatamaterial: Fornlämningar, RKY 1993 och RKY Orloff S.G. & Flannery A. 1992: Wind turbine effects on avian activity, habitat use and mortality in Altamont Pass and Solano County Wind Resource areas California Energy Commission. 199 s. Material i Österbottens förbunds landskapsplan. På adressen: Poole, A.F Ospreys: A Natural and Unnatural History. Cambridge University Press, New York. Päivinen, J., Björkqvist, N., Karvonen, L., Kaukonen, M., Korhonen, K-M., Kuokkanen, P., Lehtonen, H. & Tolonen, A. (toim.) 2011: Metsähallituksen metsätalouden ympäristöopas. Metsähallituksen metsätalouden julkaisuja s. Ramboll 2013: Naturutredningar för vindkraftsprojekt i Västervik i Kristinestad Triventus Wind Power Ab. Ramboll 2012: Österbottens vindkraft och specialtransporter. Österbottens förbund och NTMcentralen i Södra Österbotten. Raunio, A., Schulman, A. ja Kontula, T. (toim.) 2008: Suomen luontotyyppien uhanalaisuus. Suomen ympäristökeskus, Helsinki. Suomen ympäristö 8/2008. Osat 1 ja s. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, J.K.L., Pettersson, J. & Green, M. 2012: The effect of wind power on birds and bats. A synthesis. Vindval. Report s. Saurola, P. & Koivu, J. 1987: Sääksi. Kanta-Hämeen Lintumiehet ry., Forssa. 86

163 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Planbeskrivning_teknisk justering DELGENERALPLAN FÖR UTTERMOSSA VINDKRAFTSPARK - PLANBESKRIVNING SOF 2013: Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Sveriges Ornitologiska Förening ( Finlands vindatlas (2011) på adressen: Tikkanen, H., Tuohimaa, H., Hölttä, H. 2013: Förnybara energiformer i Österbotten. Konsekvenser av etapplandskapsplan 2 för Natura 2000-områdena. Österbottens förbund 2013, 118 s. Trafi 2013: Ohje tuulivoimaloiden päivämerkintään, lentoestevaloihin sekä valojen ryhmitykseen. Valkama J., Vepsäläinen V. & Lehikoinen A. 2011: Suomen III lintuatlas. Suomen luonnontieteellinen keskusmuseo ja Ympäristöministeriö, < Viitattu ISBN Varsinais-Suomen ympäristö- ja luontopalvelut 2012: Tuulivoimasuunnittelun luontoselvitys, Kristiinankaupunki Miljöministeriet Planering av vindkraftsutbyggnad. Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012. Helsingfors Zeiler H.P. & Grünschachner-Berger V. 2009: Impact of wind power plants on black grouse Lyryrus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58 (2): Liite 87

