STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:8. Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna insatser år 2005

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:8 Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna insatser år 2005

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Socialtjänst Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna insatser år 2005 Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Angélica Porturas, Socialstyrelsen, tel: Ann-Britt Thulin, Socialstyrelsen, tel: Publicerat: 3 juli 2006 Tidigare publicering: Sedan statistikår 1994 har Socialstyrelsen publicerat officiell statistik om insatser till vuxna personer med missbruksproblem. Tidigare publicerades statistiken av Statistiska centralbyrån i Statistiska meddelanden, serie S. I sin nuvarande form har statistiken publicerats sedan statistikår Earlier publication: The National Board of Health and Welfare has published official statistics on care of adults with substance addiction problems since 1994 statistical year. Statistics were previously published by Statistics Sweden in Statistiska meddelanden (Statistical Messages), series S. Statistics Social Welfare Social Services care for adults with substance addiction problems and other adults 2005 The National Board of Health and Welfare ISSN ISBN Sättning: Eva Larsson Artikelnr OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Bakgrund.6 Statistikens innehåll 10 Datainsamling..12 Statistikens tillförlitlighet...13 Jämförbarhet över tiden 16 Definitioner och ordförklaringar.17 Resultat...20 Tabellförteckning...30 Teckenförklaring.. 33 Bilageförteckning...33 Social Services care for adults with substance addition problems and other adults Summary.34 List of tables...36 Explanation of the symbols.39 List of appendices.. 39 Swedish English glossary.40 Tabeller..45 Bilagor

4 4

5 Sammanfattning Inledning I denna publikation redovisas statistik om kommuners stöd, vård och behandling inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg 2005, för de två målgrupperna vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna i Sverige. Statistiken är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). För båda grupperna redovisas insatserna som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) 2001:453 i form av bistånd som avser boende, individuellt behovsprövade öppna insatser, familjehemsvård samt frivillig institutionsvård. För vuxna med missbruksproblem ingår dessutom tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Tvångsvården redovisas i form av omedelbara omhändertaganden, ansökningar om LVM-vård, beslut om vård enligt LVM samt utskrivningar från LVM-hem. I rapporten redovisas antal insatser som pågår någon gång under året och antal personer med insats den 1 november Bistånd som rör boende, individuellt behovsprövade öppna insatser och alla andra frivilliga insatser redovisas av kommunerna endast som mängdstatistik. Det gör att man i statistiken inte kan utläsa hur många personer som hade minst en av de ovan nämnda insatserna från socialtjänsten den 1 november En och samma person kan alltså få flera sorters insatser samtidigt, t.ex. behovsprövade öppna insatser och frivillig institutionsvård, eller behovsprövad öppen insats och bistånd som avser boende, utan att detta framgår av statistiken. Vuxna med missbruksproblem Som vuxna med missbruksproblem i denna statistik räknas personer som är 21 år eller äldre och som den 1 november 2005 hade insatser på grund av problem med sitt missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel och lösningsmedel. Av dessa personer hade drygt bistånd som avser boende (en minskning med 5 procent jämfört med år 2004) och drygt individuellt behovsprövade öppna insatser (en ökning med 3 procent jämfört med år 2004). Drygt personer hade insatser inom heldygnsvård, vilket var en minskning med knappt 2 procent jämfört med år Nästan 92 procent av dessa personer vårdades frivilligt medan resterande 8 procent tvångsvårdades. Jämfört med år 2004 minskade antalet personer med frivillig institutionsvård (enligt SoL) med knappt 3 procent och familjehemsvården (enligt SoL och LVM) minskade med ungefär 10 procent. Antalet tvångsvårdade personer på institution (enligt LVM) var den 1 november 2005 knappt 250, en ökning med 20 procent jämfört med

6 23 procent av de vuxna med missbruksproblem som fått insats rörande boende var kvinnor. Inom individuellt behovsprövade öppna insatser var andelen kvinnor 30 procent och inom heldygnsvård 25 procent. Andelen kvinnor bland tvångsvårdade enligt LVM var knappt 39 procent. Övriga vuxna Den 1 november 2005 fick drygt personer bistånd som avsåg boende, vilket var 2 procent färre än Drygt fick individuellt behovsprövade öppna insatser, 6 procent fler än Vid samma tidpunkt vistades knappt 900 personer frivilligt på institution och drygt 100 personer i familjehem, vilket i båda fallen är en liten minskning jämfört med

7 Bakgrund Frivillig vård och tvångsvård Enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL, ska socialtjänstens insatser utformas och genomföras tillsammans och i samförstånd med den enskilde personen. I 4 kap. 1 regleras den enskildes rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans eller hennes behov inte kan tillgodoses på något annat sätt. Detta inkluderar också insatser för vård och behandling av missbruk och insatser för övriga vuxna. I undantagsfall kan en person med missbruksproblem vårdas utan sitt samtycke, vilket regleras i lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vård med stöd av LVM ska vid behov inledas på sjukhus. Tiden på sjukhus inräknas i vårdtiden, liksom vård i annan form. Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med personer med missbruksproblem är skyldiga att enligt 6 LVM anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av LVM-vård. Därutöver är läkare skyldiga att göra en anmälan till socialnämnden om de i sin verksamhet kommer i kontakt med patienter som läkaren inte anser sig kunna ge tillfredsställande vård, och inte heller kan ordna så att personen i fråga får den vård han eller hon behöver på annat håll inom sjukvården. Tvångsvård enligt LVM förutsätter att det dels finns ett fortgående missbruk (generalindikation), dels att någon eller några av lagens tre specialindikationer är uppfyllda. Tvångsvård kan bara bli aktuellt om behovet av vård inte kan tillgodoses på frivillig väg. När det gäller ett omedelbart omhändertagande kan polismyndigheten (upphört 1 juli 2005), socialnämnden och undantagsvis länsrätten fatta ett sådant beslut. När polismyndigheten eller socialnämnden har fattat ett omhändertagandebeslut går ärendet genast till länsrätten. Länsrätten ska i sin tur senast fyra dagar efter att den fått beslutet, alternativt fyra dagar från det att beslutet har verkställts, pröva om det tillfälliga beslutet ska bestå. Om det är polismyndigheten som har fattat beslutet ska polisen genast underrätta socialnämnden. Socialnämnden avgör om man ska ansöka om tvångsvård enligt kriterierna i 4 LVM. I ansökan till länsrätten ska socialnämnden bl.a. ange vilket missbruksmedel alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller kombinationer av dessa som används. Om nämnden inte har lämnat in en ansökan inom en vecka från det att länsrätten fastställde det omedelbara omhändertagandet, ska länsrätten upphäva beslutet. Statens institutionsstyrelse (SiS) är sedan den 1 april 1994 huvudman för LVM-hemmen och SiS svarar för anvisning av plats till dessa. Antalet LVM-hem och vårdplatser har minskat allt sedan början av 1990-talet. År 2005 fanns det 17 LVM-hem, med 340 platser i början av året. 7

