Svenska Brukshundklubbens Kongress 2012

Transkript

1 Svenska Brukshundklubbens Kongress 2012 Protokoll Datum: Tid: Plats: 09:30-16:00, lördag 09:00-12:00, söndag Scandic Sollentuna Star Hotel, Stockholm Närvarande distrikt (antal röster inom parentes) Blekinge (6), Dalarna (8), Gotland (2), Gävleborg (7), Halland (7), Mellannorrland (10), Närke (6), Skaraborg (13), Skåne (31), Småland (20), Stockholm (17), Sörmland (11), Uppland (12), Värmland-Dal (12), Västmanland (6), Västra (22), Östgöta (8) och Övre Norrland (12). Närvarande rasklubbar (antal röster inom parentes) Australian Cattledog (1), Australian Shepherd (2), Beauceron (1), Belgiska Vallhundar (3), Bouvier des Flandres (1), Boxer (4), Collie (3), Hollandse Herdershond (1), Hovawart (2), Kelpie (2), Riesenschnauzer (3), Rottweiler (6), Schäfer (10), Briard (1), Dobermann (2) och Vit herdehund (1). Svart Terrier deltog inte. Ledamöter i Förbundsstyrelsen Staffan Thorman (förbundsordförande), Anders Dahlstedt, Tomas Knuutila, Rolf Weiffert, Anders Ekholm, Barbro Olsson, Annika Sällvik, Katinka Ryttse, Jenny Stenberg, Ragnar Bergståhl, Maritha Östlund-Holmsten och Nina Christoffersson. Hedersordförande Karin Sejnell. Hedersledamöter Sven Wergård, Inger Svedin, Eleonor Lindahl, Judit Bengtsson, Ionie Oskarson, Birgitta Forsberg, Björn Källström, Håkan Dahlberg, Yvonne Brink, Anders Dahlstedt, Lars- Olof Thellner, Lennart Sanfridsson och Sune Halvarsson. Representanter för myndigheter och organisationer Ulf Uddman Svenska Kennelklubben (lördag) Brith Andersson Svenska Kennelklubben Mats Rydberg Studiefrämjandet Tommy Arnesson Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Postadress: Box 4, Farsta Besöksadress: Frykdalsbacken 20, Farsta Telefon: Fax: Organisationsnummer: Svenska Brukshundklubben: Brukshundservice Sverige AB: info@brukshundklubben.se

2 Valberedning Kent Andersson (sammankallande), Rolf-Göran Asplund, Iréne Karlsson, Helén Wallman och Åsa Lind. Förbundskansliet Peter Rimsby (generalsekreterare), Inger Lavenius (organisationssekreterare), Jonas Ringdahl, Marie Grönberg (lördag) Camilla Ruohoniemi, Yvonne Nordin, Yvonne Brink och Katarina Swahn (föräldraledig). Övriga deltagare Kerstin Hedberg Lars-Olof Thellner Rolf-Göran Asplund Per Mortensen Maritha Östlund- Holmsten Fred Larsson Patrik Olsson Ulrika Paulin Dag Brück Ulla Norrman Anna Persson Jeanette Forssman Gunnar Lindgren Lisbeth Högman Ola Folkesson Anna Brinning Beatrice Semmelhack Tord Sivén Yvonne Ahlin Olle Rosen Britt Thorman Tommy Bengtsson Per Olov Eriksson Sven-Einar Holmsten Vid protokollet: Revisor (lördag) Lekmanna revisor (se hedersledamöter) Medaljör Medaljör Medaljör Utskottet för prov och tävling Agria Djurförsäkring (lördag kväll) Valberedningens förslag Valberedningens förslag Stipendiat Årets Eldsjäl Brukshunden Brukshunden Tidningen Hundsport Tidningen Hundsport Utskottet för organisation Ledningsgruppen för SM Bruks och IPO 2012 Åhörare Åhörare Utskottet för prov och tävling Sakkunnig agility Åhörare Åhörare Åhörare Åhörare Inger Lavenius Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 2 av 36

3 1 Kongressens öppnande Kongressen inleddes med en tyst minut för hedersordföranden Folke Hildebrand och hedersledamoten Hans Tvetmark som under året gått bort. Förbundsordföranden Staffan Thorman inledde därefter med att hälsa alla varmt välkomna till 2012 års kongress, som i år genomfördes i Stockholm. För Staffan Thorman är årets kongress slutpunkten på en mycket intressant och spännande tid inom brukshundklubben då han efter åtta år som ordförande och femton år i förbundsstyrelsen nu avgår. Det är en position som överhuvudtaget inte fanns i hans sinne den dagen för snart 45 år sedan då han kom med sin schäfertik till Roslagens brukshundklubb i Norrtälje. Men så blev det och han vill redan nu passa på att framföra sitt varma tack för det förtroende han fått och det stöd som organisationen och dess medlemmar gett honom under så många år. Brukshundklubben och alla dess hundälskande medlemmar har varit och är en mycket central och viktig del av hela hans liv. Under 2011 minskade medlemsantalet ytterligare något men genom de åtgärder som vidtagits under tidigare år och under 2011 så lyckades vi ändå ekonomiskt hamna på budget, vilket känns betryggande men läget borde ändå vara stabilare och med en högre likviditet. Jämfört med 2006 när brukshundklubben hade sitt högsta medlemstal någonsin hittills så är tappet i antalet medlemskap 15 %, varav lokalklubbarna bidrar med 13 % och rasklubbarna med 19 % samtidigt som registreringarna minskat med 23 %, bilaga 1. Men trots det vikande medlemstalet så framgår det av statistiken att vi endast lyckats engagera % av ägarna av våra brukshundraser, bilaga 2. Det finns alltså en potential enbart på brukshundsidan på % att rekrytera medlemmar från. Lägger vi dessutom till alla andra dugliga raser för våra aktiviteter så finns det ett stort antal hundägare att locka till oss. Frågan är varför vi inte lyckas få fler intresserade av våra aktiviteter. Syns vi inte? Drunknar vi i det allmänna medieutbudet som rör hundar eller är vi introverta? Vågar vi inte? Att synas innebär exponering för det som är bra och det som är problem, eller är vi för självkritiska. Är vi inte tillräckligt kommersiella? Kommersialitet innebär också exponering och kvalitetsgranskning. Är vi inte tillräckligt kompetenta i människors ögon? Här finns det säkert mer att ta tag i. Medlemsrekrytering och att behålla de medlemmar vi redan har måste vara ett grundläggande prioriterat område för alla. Det är bland dessa människor vi kommer att finna framtidens tävlande, ledare och funktionärer i vår organisation såväl centralt som lokalt. Vårt land är stort och diversifierat när det gäller förutsättningar att bedriva hundägarutbildning och hundsport. Människors behov, önskemål och klubbarnas möjligheter till fysiska platser att vara på har bara under det senaste decenniet kraftigt förändrats och det gäller för oss att följa med. En av målstyrningens främsta möjligheter är flexibilitet och anpassning till lokala förhållandet inom centrala ramar och strategier. Kursmodell och utbud ska ge största möjliga effekt på den plats som den enskilda klubben verkar. Det vi ska ha en gemensam syn på är utbildningens innehåll och kvalitet mer än hur den erbjuds hundägaren. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 3 av 36

4 Glädjande nog ökade prov- och tävlingsaktiviteterna under 2011 jämfört med Orsaken är lite svårare att finna konkreta svar på. Beror det på mellanårsvariationer, generationsskiften av hundar och tävlanden? En annan bidragande orsak kan vara det svåra vintervädret och den sena våren 2010 vilket orsakade minskade träningsmöjligheter och inställda tävlingar. Staffan Thorman visade en presentation med starter i officiella prov och tävlingar 2011, bilaga 3. Men klubbverksamheten består inte enbart av prov och tävling, som utgör ca en fjärdedel av aktiviteterna, utan av många olika ingredienser för att vår verksamhet ska kunna bedrivas och utvecklas. Prov- och tävlingsverksamheten kräver infrastruktur, samordning, funktionärer och fotfolk för att kunna fungera. Staffan Thorman visade ett diagram över aktivitetsdagar klubb 2011, bilaga 4. Diagrammet visar mycket tydligt att det är kursverksamheten och företrädesvis hundägarutbildningen som ger grunden för hela vår verksamhet. Det är där hundägarna kommer i kontakt med vår organisation. Lokalklubben är rekryteringskällan och det är där vår frontpersonal finns. Ett fint och kvalificerat mottagande ger hundägarna positiva upplevelser av vår klubb och vilka möjligheter de har att finna spännande och intressanta upplevelser som ger en meningsfull tid med sina hundar. Dessutom måste brukshundklubben utveckla sin roll ytterligare för att skapa goda hundägare i vårt samhälle. Våra raser är arbetande och krävande hundar som behöver en stimulerande och anpassad tillvaro för att vara de fina hundar som de verkligen kan vara. En god brukshund är en fröjd för ögat och själen, men klarar vi inte detta kan en del av våra raser hamna i en mörkerzon i samhällets syn vilket vore mycket tragiskt. Våra raser är för bra för att hamna i det läget på grund av missbruk och charlataner i hundvärlden. Tjänstehundsverksamheten har fortsatt att utvecklas på ett mycket bra sätt. Den engagerar många av våra medlemmar och visar på att våra raser har en hög duglighet i samhällets tjänst. Den här typen av uppdrag gör vi som frivilligorganisation åt staten men det kräver ändå ett ekonomiskt basstöd. Ett orosmoln är de nya reglerna för statligt stöd till frivilligorganisationerna som infördes Tjänstehundsverksamhet är ett viktigt samhällsuppdrag som SBK bedriver och som vi värnar om, men det kräver ekonomiska förutsättningar för att kunna bedrivas. Trots det minskade medlemstalet så har aktiviteten per medlem och klubb ökat. Det ger sig också till uttryck i en ökande efterfrågan på tjänster från vårt kansli. Ett mindre antal anställda har lett till kvarvarande tjänstemän har fått en ökad arbetsbelastning. Delvis kan det bemötas med effektiviseringar och utökade IT-lösningar i hela organisationen men samtidigt ställs allt högre krav på tillgänglighet och snabbhet i kommunikationen. Våra tjänstemän har en mycket hög arbetsbelastning och det är också en framtidsfråga att lösa problematiken med arbetsbördan mellan den ideella organisationens insatser och det professionella stödet som den kräver. Ambitionsnivån ställs mot de ekonomiska möjligheterna som vi som medlemmar kan och vill ställa till förfogande genom medlemsavgifter och andra avgifter. Årets kongress har som alltid framtiden i fokus. I år har FS lyft fem viktiga frågeställningar som behöver fördjupas och diskuteras; 1) agilitysporten i framtiden, 2) konflikthantering, 3) samverkan, 4) medlemsutveckling samt 5) SBK-raser. Syftet är att ge FS indikationer och strategisk vägledning i det fortsatta arbetet med dessa frågor. Åt vilket håll vill medlemmarna att SBK ska gå? Kongressen är därför ett mycket lämpligt forum där alla delar av vår organisation finns representerade av delegater med mandat och ansvar. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 4 av 36

5 Staffan Thormans tro på Svenska Brukshundklubben som en stark och intressant organisation för många hundägare är orubblig, men det krävs flexibilitet och anpassningsförmåga samt en insikt om att samhället förändras och utvecklas vilket också vår organisation måste klara av att hantera. Med det hoppades Staffan Thorman på en vital och engagerad kongress med friska tankar och kloka beslut. Därefter förklarade förbundsordföranden Staffan Thorman 2012 års kongress öppnad. 2 Fastställande av röstlängden Efter genomfört upprop konstaterades att 18 distrikt och 16 rasklubbar var representerade (bilaga inte här). Kongressen beslutade att fastställa den för kongressen gällande röstlängden till 71 delegater med tillsammans 253 röster, varefter upprop genomfördes även av de övriga närvarande. 3 Val av ordförande och vice ordförande för kongressen Valberedningens sammankallande, Kent Andersson, presenterade valberedningens förslag till presidiet; Karin Sejnell (hedersordförande) och Ionie Oskarson (SKK) som ordförande respektive vice ordförande för kongressen. Kongressen beslutade att välja Karin Sejnell till ordförande och Ionie Oskarson till bisittare och vice ordförande för kongressen. Karin Sejnell tackade för förtroendet att få leda årets kongress. 4 Förbundsstyrelsens anmälan om protokollförare vid kongressen Anmäldes att förbundsstyrelsen utsett Inger Lavenius (förbundskansliet) till protokollförare under kongressen. 5 Val av två justerare tillika rösträknare som tillsammans med kongressens ordförande ska justera protokollet Till att jämte de båda mötesordförandena justera kongressprotokollet valdes Monica Eriksson (Övre Norrland) och Ulf Wikström (Svenska Kelpie klubben). 6 Val av kommitté om tre personer som ska ta fram förslag till val av valberedning Till kommitté för förberedande av val av valberedning, beslutade kongressen att välja Tommy Blomquist (Småland), Anders Östling (Dalarna) och Ingela Bergare (Australian Shepherd). 7 Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av vald delegat och av personer enligt grundstadgarna 7 moment 6 Kongressen beslutade om närvaro- och yttranderätt i enlighet med grundstadgan. Karin Sejnell redovisade liggande förslag på arbets- och beslutsordning, att gälla för kongressen. Vidare meddelades att alla reservationer och tilläggsyttranden ska lämnas in skriftligen och att alla inlägg i debatten ska ske från talarstolen för bandupptagning. Kongressen beslutade att godkänna föreslagen arbets- och beslutsordning. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 5 av 36

6 8 Fråga om kongressdelegaterna blivit stadgeenligt kallade Peter Rimsby (GS) anmälde att utlysning om årets kongress har skett enligt förbundets stadgar. Annons var införd i medlemstidningen Brukshunden nr 6/2011 och nr 1/2012, annonsering i SBK Info nr 7/2011 i oktober, nr 8/2011 i november, nr 9/2011 i december, nr 1/2012 i januari samt nr 2/2012 i februari. Utskick av kallelse till distrikt och klubbar ägde rum i början av februari Förslag till dagordning, verksamhetsberättelse, balans- och resultaträkning, valberedningens förslag samt handlingar i övriga ärenden som ska behandlas vid kongressen ska vara tillgängliga för delegater, distrikt, lokal- och rasklubbar senast 45 dagar före sammanträdet, vilket inför årets kongress betyder senast den 28 mars Ovanstående handlingar sändes med post till samtliga anmälda delegater den 23 mars 2012 och lades ut på hemsidan den 26 mars I samband med detta sändes ett meddelande via e-post till samtliga klubbar och distrikt om att handlingarna var utlagda på hemsidan. En komplettering med motionsyttranden sändes den 28 mars via e-post till samtliga delegater då även kongresshandlingarna på hemsidan kompletterades med dessa yttranden. Revisorernas berättelse lades ut på hemsidan den 2 april Meddelande därom sändes samtidigt via e-post till samtliga delegater. Den 2 maj sändes ett förtydligande gällande förbundsstyrelsens förslag om höjd förbundsavgift till samtliga delegater. Informationen lades samtidigt ut på hemsidan bland kongresshandlingarna. Kongressen beslutade att förklara kongressen stadgeenligt utlyst. 9 Fastställande av dagordning och tidsprogram för kongressen Peter Rimsby (GS) föredrog förslag av dagordning och tidsprogram för kongressen. Kongressen beslutade att fastställa förelagd dagordning och tidsprogram för kongressen. 10 Aktuell information a) Ulf Uddman, Svenska Kennelklubben, enligt bilaga 5. b) Mats Rydberg, Studiefrämjandet, enligt bilaga 6. c) Rolf-Göran Asplund, målstyrning, enligt bilaga Genomgång av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 2011 inklusive rapport om uppfyllande av mål och uppdrag från föregående kongress, balans- och resultaträkning samt revisorernas berättelse Verksamhetsberättelsen för 2011 gicks igenom, rubrik för rubrik (bilaga, inte här). Karin Sejnell meddelade rättelser i verksamhetsberättelsen för 2011 enligt: Sid 26, Individuella agilitystarter år 2011, ska vara st och lag st. Synpunkter och påpekanden under genomgång av verksamhetsberättelsen: Marita Berg (Uppland) Jag har tittat lite på statistiken på sidorna 24 och 25 och för 2011 så stämmer nog alla uträkningar men dom som vi har plockat med för att jämföra från 2009 och 2010 så är totalsiffrorna fel på väldigt många ställen. För det måste väl ändå vara så att siffrorna ovanför totalstrecket ska totalt bli det Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 6 av 36

