Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Transkript

1 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade sumpskogar Säkerställa bevarande av Vadadalen Säkerställa bevarande av den värdefulla skogsmarken i Exerman Hersby Sköta skogsmark i tätortsnära områden med hänsyn till friluftsliv och biologisk mångfald Bruka/sköta marken utifrån ett ekologiskt synsätt (t.ex. bete) 6.2 Förutsättningar och förslag Riksintressen Angarnssjöängen och Vadadalen utgör område av riksintresse för naturvården enligt MB 3 kap 6. Området utgör också riksintresse för kulturminnesvården. Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats under senare år. Vadadalen har liksom Angarnssjöängen sitt största värde för rastande fåglar, men innehåller också höga botaniska värden Natura 2000 områden Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att värna om naturtyper och livsmiljöer för de arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Regeringen har föreslagit följande områden att ingå i Natura 2000 enligt bilaga 3 till FO om områdesskydd enligt MB: Tärnholm, Bromseby, Brännmossen, Tarby-Åttesta, Sjökullarna, Brottby Allé (habitatdirektivet) samt Angarnssjöängen (fågeldirektivet). Naturreservat, särskilt skyddsområde Angarnssjöängen är avsatt som naturreservat enligt MB 7 kap 4. Området omfattar 575 ha. Syftet med reservatet är i att bevara och vårda en fågelsjö med omgivande odlingslandskap. Angarnssjöängen är även förklarat som särskilt skyddsområde genom EU:s fågeldirektiv enligt MB 7 kap 28.

2 6:2 Inom naturreservatet är det enligt föreskrifterna bl.a. förbjudet att avverka eller utföra andra skogliga åtgärder annat än åtgärder enligt skötselplanen, bedriva täkt, schaktning, fyllning, anordna upplag, uppföra ny byggnad eller anläggning, anlägga väg, stig eller parkeringsplats (som inte erfordras för att tillgodose syftet med reservatet), dra fram ledningar, sätta upp stängsel med undantag av betesstängsel samt sätta upp skylt, plakat, affisch eller liknande anordning. Bromseby väster om sjön Tärnan har varit fredat som naturminnesmärke sedan 1909 och är numera avsatt som naturreservat. Området omfattar drygt 13 ha. Syftet med reservatet är att freda området med dess naturskogsliknande vegetation, bl.a. hällmarkstallskog av hög ålder och en tallmosse. Inga anordningar får iordningställas för friluftslivet och skogen ska tillåtas utvecklas fritt utan skogliga åtgärder. Inom reservatet är det bl.a. förbjudet att bedriva täkt eller annan verksamhet som kan förändra områdets topografi, anordna upplag, anlägga tältplats eller liknande samt uppföra helt ny byggnad/ anläggning. Björkby - Kyrkviken är avsatt som naturvårdsområde, numera naturreservat. Området omfattar 110 ha. Området ägs av pastoratet och kommunen. Syftet med förordnandet är att bevara ett väl frekventerat friluftsområde och ett attraktivt kulturlandskap med lång kontinuerlig hävd. Inom naturreservatet är det bl.a. förbjudet att uppföra helt ny byggnad, utföra tillbyggnad eller väsentligen ändra byggnads användningssätt. Sanitära anläggningar samt byggnader för husdjurshållningen kan dock få tillkomma efter Länsstyrelsens prövning. Dessutom kan byggnader få tillkomma som är nödvändiga för driften av bassängbad, minigolfbana samt kanotuthyrning. Utan Länsstyrelsens tillstånd är det bl.a. förbjudet att bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets topografi, anordna upplag, uppföra stängsel eller hägnader annat än för betesdjurshållning m.m. ändra pågående markanvändning, dika, dämma, anlägga väg, anlägga campingplats, uppföra ny anläggning eller utöka befintlig anläggning samt dra fram ledningar. Eventuella naturreservat Tärnanområdet, del av området har tillstyrkts av Länsstyrelsen för bildande av naturreservat. Vadadalen med dess höga naturvården bör kunna komma ifråga för eventuell reservatsbildning, vilket bör utredas. Naturminnen I kommunen finns 9 träd/ trädgrupper som fridlysts som naturminnen enligt MB 7 kap 10. Objekten består sammanlagt av 4 tallar, 6 ekar och 1 en. Objektens läge framgår av karta 5.