8 Lagstiftning Frivillig vård vård enligt socialtjänstlagen (SoL) Lag (2001:453) 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 3 kap. 6 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. 6 kap. 1 Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljö. 6 kap. 2 Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Enligt 3 skall dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten. 6 kap. 3 Behovet av sådana hem som avses i 12 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen. Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva hem som avses i första stycket. För vård i ett hem som avses i denna paragraf får staten ta ut avgift av den kommun som begärt placeringen. 8

9 Tvångsvård vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag (1988:870) Den LVM-lag som gällde år 2005 trädde i kraft år 1989, och ersatte den ursprungliga LVM-lagen från år Ändring införd: t.o.m. SFS 2005: Tvångsvård skall beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467). 13 Socialnämnden får besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Kan socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När socialnämnden har ansökt om tvångsvård, får även rätten på någon av de grunder som anges i första stycket besluta att missbrukaren omedelbart skall omhändertas. Lag (2005:467). 9

10 17 Rätten skall så snart det kan ske och senast inom fyra dagar från det att beslutet underställdes rätten eller, om beslutet inte är verkställt när det underställs, från det att beslutet verkställdes, pröva om omhändertagandet skall bestå. Denna tid får förlängas till en vecka, om det på grund av någon särskild omständighet är nödvändigt. Om det inte finns skäl för omhändertagande, skall rätten genast upphäva beslutet. 27 Statens institutionsstyrelse skall, så snart det kan ske med hänsyn till den planerade vården, besluta att den intagne skall beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form. Socialnämnden skall se till att sådan vård anordnas. Om det inte längre finns förutsättningar för vård i annan form, får Statens institutionsstyrelse besluta att missbrukaren skall hämtas tillbaka till hemmet. Lag (2005:467). 10

11 Statistikens innehåll Denna rapport innehåller statistik om vårdinsatser 2005 inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg för de två målgrupperna vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna. Insatserna (bistånd som avser boende, individuellt behovsprövade öppna insatser och heldygnsvård) består dels av frivilliga insatser enligt SoL för båda grupperna (mängdstatistik), dels av tvångsvårdsinsatser för personer med missbruksproblem (personnummerbaserad statistik). Tvångsvården redovisas i form av omedelbara omhändertaganden, ansökningar om LVM-vård, beslut om vård enligt LVM samt utskrivningar från LVM-hem I statistiken redovisas antal insatser som pågår någon gång under året och antal personer med insats den 1 november Statistiken över individuellt behovsprövade öppna insatser och bistånd för boende bygger på mängduppgifter från kommunerna, och därför kan man i statistiken inte utläsa hur många personer som på grund av missbruk hade minst en av de ovan redovisade insatserna den 1 november Det vill säga en och samma person kan alltså få flera typer av vård och behandling samtidigt utan att detta framgår, t.ex. både behovsprövade öppna insatser och bistånd för boende. Under året kan en och samma person dessutom vara föremål för mer än ett slags insats, t.ex. både behovsprövade öppna insatser och frivillig institutionsvård, eller behovsprövad öppen insats och bistånd som avser boende. Observera att statistiken inte omfattar de kommunala öppna insatser (i något fall även institutionsvård, t.ex. Öppet intag i Sörmland) som ges i form av service vid alkohol- och drogrådgivningsbyråer och liknande enheter, dit personer kan vända sig direkt, dvs. utan att utredning och beslut fattats vid ett socialkontor. Statistiken innehåller inte uppgifter som berör behovet av nedan nämnda insatser. Frivillig vård I statistiken över frivillig vård för vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna redovisas antal personer, antal insatser, antal inskrivningar och antal dygn i bistånd som avser boende, individuellt behovsprövade öppna insatser, frivillig institutionsvård och familjehemsvård. Antalet personer (mätdag den 1 november) är uppdelat efter kön och åldersgrupp samt på kommun. Antal insatser, antal inskrivningar och vårddygn (mätperiod hela året) redovisas kommunvis. 11

12 Tvångsvård I statistiken över tvångsvårdade personer med missbruksproblem redovisas antal personer med beslut om insatser (omedelbart omhändertagande, ansökan om beredande av vård och utskrivningar) enligt LVM någon gång under året. Antalet är uppdelat efter kön, ålder, län, kommun och antalet beslut. Ett beslut om omedelbart omhändertagande kan antingen fastställas eller upphävas av länsrätten, medan ett beslut från socialnämnden om att ansöka om tvångsvård antingen kan bifallas eller avslås av länsrätten. I statistiken finns uppgifter om antal ansökningar om vård som bifallits respektive avslagits av länsrätten. Däremot saknas uppgifter om antalet personer som har överklagat ett beslut eller en dom i länsrätten. Antalet beslut enligt LVM om omedelbara omhändertaganden och ansökan om beredande av vård uppdelas på indikation vid beslutet, den myndighet som fattat beslutet och län. Antal ansökningar till länsrätten om beredande av vård enligt LVM redovisas efter indikation, typ av missbruksmedel och län. Både antalet personer i institutionsvård den 1 november enligt LVM och antalet utskrivningar från LVMhem redovisas efter åldersgrupp och missbruksmedel. 12