7 Peter Rimsby (GS) Marita Berg (Uppland) Peter Rimsby (GS) Marita Berg (Uppland) Peter Rimsby (GS) som står för totalt och då är det fel på väldigt många ställen och jag vet inte varför, om det har hoppat någon kolumn hit och dit eller vad det är. Vill bara påpeka det. För det är fel på väldigt många ställen. Om vi tar från gamla verksamhetsberättelser så har vi sedan tidigare år inte uppmärksammat det. Om man tittar på sid 24 Bruksprov Individer per klass så är det egentligen bara den sista kolumnen längst ned för bevakning där siffrorna är helt rätt rakt över. Nu pratar vi Individer och om vi tittar längst ned så ser vi totalen för Individer är inte nödvändigtvis en summering av värden i en rad eller en kolumn. Samma hund kan ha deltagit i flera klasser under året. Så där kan du inte få de här siffrorna och gå ihop om du räknar. Fast 2011 så ser dom väldigt lika ut och det är ju väldigt konstigt att det stämmer där. Det kanske är så. Det där är en fråga vi får varje år på Individer. Det är så att totalen av Individerna stämmer inte riktigt för att det är inte en hopräkning av det som har varit ovanför strecket på Individer. Marita Berg Men att det är det för 2011 rakt av då. (Uppland) Peter Rimsby (GS) Vilken tur vi hade Jan-Olof Säll (Skaraborg), sid 33 Peter Rimsby (GS) Från Skaraborg har vi ett önskemål medskickat och det är att det finns ett antal hundar som inte är redovisade, alltså oredovisade hundar. Dom skulle man kunna lägga till som övriga raser. Tack för ordet. Det är noterat. Vidare redogjorde skattmästaren Rolf Weiffert för 2011 års kostnader i balans- och resultaträkningen, bilaga 8. Rolf meddelade att vi är stolta över att ha lyckats nå de budgeterade målen för de centrala räkenskaperna. Vi budgeterade med nästan ett nollresultat men med lite plus. Det är ju andra året i rad som vi kan lämna det. Och det är mycket positivt. Sedan önskar vi såklart att det skulle vara ett större plus eftersom vi behöver fylla på lite för vår likviditet för att kunna, ja ni känner till varför vi behöver det, för att kunna utvecklas och gå vidare och satsa. Men hur som helst, nu ska vi blicka tillbaka på det som har varit. Det är kanske ketchupeffekten vi väntar på lite grann. Kanske om något år så smäller det till riktigt. Vi tror och hoppas på det. Hur som helst, nedersta raden vittnar om att vi klarar av de här förutsättningarna väldigt väl men inom de olika delarna så varierar det ganska mycket. Intäkterna varierar ju med drygt 1 milj kr av olika skäl och motsvarande på kostnadssidan eftersom det går ihop sig så är där också lite högre kostnader. En stor del av detta är ju då när vi tittar på SBK Tävling både intäkts- och kostnadsmässigt. Vi har haft svårigheter att budgetera, vi vill ju ha ett nollsummespel. Nu blev det lite bättre än så och jag är inte helt nöjd med hur det är budgeterat för 2011 men vi kommer att se det på ett helt annat sätt för Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 7 av 36

8 Mycket tydligare ska det bli där. Nu är det som det är och vi ser att vi har administrationsavgifter på prov och tävling. Det är noll budgeterat och likaledes gällande kostnaderna för SBK Tävling Andra delar som vi kan se är att utskotten inte använder alla sina budgeterade medel, det är ganska traditionellt. Nu är det stor variation, ska det tilläggas, mellan utskotten. Det har ni säkert noterat och sett och det är ju hela tiden att komma igång med verksamheten och jobba med den. Ett litet förtydligande om vi ser på sid 6 och 7. På sid 6 ser vi vår förenklade resultaträkning och på sid 7 ser vi koncernens resultaträkning. Den kanske är mer officiell. När vi ser på summa intäkter så är differensen 9,5 milj kr på intäkterna. I den förenklade resultaträkningen har vi valt att inte ta med de statliga medel som inte påverkar vårt resultat utan det är ju verksamhets-, utbildnings- och produktionsanslag som ligger i dessa summor kring 9,5 milj kr. Vi har valt att inte ta med dem i den förenklade. Därför ser det lite konstigt ut. Men om man tittar längst ner på sista raden så stämmer de ju så klart. En liten förklaring till det. Jag tänkte inte säga så väldigt mycket mer om detta utan vi släpper ordet fritt. Revisionsberättelsen för 2011 var utdelad och föredrogs av Kerstin Hedberg (bilaga, inte här). 12 Fastställande av balans- och resultaträkning per den 31 december 2011 samt beslut om disposition av vinst eller förlust Kongressen beslutade att fastställa de presenterade balans- och resultaträkningarna per den 31 december Beslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Kongressen beslutade i enlighet med revisorernas förslag att enhälligt bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för Val av förbundsstyrelse enligt grundstadgarna 8 moment 1 samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning Kent Andersson, sammankallande i valberedningen, presenterade valberedningen, berättade om valberedningens arbetssätt, svarsfrekvens från klubbar och distrikt samt tackade sina medarbetare för ett engagerat arbete. Valberedningens förslag föredrogs, bilaga 9. A. Val av ordförande för 1 år Valberedningen föreslog nyval av Rolf Weiffert. Kongressen beslutade enhälligt att välja Rolf Weiffert till ordförande för en tid av ett år. B. Val av 1:e vice ordförande för 2 år Valberedningen föreslog omval av Anders Dahlstedt. Kongressen beslutade att välja Anders Dahlstedt till 1:e vice ordförande för en tid av två år. C. Val skattmästare för 1 år (fyllnadsval) Valberedningen föreslog Jenny Stenberg. Kongressen beslutade att välja Jenny Stenberg till skattmästare för en tid av ett år. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 8 av 36

9 D. Val av tre ordinarie ledamöter för 2 år Valberedningen föreslog: Ledamot Ledamot Ledamot Nina Christoffersson, omval två år Barbro Olsson, omval två år Katinka Ryttse, nyval två år Kongressen beslutade att välja Nina Christoffersson, Barbro Olsson och Katinka Ryttse till ordinarie ledamöter för en tid av två år. E. Val av en suppleant för 2 år Valberedningen föreslog: Suppleant Dag Brück, nyval på två år Kongressen beslutade att välja Dag Brück till suppleant för en tid av två år. F. Val av en suppleant för 1 år (fyllnadsval) Valberedningen föreslog: Suppleant Ulrika Paulin, nyval på ett år Kongressen beslutade att välja Ulrika Paulin till suppleant för en tid av ett år. Valberedningens förslag till suppleanternas tjänstgöringsordning: 1. Ragnar Bergståhl 2. Dag Brück 3. Ulrika Paulin Kongressen beslutade i enlighet med valberedningens förslag. 15 Val av två revisorer och två revisorssuppleanter enligt grundstadgarna 9 Valberedningen föreslog till val av revisorer respektive revisorssuppleanter för en tid av ett år: Ordinarie Kerstin Hedberg omval 1 år Ordinarie Lars-Olof Thellner omval 1 år Suppleant Peter Olofson omval 1 år Suppleant Klas Nordblom omval 1 år Kongressen beslutade att välja auktoriserade revisorn Kerstin Hedberg (Stockholm) och Lars-Olof Thellner (Knivsta) till ordinarie revisorer för en tid av ett år, samt auktoriserade revisorn Peter Olofsson (Stockholm) och Klas Nordblom (Karlstad) till revisorssuppleanter för en tid av ett år. 16 Beslut om omedelbar justering av punkterna Kongressen beslutade att omedelbart justera punkterna Utdelning av utmärkelsetecken och kallande av hedersledamöter Förbundsstyrelsen har beslutat att föreslå kongressen kallande av en hedersledamot; Staffan Thorman (f d förbundsordförande). Kongressen beslutade enhälligt att bifalla förslaget. Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 9 av 36

10 18 Allmän information (forts) SBK i framtiden, nyvalde förbundsordföranden blickar framåt Rolf Weiffert: Kongressdelegater, hedersledamöter, övriga gäster och styrelse. Jag vill än en gång tacka för det enorma förtroendet att bli vald som Svenska Brukshundklubbens förbundsordförande. Det är med mycket stor ödmjukhet och respekt som jag antar det här uppdraget. Jag har känt till det ett tag sedan Barbro var i valberedningen och ställde frågan första gången på Kydingeholm men jag förstod nog inte riktigt frågan hon ställde. Det är några år sedan jag blev invald i förbundsstyrelsen denna gång, jag har suttit en gång tidigare på 90-talet, en kort sejour. Men då fanns ju inte det här uppdraget i mina tankar alls. Men det är ändå skönt att veta att man inte vet framtiden kanske. Det kan vara bra ibland men ibland skulle man ju vilja känna till den lite bättre. Men oavsett det så står jag här nu som nyvald förbundsordförande. Vem är då jag? Jag fyller 60 år i år, det kan man inte tro. Så är det i alla fall. Vi pratade om det med ålder och den har ju ingen betydelse utan det är det man har i sig och vill göra, det är det som driver. Jag har jobbat på Posten och har blivit häcklad många gånger för det, speciellt i förbundsstyrelsen. Men det är jag stolt över. Jag började min bana i Svenska Brukshundklubben 1975 när jag köpte min första hund. Jag hade länge velat ha egen hund men fick inte ha hund hemma. Min mor var städpedant så det passade inte in riktigt, tyckte hon. Men när jag flyttade så ville jag ha en hund och mitt val på ras föll på schäfern. Det tyckte jag var en häftig hund när jag var 23 år. Det tycker jag fortfarande. Den rasen tilltalar mig väldigt mycket än idag. Jag och en polare vi styrde kosan ut mot Blentarp. Där fanns en uppfödare som hette Rune Alexandersson, Alex Kennel. När vi kom skumpande där i vår Volkswagen tänkte vi att vi skulle på ut på gården men vi blev kvar i bilen för på gården sprang omkring en schäferhane så vi blev lugnt sittande kvar i bilen tills Rune kom ut och hämtade oss och hälsade oss välkomna. Så det var ett häftigt möte med hunden, en oerhört vacker schäferhane. Jag har hunnit med ytterligare någon hund i mitt hundliv, bl a en Kelpie från Nalens Kennel. Ni känner säkert till ni som är från Stockholm gata Regering nummer 74. Vad finns där? Nalen, ja just det, det var dottern till Topsy Lindblom som jag träffade på som hade uppfödning av Kelpie. Den här kelpien lyckades jag föra fram till ett championat och även vara med och kvalificera honom till ett SM. Kommer du ihåg det Karin? Det gör du. Ja, det gör jag också. Det var i Sundsvall Vi skulle börja med uppletande av föremål och det var vår mötesordförande här, Karin, som dömde. Min hund var normalt sett väldigt duktig på det här. Han sprang och sprang och sprang. Ut och in ut och in. Systematiken var perfekt. Men tyvärr så hittade han inga föremål. Så det blev ju inte så bra start då men vi var ute på en annan klubbstuga och träffade en annan medtävlare, Benny Steen ifrån Västra. Han sa på sin käcka västgötska dialekt: Ja var inte ledsen för det du, du fick inget avdrag för tugg. Så var det med det. Men som sagt det är historia nu. Idag har jag en snart fem år gammal Malinoistik som jag ska göra debut med i elitklass nästa söndag i Karlskrona. Det ska bli spännande. Få se om vildsvinen håller sig borta när vi kommer upp i skogarna där. Jag är ju uppvuxen i Malmö och håller på de blå i fotboll så klart. 3-0 mot Helsingborg nu senast så flyttade jag för kärlekens skull till Åhus och blev medlem i Kristianstad Brukshundklubb. Jag skulle bo i Åhus och vara medlem i Kristianstad Brukshundklubb. Det förstod jag aldrig riktigt förrän efter ett tag. Åhus brukshundklubb är en avdelning från Kristianstad och det var en rätt häftig skilsmässa. Men det funkar jättebra nu. Så därför är vi fortfarande medlemmar i Kristianstad brukshundklubb, jag och min familj. Men det här med flytten från storstad Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 10 av 36

11 till småstad det har varit bra. Jag har aldrig ångrat det. Jag har Malmö nära och allting är mycket enklare i en småstad än i en storstad. Och inte minst det här med att ha hund. Sedan är det ju dessutom så att Åhus är ju känt för tre saker; glass, ål och Absolut Vodka. Och det vet ni väl att i Åhus så har vi tre lägen på kranarna; varmt vatten, kallt vatten och Absolut Vodka. Nej, det är inte sant. Det var lite kring mig och mitt tidigare liv i Svenska Brukshundklubben. Vad vill jag nu med detta? Vilken prägel vill jag nu sätta på SBK? Eller försöka. Staffan var ju inne på väldigt mycket i sitt inledningsanförande om vart vi är på väg. Och det blir ju inga stora skillnader Jag tycker att vi kanske saknar en vision i Svenska Brukshundklubben. Och för mig är den visionen då att hunden ska ha en berättigad plats i vårt samhälle. Det är för mig oerhört viktigt. Ulf pekade på några delar som man kan se som risker. Men vi har den kompetensen, det vet vi, att vi kan ta om hand det här så vi inte ska löpa de här riskerna. Men det är ju så också att det ligger ett oerhört stort ansvar på hundägarna och det är hundägarna som vi ska ta hand om hjälpa för att kunna forma sina hundar. Vi vill inte ha det här med rasförbud så klart. Det håller jag absolut med Kennelklubben om, men det finns ju ett annat sätt att gå fram med det här. Jag tror vi måste bli bättre på att kommunicera med vår omvärld och visa att vi finns, visa vad vi kan. Vara lite mer kaxiga kanske. Jag tror att med den kunskap och kompetens vi har så kommer vi att lyckas med det också. Men det krävs allas medverkan och alla medlemmar i lokalklubbar och rasklubbar så klart. Kommunikation är väldigt viktigt idag och den färdas väldigt snabbt. Det finns många forum att finnas i och vi ska ha en god beredskap för detta. För några dagar sedan, den 1 maj, i P4 Extra strax efter kl så kunde vi höra det här: (Bandupptagning där GS medverkat). Ja som ni hör det är nästan så att man blir sannhörd, just att Peter tog det här uppdraget. Men historien lägger jag inget värde i, det var ju långt från oss också men det är det som är det viktiga, att vi ska vara med och synas och höras och märkas när det blir diskussioner. Inte bara när det är dom här negativa historierna utan när det är positivt också. För det finns ju så oerhört mycket mer som är positivt med hund och att ha hund. Det vet vi. Och där ska vi också vara med och kunna berätta vilka vi är och vad vi står för. Och då är jag säker på att vi kommer att få det vi eftersträvar nämligen fler medlemmar och mer kurser. Jag tror det hänger ihop. Vår centrala organisation den är ofta under luppen. Vi måste bli tydligare med vilken form av kanslifunktion vi ska ha. Ni hörde här vad Staffan sa om just kanslipersonalen. Vi har ju minskat vår kanslipersonal samtidigt som vi ökat vår verksamhet. Det är en ekvation som inte går ihop för våra medarbetare på kansliet. Vi måste bli tydligare, vi måste kanske jobba på ett annat sätt. Det är oerhört viktigt. Det är där också en stor del av den centrala ekonomin ligger med just kanslifunktionen, personalkostnader etc. Och vi har bestämt oss för att ha den här formen. Vill vi ha något annat så får vi bestämma det. Men just nu har vi den här formen och då måste vi jobba efter det och ge rätt förutsättningar för den centrala organisationen. Det är ju förbundsstyrelsens ansvar att försöka hitta nya intäktsmöjligheter så att vi kan bli som jag sa tidigare, få en starkare likviditet så vi kan göra satsningar och utveckla oss, kanske till och med ta någon risk här och där. Vad vet jag. Vi måste våga lite mer. Men det är också hela organisationens ansvar att se till att vi kan förverkliga de tankar som finns. Traditionellt är det ju så att vi vet att våra intäkter består till drygt 70 procent av medlemsintäkter och då är det ju den delen som är mest bärande. Här har vi alla ett viktigt uppdrag; att sörja för att vår centrala organisation fungerar. Vi måste hela tiden utveckla vår organisations struktur. Vi har ju sett över tiden flera olika modeller med kommittéer, sektorer och utskott. Men i grunden syftar de nog till samma sak. Men vi måste ständigt förbättra och förändra oss Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 11 av 36

12 för förändringar sker hela tiden i vårt samhälle. Så även inom hundvärlden. Och då måste vi vara med och avspegla vår organisation i takt med detta. Det är också ett viktigt uppdrag. Vi har det här med målstyrning. Rolf-Göran gjorde en väldigt bra presentation och förenklade det hela. Vi har nog krånglat till det lite. Hans fråga gillade jag; hur svårt kan det vara? Den frågan ska vi nog ställa oss. En nyvald FS-ledamot sa en gång att teorin är svårare i praktiken än vad praktiken är i teorin. Det ska man också fundera över när vi har våra teoretiska planer. Vi har en väldigt stor skillnad i vår organisation på den lokala delen. Vi har, jag hittade någonstans i en tabell, att Storumans Brukshundklubb har 24 medlemmar, SBK Malmö har, jag vet inte om det är den största nu eller om det Stockholms Södra, över 800 medlemmar. Så det är ju rätt stor skillnad. Inom rasklubbarna schäfer medlemmar och Svart terrier 80 medlemmar. Det är ju stora skillnader men jag är säker på att vi kan hitta rätt målsättning här som passar in i alla delar av vår organisation. Och vi har vårt Organisationsutskott och med all den samlade kompetensen som finns där så känner jag mig trygg med att vi ska kunna hitta rätt väg fram. Jag återkommer lite senare med mål. Vi måste även finna vägar för att kunna påverka och bli starkare. Jag tycker att vi har en ganska svag roll inom SKK-organisationen. Vi kan inte påverka tillräckligt såsom jag ser det. Vi är dock den största specialklubben inom SKK och vi borde synas mycket mer. Vi borde finnas i etablissemanget i Centralstyrelsen t ex. Eftersom vi inte längre har någon ingång där, eller har vi det kanske, det ska jag ta reda på. Det är kanske inte så viktigt rent operativt vilken ställning vi har i SKK men vi måste höras och våga synas. Den delen måste vi förbättra. Det är ett tydligt styrelseuppdrag. Några kanaler, vi har vår tidning, vår analoga tidning. Den skickas ju med posten till största delen. Det är viktigt att vi har bra informationskanaler och som jag ser det så är vår tidning bra. Som jag sa till någon, jag blir faktiskt glad när jag får den i min hand. Bra material och bra layout. Vi har gjort läsvärdesundersökningar som vittnar om att den är bra. Och det ska vi fortsätta med men samtidigt men samtidigt måste den utvecklas hela tiden. Givetvis. Det är en rätt stor kostnad för oss med Brukshunden och hela tiden väga för och emot om vi ska göra den billigare eller hur vi ska satsa på den. Men jag tror ändå att det viktigaste är den redaktionella delen, att tidningen är läsvärd och fyller sitt syfte. Vi har också våra elektroniska delar med hemsida, Fido och vår webb-tidning som också hela tiden ska utvecklas. Det tar tid och hålla på och utveckla så att det ska bli ännu bättre. Det får inte bli ett skällsord det här med Fido att det inte funkar utan det kommer att bli bra. Jag vet att man gjort ett fantastiskt arbete på kansliet med det. Men vi kan inte göra allting samtidigt, det är omöjligt. Vi måste våga, vilja och kunna prioritera i högarna för att vi ska komma framåt. Om jag då kommer in på den egentliga verksamheten, den operativa delen, så det första jag skrev ner är hundägarutbildning. Jag tror, utan att gradera någonting, att hundägarutbildning är en oerhört viktig verksamhet. Det är ju här allting kommer ifrån. Allting har sin ingång där. Det minns jag 1975 när jag kom med min valp. Det fanns inte valpkurser på den tiden, det var någon allmänlydnadskurs men vi ser att det är en viktig ingång. Både hur vi tar om hand våra hundar, att vi rekryterar nya eller medlemmar som en gång ska sitta i den här salen. Vi har ett uppdrag som utbildande organisation och vår målsättning är att kunna ta emot alla som vill gå kurs hos oss också ska kunna beredas plats inom tre månader. Ser vi i verksamhetsstatistiken för 2011 så misslyckades vi gånger. Det måste vi ta till oss. Det är viktigt att vi klarar av det. Och gör vi det så uppfyller vi även andra målsättningar vi har. Vi levde ett tag utan en tydlig bild av utbildningsfrågornas hemvist. De fanns ju tidigare i utskottet för medlemsaktiviteter. Men vi insåg ganska snabbt att vi vill ha det i ett eget utskott och så är det ju nu. Det är Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 12 av 36

13 oerhört centralt för oss. Vi har ett oerhört starkt och kompetent nätverk i vårt avlånga land som sörjer för att det här ska bli hur bra som helst. Det är det ju redan också men saker och ting kan bli ännu bättre. Men vi måste våga tala om hur bra vi är och använda vår kunskap på ett klokt sätt. Frivilligverksamhet. Det är min uppfattning att SBK är och ska vara en frivillig försvarsorganisation. Det har diskuterats fram och tillbaka. En stor del av vår historik vilar på detta. Vi har samarbete med Försvarsmakten och MSD som tillfört vår organisation väldigt mycket. Men jag hoppas också att vi har kunnat tillföra myndigheterna en del också. Jag gjorde min militärtjänstgöring i Östersund 1972 på A4 och man fick ta del av viss försvarsinformation. Men när jag gjorde det första i gången i brukshundklubben det var under kalla krigets dagar på 80-talet. Fienden såg väl lite annorlunda ut då än vad den kanske gör nu. Vi ser ju hur vår verksamhet inom civilverksamheten har ändrats med hemvärnshundar. Det är mycket träning i ovan miljö och mycket specialdressyr har jobbats fram som nyttjas av myndigheterna. Jag vet att vår frivilligverksamhet skapat ett oerhört stort engagemang hos många av våra medlemmar. Jag var i fjol efter många inbjudningar ett dygn på Marma hundskola. Det var helt fantastiskt och jag förstår att det är väldigt många som åker dit år efter år för att kunna känna bl a kamratskap, ett oerhört kamratskap. Delta i aktiviteter och inhämta ny kompetens. Det var fantastiskt. Men det är också så att i vår relation med myndigheterna tycker jag att vi ska våga vara lite modigare. Idag är det, som ni hörde tidigare, att vår ekonomiska relation med myndigheterna bygger på anslag och bidrag. Jag vill se det lite mer affärsmässigt. Och det är kanske på gång. Det sker bra förhandlingar vet jag utan att säga för mycket och kanske vi kan se något annat då. Att vi är en leverantör av någonting och där då myndigheterna är beställare och vi kan ta marknadsmässiga priser. Vi ska jobba på det och sitta med i förarsätet när det gäller denna delen. Det är min uppfattning. Men då gäller det att kunna leverera det som beställts. Och det klarar vi inte alltid idag så vi måste vara lite självkritiska också. En annan del som vår historik vilar mycket på är vårt rasansvar. Alla våra raser där vi skulle ta fram lämpliga raser för bruksdressyr. Och våra bruksprov var från början avelsutvärdering. Jag vet inte om det är det så mycket längre men det var tänkt så från början. Tidigare fanns det ingenting annat. Vi hade inte sett andra mentaltester och de delarna. Avelsansvaret på våra SBK-raser det ligger hos oss som vi har delegerat till rasklubbarna, våra 17 rasklubbar. Där har rasklubbarna en oerhört viktig del med att garantera en bra mental styrka för brukshunden Där har vi ett jobb tillsammans alla. Utveckling av våra mentala tester MH och MT är framgångsrikt. Det har gjort väsen av sig utanför vårt land, det vet jag. Vi har en vetenskaplig grund att stå på här. Det hade vi inte tidigare i någon omfattning utan detta är framforskat och ska passa våra raser och andra hundar för övrigt också. Det är viktigt att vi fortsätter och utveckla de här delarna och förädla dom och nu får vi komplement BPH och det får vi återkomma till. Det är en rätt så ny verksamhet, den har precis börjat. Det är svårt att göra någon utfästelse för det. Men hela tiden så måste vi titta på det där. Det senaste är nu mentaltest valp. Våra uppfödare har såklart en viktig roll här. Men det var skönt att höra det Ulf berättade att vi kan skönja lite framgångar trots allt och det är väl väl det. Om man lägger ner mycket jobb på det så måste man ju se någon förbättring hela vägen så vi måste ha hopp för att det här kommer att ordna sig och bli bra för våra raser. Vi ska ju sträva efter att få våra brukshundägare att bli mer aktiva med sina hundar. Det var som Staffan sade i inledningsanförandet att här finns en outnyttjad potential för oss. Mycket av vår värld och omvärld handlar om pengar idag. Det här med ideellkommersiell verksamhet. Ja, var går gränsen någonstans. Vi har diskuterat det här Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 13 av 36

14 ganska länge. Jag kommer ihåg Ann-Marie Folkesson var nere på ett distriktsmöte i Skåne och talade om avtalsinstruktörer eller förbundsinstruktörer. Det var minst 15 år sedan, 20 kanske. Och det mottogs ju inte så vackert. SBK är ju väldigt mycket en ideell organisation men det kanske är det det har varit för vi kommer att gå alltmer mot en kommersialisering. Det kan ju också vara skillnad, alltså hastigheten i utvecklingen av detta skiljer sig åt vilken nivå i organisationen som vi är på. Centralt har vi varit kommersiella ganska länge. Vi har ett aktiebolag och ett aktiebolag är i allra högsta grad kommersiellt och det ska ju lämna avkastning till ägarna. Nu var det kanske inte det som var den stora grunden till att aktiebolaget bildades utan det var kanske lite mer av pragmatiska skäl med hyresavtal etc. Men dock har vi det. Så det är inte så att vi inte har varit kommersiella. Och det är ju det här att våga ta betalt för sitt kunnande. Våra, om jag får uttrycka det så, konkurrenter dom blygs inte för det. Jag hörde om en arbetskamrat när han gick kurs hos en rätt så känd som håller kurs i Skåne. Det kostade kr för en allmänlydnadskurs, åtta gånger. Och det var kö till de kurserna. Märk väl det. Så jag tror att det finns rätt mycket att göra med det. Det är annat om vi ser på central nivå. Avel och Hälsa hade i fjol en konferens där vi bjöd in andra och de fick betala marknadsmässiga priser för att vara med på vår konferens och ta del av den. Det är så vi ska jobba alltmer. Det mesta ändrar sig över tiden och jag vet att nya medlemmar vill ha ersättning om man ska göra någonting. Hos många av våra trotjänare och gamla medlemmar så ser man det nästan som en skymf att få betalt. Varför ska jag ha det, det fixar jag ändå. Så vi har mycket att vänja oss vid och förhålla oss till i de här förändringarna. Det finns andra verksamheter i vårt land som har både och. Jag tänker kanske i synnerhet på IPO-R som vi har diskuterat många gånger. Där finns ju en väldigt ideell del samtidigt som en kommersiell del. Eller inom fotboll, jag tänker inte på Barcelona då utan Skurups AIF kanske. Det är mycket ideell verksamhet där med ungdomslag, pojklag och flicklag. Så jag är säker på att det går att kombinera och det kan även vi göra. Dock måste vi vara med och reagera på snedvriden konkurrens. Det finns egenföretagare som sysslar med samma sak som vi gör och tyvärr då kan hämta från våra kurser till sin egen verksamhet och inte då kräva att dom ska vara medlemmar i Svenska Brukshundklubben. Jag kan ana att en liten del av vårt medlemstapp kan ligga där. Egentligen har jag ingen grund för vad jag säger men jag misstänker att det kan vara så. Men hursomhelst så har förbundsstyrelsen tillsatt tre arbetsgrupper som ska titta på det här hur vi kan utveckla en kommersiell verksamhet, hur organisationen då ska se ut samt vilka tänkbara samarbetspartners som vi kan se i detta. Detta resultat kommer att presenteras i juni tror jag och sedan kommer vi att ingående diskutera det här både i styrelsen och i kommande tillfällen när vi träffar alla. Tävling är något som ligger många varmt om hjärtat. Mig också på söndag t ex. Vi hörde Staffan berätta om IPO NS, Nordic style. Fantastiskt bra jobbat av bruksgruppen och i samarbete med andra att få fram det här. Det började ju en gång med SM i Västerås. Jag kommer inte ihåg vilket år det var, men det gör Judith. Senaste SM i Västerås 2004 någonting, 8 är det någon som viskar. Där hade vi en representant som var och kikade på det här och fick ta del av det här. Och på den vägen är det faktiskt. Vi får se hur vi tar hand om detta. Det ska bli spännande. Men hur som helst, brukstävlande det är många gånger ryggraden i våra lokalklubbar. De som tävlar bruks det är dom som sitter i styrelser och det är dom som gör allehanda ting, håller utbildningar, sköter underhåll av klubbanläggningar etc. Därför är det också viktigt. Nu är det inte bara bruksrävar som gör det, det vill jag inte säga heller men, en stor del är det faktiskt så på många klubbar. Det kan säkert se lite olika ut här och var men det är min upplevelse i alla fall. Dock har vi svårt att engagera nya medlemmar till att anamma det här.där har vi en viktig del. Vi Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 14 av 36

15 har ett ungdomsprojekt som inte riktigt föll ut så väl men vi tänker fortsätta och ta nya tag med detta och fortsätta med den här verksamheten. Jag tror det är väsentligt för oss för att vi ska kunna ha detta kvar. Om vi ska utveckla våra bruksprov, nu är IPO-NS såklart en utveckling i detta. Man kan ju alltid försvåra det och inte minst har vi sett det i samarbetet med Försvarsmakten där man prövar på väldigt många olika delar och förädlar det här. Jag tror att vi utnyttjar väldigt liten del av hundens förmåga och kunnande. Det är nog vi själva som sätter de största gränserna för det. Träningsmetoderna har utvecklats väldigt mycket när man gick första kurs, det var lite andra dressyrmetoder då än vad det är nu. Vi har vår dressyrpolicy att tacka för det. Den var väldigt häcklad i början minns jag. Den ska säkert utvärderas och moderniseras i någon form. Hela tiden är det ett utvecklingsarbete. Vi lär oss mer om hund och skaffar oss mer kunskap om hund och då ska vi använda oss av det på ett bra sätt. Agility är ett ämne som är under diskussion, inte minst här idag och imorgon. Ulf nämnde också att Centralstyrelsen i Kennelklubben har bordlagt en fråga kring det här. Jag tycker att det är att överreagera på den frågan. Jag tror att det har och göra med vem som skrev skrivelsen till CS och 400 namnunderskrifter. Ja, jag ska inte raljera alltför mycket men jag kan stå på Kiviks marknad och få rätt många underskrifter på olika saker. Jag ber om ursäkt för raljerandet men det irriterar mig lite faktiskt. Det finns röster som vill ta agilityn från brukshundklubben, det vet ni. Vi har två motioner att ta ställning till, vi har en workshop i eftermiddag som kommer att diskutera detta och jag ska inte föregripa det arbetet. Det kommer att tala sitt eget språk. Man föreslår en annan organisation som ska ha huvudmannaskapet. Men jag är som sagt övertygad om att agilityn ska vara i SBK. Jag tror att agilityn behöver Svenska Brukshundklubben. Lika väl som SBK behöver agilityn. Det är väldigt många som tränar agility och det är ganska många som tävlar i agility. Det såg vi här i verksamhetsstatistiken. Men det är väldigt få som tävlar på en internationell hög elitnivå. Det är faktiskt där de här rösterna kommer ifrån. Inkörsporten till agilityn kommer, som jag sade, från hundägarutbildningen. Det är där vi rekryterar in nya och tar del av den här väldigt bra verksamheten. Man behöver inte tävla i agility,det är jättebra och hålla på ändå. Vi hade för några år sedan big shot agility i Stockholmsavdelningen. Ett jäkla väder var det och det var kaos på agilitysektorn och de hade fixat fram lite hundar och hinder och så skulle förbundsstyrelsen springa där. Det var fantastiskt intressant. Ja, det var det. Det är en bra verksamhet, både för hunden och för föraren utan att för den skull tävla i European Open eller vad det är för någonting. Så här finns en plats, en bredd som vi ska vara rädda om och ta vara på. Mycket inom agility handlar om pengar. Det är just det här med hur mycket som vi får in i anmälningsavgifter, i synnerhet på tävlingar. Det är rätt stora pengar. Och det är ju då väldigt mycket i lokalklubbarna. Det finns siffror på det, det kommer vi att höra i eftermiddag. Men när det gäller intäkter till de centrala räkenskaperna som då många gånger har varit diskussionsämne, så är det, ja vi ska inte förringa någonting, men det är inte en så väldigt stor del. Man har sagt att agilityn är SBKs kassako. En mager kossa i så fall, den mjölkar inte så mycket. Men vi har alltså inkomster och intäkter för det. Att vi måste förändra oss i det här avseendet det måste vi göra. Agilityaktiva är väldigt snabba i både tanke och handling. Man tycker det är för långa processer idag och det här med att kunna påverka, förändra. Vi är ju lite tröga där. Vi måste hitta formen för hur vi kan ge de agilityaktiva det dom vill ha. Vi måste ändra någonstans och komma fram till förändringar. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska titta på detta och komma med goda förslag. Och det är jag säker på att vi kommer och lyckas med också så att vi kan ha det här kvar. Det är viktigt. Ibland säger man att agilityn inte är någon kynologisk hundsport. Jag vet inte, jag har hört, men jag vet inte om jag har berättat det, men att Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 15 av 36

16 man försöker påverka rasernas storlek med att få mindre individer i rasen för att därmed kunna mäta in och dom i en lite lägre klass. Och då hävda sig mycket bättre. Jag har hört talas om väldigt små Kelpietikar som går den vägen. Och där måste vi vara med, vi ska ju vara rädda om vår rasstandard och om hur en Kelpie är tänkt att se ut från början. Det är oerhört viktigt. Och andra raser som Border Collie, men det är ju inte vår ras. Shetland Sheepdog samma sak där. Man vill klassa in dem i small klassen för att hävda sig bra. Då är det helt plötsligt lite kynologi i det hela. Men som sagt, jag ser flera skäl till varför agilityn ska finnas under Svenska Brukshundklubbens flagga. Likaså lydnadsprov, det är inte lika kontroversiellt kanske men här ser vi också en fantastisk utveckling på de inlärningsmetodiker som vi använder oss av. Under några år har vi haft en elitsatsning på lydnad och det har givit effekt. Jag kommer ihåg, det var min personliga vän Anders Brorsson som initierade det här. Dom hade en vision om att bli världsbäst och det blev man i fjol. Jag skulle vilja säga att Sverige är världsledande när det gäller lydnadstävlande. Men det gäller att inte slå sig till ro med det utan här gäller det att fortsätta utvecklingen och vara med, för det är andra som springer ifatt oss och då måste vi vara med och satsa ännu hårdare på det. IPO nämndes och det finns ju en hel del tillägg till IPO. Det finns något som heter IPO- R, det är i räddningshundssammanhang och nu IPO-NS, Nordic Style. IPO och de prövningsreglerna som vi kanske mest tänker på när vi hör IPO är ju det här med abc-momenten med lydnads- och skyddsdelen. Vi har haft det i drygt 15 år hos oss. Jag minns kongressen när det blev inröstat. Det är några år sedan. Sporten var ifrågasatt från början. Vi fick göra uppvisningar för dåvarande jordbruksministern för att kunna beveka det här och vi har idag också genom vår dressyrpolicy kommit fram till i de flesta fall att sanerat i hur vi tränar IPO och hur vi går tillväga med våra hundar. Det finns säkert avarter, det finns det på alltting. Som vi nämnde står Sverige 2014 som värd för VM för IPO-hundar. Tanken är att det ska ske i Malmö och det ska bli en fantastisk manifestation. Jag har förstått att det är en stor tilldragelse och Malmö är nära kontinenten och Tyskland. Så det blir säkert mycket folk. Här har vi givetvis planeringen redan igång och så klart ett bra samarbete med Svenska Kennelklubben. Rallylydnad är den senast tillkomna tävlingsformen i vår verksamhet. Det var också lite trångt i portgången innan vi lyckades ena de rallyaktiva med vilken form vi skulle ha. Men det har vi lyckats med och det har nu blivit officiellt. Rally växer hela tiden. Det kan man se på våra verksamhetssiffror ute i klubbarna där man till och med ser exempel på att de mest inbitna bruksrävar provar på det här och blir riktigt bitna av det. Det är fantastiskt kul att se. Här har vi också en stor potential i det här med att aktivera både förare och hund. Det finns kanske en möjlighet att vi då kan behålla våra medlemmar något år längre genom att kunna erbjuda den här verksamheten. Så till er som inte har den rekommenderar jag att starta den här verksamheten. Då får vi aktiva hundar och det är naturligt i vår målsättning. Etik och moral är viktiga begrepp. Det har blivit väldigt uppmärksammat med etiska dokument och vi diskuterar vad som händer i vår verksamhet. Och det är både på gott och ont. Men det första jag funderar på är ju hur vi kommunicerar med varandra och i synnerhet på de binära delarna, de sociala medierna. Det är inte kul och läsa ibland och man undrar ibland hur man kan skriva så, men jag kanske är för gammal för att förstå det där, jag vet inte. Men där händer det och har hänt att kommunikationen spårar ur helt. Det är lätt att hänga med i en diskussion och slänga in sina inlägg. Man är helt anonym, det är ingen som ser vem jag är. Man gömmer sig bakom en signatur eller någonting annat. Och då kan det bli en höna av en fjäder. Vi lever i ett modernt informationssamhälle och vi måste lära oss att förhålla oss till det. Facebook kan vi inte plocka bort. Det är omöjligt. Mark Zuckerberg. Han lär väl vara en av världens rikaste Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 16 av 36

17 personer. Fantastiskt, man skulle kommit på något sådant. Men hur som helst, det gäller att vi hela tiden vågar diskutera och skapa våra dokument och hålla den här diskussionen levande även ute på lokalklubbar, rasklubbar och distrikt. Jag tror att vi kan bara vi vågar ta det om hand på ett bra sätt. Etik och moral handlar även om annat som jävsituation när vi kommer in på bedömningsdelar. Det får ju aldrig vara tveksamt om t ex domarens oväld, det får aldrig ifrågasättas. Det är ju svårt, för att inte säga omöjligt, att skriva dokument som reglerar allting exakt. Det finns något som heter sunt förnuft. Det är bra att använda ibland och det kommer man väldigt långt med. I förbundsstyrelsen har vi diskuterat att starta ett värdegrundsarbete.vi har bra erfarenheter från att ha tagit del av ett värdegrundsarbete från Försvarsmakten. Jag tror att en god värdegrund har vi nytta av i både kommunikationen med de tvåbenta men kanske även med fyrbenta. Det är en sak som kommer att starta ganska snart, om jag nu kan påverka någonting. Och det är väl meningen att jag ska. I torsdags när jag flög upp med Annika, som har lämnat förbundsstyrelsen nu tyvärr, satt vi och pratade om hur en förbundsordförande ska vara. Jag har funderat på alla de här delarna så är det en ofantligt omfattande verksamhet som vi har. Ska man kunna allt det som förbundsordförande? Nej, Annika sa till mig att du ska vara specialist och vara generalist. Det kommer jag att leva efter. Då ska man kunna lite om mycket. Men där är många saker och jobba med och dom blir inte färre verkar det som utan tvärtom så utvecklas. Det påverkar alla organisationens delar, från kansliet till lokalklubben. Det måste vi kunna ta om hand på ett bra sätt. Hur som helst, all den här verksamheten ska sammanföras med våra verksamhetsmål och är ju också något som vi har bestämt i FS. Vi kanske måste jobba lite annorlunda med våra mål. Rolf-Göran presenterade det på ett bra sätt. Jag var på en konferens i Skånedistriktet där vi hade bra diskussioner om detta och det finns idéer att kunna ta om hand detta. För det viktiga är att målen kan appliceras i verksamheten. Det är det som är det väsentliga. Sedan kommer vi säkert att ha något övergripande mål också på central nivå. Det är viktigt att vi förstår det vi jobbar med. Det kommer vi säkert att lyckas med. Det är samma där, arbetsgrupp, det är svaret på allting. Vi kommer att ha det och jobba framåt med detta. Vi måste våga vara mer offensiva i vår verksamhet. Visst, vi kan konstatera hur det har varit men det kan vi inte påverka så väldigt mycket. Utan det är vägen framåt och strävan mot framtiden. Ta med oss de förändringar som vi kan. Det är så som vi konstaterat att Svenska Brukshundklubben har väldigt många strängar på sin lyra, men för att dom ska spela harmoniskt så är det allas ansvar att hjälpa till med detta så att det blir bra. Det mesta är ännu ogjort. Tack ska ni ha! Förhandlingarna ajournerades för lunch kl Förhandlingarna återupptogs kl Aktuell information (forts) Work-shops Generalsekreteraren begärde ordet och informerade om att det kommer att genomföras fem olika workshops enligt följande: Grupp 1 Agilitysporten i framtiden Grupp 2 Medlemsutveckling Grupp 3 SBK raser Grupp 4 Konflikthantering Grupp 5 Samverkan Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 17 av 36

18 Ajournering av förhandlingarna för genomförande av work-shops Återupptagande av förhandlingarna - Söndagen den 13 maj klockan Mötesordföranden Karin Sejnell inledde med att tacka för en mycket trevlig kongressmiddag. 20 Fastställande av röstlängden Efter företaget upprop beslutade kongressen att fastställa den för dagen gällande röstlängden till 71 delegater med tillsammans 253 röster. Kongressen beslutade att fastställa den för kongressen beslutade röstlängden till 71 delegater med tillsammans 253 röster. 21 Återkoppling av work-shops Grupp 1 - Agilitysporten i framtiden Yvonne Ahlin: Den här work-shopen handlar lite grann om motionerna som ska behandlas idag. Och det vi också passade på med på samma gång var att försöka få en bild av den enkäten vi har skickat ut till olika grupper inom SBK stämmer överens med hur de olika distrikten uppfattar samarbetet mellan olika discipliner ute på klubbarna. Det vi kom fram till det var att vi ser att det finns problem och de problemen måste vi ta på största allvar, samtidigt som vi också ser att det finns en del ljusglimtar. Det finns också en vilja och ett engagemang att faktiskt skapa vi-känsla ute på de olika brukshundklubbarna i landet. Jag tror att det var kontentan av det som vi kom fram till i den här work-shopen. Grupp 2 Medlemsutveckling LET Andersson: Medlemsutvecklingsgruppen, vi spillde mycket krut före kaffet på fel saker. Vi kom aldrig in på ämnet men vi diskuterade flitigt, det gjorde vi. Det kan man säga att före kaffet så var vi helt överens om att kvalitetssäkring det var viktigt och att vår organisation ska bli mer kommersiell. Sedan drack vi kaffe och sedan tog Staffan Thorman oss i hampan och konstaterade att vi kan inte sluta där. Ni kan inte gå upp och säga att ni inte kom fram till någonting. Då skärpte vi oss och tittade på två saker: nyrekrytering och medlemsgenomströmningstiden, om jag nu får använda ett långt och eget påhittat ord. Vi pratade mycket om hur vi ska få nya medlemmar, alltså rekryteringsbiten. Vi diskuterade marknadsföring och konstaterade att det är vi inte dåliga på, vi är riktigt dåliga på att marknadsföra oss. Vi spillde mycket krut, det finns antecknat ett antal exempel på hur man skulle kunna göra, vi pratade om hundens dag, vi pratade om köpa-hund kurs, vi pratade om att vidareutbilda instruktörer för att på så sätt kunna rekrytera medlemmar. Vi kom fram till en konkret sak, vi pratade om ett informationsprogram. Det låter väldigt fint informationsprogram men informationsprogrammet i sig är en information om vår organisation i modellen att finnas på en DVD. Att kanske kunna begagna sig av uppfödare att lämna till valpköparen redan från starten eller att kunna finnas på brukshundklubbarna och att lämnas ut till den som är ny på klubben. Informationsprogram på DVD-modell kostar i runda tal 1 kr att producera och då tycker vi att det vore en väl investerad krona. Tomas Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 18 av 36

