Yttrande över naturvårdsplan för Härryda kommun

Transkript

1 Yttrande över naturvårdsplan för Härryda kommun Göteborgs Ornitologiska förening välkomnar en naturvårdsplan över Härryda kommun. Naturvårdsplaneringen är en viktig del att beakta när ett samhälle skall utvecklas. Värdefulla landskap GOF välkomnar den del som beskriver kommunens värdefulla landskap. I naturvårdssammanhang talas det idag väldigt mycket om ekologiskt funktionella landskap. Naturvärdena har fragmentiserats under lång tid och små värdefulla naturfragment ligger utspridda i landskapet. Genom att stoppa in dom i ett landskapssammanhang kan man se var värdefulla naturområden finns aggregerade och bildar ett sammanhängande värdefullt naturlandskap. Vilken dignitet har då de värdefulla landskapen fått i naturvårdsplaneringen? Naturområdena i naturvårdsplanen har delats in i olika hänsynsnivåer är hänsynsnivå ett är den högsta och nivå fyra är den lägsta. Tyvärr har alla landskap fått den lägsta hänsynsnivån. Detta ger signalen att landskapen faktiskt ändå inte är så viktiga. GOF föreslår därför att man reviderar denna syn och splittrar upp landskapen på olika hänsynsnivåer. Naturligtvis är det så att vissa landskap är mer värdefulla än andra. Detta stöds av det faktum att om man lägger naturdatabasens samtliga områden tillsammans med landskapen framkommer en bild av landskap som innehåller mer eller mindre områden av högre hänsynsnivå. (se bilaga 1) Som landskap betraktat bör alltså t.ex. Yxsjöområdet L10 ha en högre total hänsynsnivå än t.ex. L25 (Gingsjön-Björhulta sjö) eller L28 (Stockasjön-Hajön). Detta p g a att ca 70% av Yxsjöområdet utgörs av områden med hänsynsnivå 1-2. Totalt som landskap borde därför Yxsjöområdet därför kunna uppgraderas till hänsynsnivå 2. L25 och L28 utgörs endast av mycket små delområden med hänsynsnivå 1-3 och borde därför vara kvar under hänsynsnivå 4. Värdefulla landskap som inrymmer en hög andel objekt i naturdatabasen är L1, L2, L4, L5, L7, L8, L10 samt L23. Detta avspeglar på ett bättre sätt de faktiska förhållandena som råder. Olika landskap har olika högt sammanhängande naturvärde. Kommentarer till de olika värdefulla landskapen L1 Mölndalsån Grågås häckar inte i Rådasjön. Kan i texten ersättas med skäggdopping som är en karaktärsart för sjön. Naturdatabasen Till naturvårdsplanen hör även en naturdatabas som kommer att användas i kommunens planering. Databasen är idag endast ett internt verktyg som endast finns tillgängligt för kommunens tjänstemän. Detta är en klar brist och databasens innehåll borde absolut göras tillgänglig för allmänheten. Det finns dock delar i databasen som t.ex. känsliga artuppgifter som skall hållas skyddade. GOF förväntar sig därför att databasen kommer att göras offentlig och användarvänlig för allmänheten. Liknande offentliga naturdatabaser finns för många andra kommuner som tagit fram naturvårdsprogram, t.ex. Falkenberg, Norrköping m.fl.

2 Kommentarer till naturdatabasen Område U56 och T1 (Rambo mosse-området) Område T1 har fått naturvärdesklass 1 och U56 naturvärdesklass 2. Den huvudsakliga bedömningen har enligt naturdatabasens text varit nattskärrans utbredning. Motiveringen för nordgränsen mot ej naturvärdesklassad mark är följande: Nordgränsen är dragen utifrån naturskyddsföreningens (ref. 44) bedömning av utbredning av nattskärran, men denna gräns måste betecknas som osäker. GOF understryker att denna utbredning är väldigt osäker och att nattskäran födosöker i ett större område, med all säkerhet i hela området.(vår anmärkning). GOF menar att nattskärrans utbredning tillsammans med utbredning av lämplig biotop för arten borde ligga till grund för avgränsningen av områdets naturvärden. Naturskyddsföreningen har i sin rapport (referens 1) tydligt visat att området är ett helt sammanhängande naturområde med värdemiljöer jämnt fördelade i hela området varför gränsdragningen därför inte kan anses helt relevant. Hela området fram till nuvarande bebyggelsen inklusive rödmarkerat område (se bilaga 2) som i förslaget saknar naturvärdesklassning är helt integrerat och homogent med det övriga och bör således även det erhålla naturvärdesklass 2. Detta med avseende på t.ex. död ved, äldre grova tallar, förekomst av mindre hackspett som finns i dessa delar m.m. GOF hävdar att en oberoende omvärdering måste göras av det område som inte erhållit naturvärdesklass 2 (se bilaga 2) med hänvisning till skrivningen i naturvårdsplanen, Omvärdering av områden kan endast göras om en ny naturvärdesinventering tydligt visar att den gamla klassningen eller avgränsningen inte är befogad. Vid en sådan bedömning ska samråd ske med den myndighet (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket) som ansvarat för inventeringarna. U59 och U60 (Yxsjöområdet) Områdena har i naturdatabasen erhållit naturvärdesklassningen 2. Någon utförligare motivering till detta lämnas inte. I Biodivers landskapsekologiska analys av skogsområdet runt Yxsjön samt konsekvensbeskrivning för naturvärden vid genomförande av Landvetter park (referens 2) får de två brandområdena U59 och U60 tillsammans högsta naturvärdeklassning (var för sig näst högsta värde). Motiveringen lyder Brandskogarna i område 3 och 4 har så stor areal att de bör bedömas som klass 1 tillsammans. (Område 3 och 4 syftar på naturdatabasens U59 och U60). Vidare står under respektive område att Stora områden med självföryngrad skog efter brand och utan moderna skogsbruksåtgärder som i detta område (U59 respektive U60) är mycket ovanligt och unikt i regionen. Detta gör att området möjligen bör bedömas som högsta naturvärdesklass 1, trots att inte särskilt mycket signalarter eller rödlistade arter förekommer GOF anser att naturvärdesklassningen bör ändras till naturvärdesklass 1 för de bägge delområdena. Naturvårdsplanens konsult (Norconsult) gjorde en egen bedömning utifrån ett

3 sämre kunskapsunderlag än Biodivers, eftersom Norconsult inte gjorde någon större egen fältundersökning av området, utan var till stor del hänvisad till Biodivers uppgifter. GOF hävdar även här att en oberoende omvärdering måste göras av dessa områden (som borde erhållit naturvärdesklass 1) med hänvisning till skrivningen i naturvårdsplanen Omvärdering av områden kan endast göras om en ny naturvärdesinventering tydligt visar att den gamla klassningen eller avgränsningen inte är befogad. Vid en sådan bedömning ska samråd ske med den myndighet (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket) som ansvarat för inventeringarna. Hänsynsnivåer Det är bra att olika hänsynsnivåer förts in i Naturvårdsplanen. Dessa baseras på de olika klassningar som naturobjekten fått i naturdatabasen. Varje hänsynsnivå följs av riktlinjerna vilket är bra. Det är dock mycket grundläggande att hänsynsnivåerna och riktlinjerna är transparanta med andra kommuner, för att man skall kunna bedöma naturvärdena på ett jämförbart sätt. Här ser vi klara brister i en jämförelse mellan riktlinjerna för Orust och Härrydas naturvårdsplan. Orust och Härryda naturvårdsplan är gjorda under samma tidsperiod och av samma naturvårdskonsult (Norconsult). Områden som klassas i hänsynsnivå 1 är för båda kommunerna t.ex. natura 2000-områden, naturreservat och motsvarande områden. Områden som klassas i hänsynsnivå 2 är t.ex. riksintresseområden och motsvarande områden (bilaga 3). Denna klassning är transparant för båda kommunerna. När det sedan kommer till riktlinjer skiljer sig de två kommunernas naturvårdsplaner sig år på ett anmärkningsvärt sätt. (se tabell nästa sida) För Orust gäller att omfattande exploatering ej får förekomma. För Härrydas del Exploatering bör undvikas. Denna skillnad i riktlinjer är mycket anmärkningsvärd då det handlar om jämförbara naturobjekt t.ex. riksintressen. Detta innebär i praktiken att man med detta förslag vill ta mindre hänsyn till naturvärden i Härryda kommun än i Orust kommun. GOF anser att detta är fullständigt orimligt. Hela naturvårdsplaneringen måste bygga på en likvärdig bedömning, även mellan kommuner i regionen. Här blir det uppenbart att kommunen med detta förslag försöker kringgå denna likvärdiga bedömning. Frågan om hänsynsnivåer är väldigt central eftersom förslagen på exploatering i Landvetter södra just föreslås ske i områden klassade i hänsynsnivå 2. I grunden handlar det om trovärdigheten för kommunen att kunna hantera sina naturvärden på ett bra sätt.