13 Datainsamling Frivillig vård Uppgifter om vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna med öppna insatser och i frivillig institutionsvård har insamlats på aggregerad nivå, s.k. mängddata, via blanketter från samtliga kommuner. Insamling, påminnelser och bearbetning har gjorts av Inregia AB på uppdrag av Socialstyrelsen. De insamlade uppgifterna har granskats både manuellt och maskinellt och har vid behov rättats. Tvångsvård Uppgifter om tvångsvård på institution, s.k. LVM-hem, inhämtas på personnummernivå från institutionerna av Statens institutionsstyrelse som drar ut data från KIA-systemet och levererar denna utdragna data vidare till Statistiska centralbyrån (SCB) för bearbetning. Individuppgifter från länsrättsbeslut om omedelbara omhändertaganden registreras av länsrätterna på blanketter, innan de skickas till SCB för bearbetning på uppdrag av Socialstyrelsen. 13

14 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt 2005 är det åttonde året som uppgifter om socialtjänstinsatser för personer med missbruksproblem och för målgruppen övriga vuxna i de olika vårdformerna samlas in till den officiella statistiken. Flera problem som minskar statistikens tillförlitlighet finns ännu kvar, och i årets insamling är det tydligaste problemet kommunernas svårigheter att skilja mellan vårdformerna frivillig institutionsvård och familjehemsvård. Detta har lett till att redovisningen av vårddygn för dessa vårdformer i vissa fall kan ha förväxlats. Övriga problem redovisas i detalj nedan. Samtliga datainsamlingar är totalundersökning i samtliga kommuner. Årets uppgifter från kommunerna om den frivilliga vården bygger på en högre svarsfrekvens än tidigare. De personnummerbaserade uppgifter som inhämtas från andra myndigheter och som rör tvångsvårdade personer med missbruksproblem bedöms dock vara mer tillförlitliga och enhetliga än mängduppgifterna från kommunerna om den frivilliga vården. Inga kända bortfall förekommer i statistiken över tvångsvårdade personer. Osäkerhetskällor Mätfel Trots att uppgifter om den frivilliga vården har samlats in sedan 1998 från kommunerna, saknar vissa kommuner fortfarande fungerande rutiner för att sammanställa och lämna in dessa data. Ett vanligt mätproblem är felredovisning på grund av att begreppsinnebörden har feltolkats. Inom kommunen hämtas uppgifterna från flera olika källor med många uppgiftslämnare inblandade, vilket kan leda till skilda tolkningar av variabler, definitioner m.m. En annan felkälla kan finnas i mätdagen 1 november eftersom vissa kommuner inte gör mätningen på detta angivna datum. I vissa fall finns en risk att den inlämnade uppgiften för 1 november hör till ett annat datum. I flera kommuner kommer uppgifterna från olika förvaltningar, vilket gör att de sammanställts av personal som inte helt kan värdera rimligheten i de uppgifter som lämnas vidare till statistiken. Bedömningen av vilka personer som ska räknas som vuxna med missbruksproblem respektive övriga vuxna kan variera mellan kommunerna. Personer med sociala och psykiska problem i kombination med missbruksproblem av alkohol eller narkotika kan ha redovisats på olika sätt. 14

15 I redovisningsgruppen övriga vuxna ingår dels personer med sociala eller psykiska problem som fanns inom socialnämndens ansvarsområde före psykiatrireform, dels de personer som omfattas av socialpsykiatrin, i och med psykiatrireformen. I cirka 40 kommuner återfinns den senare verksamheten inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade, och den har då inte redovisats i denna statistik. Statistiken i denna rapport ger alltså en viss undertäckning av de personer som får insatser inom socialtjänsten på grund av sociala eller psykiska problem. När anhöriga till personer med missbruksproblem får insatser rapporteras detta olika. I vissa kommuner räknas de som övriga vuxna, i andra kommuner inte. Kommunernas datasystem kan i vissa fall producera uppgifter som inte helt överensstämmer med dem som ska ingå i statistiken, eller producera ofullständiga uppgifter. Insatser inom bistånd som avser boende registreras på olika sätt i olika kommuner. I individuellt behovsprövade öppna insatser kan en person ha flera insatser samtidigt, men detta framgår inte av de mängduppgifter som kommunerna lämnar. När det gäller familjehemsvården redovisar vissa kommuner även vård i hem med HVB-tillstånd, vilket inte bör ingå i just denna del av statistiken. Under lämnandet av uppgifter om personer med missbruksproblem fick 144 av kommunerna (cirka 50 procent av de 290 kommunerna i 2005 års insamling) en rättelseförfrågan. Sex kommuner besvarade aldrig denna förfrågan. För uppgifter om övriga vuxna fick 127 av de 290 kommunerna (cirka 44 procent) rättelseförfrågningar, huvudsakligen kring jämförelser med 2004 års redovisning. Fjorton kommuner besvarade aldrig denna förfrågan. Detta betyder att en liten del av de lämnade uppgifterna (både om missbruksproblem och om övriga vuxna) kanske inte är helt korrekta. Vissa redovisade uppgifter är ofullständiga. För sex kommuner kvarstår logiska fel i redovisningen som kommunerna inte har korrigerat. Svarsbortfall Många kommuner har uppgivit att de av olika skäl har haft problem med att ta fram statistiken. Vid sista svarsdatum den 20 januari 2006 hade endast 18 procent av de 290 kommunerna lämnat in uppgifterna för vuxna med missbruksproblem. Den motsvarande andelen för övriga vuxna var vid samma tidpunkt 28 procent. För ett fåtal kommuner beror den försenade statistiken på att de saknar ett väl fungerande statistiksystem att hantera uppgifterna med, eller att man har bytt system eller personal under året. I vissa fall saknas uppgifter som rör delar av kommunen eller del av året. I andra fall är det helt bortfall på enstaka frågor. Omorganisationer, personalbyten, personalbrist och sjukdom anges även som orsak till svårigheterna med att ta fram 15

16 statistiken. Malmös redovisning kan vara ofullständig när det gäller familjehemsvård. Frivilliga insatser för vuxna med missbruksproblem Totalbortfall Forshaga och Hylte har inte lämnat några uppgifter överhuvudtaget. Partiellt bortfall Redovisas för samtliga variabler i slutet av varje tabell. På grund av bortfall beräknades antal vårddygn per inskrivning för frivillig institutionsvård och antal dygn per person för frivillig institutionsvård med användning av imputerade uppgifter för följande kommuner: Forshaga, Hylte och Jokkmokk. Komplettering för bortfall har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå. Insatser för övriga vuxna Totalbortfall Forshaga, Hylte och Katrineholm har inte lämnat några uppgifter överhuvudtaget. Partiellt bortfall Redovisas för samtliga variabler i slutet av varje tabell. Imputerade uppgifter har använts för att beräkna antal dygn per inskrivning för följande kommuner: Falkenberg, Forshaga, Grästorp, Hofors, Hylte, Katrineholm och Sorsele samt för att beräkna genomsnittligt antal vårddygn per person för Falkenberg, Forshaga, Grästorp, Hylte och Katrineholm. Komplettering för bortfall har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå. Bortfallskomplettering När en uppgift saknas har den bortfallskompletterats dvs. den saknande uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på kommunnivå däremot ingår den i beräkningen av variabelns värde på läns- och riksnivå. I första hand har bortfallkomplettering gjorts med motsvarande värde från föregående år. Om det inte varit möjligt att använda föregående års värde har en komplettering gjorts genom beräkning av det genomsnittliga antalet av den efterfrågade variabeln för denna kommungrupp, med hänsyn till befolkningsstorleken. Befolkningen som används i uppskattningen är folkmängden mellan 21 och 64 år den 31 december I tabellerna har bortfallet markerats med.. på kommunnivå. 16

17 Bearbetning De insamlade uppgifterna kontrolleras vid inmatningen i ett kontrollprogram baserat på de logiska sambanden som finns mellan och inom olika frågor. De fel som då uppdagas skrivs ut på en kontrollista. Kontrollprogrammet jämför också årets uppgifter med uppgifterna vid föregående mättillfälle. När skillnaden mellan uppgifterna för detta statistikår och uppgifterna som lämnades i det tidigare statistikåret överskrider gränserna som Socialstyrelsen har specificerat, noteras även dessa på kontrollistan. Listan skickas sedan ut till kommunen för rättning eller förklaring om vad skillnaderna kan bero på. När listan kommer tillbaka justeras uppgifterna. Ändringar och uppdateringar av uppgifterna har pågått till och med vecka 16, en vecka före tabellernas slutleverans till Socialstyrelsen. 17

18 Jämförbarhet över tiden Förändringar av statistiken Fram till den 1 juli 1994 hade Statistiska centralbyrån ansvaret för socialtjänststatistiken. Därefter blev Socialstyrelsen, genom den s.k. statistikreformen, statistikansvarig myndighet för den officiella socialtjänststatistiken. Vid övertagandet hade statistiken framställts under likartade förhållanden och med i stort sett samma innehåll sedan Socialstyrelsen valde att låta statistiken fortlöpa på samma sätt de närmaste åren efter övertagandet. Samtidigt påbörjades ett omfattande arbete med att förändra statistikens form, innehåll och omfattning så att den bättre speglar socialtjänstens arbetssätt, struktur och regelverk. Den omarbetade socialtjänststatistiken redovisas från och med statistikåret 1998, då också åldersgränsen för vuxen ändrades från 18 till 21 år. I årets rapport redovisas dock under tvångsvårdsinsatser även antalet personer med beslut om omedelbart omhändertagande, ansökningar om beredande av vård och utskrivningar för personer som är 20 år eller yngre. När det gäller frivilliga insatser för åldersgruppen 20 eller yngre hänvisas till rapporten Barn och unga insatser Fram till och med statistikåret 1997 beskrev statistiken endast personer i hem för vård eller boende (HVB), dvs. institutionsvård. Detta utgjorde ungefär 25 procent (Socialstyrelsen 1998:3) av socialtjänstens totala antal insatser för vuxna personer med missbruksproblem under När även öppna insatser ingår ges alltså en mer heltäckande bild. Sedan 1998 redovisar rapporten också statistik över vuxna personer med sociala eller psykiska problem som inte är relaterade till missbruk, och som får individuellt behovsprövade insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Dessa personer omnämns som övriga vuxna och vården som övrig vuxenvård. Ytterligare en förändring som gjordes är att mätdagen ändrades från den 31 december till den 1 november. Jämförelser med tidigare års (före 1998) uppgifter måste till stora delar göras med försiktighet. Före statistikår 1998 ingick endast insatser inom institutionsvård för vuxna med missbruksproblem i denna statistik och uppgifterna inhämtades från vårdinstitutionerna och länsrätterna. Från och med 1998 inhämtas uppgifterna för frivilligvård från kommunerna, samt för tvångsvård från Statens institutionsstyrelse och länsrätterna. Jämförelser med uppgifter tidigare än statistikår 1998 försvåras av att statistiken fått en ny indelning. Beträffande den frivilliga vården, där uppgifterna samlats in för åttonde gången, innehåller uppgifterna mellan statistikår 1998 till 2001 mycket stort bortfall. Från statistikår 2002 och framåt borde det dock vara mer möjligt att göra jämförelser än för tidigare år. Jämförbarhet med tidigare år för inskrivningar och beviljade boendedygn i bistånd som avser boende kan försvåras eftersom kommunerna från och med statistikår 2004 redovisar enbart in- 18

19 skrivningar och beviljade boendedygn som orsakat kostnader för kommunerna. När det gäller frivillig institutionsvård fördelas vårddygn mellan 3 typer av vårdgivare: offentlig, privat eller enskild och privat eller enskild delad med offentlig från och med statistikår Jämförelser inom tvångsvården på institution för tidigare år än 1998 försvåras på grund av några förändringar som gjordes till 1998 års rapport. Däremot borde uppgifterna inom tvångsvården från åren kunna jämföras. De huvudförändringar som infördes i statistiken om institutionsvården fr.o.m och som gör jämförelser problematiska är i korthet: Uppgifter om frivillig vård i hem för vård eller boende har för tidigare år än 1998 insamlats från institutionerna. Tidigare ingick personer fr.o.m.18 år som varit föremål för frivillig institutionsvård i statistiken. Målpopulationen avgränsas sedan 1998 till att omfatta personer fr.o.m. 21 års ålder, vilket innebär att antalet vuxna med missbruksproblem blir något lägre än det hade blivit med den gamla åldersavgränsningen (se fotnot i tabellerna 13 och 14). Personer i åldern år med insatser inom frivillig missbruksvård (dvs. undantaget LVM-insatser) ingår fr.o.m års statistik i den del av socialtjänststatistiken som beskriver socialtjänstens insatser för barn och unga. Där går det dock inte att utläsa hur många dessa är. När insatserna relateras till en viss mätdag har mätdagen ändrats från den 31 december till den 1 november. 19

20 Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar som förekommer i statistiken listas här alfabetiskt. Somliga begrepp har bearbetats terminologiskt och därmed fått en definition. Dessa är markerade med en asterisk (*). För fullständig terminologisk information till begreppen hänvisas till: Beslut en dokumenterad handling där socialnämnden ger skriftligt bestämmelse om att en aktivitet eller åtgärd ska utföras. Beslut om omedelbart omhändertagande beslut om omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM som fattats av socialnämnden, polismyndigheten eller undantagsvis av länsrätten. Socialnämndes och polisens beslut går vidare till länsrätten som antingen fastställer eller upphäver myndighetsbeslutet. Beslut om beredande av vård enligt LVM länsrättens bifall och avslag på socialnämndernas ansökan om beredande av vård. Beviljad insats* Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnden eller annan kommunal nämnd. Bistånd som avser boende avser bistånd enligt 4 kap. 1 SoL och omfattar följande boendeformer: gruppboende, kategoriboende, inackorderingshem, korttidshem, jourlägenhet, härbärge, träningslägenhet, försökslägenhet, övergångslägenhet, hotell samt hyreskontrakt där socialtjänsten är kontraktsinnehavare; sociala kontrakt eller liknande. Boende i hem med HVBtillstånd ingår ej. Boendedygn* tidsmått för individuellt behovsprövat boende utan vård eller behandling kommentar: Exempel på boendeformer där boendedygn räknas är inackorderingshem, jourlägenhet och korttidshem Familjehem* enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt kommentar: Boende i familjehem kan ges både som bistånd med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. 20

21 Familjehemsvård avser omvårdnad eller habilitering (arbete/arbetsträning etc.) som ges med stöd av 4 kap. 1 SoL frivillig vård eller med stöd av 27 LVM tvångsvård till vuxna med missbruksproblem dygnet runt i familjehem utan HVB - tillstånd. Frivillig institutionsvård enligt 4 kap 1 SoL se institutionsvård Heldygnsvård samlingsbegrepp för vistelse i dygnet-runt-vård i form av frivillig institutionsvård, frivillig familjehemsvård, tvångsvård på institution eller familjehemsvård enligt 27 LVM. Hem för vård eller boende (HVB)* hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt kommentar: Hem för vård eller boende kan inrättas av offentlig eller privat vårdgivare. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ måste ha tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheten. Som hem för vård eller boende räknas inte sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). Individuellt behovsprövade öppna insatser avser öppna insatser som är individuellt behovsprövad enligt 4 kap. 1 SoL som t ex strukturerad dagvård, personligt stöd och behandling eller kontaktperson. Insats enligt SoL bistånd i form av frivillig vård, behandling eller annan hjälp, som getts efter utredning och beslut av socialtjänsten. Insats enligt LVM avser beslut om beredande av vård och beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVM. Inskrivning Den faktiska intagningen av en person till platsen där den beslutade insatsen påbörjas. Institutionsvård avser vård eller rehabilitering (behandling/arbete/- arbetsträning etc.) som sker dygnet runt på institution; utredningshem, motivationshem, behandlingshem, arbetskollektiv eller motsvarande som ges enligt LVM. Till denna vårdform räknas även andra typer av hem som tex. familjehem, inackorderingshem och härbärgen, med HVB tillstånd. Denna vård kan ges både som frivillig vård och som tvångsvård. LVM-hem* hem avsett för tvångsvård av personer med missbruksproblem kommentar: LVM står för lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Statens Institutionsstyrelse (SIS) är huvudman för LVM-hemmen. 21

22 LVM-hem kan även bedriva missbrukarvård i frivilliga former enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Tvångsintagna på institution avser personer som är fysiskt intagna på LVM-hem den 1 november 2004, dvs. exklusive de som den aktuella dagen avvikit från institutionen och de som var placerade utanför LVMhemmet med stöd av 27 LVM. Vård enligt LVM avser tvångsvård som beslutas av länsrätten och utförs på institutioner dygnet runt med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vårdtid på LVM-hem avser den period då en person är fysiskt intagen på LVM-hem, dvs. exklusive tid då han/hon avvikit från institutionen och tid när denne är placerad utanför LVM-hemmet med stöd av 27 LVM. Vårddygn* tidsmått som avser vård eller behandling i familjehem eller hem för vård eller boende. Vårdform Typ av vårdverksamhet. Vårdformer i denna statistik är: bistånd som avser boende, individuellt behovsprövade öppna insatser, frivillig institutionsvård och familjehemsvård. Vuxna med missbruksproblem avser personer 21 år eller äldre som har problem relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel, lösningsmedel eller kombinationer av dessa, och som får individuellt behovsprövade insatser av socialtjänsten i syfte att avhjälpa eller lindra dessa problem. När det gäller tvångsvård redovisas dock i denna rapport även personer 20 år eller yngre. Övriga vuxna avser personer 21 år och äldre med sociala eller psykiska problem som ej är relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel, och som får individuellt behovsprövade insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. I den här gruppen ingår till exempel personer som får insatser på grund av spelmissbruk, personer som får insatser på grund av behov av stöd i förälderroll eller personer som får insatser på grund av en anhörigs missbruk. 22

23 Resultat Översikt av samtliga insatser för vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna Av det totala antalet kommuner som redovisade frivillig vård under 2005 var det 80 kommuner som under 2005 inte gav någon insats om bistånd som avser boende för vuxna personer med missbruksproblem. Vidare var det 4 kommuner som inte hade individuellt behovsprövade öppna insatser, 8 kommuner hade inte frivillig institutionsvård och 175 kommuner hade inte någon familjehemsvårds insats. Samtliga kommuner utövade dock någon typ av vårdform. När det gäller insatser för övriga vuxna var det 12 kommuner som inte utövade någon vårdform för övriga vuxna. Sammanlagt 69 kommuner hade inte bistånd som avser boende och 24 hade inte individuellt behovsprövade öppna insatser. 142 kommuner hade inte frivillig institutionsvård och 213 inte familjehemsvård. Det totala antalet inskrivningar (summa av inskrivningar i bistånd som avser boende, frivillig institutionsvård och frivillig familjehemsvård) för båda områden under år 2005 var cirka , varav drygt genomfördes inom den frivilliga missbruksvården och resterande knappa riktades till gruppen övriga vuxna (tabell 1a, 1c, 2, 16a, 16c och 17). Det totala antalet öppna insatser för båda områdena var drygt Dessa gäller bara de individuellt behovsprövade öppna insatserna som beviljades genom beslut under 2005 (tabell 1b och 16b). Under 2005 gjordes drygt inskrivningar i bistånd som avser boende (tabell 1a och 16a) och drygt inskrivningar inom den frivilliga institutionsvården (tabell 2 och 17). Volymen inskrivningar i frivillig institutionsvård för missbruksproblem är ungefär 6 gånger fler än för övriga vuxna (tabell 2 och 17). Frivillig familjehemsvård (tabell 1c och 16c) och tvångsvård (tabell 8 och 11) står för en mycket liten del av det totala antalet insatser. Observera att tvångsvården bara gäller inom missbruksvården, och här räknas antal beslut och inte antal inskrivningar. Se diagram 1. 23

24 Bistånd som avser boende (inskrivningar) Individuellt behovsprövade öppna insatser Frivillig institutionsvård (inskrivningar) Frivillig familjehemsvård (inskrivningar) Tvångsvård på institution(beslut) Missb. Övr vux tal inskrivningar/insatser/beslut Diagram 1. Antal insatser, inskrivningar eller beslut för vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna under år Bistånd som avser boende, frivillig institutionsvård och familjehemsvård uppgick under 2005 till knappt 2,8 miljoner dygn för vuxna med missbruksproblem och knappt 3 miljoner dygn för övriga vuxna (tabell 1a, 1c, 2, 16a, 16c och 17). Med dygn avses här både beviljade boendedygn och beviljade vårddygn. I missbruksvård redovisas från och med 2004 endast beviljade boendedygn som orsakat kostnader för kommunerna, därför kan verka övriga vuxnas dygn vara fler än missbruksvårdens dygn. För vårddygn i frivillig institutionsvård gäller från och med statistikår 2005 tre typer av vårdgivare: offentlig vårdgivare, privat eller enskild vårdgivare och privat eller enskild vårdgivare delad med offentlig vårdgivare I diagram 2 visas antal vårddygn i frivillig institutionsvård fördelade enligt typ av vårdgivare. I missbruksvården uppgick antalet vårddygn som utfördes av privat eller enskild vårdgivare nästan till 70 procent. Offentliga vårdgivare utförde cirka 25 procent och privat eller enskild delad med offentlig vårdgivare utförde cirka 5 procent. För övriga vuxnas vård uppgick antalet vårddygn som utfördes av privat eller enskild vårdgivare cirka till 80 procent, offentlig cirka 15 procent och privat eller enskild delad med offentlig cirka 5 procent. Resultatet för dessa variabler presenteras i tabell 2 och 17. Missbrukare Övr vuxna privat/enskild delad med offentlig Privat/enskild vårdgivare Offentlig vårdgivare tal vårddygn Diagram 2. Antal beviljade vårddygn under år 2005 efter typ av vårdgivare. 24