164 1:34 4:20 5:40 2:40 2:49 4:24 2:76 5:47 4:11 4:25 1:24 4:31 4:14 4:17 9 Z 8:0 5:39 5:21 5:34 4:8 1:23 tv-1 Z 3 4:25 luo-4 5 tv-1 4:25 4 Z895:2:16 5:35 tv-1 4:8 1 tv-1 2:19 M-1 tv-1 Smf. 878:1 2:76 1: :0 4:26 tv-1 1:89 5:43 2:19 7 tv-1 5:37 5:20 5:47 Smf. 876:1 1:25 2:86 2:76 8 Smf. 876:1 1:25 tv-1 luo-1 Z 3:49 :46 4:21 0 Yht. 876:2 14:0 2:30 2:114 2:84 2:24 2:40 3:70 3:68 3:53 3:37 4:35 4:22 4:13 luo-4 luo-1 1 tv-1 M-1 Z Luonnon monimuotoisuuden kannalta erityisen tärkeä alue. Luonnontilainen puro, arvokas pienvesi (VesiL) ja puron lähiympäristö (MetsäL 10 ). Område som är särskilt viktig med tanke på naturens mångfald. Bäck i naturtillstånd, värdefullt småvatten (VattenL) och bäckens närområde (SkogsL 10 ). Luonnon monimuotoisuuden kannalta erityisen tärkeä alue. Luonnontilainen, vähäpuustoinen suo (MetsäL 10 ). Område som är särskilt viktig med tanke på naturens mångfald. Trädfattig myr i naturtillstånd (SkogsL 10 ). Vindkraftverkets nummer. Tuulivoimalan yksilöivä numero. Merkinnän kuvaus: Merkinnällä osoitetaan alueita, joille on mahdollista sijoittaa tuulivoimala. Ristiympyrä alueen sisällä kuvaa tuulivoimalan ohjeellista sijaintia. Rakentamismääräys: Tuulivoimalan kokonaiskorkeus saa olla enintään 210 metriä. Voimalan lavat ja rakenteet eivät saa ylittää tv-alueen rajaa. Tuulivoimalan runko tulee toteuttaa lieriörakenteisena. Tuulivoimalan värityksen on oltava yhtenäinen ja vaalea. Tuulivoimalan alue, jonka rakentamisessa on erityisesti huomioitava voimalan melun vaikutus ympäristön loma-asutukseen yöaikana. Voimalan aiheuttama melu tulee olla säädettävissä niin, että sen vaikutus ei ole kohtuuton loma-asuntojen käytönaikana. Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Korssymbolen inom området symboliserar vindkraftverkets riktgivande placering. Byggbestämmelse: Vindkraftverkets totalhöjd får vara högst 210 meter. Kraftverkets rotorblad och konstruktioner får inte överskrida tv-områdets gräns. Vindkraftverkens stomme ska byggas som en cylindrisk konstruktion. Vindkraftverkens färgsättning ska vara enhetlig och ljus. Område för vindkraftverk som ska byggas med särskilt beaktande av bullerpåverkan från kraftverket för fritidsbosättningen i omgivningen nattetid. Bullret från kraftverket ska kunna regleras så att bullerpåverkan inte blir oskälig under den tid som fritidsbostäderna används. Merkinnän kuvaus: Merkinnällä osoitetaan pääasiassa maa- ja metsätalouskäyttöön tarkoitettuja alueita. Rakentamismääräys: Alueelle saa sijoittaa tuulivoimaloita niille erikseen osoitetuille alueille sekä niitä varten huoltoteitä, teknisiä verkostoja ja kokoonpanoalueita. Alueella sallitaan maa- ja metsätalouden harjoittamista palveleva rakentaminen. Maa- ja metsätalousvaltainen alue, jolle saa sijoittaa tuulivoimaloita. Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas områden avsedda huvudsakligen för jordoch skogsbruk. Byggbestämmelse: Vindkraftverken får placeras på områden som anvisats särskilt för dem samt servicevägar, tekniska nätverk och monteringsområden i anslutning till dem. På området tillåts byggande som betjänar jordoch skogsbruk. Jord- och skogsbruksdominerat område där vindkraftverken får placeras. Delgeneralplaneområdets gräns. Osayleiskaava-alueen raja. BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLAN OSAYLEISKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET Z Ennen kunkin tuulivoimalayksikön rakentamista on oltava voimalalle ilmailulain (1194/2009) 165 :n mukainen lentoestelupa. Hankkeelle on oltava Puolustusvoimien hyväksyntä ennen tuulivoimaloiden rakennuslupapäätösten tekemistä. Tuulivoimapuiston sisäiseen sähkönsiirtoon tarvittavat maakaapelit tulee sijoittaa pääsääntöisesti olemassa olevien teiden kulku-urien sekä uusien huoltoteiden yhteyteen. Maankäyttö- ja rakennuslain 77a :n mukaan määrätään, että tämän osayleiskaavan saatua lainvoiman kaupunki voi myöntää rakennusluvat kaavan mukaisille tuulivoimaloille. Före bygglovbeslut av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen erhållas. Projektet bör godkännas av Försvarsmakten innan bygglov för vindkraftverken kan beviljas. Behövliga jordkablarna för elöverföringen inom vindkraftparken ska i första hand placeras längs existerande vägar och i samband med de nya servicevägarna. Enligt markanvändnings- och bygglagen 77 a bestäms att då den här delgeneralplanen har vunnit laga kraft, kan staden direkt bevilja bygglov för de vindkraftverk som ingår i planen. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: YLEISET MÄÄRÄYKSET: Riktigivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras. Ohjeellinen uusi tai merkittävästi parannettava tieyhteys. Nuvarande vägförbindelse. Nykyinen tieyhteys. Riktgivande placering av ny jordkabel. Ohjeellinen uusi maakaapeli. PLANERARE / SUUNNITTELIJA PLANERARE / KAAVAN LAATIJA 0,2 0,4 0,6 SKALA / MITTAKAAVA 1: ,8 1,0 km KRISTINESTAD / KRISTIINANKAUPUNKI VILLE VIHANTA, Ins.(AMK) JUTTA PIISPANEN, TkL PLANFÖRSLAG / KAAVAEHDOTUS TEKNISKA JUSTERINGAR / TEKNISET MUUTOKSET PLANUTKAST / KAAVALUONNOS TEKNISKA JUSTERINGAR / TEKNISET MUUTOKSET Uttermossan tuulivoimapuiston osayleiskaava Delgeneralplan för Uttermossa vindkraftspark KRISTINESTAD / KRISTIINANKAUPUNKI 105, TEKN :00 / Pykälän liite: Kaavaehdotus_Planförslag _teknisetmuutokset

