Kesko - Delårsrapport

Transkript

1 Kesko - Delårsrapport Keskokoncernens omsättning uppgick till milj. euro, vilket är 1,7 % mera än under motsvarande period föregående år (3 945 milj. euro). Koncernens vinst före extraordinära poster var i januari-augusti 83,0 milj. euro (72,9 milj. euro), vilket är 2,1 % av omsättningen (1,8 %). Resultatet per aktie var 0,66 euro (0,59 euro). Det egna kapitalet per aktie var 15,59 euro (14,92 euro). Uppgifterna är oreviderade. Marknadsöversikt Handelns tillväxt var under rapportperioden svagare än väntat. Enligt Statistikcentralen ökade försäljningen korrigerad efter handelsdag i januari-juli med 4,0 % för partihandeln och 4,2 % för detaljhandeln. I synnerhet partihandeln med konsumtionsvaror har utvecklats svagt inom många produktgrupper. Tillväxten inom bilhandeln har fortsatt att öka hela året. För detta år som helhet väntar sig handelsbranschen ett sjätte tillväxtår i följd. Tillväxten kommer dock att stanna på en lägre nivå än förutspått. Det finns ingen entydig förklaring till detta, men en delorsak är att konsumenternas i högre grad än tidigare använder sina pengar till köp av olika tjänster. Under början av året präglades handeln av stora säsongvariationer. Näringslivets Forskningsinstitut förutspår att värdet av den privata konsumtionen kommer att öka med 3,5 % i år, medan ännu i början av året förutspåddes en tillväxt på 5 %. De privata investeringarna väntas öka med 9,5 %. Enligt Statistikcentralen steg konsumentpriserna i Finland med 1,0 % i januari-september 1999 jämfört med januari-september året innan. Enligt Statistikcentralens konsumentbarometer i september är de finländska konsumenternas tro på en gynnsam ekonomisk utveckling fortfarande stark, även om den har försvagats en aning sedan juni. Hushållen såg fortfarande optimistiskt på utvecklingen av den egna ekonomin. Hushållens benägenhet att ta kredit är fortfarande stark. Omsättning Under perioden omsatte Keskokoncernen milj. euro, dvs. 1,7 % mera än under motsvarande period föregående år (3 945 milj. euro). Inom dagligvaruhandeln ökade försäljningen mest till storhushållskunder och stora dagligvaruaffärer. Varuhushandelns ökade andel i koncernen innebär en förskjutning av omsättningen och resultatet till slutet av året. Bilförsäljningen utvecklades bra. Däremot minskade försäljningen av bl.a. hemteknik och lantbruksprodukter. Stamkundssystemet Plussa omfattade vid rapportperiodens slut närmare 1,2 miljoner hushåll. Antalet kortinnehavare var ca 2,1 miljoner. Omsättningen divisionsvis 1-8/ /1998 Ändr milj.e milj.e % Dagligvarudivisionen ,6 Specialvarudivisionen ,9 Järn- och lantbruksdivisionen ,6 Kaukomarkkinat ,8 VV-Auto ,5 Övriga ,0 Koncernen sammanlagt ,7 Resultat Koncernens vinst före extraordinära poster uppgick till 83,0 milj. euro (72,9 milj. euro), vilket är 2,1 % av omsättningen (1,8 %). I rörelsevinsten ingår vinster från försäljning av aktier och fastigheter, returnerade avskrivningar av koncernaktiva samt nedskrivningar av aktier sammanlagt 22,7 milj. euro,

2 jämfört med 26,1 milj. euro under motsvarande period föregående år. Pensionsförsäkringspremierna minskade med 7,9 milj. euro. På grund av den svaga omsättningsutvecklingen har koncernens kommersiella divisioners rörelsevinst inte utvecklats enligt förväntningarna. För de kostnader som föranleds av strukturändringen inom specialvarudivisionen har i koncernens rörelsevinst för rapportperioden gjorts en reservering på 13,5 milj. euro. Denna har inte hänförts till divisionens resultat. Anttila-koncernens resultat förbättrades med 3,1 milj. euro men uppvisade fortfarande en förlust på 9,7 milj. euro. VV-Auto-koncernens rörelsevinst ökade med 3,9 milj. euro till 17,6 milj euro. Citymarket Oy, som idkar specialvaruhandel i Citymarket-varuhusen hade en