Biogas kan bli ett storskaligt och hållbart bränsle

Transkript

1 Biogas kan bli ett storskaligt och hållbart bränsle Efterfrågan på biogas ökar och producenter på olika håll i landet investerar i nya anläggningar och försöker optimera sin produktion för att få ut mer gas. Samtidigt säljs allt fler biogasfordon och det finns nu över hundra tankstationer i Sverige. Miljöbilar i Stockholm och Business Region Göteborg samlade olika aktörer till ett seminarium för att visa på möjligheter att ta nästa steg och göra biogasen till ett bränsle med brett genomslag. Det finns stora förväntningarna på biogasen som ett betydande fordonsbränsle framöver, både i Sverige och internationellt. En prognos från Trafikverket för vad vår fordonsflotta kommer att ha i tanken visar att biogas kan vara ett av de största förnybara bränslena Idag står biogasen för endast 0,4 TWh, vilket är en halv procent av energiförbrukningen för inrikes transporter. Att producera biogas från avfall har dock en potential att stå för omkring 15 procent om fler resurser utnyttjas än idag. Ett genombrott för den nya tekniken för förgasning från skogsprodukter skulle dessutom kunna ge ännu mycket mer biogas. Samtidigt behövs teknikutveckling och konkurrensen om råvaror från jordbruket och skogen är tuff. Det var några av möjligheterna och utmaningarna som diskuterades på seminariet Biogas storskaligt och hållbart bränsle som arrangerades i Stockholm 19 maj Bred EU-satsning på biogas inom Biogasmax På EU-nivå har projektet Biogasmax arbetat för att utveckla branschen och öka användningen av biogas som fordonsbränsle. Det finansieras av EU:s ramprogram och omfattar sex utvalda städer i Europa, bland annat Stockholm och Göteborg. Projektet har pågått sedan 2006 och är nu i slutskedet. Gildas le Saux från Lille i Frankrike är projektledare för Biogasmax. Projektet har arbetat med insatser längs hela kedjan från råvaror till användning genom att bland annat demonstrera insamling av matavfall, storskalig gasproduktion och olika fordonsflottor. De fyra åren har visat att biogas är ett hållbart bränsle, sett till såväl miljö som till ekonomi och kvalitet. Flera städer har goda erfarenheter av biogas sedan decennier men spridningen går ändå långsamt, bland annat för att biogasen ofta varit lönsammare att använda för el- och värmeproduktion. En viktig del för den fortsatta utvecklingen är enligt Gildas le Saux att kunna distribuera biogas i städers befintliga gasnät, något som redan sker i Göteborg och Bern i Österrike. Verktyg för bredare spridning kan vara gröna certifikat och garantipris till producenterna (feed in tarrifs). En positiv nyhet från Frankrike är till exempel att nätägarna nu är skyldiga att köpa gas från nya producenter och garantipriser planeras att införas i slutet av året. Tillsammans bidrar det till att inkoppling på gasnäten blir konkurrenskraftig med att använda biogasen för el- eller värmeproduktion. För att få igång nya investeringar i tekniker för biogas och säkra att de blir lönsamma lyfte Gildas le Saux fram vikten av att aktörer kommer överens om långa kontrakt. Det har till exempel skett i Bern där ett trafikföretag som kör 70 biogasbussar har slutit ett 15-årigt avtal med den lokala gasleverantören. För att öka genomslaget efterlyste han också en gemensam standard inom EU för gaskvaliteter. Idag finns det flera parallella standarder, ibland till och med på nationell nivå. Arbetet har bara kommit igång i EU:s standardiseringskommission, men det finns samtidigt mycket gjort av andra aktörer som kan vara underlag i arbetet. En gemensam standard skulle leda till lägre investeringskostnader och underlätta biogasexpansionen i Europa.

2 Livscykelanalys ska visa på biogasens miljönytta Ett budskap från Biogasmax är att en satsning på biogas kan bli en strategisk drivkraft för hållbar stadsutveckling som bidrar till att nå flera miljömål allt från att minska klimatpåverkan och vårt oljeberoende till att få bättre luftkvalitet och en hållbar näringstillförsel i jordbruket. Dessutom kan kretsloppet av biogasen lösas på regional nivå. För att mer exakt veta vilken miljönytta biogas har jämfört med andra fordonsbränslen tas en livscykelanalys fram inom projektet. Jan Paul Lindner från universitetet i Stuttgart presenterade biogasens klimateffekter. Vi har tittat på utsläpp av växthusgaser utifrån fem olika delar utgångsmaterial, rötning, uppgradering, distribution och slutligen användning. Vi är inte helt klara, men kan säga att även om biogas inte är helt klimatneutral leder den till klart mindre klimatpåverkan än naturgas. Jämfört med bensin och diesel är biogasen många gånger bättre. Tekniken är också ganska ung och en viktig lärdom av analysen är att se var det finns potential för förbättringar. Jan Paul Lindner lyfte fram några viktiga delar för bästa miljöprestanda, bland annat att välja värmekälla med bästa klimateffekt vid rötningen. Det går också att minimera energiförbrukningen för gaskomprimering genom att göra det vid produktionsanläggningar, som ofta har effektivare teknik än tankstationerna. Det är också avgörande att minimera läckagen av biogas i alla led eftersom metan är en kraftfull växthusgas. För att öka miljönyttan är det också bra om producenterna utnyttjar möjligheten att få positiva biprodukter, som till exempel att få gödningsmedel som kan ersätta konstgödsel. Presentationen av livscykelanalysen fokuserade på klimateffekter men Jan Paul Lindner förklarade att slutrapporten som kommer i slutet av 2010 även kommer att ta upp effekter inom allt från biologisk mångfald och resursförbrukning till övergödning och luftföroreningar. Flytande biogas bidrar till att möta efterfrågan i Stockholm I Sverige sker aktiviteter i flera städer som kan ge erfarenheter för hur biogasen kan utvecklas. Björn Hugosson från Miljöbilar i Stockholm berättade att trycket på biogas är stort i regionen och inte räcker till, trots tre lokala produktionsanläggningar och tillskott från Västerås och Örebro. Efterfrågan ökar dessutom snabbt, till exempel gör tuffa miljökrav från Arlanda och upphandlingar av färdtjänst att 500 nya taxibilar tillkommer bara under Förutom brist på gas har dessutom många tankstationer haft tekniska problem och det har varit trängsel när både tunga fordon och personbilar blandas på stationerna. Att teknik nu finns för att hantera flytande biogas hoppas bli ett lyft för Stockholm. Dels innebär det enklare distribution i och med att det inte finns något befintligt naturgasnät i staden, dels blir det lättare att ha en backup-lager med gas. För att möta efterfrågan planeras också ökad volym i befintlig produktion och flera nya anläggningar. Marknadsprognosen visar enligt Björn Hugosson på en fördubbling av biogasen till 2015, då 60 miljoner kubikmeter förbrukas varav taxibilar stor för en stor andel. Lokal produktion kommer att kunna täcka hälften av det, så samarbetet med andra kommuner måste fortsätta. Fler tankstationer är också på gång, bland annat från Eon och Stockholm Gas som är konkurrenter till AGA som hittills byggt tankstationer i regionen. Att utvecklingen sker i konkurrens och att vi inte har en aktör med ansvar hela vägen från källa till tankning är något som skiljer oss från andra städer. Det kanske lägger grunden för en mer hållbar och konkurrenskraftig marknad på sikt, men gör det samtidigt i ett uppbyggnadsskede. För att hantera det samlar Stockholms stad blandningen av alla offentliga och privata aktörer till rundabordssamtal två gånger årligen.

3 Stor potential att optimera processer för ökad produktion Stockholm är en av städerna som ingår i Biogasmax, och en del i projektet har handlat om satsningar och ökad produktion i Henriksdals reningsverk. Lars-Gunnar Reinius från Stockholm Vatten berättade att målet har varit att öka rågasproduktionen med 10 procent. Vi har samarbetat med Svensk Biogas i Linköping och har identifierat fyra åtgärder som tillsammans bedöms kunna öka produktion med över 20 procent. Andra fällningskemikalier i vattenreningen kan till exempel ge mer slam som kan rötas. Det är också möjligt att förtjocka slammet, vilket gör att det blir mindre vatten att värma upp i rötningen. Idag fylls och töms dessutom alla våra sju rötkamrar samtidigt. Att istället gå över till seriedrift där vi fyller dem en i taget skulle göra det lättare att kontrollera att allt slam hinner rötas i minst 15 dygn så att vi fångar upp så mycket gas som möjligt. Två metoder som testades inom satsningen ratades dock, dels att sönderdela slammet som inte gav så mycket effekt, dels behandling med enzymer som gav stor effekt men samtidigt kostade mycket. En nyhet är att Stockholm Vatten i sommar fått i uppdrag av Stockholms stad att sälja av produktionen av biogas till företaget Scandinavian Biogas. Vi går över till att enbart leverera rötgas till anläggningarna, men vi kommer att samarbeta och har som gemensamt mål att tredubbla dagens produktion av biogas till 20 miljoner kubikmeter Bland annat sker det genom att optimera processen, men framför allt genom att hitta sätt för att tillföra mer organiskt material så att vi ska kunna röta större volymer. Biogas i nätet och förgasning ska lyfta marknaden i Göteborg I Göteborg injiceras den biogas som produceras i stadens gasnät för naturgas. Det är tillsammans med nätet för stadsgas på 50 mil och erbjuder en viktig infrastruktur med många befintliga kunder förklarade Ingemar Gunnarsson från Göteborg Energi. Vår långsiktiga vision är att ersätta naturgasen och stadsgasen helt med biogas och som ett steg på vägen har vi satt som mål att 2020 sälja minst 1 terawattimme biogas, vilket motsvarar 30 procent av dagens leverans av energigas. Men målet är tufft att nå med dagens produktion som bygger på rötning av arvsloppslam. Därför satsar företaget nu på förgasning av skogsråvara en teknik som kan öppna för en helt ny råvara för biogas. Tillsammans med Eon ska en anläggning byggas vid fjärrvärmeanläggningen Ryaverken där förgasningen ska ge 20 megawatt 2012 och 100 megawatt Tekniken använder spillvärme för förgasningen och beräknas ge ett gasutbyte på 65 procent. Vi kommer börja att använda pellets, men på sikt gå över till skogsavfall. Det är konkurrens om råvaran, men en genomgång visar att det finns tillgång till fasta biobränslen motsvarande 9 terawattimmar i regionen, varav vi behöver förbruka en tiondel för vår biogasproduktion. Ingemar Gunnarsson presenterade beräkningar som visar att biogas från energigrödor som salix ger mer transportarbete per odlad hektar än andra gröna bränslealternativ. Projektet har fått stöd av Energimyndigheten med över 200 miljoner kronor och väntar nu på ett klartecken från EU innan det slutliga investeringsbeslutet senare i år. Göteborgs Energi samarbetar också med Chalmers tekniska högskola kring en förgasare som går att bygga till på befintliga storskaliga värmepannor. En testreaktor har körts sedan 2007 med bra erfarenheter och tekniken erbjuder en kostnadseffektiv lösning för förgasning på bredare front. Tankstationer viktigt verktyg för att öka marknaden i Västsverige

4 Tula Ekengren från Fordonsgas Sverige AB berättade om utbyggnaden av tankstationer i Västsverige. Företaget arbetar med att utveckla biogasanvändningen i regionen. Inom Biogasmax har man tillsammans med AGA byggt ut tankstationer mellan Göteborg och Stockholm för länka samman infrastrukturerna i de två städerna. Totalt har vi byggt tolv nya stationer inom projektet och att röra sig mellan Göteborg och Stockholm och köra på biogas är inte längre ett problem. Fordonsgas driver totalt 28 tankstationer i Västsverige och har 10 till på gång. Tula Ekengren berättade om hur viktigt det är att inte bara etablera tankstationer, utan även att bygger upp marknaden så att stationerna blir