Riktlinjer för kommunala markanvisningar i Salems kommun

Transkript

1

2 TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 1 av 3 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Hansson Exploateringsingenjör Kommunstyrelsen Riktlinjer för kommunala markanvisningar i Salems kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar förslag till riktlinjer för kommunala markanvisningar. Sammanfattning av ärendet Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens har tagit fram ett förslag till riktlinjer för kommunala markanvisningar med anledning av lagändringen i plan och bygglagen från den 1 januari 2015 (ändrad genom SFS 2014:900). Lagändringen innebär att kommunen måste anta riktlinjer för markanvisningar, om kommun avser att sälja mark. Med markanvisning menas en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse ( köp ) av mark som kommunen äger. Riktlinjerna innehåller kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser av markområden för bebyggande. De innehåller också handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Bakgrund till ärendet Regeringen överlämnade den 18 mars 2014 en proposition till riksdagen med förslag på ändringar i plan och bygglagen (PBL) samt en ny lag om kommunala markanvisningar, vilka trädde i kraft den 1 januari 2015 (SFS 2014:899). Den nya lagtexten lyder: 1 Denna lag innehåller bestämmelser om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Med markanvisning avses i denna lag en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande. 2 En kommun ska anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden

3 för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. En kommun som inte genomför några markanvisningar är inte skyldig att anta sådana riktlinjer. Ärendet Syftet med lagen är att marknadsaktörerna på ett tydligare sätt ska känna till kommuners markanvisningsprinciper. Förslaget till riktlinjer innehåller i korthet följande: Utgångspunkter för markanvisning Hur en markanvisning kan initieras Val av metoder för tilldelning av mark Beslutsgång i samband med markanvisning Allmänna krav på byggherrar för att få markanvisning Hur kommunen ger information och hur man anmäler intresse om pågående markanvisningar Vad som regleras i ett så kallat plankostnadsavtal Vad som regleras i ett så kallat marköverlåtelseavtal Hur markprissättning går till Kommunen tillämpar i huvudsak inte upplåtelse av mark med tomträtt. Riktlinjer för markanvisningar gäller inte för försäljning av villatomter för enskilt byggande. Försäljning av villatomter för enskilt byggande sker huvudsakligen via den kommunala tomtkön. Målen för markanvisningar i Salems kommun framkommer i riktlinjerna. Vanligtvis beslutar kommunen om val av exploatör för anvisat markområde i samband med att planarbetet ska påbörjas och tecknar ett planeringsavtal/plankostnadsavtal. Därefter ingår, inom ramen för markanvisningen, planläggning av marken för ändamålet. Under framtagande av detaljplanen pågår parallellt en förhandling om ett marköverlåtelseavtal med tilldelad exploatör. Kommunfullmäktige godkänner marköverlåtelseavtal samtidigt som antagandebeslut av detaljplan fattas. En markanvisning kan också ske efter det att en detaljplan antagits. När en markanvisning blir aktuell har kommunen som huvudsaklig princip att annonsera om markanvisningen så att flera intressenter kan anmäla sitt intresse. Med antagna riktlinjer får marknadsaktörerna en tydligare bild av markanvisningsprocessen. Riktlinjerna ökar förutsättningarna för att nya aktörer ska kunna markanvisas i kommunen. Markanvisningsriktlinjerna bidrar också till att öka Salems kommuns attraktivitet för marknadens aktörer. Finansiering/ekonomiska konsekvenser Riktlinjer för kommunala markanvisningar i Salem innebär att kommunen får ett tydligare ramverk för vilken ersättning kommunen ska få för överlåtelse av mark som TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 2 av 3

4 detaljplaneläggs. Det vill säga värdet på kommunens mark säkerställs på ett bättre sätt. Riktlinjerna anger hur detaljplanearbetet ska bekostas och vem som ska bekosta arbetet. Riktlinjerna klarlägger också hur allmänna anläggningar ska bekostas eller vilken ersättning kommunen ska få för utbyggnation och förbättring av allmänna anläggningar knutna till en detaljplan. Riktlinjerna säkerställer på ett bättre sätt att endast byggherrar med god ekonomi markanvisas i kommunen. Sammanfattningsvis, riktlinjerna säkerställer kommunens kassaflöde samt kommunens planerade utgifter och inkomster. TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 3 av 3 Sune Eriksson t.f. Miljö och samhöllsbyggnadschef Martin Mansell Plan och exploateringschef Bilagor PM Riktlinjer för kommunala markanvisningar i Salems kommun Delges KS BoM KS kansli

5 PM Dnr xx/xx 1 av 6 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Hansson Exploateringsingenjör Antagen av kommunfullmäktige den 2016 Riktlinjer för kommunala markanvisningar i Salems kommun Följande dokument är framtaget av Salems kommuns Miljö och samhällsbyggnadsförvaltning. Dokumentet anger riktlinjerna för markanvisningar i kommunen. Riktlinjerna är framtagna med anledning av lagändringen i plan och bygglagen och om en ny lag om kommunala markanvisningar från den 1 januari Riktlinjerna är rådgivande men inte bindande. MARKANVISNING Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre/exploatör som ger exploatören ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett kommunägt markområde för bebyggande. Syftet med riktlinjerna Riktlinjer syftar till att skapa förutsättningar för bebyggelseutvecklingen i Salems kommun och tydliggöra kommunens förhållningssätt för markförsäljningar. Huvudprincipen vid markanvisning i Salems kommun är att överlåta (sälja) marken. Hur kommunen upprätthåller de uppsatta målen, Salems kommun en av Södertörns bästa boendemiljöer samt att Salems kommun ska ta ansvar för utvecklingen mot en allt mer hållbar miljö, beror till stor del på hur kommunen behandlar sitt markinnehav. Målet med att Salems kommun ska ha en stabil ekonomi innebär att kommunen ska få en skälig avkastning på sitt markinnehav. Kommunens roll som markägare Kommunen har det yttersta ansvaret för bebyggelseutvecklingen och den fysiska samhällsplaneringen. Kommunen har också ansvar för bostadsförsörjningen och att säkerställa allmänna intressen. Genom plan och bygglagen (PBL) har kommunen starkt styrmedel över markanvändningen, men också som markägare har kommunen möjligheter att påverka utvecklingen. Externa intressenter, främst exploatörer, men också kommuninvånarna, ska kunna veta

6 PM Dnr xx/xx 2 av 6 vilka förutsättningar som gäller för försäljning av kommunägd mark. Riktlinjerna ska klarlägga möjligheterna för utbyggnad på den kommunägda marken samt även kommunens krav för bebyggelse hos exploatörer. Kommunens markinnehav Av Salems totala yta ägs omkring 70 % av Stockholm vatten. Området är en del av Bornsjöns reservvattentäkt som är skyddat och utpekat som en grön kil i Stockholms län. Inom tätortsdelerna Rönninge/Salem är en mindre del av kommunens mark exploateringsbar. Generellt om markanvisningar i Salems kommun och villkor för försäljning Riktlinjerna för markanvisningar behandlar försäljning av kommunal mark. Riktlinjerna gäller inte för försäljning av villatomter för enskilt byggande. Försäljning av villatomter för enskilt byggande sker huvudsakligen via den kommunala tomtkön. Kommunen kan också utföra mindre markregleringar som inte faller inom ramen för riktlinjerna. Riktlinjerna behandlar inte heller markupplåtelse samt kommunens förvärv av mark. I de fall kommunen beslutar om val av exploatör för anvisat markområde under pågående planarbete tecknar kommunen i regel ett planeringsavtal. Därefter ingår inom ramen för markanvisningen, själva planläggning av marken för ändamålet. Under framtagande av detaljplanen pågår parallellt en förhandling om ett marköverlåtelseavtal med tilldelad exploatör. Kommunfullmäktige godkänner marköverlåtelseavtal samtidigt som antagandebeslut av detaljplan fattas. En markanvisning kan också ske efter antagande av en detaljplan. Initiering och val av metod för markanvisning En markanvisning kan initieras på två olika sätt: 1. Kommunens planer för ny bebyggelse eller utveckling av befintlig, t ex bostäder, arbetsplatser eller kommunens egna behov av verksamhetslokalisering (t ex skola, särskilt boende m.m.). En markanvisning kan också initieras genom att en 2. Exploatör lämnar in förslag som ansökan om planbesked vilket prövas av kommunen. En markanvisning kan utföras på tre olika sätt. Anbud (försäljning genom budgivning) Direktanvisning (en exploatör markanvisas direkt ett område) Markanvisningstävling (idéprövning och försäljning genom anbud eller direktanvisning)

7 PM Dnr xx/xx 3 av 6 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNINGAR 1 Förutsättningar för markanvisningar i Salems kommun Markanvisningar ska huvudsakligen initieras av kommunen. Kommunstyrelsen beslutar om att en markanvisning ska ske för ett visst område samt vilken tilldelningsmetod (anbud, direktanvisning, markanvisningstävling) som ska användas. Utvärdering av förslag, anbud eller tävlingsbidrag kommer att ta sin utgångspunkt i kriterier som formuleras av kommunen för respektive projekt (markpris, utformning, gestaltning med mera). Anbud (försäljning med budgivning) Vid anbudsförfarande framgår de förutsättningar och krav som gäller för det aktuella markområdet i ett prospekt som tas fram av kommunen. Prospektet samt tidpunkt för exploatör att lämna ett anbud annonseras i lämpliga medier och på samt till intressenter enligt en intresseanmälningslista. Anbudsförfarandet kan tillämpas antingen när en detaljplan ska tas fram för ett 2 område eller när det finns en gällande detaljplan. Direktanvisning (en exploatör markanvisas ett område) Direktanvisning används till exempel när det enligt kommunens preferenser och önskemål står klart att endast en eller ett fåtal byggherrar är aktuella för ett område. Försäljningen av mark ska ske enligt marknadsmässig värdering. Direkt markanvisning kan tillämpas antingen när en detaljplan ska tas fram för ett område eller när det finns en gällande detaljplan. Markanvisningstävling (idéprövning och försäljning med anbud) Markanvisningstävling används i kommunen när platsen eller ändamålet så kräver, till exempel vid projekt där arkitektur, nytänkande, teknikutveckling eller lokala förutsättningar tillsammans med ekonomi behöver prövas. För en markanvisningstävling tar kommunen fram ett program som beskriver kriterierna och förutsättningarna, vilka annonseras i lämpliga medier och på I programmet ska det framgå under vilken tidsperiod exploatören ska lämna in sitt förslag. Markanvisningstävling kan tillämpas antingen när en detaljplan ska tas fram för ett område eller när det finns en gällande detaljplan. Kommunens strävan är att ge olika exploatörer möjlighet att få verka i kommunen. Fler än en exploatör kan bli markanvisade inom ett planområde. Ifall fler än en exploatör blir markanvisade inom ett planområde ska marköverlåtelseavtal med respektive exploatör tecknas och godkännas av kommunfullmäktige. 1 1 Intressenter kan anmäla sig till intresseanmälningslistan som upprättas av miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. 2 När en detaljplan ska tas fram säljs marken först när detaljplan vunnit laga kraft.