4 Hänsynsnivå 1 Hänsynsnivå 2 Härryda naturvårdsplan Ny exploatering i Hänsynsnivå 1- områden får inte förekomma. Exploatering i närheten får inte ske så att utpekade värden hotas. Exploatering i hänsynsnivå 2-områden bör undvikas. Enstaka byggnader och anläggningar kan prövas av Miljö- och bygglovsnämnden om det kan ske på sådant sätt att utpekade värden inte påtagligt skadas. Även exploatering i närheten ska ske med hänsyn till områdets naturvärden. En eventuell exploatering ska föregås av detaljplan och kombineras med bevarandeåtgärder så att naturvärdena gynnas. Orust naturvårdsplan Ny exploatering i Hänsynsnivå 1- områden får ej förekomma med hänsyn till de mycket höga naturvärdena. Exploatering i närheten får ej ske så att natureller friluftslivsvärden hotas. Omfattande exploatering i hänsynsnivå 2- områden får ej förekomma. Mindre omfattande exploatering bör ej förekomma och får bara ske om den kan ske på sådant sätt att utpekade värden inte påtagligt skadas. Även exploatering i närheten skall ske med hänsyn till naturvärdena. Hänsynsnivå 3 Hänsynsnivå 4 En eventuell exploatering ska föregås av detaljplan där störst möjliga hänsyn tas till utpekade naturvärdena. Även exploatering i närheten skall ske med hänsyn till naturvärdena. Vid all exploatering ska iakttas extra stor försiktighet med hänsyn till de speciella värden som pekas ut för de olika områdena. Läs om värdena under kapitlet Värdefulla landskap, se sidan 48. Vid all exploatering skall iakttas extra stor försiktighet med hänsyn till de speciella värden för landskapsbild, natur- & kulturmiljövård och/eller friluftsliv, som pekas ut för de olika områdena. Särskild hänsyn tas till förekomster av äldre kulturspår och rester av hävdpräglade gräsmarker och fetörtrika klipphedar. Lösningar bör sökas för byggande som krävs för eller gynnar en fortsatt hävd av naturliga gräsmarker i synnerhet och det öppna landskapet i allmänhet. Se i övrigt kommunens översiktsplan beträffande riktlinjer för ny byggnation m m. Checklistan nedan för hantering av naturvårds- och friluftslivsfrågor vid exploatering efterföljs. Checklistan nedan för hantering av naturvårds- och friluftslivsfrågor vid exploatering efterföljs.

5 Naturvårdsplanering och översiktsplanering Naturvårdsplanen är minst ett år försenad och har i våra ögon i hög grad jämkats in i översiktsplaneringen. Detta blir alltför tydligt då man ser den mängd av undantag som först in i naturvårdsplanen under undantag från riktlinjen för de olika hänsynsnivåerna. GOF menar att detta försvagar naturvårdsplanen som styrande instrument för samhällsplaneringen. En fristående naturvårdsplanering med fastlagda riktlinjer som hade föregått översiktplanen hade varit att föredra. Inventeringarna till naturvårdsplanen var klara redan 2008 och planen borde kunnat gått ut på remiss redan Varför det inte blev så skulle vi gärna vilja veta. Fortsatt arbete med naturvårdsplanen En idekatalog med åtgärder för att jobba med och förstärka naturvårdsarbete har tagits fram, vilket är bra. Många goda förslag finns i denna. Många kommuner har dock i samband med naturvårdsplanen, t.ex. Orust kommun redan i naturvårdsplanen presenterat en åtgärdsplan med måldatum, prioriteringsordning, budget och ansvarig nämnd/förvaltning. Detta borde även Härryda kommun klarat av i och med arbete med naturvårdsplanen. Risken är att arbetet med idekatalogen glöms bort och drar ut på tiden. GOF skulle därför vilja ha en tidsplan för när arbetet med en åtgärdsplan skall påbörjas och vara avklarat. Se över landskapsskyddet i Härskogen Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 i dess lydelse före 1 januari Skyddsformen förordnades av Länsstyrelsen för vissa områden för att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge Länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Landskapsskyddet gäller alltså inga inskränkningar i den pågående markanvändningen, vilket t.ex. naturreservat kan göra. Stora delar av Härskogens landskapsskyddade mark är hårt exploaterad med skogsbruk. Delar av området saknar naturvärden vilket framkommer om man studerar kartmaterialet i naturdatabasen. GOF menar därför att kommunen tillsammans med bl.a. den ideella naturvården skulle verka för att landskapsskyddet ses över i vissa delar och eventuellt nya gränsdragningar arbetar fram. En lämplig utgångspunkt skulle kunna vara att låta dragningen av vildmarksleden vara en utgångspunkt.

6 Referenser: 1. Naturvårdsprojektet Rambo Mosse-Hålsjön ; Naturskyddsföreningen i Härryda, naturskyddsföreningen Mölndal 2. Landskapsekologisk analys av skogsområdet runt Yxsjön samt konsekvensbeskrivning för naturvärden vid genomförande av Landvetter park; Biodivers naturvårdskonsult För Göteborgs Ornitologiska Förening Christer Johansson Ansvarig Fågelskyddskommittén Morgan Johansson Ordförande i Göteborgs Ornitologiska Förening

7 Bilaga 1 Värdefulla landskap (grönt) och naturvärdesklass 1 (rött), 2 (orange) och 3 (gult) från naturdatabasen

8 Bilaga 2 Område som ej erhållit naturvärdesklassning i naturdatabasen

9 Bilaga 3 Beskriver vilka naturområden som är medtagna i de olika hänsynsnivåerna i Orust respektive Härrydas naturvårdsplaner Hänsynsnivå 1 Orust Skyddade områden (naturreservat, naturminnen, områden med landskapsbildsskydd, fågel- och sälskyddsområden, områden med strandskydd, områden med naturvårdsavtal samt biotopskyddade områden och objekt) Natura 2000-områden och Ramsarområden Särskilt skyddsvärda ängs- och betesmarker (En klassning av objekten i Jordbruksverkets inventering 2004 har gjorts i arbetet med detta naturvårdsprogram. Klassningen har grundats dels på interna värden i objekten, men även tagit hänsyn till värden i omgivningarna. Så har t.ex. alla objekt inom och de flesta intill relevanta Natura 2000-områden och naturreservat klassats som särskilt skyddsvärda.) Ädellövskogar, våtmarker eller sumpskogar klass 1. Nyckelbiotoper. Lokal för hotad växtart (CR/EN/VU) Havsområden som i kommunens kustvatteninventering fått känslighetsklass 1 eller 2. Härryda Natura 2000-områden. Skyddade områden (naturreservat, naturminnen, biotopskydd eller naturvårdsavtal) exklusive strandskyddsområde. Områden där Länsstyrelsen utreder naturreservat och där kommunen ännu inte tagit ställning till skyddet. Områden klassade som Klass I högsta naturvärde i naturdatabasen. Ängs- och betesmarker som beskrivs som särskillt värdefulla och klassats vara i aktuell hävd i Jordbruksverkets inventering. Nyckelbiotoper som enskilda eller tillsammans bildar område över fyra hektar.

10 Hänsynsnivå 2 Hänsynsnivå 3 Övriga skyddsvärda ängs- och betemarker Ädellövskogar, våtmarker och sumpskogar klass 2 & 3 Objekt med naturvärden enligt skogsvårdsstyrelsen. Lokal för missgynnad (NT) / i övrigt sällsynt växtart. Riksintressen för naturvården, kulturvården eller friluftslivet. Artrika vägkanter enligt Vägverkets inventering Närströvområden i anslutning till tätorter enligt översiktsplanen. Värdefulla naturområden enligt kapitel 5.3. Havsområden som i kommunens kustvatteninventering fått känslighetsklass 3. I övrigt lokalt värdefulla områden som kartläggs i samband med detaljplaneläggning eller olika tillståndsärenden. Värdefulla landskap enligt kapitel 5.4. Områden i kommunens kulturmiljöprogram Värdefulla odlingslandskap enligt länsstyrelsens bevarandeprogram Riksintresset södra Bohuskusten enligt Miljöbalken 4:4. Stora opåverkade områden enligt översiktsplanen Riksintressen för naturvården, kulturvården eller friluftslivet. Landskapsbildsskydd. Områden klassade som Klass II mycket högt naturvärde i naturdatabasen. Övriga ängs- och betesmarker som klassats som aktuella i Jordbruksverkets inventering. Övriga nyckelbiotoper. Områden klassade som Klass III högt naturvärde i naturdatabasen. Ängs- och betesmarker som klassats som restaurerbara i Jordbruksverkets inventering. Värdefulla odlingslandskap enligt Länsstyrelsens bevarandeprogram. Naturvärdesobjekt enligt nyckelbiotopsinventering.