lönsamma, vilket i deras fall innebär en årlig omsättning på kubikmeter biogas. Det kan vara svårt i mindre städer, så där är det viktigt att till exempel samarbeta med kommuner för att få till upphandlingar av transporter och färdtjänst som kan öka efterfrågan på biogas. Vi måste också se till att placera våra stationer där det i första hand passar kunderna, inte där det är mest praktiskt för producenterna. Avgörande för intresset är också att stationerna är tillförlitliga, något företaget arbetar hårt med och de når också sitt mål om att stationerna de fungera 99 procent av tiden. Det går bland annat tack vare att vi har saker som kan gå sönder på lager. Vi har också driftstatistik på olika komponenter och byter ut delar redan i förväg. Tula Ekengren påpekade också att det är viktigt att hålla koll på miljöaspekterna för att skapa förtroende för biogasen som ett bra grönt alternativ. Som ett led i det har företaget satsat på att bli Svanenmärkta och deras biogas är nu världens första miljömärkta fordonsbränsle. Märkningen ställer till exempel på krav på att minimera metanläckaget. Forskning för att hantera olika råvaror för biogas i Linköping Även i Linköping finns goda erfarenheter av biogas. Lina Vallin från företaget Svensk Biogas, ett dotterbolag till kommunala bolaget Tekniska verken, hävdade att biogas redan är storskaligt i staden. Idag finns 14 tankstationer som servar 80 biogasbussar hos Östgötatrafik och 25 sopbilar. Den nya VW Passat med gasdrift som används av både taxiföretag och privatpersoner har gjort att även bilarna fått ett stort uppsving. Marknaden skriker efter biogas och vi investerar för att fördubbla produktionen till 20 miljoner kubikmeter till Lina Vallin arbetar med forskning och utveckling för att optimera gasproduktionen och även för att lära sig hur det går att utvinna maximalt med gas från olika källor. Det sker bland annat vid anläggningen Linköping Biogas, som framför allt rötar slakteriavfall och producerar merparten av den biogas som används i regionen. Framöver kommer det att blir tuffare konkurrens om olika råvaror, det gör att vi måste kunna vara flexibla och ha optimerade processer för olika råvaror. Mer material från regionen skulle till exempel kunna komma från insamling av matavfall, något som det eventuellt kommer ett beslut om. Svensk Biogas har också optimerat produktionen vid avloppsreningsverket i Linköping, som bidrar med en fjärdel av regionens biogas. Att förtjocka slammet har till exempel ökat gasproduktionen med 17 procent och samtidigt gjort att det går åt mindre energi eftersom mindre vatten måste värmas upp i rötningen. Erfarenheterna har bland annat använts inom Biogasmax för att tillsammans med Stockholm Vatten se över gasproduktionen i Henriksdalsverket. Välförankrad satsning på biogas från matavfall i Västerås I jakten på nya råvaror för biogas sneglar många på matavfall något som visat sig fungera bra i Västerås. Carl-Magnus Pettersson från Svensk Växtkraft AB berättade om regionens insamling av matavfall för biogasproduktion. Det bygger på att hushåll och bland annat

5 restauranger och offentliga aktörer sorterar frivilligt sitt matavfall. Information gör att väldigt lite är felsorterat och totalt kommer över ton avfall in. Produktionen ger tre miljoner biogas för bland annat regionens bussar. Vi får också certifierade gödningsmedel i både fast och flytande form som vi säljer till framför allt ekologisk odling. Förutom det källsorterade matavfallet används även slam från fettavskiljare och vallgröda från lokala jordbrukare, som erbjuds villkor som ska vara jämförbara med att odla spannmål. Svensk Växtkraft erbjuder utsäde och står för skörden och storskalig ensilering. En viktigt del i framgången är att vi infört systemet med insamling av matavfall stegvis och fått hög trovärdighet genom att invånarna kan se resultaten lokalt i form av biogasbussar och att odlare använder gödningsmedlen. Carl-Magnus Pettersson förklarar att man nu står inför utmaningen att öka produktionen, bland annat för att möta efterfrågan från personbilar. En ny rötkammare planeras och att kanske ta in nytt avfall för rötning i torr form samt förädling av deponigas. Lång och lyckad erfarenhet av biogas kan ge exportframgångar Möjligheterna för svensk