rörelsevinst på 1,3 milj. euro, en minskning på 5,5 milj. euro. Förändringen berodde närmast på grundläggningskostnaderna för två Citymarket-varuhus som öppnades våren Dessutom öppnades efter rapportperioden i Jumbo köpcentrum i Vanda Citymarket- och Anttila-varuhus samt flera specialaffärer, vilkas grundläggningskostnader påverkade koncernens resultat för början av året. Kesko Svenska AB:s rörelseresultat var fortfarande förlustbringande. Resultatet belastades av investeringarna i utbyggnaden av K-rauta-kedjan. I Sverige öppnades två nya K-rauta-varuhus. Aleksi-13-kedjan var olönsam och verksamheten kommer att avvecklas. Koncernens finansnetto uppgick till 7,5 milj. euro (0,5 milj. euro). Förändringen berodde på minskade finansieringskostnader. Avkastningen på sysselsatt kapital var 7,7 % (7,6 %) och på eget kapital 6,3 % (5,7 %). Resultatet per aktie var 0,66 euro (0,59 euro). Det egna kapitalet per aktie var 15,59 euro (14,92 euro). Rörelsevinsten divisionsvis 1-8/ /1998 milj.e milj.e *) Dagligvarudivisionen 39,4 46,8 Specialvarudivisionen -12,7-9,6 Järn- och lantbruksdivisionen 15,5 11,6 Kaukomarkkinat 4,9 7,6 VV-Auto 17,5 12,8 Sammanlagt 64,6 69,2 Gemensamma divisioner 10,9 3,2 Koncernens rörelsevinst 75,5 72,4 Finansnetto 7,5 0,5 Intressebolag 0,0 0,0 Vinst före extraordinära poster 83,0 72,9 I de gemensamma divisionerna ingår resursdivisionen samt ekonomi- och administrationsdivisionen. Deras resultat inklusive vinster och förluster från försäljning av aktier och fastigheter har inte hänförts till de divisioner som bedriver affärsverksamhet. Koncernadministrationens övriga kostnader har i ovanstående tabell hänförts till divisionerna. *)Siffrorna för 1998 har ändrats så att de är jämförbara. Investeringar Koncernens investeringar utgjorde sammanlagt 128,2 milj. euro (128,8 milj. euro), vilket är 3,1 % (3,2 %) av omsättningen. I Keskos partihandelsverksamhet och dotterbolagens fastigheter, informationsteknik och inventarier investerades 38,6 milj. euro. I byggnader, inventarier och informationsteknik för affärsplatserna investerades 89,6 milj. euro.

3 Finansiering Koncernens finansiella läge var fortfarande gott. Investeringarna finansierades med internt tillförda medel, då kassaflödet före finansiering var 133,1 milj. euro. Soliditeten var 56,6 % (54,3 %). Den räntebärande nettoskulden uppgick vid rapportperiodens slut till 42,7 milj. euro (241,3 milj. euro). Personal Medelantalet anställda i koncernen var (11 208) personer. Divisionsvis fördelade sig personalen på följande sätt: 1-8/ /1998 Dagligvarudivisionen Specialvarudivisionen Järn- och lantbruksdivisionen Kaukomarkkinat VV-Auto Övriga Sammanlagt Antalet anställda i Keskokoncernen har minskat med 166 personer. Vid Citymarket Oy och Anttila Oy ökade antalet anställda på grund av att nya varuhus öppnades och vid Kaukomarkkinat på grund av utbyggnaden av Stjärn Optiker-kedjan. Däremot minskade antalet anställda för att Rautia-butikerna och livsmedelsavdelningarna vid Anttila-varuhusen såldes till köpmännen samt några av Carrols Oy:s verksamhetsställen övertogs av företagarna. Koncernens verksamhetsställen utomlands sysselsatte 454 personer. För Keskokoncernen har utarbetats en personalstrategi, som betonar kompetensledning, personalens hälsa samt ett flexibelt och snabbt beslutsfattande nära människan. Praktiska åtgärder för att förverkliga strategin har vidtagits. En undersökning om arbetstillfredsställelsen utförs för femte gången. Divisionernas utveckling Dagligvarudivisionen Divisionen omsatte milj. euro, en ökning på 3,6 %. Rörelsevinsten var 39,4 milj. euro (46,8 milj. euro). Det faktum att omsättningsökningen var lägre än förutspått samt den starka satsningen på butiksnätet sänkte divisionens rörelsevinst. Divisionens avkastning på bundet kapital var 11 % (11 %). Investeringarna utgjorde 58,8 milj. euro. Av divisionens kedjeenheter hade Citymarketkesko och Supermarketkesko en bra försäljningsutveckling. Närkeskos försäljning var på samma nivå som föregående år. De stora detaljaffärernas dragningskraft har ytterligare stärkts. Under perioden januari-augusti öppnades 22 nya K-dagligvaruaffärer, varav de mest betydande var Citymarketerna i Joensuu och Riihimäki samt K-supermarketerna i Pieksämäki och Esbo. Efter rapportperioden i oktober öppnades en Citymarket i Jumbo köpcentrum i Vanda. Utbyggnaden av Carrols-kedjan har fortsatt i snabb takt och under rapportperioden har 10 Carrols hamburgerrestauranger öppnats i Finland. Dagligvarudivisionens försäljning för hela året kommer inte att uppnå det förutspådda tillväxtmålet och divisionens rörelsevinst väntas stanna på föregående års nivå. Specialvarudivisionen Divisionen omsatte 525 milj. euro, en minskning på 4,9 %. Rörelseresultatet uppvisade en förlust på 12,7 milj. euro (-9,6 milj. euro). Divisionens avkastning på bundet kapital var -5 % (-4 %). Investeringarna utgjorde 5,0 milj. euro. Anttila-koncernen omsatte 257 milj. euro, en minskning på 20,2 %. Utvecklingen av Anttilas specialvaruförsäljning var -2,0 %. Minskningen i omsättningen berodde fortfarande delvis på

4 avyttringen av livsmedelsavdelningarna vid Anttila-varuhusen till köpmännen. I slutet av augusti ägde köpmännen 20 av sammanlagt 25 livsmedelsavdelningar. I augusti 1998 var antalet 12. Anttila-koncernens resultat förbättrades med 3,1 milj. euro men uppvisade fortfarande en förlust på 9,7 milj. euro (-12,8 milj. euro). På grund av varuhushandelns karaktär koncentreras resultatet till slutet av året. Beslut har fattats om nedläggning av varuhusen i Idensalmi och Raumo. Livsmedelsavdelningen vid varuhuset i Vasa nedlades i slutet av september. Keskos resultatenhet för handel med kläder och skor, Kesko Beklädnad ökade sin försäljning med 6,5 %, men resultatet var sämre än året innan. Resultatet av Aleksi 13:s verksamhet i Finland och Sverige motsvarade inte förväntningarna. Resultatenheten för handel med fritidsartiklar och hemteknik, Kesko Fritid uppvisade en sämre försäljningsutveckling än väntat. Försäljningen stannade på föregående års nivå. Speciellt försäljningen av hemteknik gick i enlighet med branschutvecklingen sämre än väntat. Enhetens resultat var på fjolårets nivå. I Östra centrum i Helsingfors öppnades i april Finlands första Intersport Megastore och i Finno i Esbo Musta Pörssi-kedjans första storenhet Musta Pörssi Maailma. Efter rapportperioden i oktober öppnades i Jumbo Köpcentrum i Vanda ett Anttila-varuhus, en Intersport Megastore, en Musta Pörssi-butik, ett Aleksi 13-varuhus samt K-kenkä- och Andiamo-butiker. Det femte Anttila Kodin Ykkönen-varuhuset öppnades i oktober på Kajsaniemigatan i Helsingfors. I slutet av året kommer ett Anttila-varuhus att öppnas i Kotka. På grund av strukturändringar inom affärsverksamheten kommer specialvarudivisionens rörelseresultat för hela året att bli avsevärt sämre än året innan. Järn- och lantbruksdivisionen Divisionen omsatte 863 milj. euro. Omsättningen gick ned med 1,6 %. Till detta bidrog fjolårets och årets dåliga spannmålsskörd, som återspeglades i spannmålshandeln och den övriga lantbrukshandeln samt avyttringen av Rautias detaljhandelsfunktioner till självständiga köpmän. Rörelsevinsten var 15,5 milj. euro, en ökning på 3,9 milj. euro jämfört med motsvarande period föregående år. Divisionens avkastning på bundet kapital var 10 % (8 %). Investeringarna utgjorde 6,8 milj. euro. Kesko Järnvaror och Byggmaterial omsatte 348 milj. euro, en ökning på 3,2 %. Försäljningen till K-rauta- och Rautiakedjorna ökade snabbare än marknadsgenomsnittet. Företagstjänst, som i början av juli 1998 avskiljdes från Kesko Järnvaror