8 PM Dnr xx/xx 4 av 6 Kommunstyrelsen beslutar också när i tid en markanvisning bör genomföras, vilket baseras på kommunens årliga planering och prioritering av projekt. Kommunfullmäktige godkänner alltid marköverlåtelseavtal. Kommunen tillämpar i 3 huvudsak inte upplåtelse av mark med tomträtt. Mindre markregleringar värderas och säljs i samband med fastighetsregleringen hos Lantmäteriet. Information om kommunens markanvisningar aviseras på kommunens hemsida med mera. 2 Allmänna krav på exploatörer för att få markanvisning De generella kraven på exploatörer är desamma oavsett vilken tilldelningsmetod som används. Beroende på projektets storlek och omfattning ska exploatör kunna redovisa: allmänna kunskaper om byggande och planering genom referenser, specifika kunskaper om det aktuella projektets ändamål (t ex bostadsbyggande, förskolor, gruppboende), långsiktig kvalitéts och miljöprofil (t ex certifiering av miljöklassat byggande), samt ekonomiska förutsättningar för att genomföra projektet. Kommunen vill också främja ett mångfaldigt boende. Det innebär att kommunen vill ha en variation när det gäller upplåtelseformer och hustyper samt lägenhetsstorlekar. 3 Miljö och klimat Vid byggande på mark som kommunen överlåter har kommunen en hög ambition för miljömässigt hållbart byggande. Kommunen har följande villkor vad det gäller miljöanpassat byggande. Energieffektivitet Bästa teknik ska användas för att minimera energibehovet för byggnaders anläggande och drift. För bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi användas. Hälsa och byggmaterial God inomhusmiljö ska säkerställas. Bra miljöval ska beaktas vid materialval och kemikalier som byggs in vid nybyggnation. Byggprocessen Miljöbelastning ska minimeras under byggprocessen. Det innebär att transporter av byggmaterial och hantering av schakt samt fyllnadsmassor samordnas. Under byggprocessen ska exploatören ha ett genomgående miljötänkande, vilket omfattar 3 Med värdering avses att kommunen själva eller anlitad extern värderare värderar marken.

9 PM Dnr xx/xx 5 av 6 alltifrån samåkning, samordnad varudistribution och återvinning. Uppföljning och kvalité En exploatör ska helst miljöklassa projekt enligt någon av de certifieringssystem som finns på marknaden. Vid uppförande av flera byggnader ska alla husen byggas i likvärdig standard. 4 Markanvisningens tidsbegränsning Tilldelad markanvisning till exploatör gäller i två år från laga kraftvunnen detaljplan eller i två år från tilldelad markanvisning. Det innebär att startbesked för bygglov ska vara utfärdat inom dessa två år. I annat fall förfaller markanvisningen utan rätt till ersättning och kommunen har då rätt att anvisa annan exploatör. 5 Planeringsavtal och markprissättning Ett planeringsavtal är ett avtal mellan kommunen och en exploatör för planering och genomförande av byggande på kommunal mark. Planeringsavtal tecknas när detaljplan ska tas fram. I planeringsavtal ska bland annat följande regleras: exploateringens innehåll, storlek och användning, upplåtelseform för bostäder med mera, Markprissättning för den kommunala marken, Principerna för kostnadsfördelningen för utbyggnaden av allmänna anläggningar till följd av exploateringen, utförande och finansiering av planarbetet, förutsättningar för genomförandet samt vad det slutliga marköverlåtelseavtalet ska reglera. På kommunens begäran ska exploatör upplåta bostäder/lokaler för till exempel barnoch äldreomsorg eller andra boendeformer som ingår i kommunala åtaganden. Om kommunen är huvudman för allmänna anläggningar kommer kommunen att ansvara för att utbyggnaden av dessa anläggningar genomförs. Kommunens kostnader för infrastruktur (t ex gator, torg och park) ska vanligtvis kompenseras med intäkter från markförsäljningen och/eller gatukostnadsersättningar. Planering som avbryts eller om detaljplanen inte vinner laga kraft ger inte exploatören rätt till ekonomisk ersättning eller rätt till ny markanvisning. Markanvisningen/planeringsavtalet får inte överlåtas utan kommunfullmäktiges medgivande. I planeringsavtalet förbinder sig exploatören att bekosta framtagande och genomförande av detaljplanen inklusive nödvändiga utredningar. Beroende på typ av exploatering kan kommunen för planläggningen debitera för nedlagd tid enligt gällande timtaxa, vilket regleras i planeringsavtal. Kostnader för externt utförda utredningar,

10 PM Dnr xx/xx 6 av 6 såsom förprojekteringar av gator och VA, markundersökningar med flera, som kommunen upphandlat vidarefaktureras till exploatören. Exploatören står för den ekonomiska risken för planarbetet. 6 Marköverlåtelseavtal Marköverlåtelseavtalet reglerar villkoren för marköverlåtelser mellan kommunen och exploatören. Innehållet i marköverlåtelseavtal anpassas till varje enskilt fall. Det geografiska området som avtalet reglerar definieras som ett exploateringsområde. Följande punkter är exempel som kan eller ska regleras i ett marköverlåtelsesavtal: markföroreningar, skydds och säkerhetsåtgärder, bebyggelsens utformning, tidsplanering, kontroller och garantier för exploatörens åtaganden, ansökning om och bekostande av lantmäteriförrättning, förfarande vid tvister, Ersättningar för marköverlåtelser och ersättningar för allmänna anläggningar. Tillämpliga delar i planeringsavtalet överförs till marköverlåtelseavtalet. I de fall det finns utarbetade gestaltningsprinciper för utbyggnaden av detaljplanen kopplas de till marköverlåtelseavtalet. Om detaljplanen inte vinner laga kraft ger inte det exploatören rätt till ekonomisk ersättning eller rätt till ny markanvisning. Marköverlåtelseavtal får inte överlåtas utan kommunfullmäktiges medgivande. Kommunens markprissättning ska utgå från marknadsmässiga förutsättningar. Martin Mansell Plan och exploateringschef Sune Eriksson t.f. Förvaltningschef Delges KS Kansli BoM

11 TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 1 av 4 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Hansson Exploateringsingenjör Kommunstyrelsen Riktlinjer för exploateringsavtal i Salems kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar förslag till riktlinjer för exploateringsavtal. Sammanfattning av ärendet Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens har tagit fram ett förslag till riktlinjer för exploateringsavtal med anledning av lagändringen i plan och bygglagen från den 1 januari Ett exploateringsavtal är ett avtal för genomförande av en detaljplan mellan kommunen och en byggherre/exploatör eller mellan kommunen och en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. Det innebär att om kommunen äger den mark som regleras i ett avtal om genomförande av en detaljplan, så är avtalet per definition inte ett exploateringsavtal. Markområdet som genom exploateringsavtalet avses genomföras i detaljplanen kan vara ett större område om flera kvadratmeter såväl som ett mindre område. Benämningen exploatör används i riktlinjerna som ett gemensamt begrepp för en byggherre eller en fastighetsägare. Avtalstermerna genomförandeavtal samt överenskommelse om fastighetsreglering mellan kommunen och en byggherre eller mellan kommunen och en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen faller inom ramen för riktlinjerna. Bakgrund till ärendet Regeringen överlämnade den 18 mars 2014 en proposition till riksdagen med förslag på ändringar i plan och bygglagen (PBL). Plan och bygglagen (PBL) ändrades den 1 januari 2015 (SFS 2014:900). Lagändringen medför följande lydelse avseende exploateringsavtal 6 kap. Genomförande av detaljplaner. 39 Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna

12 TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 2 av 4 ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. 40 Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras. De åtgärder som ingår i byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. 41 Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla. 42 Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andrafall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad. Ärendet Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens har tagit fram ett förslag till riktlinjer för exploateringsavtal. Kommunfullmäktige fattar beslut om att anta riktlinjer för exploateringsavtal. Riktlinjerna är inte bindande, varken för kommunen eller för exploatörer som kommunen avser ingå avtal med. Trots att vägledande riktlinjer inte är bindande, förväntas kommunen och exploatörer följa de riktlinjer som har beslutats. Riktlinjerna anger grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå ett exploateringsavtal. Riktlinjerna ska visa under vilka sammanhang som kommunen avser ingå ett exploateringsavtal med en exploatör eller en fastighetsägare. Framtaget förslag till riktlinjer för exploateringsavtal klargör möjligheterna för byggherrar och fastighetsägare för hur deras mark kan utvecklas. Förslaget till riktlinjer innehåller i korthet följande: Beskrivning om vad ett exploateringsavtal innebär, Vad som regleras i planeringsavtal och vilka förutsättningar som krävs för att teckna sådana avtal, Vad som regleras i och vilka förutsättningar som krävs för ett exploateringsavtal, Beskrivning om vad ett genomförandeavtal och en överenskommelse om fastighetsreglering innebär, Vad som regleras i och vilka förutsättningar som krävs för ett genomförandeavtal och för en överenskommelse om fastighetsreglering,

13 Inom vilken geografisk avgränsning som avtal tecknas, Vilka kostnader och åtgärder som kommunen avser att få teckning för, Vilka kostnader och ersättningar som exploatören/fastighetsägaren normalt ansvarar för, Vilka principer som tillämpas för kostnadsfördelning, Vilken ekonomisk säkerhet som måste lämnas av exploatören, Villkor för marköverlåtelser och ersättningar, På vilket sätt som handläggning av exploateringsavtal, genomförandeavtal och överenskommelse om fastighetsreglering sker, Kommunens avsikter att tidsmässigt bereda en fråga om exploateringsavtal, genomförandeavtal och överenskommelse om fastighetsreglering. Kommunens arbetssätt och rutiner är idag överlag i linje med det som riktlinjerna föreskriver. Fördelen med antagna riktlinjer är att exploatörer och fastighetsägare kan ta del av innehållet i avtal på ett tydligare sätt, vilket också varit lagstiftningens syfte. TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 3 av 4 Finansiering Riktlinjerna för exploateringsavtal i Salems kommun klarlägger vem som ska bekosta och hur detaljplanearbete ska bekostas. Riktlinjerna ger också en tydlig indikation på hur allmänna anläggningar ska bekostas eller vilken ersättning kommunen ska få för utbyggnation och förbättring av allmänna anläggningar knutna till en detaljplan. Riktlinjer klarlägger när mark skall överlåtas för allmän plats utan ersättning till kommunen. Riktlinjer klarlägger när ersättning för mark för allmän plats ska utgå samt vilka värderingsgrunder kommunen använder. Sammanfattningsvis, riktlinjerna säkerställer kommunens kassaflöde samt kommunens planerade utgifter och inkomster. Sune Eriksson t.f. Miljö och samhällsbyggnadschef Martin Mansell Plan och exploateringschef Bilagor PM Exploateringsriktlinjer i Salems kommun Delges KS BoM KS kansli

14 TJÄNSTESKRIVELSE Rev Dnr xx/xx 4 av 4

15 PM Dnr xx/xx 1 av 8 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Hansson Exploateringsingenjör Antagen av kommunfullmäktige den 2016 Riktlinjer för exploateringsavtal i Salems kommun Följande dokument är framtaget av Salems kommuns Miljö och samhällsbyggnadsförvaltning. Dokumentet anger riktlinjerna för exploateringsavtal vid genomförande av detaljplaner. Ett exploateringsavtal är ett avtal mellan kommun och byggherre/exploatör eller mellan kommun och enskild/enskilda fastighetsägare avseende mark som kommunen inte äger. Riktlinjerna för avtal mellan kommunen och en byggherre eller kommun och fastighetsägare där kommunen är ägare av marken regleras i Riktlinjer för kommunala markanvisningar i Salems kommun. Riktlinjerna är framtagna med anledning av lagändringen i plan och bygglagen från 1 januari Riktlinjerna är rådgivande men inte bindande. Det inledande avsnittet i dokumentet ger en allmän definition av exploateringsavtal samt en förklaring av begreppet exploateringsavtal för Salems kommun. Nästkommande avsnitt går igenom riktlinjerna för exploateringsavtal. Exploateringsavtal allmän definition Ett exploateringsavtal är ett avtal för genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en/flera fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. Det innebär att om kommunen äger den mark som regleras i ett avtal om genomförande av en detaljplan, så är avtalet per definition inte ett exploateringsavtal. Benämningen exploatör används i riktlinjerna som ett gemensamt begrepp för en byggherre eller en fastighetsägare. EXPLOATERINGSAVTAL OCH ANDRA AVTAL När kommunen tar fram detaljplaner på enskild mark är det ofta nödvändigt för planens genomförande att avtal tecknas. Salems kommun använder tre olika former av benämningar för exploateringsavtal.

16 PM Dnr xx/xx 2 av 8 1. Exploateringsavtal Exploateringsavtal upprättas mellan kommunen och exploatör för större exploateringar, oftast i form av nya bostadsområden för mark som kommunen inte äger. Exploateringsavtal godkänns av kommunfullmäktige. Exploateringsavtal reglerar förutsättningarna och ansvarsfördelningen för kostnader och genomförande av en detaljplan. Exploateringsavtal reglerar även villkoren för överlåtelser av mark som behövs för allmän plats samt kommunens behov av mark för kommunal service, t ex vård och skola. I exploateringsavtal regleras också ansvar för utförande och finansiering av allmänna anläggningar. Även andra kostnader som är en nödvändig förutsättning för planens genomförande regleras i ett exploateringsavtal. Exempel på sådana frågor kan vara markföroreningar, skydds och säkerhetsåtgärder samt bebyggelsens utformning. I regel tecknar kommunen ett planeringsavtal med tilltänkt exploatör innan planarbetet påbörjas. I planeringsavtal regleras bland annat vem som ansvarar för samt bekostar framtagande av planhandlingarna. 2. Genomförandeavtal (GFA) Genomförandeavtal upprättas mellan kommunen och privat fastighetsägare. I vissa fall kan det även vara mellan kommunen och exploatör. I Genomförandeavtal regleras ofta frågor såsom kommunalt övertagande av privat mark och/eller nyttjande av mark för allmänt ändamål för en detaljplans genomförande. När en detaljplan medger tre eller flera byggrätter för en fastighetsägare upprättas genomförandeavtal. 3. Överenskommelse om fastighetsreglering med mera (ÖK) Överenskommelse om fastighetsreglering med mera upprättas mellan kommunen och privat fastighetsägare. ÖK är av mindre ekonomisk betydelse för kommunen. ÖK tas fram antingen under pågående planarbete eller i samband med genomförande av detaljplan. Fastighetsreglering innebär överföring av markområden mellan fastigheter genom lantmäteriförrättning. Dessa tre avtalstermer omfattas av riktlinjerna för exploateringsavtal. RIKTLINJERNA FÖR EXPLOATERINGSAVTAL 1 Förutsättningar för upprättande av exploateringsavtal, GFA och ÖK Exploateringsavtal med exploatör ska tecknas bland annat i de fall detaljplaneläggning innebär omfattande genomförandefrågor. Utgångspunkten för upprättande av ett exploateringsavtal, GFA och ÖK är bland annat att: reglera överlåtelser av mark som behövs för att tillgodose behovet av

17 PM Dnr xx/xx 3 av 8 allmänna platser, finansiera anläggandet av gator och andra allmänna platser, finansiera anläggningar för vattenförsörjning, avlopp och dagvatten som är nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras, reglera rätt till att nyttja mark som behövs för att tillgodose behovet av allmän plats (såsom släntintrång), reglera ansvar, utförande och finansiering av markundersökningar (geotekniska undersökningar), markföroreningar, risk och bullerutredningar och arkeologiska utredningar, reglera tidplan för utbyggnad på kvartersmark. Vid ändring av detaljplan kan exploateringsavtal eller GFA komma att behöva tecknas. 2 Geografisk avgränsning av exploateringsområde Vid planläggning eller vid genomförande av planer inom kommunens så kallade 1 exploateringsområden avser kommunen att ingå exploateringsavtal. Vid planläggning 2 eller genomförande av planer inom kommunens så kallade utbyggnadsområden avser kommunen att ingå GFA eller ÖK med samtliga fastighetsägare där kommunen, för planens genomförande, behöver överta mark för allmän plats. Kommunen kan också, vid beslut om detaljplaneläggning, ingå exploateringsavtal för områden som inte är utpekade som utbyggnads eller exploateringsområden enligt gällande översiktplan. 3 PRINCIPER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL Kostnader och åtgärder för framtagande av detaljplanehandlingar Om kommunen ska bli huvudman för allmän plats ansvarar kommunen för att utbyggnaden av allmänna platser och anläggningar blir utförda. Huvudprinciperna vid detaljplaneläggning inom kommundelarna Salem, Söderby och Rönninge är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Exploatör/er ska för ett område med en samlad bebyggelse bekosta och vidta åtgärder som är nödvändiga för att kunna genomföra detaljplanen. För framtagande av detaljplanehandlingar ska exploatören utföra erforderliga undersökningar och utredningar som krävs för detaljplanens framtagande och genomförande. Exempel på sådana undersökningar och utredningar kan vara: framtagande av detaljplanehandlingar, projektering av gator, VA och dagvatten, undersökningar av eventuella markföroreningar, geoteknik, arkeologi samt risk och säkerhet. 1 Exempel på ett exploateringsområde är Rosstorp, detaljplan för flerbostadshus i Rönninge. 2 Kommunens utbyggnadsområden är enligt gällande översiktsplan (från 2006) planområdena Heliodal, Solliden, Karlskronaviken, Rönninge Kungsgård, Södra Ekdalen och Gråstena med flera. Samtliga kommunens utbyggnadsområden är belägna i Rönninge området.

18 PM Dnr xx/xx 4 av 8 Kommunen kan istället för exploatören på dennes bekostnad, utföra utredningar som krävs för detaljplanens framtagande. Ansvar för att utföra och bekosta ovanstående regleras i ett planeringsavtal, vilket tecknas innan det formella planarbetet påbörjas. Ett planeringsavtal är ett avtal mellan kommunen och en exploatör för planering och genomförande av byggande på privat mark. Planeringsavtal tecknas när detaljplan ska tas fram. Utbyggnad av allmän plats och allmänna anläggningar I exploateringsavtal regleras ansvar för utförande och finansiering av allmän plats och anläggningar för VA samt andra åtgärder inom detaljplaneområdet. Exploateringsavtalet kan även reglera kostnader för områden utanför det aktuella planområdet som är nödvändiga för att genomföra detaljplanen, t ex avfarter eller andra investeringar i teknisk infrastruktur. Om kommunen är huvudman för allmän plats ansvarar kommunen för utbyggnaden av allmänna anläggningar. Kommunens krav på utformning och standard på gator, vägar och annan allmän platsmark beskrivs i exploateringsavtalet. Kommunens kostnader för utbyggnad av dessa platser och anläggningar inom detaljplaneområdet samt nödvändiga åtgärder utanför planområdet för att kunna genomföra detaljplanen ska täckas av exploatören via exploateringsavtal. I kommunens kostnader för utbyggnad av allmänna platser ingår kostnad för förprojektering/projektering, anläggande byggherrekostnader med mera. Om det för detaljplanens genomförande krävs markförvärv eller markbyten ska exploatören svara för markförvärvskostnader samt kostnader för lantmäteriförrättningar. Utbyggnad på kvartersmark Exploatören ska utföra och bekosta alla anläggningar på kvartersmark som ingår i syftet med detaljplanen såsom bostäder, industrilokaler med mera. Vid byggande på kvartersmark har kommunen en hög ambition för miljömässigt hållbart byggande. Kommunen har följande villkor vad det gäller miljöanpassat byggande. Energieffektivitet Bästa teknik ska användas för att minimera energibehovet för byggnaders anläggande och drift. För bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi användas. Hälsa och byggmaterial God inomhusmiljö ska säkerställas. Bra miljöval ska beaktas vid materialval och kemikalier som byggs in vid nybyggnation.

19 PM Dnr xx/xx 5 av 8 Byggprocessen Miljöbelastning ska minimeras under byggprocessen. Vilket innebär att transporter av byggmaterial och hantering av schakt samt fyllnadsmassor samordnas. Under byggprocessen ska exploatören ha ett genomgående miljötänkande, vilket omfattar alltifrån samåkning, samordnad varudistribution och återvinning. Uppföljning och kvalité En exploatör ska helst miljöklassa projekt enligt någon av de certifieringssystem som finns på marknaden. Vid uppförande av flera byggnader ska alla husen byggas i likvärdig standard. För gator som enligt detaljplan är kvartersvägar, alltså ej kommunala, ska gemensamhetsanläggningar inrättas vid behov och bildande av samfällighetsförening enligt anläggningslagen. Exploatören ansvarar för att vidta och bekosta nödvändiga åtgärder för inrättande av gemensamhetsanläggning inklusive ansökan om lantmäteriförrättning. Exploatören ansvarar för all anslutning till allmän plats samt återställningsarbeten vid utbyggnad av kvartersmark. Exploatören bekostar de lantmäteriförrättningar som krävs på kvartersmark. Även flytt av befintliga ledningar (såsom VA ledningar, fjärrvärme el, tele och fiber) som krävs för att kunna genomföra detaljplanen ska bekostas av exploatören. Det åligger exploatören att ta reda på och ansöka om alla nödvändiga tillstånd som behövs för att exploatören ska kunna genomföra utbyggnad i enlighet med detaljplan, däribland bygglov och marklov. Exploatören bekostar samtliga avgifter som tillkommer för exploateringen på kvartersmark, till exempel för anslutning av vatten och avlopp. Ifall det för berörd detaljplan finns ett upprättat gestaltningsprogram ska exploatören vid byggnation följa detta program. Säkerhet Som säkerhet för exploatörens åtaganden i enlighet med exploateringsavtalet ska exploatören ställa en bankgaranti eller annan av kommunen godtagbar säkerhet. Säkerhetens storlek ska motsvara exploatörens finansiella åtagande enligt exploateringsavtalet. Marköverlåtelse Mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas till allmän plats eller kommunens behov av mark för allmän byggnad ska överlåtas av exploatören till kommunen utan ersättning. Handläggning av exploateringsavtal I genomförandedelen av detaljplanens planbeskrivning ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal i samband med detaljplaneläggning av ett område. Tidplanen för utbyggnadens olika skeden ska anges i exploateringsavtalet.

20 PM Dnr xx/xx 6 av 8 Framtagande av exploateringsavtal och förhandling pågår parallellt med detaljplaneläggningen. Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal samtidigt som detaljplanen tas upp för antagande. 4 PRINCIPER FÖR GENOMFÖRANDEAVTAL Huvudprincipen för upprättande av genomförandeavtal är att kommunen behöver överta mark för allmän plats och att berörd privat fastighetsägare/exploatör genom planläggningen får tre eller fler byggrätter. Ifall en privat fastighetsägare får färre än totalt tre byggrätter men detaljplaneläggningen innebär andra komplexa genomförandefrågor ska genomförandeavtal också upprättas. Regleras i ett genomförandeavtal Genomförandeavtalet kan bland annat reglera: överlåtelser av mark som behövs för att tillgodose behovet av allmänna platser, rätt till att bruka mark som behövs för att tillgodose behovet av servitut för allmänt ändamål, ledningsrätt för allmänna VA ledningar, ansvar, utförande och finansiering av markundersökningar och markföroreningar. Åtgärder för byggnation i genomförandeavtal Ifall kommunen för en detaljplans genomförande behöver överta mark för allmän plats och berörd fastighetsägare/exploatör får tre eller fler byggrätter ska marken överlåtas utan ersättning till kommunen. Fastighetsägare ska utan ersättning från kommunen upplåta servitut för vägslänt, servitut för allmän gångtrafik, ledningsrätt för allmänna VA ledningar eller servitut för annat allmänt ändamål. Ifall övertagande av mark för allmän plats, servituts eller ledningsrättsupplåtelser innebär att tomtanläggningar behöver tas bort eller demonteras ska kommunen, i den mån det går, ersätta tomtanläggningen med något likvärdigt. I annat fall ska borttagen tomtanläggning ersättas med ett värderat belopp. Ifall markföroreningar uppdagas på privat fastighetsmark under detaljplanearbete eller vid genomförande av detaljplan ska berörd fastighetsägare/exploatör utföra och bekosta saneringen av marken. Avgift för anslutning till det allmänna vatten och avloppsnätet regleras av kommunen fastställd VA taxa. Begäran om anstånd för erläggande av gatukostnader för nytillkomna byggrätter kan regleras i genomförandeavtal. Handläggning av genomförandeavtal I genomförandedelen av planbeskrivningen ska det framgå om kommunen avser att ingå genomförandeavtal i samband med detaljplaneläggning av ett område.

21 PM Dnr xx/xx 7 av 8 Framtagandet av genomförandeavtal och förhandling pågår parallellt under detaljplaneläggningen. Genomförandeavtal ska undertecknas av exploatör/fastighetsägare innan antagandebeslut av berörd detaljplan. 5 PRINCIPER FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING M M (ÖK) Huvudprincipen för upprättande av en ÖK är att kommunen enligt detaljplan behöver överta mark för allmän plats och att berörd privat fastighetsägare genom kommunens planläggning får färre än totalt tre byggrätter. Regleras i en ÖK Utgångspunkten för tecknande av en ÖK är att reglera: överlåtelser av mark som behövs för att tillgodose behovet av allmänna platser, rätt till att bruka mark som behövs för att tillgodose behovet av allmänn plats, såsom servitut eller ledningsrätt för allmänna VA ledningar. Åtgärder för byggnation i ÖK Ifall kommunen för en detaljplans genomförande behöver överta mark för allmän plats ska marken ersättas enligt värderat belopp som följer fastighetsbildningslagens regelverk. Fastighetsägare ska utan ersättning från kommunen upplåta servitut för vägslänt, servitut för llmän gångtrafik, ledningsrätt för allmänna VA ledningar eller servitut för annat allmänt ändamål. Ifall övertagande av mark för allmän plats, servituts eller ledningsrättsupplåtelser innebär att tomtanläggningar behöver tas bort eller demonteras ska kommunen, i den mån det går, ersätta tomtanläggningen med något likvärdigt. I annat fall ska borttagen tomtanläggning ersättas med ett värderat belopp. Avgift för anslutning till det allmänna vatten och avloppsnätet regleras av kommunen fastställd VA taxa. Begäran om anstånd för erläggande av gatukostnader för eventuell nytillkommen byggrätt kan regleras i ÖK. Handläggning av ÖK I genomförandedelen av planbeskrivningen ska det framgå om kommunen avser att ingå ÖK i samband med detaljplaneläggning av ett område. Upprättande av ÖK kan ske under detaljplaneläggningen eller under detaljplanens genomförande. Martin Mansell Plan och exploateringschef Sune Eriksson t.f. Förvaltningschef

22 PM Dnr xx/xx 8 av 8 Delges KS kansli BoM

23

24

25

26

27

28

29 Salems kommun Nöjd-Kund-Index - Servicemätning NKI-undersökning om kommunens service under 2015 Årsrapport ärenden januari december 2015

30 BAKGRUND OCH SYFTE 3 METOD 8 RESULTAT 14 - Resultat Hela kommunen 15 - Sammanfattning och rekommendationer hela kommunen 43 - Resultat Brandtillsyn 47 - Sammanfattning och rekommendationer Brandtillsyn 58 - Resultat Bygglov 60 - Sammanfattning och rekommendationer Bygglov 71 - Resultat Markupplåtelser 73 - Sammanfattning och rekommendationer Markupplåtelser 76 - Resultat Miljö- och hälsoskyddstillsyn 78 - Sammanfattning och rekommendationer Miljö- och hälsoskyddstillsyn 91 - Resultat Serveringstillstånd 94 - Sammanfattning och rekommendationer Serveringstillstånd 105 BILAGOR 107 Salems kommun jan-dec 2015

31 Bakgrund och syfte Metod Resultat Bilagor Salems kommun jan-dec 2015

32 Bakgrund och syfte Ett av kommunens näringspolitiska mål är att erbjuda näringslivet en god grundläggande service. God kvalitet och hög service i myndighetsutövning är särskilt centralt för att skapa goda relationer mellan företag och kommuner. Tanken med denna undersökning, som genomförts sedan 2007, är att löpande följa upp hur kommunens service till näringslivet utvecklas genom ett Nöjd- Kund-Index (NKI), samt fånga upp synpunkter och identifiera möjliga förbättringsområden. Vi vill definiera var en förbättring ger störst effekt vad kommunens förvaltningar främst ska förbättra för att få nöjdare företagskunder. Salems kommun jan-dec 2015

33 Fakta om undersökningen Insamling och analys genomfördes av MIND Research Antal inkomna ärenden brutto januari till december 2015 bestod av 76 ärenden, inom fyra verksamhetsområden. Inga ärenden inom Markupplåtelser har kommit in. Datainsamling har skett via webbutskick och via telefonintervjuer. Totalt antal inkomna svar: 44 Förklaringsgrad (R2-värde): 0,92 av 1,00 Jämförande siffror från SKL är från 2014 och avser totala NKI för alla kommuner som genomförde undersökningen då. I 2014 års mätning har beräkningsmetoden för NKI och viktmodellen modifierats något jämfört mot tidigare mätningar. Tidigare års siffror är således inte direkt jämförbara med siffror från 2014 och framåt. Nytt för 2014 års mätning är att kommunen utöver Företag även kan mäta Privatpersoner, Verksamma inom offentlig sektor, samt Företrädare för ideell förening. De tillkommande målgrupperna benämns Övriga. Salems kommun jan-dec 2015

34 Undersökta verksamhetsområden Bygglov (ansökningar om bygglov, marklov, rivningslov, tidsbegränsade lov, säsongslov, förhandsbesked och anmälanpliktiga åtgärder enligt Plan- och byggförordningen.) Brandtillsyn (tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) eller lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Däremot inte ärenden som enbart gäller inskickade brandskyddsredogörelser.) Markupplåtelser (tillfällig upplåtelse av kommunens mark för t ex försäljning, uteservering etc. Markförsäljning och arrenden ingår inte.) Miljötillsyn (denna kategori innehåller en rad olika typer av ärenden som gäller tillsyn eller kontroll mot verksamhet och anläggningar inom samtliga lagstiftningsområden som miljö- och hälsoskyddet omfattar.) Serveringstillstånd (nyansökningar, ägarskiften och utredning av ev. brister enligt alkohollagen samt löpande tillsyn i form av oanmälda besök. Stadigvarande och tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten.) Salems kommun jan-dec 2015

35 Serviceaspekter Undersökningen omfattar sex aspekter som speglar de mest väsentliga delarna av kommunens service i myndighetsärenden. Varje serviceaspekt mäts med ett antal detaljfrågor samt ett övergripande totalbetyg. Tillgänglighet Information Bemötande Kompetens Rättssäkerhet Effektivitet Salems kommun jan-dec 2015

36 Bakgrund och syfte Metod Resultat Bilagor Salems kommun jan-dec 2015

37 Metod Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten NKI (Nöjd- Kund-Index) och dels av sex faktorer som speglar olika serviceaspekter av förvaltningskvalitén. NKI mäts med tre specifika frågor: 1. Hur nöjd var Du med förvaltningen i sin helhet? 2. Hur väl uppfyllde förvaltningen Dina förväntningar? 3. Tänk Dig en perfekt förvaltning. Hur nära ett sådant ideal kom förvaltningen? De sex serviceaspekterna är Tillgänglighet, Information, Bemötande, Kompetens, Rättssäkerhet och Effektivitet För varje av dessa faktorer mäter vi deras effekt på NKI. Därefter analyserar vi i nästa steg ett antal delfrågor inom varje faktor, så att vi i detalj får reda på exakt vad som ska förbättras Salems kommun jan-dec 2015

38 Metod För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått, som är ett mått på sambandet mellan NKI och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga direkta frågor om hur företagen prioriterar olika faktorer - vi frågar inte rakt ut om viktighet. En faktors betydelse beräknas istället indirekt fram genom sambandsanalys (regression) och anger i vilken utsträckning NKI förväntas påverkas vid en förändring av faktorns betyg För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras faktorerna in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriteringsmatrisen avgränsas av medelbetygsindex och medeleffekt för de faktorer som ingår i modellen. Fälten utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete Salems kommun jan-dec 2015

39 Analysmodell Indikatorer Delfråga Delfråga Delfråga Servicefaktorer Tillgänglighet Modellen tar reda på vilken servicefaktor som påverkar NKI mest, och även vilka delfrågor inom varje faktor som är viktigast. Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Delfråga Information Bemötande Kompetens Effektivitet NKI NKI-betyg (3 frågor) 1. Hur nöjd var Du med förvaltningen i sin helhet? 2. Hur väl uppfyllde förvaltningen Dina förväntningar? 3. Tänk Dig en perfekt förvaltning. Hur nära ett sådant ideal kom förvaltningen? Delfråga Delfråga Delfråga Rättssäkerhet Servicefaktorer med stor påverkan på NKI och lågt betyg bör åtgärdas först. NKI-betyget baseras på Salems tre frågor kommun som viktas jan-dec samman 2015

40 För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras servicefaktorerna in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. Kvadranterna utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete. Servicefaktorer Prioriteringsmatris Tillgänglighet Betyg Information Bemötande Kompetens BEVARA FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT Effekt Effektivitet LÄGRE PRIORITET Prioritera Rättssäkerhet Servicefaktorer med lågt Salems betyg kommun och hög effekt jan-dec på 2015 NKI bör prioriteras

41 NKI Betygsskala NKI redovisas på en skala 0 till 100, där 100 är högsta betyg. >80 Mycket högt Högt Godkänt Lågt <50 Mycket lågt Mål för SBA år 2015 är ett NKI på 75. Salems kommun jan-dec 2015

42 Bakgrund och syfte Metod Resultat Bilagor Salems kommun jan-dec 2015

43 Resultat Hela kommunen Salems kommun jan-dec 2015

44 Fördelning av ärenden * 2013* Serveringstillstånd Miljötillsyn Markupplåtelse Bygglov Brandtillsyn Antal ärenden Ogiltiga Nettourval Antal svar Svarsfrekvens % År 2011* 2013* Brandtillsyn ,0 Bygglov ,0 Markupplåtelse Miljötillsyn ,5 Serveringstillstånd ,4 Kommunen totalt ,6 *Avser avslutade ärenden från året före. I Ogiltiga ärenden ingår exempelvis dubbletter, sådana som vi inte har kontaktuppgifter till, sådana som redan besvarat undersökningen de senaste sex månaderna års mätning omfattar utökade målgrupper, se SBA-instruktioner för mer information. Salems kommun jan-dec 2015

45 NKI Hela kommunen Salems kommun jan-dec 2015

46 NKI Hela kommunen Företag (Index) SKL Antal svar Salems kommun jan-dec 2015

47 Betygsindex per servicefaktor Hela kommunen Företag Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet SKL Salems kommun jan-dec 2015

48 Nya målgrupper Hela kommunen Alla målgrupper Tidigare års mätningar omfattade enbart Företag. Från och med 2014 års mätning kan även andra målgrupper ingå. Vid jämförande med tidigare års resultat bör man således ha i beaktande att årets mätning består av fler målgrupper. Andel inkomna svar 43,2% 56,8% Företag Övriga Målgrupperna är Företag eller Övriga I Företag ingår: - Företag eller representant för företag (inklusive jordbruk) I Övriga ingår: - Privatpersoner - Verksam inom offentlig sektor (inkl. kommunala och statliga bolag, kyrkor) - Företrädare för ideell förening (inkl. bostadsrättsföreningar och stiftelser) Salems kommun jan-dec 2015

49 NKI olika målgrupper Hela kommunen Alla målgrupper (Index) Företag Övriga Man Kvinna Totalt Antal svar Antal svar = 2014 = 2015 = SKL Inga svar om målgrupp har erhållits från SKL, därav inga jämförande siffror. Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

50 NKI olika åldrar Hela kommunen Alla målgrupper (Index) <24 år år år år år >65år Totalt Fördelning %* 0%* 30%* 30%* 21%* 7%* = 2015 Frågan är ny för i år, inga jämförande siffror finns från tidigare år eller från SKL *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

51 NKI per månad och totalt Hela kommunen Alla målgrupper (Index) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Antal svar 4* 7 6* 7 4* 2* 5* 0* 6* 2* 1* 0* 44 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

52 NKI per kvartal Hela kommunen Alla målgrupper (Index) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Antal svar * 44 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

53 Betygsindex per servicefaktor Hela kommunen Alla målgrupper Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet Företag Övriga Totalt SKL Salems kommun jan-dec 2015

54 NKI per verksamhetsområde Hela kommunen Alla målgrupper (Index) Brand Bygg Mark Miljö Servering Totalt = 2014 = 2015 = SKL Antal svar * 0* 31 5* 341 Antal svar * 10 4* 37 Antal svar SKL *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

55 NKI per delområde inom Miljö Hela kommunen Alla målgrupper (Index) Livsmedel Hälsoskydd Miljöskydd Totalt Miljö Totalt kommunen SKL = 2014 = 2015 Antal svar * 0* Antal svar Miljö- och hälsoskyddsärenden delas upp i Livsmedelskontroll, Hälsoskydd och Miljöskydd Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

56 Betygsindex per servicefaktor per kvartal Hela kommunen Alla målgrupper (Index) Januari-mars April-juni Juli-september Oktober-december I de månader där det saknas siffror var det för få svar för att redovisas NKI Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättssäkerhet Effektivitet Salems kommun jan-dec 2015

57 NKI med konstant ärendefördelning Hela kommunen Alla målgrupper Salem kommun. Nöjd-Kund-Index (NKI) NKI 2015 NKI 2015, omräknat efter samma ärendefördelning som 2014 I detta diagram har vi antagit konstant ärendefördelning (år 2014) för att mäta om den ändrade fördelningen av ärenden för myndighetsområdena påverkar NKI Den strukturella analysen för totalen visar att den minskningen av NKI 2015 jämfört med 2014 (NKI 59 från 62) beror väldigt mycket på förändrad ärendefördelning. Andel Miljö- och hälsoskyddsärenden (som ju har lågt betyg) dominerar starkt 2015 jämfört med Resultatet hade blivit ytterligare 6 indexenheter högre om man antar samma ärendefördelning som NKI Salems kommun jan-dec 2015

58 NKI efter bransch Hela kommunen Företag = 2014 = 2015 = SKL Jordbruk Industri Transporter Handel Hotell, restaurang, underhållning Skola, vård, omsorg Företagstjänster Övriga Totalt Andel svar %* 0%* 0%* 24%* 53% 23%* 0%* 0%* Andel svar %* 37% 0%* 11%* 38% 4%* 0% 11% Andel svar SKL 4% 18% 2% 14% 37% 6% 3% 16% *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

59 Hela kommunen Företag NKI efter företagsstorlek Ingen Totalt = 2014 = 2015 = SKL Andel svar %* 69% 0%* 18%* 4%* 0%* Andel svar %* 45% 18%* 28%* 4%* 5%* Andel svar SKL 11% 38% 17% 21% 5% 7% *För få svar för att redovisas **Alternativet fanns ej 2013 Salems kommun jan-dec 2015

60 NKI efter ärendets utfall tillstånd/anmälan Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Positivt Delvis positivt Negativt Totalt Andel svar % 25%* 25%* Andel svar %* 36%* 14%* Andel svar SKL 76% 18% 6% *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

61 NKI efter ärendets utfall tillsyn Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Föreläggande och/eller åtgärder behövde vidtas Varken föreläggande eller åtgärder behövde vidtas Totalt Andel svar % 47% Andel svar % 28%* Andel svar SKL 38% 62% Salems kommun jan-dec 2015

62 NKI efter kontaktsätt Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Telefon E-post Brev Personligt möte E-tjänst Annat sätt Totalt Andel svar % 24% 10%* 49% 0%* 2%* Andel svar % 19% 6%* 53% 2%* 0%* Andel svar SKL 19% 20% 11% 46% 1% 2% *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

63 NKI efter information om i avgiften ingående tjänster Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Ja, fullst. info Ja, viss info Nej, inte alls Totalt Andel svar % 40% 42% Andel svar % 21%* 46% Andel svar SKL 41% 31% 27% Salems kommun jan-dec 2015

64 NKI efter inställning till handläggningskostnad Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Helt rimlig Ganska rimlig Varken eller Ganska orimlig Helt orimlig Totalt Andel svar %* 24% 31% 31% 15%* Andel svar %* 27% 33% 6%* 15%* Andel svar SKL 15% 28% 23% 21% 12% Salems kommun jan-dec 2015

65 NKI efter tidigare erfarenhet av någon annan kommuns service inom samma myndighetsområde Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Ja, från flera andra kommuner Ja, från en kommun Nej Totalt Andel svar % 19% 54% Andel svar % 19% 43% Andel svar SKL 22% 15% 63% Salems kommun jan-dec 2015

66 NKI efter tidigare kontakt i liknande ärende Hela kommunen Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Totalt Andel svar % 14%* 44% Andel svar % 16%* 37% Andel svar SKL 52% 14% 34% Salems kommun jan-dec 2015

67 Resultat - drivkraftsanalys Hela kommunen Alla målgrupper Tillgänglighet 1,75 Information 0,75 Bemötande 0,72 Kompetens 1,00 Rättssäkerhet 0,00 Effektivitet 2,16 NKI Det som påverkar NKI mest är Effektivitet, Tillgänglighet och Kompetens. En förbättring här skulle ge störst effekt på nöjdheten. Förklaringsgrad (R-square): 92% Salems kommun jan-dec 2015

68 Resultat - prioriteringsmatris Hela kommunen Alla målgrupper Betygsindex 71 Bevara Effektivitet Förbättra om möjligt Kommentar: Det som bör prioriteras först är Kompetens och därefter Tillgänglighet och Effektivitet. 63 Rättssäkerhet Tillgänglighet Bemötande Information Kompetens Lägre prioritet Prioritera 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Effektmått Kommunens medelindex och medeleffekt Salems kommun jan-dec 2015

69 Resultat - prioriteringsmatris Hela kommunen Alla målgrupper Kompetens Betygsindex Bevara vår kunskap om lagar och regler vår förmåga att förstå dina problem vår kunskap om ämnesområdet vår kunskap om företagens villkor och förutsättningar vår förmåga att ge råd och vägledning Förbättra om möjligt Kommentar: Det som bör prioriteras först är förmågan att ge råd och vägledning. Därefter kunskapen om företagens villkor och förutsättningar, samt förmågan att förstå problemen Lägre prioritet Prioritera 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Effektmått Kommunens medelindex och medeleffekt Salems kommun jan-dec 2015

70 Kundcitat Hela kommunen Alla målgrupper BRANDTILLSYN - bättre info på webben. SERVERINGSTILLSTÅND - avgifterna är för höga! MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSÄRENDEN - De kunde vara lite mer lyhörda men annars var det bra. Salems kommun jan-dec 2015

71 Sammanfattning och rekommendationer hela kommunen Salems kommun jan-dec 2015

72 Sammanfattning och rekommendationer Hela kommunen Alla målgrupper NKI för hela kommunen hamnar på 59, vilket är lågt. Högst NKI-betyg får Brandtillsyn (NKI 60), Miljö- och hälsoskyddsärenden (NKI 58). Övriga områden fick för få svar för att ta fram ett NKI-värde. Uppdelat på olika målgrupper får Företag NKI 59, vilket är lågt. Övriga får NKI 58, vilket är lågt. Salems kommun jan-dec 2015

73 Sammanfattning och rekommendationer Hela kommunen Alla målgrupper Drivkraftsanalysen visar tydliga resultat och prioriteringsåtgärder. Det som påverkar NKI mest är Effektivitet, Tillgänglighet och Kompetens. En förbättring här skulle ge störst effekt på nöjdheten. Det som bör prioriteras först är Kompetens och därefter Tillgänglighet och Effektivitet. Det som bör prioriteras först är förmågan att ge råd och vägledning. Därefter kunskapen om företagens villkor och förutsättningar, samt förmågan att förstå problemen. Salems kommun jan-dec 2015

74 Resultat Verksamhetsområden Salems kommun jan-dec 2015

75 Verksamhetsområden Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelser Miljö- och hälsoskyddstillsyn Serveringstillstånd Salems kommun jan-dec 2015

76 NKI Brandtillsyn Företag (Index) SKL 76 Antal svar 13 2* 2* 2* *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

77 Betygsindex per servicefaktor Brandtillsyn Företag Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet SKL Salems kommun jan-dec 2015

78 Nya målgrupper Brandtillsyn Alla målgrupper Tidigare års mätningar omfattade enbart Företag. Från och med 2014 års mätning kan även andra målgrupper ingå. Vid jämförande med tidigare års resultat bör man således ha i beaktande att årets mätning består av fler målgrupper. Andel inkomna svar 71,4% 28,6% Företag Övriga Målgrupperna är Företag eller Övriga I Företag ingår: - Företag eller representant för företag (inklusive jordbruk) I Övriga ingår: - Privatpersoner - Verksam inom offentlig sektor (inkl. kommunala och statliga bolag, kyrkor) - Företrädare för ideell förening (inkl. bostadsrättsföreningar och stiftelser) Salems kommun jan-dec 2015

79 NKI olika målgrupper Brandtillsyn Alla målgrupper (Index) Företag Övriga Man Kvinna Totalt Brand Totalt kommunen Antal svar * 5* 5* 2* 7 44 = 2014 = 2015 Antal svar * 10 6* 6* Inga svar om målgrupp har erhållits från SKL, därav inga jämförande siffror. Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015 *För få svar för att redovisas

80 NKI olika åldrar Brandtillsyn Alla målgrupper (Index) <24 år år år år år >65år Totalt Fördelning * -* -* -* -* -* = 2015 Frågan är ny för i år, inga jämförande siffror finns från tidigare år eller från SKL *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

81 NKI per månad och totalt Brandtillsyn Alla målgrupper (Index) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Brand 60 Antal svar 0* 0* 0* 2* 0* 0* 0* 0* 2* 2* 1* 0* 7 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

82 NKI per kvartal Brandtillsyn Alla målgrupper (Index) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Brand 60 Antal svar 0* 2* 2* 3* 7 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet. *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

83 Betygsindex per servicefaktor Brandtillsyn Alla målgrupper Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet Företag Övriga Totalt SKL Staplar där det saknas siffror hade för få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

84 Vad som påverkar NKI Brandtillsyn Alla målgrupper Tillgänglighet - Information - Bemötande - Kompetens - NKI För få svar för att göra drivkraftsanalyser inom Brandtillsyn. Rättssäkerhet - Effektivitet - Förklaringsgrad (R-square): - % Salems kommun jan-dec 2015

85 Kundcitat Brandtillsyn Alla målgrupper bättre info på webben. Mitt ärende kom bort och efter att jag väntat hela den långa väntetiden som var förvarnad fick jag reda på att ingenting var gjort. Dock var ni måna om att rädda situationen och med en väldigt förstående insatsledare från räddningstjänsten löste sig allt inom ok tid. Salems kommun jan-dec 2015

86 Sammanfattning och rekommendationer brandtillsyn Salems kommun jan-dec 2015

87 Sammanfattning och rekommendationer Brandtillsyn Alla målgrupper Det var för få svar inom Brandtillsyn för att få fram ett NKI-värde. Det var för få svar inom Brandtillsyn för att göra drivkraftsanalyser. Salems kommun jan-dec 2015

88 Verksamhetsområden Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelser Miljö- och hälsoskyddstillsyn Serveringstillstånd Salems kommun jan-dec 2015

89 NKI Bygglov Företag (Index) SKL 62 Antal svar 8* 5* 10 1* Salems kommun jan-dec 2015

90 Betygsindex per servicefaktor Bygglov Företag Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet SKL Staplar där det saknas siffror hade för få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

91 Nya målgrupper Bygglov Alla målgrupper Tidigare års mätningar omfattade enbart Företag. Från och med 2014 års mätning kan även andra målgrupper ingå. Vid jämförande med tidigare års resultat bör man således ha i beaktande att årets mätning består av fler målgrupper. Andel inkomna svar 100,0% Företag Övriga Målgrupperna är Företag eller Övriga I Företag ingår: - Företag eller representant för företag (inklusive jordbruk) I Övriga ingår: - Privatpersoner - Verksam inom offentlig sektor (inkl. kommunala och statliga bolag, kyrkor) - Företrädare för ideell förening (inkl. bostadsrättsföreningar och stiftelser) Salems kommun jan-dec 2015

92 NKI olika målgrupper Bygglov Alla målgrupper (Index) Företag Övriga Man Kvinna Totalt Bygg Totalt kommunen Antal svar * 0* 1* 0* 1* 44 = 2014 = 2015 Antal svar * Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet. Inga svar om målgrupp har erhållits från SKL, därav inga jämförande siffror. Salems kommun jan-dec 2015 *För få svar för att redovisas

93 NKI olika åldrar Bygglov Alla målgrupper (Index) <24 år år år år år >65år Totalt Fördelning * -* -* -* -* -* = 2015 Frågan är ny för i år, inga jämförande siffror finns från tidigare år eller från SKL *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

94 NKI per månad och totalt Bygglov Alla målgrupper (Index) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Bygg Antal svar 0* 0* 1* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 1* Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

95 NKI per kvartal Bygglov Alla målgrupper (Index) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Bygg Antal svar 1* 0* 0* 0* 1* Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

96 Betygsindex per servicefaktor Bygglov Alla målgrupper Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet Företag Övriga Totalt SKL Staplar där det saknas siffror hade för få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

97 Resultat - drivkraftsanalys Bygglov Alla målgrupper Tillgänglighet - Information - Bemötande - Kompetens - NKI För få svar för att göra drivkraftsanalyser inom Bygglov. Rättssäkerhet - Effektivitet - Förklaringsgrad (R-square): - % Salems kommun jan-dec 2015

98 Kundcitat Bygglov Alla målgrupper Inga öppna svar från Bygglov 2015 Salems kommun jan-dec 2015

99 Sammanfattning och rekommendationer bygglov Salems kommun jan-dec 2015

100 Sammanfattning och rekommendationer Bygglov Alla målgrupper Det var för få inkomna svar inom Bygglov för att få fram en NKI-siffra. Sålunda gick det heller inte att göra drivkraftsanalyser. Inkomna svar ingår dock i kommunens totala NKI. Salems kommun jan-dec 2015

101 Verksamhetsområden Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelser Miljö- och hälsoskyddstillsyn Serveringstillstånd Salems kommun jan-dec 2015

102 NKI Markupplåtelser Företag (Index) SKL 67 Antal svar 1* 0* 0* ** *För få svar för att redovisas **Inget underlag har inrapporterats Salems kommun jan-dec 2015

103 Betygsindex per servicefaktor Markupplåtelser Företag Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet SKL Staplar där det saknas siffror hade för få svar för att redovisas/fanns inget inrapporterat underlag Salems kommun jan-dec 2015

104 Sammanfattning och rekommendationer markupplåtelser Salems kommun jan-dec 2015

105 Sammanfattning och rekommendationer Markupplåtelser Alla målgrupper Kommunen har inte rapporterat in något underlag för Markupplåtelser. Salems kommun jan-dec 2015

106 Verksamhetsområden Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelser Miljö- och hälsoskyddstillsyn Serveringstillstånd Salems kommun jan-dec 2015

107 NKI Miljö- och hälsoskyddstillsyn Företag (Index) SKL Antal svar 19 4* Salems kommun jan-dec 2015

108 Betygsindex per servicefaktor Miljö- och hälsoskyddstillsyn Företag Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet SKL Salems kommun jan-dec 2015

109 Nya målgrupper Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper Tidigare års mätningar omfattade enbart Företag. Från och med 2014 års mätning kan även andra målgrupper ingå. Vid jämförande med tidigare års resultat bör man således ha i beaktande att årets mätning består av fler målgrupper. Andel inkomna svar 45,2% 54,8% Företag Övriga Målgrupperna är Företag eller Övriga I Företag ingår: - Företag eller representant för företag (inklusive jordbruk) I Övriga ingår: - Privatpersoner - Verksam inom offentlig sektor (inkl. kommunala och statliga bolag, kyrkor) - Företrädare för ideell förening (inkl. bostadsrättsföreningar och stiftelser) Salems kommun jan-dec 2015

110 NKI olika målgrupper Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper (Index) Företag Övriga Man Kvinna Totalt Miljö Totalt kommunen Antal svar Antal svar * 8 2* = 2014 = 2015 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet. Inga svar om målgrupp har erhållits från SKL, därav inga jämförande siffror. Salems kommun jan-dec 2015 *För få svar för att redovisas

111 NKI olika åldrar Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper (Index) <24 år år år år år >65år Totalt Fördelning %* 0%* 27%* 27%* 27%* 9%* = 2015 Frågan är ny för i år, inga jämförande siffror finns från tidigare år eller från SKL *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

112 NKI per månad och totalt Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper (Index) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Miljö 58 Antal svar 4* 7 1* 4* 4* 2* 5* 0* 4* 0* 0* 0* 31 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

113 NKI per kvartal Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper (Index) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Miljö Antal svar * 31 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

114 NKI uppdelat per delområde Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper = 2014 = 2015 = SKL (Index) Livsmedelskontroll Hälsoskydd Miljöskydd Totalt Miljö Antal svar * 0* 31 Antal svar * 0* 10 Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet Salems kommun jan-dec 2015

115 Betygsindex per servicefaktor Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet Företag Övriga Totalt SKL Salems kommun jan-dec 2015

116 Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper Betygsindex per servicefaktor per delområde Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet Livsmedelskontroll Hälsoskydd Miljöskydd Totalt SKL Salems kommun jan-dec 2015

117 Resultat - drivkraftsanalys Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper Tillgänglighet - Information - Bemötande - Kompetens - NKI För få svar för att göra drivkraftsanalyser inom Miljö- och hälsoskyddstillsyn. Rättssäkerhet - Effektivitet - Förklaringsgrad (R-square): - % Salems kommun jan-dec 2015

118 Kundcitat Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper Ta hänsyn till verksamheten vid kontrollerna. Kommer ni i lunchtid så kan det var stressigt för vi måste sköta verksamheten först och främst. Att man har till mål att hjälpa istället för stjälpa. T ex är lyhörd och ödmjuk inom ramen för uppdraget. svårt att få tag på rätt person! Mer kontroll av de som besöker skolor. Vill ej ha obehöriga i skolan inkl. inne i matsalen. Ge information till skolans anställda. Bra om det finns ex en kostchef, dvs nån som man kan kontakta gällande kosten i skolorna på gott och ont. De kunde vara lite mer lyhörda men annars var det bra. Salems kommun jan-dec 2015

119 Sammanfattning och rekommendationer Miljö- och hälsoskyddstillsyn Salems kommun jan-dec 2015

120 Sammanfattning och rekommendationer Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper NKI för Miljö- och hälsoskyddstillsyn hamnar på 58, vilket är högt. Högst betyg avseende servicefaktorer får Effektivitet (index 67) följt av Tillgänglighet (index 61). Därefter kommer Bemötande och Rättssäkerhet (som båda får index 59). Sist kommer Kompetens och Information(som båda får index 56). Inom delområdena hamnar NKI för Livsmedelskontroll på 58. Uppdelat på olika målgrupper får Företag NKI 57, vilket är lågt. Övriga får NKI 59, vilket också är lågt. Salems kommun jan-dec 2015

121 Sammanfattning och rekommendationer Miljö- och hälsoskyddstillsyn Alla målgrupper Det var för få svar inom Miljö- och hälsoskyddstillsyn för att göra drivkraftsanalyser. Salems kommun jan-dec 2015

122 Verksamhetsområden Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelser Miljö- och hälsoskyddstillsyn Serveringstillstånd Salems kommun jan-dec 2015

123 NKI Serveringstillstånd Företag (Index) SKL 73 Antal svar 8* 3* 3* 5* *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

124 Betygsindex per servicefaktor Serveringstillstånd Företag Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet SKL Staplar där det saknas siffror hade för få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

125 Nya målgrupper Serveringstillstånd Alla målgrupper Tidigare års mätningar omfattade enbart Företag. Från och med 2014 års mätning kan även andra målgrupper ingå. Vid jämförande med tidigare års resultat bör man således ha i beaktande att årets mätning består av fler målgrupper. Andel inkomna svar 100,0% Företag Övriga Målgrupperna är Företag eller Övriga I Företag ingår: - Företag eller representant för företag (inklusive jordbruk) I Övriga ingår: - Privatpersoner - Verksam inom offentlig sektor (inkl. kommunala och statliga bolag, kyrkor) - Företrädare för ideell förening (inkl. bostadsrättsföreningar och stiftelser) Salems kommun jan-dec 2015

126 NKI olika målgrupper Serveringstillstånd Alla målgrupper (Index) Företag Övriga Man Kvinna Totalt Servering Antal svar * 0* * Totalt kommunen = 2014 = 2015 Antal svar * 1* 3* 1* 4* 37 Inga svar om målgrupp har erhållits från SKL, därav inga jämförande siffror. *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

127 NKI olika åldrar Serveringstillstånd Alla målgrupper (Index) <24 år år år år år >65år Totalt Fördelning * -* -* -* -* -* = 2015 Frågan är ny för i år, inga jämförande siffror finns från tidigare år eller från SKL *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

128 NKI per månad och totalt Serveringstillstånd Alla målgrupper (Index) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Serv. Antal svar 0* 0* 4* 1* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 0* 5* Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet. *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

129 NKI per kvartal Serveringstillstånd Alla målgrupper (Index) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Servering Antal svar 4* 1* 0* 0* 5* Resultat med lågt antal svar bör tolkas med stor försiktighet *För få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

130 Betygsindex per servicefaktor Serveringstillstånd Alla målgrupper Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättsäkerhet Effektivitet Företag Övriga Totalt SKL Staplar där det saknas siffror hade för få svar för att redovisas Salems kommun jan-dec 2015

131 Vad som påverkar NKI Serveringstillstånd Alla målgrupper Tillgänglighet - Information - Bemötande - Kompetens - NKI För få svar för att göra drivkraftsanalyser inom Serveringstillstånd. Rättssäkerhet - Effektivitet - Förklaringsgrad (R-square): - % Salems kommun jan-dec 2015

132 Kundcitat Serveringstillstånd Alla målgrupper avgifterna är för höga! Salems kommun jan-dec 2015

133 Sammanfattning och rekommendationer serveringstillstånd Salems kommun jan-dec 2015

134 Sammanfattning och rekommendationer Serveringstillstånd Alla målgrupper Det var för få inkomna svar inom Serveringstillstånd för att få fram en NKI-siffra. Sålunda gick det heller inte att göra drivkraftsanalyser. Inkomna svar ingår dock i kommunens totala NKI. Salems kommun jan-dec 2015

135 Bakgrund och syfte Metod Resultat Bilagor Salems kommun jan-dec 2015

136 Enkät Salems kommun jan-dec 2015

137 Enkät NKI, HELHETEN Hur nöjd var du med förvaltningen i sin helhet? Hur väl uppfyllde förvaltningen dina förväntningar? Tänk dig en perfekt förvaltning. Hur nära ett sådant ideal kom förvaltningen? TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd var du med...möjligheten att komma i kontakt med rätt person (er) på telefon?...möjligheten att komma i kontakt med rätt person (er) på e-post? möjligheten att få träffa rätt person (er)?...möjligheten att direkt hämta blanketter och informationsmaterial på hemsidan?...möjligheten att använda e-tjänster för ditt ärende? Hur nöjd var du totalt sett med tillgängligheten? INFORMATION Hur nöjd var du med... hur vi informerade om de lagar och regler som gäller för ditt ärende?... hur vi informerade om processen och rutinerna för ditt ärende?... hur vi informerade om vad som förväntades av dig?... hur vi informerade om möjligheten att överklaga beslut?... vår skriftliga information (beslutsunderlag, blanketter, broschyrer m.m.)? informationen på vår webbplats? Hur nöjd var du totalt sett med informationen? BEMÖTANDE Hur nöjd var du med... vår attityd mot dig?... vårt engagemang i ditt ärende?... vårt sätt att kommunicera med dig?... den lyhördhet som vi visade? Hur nöjd var du totalt sett med bemötandet? Forts. KOMPETENS Hur nöjd var du med... vår kunskap om lagar och regler?... vår kunskap om ämnesområdet?... vår kunskap om företagens villkor och förutsättningar?... vår förmåga att förstå dina problem?... vår förmåga att ge råd och vägledning? Hur nöjd var du totalt sett med kompetensen? RÄTTSSÄKERHET Hur nöjd var du med... tydligheten i de lagar och regler som gäller för ditt ärende?... det sätt som vi motiverade våra ställningstaganden/beslut?... möjligheterna att framföra klagomål och lämna synpunkter? Hur nöjd var du totalt sett med rättssäkerheten? EFFEKTIVITET Hur nöjd var du med... tiden för handläggningen av ditt ärende?... förmågan att hålla överenskomna tidsramar?... rutinerna kring handläggningen av ditt ärende? Hur nöjd var du totalt sett med effektiviteten? ÖPPEN ALLMÄN FRÅGA Har du några övriga synpunkter på hur kommunens service till företag kan förbättras? Salems kommun jan-dec 2015

138 Undersökningen genomfördes av MIND Research Kontaktperson MIND Research Peter Annerbäck, , MIND Research Djupdalsvägen 7, Sollentuna TEL: Salems kommun jan-dec 2015

139

140

141 4 29 augusti 2016 Södertörnskommunernas synpunkter på RUFS 2050 Stockholms läns landsting har tagit fram ett samrådsförslag för nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Den regionala utvecklingsplanen ska vara regionens gemensamma kontrakt och peka ut riktningen för vår region. Utvecklingsplanen ligger till grund för såväl den fysiska planeringen som tillväxtarbetet i regionen. Samrådsförslaget utgår från den nuvarande planen, RUFS Med en föränderlig omvärld, ny kunskap och behov av större tydlighet, prioritering och kraftfullare genomförande innebär samrådsförslaget ändå en hel del förändringar. Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram det här gemensamma remissvaret för samrådsförslaget RUFS Kommunerna lämnar också egna kompletterande synpunkter. Södertörnskommunernas synpunkter i sammanfattning Södertörnskommunerna växer starkt med fler bostäder och medborgare, fler företag och fler jobb. Vi utvecklar långsiktigt fyra regionala stadskärnor i en sammanhållen regional struktur och spelar en viktig roll för huvudstadsregionens utveckling. Den regionala utvecklingsplanen har en viktig funktion genom att ge styrsignaler till offentliga organisationer och marknadssignaler till kommersiella aktörer. Många aktörer ska mobiliseras till gemensamma aktiva handlingar för att Stockholmsregionen ska klara utmaningarna inför framtiden. RUFS 2050 kan bli bättre. Utvecklingsplanens principiella upplägg med vision, utmaningar, långsiktiga mål, delmål och åtgärder är bra. Men de tjugotvå tidsatta delmålen är för många och måste matcha de övergripande målen bättre och mer begripligt. De tjugoåtta prioriterade åtgärderna är också för många, de behöver vara kopplade till delmålen och tydligt rikta sig till viktiga aktörer.