3 6:3 Naturvårdsobjekt På karta 5 redovisas hittills inventerade naturvårdsobjekt enligt olika inventeringar. Objekten är hämtade från Områden av regionalt intresse för naturvården enligt Naturkatalog för Stockholms län, Länsstyrelsen, 1997 Ängar och hagar (ÄH), klass 1-3, sammanställning för Vallentuna, Länsstyrelsen, 1993 Våtmarksinventering i Stockholms län (VMI), Länsstyrelsen, 1997 Översiktlig naturinventering (ÖN), Miljö- och hälsoskyddskontoret, 1991 Projekt Tärnanområdet, inventeringar (TO), Lindholmeninventeringen (LI), Miljö- och hälsoskyddskontoret, 1991 Nyckelbiotoper och områden med högt naturvärde, Skogsvårdsstyrelsen 1998 Objekten omfattar ängs- och hagmarker, strandängar, mossar, värdefulla skogspartier, nyckelbiotoper m.m. Ekologiskt särskilt känsliga områden Vad innebär ekologisk särskild känslighet? Enligt MB 3 kap 3, ska områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Ett av syftena med lagparagrafen är att slå vakt om den biologiska mångfalden i naturen. Skyddet utgörs av att i de ekologiskt särskilt känsliga områdena undvika de arbetsföretag som utgör hot mot den biologiska mångfalden. Även MB 3 kap 6, med innebörden att skydda mark med höga natur- eller kulturvärden, är ofta tilllämplig på ekologiskt särskilt känsliga områden. Ekologiskt särskilt känsliga områden är områden som av olika skäl inte tål en alltför kraftig påverkan utan att de riskerar att förlora sin betydelse ur ekologisk synvinkel. Påverkan på området som förstör dess funktion kan bestå i föroreningar som orsakar försurning, övergödning eller förgiftning, hydrologisk påverkan genom dikning, uppdämning eller muddring, mekanisk påverkan genom maskiner, biologisk påverkan som monokulturer i skogs- och jordbruk, introduktion av främmande arter eller annan påverkan exempelvis till följd av exploatering eller slitage och störningar från friluftsliv. Ekologiskt särskilt känsliga områden kan bestå av Områden med instabila produktionsförhållanden som kan vara försurade skogsområden, övergödda sjöar och vattendrag, förorenade markområden eller markområden med känslig vegetation. Ekosystem som är hotade och områden som hyser hotade eller sällsynta växt- och djurarter som kan vara ängs- och hagmarker, urskogar, urskogslik-

4 6:4 nande områden och naturskogar, ädellövskog och annan värdefull lövskog samt nyckelbiotoper (biotop är en naturtyp t.ex. granskog, slättsjö). Områden med viktiga nyckelfunktioner som kan vara rastplatser, häckningsoch övervintringslokaler för fåglar, lek- och yngelplatser för fisk, grod- och kräldjur samt spridningskorridorer, t.ex. i form av vattendrag mellan två sjöar eller ett skogsområde, som i sig inte behöver innehålla sällsynta eller hotade arter, eller områden med riklig förekomst av nyckelarter, d.v.s. arter som är viktiga för hotade arter eller är grunden för hela ekosystem, som kan vara t.ex. områden med ekar, våtmarker eller s.k. restbiotoper i form t.ex. stenmurar, åkerholmar eller alléer. Se även kapitel 4, Kulturmiljövård, biotopskydd. Områden i Vallentuna kommun I kommunen finns sex större områden som innehåller ett stort antal delområden som är ekologiskt särskilt känsliga. Hela områdena kan inte betraktas som ekologiskt särskilt känsliga, men de ingående särskilt känsliga områdena utgör tillsammans en helhet som är mycket känslig för påverkan. Områdena som helhet benämns ekologiskt mycket viktiga områden, som således till vissa delar innehåller ekologiskt särskilt känsliga områden och har viktiga nyckelfunktioner. Vallentunasjön. Sjöns norra och västra omgivningar innehåller olika känsliga ekosystem som ängs- och hagmarker samt strandängar. Hela området är en viktig häckningslokal. Sjön lider av intern övergödning, återkommande algblomning, minskat bestånd av nyttofisk, minskad betydelse som häckningsplats och effekter av förändrat / upphört brukande av jordbruksmark. Hoten utgörs av fortsatt förorening från tätorten samt övergödning från enskilda avlopp, bräddavlopp och jordbruksmark. Angarnssjöängen. Runt om själva våtmarkerna finns ängs- och hagmarker samt olika typer av restbiotoper. Avrinningen från våtmarken går igenom en forssträcka som utgör en nyckelbiotop. Hoten utgörs av föroreningar från enskilda avlopp, jordbruksmark, deponier och annan verksamhet. Lindholmen. Naturen är varierande med skogsområden, våtmarker, ängsoch hagmarker och området har en nyckelfunktion som häckningslokal, framförallt för lövskogsgynnade arter. Ädellövskog och alkärr utgör känsliga ekosystem. Området har en rik förekomst av restbiotoper. Området innehåller ett antal hotade arter. I och med upphörande hävd växer ängs/hagmarker igen. Hoten utgörs av övergödning och markavvattning. Vadadalen / Römossen. Vadadalens våtmarker utgör en viktig häckninglokal. I dalen finns också andra ekosystem som ängs- och hagmarker och strandängar. Römossen består av ett stort sammanhängande barrskogsområde med inslag av lövträd och ett större våtmarkskomplex. Området har en viktig nyckelfunktion som lokal för ugglor och skogshöns m.fl. I och med upphörande hävd växer ängs/hagmarker igen. Hoten utgörs av övergödning, markavvattning och avverkning.

5 6:5 Garnsviken. Området innehåller vattendrag med naturligt lopp, ett av de två återstående i Vallentuna, ängs- och hagmarker, ädellövskogar och nyckelbiotoper, t.ex. alkärr. Viken med dess omgivande våtmarker har en nyckelfunktion i området. Området innehåller också restbiotoper från det gamla odlingslandskapet, bl.a. alléer. Hoten utgörs av övergödning och minskad hävd. Tärnanområdet. Området består av ett stort sjörikt barrskogsområde och innehåller ängs- och hagmarker, urskog/urskogsliknande områden, ädellövskog och nyckelbiotoper som brandfält och alkärr. Ett stort antal utrotningshotade arter förekommer. Hoten utgörs av försurning och avverkning av skogsmark. Biotopskydd Biotopskydd gäller enligt MB 7 kap 11 för två områden i Tärnanområden nämligen Rövarberget och Kalvudden. Innebörden av skyddet är att verksamhet ej får bedrivas eller åtgärder vidtas som kan skada naturmiljön. Obetydligt påverkade mark- och vattenområden Enligt MB 3 kap 2 ska stora områden som i liten grad påverkats av ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas karaktär. Obetydligt påverkade områden i Vallentuna är främst ovan nämnda Tärnanområdet och Vadadalen / Römossen. Även området vid sjön Sparren i Kårsta är exempel på ett större relativt opåverkat område. Området bör inventeras som underlag för fortsatt planering och utbyggnad i Kårsta. Bevarande - förändring De ekologiskt mycket viktiga områdena sammanfaller i stor utsträckning med riksintresseområden för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv. Det finns således samverkande intressen att skydda områdena från ingrepp och påverkan av olika slag. Nya avstyckningar och andra etableringar bör inom dessa områden medges med restriktivitet när det kan påvisas att natur- kultur- och friluftsvärden ej kommer till skada. Utöver delområden i dessa sex ekologiskt mycket viktiga områden finns ett stort antal mindre områden som är ekologiskt särskilt känsliga. Ofta består de av tydligt avgränsade områden i för övrigt kraftigt påverkade områden, t.ex. restbiotoper som åkerholmar i jordbruksmark eller mindre lokaler för hotade arter. Några av dessa är inventerade, men långt ifrån alla. För att behålla de ekologiska värdena i särskilt känsliga områden är det även nödvändigt att spridningskorridorer bevaras mellan områdena. I vissa fall kan dessa vara tydliga som t.ex. vattendrag mellan sjöar, i andra fall kan de vara mera diffusa beroende på vilken arts spridning som skyddet avser. Hot mot dessa

6 6:6 spridningskorridorer kan vara vägar, viltstängsel och ianspråktagande av ängsoch hagmarker för andra ändamål. Vid all planläggning och tillståndsprövning av större anläggningar är det viktigt att beakta naturvårdsobjekten och kartlägga förekomsten av ekologiskt särskilt känsliga områden och behov av spridningskorridorer samt att avväga dessa intressen mot exploaterings- eller andra intressen. 6.3 Miljöbedömning Områden av riksintresse ska enligt MB skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Områden med områdesskydd enligt MB är skyddade enligt skyddsbestämmelser. Naturvårdsobjekt härutöver bör så långt möjligt skyddas mot olika typer av hot och bevaras för framtiden. I samband med detaljplanering och vid tillståndsprövning ska därför frågor som rör naturvårdsobjekt och spridningskorridorer beaktas i tidigt skede och i förekommande fall (vid detaljplanering och prövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning. 6.4 Riktlinjer Vid exploatering inom ekologiskt särskilt känsliga områden ska särskild hänsyn tas till områdenas naturvärden. Särskilt värdefulla våtmarker t.ex. strandängar, småvatten, sumpskogar och mossar ska beaktas vid exploatering. Skötselprinciper, anpassade till friluftsliv och biologisk mångfald, ska säkerställas för kommunägd skogsmark. Eventuellt säkerställande genom bildande av t.ex. naturreservat utreds för värdefulla naturområden bl.a. Vadadalen och delar av Tärnanområdet (som tillstyrkts av Länsstyrelsen). När naturvårdsobjekt och spridningskorridorer berörs i samband med detaljplanering och tillståndsprövning ska en analys och avvägning ske mellan exploaterings- och bevarandeintressen, i förekommande fall i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning. En inventering bör ske av det relativt opåverkade skogsområdet vid sjön Sparren. I samband med planläggning ska eventuell förekomst av skyddsvärda biotoper kartläggas och ingå i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning.