KESKOS DELÅRSRAPPORT

Transkript

1 Börs- och pressmeddelanden Börsmeddelande kl KESKOS DELÅRSRAPPORT Keskokoncernens omsättning var miljoner euro, vilket är 0,9 procent mera än under motsvarande tid i fjol (1 959 milj. euro). Koncernens vinst före extraordinära poster var under tiden januari-april 31,7 miljoner euro (28,4 milj. euro). Detta är 1,6 procent av omsättningen (1,4 %). Resultatet per aktie var 0,27 euro (0,23 euro). Det egna kapitalet per aktie uppgick till 14,56 euro (15,15 euro). Uppgifterna är oreviderade. Marknadsöversikt Handelns tillväxt var under rapportperioden bättre än väntat. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade partihandelsförsäljningens volym korrigerad efter handelsdag i januari-mars med 2,3 procent jämfört med föregående år. Motsvarande tillväxt för detaljhandeln var 4,5 procent. Enligt Handelns Centralförbunds enkät ökade detaljhandelns försäljning i januari-mars med 4,4 procent utan bilförsäljningen. Handeln med konsumtionsvaror ökade enligt enkäten med 4,8 procent. Detta år väntas bli det sjunde tillväxtåret i följd inom handeln. Enligt Näringslivets Forskningsinstituts (ETLA) prognoser kommer partihandelns produktionsvolym att öka med 5 procent, detaljhandelns med 4 procent och bilhandelns med 7 procent. Den privata konsumtionen kommer enligt ETLA:s prognos i år att öka med närmare 4 procent i volym. Den förbättrade sysselsättningen och höjningen av inkomstnivån stöder ökningen av de disponibla realinkomsterna. Konsumentprisindex uppskattas stiga med 2,3 procent. För de privata investeringarna förutspår ETLA en tillväxt på 8 procent. Enligt Statistikcentralens konsumentbarometer i maj var de finländska konsumenternas tro på en gynnsam ekonomisk utveckling fortfarande stark. Sedan januari har förtroendet för ekonomin dock sjunkit något. Omsättning Keskokoncernens omsättning var miljoner euro, vilket är 0,9 procent mera än i fjol (1 959 milj. euro). Bäst utvecklades järnhandeln, dagligvaruhandeln och handeln med heminredning. Beklädnads- och skohandeln samt lantbrukshandeln minskade. Stamkundssystemet Plussa omfattade vid rapportperiodens slut över 1,3 miljoner hushåll. Antalet kortinnehavare är ca 2,3 miljoner. Omsättningen divisionsvis 1-4/ /1999 Ändr. Milj.euro Milj. euro % Dagligvarudivisionen ,7 Specialvarudivisionen ,1 Järn- och lantbruksdivisionen ,4 Kaukomarkkinat ,5 VV-Auto ,2 Övriga enheter - elimineringar Koncernen sammanlagt ,9

2 Keskos dagligvaruförsäljning till Anttila-varuhusens dagligvaruköpmän överfördes vid årsskiftet från specialvarudivisionen till dagligvarudivisionen. I januari-april 1999 uppgick försäljningen till 40,1 miljoner euro. Resultat Koncernens vinst före extraordinära poster var 31,7 miljoner euro (28,4 milj. euro). Detta är 1,6 procent av omsättningen (1,4 %). Koncernens rörelsevinst var 23,9 miljoner euro (24,8 milj. euro). I rörelsevinsten ingår vinster från försäljning av aktier och fastigheter, sammanlagt 0,6 miljoner euro (2,7 milj. euro). Pensions- och lönebikostnaderna minskade med 10,6 miljoner euro på grund av Keskos Pensionskassas placeringsintäkter. Rörelsevinstens utveckling påverkades av de största investeringarna i Keskos historia samt av övriga satsningar på affärsplatsnäten i Finland och Estland inom såväl dagligvaru- som fackhandeln. Genom investeringsprogrammet stärks den framtida konkurrenskraften. Moderbolagets rörelsevinst var 32,1 miljoner euro (21,6 milj. euro). Citymarket Oy gjorde en rörelseförlust på 4,4 miljoner euro (2,6 milj. euro). Ett kraftigt investeringsprogram och ombyggnader av butiker belastade resultatet för årets början. Anttila-koncernens rörelseförlust var 12,0 miljoner euro. Arbetsfördelningen mellan Anttila och Kesko ändrades i början av året. Anttila verkar som kedjeföretag i specialvaruhandeln, medan ansvaret för livsmedelshandeln överfördes på dagligvaruhandelns kedjor. Anttila inledde i slutet av förra året verksamheten vid tre nya varuhus och påbörjade en storskalig näthandel. Rörelsevinsten belastades av omstruktureringskostnader för varuhusen och etableringen av nya varuhus samt etableringen av näthandelsplatsen NetAnttila. Rörelseresultatet försvagades jämfört med föregående års jämförbara tal med 1,5 miljoner euro. På grund av den intensiva utbyggnaden av kedjan var Kesko Svenska AB:s resultat fortfarande förlustbringande. I början av året öppnades byggvaruhus i Örebro och Haninge i Sverige. Kaukomarkkinat-koncernens rörelsevinst var 0,5 miljoner euro (3,5 milj. euro). Resultatnedgången berodde närmast på att handeln med adidas-produkter övergick till Kaukomarkkinats och huvudmannens samägda bolag. VV-Auto-koncernens rörelsevinst uppgick till 9,2 miljoner euro (11,1 milj. euro). Koncernens finansnetto var 7,8 miljoner euro (3,5 milj. euro). Dividendintäkterna ökade med 4,0 miljoner euro. Resultatet per aktie var 0,27 euro (0,23 euro). Det egna kapitalet per aktie var 14,56 euro (15,15 euro). Rörelsevinsten divisionsvis 1-4/ /1999 Milj.euro Milj.euro* Dagligvarudivisionen 9,9 16,9 Specialvarudivisionen -8,2-10,4 Järn- och lantbruksdivisionen 6,2 6,4 Kaukomarkkinat -0,6 2,2 VV-Auto 9,2 11,0

3 Gemensamma divisioner 7,4-1,3 Koncernens rörelsevinst 23,9 24,8 Finansnetto 7,7 3,5 Intressebolag 0,1 0,1 Vinst före extraordinära poster 31,7 28,4 I de gemensamma divisionerna ingår resursstyrning samt ekonomi och administration. Dessas resultat inklusive vinster och förluster från försäljning av aktier och fastigheter har inte hänförts till de divisioner som bedriver affärsverksamhet. Koncernadministrationens övriga kostnader har i ovanstående tabell hänförts till divisionerna. *)Siffrorna för 1999 har ändrats så att de är jämförbara. Investeringar Koncernens investeringar utgjorde sammanlagt 116 miljoner euro (55 milj. euro), vilket är 5,9 procent(2,8 %) av omsättningen. I fastigheter för Keskos partihandel och dotterbolag, i informationsteknik och inventarier investerades 46 miljoner euro. I byggnader, inventarier och informationsteknik för affärsplatserna investerades 70 miljoner euro. Av investeringarna hänför sig 62 miljoner euro till objekt som fortfarande är under uppförande. Om dessa objekt informeras närmare i divisionernas översikter. Finansiering Kassaflödet från rörelsen uppgick till 20 miljoner euro och kassaflödet från investeringarna var -102 miljoner euro. I dividend utbetalades totalt 1,50 euro per aktie, dvs. sammanlagt 135 miljoner euro, vari ingick en extra dividend på 90 miljoner euro för att ändra bolagets balansstruktur. Investeringarna och dividenderna utbetalades i huvudsak ur likvida medel. Låneökningen var 58,7 miljoner euro. Koncernens finansiella läge var fortfarande gott. Soliditeten var i slutet av rapportperioden 51,5 procent (54,8 %). Den räntebärande nettoskulden var 230 miljoner euro (199 milj. euro). De likvida medlen uppgick till 112 miljoner euro (101 milj. euro). Koncernens förvaltningsorgan trädde Keskokoncernens nya organisation i kraft. Dess syfte är att förenkla förvaltningen och förbättra affärsverksamhetens effektivitet. I samband med omorganisationen preciserades också arbetsfördelningen mellan Kesko Abp:s styrelse och divisioner. Bolagsstämman konstaterade enhälligt att förvaltningsrådets samtliga nio medlemmar fortsätter sina uppdrag. Medlemmar i förvaltningsrådet är köpman Matti Kallio, ekonomie doktor Eero Kasanen, köpman Hannu Loukko, köpman Hannele Näppi, filosofie magister Paavo Pitkänen, diplomköpman Kalevi Sivonen, ekonom Keijo Suila, diplomköpman Heikki Takamäki och köpman Jukka Toivakka. Keskos förvaltningsråd valde på sitt möte köpman Matti Kallio att fortsätta som ordförande. Som viceordförande för förvaltningsrådet fortsätter diplomköpman Heikki Takamäki. Matti Kallio fortsätter också som ordförande för förvaltningsrådets arbetsutskott. Som övriga medlemmar i arbetsutskottet fortsätter Heikki Takamäki och ekonom Keijo Suila. Personal Medelantalet anställda i koncernen var (10 651). Divisionsvis fördelade sig antalet anställda på följande sätt: 1-4/ /1999

4 Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat VV-Auto Övriga Sammanlagt Antalet anställda i Keskokoncernen har minskat med 170 personer. Antalet anställda ökade vid Citymarket Oy i och med att nya varuhus öppnades och vid Kesko Svenska AB på grund av utbyggnaden av järnhandeln i Sverige och vid Kesko Eesti AS på grund av utbyggnaden av snabbgrossverksamheten i Estland. Däremot minskade antalet anställda emedan Aleksi 13 Oy avyttrades och en del av Carrols Oy:s verksamhetsställen övertogs av företagarna. Koncernens verksamhetsställen utomlands sysselsatte 552 personer (423). Premien för år 1999 enligt premiesystemet utbetalades till personalen i mars. Systemet baserar sig på ekonomiska nyckeltal, kundtillfredsställelse och för chefernas del också på medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Den premiesumma inklusive lönebikostnader som utbetalades för 1999 uppgick till 7,4 miljoner euro. Divisionernas utveckling Dagligvarudivisionen Divisionen omsatte miljoner euro, en ökning på 9,7 procent, vilket var något svagare än väntat. I synnerhet under årets första månader var utvecklingen inom dagligvaruhandeln mattare än inom andra varuområden. Rörelsevinsten uppgick till 9,9 miljoner euro, jämfört med 16,9 miljoner euro under motsvarade period föregående år. Den främsta orsaken till det försvagade resultatet var betydande satsningar på affärsplatsnätet, speciellt omprofileringen av Anttilas livsmedelsavdelningar till K-supermarketar, K-marketar och Rimi-butiker. Investeringarna uppgick till 17,3 miljoner euro. Av divisionens kedjeenheter hade Supermarketkesko den bästa försäljningsutvecklingen. Även Citymarketkeskos specialvaruhandel gick bra. Närkeskos jämförbara försäljning var på fjolårets nivå. Under det första tertialet har fyra nya K-dagligvaruaffärer öppnats. De viktigaste av dem var K-supermarketarna i Lahtis och Nokia. Sammanlagt 22 butiker moderniserades och 5 butiker tillbyggdes. Dessutom ändrades under början av året 7 av Anttilas livsmedelsavdelningar till K-supermarketar och 2 till K-marketar. De viktigaste objekten under uppförande är Citymarketarna i Villmanstrand och Birkala samt en K-supermarket i Kumo. Dessutom slutförs i år tillbyggnaden av Citymarketarna i Imatra, Jakobstad och Lielax i Tammerfors samt i Raumo och K-supermarketarna i Kankaanpää, Hangö, Jyväskylä, Ikalis och Ylivieska. Även närbutiksnätet växer med 12 nya K-affärer före utgången av detta år. Två nya Carrols hamburgerrestauranger öppnades i Finland. Carrols Oy öppnade också det första Drop Coffee Shop-kaféet i Helsingfors centrum och det andra efter rapportperiodens slut i juni. Det är meningen att kafékedjan snabbt skall byggas ut till en landstäckande kedja på enheter. Efter rapportperiodens slut öppnades i Helsingfors den första nya stadsnärbutiken Pikkolo, som också satsar på take away-produkter. Erfarenheterna av pilotbutiken kommer att utnyttjas då den nya kedjan byggs upp. Målet är en kedja på sammanlagt ca 100 butiker. Efter rapportperiodens slut öppnades i västra Tallinn i Estland en SuperNetto-butik på kvm. På grund av den estniska dagligvaruhandelns utvecklingsfas och kundstruktur är butiken en kombinerad detaljhandel och snabbgross. Kedjans följande butiker kommer att öppnas i östra Tallin, Tartu och Pärnu före våren Kesko har som mål att bygga upp ett snabbgross- och butiksnät som

5 täcker hela Estland och betjänar lokala detaljhandlare och storhushållskunder samt konsumenter. Ett av målen i Keskos internationaliseringsstrategi är att erövra ca 25 procents andel av den estniska dagligvarumarknaden på 0,7 miljarder euro. På grund av dagligvarudivisionens stora satsningar på affärsplatser väntas en mindre rörelsevinst för hela året än året innan. Specialvarudivisionen Divisionen omsatte 221 miljoner euro, en minskning på 16,1 procent. Omsättningen minskade bl.a. på grund av att försäljningen till Anttila-varuhusens dagligvaruköpmän vid årsskiftet överfördes från specialvarudivisionen till dagligvarudivisionen och på grund av avyttringen av Aleksi 13 Oy:s aktiestock. Rörelseförlusten var 8,2 miljoner euro, något mindre än budgeterat. Rörelseförlusten under samma tid föregående år var 10,4 miljoner euro. Investeringarna uppgick till 2,8 miljoner euro. Specialvarudivisionens resultatprognos för hela året är avsevärt bättre än fjolårets faktiska resultat. Anttila-koncernen omsatte 130 miljoner euro, en tillväxt på 7,5 procent. I synnerhet Kodin Ykkönen-varuhusens försäljning och postorderförsäljningen utvecklades positivt. Anttila koncentrerar sig på specialvaruhandel. Koncepten är Anttila varuhus, Anttila Kodin Ykkönen, postorder och näthandel. Anslutningen av Anttilas matvaruavdelningar till K-supermarket-, K-market- och Rimikedjorna har under vårens lopp framskridit planenligt. Anttila-koncernens rörelseförlust var 12,0 miljoner euro. Den jämförbara rörelseförlusten ökade med 1,5 miljoner euro, vilket dock var mindre än budgeterat. Resultatet belastades av etableringskostnaderna för tre nya enheter samt kostnaderna för utvecklingen av näthandeln. NetAnttila har på en kort tid blivit Finlands populäraste nätbutik. På grund av varuhushandelns karaktär är resultatet för slutet av året av avgörande betydelse. Anttila-koncernens mål är att i år uppnå ett klart bättre resultat än föregående år. Inom sporthandeln har tillväxten inom beklädnadshandeln avstannat. Däremot utvecklades handeln med sportartiklar positivt under årets första månader. Handeln med hemteknik har i början av året överträffat föregående års nivå. Bäst utvecklades handeln med hushållsmaskiner och bredbildstelevisioner. Även handeln med mobiltelefoner har fortsatt att öka. Inom skohandeln motsvarade årets första månader inte förväntningarna och försäljningen stannade klart under fjolårets nivå. Kesko Abp preciserade i september 1999 sin strategi för beklädnadshandeln och beslöt att avstå från sina specialaffärskedjor inom beklädnad. I februari sålde Kesko hela aktiestocken i Aleksi 13 Oy och kedjekännetecknet Vaatehuone till L-Fashion Group Oy för ett nytt bolag. Bolagets omsättning 1999 var 39 miljoner euro. Kesko drog sig också ur samarbetet med Nicky&Nelly-kedjan Det viktigaste affärsplatsprojektet under början av året var Finlands största Intersport megastore, som i april öppnades vid Mikaelsgatan i Helsingfors. Varuhus av typ Anttila Kodin Ykkönen öppnas i höst i Tammerfors och Jyväskylä landskommun samt varuhus av typ Musta Pörssi Maailma i Tammerfors och Jyväskylä. Dessutom öppnas i Åbo ett nytt Anttila-varuhus, som ersätter det nuvarande varuhuset i centrum. Anttila-varuhusen i Idensalmi och Raumo nedlades i februari Järn- och lantbruksdivisionen Divisionen omsatte 440 miljoner euro, vilket var en ökning på 6,4 procent. Omsättningen ökade på grund av en livlig handel med järnvaror och byggmaterial under början av året. Däremot minskade lantbrukshandeln. Rörelsevinsten var 6,2 miljoner euro (6,4 milj. euro). Investeringarna uppgick till 8,9 miljoner euro. Kesko Järnvaror och Byggmaterial omsatte 169 miljoner euro, en ökning på 5,4 procent. Byggverksamheten har varit livlig under början av året. På grund av den växande detaljhandelsförsäljningen har också försäljningen till K-rauta- och Rautia-kedjorna utvecklats bra. Företagstjänst, som närmast säljer varor till professionella byggare, ökade sin omsättning med 7,0 % till 51 miljoner euro.

6 I Sverige omsatte Kesko Svenska AB:s sex K-rauta-butiker 10 miljoner euro, vilket var en ökning på 96,6 procent. Efter rapportperiodens slut har nya K-rauta-butiker öppnats i Örebro samt i Haninge i Stockholm. Målet är att bygga upp en kedja på ca 25 K-rauta-butiker i Sverige. I Moskva är ZAO Kestroys partiförsäljning av järnhandelsvaror fortfarande på en låg nivå. I april förvärvade Kesko aktiemajoriteten i estniska AS Fanaal. Bolaget har 5 butiker i Estland samt ett dotterbolag och en butik i Riga i Lettland. AS Fanaal verkar i Estland under namnet Ehitusmaailm och är med sin ca 20 procents marknadsandel marknadsledare inom den estniska järnhandeln. Affären ingår i Keskos internationaliseringsstrategi. Kesko eftersträvar inom järnhandeln positionen som marknadsledare i Nordeuropa. Kesko Lantbruk och Maskin omsatte 197 miljoner euro, en minskning på 1,6 procent. De största orsakerna till minskningen var nedgången i foderpriserna samt problem med tillgången på Zetor-traktorer. Tröskmarknaden har tydligt minskat. Handeln med investeringsmaskiner växte och ledde till en ökad försäljning för Kesko Maskin. Bäst utvecklades försäljningen av entreprenadmaskiner. Handeln med fritidsmaskiner, speciellt båtar och motorer, gick bra under årets första månader. Lantbruksförsäljningen i Estland har utvecklats enligt målen. Dotterbolaget som idkar lantbrukshandel i Lettland har inlett sin verksamhet planenligt. Nya K-rauta-butiker öppnades i Uleåborg och Seinäjoki. K-rauta-butikerna i Nekala i Tammerfors, i Esbo och Lahtis ombyggdes och tillbyggdes. Efter rapportperiodens slut i maj öppnades i Backas i Vanda Finlands största K-rauta. En livlig efterfrågan inom järnhandeln väntas även för resten av året. Lantbrukshandelns utveckling är stabil och efterfrågan väntas bibehållas på fjolårets nivå. Divisionens rörelsevinst väntas uppnå föregående års nivå. Kaukomarkkinat Kaukomarkkinat-koncernen omsatte 86 miljoner euro, vilket var 4,5 % mindre än under motsvarande tid föregående år. Koncernens rörelsevinst uppgick till 0,5 miljoner euro (3,5 milj. euro). Den inhemska försäljningen ökade inom de flesta verksamhetsområden jämfört med motsvarande tid i fjol. Den minskade omsättningen berodde på att försäljningen av adidas-produkter från och med övergick till Adidas Suomi Oy, vari Kaukomarkkinat och huvudmannen har lika ägarandelar. På grund därav noteras endast 50 % av adidas-försäljningen i Kaukomarkkinat-koncernens omsättning. Denna försäljningsförlust har den goda utvecklingen inom den övriga inhemska handeln inte helt kunnat ersätta. Stjärn Optiker-kedjan stärkte sina marknadspositioner i och med att koncernens försäljning av glasögonoptik ökade med 26,8 %. Även försäljningen av yrkeselektronik ökade avsevärt, med 19,9 %. Försäljningen av konsumtionselektronik ökade med 10,1 %. Division Leipurien Tukku, som har expanderat också i Polen, ökade sin försäljning med 2,1 %. Divisionens anspråkslösa tillväxt berodde på nedgången i försäljningen av maskiner och anordningar i början av året. Däremot utvecklades försäljningen av råmaterial till bagerierna fortfarande bra. I slutet av rapportperioden köptes RK-Tek Oy, som tillverkar maskiner för bageribranschen, för att stärka koncernens konkurrenskraft som en mångsidig leverantör i branschen. I koncernens internationella handel sjönk omsättningen med 4,3 %, vilket närmast berodde på den minskade importen från Ryssland. Handeln med Kina, Polen och de baltiska länderna har klart ökat jämfört med föregående år och den goda försäljningsutvecklingen väntas fortgå. Däremot är utvecklingen av handeln med Ryssland fortfarande svår att förutsäga. Inom koncernens inhemska branscher väntas den positiva försäljningsutvecklingen fortsätta, även om den ständigt tilltagande priskonkurrensen torde försvaga resultatutvecklingen. Koncernens rörelsevinst för detta år väntas bli något lägre än i fjol.

7 VV-Auto VV-Auto-koncernen omsatte 185 miljoner euro, en nedgång på 5,2 %. Rörelsevinsten uppgick till 9,2 miljoner euro (11,1 milj. euro). Totalmarknaden för personbilar ökade med endast 3,3 %, medan totalmarknaden för nyttobilar minskade med 1,0 %. Den goda utvecklingen under de första månaderna övergick i en nedgång i mars-april på grund av störningarna på arbetsmarknaden inom hamn- och transportbranschen. Dessa bromsade framför allt upp Volkswagen-leveranserna. Audi-försäljningen var livlig och marknadsandelen ökade klart. Även Seat-försäljningens starka tillväxt fortsatte under de första månaderna och marknadsandelen var 2,7 %. Koncernens importerade personbilar hade en marknadsandel på sammanlagt 15,0 % (15,1 %). Nyttobilarnas marknadsandel var 21,2 % (19,5 %). Den nedgång i bilhandeln som skedde i slutet av rapportperioden torde bli temporär och för hela året väntas en klar tillväxt. Rörelsevinsten väntas förbli på en hög nivå. Aktier och aktiemarknad Kesko Abp:s aktiekapital uppgick vid rapportperiodens slut till euro. Av aktiestocken var 35,2 procent A-aktier och 64,8 procent B-aktier. Börskursen för bolagets A-aktie var i slutet av ,60 euro och i slutet av rapportperioden 17,00 euro, vilket var en ökning på 25,0 procent. Börskursen för B-aktien var i slutet av ,60 euro och i slutet av rapportperioden 12,10 euro, en minskning på 4,0 procent. Handelns branschindex steg under rapportperioden med 4,2 procent och HEX generalindex med 21,6 procent. A-aktiernas marknadsvärde var 540 miljoner euro och B-aktiernas 708 miljoner euro. Hela aktiestocken hade därmed ett marknadsvärde på miljoner euro. På Helsingfors Börs omsattes under rapporttiden 0,4 miljoner A-aktier till ett omsättningsvärde på 6,6 miljoner euro. Under samma tid omsattes 5,8 miljoner B-aktier till ett omsättningsvärde på 77,4 miljoner euro. Bolagsstämmobeslut Keskos ordinarie bolagsstämma fastställde 1999 års bokslut, beviljade de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet och beslöt att utdela en dividend på 1,50 euro per aktie. Bolagsstämman godkände styrelsens förslag till optionsprogram för ledningen. Det emitteras två klasser av optionsrätter, B-optioner och C-optioner, båda utan vederlag. Det erbjuds stycken B-optioner och stycken C-optioner, sammanlagt optioner. Varje B- och C-option berättigar till teckning av en B-aktie i Kesko. Bolagsstämman beslöt att, med avvikelse från aktieägarnas förhandsrätt till aktieteckning, erbjuda personer i Keskokoncernens ledning optioner som berättigar till teckning av bolagets B-aktier. Optionerna utgör en del av incitamentsprogrammet för ledningen. Optionsprogrammet kommer att inbegripa cirka 450 personer och antalet optioner som erbjuds beror på personens arbetsuppgifter. C-optionerna erbjuds Keskos dotterbolag Sincera Oy för teckning. Sincera Oy överlåter dem senare enligt Keskos styrelses beslut till personer i Keskokoncernens ledning. Teckningen av aktier med B-optioner börjar och med C-optioner Teckningstiden upphör Vid teckning av aktier med stöd av B-optioner är teckningspriset på aktien Keskos B-akties enligt handelsvolym vägda medelkurs på Helsingfors Börs under mars månad 2000 med ett tillägg på femton procent. Vid teckning av aktier med stöd av C-optioner är teckningspriset på aktien motsvarande medelkurs under mars månad 2001 med ett tillägg på femton procent. Från aktiens teckningspris avdras den dividend per aktie som utdelas efter att tiden för bestämmandet av teckningspriset har upphört men före aktieteckningen.

8 Bolagsstämman beslöt dessutom att de A- och B-aktier i Kesko Abp som är noterade på ett gemensamt värdeandelskonto för ägarnas räkning säljs på det sätt som avses i 3a kap. 3a aktiebolagslagen. På gemensamt värdeandelskonto fanns sammanlagt stycken A-aktier, motsvarande 0,18 % av samtliga A-aktier och stycken B-aktier, motsvarande 0,09 % av samtliga B-aktier. Kesko och euron En avgörande faktor då Keskos eurotidtabell fastställdes var att största delen av Keskos kunder finns i Finland. Största delen av Keskos inköp och försäljning sker under övergångsperioden fortfarande i mark. Kesko upprättar sina bokslut för 2000 och 2001 i mark och de omräknas i euro med hjälp av omräkningskoefficienten. Lagerprodukterna är prissatta i mark fram till Kesko har dock sedan haft beredskap att fakturera i euro enligt kundspecifikt avtal. Händelser under rapportperioden Keskos förvaltningsråd beslöt att kedjesamarbetet mellan Kesko och de K-köpmän som hör till köpmannakedjorna skall utvecklas genom övergång till en fastare kedjeverksamhet. Samarbetet effektiveras i hela styrningen av funktionskedjan; utvecklingen av kedjekoncepten, kategoristyrningen, marknadsföringen, inköpsverksamheten och logistiken. Övergången till den nya verksamhetsmodellen sker gradvis under ca två års tid. Den väntas avsevärt förbättra kedjornas effektivitet och konkurrenskraft. I de nuvarande sexton K-köpmannakedjorna verkar sammanlagt cirka K-köpmän. Efter rapportperiodens slut beslöt Keskos styrelse om kedjeförnyelsens innehåll, avtalsstruktur och ibruktagande. Kesko förvärvade genom en affär aktier i Rautakirja Oyj. Till följd av affären har Kesko Abp 9,99 procents andel i Rautakirja Oyj:s aktiekapital och andelen av röstetalet är 11,87 procent. Enligt ett föravtal som undertecknades sålde Kesko hela aktiestocken i Aleksi 13 Oy till L-Fashion Group Oy för ett nytt bolag. K-Plus Oy ingick ett samarbetsavtal med Sonera Oyj Mobile Services. Enligt avtalet ges Plussa-poäng i fortsättningen också för inrikes mobilsamtal och textmeddelanden från Soneras GSM-anslutningar. Kesko Abp och Alma Media Oyj ingick en näthandelsallians. I första fasen sätter Alma Media och Citymarket Oy fart på utbredningen av Internet-förbindelserna genom att på marknaden introducera ett paket, som innebär att kunden mot en fast månadsavgift får till sitt förfogande såväl dator som Internet-förbindelse. Hörnstenarna i samarbetet är Internettjänsterna K-netti.com och mtv3.fi. Kesko offentliggjorde de etiska principerna för sin inköpsverksamhet. Principerna bygger på stadganden för arbetslivet som har tillämpats i den Internationella Arbetsorganisationen ILO och i FN. Verktyget är den internationella standarden Social Accountability SA 8000, som innehåller bestämmelser om barn- och tvångsarbetskraft, arbetshygien, säkerhet, organisationsrätt, diskriminering, behandling av arbetstagare, arbetstider och lönefrågor. Principerna har under vinterns lopp testats tillsammans med ca 80 leverantörer, som närmast verkar i Fjärran Östern. Kesko förvärvade ,4 procent av AS Fanaal, som äger Estlands största järnhandelskedja Ehitusmaailm, och lämnade ett köpanbud även på de återstående aktierna. AS Fanaal äger fem järnvaruaffärer i Estland och en i Lettland. AS Fanaal omsatte i fjol sammanlagt ca 50 miljoner euro. Efter rapportperiodens slut anslöt sig Kesko Hemteknik och Musta Pörssi-köpmännen till den internationella inköps- och serviceorganisationen Electronic Partner:International. Organisationen främjar sina medlemmars affärsverksamhet genom ramavtal, gemensamma inköp och gemensam informationshantering. Organisationen har nu medlemmar i 14 europeiska länder och det totala antalet medlemsaffärer är nästan