19 Knuutila tog det här till sig. Han har redan börjat programmera om det här programmet. Det ser vi med spänning fram emot. Och sedan spillde vi mycket krut på det här med medlemsvård och för att summera det absolut viktigaste och det vi tycker är det enklaste av de här bitarna är medlemsvården. Den goda medlemsvården. Vi pratade om pay-off effekt, att ge ett erkännande till våra medlemmar som gör någonting. Alltså, det här gjorde du väldigt bra. Sedan finns det många nivåer vi kan använda pay-offen på men den goda medlemsvården är viktig. Ja den är jätteviktig för på så sätt förlänger vi tiden för medlemmen från det han började till det att tiden i organisationen är slut. Kan man förlänga den från runt fyra år till tio år, då har vi gjort storverk. Sedan pratade vi också om att se framåt och se helheten. Men som sagt, en god start i medlemsvården det är att sluta kritisera allting. Det är dessutom gratis! Grupp 3 SBK Raser Maritha Östlund-Holmsten (FS): Jag vill börja med att tacka för igår och för den fina och stora ära som visades mig genom att jag fick den finaste utmärkelsen man kan få inom SBK. Jag vill också tacka för en mycket trevlig middag. Jag ska då redovisa grupparbetet om SBKs raser. Jag var inte den som tog minnesanteckningarna, det gjorde Nina, och jag tror att dom kommer att publiceras senare med kongresshandlingarna. I vår grupp hade vi en jättebra diskussion i ungefär 2,5 timmar. Det kom fram mycket bra idéer, tankar osv som är nedsatta på pränt och det ni får höra här är ju bara en bråkdel av de minuter som jag har till mitt förfogande. Vi var jättebreda i våra diskussioner men det som det mycket handlade om var instruktörsutbildningarna. Det finns synpunkter på dem från vår grupp och vi tycker och tror att de är spretiga, ser olika ut på olika håll i landet och på vissa ställen fungerar dom mycket bra. Vi fick information om hur bl a Västra distriktet och GMBK, hur deras instruktörsutbildning ser ut och hur man tar om hand dom kanske nya personer som kanske behöver bredare erfarenhet av SBKs raser. Det var en av de delar som vi lade mycket krut på. Faran och oron för att, och glädjen också naturligtvis, över att många nya kommer och vill utbilda sig till instruktörer men som då inte nödvändigtvis har erfarenhet av de raser som vi ser och som vi kallar SBKs raser. Många har en annan hundtyp och när dom då ställs inför ett problem som det kan innebära att ha en lite tuffare hund, ni förstår vad jag menar när jag säger tuffare hund, så är det kanske inte helt enkelt för den här instruktören att ta om hand dom. Här har vi ett jättestort ansvar som innebär att vi behöver nog utveckla instruktörsutbildningarna. Det tror vi, du får gå in Nina om det är något jag glömmer. Plattformen bör innehålla grundläggande hundkunskap. Här tror vi att på de platser där instruktörerna under utbildning inte har egen praktisk erfarenhet av mentalitet så bör vi på något sätt tillse att dom får det. Det kan t ex vara så att det ska vara krav, ordet krav är inte heller alltid gångbart, man jag säger krav, på att utbildningarna innehåller någon form av plattform som har koppling till vårt MH. Vi i SBK har ju suverän möjlighet genom vår mentalbeskrivning i MH som vi ska vara rädda om. Vi kanske bör föra in det överallt och också ha en praktisk del så att man under instruktörsutbildningen medverkar på ett MH så att man får se de SBKraser i aktion som vi pratar om här. Det som också finns redan på väldigt många platser men inte överallt är att man innan man blir examinerad eller innan man går ut i skarpt läge verkar som någon form av hjälpinstruktör. Så är det säkert redan på väldigt många ställen men vi upplevde i vår grupp att det inte är så överallt. Man kanske också ska ges möjlighet att medverka någonstans där det finns större antal av de här raserna som vi kallar SBK-raser och som ibland går under epitetet problemhundar vilket dom inte är. En tanke som kom upp var Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 19 av 36

20 också att vi ska ta hjälp mer av rasklubbarna, under eller i instruktörsutbildningarna nyttja rasklubbarna på orten eller närområdet. Rasklubbarna är SBKs rasklubbar förstås och att dom informerar om sina raser. Vi kanske också ska nyttja duktiga uppfödare som finns i området och som kan informera om sina rasers särdrag. Den som ska vara ansvarig för det här är kanske inte nödvändigtvis någon annan än de som håller i vidareutbildningen på instruktörsnivå eller alltså klubben/distriktet. Vi efterlyser också från den här gruppen tydliga riktlinjer av dressyrpolicyn, vad är tillåtet och vad är inte. Någon i gruppen hos oss pratade om att det fanns kritik mot att man klappade sin hund för hårt. Är det så så är det inte klokt. Vi tycker att man i större omfattning ska nyttja erfarna personer som inte nödvändigtvis är instruktörer men som har en stor egen hundkunskap. Ni vet de här gamla som vi inte alltid ser så ofta på klubbarna idag men som besitter en stor erfarenhet. Dom skulle man kunna nyttja som en resursperson kanske i instruktörsutbildningarna eller framförallt när kursen väl har börjat. Vi tyckte också i vår grupp att man inte ska använda ordet problemhundar som jag nyss sa. Plötsligt så har flera av SBKs raser blivit problemhundar och det är dom ju inte. Det är ju bara det att en Rottweiler, Boxer, Riesenschnauzer och en Hovawart kanske beter sig lite annorlunda än en Kelpie eller pudel eller någon annan ras av mer sällskapshundskaraktär. Ordet problemhund får en negativ stämpel tycker vi och vi har ju själva börjat använda det här i en del skrivningar. Vi försökte hitta ett annat ord. Orden överhuvudtaget tycker vi är laddade. Fostran t ex kan låta väldigt negativt. Dressyr är ett ännu mer negativt laddat ord så det gäller att de här orden får en mer positiv prägel och att det framgår mer att de här är mer individanpassade, både fostransformerna och dressyrformerna som vi använder. Vi pratade också lite om nytänkande vad gäller bruksprov. Vår grupp kom fram till och det vi lyfte var att det vore bra om de var mer lättarrangerade och kanske till och med publikvänliga. Ett förslag som kom upp och som har lyfts tidigare var att man kanske kvartalsvis kunde ha någon forma av lydnadskval under en eller två dagar. De här kvalen skulle sedan leda till att de som uppfyllde miniminivå fick gå vidare till ett spårprov. Det här spårprovet behöver inte nödvändigtvis vara de klassiska som vi ser idag, lägre högre elit längd och liggtid osv, utan det kanske kunde vara svårare prov egentligen därför att dom var kortare, dom var hårda osv. En tanke som jag tror hela vår grupp tyckte var positiv. Till sist tycker vår grupp att vi måste bli bättre, och det här tog Nina och jag till oss, på att ta tillvara de goda idéerna från workshops och i andra sammanhang. Från vår grupp har det kommit många fler bra saker än de som jag redovisar här. Tack. Grupp 4 Konflikthantering Anne-Christine Stareborn (Stockholm): Vi har några få ord som vi har pratat om, det är ett stort ämne och ett svårt ämne. Alla har ju på ett eller annat sätt blivit berörda av någon konflikt någonstans i klubbarna. Vi anser att kan man stadgarna så kan man kanske lösa en del. Föreningsteknik. Det dök upp, prata inte om varandra utan med varandra. Vi diskuterade att håll isär sak och person, det är viktigt att man ser skillnaden på det. Vi bör vara ödmjuka mot varandra och medlemsvården nämnde ju här att vi ska värna varandra. Vi är ändå här för att jobba med hund och demokrati. Man bör då acceptera ett beslut som man kanske inte alltid gillar. Allt det här kan leda till konflikt och då behöver man kanske få hjälp. Föreningscoacher, det ska finnas bra utbildade Justeras: Ordförande Justerare Justerare Sidan 20 av 36