25 Vuxna personer med missbruksproblem Samtliga vårdformer Det totala antalet inskrivningar för missbruksproblem under år 2005 var drygt Av dessa var knappt (52 procent) inskrivningar som avser boende och resterande drygt (48 procent) rörde främst inskrivningar i frivillig institutionsvård. Inskrivningar i familjehemsvård stod för en mycket liten del (1 procent). I diagram 3 visas antalet inskrivna i institutionsvård en viss dag varje år från 1999 till 2005, uppdelat på frivilligt intagna och tvångsintagna. Antalet personer i frivillig institutionsvård har varit relativt konstant under det senaste decenniet. Antal personer Frivilligt inskrivna Tvångsintagna År Diagram 3. Antal vuxna personer med missbruksproblem som var inskrivna eller intagna i institutionsvård den 1 november Könsfördelningen för samtliga vårdformer I de olika vårdformerna inom missbruksvården den 1 november 2005 utgjorde männen mellan 53 och 77 procent (se tabell 3) av vårdtagarna. Tabell A nedan presenterar fördelningen för samtliga vårdformer. Antalet presenteras i tabell 3. Tabell A. Missbruksvård, 1 november Andel i procent av kvinnor och män i samtliga vårdformer. Vårdform Kvinnor Män (%) (%) Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövade öppna insatser Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Familjehemsvård enligt 27 LVM Tvångsvård på institution

26 I diagram 4 visas könsfördelningen för olika vårdformer i tusental. Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövade öppna insatser Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Tvångsvård på institution Män Kvinnor tal personer Diagram 4. Vuxna personer (tusental) med missbruksproblem per vårdform uppdelat på kön den 1 november Frivilliga vårdformer Bistånd som avser boende Den 1 november 2005 hade drygt personer (23 procent av dessa var kvinnor) med missbruksproblem bistånd som avsåg boende, vilket är 5 procent färre än 2004 (tabell 3 och 4). Bistånd som avsåg boende omfattade drygt boendedygn under Det är knappt 9 procent färre boendedygn än de som redovisades för 2004 (tabell 1a och 6). Biståndet som avsåg boende fördelades på knappt inskrivningar under året (tabell 1a och 5). Det beräknade genomsnittliga antalet boendedygn per inskrivning var således 140 dygn, 16 dygn kortare än Individuellt behovsprövade öppna insatser Den 1 november 2005 hade drygt personer (30 procent av dessa var kvinnor) för någon typ av individuellt behovsprövade öppna insatser (tabell 3 och 4), och under hela året gjordes cirka sådana insatser (tabell 1b och 5). Eftersom de individuellt behovsprövade öppna insatserna består av ett antal olika insatser (som kan ges samtidigt till en och samma person) blir detta i praktiken den vanligaste insatsformen för personer med missbruksproblem. Vårdens varaktighet beräknas inte. Frivillig institutionsvård Den 1 november 2005 vårdades drygt personer (25 procent av dessa var kvinnor) med missbruksproblem frivilligt på institution (tabell 3 och 4). Antalet personer i frivillig institutionsvård (drygt 7 900) under år 2005 ökade med 2 procent jämfört med år 2004 (tabell 2 och 6). Antalet vårddygn under 2005 minskade med 3 procent i jämförelse med Cirka

27 vårddygn fördelades på drygt inskrivningar under 2005 (tabell 2 och 5), vilket innebär cirka 18 procent fler inskrivningar jämfört med Den genomsnittliga vårdtiden under 2005 var 73 dygn per inskrivning, eller 16 dygn kortare vårdtid än året innan. Familjehemsvård Den 1 november 2005 behandlades drygt 200 personer (19 procent av dessa var kvinnor) med missbruksproblem i den frivilliga familjehemsvården (tabell 3 och 4), vilket är cirka 14 procent färre personer jämfört med 1 november Under året gjordes drygt 500 inskrivningar i frivillig familjehemsvård. Personer med missbruksproblem vårdades under cirka dygn i denna vårdform. Den genomsnittliga vårdtiden under året var 148 dygn per inskrivning, dvs. 4 dagar kortare tid än 2004 (tabell 1c och 6). Den 1 november 2005 befann sig knappt 20 personer (nästan hälften var kvinnor) med missbruksproblem i familjehemsvård enligt 27 LVM, vilket är nästan dubbel så många personer än 1 november Tvångsvård Beslut om beredande av vård enligt LVM och beslut om omedelbart omhändertagande under 2005 Under 2005 fattades beslut enligt LVM för drygt 870 personer (tabell 9, 10 och 12), 26 procent fler än Av dessa var andelen män 66 procent (tabell 10). För drygt 230 personer togs beslut som endast gällde omedelbart omhändertagande, vilket är 18 procent fler personer än 2004 (tabell 9, 10 och 12). Drygt 630 personer fick beslut (bifall) om både omedelbart omhändertagande och beredande av vård (tabell 12). För drygt 190 av dessa personer fattades beslut som endast gällde beredande av vård, och för drygt 440 personer fattades beslut som gällde såväl omedelbart omhändertagande som beredande av vård. Antal personer för vilka ansökningarna avslogs redovisas inte. Antalet fattade beslut om insatser enligt LVM var drygt 1 380, vilket var 25 procent fler än antalet beslut 2004 (tabell 12). Av dessa gällde drygt 730 beslut endast omedelbart omhändertagande (fastställda och inte fastställda, tabell 11 och 12) och cirka 650 beslut gällde beredande av vård (bifall och avslag av ansökan, se tabell 8 och 12). Antalet överklagade beslut ingår inte i statistiken. Av de cirka 730 beslut som gällde omedelbart omhändertagande stod socialnämnden för cirka 98 procent. Resterande 2 procent hör i de flesta fall till polisen för perioden före den 1 juli Observera att den 1 juli 2005 trädde ändringarna i LVM i kraft därmed utgår polisen som beslutande myndighet när det gäller omedelbart omhändertagande. I genomsnitt fattades 1,6 beslut enligt LVM per berörd person, vilket visar att en del personer blir föremål för flera LVM-beslut under loppet av ett år. Under 2005 fattades beslut om vård enligt LVM för 24 personer i åldern 20 år eller yngre (se tabell 8a). För en av dem beslutades avslå ansökan om 27