industri inom biogasområdet presenterades av Bernt Svensén från Business Region Göteborg. Han förklarade att världsmarknaden ökar kraftigt, bland annat visar en tysk studie att omsättningen kan tiodubblas till Totalt finns nu 11 miljoner biogasfordon och de blir snabbt allt fler i bland annat Indien och Kina. Det gör även att efterfrågan på tankstationer ökar snabbt. Potentialen är svårt att uppskatta, men Energigas Sverige talar till exempel om att branschen kan ge arbetstillfällen. Det som dock är klart är att vi har många svenska företag som är framstående och redan exporterar produkter och tjänster inom hela kedjan från hantering av råvaror och produktion till distribution och fordon. Bernt Svensén lyfte fram några svenska spjutspetsar där industrin kan bli världsledande. En är gasdrift för tunga fordon där biogas har en viktig roll i och med att en övergång till el är svårare. Förutom att Scania och Volvo erbjuder gasbussar driver Volvo demoprojekt med en serie lastbilar baserade på MDE-teknik med flytande biogas. Tekniken skulle även kunna användas i dieseltåg och det finns intresse från sjöfarten för biogas för att klara allt tuffare utsläppskrav. Inom personbilar har Volvo dessutom sedan länge biogasmodeller och Saab är också på gång med en modell. Ett annat område med stora möjligheter är flytande biogas, där vi bland annat har företag som tillverkar tankstationer. FordonsGas AB bygger till exempel en första station som står klar hösten Även fabriker för framställning av flytande gas är på gång. Sundsvall är först ut redan nu i sommar och fler kommer igång senare under året. Ett spjutspetsområde är också förgasning av skogsråvara, där det finns mycket kunnande i Sverige. Bernt Svensén lyfte fram den förgasare som utvecklas vid Chalmers för befintliga värmepannor. Det gör att tekniken har potential för att kostnadseffektivt producera biogas motsvarande 10 terawattimmar bara i Sverige och hundra gånger mer internationellt. Men för en stark tillväxt och sysselsättning inom branschen räcker inte dagens hemmamarknad. Därför behövs en biogasstrategi så att vi får en större marknad där vi kan testa våra tekniker och öka exporten. Nationell strategi för biogas vill se ökad lönsamheten i branschen En biogasstrategi är också på gång från Energimyndigheten och väntas vara klar i slutet av augusti. Urban Kärrmark som leder arbetet förklarade att uppdraget från regeringen är att öka användningen av biogas med en så samhällsekonomisk utveckling som möjligt. Ett delförslag presenterades i mars och det signalerade generella styrmedel för att stimulera förnybara

6 bränslen snarare än ekonomiska satsningar riktade till biogas, vilket mötte kritik från branschen. En restriktion i uppdraget är att våra förslag inte får belasta statsbudgeten. Biogasen måste kunna konkurrera med andra bränslen och vara lönsam i varje led. Hittills har utredningen analyserat samhällsekonomin i värdekedjan och Urban Kärrmark förklarade att produktion från avfall anses ha flest fördelar, eftersom det för med sig unika fördelar som att minska de klimatpåverkande metanutsläppen och övergödningen. Förgasning från skogsråvara ses inte ha samma unika fördelar. Det är också viktigt att få bort instängningseffekter och ge biogasen tillträde till befintliga nät, inte bara gasnäten utan även el- och fjärrvärmenäten för att kunna öppna för eloch värmeproduktion från biogas. Det ökar marknadsvärdet för biogasen och drar med sig att fler råvaror blir intressanta i produktionen. Ett problem för lönsamhet idag enligt Urban Kärrmark också att rötresterna har ett för lågt marknadsvärde. Certifiering av resterna som gödningsmedel och att skatten på konstgödsel eventuellt återinförs kanske kan vända på det. Han ser också att stordrift på olika sätt kan sänka produktionskostnaderna, till exempel att aktörer rötar avfall tillsammans. Det är också viktigt att minska komposteringen och förbränningen av avfall som istället kan rötas, fortsätta att optimera produktionsprocesserna samt utnyttja rötgas från deponier bättre. Allt det här ska ge mer och billigare biogas. Generellt ser vi att småskalig produktion bör riktas mot el- och värmeproduktion och storskalig mot fordonsgas, där det framför allt är viktigt att nå de tunga fordonen.