och Byggmaterial till en separat resultatenhet omsatte 116 milj. euro. Försäljningen till byggföretagen ökade, medan försäljningen till övriga kunder har gått klart sämre än i fjol. I början av året påbörjade 3 % mindre nybyggnadsarbeten än året innan trots att bostadsbyggnadsverksamheten blev livligare i synnerhet under årets andra kvartal. Priserna på byggmaterial stannade under början av året på fjolårets nivå. Kesko Lantbruk och Maskin omsatte 369 milj. euro (387 milj. euro), en minskning på 4,4 %. Den största orsaken var den minskade spannmålshandeln samt den krympande traktor- och tröskmarknaden. De fem K-rauta-butikerna i Sverige hade en försäljning på 14 milj. euro, en ökning på 88,5 %. Till detta bidrog öppnandet av K-rauta-butiker i Norrköping och Västerås. Efter rapportperioden i september öppnas en sjätte K-rauta-butik i Linköping. Målet i Sverige är att bygga upp en K-rauta-kedja omfattande sammanlagt ca 25 butiker. ZAO Kestroys järnvarupartihandel har minskat på grund av den svaga ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Den lantbruksbutik som öppnades i Estland i fjol har startat planenligt. Nya K-rauta-butiker enligt K-rauta 2000-konceptet öppnades i Åbo och Kotka. K-rauta-butikerna i Kuopio och Imatra, Rautia i Tammerfors samt K-rauta- och K-lantbruksbutiken i Forssa utvidgades i början av året. Inom järnhandeln väntas efterfrågan bevaras på nuvarande nivå under resten av året. Inom lantbrukshandeln är efterfrågeutsikterna osäkra, närmast på grund av den svaga spannmålsskörden.

5 Divisionens rörelsevinst väntas i år bli bättre än föregående år. Kaukomarkkinat Kaukomarkkinat-koncernen omsatte 173 milj. euro, vilket var 5,8 % mindre än under motsvarande tid föregående år. Av omsättningen kom 78,2 % från de finländska branscherna och 21,8 % från internationell handel. Koncernens rörelsevinst uppgick till 7,4 milj. euro (10,4 milj. euro). Inom de flesta av Kaukomarkkinats finländska branscher minskade försäljningen på grund av minskningen i den totala efterfrågan. Undantag utgjorde handeln med adidas sportartiklar, som ökade med 13 % och Leipurien Tukku-divisionens livsmedelsfunktioner, som hade en tillväxt på 5 %. Den optiska branschen stärkte tack vare Stjärn Optiker-kedjan sina marknadspositioner med en försäljningstillväxt på 19 %. I slutet av augusti ingick redan 110 affärer i kedjan. Inom den internationella handeln minskade Kaukomarkkinat-koncernens omsättning med 15 % till 37,7 milj. euro på grund av att stora enskilda affärer med Kina och Ryssland förverkligades under andra tertialet I sin helhet ökade den internationella försäljningen med 18 %, men det var kommissionsbaserade förmedlingsaffärer som stod för tillväxten. Värdet av dessa ökade med 50 %. Eftersom inga stora förändringar i efterfrågan väntas inom Kaukomarkkinat-koncernens branscher i slutet av året torde koncernens resultat försvagas jämfört med året innan men fortfarande bibehålla en tillfredsställande nivå. VV-Auto VV-Auto-koncernen omsatte 320 milj. euro, en tillväxt på 15,5 %. Rörelsevinsten var 17,6 milj. euro (13,7 milj. euro). Tillväxten inom bilhandeln fortsatte. Totalmarknaden för personbilar ökade med 12,7 % och för nyttobilar med 9,6 %. De av VV-Auto-koncernen importerade personbilarna hade en marknadsandel på 14,3 %, en tillväxt på 0,6 procentenheter. Volkswagen personbilar hade en god försäljningsutveckling, speciellt i början av året. Seat-försäljningens starka tillväxt fortsatte och marknadsandelen var 2,3 %. Audis marknadsandel sjönk till 1,1 %. Tack vare distriktsförsäljarnas ökade verkstadskapacitet och ökningen av det nyare bilbeståndet ökade reservdelsförsäljningen med 18 %. En fortsatt god utveckling av rörelsevinsten väntas även under resten av året. Forskning och utveckling Forskning och utveckling ingår i koncernens normala affärsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten har bokförts som rapportperiodens kostnader. Aktier och aktiemarknad Keskos ordinarie bolagsstämma och extra bolagsstämma godkände en fullständig förnyelse av Keskos bolagsordning. I enlighet därmed ändrades bolagets stamaktier till A-aktier och omsättningsaktierna till B-aktier. Även A-aktierna introducerades på Helsingfors Börs. De före detta stamaktierna, som representerar ca en tredjedel av bolagets aktiestock har inte tidigare varit föremål för offentlig handel. Noteringen inleddes I slutet av rapportperioden uppgick Kesko Abp:s aktiekapital till euro. Av aktiestocken var 35,2 % A-aktier och 64,8 % B-aktier. Börskursen för bolagets omsättningsaktie (nuvarande B-aktie) var vid 1998 års slut 12,78 euro och vid rapportperiodens slut 11,62 euro, en minskning på 9,1 %. A-aktien som har noterats från och med hade en begynnelsekurs på 12,50 euro. I slutet av augusti var kursen 14,80 euro. På Helsingfors Börs omsattes 0,3 miljoner A-aktier till ett omsättningsvärde på 4,7 milj. euro under perioden Under perioden omsattes 10,1 miljoner B-aktier till ett omsättningsvärde på 132,1 milj. euro. HEX generalindex steg under rapportperioden med 33,8 %, medan handelns branschindex sjönk med 11,5 %. Kesko och euron

6 En avgörande faktor vid fastställelsen av Keskos eurotidtabell har varit att största delen av Keskos kunder finns i Finland. Kesko upprättar sitt bokslut för år 1999 i mark och det omräknas i euro. Det sista bokslutet i mark upprättas för år Största delen av Keskos inköp och försäljning sker under övergångstiden i mark. Lagerprodukterna är prissatta i mark till Kesko har dock ända sedan haft beredskap att hantera europriser. Övergången till euron har avlöpt enligt planerna. Kesko och år 2000 Keskos affärsverksamhet är beroende av informationstekniken. De operativa systemtjänsterna baserar sig till centrala delar på dotterbolaget Tietokesko Oy:s tjänster. Tietokesko har långsiktigt förberett sig på millennieskiftet, vilket redogjordes för i samband med 1998 års bokslut testerna av datasystemen har avancerat planenligt vad gäller Keskos egna arbeten. Beredskapen hos Keskos EDI-partner har inte i alla hänseenden varit på önskad nivå. Kesko har full testberedskap, som grundar sig på ett förfaringssätt som har visat sig fungera och på en separat testutrustning. Avsikten är att EDI-testerna skall vara slutförda före utgången av oktober. Några 2000-problem som skulle medföra risker för Keskos verksamhet har inte framkommit. Kesko Abp:s dotterbolag K-linkki Oy har säkerställt att programvaran till de levererade kassasystemen skall fungera även efter millennieskiftet. I slutet av augusti 1999 fanns av K-linkki levererat kassasystem i 1230 K-affärer. Identifieringen och hanteringen av den 2000-risk som hänför sig till de varor som säljs av Kesko utreds inom ramen för ett separat projekt. Genom förfrågningar till leverantörerna om år 2000 har vi kunnat klargöra såväl de saluförda produkternas som leverantörernas produktionsprocessers förmåga att klara millennieskiftet. I detta skede av projektet har inga anmärkningsvärda problem framkommit. Beredskapsplanen för exceptionella förhållanden inom informationsadministration och logistik uppdateras för eventuella problem. Beträffande fastigheterna förbereds en manuell styrning av hustekniken. Fastighetssystemen har kartlagts i de 408 viktigaste objekten. Ändringsarbeten och tilläggsutredningar behövs i 83 objekt. Ändringsarbetena har beställts och kommer att bli klara före årsskiftet. Genom att förberedelserna inför år 2000 har gjorts i tid har stora ändringskostnader kunnat undvikas. För har beräknats uppstå tilläggskostnader på ca 1,7 milj. euro. Händelser under rapportperioden Inom dagligvarudivisionen bildades en ny affärsenhet Kespro. Enheten idkar partihandel med såväl leverans- som snabbgrosstjänster och ansvarar för de utrikeshandelsbolag som verkar i närområdena. Samtidigt ändrades K-Cash & Carry Ab:s namn till Kespro Ab. Keskos regionala verksamhet stärktes. I Åbo inrättades en regioncentral för Sydvästra Finland. De övriga regioncentralerna är regioncentralerna för Södra Finland (Vanda), Västra Finland (Tammerfors), Östra Finland (Kuopio) och Norra Finland (Uleåborg). Kesko Abp:s ordinarie bolagsstämma fastställde bokslutet för 1998, beviljade de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet och beslöt att utdela en dividend på 4,00 mark (0,67 euro) per aktie. Sammanlagt utdelades 361 Mmk (60,7 milj. euro) i dividend. Avstämningsdagen för utbetalning av dividend var och betalningsdagen var En extra bolagsstämma valde enligt den nya bolagsordningen till medlemmar av förvaltningsrådet för den mandatperiod som inleddes efter att den nya bolagsordningen hade trätt i kraft nio personer: köpman Matti Kallio, ekonomie doktor Eero Kasanen, köpman Hannu Loukko, köpman Hannele Näppi, filosofie magister Paavo Pitkänen, diplomköpman Kalevi Sivonen, ekonom Keijo Suila, diplomköpman Heikki Takamäki och köpman Jukka Toivakka. Vid förvaltningsrådets möte valdes till förvaltningsrådets ordförande Matti Kallio och till vice ordförande Heikki Takamäki. Utöver dem invaldes i förvaltningsrådets arbetsutskott ekonom Keijo Suila.

7 undertecknade Kesko Abp och Keskos dotterbolag Hämeenkylän Kauppa Oy och Kespro Ab, Keskos intressebolag Center-yhtiöt Oy samt Keskos pensionskassa med Castrum Oyj köpebrev om försäljning av lager- och logistikfastigheter till Castrum Oyj för 42 milj. euro. Som en del av köpesumman undertecknade Kesko aktier i Castrum för 21 milj. euro till ett teckningspris på 1,51 euro. De tecknade aktierna utgör 17,94 % av Castrum Oyj:s aktier. De viktigaste försäljningsobjekten är regioncentralsfastigheter i Kuopio, Tammerfors och Åbo. Kesko hyr de lokaler som man har i bruk genom ett långfristigt hyresavtal öppnades portalen som samlar K-gruppens och Keskos enheters Internet-tjänster. Kesko Abp och Keskos dotterbolag Hämeenkylän Kauppa Oy samt Keskos pensionskassa beslöt tillsammans med Merita Fastigheter Ab, Försäkringsbolaget Sampo Abp, Försäkringsaktiebolaget Företags-Sampo, Livförsäkringsaktiebolaget Pohjola och Skadeförsäkringsaktiebolaget Pohjola att sälja köpcentrumfastigheter till Kiinteistösijoitus Oyj Citycon. Köpesumman uppgick till sammanlagt 315 milj. euro, varav Keskokoncernens och Keskos pensionskassas andel var ca 94 milj. euro. Arrangemanget baserade sig på ett föravtal som säljarna undertecknade Keskos andra miljörapport utkom Citymarket Oy inledde ett samarbete med Fujitsu/Siemens som går ut på att Fujitsus hemdatorer kommer att säljas i alla Citymarket-varuhus. Kesko Abp beslöt att bygga ett logistikcentrum i närheten av Tallinn för att betjäna sina nuvarande och kommande kunder i hela Estland. Samtidigt påbörjades utvidgningen av bolagets snabbgrossnät, i första skedet en enhet i västra Tallinn. Värdet av investeringarna uppgår till ca 8,5 milj. euro. Objekten torde bli klara under år Kesko har för avsikt att bygga upp ett snabbgrossnät som täcker hela Estland för att betjäna lokala detaljhandlar och storkökskunder. Efter rapportperioden preciserade Kesko Abp sin strategi för beklädnadshandeln och beslöt att avstå från sina specialaffärskedjor för beklädnad. Av denna orsak drar sig Kesko Abp ur kedjesamarbetet med Vaatehuone-köpmännen under år 2000 och avyttrar Aleksi-13-verksamheten. I Vaatehuonekedjan ingår 57 affärer. Kedjans detaljförsäljning 1998 uppgick till 62 milj. euro. Aleksi-13-verksamheten i Finland omfattar åtta beklädnadsvaruhus och tre separata sko- och väskbutiker. Bolaget omsatte år milj. euro. Efter rapportperioden ingick Kesko och Andelsbanksgruppen ett intentionsavtal om samarbete för att utveckla stamkundstjänsterna. I första skedet av samarbetet blir det möjligt för innehavaren av Plussa-kort att öppna ett räntebärande betalkonto. Kunden kommer att kunna betala sina inköp från Plussa-kontot och i framtiden även kunna ta ut kontanter från kontot i K-gruppens Plussa-affärer. Enligt beslut som fattades efter rapportperioden kommer Anttila att koncentrera sig på handeln med specialvaror. Samtidigt stärks K-supermarket- och K-market-kedjorna genom att Anttilas livsmedelsavdelningar huvudsakligen ansluts till dessa kedjor. Omprofileringen kommer enligt planerna att genomföras under första hälften av år Framtidsutsikter Tack vare samhällsekonomins gynnsamma utveckling och konsumenternas optimism är utsikterna för handeln rätt goda i Finland, trots att försäljningsutvecklingen i början av året var sämre än väntat. Om den inhemska investerings- och konsumtionsefterfrågan under resten av året utvecklas enligt förväntningarna uppskattas koncernens omsättning överstiga 6,2 miljarder euro. De kommersiella divisionernas rörelseresultat torde inte uppnå samma nivå som året innan på grund av de till räkenskapsperioden hänförda kostnader som omorganiseringen av affärsfunktionerna föranleder samt på grund av ett kraftfullt investeringsprogram. Koncernens vinst före extraordinära poster uppskattas

8 uppnå samma nivå som Helsingfors den 13 oktober 1999 Kesko Styrelsen Ytterligare uppgifter ges av administrativ direktör Juhani Järvi, telefon och direktör Riitta Laitasalo, telefon KESKO ABP Koncernkommunikation Erkki Heikkinen Kommunikationsdirektör Siffrorna är oreviderade. Siffrorna för 1998 har ändrats så att de är jämförbara. Siffrorna i rapporten baserar sig på bokföringen i mark, som har omräknats i euro med omräkningskoefficienten 5, En finskspråkig version av delårsrapporten i mark kan fås från Keskos koncernkommunikation.

9 TABLES: Koncernresultaträkning (milj. euro) 1-8/99 1-8/98 Ändr. % 1-12/98 Omsättning , Övriga rörelseintäkter ,5 290 Material och tjänster , Personalkostnader ,2-321 Avskrivningar och nedskrivningar ,1-101 Övriga rörelsekostnader ,9-460 Rörelsevinst ,4 130 Finansiella intäkter och kostnader Vinst före extraordinära poster ,9 133 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Vinst före skatter ,9 156 Inkomstskatt ,9-42 Minoritetsandel ,8 0 Vinst ,2 114 Koncernbalansräkning (milj. euro) 8/1999 8/1998 Ändr. % 12/1998 Aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar ,4 143 Materiella tillgångar ,1 886 Placeringar ,6 82 Rörliga aktiva Omsättningstillgångar ,8 495 Fordringar Långfristiga ,1 10 Kortfristiga ,6 682 Finansiella värdepapper ,5 208 Kassa och bank ,9 38 Sammanlagt , Passiva Eget kapital Aktiekapital ,9 152 Annat eget kapital , Minoritetsandel ,0 27 Avsättningar ,4 19 Främmande kapital Kalkylmässig skatteskuld ,3 72 Långfristig skuld ,9 115 Kortfristig skuld ,2 904 Sammanlagt , Koncernens nyckeltal 8/1999 8/1998 Ändr. % 12/1998 Resultat/aktie, e 0,66 0,59 11,9 1,01 Eget kapital/aktie, e 15,59 14,92 4,5 15,59 Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,7 7,6 8,9 Avkastning på eget kapital, % 6,3 5,7 6,5 Soliditet, % 56,6 54,3 56,7 Investeringar, milj. euro ,8 132 Medelantal anställda ,

10 Koncernens ansvarsförbindelser (milj. euro) 8/1999 8/1998 Ändr. % 12/1998 För egen räkning ,6 196 För aktieägarnas räkning För andras räkning Leasingansvar ,7 1 Ansvar på grund av derivatavtal Gängse värde Värdet av underliggande tillgångar /1999 8/ /1998 Räntederivat Terminsavtal ,1 - Optionsavtal Köpta Utfärdade Ränteswap Valutaderivat Terminsavtal ,2 61 Optionsavtal Köpta Utfärdade Valutaswap Aktiederivat Terminsavtal Optionsavtal Köpta 1 1-0,1 1 Utfärdade 0 1 0,0 1