165 106, TEKN :00 TEKN: 181/2015 FÖRSLAG TILL TEKNISKA CENTRALENS BUDGET FÖR ÅR 2016 OCH EKONOMI- PLAN FÖR ÅREN (JI/JI) Stadsstyrelsen har godkänt en driftsbudgetramar för år 2016, för tekniska centralens del är ramen på Tekniska centralens nettobudgetram år 2015 var efter budgetändring 1, euro och nu med ytterligare en minskning med är tekniska nämndens nettobudgetram är för år 2016, Tekniska Centralen kan inte spara in på vägar, gator, belysning eller fastigheter ifall verksamheten skall bibehållas på den nivå som den är idag. En inbesparning kan endast uppnås när övriga sektorer i Kristinestad beslutat lägga om sin verksamhet b.la. i fastigheterna. Vägar och gators underhåll minskas, vägbidrag ses över då kan en inbesparning uppnås. Så som verksamheten är uppbyggd idag kan tekniska centralen inget annat än uppgöra sin driftsbudgetförslaget som en nollbudget d.v.s Tekniska direktörens förslag. Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige godkänner tekniska nämndens. 1. Driftsbudget jämte målsättningar för år 2016 resultatområdesvis; 2. Ekonomiplanen för åren Investeringar för år 2016; samt 4. Plan för investeringar åren Tekniska nämndens beslut:

166 106, TEKN :00 / Pykälän liite: 3690_001 Tekniska centralen Driftsbudgetförslag 20

170 106, TEKN :00 / Pykälän liite: Investeringsbudget2016_swe förslag TEKNISKA CENTRALEN SAMMANLAGT / TEKNINEN KESKUS YHTEENSÄ Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Plan / Suunn Plan / Suunn Plan / Suunn INVESTERINGSDEL / INVESTOINTIOSA Utgifter / Menot Inkomster / Tulot Netto Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Plan / Suunn Plan / Suunn Plan / Suunn LÖS EGENDOM / IRTAIN OMAISUUS Utgifter / Menot Bindande mot fullmäktige / Sitova valtuustoon nähden Inkomster / Tulot Netto * Underhållsutrustning / * Kunnossapitovarustus Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Paketbil / * Pakettiauto Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot effektivera produktionen / tuotannon tehostaminen Netto * Båt / * Vene Utgifter / Menot 0 FAST EGENDOM / KIINTEÄ OMAISUUS Utgifter / Menot Bindande mot fullmäktige / Sitova valtuustoon nähden Inkomster / Tulot * Övriga oförutsedda utgifter / * Muut ennakoimattomat menot Netto PUBLIK EGENDOM / JULKINEN OMAISUUS Utgifter / Menot Bindande mot fullmäktige / Sitova valtuustoon nähden Inkomster / Tulot Netto * Gator och vägar / * Kadut ja tiet Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto *Underhåll och reparation av broar / *Siltojen kunnossapito ja korjaus * Gatubelysning / * Katuvalaistus Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Förnyandet av belysningsarmaturer / * Valaisimien uusiminen Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Parker och allmänna områden / * Puistot ja yleiset alueet Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Idrottsanläggningar / * Liikuntalaitokset Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * SKEDE I PLANERING: MUDDRING AV ÅAR, FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER / VAIHE I SUUNNITTELU JOKIEN ROUPPAUSENNALTAEHÄISY / Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto

171 106, TEKN :00 / Pykälän liite: Investeringsbudget2016_swe förslag Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Plan / Suunn Plan / Suunn Plan / Suunn Utgifter / Menot Inkomster / Tulot Netto * Konstgräsplan, planering 2015 / * Tekonurmi, suunnittelu 2015 Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot kvantitativ ökning av serviceproduktion / palvelutuotannon määrän lisäys Netto * Strandskoning Café Alma-Hotel Alma / * Rantakiveys osuudella Café Alma-Hotel Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Stadens andel 20 % muddring Långgrundsviken och Gropen / * Långgrundsvikenin ja Gropenin ruoppaus, kaupungin osuus 20 % Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot kvantitativ ökning av serviceproduktion / palvelutuotannon määrän lisäys Netto * M uddring av Lappfjärds å, förebyggande åtgärder / * LapväärtinJ okien ruoppausutgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot kvantitativ ökning av serviceproduktion / palvelutuotannon määrän lisäys Netto * Lappfjärds å skede II muddring / * Lapväärtinjoen ruoppaus, II-vaihe Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Muddringsbidrag / Ruoppaus avustus Ljusöen-tallgrund-skrattgrun Skaftung Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Lätta trafikleder i Lappfjärd / *Kevyen liikenteen väylät, Lapväärtti Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot kvantitativ ökning av serviceproduktion / palvelutuotannon määrän lisäys Netto * Stadens andel i Järnvägsbron / * Kaupungin osuus Rautatiesillasta Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto Tjöck å underhållsrensning / Tiukan joen huoltoruoppau Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Härkmerifjärdens projekt stadens andel 25% / * Härkmerenlahden hanke, kaupunutgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Lappfjärds å / *Lapväärtinjoki Utgifter / Menot Inkomster / Tulot Netto

172 106, TEKN :00 / Pykälän liite: Investeringsbudget2016_swe förslag Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Budget / Talousarvio Plan / Suunn Plan / Suunn Plan / Suunn HUSBYGGNAD / TALONRAKENNUS Utgifter / Menot Bindande mot fullmäktige / Sitova valtuustoon nähden Inkomster / Tulot Netto * Kristinestads Högstadium / * Kristinestads Högstadium Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot Planerings anslag / Suunnittelumääräraha Utgifter / Menot Utgifter / Menot Utgifter / Menot Kristinestads skola- Kristiinankaupungin ruotsink. Ala - aste Netto * Camping / *Leirintäalue Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot Netto * Daghem / *Päiväkoti Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot Planerings anslag / Suunnittelumääräraha Utgifter / Menot Förverkligande / Toteutus Utgifter / Menot Netto * Akutavdelning / * Akuuttiosasto Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot kvantitativ ökning av serviceproduktion / palvelutuotannon määrän lisäys Netto * Konditionsgranskningar / * Kuntotarkastukset Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot effektivera produktionen / palvelutuotannon tehostaminen Netto * Skolors och daghems utrustning enl. EU-direktiv / * Koulujen ja päiväkotien varustus EU-direktiivien mukaan Utgifter / Menot nyinvestering / uusinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Kristinahemmet; planering / * Kristiinakoti, suunnittelu Utgifter / Menot * Kristinahemmet; förverkligande / * Kristiinakoti, toteutus Utgifter / Menot ersättande investering / korvausinvestointi Inkomster / Tulot förbättra serviceförmågan / palvelukyvyn parantaminen Netto * Oförutsedda anskaffningar / * Ennakoimattomat hankinnat Utgifter / Menot Inkomster / Tulot Netto

173 106, TEKN :00 / Pykälän liite: Investeringsbudget2016_swe förslag *Högåsens tekniska centralen /*Högåsen, tekninen keskus *Rådhusets planering,renovering och hiss / *Raatihuoneen suunnittelu, korjaus ja hissi Netto Utgifter / Netto Menot *H:meri skola o.daghem, planering / *H:meri skola ja päiväkoti, suunnittelu Netto Utgifter / Netto Menot *Härkmeri skola avloppsreningsverk / *Härkmeri skola jäteveden puhdistus Netto Utgifter / Netto Menot *Kanslihusets planering och renovering / *Kansliatalon suunnittelu ja korjaus Netto Utgifter / Netto Menot *KRS-Daghems planering och renovering / *KRS päiväkodin suunnittelu ja korjaus Netto Utgifter / Netto Menot Netto Utgifter / Netto Menot *Installation av slutna avloppsbrunnar Metsälän koulu och Sideby Rådgivningsstation / *Umpikaivojen asentaminen, Metsälän koulu ja Siipyyn neuvola Netto Utgifter / Netto Menot *Förnyande av kristinahllens golv och belysning / *Kristiinahallin lattia ja valaisimien uusiminen Netto Utgifter / Netto Menot *Sprinklerplanering samt förverkligande: Åldersro. Beviljats i investeringsbudgeten för år varav använt, flyttas till investeringsbudgeten för år / *Sprinklereiden suunnittelu ja toteutus: Åldersro. Myönnetty investointimääräraha vuodeksi 2014, josta on käytetty, siirretään vuoden 2015 investointitalouteen Netto Utgifter / Netto Menot *Sprinklerplanering samt förverkligande: Kursgården och Kårkulla / *Sprinklereiden suunnittelu ja toteutus: Kurssitalo ja Kårkulla Netto Utgifter / Netto Menot sprinkelr av bädden / Vuodeosaston sprinklaus Netto Utgifter / Netto Menot Dagcenter / Päiväkeskus Netto Utgifter / Netto Menot VATTENFÖRSÖRJNING / VESIHUOLTO Utgifter / Menot Bindande mot fullmäktige / Sitova valtuustoon nähden Inkomster / Tulot * Brandposter / * Palopostit Netto BJÖRNÖ HAMN / KARHUSAAREN SATAMA Utgifter / Menot Bindande mot fullmäktige / Sitova valtuustoon nähden Inkomster / Tulot * Aktiekapital / * Osakepääoma Netto Idé tävling inre hamnen / Ideakilpailu, sisäsatama Utgifter / Menot Inkomster / Tulot Netto

174 106, TEKN :00 / Pykälän liite: Investeringsbudget2016_swe förslag

177 107, TEKN :00 TEKN: 169/2015 VAL AV FASTIGHETSSKÖTARE TILL TEKNISKA CENTRALEN (JI/JI) En fastighetsskötare i avtalsförhållande till resultatenheten Fastigheter har lediganslagits att sökas senast den Ärendet redogörs och förslag till val ges på sammanträdet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämndens beslut:

178 107, TEKN :00 / Pykälän liite: Kungörelse fastighetsskötare och svetsare aug 2015

180 108, TEKN :00 TEKN: 169/2015 VAL AV SVETSARE/BYGGARBETARE TILL TEKNISKA CENTRALEN (NB/JI) En svetsare/byggarbetare i avtalsförhållande till resultatenheten KRS-Gatu har lediganslagits att sökas senast den Ärendet redogörs och förslag till val ges på sammanträdet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämndens beslut:

183 109, TEKN :00 TEKN: 111/2015 FÖRSTORING AV KRS-VATTENS VERKSAMHETSOMRÅDE I SIDEBY (JI/JI) Sidebyvägens vattenadelslag har ansökt om att verksamhetsområdet i Sideby skall förstoras så att de kan bygga vattenledning utefter Sidbyvägen. Affärsverket KRS- Vattens direktion behandlar ärendet beslut delges på tekniska nämndens möte. Handlingarna har varit till påseende under tiden och utlåtande har begärts från berörda myndigheter i enlighet med lagen om vattentjänster. Västkustens miljöenhet förordar förstorningen av verksamhetsområdet. NTM Centralen i södra Österbotten förordar förstorningen av verksamhetsområdet. Sideby Skifteslag förordar förstorningen av verksamhetsområdet. Bifogat till behandlingen karta över förstorningen av verksamhetsområdet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att förstorningen av Affärsverket KRS- Vattens verksamhetsområde i Sideby godkänns varvid verksamhetsområdet förstoras med följande område: 1. Sideby / Sidebyvägens vattenandelslags vattenlednings område. Tekniska nämndens beslut: