Landstinget Västernorrland. Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport. Revision KPMG AB Antal sidor: 187

Transkript

1 Revisionsrapport Revision KPMG AB Antal sidor: 187

2 Innehåll 1. Sammanfattning Räkenskaperna och årsredovisningen Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig nämnd/styrelse 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Landstingets förvaltningsberättelse Balanskravet Nämndsuppföljning Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Nyckeltal Ekonomiskt utfall på nämnds/förvaltningsnivå Balansräkning Nyckeltal Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Konsolideringsmetod 16 Rapport beträffande årsredovisning.docx

3 1. Sammanfattning Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Som en del i vår granskning har vi efterfrågat ett uttalande från landstingsledningen (i enlighet med SKYREVs vägledning för redovisningsrevision för kommuner och landsting, se kommentarer till ISA 580). Landstingsdirektör och ekonomidirektör har valt att inte underteckna översänt uttalande, se avsnitt 9.1. De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: I årsredovisningen redovisas i avsnittet Ekonomiperspektivet bl.a. landstingsstyrelsens bedömningar avseende de ekonomiska obalanserna i hälso- och sjukvården. Under rubriken Prognos 2015 anges: Landstingets ekonomiska förutsättningar för år 2015 kan mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens resultat och ekonomiska utveckling för 2014 samt budgeterade obalanser för 2015 innebära ett negativt resultat för För att åren därefter i det korta perspektivet kunna åstadkomma en ekonomi i balans och under planperioden även klara kraven på återställning kommer det krävas såväl intäktsförstärkningar som generella och strukturella kostnadsreduceringar för att även möta tillkommande kostnader för den medicintekniska utvecklingen med mera. Vi instämmer i landstingsstyrelsens bedömning och befarar att det inte kommer att vara möjligt att uppnå en ekonomi i balans 2015 (se avsnitt 11.2). Ett antal nämnder har budgeterat oförutsedda intäkter, 152,5 mkr, för att erhålla en budget i balans. Vi anser att en budget ska vara realistisk, men upprättad med viss försiktighet, så att utrymme för kostnadsökningar eller underlåtenhet för besparingar inte skapas. Vår uppfattning är att det är tveksamt att upprätta en budget med oförutsedda intäkter (se avsnitt 11.2). Rapport beträffande årsredovisning.docx 1

4 I avsnittet 12.2 till denna rapport redovisar vi ett antal iakttagelser av främst redovisningsteknisk natur. Vissa av iakttagelserna har vi framfört även tidigare år. Vi rekommenderar att landstinget går igenom dem och vidtar åtgärder bland annat då vi bedömer att det kan stärka den interna kontrollen av landstingets redovisning, såväl i samband med bokslut som löpande under året. Vi har noterat att landstinget inte har gått över till komponentmetoden när det gäller att bedöma nyttjandeperioden avseende väsentliga anläggningstillgångar. Enligt årsredovisningen under avsnittet för redovisningsprinciper så har ett arbete påbörjats för att klargöra gränser, val av komponenter med mera. 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Vi gör ingen annan bedömning än landstingsstyrelsen och konstaterar att trots goda resultat inom andra målområden så har god ekonomisk hushållning inte uppnåtts Finansiella mål Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att de av fullmäktige beslutade finansiella målen inte har uppnåtts under år 2014 (se avsnitt 10.2). Verksamhetsmål Vår bedömning av måluppfyllelsen för vart och ett av de tre perspektiv (invånare, process och medarbetare) som anses åstadkomma god ekonomisk hushållning för verksamheten, överensstämmer med Landstingsstyrelsens. Inom samtliga perspektiv är målen nära att nås. 2. Bakgrund Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Rapport beträffande årsredovisning.docx 2

5 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om landstingets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning sker i den omfattning som följer av god revisionssed i kommuner och landsting, främst såsom denna definieras av SKL 1 och Skyrev 2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I förhållande till Skyrevs utkast till Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting 3 har vi noterat följande: Ansvaret för yrkesrevisorns biträde till förtroendevalda revisorer gällande vad som sägs under kommentarerna till ISA 260 och 265 uppfattar vi främst åligger landstingets revisionskontor. Vi har naturligtvis i vår granskning kommunicerat de brister som vi noterar i denna rapport. Granskningen har främst varit inriktad på de finansiella rapporterna såsom det presenteras vid bokslutet. I vår granskning av årsredovisningen har inte primärt ingått att granska den interna kontrollen över intäkter och kostnader. Avvikelsen från ISA 300 och 315 har förankrats med landstingets revisionsdirektör i samband med planeringsfasen. Vi har i vår granskning beaktat risken för att med rimlig säkerhet bedöma om de finansiella rapporterna som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter eller fel såsom framgår av kommentarerna till ISA 240. Granskningen har dock inte som primärt syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. Vi har genom intervjuer med redovisningschef informerat oss om det finns några överträdelser av lagar, förordningar och föreskrifter som har väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna (kommentarer till ISA 250). Externa bekräftelser har i enlighet med kommentarerna till ISA 505 inhämtats från bank och liknande kreditinstitut. Information i årsredovisningen utan koppling till de finansiella delarna har inte granskats utöver vad som framgår under verksamhetsmål, se avsnitt 5 i Skyrevs utkast till Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 3 Fastställd av Skyrevs styrelse april 2014 Rapport beträffande årsredovisning.docx 3

6 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av landstingsfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser landstingsstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av Margareta Tufvesson, ekonomi- och finansdirektör, Lars Halén, redovisningschef samt av Lehna Berglund, planeringschef. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal revisor, Frida Kolbäck, auktoriserad revisor och Jenny Nordin, revisorsassistent. Helene Ersson, revisor, har granskat verksamhetsmålen. Rapport beträffande årsredovisning.docx 4

7 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Kommentar Som en del i vår granskning har vi efterfrågat ett uttalande från landstingsledningen (i enlighet med SKYREVs vägledning för redovisningsrevision för kommuner och landsting, se kommentarer till ISA 580). Landstingsdirektör och ekonomidirektör har valt att inte underteckna översänt uttalande. Landstingets årsredovisning är dock i likhet med föregående år förhållandevis omfattande, vilket kan påverka dess läsbarhet samt möjligheten att tillgodogöra sig informationen. Vi har i tidigare revisionsrapporter föreslagit att landstinget gör en översyn av årsredovisningens omfattning och innehåll men även av dess struktur. Styrelsen har i svar till revisionen avseende granskning av årsredovisning 2009 angett att det pågår ett förbättringsarbete med att göra årsredovisningen mer lättillgänglig. Vi har noterat att vissa förbättringar gjorts, men vår rekommendation att vidareutveckla årsredovisningen kvarstår. 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningschefen samt översiktlig avstämning av landstingets årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att landstinget i huvudsak efterlever rekommendationerna. Av den praxisundersökning som publicerade hösten 2014 framgår att det överlag finns brister i efterlevnaden i kommuners och landstings årsredovisningar. I syfte att minimera risken för detta i landstinget Västernorrlands årsredovisning rekommenderar vi att landstinget, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. Rapport beträffande årsredovisning.docx 5

8 9.3 Landstingets förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning Balanskravet I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att landstingets intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Landstinget redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Uppställningsformen avviker något från SKLs mall för balanskravsutredning. Landstingets underskott för året uppgår till 223 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 4 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. 6 mkr av underskottet har täckts genom medel från resultatutjämningsreserven (RUR). Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 221 mkr. 9.4 Nämndsuppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till landstingets förvaltningsberättelse. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Rapport beträffande årsredovisning.docx 6

9 10.2 Finansiella mål Landstingsfullmäktige har fastställt finansiella målsättningar i landstingsplan I årsredovisningens avsnitt Ekonomiperspektivet finns måluppfyllelsen för de finansiella målen enligt landstingsplanen redovisade. Måluppfyllelsen beskrivs i delårsrapporten med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. Mål Mått Utfall Signalsymbol. God ekonomisk hushållning vilket innebär ett årligt positivt resultat med 130 miljoner kronor, vilket ska uppnås utan skattehöjning. Årets resultat exkl. konsekvenser av förändrad diskonteringsränta, engångsintäkter från AFA samt återföring av tidigare års nedskrivning av värdepapper Mkr. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst 80 miljoner kronor för att trygga framtida pensionsåtaganden. Soliditeten ska inte minska Alla förvaltningar ska nå minst budgeterat resultat. Avsättningen till pensionsförvaltningen. Soliditet 2012 jämfört med Ekonomiskt resultat per förvaltning. 0 Mkr Soliditeten har minskat från 30,3 % till 26,4 % Sju av nio förvaltningar klarar målet. Kommentar Vi delar landstingsstyrelsens bedömning att de av fullmäktige beslutade finansiella målen inte har uppnåtts under Vi konstaterar att landstinget inte klarar något av målen. Resultatet understiger målet med 350 mkr vilket är en bidragande orsak till att soliditetsmålet inte klaras. Vi är oroade över resultatutvecklingen. Rapport beträffande årsredovisning.docx 7

10 10.3 Verksamhetsmål Enligt de bestämmelser som infördes i kommunallagen den 1 december år 2004 ska fullmäktige i budgeten ange mål för verksamheten som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Avseende verksamhetsmål innehåller Landstingsplanen inledningsvis en beskrivning om hur visionen Liv och hälsa i Västernorrland ska uppfyllas. Vidare preciseras det strategiska målet som är: att vara ett av landets fem bästa landsting vad gäller medborgarnas förtroende. Det strategiska målet är inte tidsatt. Det är också ett relativt mått som påverkas av utvecklingen i övriga landsting och regioner. I den senaste nationella mätningen 4 av medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården i det egna länet eller regionen placerades på tjugoförsta och därmed sista plats. Landstinget använder balanserad styrning som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar enligt Landstingsplanen på det som är strategiskt viktigt. Följande landstingsgemensamma inriktningsmål finns för de fyra perspektiven som används i styrmodellen balanserad styrning: Perspektiv Invånarperspektivet Processperspektivet Inriktningsmål Nöjda invånare Effektiva verksamheter Medarbetarperspektivet Nöjda och kompetenta medarbetare Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning Under respektive nämnd finns angivet vilka mål som ska följas upp i årsredovisning. Hur målet ska mätas (mått) framgår också. I landstingsplanen har det inte närmare preciserats till vilket perspektiv som respektive mål hör till. Vi har dock inte funnit någon anledning att göra någon annan bedömning av hur målen fördelats till respektive perspektiv än vad som framgår av årsredovisningen. I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen har dock gjort en sådan koppling. I sammanfattningen framgår att 4 Vårdbarometern, 2014 Rapport beträffande årsredovisning.docx 8

11 Alla fyra perspektiven i den balanserade styrningen är viktiga hörnstenar för att åstadkomma en god ekonomisk hushållning. För att nå måluppfyllelse i ekonomiperspektivet är det av stor vikt att invånar- process- och medarbetarperspektivet utvecklas. Med korta köer, hög patientsäkerhet, effektiva processer med maximalt värde för patienten samt en attraktiv arbetsmiljö med goda rekryteringsförutsättningar i en kostnadseffektiv verksamhet ökar förutsättningarna för en ekonomi i balans och på sikt god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelsen beskrivs i årsredovisningen med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts. Förutom Landstingsstyrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen per perspektiv, redovisas också måluppfyllelsen per nämnd. Landstingsstyrelsen gör däremot ingen samlad bedömning av måluppfyllelsen för de tre perspektiven som tillika är verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. De tre verksamhetsmålen bedöms samtliga vara nära att nås, vilket torde vara den naturliga sammanfattande bedömningen. Vi har nedan sammanställt måluppfyllelsegraden för respektive perspektiv: Perspektiv Invånare Process Medarbetare Landstingsstyrelsens bedömning Att målet är nära att nås, även om det är en viss försämring i vårdgarantin Att målen är nära att nås t ex förbättring i nationella kvalitetsregister och miljöarbete Att målen är nära att nås, förutom andelen sjukfrånvaro som försämrats Antal (andel %) mål med respektive bedömning per Ej möjligt att mäta 6 (32 %) 11 (58 %) 2 (11 %) 0 (0 %) 3 (33 %) 1 (11 %) 4 (56 %) - (0 %) - (0 %) 3 (100 %) - (0 %) - (0 %) Ekonomi Att målet inte nåtts - (0 %) - (0 %) 4 (100 %) - (0 %) Totalt 9 (26 %) 15 (43 %) 10 (29 %) 1 (3 %) Vi har stickprovsvis verifierat några av de mål som har nåtts. Rapport beträffande årsredovisning.docx 9

12 Vi noterar det tidigare beslutet att om följsamhet till basala hygienrutiner vid uppföljningen i september 2014 understiger 80 procent ska en handlingsplan för förbättringsarbetet upprättas. År 2014 redovisas följsamheten till 61 procent för somatisk vård och 40 procent för psykiatrisk vård och vi förutsätter att beslutet om att upprätta en handlingsplan för förbättringsarbetet, följs. Under processperspektivet har ett mål för regional tillväxt tillkommit, d v s att Landstingets medel för regional tillväxt ska användas i projekt där andra aktörers andel motsvarar minst hälften av landstingets insats. Målet bedöms uppfyllt om landstingets insats inte överstiger 67 procent. År 2014 uppgick landstingets insats till 6,5 procent. Vi rekommenderar att landstinget gör en översyn av målet, huruvida det är ett problem eller utmaning. Vi noterar också att den interna kontrollen har lyfts in i processperspektivet. Den interna kontrollen och ledningssystem för kvalitet är förutsättningarna för att styrning av organisationen ska fungera på ett förutsägbart sätt. För att öka effektiviteten i processerna bör både den interna kontrollen och ledningssystemet utvecklas i sin horisontella styrning, till skillnad från den traditionellt vertikala styrningen. Vad gäller målen beträffande perspektivet ekonomi se föregående avsnitt. Kommentarer Vi anser att samtliga perspektiv är viktiga för att uppnå god ekonomisk hushållning, även om ett balanserat styrkort som analysunderlag i sitt ursprung 5 inte omfattade medarbetarperspektivet utan istället lärande- och utvecklingsperspektivet. Medarbetares situation och villkor ansågs ingå i samtliga övriga perspektiv. Vår bedömning av måluppfyllelsen för de tre perspektiv (invånare, process och medarbetare) som anses åstadkomma god ekonomisk hushållning för verksamheten, överensstämmer med Landstingsstyrelsens. Inom samtliga perspektiv är målen nära att nås. 5 Schneiderman, Norton, Kaplan mfl, 1992 Rapport beträffande årsredovisning.docx 10

13 11. Resultaträkning 11.1 Nyckeltal Landstinget Belopp mkr Utfall Prognos 2014 Budget 2014 Utfall Utfall Verksamhetens nettokostnader Förändring i% jämfört - 3,7% - 3,2% - 3,8% med föregående år Skatteintäkter, statsbidrag och utjäm- Förändring i% jämfört 0,7% 1,9% 0,5% med föregående år Finansnetto Resultat Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 104% 103% 100% 104% 100% Verksamhetens nettokostnader överstiger budget med 226 Mkr (3,6 %). Skatteintäkter och statsbidrag blev dock något bättre än budget totalt sett (+24 Mkr) medan finansnettot blev 29 Mkr sämre än budgeterat. Den totala budgetavvikelsen hamnar på Mkr. Det måste dock observeras att i föregående års underskott ingick återbetalningen från AFA Försäkring på + 92 Mkr samt resultateffekten av den ändrade diskonteringsräntan med Mkr. Utan dessa två poster skulle verksamheten visat ett underskott på 131 Mkr för föregående år. Som framgår ovan har verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestörande poster ökat från 102 % 2013 till 104 % Detta visar på att de redovisade nettokostnaderna fortsätter att öka trots vidtagna besparingsåtgärder. Rapport beträffande årsredovisning.docx 11

14 Ökningen av verksamhetens nettokostnaderna i löpande priser har jämfört med 2013 ökat med 235 Mkr, vilket motsvarar 3,8 procent. Nedan har den redovisade ökningen specificerats på olika kostnadsslag: Förändring nettokostnad Mkr % Verksamhetens intäkter ,3% Verksamhetens kostnader Personalkostnader ,4% Köpt verksamhet, inköp material ,5% Övriga verksamhetskostnader ,5% Summa ,4% Avskrivningar ,7% Verksamhetens nettokostnad ,8% Personalkostnaderna hade under 2011 minskat med 46 Mkr jämfört med och 2013 visade en uppåtgående trend när det gällde personalkostnaderna följer samma trend. Detta förklaras av att det har anställts en hel del läkare under året. Jämfört med 2011 har nu personalkostnaderna ökat med 393 Mkr (11,4 %). Rapport beträffande årsredovisning.docx 12

15 11.2 Ekonomiskt utfall på nämnds/förvaltningsnivå Verksamheternas resultat i sammandrag enligt årsredovisningen: Verksamhet- Belopp i Mkr Utfall 2014 Prognos Budget 2014 Avvikelse Regional nämnd 13,8 0,0 0 13,8 FPTN- nämnden -14,9-17,0 0-14,9 Hälso- och sjukvårdsnämnden -290,2-283, ,2 Patientnämnd Etisk nämnd Landstingets revisorer och 0,2 0,0 0 0,2 0,1 0,0 0 0,1 Landstingsstyrelsen 48,2 14,9 0 48,2 Summa styrelse och nämnder -242,8-285, ,8 Finansiering 19,9 76,0 8,3 11,6 Resultat -222,9-209,6 8,3-231,2 Som framgår ovan redovisar hälso- och sjukvårdsnämnden ett stort underskott, ca 6,5 mkr sämre jämfört med prognos augusti Det största underskottet kommer från den somatiska vården där man redovisar ett underskott på 262 mkr. Inom FPT-nämnden redovisar även hälsocentralerna ett betydande underskott, -17,4 mkr, dock något bättre än prognostiserat, +1,6 mkr. De förvaltningar som år 2014 redovisar störst underskott är hälso och sjukvårdsnämnden Mkr (prognosen var Mkr) och hälsocentralerna - 17 Mkr (prognosen var - 19 Mkr). Nämndernas samlade resultat (exklusive finansförvaltningen) uppgår till Mkr. Detta kan jämföras med Mkr enligt prognosen och ett noll resultat enligt budget. Vi har vid vår granskning noterat att ett antal nämnder har budgeterat med oförutsedda intäkter för att erhålla en budget i balans, totalt uppgår denna post till 152,5 Mkr. De nämnder som har de största budgeterade oförutsedda intäkterna är hälso- och sjukvårdsnämnden, specialistsjukvården, 129,3 Mkr samt FPT-nämnden, hälsocentralerna 14,8 Mkr. Rapport beträffande årsredovisning.docx 13

16 Kommentarer Under 2011 hade resultatet för nämnderna och styrelsen förbättrats jämfört med tidigare år, men åren därefter har resultatet åter försämrats. Vissa nämnder/förvaltningar visar betydande underskott trots att neddragningar uppges ha gjorts under ett antal år, exempelvis FPT-nämnden/hälsocentralerna och hälso- och sjukvårdsnämnden/somatiska vården. Under Ekonomiperspektivet och rubriken God ekonomisk hushållning skriver landstingsstyrelsen: Det som är oroande är att kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården, som bromsades upp under 2010 och 2011, under steg mer än vad som är förenligt med vad som kan finansieras på lång sikt. Även för innevarande år är kostnadsnivån och ökningstakten betydligt högre än vad som kan anses vara förenligt med de finansiella målen på såväl kort som lång sikt. Situationen förvärras av att skatter och generella statsbidrag inte är värdesäkrade. Vi instämmer i landstingsstyrelsens bedömning och befarar även vi att det inte kommer att vara möjligt att uppnå en ekonomi i balans Vi anser att en budget ska vara realistisk, men upprättad med viss försiktighet, så att utrymme för kostnadsökningar eller underlåtenhet för besparingar inte skapas. Vår uppfattning är att det är tveksamt att upprätta en budget med oförutsedda intäkter. 12. Balansräkning 12.1 Nyckeltal Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner Soliditet redovisad 26% 30% 36% Soliditet med hänsyn negativ negativ negativ till de pensionsförpliktelser som inte Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 189% 220% 220% Rapport beträffande årsredovisning.docx 14

17 Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt. Landstingets redovisade soliditet har minskat från 47 % år 2007 till 26 % år 2014, d v s en minskning med 21 procentenheter. Åren 2010 och 2011 återhämtades soliditeten något då landstinget visade positiva resultat. Den minskade redovisade soliditeten 2014 förklaras bland annat av ett stort underskott för året. Om den ej bokförda pensionsskulden beaktas är soliditeten liksom tidigare kraftigt negativ, - 83 %. Likviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. En svag soliditet kan i förlängningen leda till en ansträngd likviditet. Som mått bör likviditeten teoretiskt uppgå till 100 %, d v s de tillgångar som på kort sikt kan omsättas i pengar bör vara lika stora som de skulder som ska betalas på kort sikt. Landstinget bedömer betalningsberedskapen som god, bland annat eftersom det också finns ej utnyttjade kreditlöften på 300 Mkr. Att notera när det gäller likviditeten är att den historiskt har uppgått till ca 220 % men detta år faller den till 189 % vilket kan vara ett tecken på att likviditeten har börjat försämras till följd av de stora underskotten Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Bland långfristiga fordringar ingår liksom föregående år fordran på Trafikverket, 1 Mkr, avseende medel för att utreda järnvägsförbindelsen Sundsvall-Härnösand. Vi kan inte bedöma värdet av denna fordran. I likhet med tidigare år och i enlighet med vad som anges i redovisningsprinciperna periodiseras inte skulder för OB-tillägg. Då beloppet enligt vår bedömning kan tänkas vara väsentligt har vi i tidigare års revisionsrapporter rekommenderat att Landstinget avsätter en reserv för dessa kostnader. Så har dock inte gjorts i år heller. Vår rekommendation kvarstår därmed. Vi har noterat att avstämningar mellan landstingets redovisning och redovisningen hos de av landstinget delägda bolagen/verksamheterna inte har gjorts i samband med bokslutsarbetet. Vi rekommenderar att avstämningar görs, i vart fall i samband med års- och tertialbokslut samt att avstämningarna dokumenteras skriftligt. Landstinget bör även upprätta instruktioner för de delägda bolagen/verksamheterna för att skynda på slutliga bokslut. Vi ser detta som särskilt angeläget för Kollektivtrafikmyndigheten då slutavräkningarna kan påverka såväl landstingets som övriga ägarkommuners resultat. Under tidigare år har reserveringar gjorts med fakturerat belopp avseende tvistiga fakturor från Bravida. Under 2014 har denna tvist lösts och uppbokade reserver har reglerats. 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av kassaflödesanalysen framgår att landstingets verksamhet före avskrivningar under år 2014 givit ett underskott på 47 mkr Investeringar har gjorts med 234 mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på 2 mkr vilket innebär att landstingets nettoupplåning minskat. Förändringen av likvida medel uppgår till -151 mkr Rapport beträffande årsredovisning.docx 15

18 14. Sammanställd redovisning 14.1 Konsolideringsmetod Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka landstinget har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när landstinget innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. De juridiska personer som, förutom Landstinget, i första hand är aktuella är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (50 %), Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland (70 %) och Scenkonst i Västernorrland AB (60 %). Fr.o.m upprättar landstinget ingen sammanställd redovisning vilket enligt vår bedömning är förenligt med RKRs rekommendation nr 8:2 från juni Detta beror på att övriga juridiska personer endast har en ringa omsättning och balansomslutning i förhållande till Landstinget. Ringa omsättning eller balansomslutning anses något förenklat uttryckt föreligga när dessa understiger 5 %. Vi rekommenderar dock Landstinget att följa upp om något av dessa innehav skulle växa och eventuellt överstiga 5 % av Landstingets balansomslutning. KPMG, dag som ovan Lena Medin Huvudansvarig Certifierad kommunal revisor Rapport beträffande årsredovisning.docx 16