9 Keskos styrelse beslöt att godkänna optionsrätterna enligt 2000 års optionsprogram för Keskos ledning på högsta nivå och mellannivå. Samtliga B- och C-optioner tecknades inom utsatt tid. Framtidsutsikter Keskos investeringar i parti- och detaljhandelsverksamhet fortsätter i stor skala, speciellt i Finland. Även i Sverige och Baltikum hållar man på att öka investeringarna. Samarbetet mellan de kedjeanslutna affärerna i Finland stärks genom övergången till en fastare kedjeverksamhet. Förnyelserna stärker avsevärt Keskos konkurrenskraft och skapar bättre förutsättningar att öka försäljningen och resultatet från och med år År 2000 väntas Keskokoncernens omsättning överstiga 6,2 miljarder euro och koncernens rörelsevinst utan vinster från försäljning av anläggningstillgångar väntas klart öka. Helsingfors den 7 juni 2000 Kesko Styrelsen Ytterligare uppgifter ges av direktör Juhani Järvi, telefon och ekonomidirektör Paavo Rönkkö, telefon KESKO ABP Koncernkommunikation Erkki Heikkinen kommunikationsdirektör BILAGOR Koncernens omsättning divisionsvis Resultat- och balansräkning Ansvarsförbindelser Kesko Abp:s delårsrapport för de 8 första månaderna 2000 publiceras kl Dessutom offentliggörs Keskokoncernens försäljning en gång per månad. Försäljningsmedddelanden och andra centrala meddelanden samt en månatligen uppdaterad förteckning över de största aktieägarna finns på Keskos Internet-sidor i avsnittet Investerarinformation på adress SÄNDLISTA HEX Helsingfors Börs Centrala medier TABELLER: Koncernens omsättning divisionsvis Milj. euro Ändr. % Dagligvarudivisionen Närkesko 342 1,6 Supermarketkesko ,7

10 Citymarketkesko 141 6,8 Citymarket Oy ,7 Kespro 303 3,4 Carrols-koncernen 9-23,8 Övriga dotterbolag 10-9,5./. koncerinintern försäljning -46 Sammanlagt ,7 Specialvarudivisionen Anttila-koncernen 130 7,5 Kesko Beklädnad 20-43,5 Kesko Sport 34-10,8 Kesko Hemteknik 24-6,3 Övriga enheter - koncernintern försäljning 13 Sammanlagt ,1 Järn- och lantbruksdivisionen Järnvaror och Byggmaterial 169 5,4 Företagstjänst 51 7,0 Kesko Svenska AB 10 96,6 Kesko Lantbruk och Maskin 197-1,6 K-maatalousyhtiöt Oy 40 6,8 Övriga dotterbolag 7-15,3./. koncernintern försäljning -34 Sammanlagt 440 6,4 Kaukomarkkinat-koncernen 86-4,5 VV-Auto-koncernen 185-5,2 Övriga dotterbolag - elimineringar KONCERNEN SAMMANLAGT ,9 Koncernresultaträkning (milj. euro) 1-4/ /1999 Ändr.% 1-12/1999 Omsättning , Övriga rörelseintäkter ,3 292

11 Material och tjänster , Personalkostnader ,9-317 Avskrivningar och nedskrivningar ,7-113 Övriga rörelsekostnader ,1-496 Andel av intresseföretagens vinst (förlust) Rörelsevinst ,6 116 Finansiella intäkter och kostnader ,1 12 Vinst före extraordinära poster ,8 128 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Vinst före skatter ,8 124 Inkomstskatt ,9-39 Minoritetsandel 0 0 1,7 0 Vinst ,2 85 Koncernbalansräkning (milj. euro) 1-4/ /1999 Ändr.% 1-12/1999 Aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar ,1 133 Materiella tillgångar ,3 865 Placeringar ,1 126 Rörliga aktiva Omsättningstillgångar ,4 492 Fordringar Långfristiga ,4 89 Kortfristiga ,4 594 Finansiella värdepapper ,3 232 Kassa och bank ,5 39 Sammanlagt , Passiva Eget kapital Aktiekapital Annat eget kapital , Minoritetsandel ,9 16 Avsättningar ,9 16

12 Främmande kapital Kalkylmässig skatteskuld ,6 70 Långfristig skuld ,1 69 Kortfristig skuld ,1 967 Sammanlagt , Koncernens nyckeltal 4/2000 4/1999 Ändr.% 12/1999 Resultat/aktie, euro 0,27 0,23 20,7 0,98 Eget kapital/aktie, euro 14,56 15,15-3,9 15,87 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,4 5,7 8,0 Avkastning på sysselsatt kapital, %, 8,5 9,2 8,0 rullande 12 månader Avkastning på eget kapital, % 5,3 4,3 6,1 Avkastning på eget kapital, %, rullande 12 6,8 7,4 6,1 månader Soliditet, % 51,5 54,8 56,6 Investeringar, milj. euro ,0 202 Medelantal anställda , Koncernens ansvarsförbindelser (milj. euro) 4/2000 4/1999 Ändr.% 12/1999 För egen räkning ,8 148 För intresseföretagens räkning För aktieägarnas räkning För andras räkning ,7 3 Leasingansvar ,8 16 Ansvar på grund av derivatavtal Gängse värde Värdet av underliggande tillgångar /2000 4/ /1999 Räntederivat Terminsavtal ,0 1 Optionsavtal Köpta Utfärdade ränteswap

13 Valutaderivat Terminsavtal ,1 28 Optionsavtal Köpta 4 4 0,0 - Utfärdade Valutaswap Aktiederivat Terminsavtal Optionsavtal Köpta 2 2 0,2 - Utfärdade 2 2 0,1 - Siffrorna är oreviderade. Siffrorna för 1999 har ändrats så att de är jämförbara. Siffrorna i rapporten baserar sig på bokföringen i mark, som har omräknats i euro med omräkningskoefficienten 5, En finskspråkig version av delårsrapporten i mark kan fås från Keskos koncernkommunikation.