28 vård enligt LVM. Sammanlagt 25 personer i åldern 20 år eller yngre fick beslut om omedelbart omhändertagande. För en av dem upphörde omhändertagandet efter prövning i länsrätten och för tre av dem gällde ingen prövning (se tabell 11a). Ansökningar om vård enligt LVM under 2005 Under 2005 inlämnades drygt 650 ansökningar om beredande av vård enligt LVM till länsrätterna (fördelningen av länsrätternas bifall eller avslag till dessa ansökningar framgår av tabell 8). Antalet ansökningar var cirka 28 procent fler än året innan. Cirka 95 procent av ansökningarna ledde till att beslut om vård fattades. I ansökan kan man ange mer än en typ av indikation om risk för tvångsvård. I 97 procent av ansökningarna åberopades risken för att personen med missbruksproblem skulle skada sin egen hälsa som grund eller en av grunderna för vård. I 46 procent av ansökningarna ansågs att det fanns risk för att personen skulle förstöra sitt liv. I 31 procent av ansökningarna angavs risken att denna person skulle komma att skada sig själv som indikation eller en av indikationerna för vård. Risken för att personen med missbruksproblem skulle kunna skada närstående åberopades i 22 procent av ansökningarna. I ansökningarna om vård anges uppgifter om vilken typ av missbruksmedel som missbruksproblemet rör. Typerna av missbruksmedel är alkohol, narkotika, lösningsmedel och kombinationer av dessa. Under 2005 angavs missbruk av enbart alkohol i 47 procent av ansökningarna. Missbruk av enbart narkotika angavs i 28 procent av ansökningarna och i 21 procent av ansökningarna under året åberopades missbruk av både alkohol och narkotika. I den resterande delen (4 procent) av ansökningarna åberopades blandmissbruk i olika kombinationer av lösningsmedel, alkohol och narkotika som grund för beredande av vård (tabell 8). Under 2005 lämnades ansökningar in till länsrätterna om beredande av vård enligt LVM för 24 personer i åldern 20 år eller yngre, och för en av dessa avslogs ansökan. För 22 av de 24 personerna åberopades enbart narkotika och blandning av alkohol och narkotika som missbruksmedel. För de resterande 2 personerna åberopades enbart alkohol samt alkohol, narkotika och lösningsmedel. Vård enligt LVM den 1 november 2005 Den 1 november 2005 var cirka 250 personer i vård enligt LVM (inklusive personer i åldern år, se tabell 7 och 13). Av dessa var cirka 60 procent män. Åldersgruppen år var störst (23 procent), följt av gruppen år (20 procent) och därefter kom gruppen och år (14 procent var). Åldersgrupperna 29 år eller yngre representerade sammanlagt 38 procent medan grupperna 60 år eller äldre representerade 11 procent. 28

29 Missbruksmedel 1 Av samtliga tvångsvårdade den 1 november 2005 uppgavs enbart alkohol (42 procent), enbart narkotika (34 procent) och kombination av alkohol och narkotika (23 procent) som missbruksmedel för 99 procent av de vårdade (se diagram 5). För den resterande andelen (1 procent) uppgavs en kombination av alkohol-, narkotika- och lösningsmedelsmissbruk (tabell 13). Lösningsmedel och ev annat 1 % Alkohol och narkotika 23 % Alkohol 42% Narkotika 34 % Diagram 5. Fördelning av missbruksmedel hos tvångsintagna på institution den 1 november Sedan 1999 har nivån av tvångsvård varit nästan konstant. I diagram 6 visas att antalet tvångsintagna på grund av enbart alkoholmissbruk har varit relativt stabilt sedan Den 1 november 2005 var antalet personer drygt 100. Antalet inskrivna personer som har problem med missbruk av enbart narkotika har däremot varit relativt konstant (drygt 90 vid mätdagen år 1999 och drygt 80 vid mätdagen 2005). Blandmissbruket består av kombinationer som inkluderar lösningsmedel. Missbruk av enbart lösningsmedel förekommer i mycket få fall. Antal personer Alkohol Narkotika Blandmissbruk År Diagram 6. Antal inskrivna personer den 1 november i institutionsvård enligt LVM, redovisat efter missbruksmedel. 1 Uppgift om missbruksmedel finns endast för personer som varit institutionsvårdade enligt LVM, inte för dem som fått frivilliga insatser. 29

30 Utskrivningar från vård enligt LVM under 2005 Under år 2005 gjordes knappt 900 utskrivningar av personer som tvångsvårdades enligt LVM (tabell 14 och 15), vilket är drygt 2 procent fler än Bland dessa var den genomsnittliga vårdtiden cirka 130 dagar, 2 dagar kortare än under Det kan jämföras med de cirka 110 dagarna som var genomsnittlig vårdtid för frivillig institutionsvård på institution (se tabell 2 och 15). Utskrivningar av kvinnor utgjorde 33 procent av det totala antalet utskrivningar från tvångsvård. Det totala antalet utskrivningar under 2005 var nästan på samma nivå jämfört med Antal utskrivningar för kvinnor och män var på samma nivå jämfört med året innan. Utskrivningarnas fördelning efter personernas ålder under 2005 visas i diagram w år år år Ålder år år år år år * Antal utskrivningar * Dessutom fanns en utskrivning av en person yngre än 18 års ålder som inte inkluderas här. Diagram 7. Antal utskrivningar av personer från LVM-hem under 2005 efter ålder. Diagram 8 belyser hur utskrivningarna under 2005 fördelades efter män och kvinnor och deras ålder. Observera att här belyses antal utskrivningar, d.v.s. en person kan vara intagen, och således skrivas ut, mer än en gång under året. 65-w år år 4% 3% å r 5% år 8% 65-w år 3% 2% 18-20* år 13% 14% år 40-49år 14% år år 12% 25% år år år år 11% 27% år år 15% Kvinnor 21% 23% Män * Under året skrevs inga personer yngre än 18 år ut. Diagram 8. Andel utskrivningar från LVM-hem av män och kvinnor under 2005 efter ålder. 30