142 Utvecklingsplanen behöver få en tydligare inriktning på ekonomisk utveckling genom att avhjälpa begränsningarna på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om kompetensutvecklingen för flyktingar, strukturell diskriminering på arbetsmarknaden och skolgången för barn och unga. Regionen behöver en stark utveckling av alla regionala stadskärnor och deras nära omland. RUFS strukturbild från 2010 motsvarar fortfarande bäst Stockholmsregionens behov av en balanserad utveckling. Varje stadskärna har sina egna, unika drivkrafter för utveckling och bör växa utifrån dessa, stärkta av offentliga investeringar. Utvecklingsprogrammet behöver bli tydligare. Samrådsförslaget innehåller riktlinjer och förhållningssätt för resor och transporter, men den samlade bilden är oklar. Utvecklingsplanen måste innehålla en tydligare långsiktig trafikstrategi, för hela perioden fram till år Det gäller inte minst gods- och varutransporter. Södertörnskommunerna deltar gärna i det fortsatta arbetet med att utveckla RUFS 2050 till ett fungerande kontrakt om Stockholmsregionens utveckling. 2(9) Södertörnskommunerna bidrar kraftfullt till regionens utveckling Södertörns tillväxt bygger på en gemensam vision Södertörnskommunerna har ett mångårigt samarbete om regionala utvecklingsfrågor och har också fördjupat det genom Södertörns utvecklingsprogram. Grunden är den gemensamma visionen Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm- Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling. Södertörnskommunerna planerar och arbetar sedan lång tid i linje med den regionala utvecklingsplaneringen. En viktig del är utveckling och utbyggnad av de fyra regionala stadskärnorna Södertälje, Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen och Haninge stad. Utbyggnaden av de regionala stadskärnorna stärker möjligheterna till en sammanhållen och hållbar region. Med ett ökat utbud av bostäder, arbetsplatser och utbildning i de fyra stadskärnorna ökar möjligheterna till en integrerad bostads- och arbetsmarknad. Utrymme och möjligheter skapas då också för de funktioner som bör finnas i den centrala delen av huvudstaden. En sådan utveckling stärker hela regionens konkurrenskraft. Tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att binda ihop regionen och nå de regionala stadskärnorna. Flera målpunkter och tvärförbindelser i regionen skapar ett robustare transportsystem som bättre tål störningar. Med utvecklade regionala stadskärnor på Södertörn blir trafikströmmarna i regionen bättre fördelade och kapaciteten i transportsystemet blir bättre utnyttjad. De faktiska restiderna kan minska och tillgängligheten till viktiga

143 målpunkter blir bättre. Den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna knyts samman med attraktiv spårtrafik. I avvaktan på det bör stombusstrafik skapas mellan kärnorna. Att utveckla och stärka de regionala stadskärnorna med bostäder, arbetsplatser, utbildning, service och annat utbud - tillsammans med utbyggnad av infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik och vägtrafik är långsiktiga processer som kräver uthållighet och samarbete kring en gemensam vision. Södertörn växer starkt med fler bostäder, fler företag och fler jobb 3(9) Södertörn växer kraftfullt i linje med den gemensamma visionen för regionen. Södertörnskommunerna har för närvarande en hög befolkningstillväxt. Om Södertörn vore ett eget län skulle vi vara det fjärde största länet i Sverige och även ha haft den fjärde största befolkningstillväxten Genom att RUFS statistik bygger på äldre siffror framgår inte den snabba utvecklingen som kan liknas vid ett trendbrott. Statistiken i RUFS behöver därför uppdateras. Risk finns annars för att slutsatser och förslag baseras på en verklighet som redan är passerad. Med drygt invånare är Södertörnskommunerna viktiga aktörer för att förverkliga ambitioner och viljeinriktningar i den regionala utvecklingsplaneringen. Bostadsbyggandet är för närvarande högt och Södertörnskommunernas uttalade ambition är att skapa förutsättningar för minst bostäder till Förutsättningarna är goda för ett ökat bostadsbyggande på Södertörn både på kort och lång sikt men det kräver fullföljda insatser för förbättrad tillgänglighet och framkomlighet både mellan de regionala stadskärnorna och in till regioncentrum. Södertörn har nu en snabbare företagstillväxt än Stockholms län i sin helhet. Antalet företag och antalet anställda på Södertörn växer också snabbare och mer än vart tredje företag på Södertörn är en snabbväxare. Stockholm Syd fortsätter att utvecklas kraftfullt med 40 nya företag lokaliserade till området i Nykvarn/Södertälje. Beslutet om utbyggnaden av Norviks hamn kommer också att ha en positiv inverkan på aktiviteten på Södertörn. Södertörnskommunernas uttalade ambition är att skapa förutsättningar för minst nya arbetstillfällen till Med ett ökat företagande och fler arbetsplatser på Södertörn ökar möjligheten till sammanhållning och social hållbarhet i regionen med ett större utbud av arbetsplatser och kompetens. Liksom för bostäder kräver ett ökat företagande och fler arbetsplatser en förbättrad tillgänglighet och framkomlighet till olika målpunkter i regionen. Södertörn utvecklar långsiktigt fyra stadskärnor i en sammanhållen regional struktur

144 4(9) Södertörnskommunerna arbetar sedan länge med att utveckla de fyra regionala stadskärnorna Södertälje, Kungens Kurva - Skärholmen, Flemingsberg och Haninge stad. I Södertälje finns de globala företagen AstraZeneca och Scania, som båda satsar långsiktigt på verksamheterna i Södertälje. Södertälje Science Park är en utvecklingsarena för forskning, innovation och utbildning där KTH också utökar antalet utbildningar. Efterfrågan på bostäder är stark och inriktningen är att ge plats för nya bostäder. Öppnandet av Citybanan i slutet av 2017 stärker förutsättningarna för pendeltågstrafiken i närtid. Logistikcentret Stockholm syd i Södertälje och Nykvarn, infrastrukturutbyggnaden av farleden till Södertälje, Södertälje kanal och sluss samt inte minst Ostlänken bidrar till att stärka Södertäljes konkurrenskraft som regional stadskärna, Kungens kurva Skärholmen är Sveriges största handelsområde och innehåller också ett av regionens stora detaljhandelscentrum. I Kungens kurva sker nu en omfattande förnyelse och kraftig expansion av handeln, där inte minst IKEA investerar i ett nytt modernt varuhus. I både Skärholmen och Kungens kurva pågår bostadsutveckling. Förbifarten, Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg Syd och den upprustade röda tunnelbanelinjen ger stadskärnan ny utvecklingskraft. I Flemingsberg finns ett tvärvetenskapligt starkt växande campus med snart fem akademier, studenter, universitetssjukhus och världsledande forskning. Här finns också ett växande rättscentrum kring Södertörns tingsrätt och basen för polisområde Stockholm syd. Investeringarna är omfattande i området både för näringsliv och offentliga verksamheter, men också i bostadsbyggande. I den regionala stadskärnan är planeringen inriktad på nya bostäder och just nu pågår utbyggnad av av dessa. Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd, nytt resecentrum, förbättring av väg 226, bättre framkomlighet för stombuss stärker den regionala stadskärnans utveckling. I Haninge stad utvecklar sju fastighetsägare stadskärnan tillsammans med kommunen. Inriktningen är att förtäta stadsmiljön med 7000 nya bostäder på kortare sikt och bostäder på längre sikt och med mer verksamheter och service. Pendeltågstrafiken efter att Citybanan har öppnat och ny pendeltågsstation i Vega stärker utvecklingen. Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm bidrar till att stärka Haninge som regional stadskärna. Förutsättningar för att de regionala stadskärnorna ska kunna utvecklas som ett attraktivt alternativ till centrala Stockholm är att tillgänglighet och framkomlighet mellan de fyra stadskärnorna förbättras liksom till övriga viktiga målpunkter i regionen. Övergripande synpunkter på förslaget till RUFS 2050

145 5(9) Södertörnskommunerna konstaterade vid aktualitetsprövningen av RUFS 2010 att planen anger en tydlig inriktning för Stockholmsregionens utveckling men att det är uppenbart att viktiga aktörer initierar utvecklingsarbeten som inte självklart tar sin utgångspunkt i RUFS strategier. Problemet riskerar att bli än mer accentuerat än när det förra remissvaret skrevs. Kraftig befolkningsökning, bostadsbrist och ökat tryck på välfärdstjänsterna kommer pressa allt fler aktörer mot mer kortsiktiga insatser samtidigt som behovet av samordnade ageranden egentligen ökar. Vi återkommer i yttrandet till behovet av RUFS som ett gemensamt regionalt utvecklingskontrakt. Mål, delmål och åtgärder principiellt bra men behöver förbättras Den första delen av RUFS 2050 ger övergripande inriktningar och är mer utvecklad än tidigare utvecklingsplaner. Den andra delen är inriktad på vad som kallas planens genomförande. En vision "Europas mest attraktiva storstadsregion Sex utmaningar inför framtiden Fyra långsiktiga mål med sikte på 2050 Tjugotvå mätbara delmål med sikte på 2030 Tjugoåtta prioriterade åtgärder Det principiella upplägget är bra. Det skulle kunna beskrivas ännu tydligare som en vision att nå, ett dagsläge (utmaningarna) och vägarna fram till visionen uttryckta i tre tidsperspektiv. Det är positivt att de övergripande målen i princip ligger fast och att de justeringar som gjorts av de övergripande målen ger en förstärkning av sammanhängande inriktningar. Att till exempel målet om en tillgänglig region kopplas med god livsmiljö signalerar sambandet och behovet av avvägning mellan bebyggelse-, transport- och grönstrukturerna. Delmålen är ett nytt inslag och innebär en form av förtydligande genom att vara mätbara och tidsatta. Men det är oklart vad konsekvenserna blir. Eller annorlunda uttryckt - hur väl de både som enstaka mål och tillsammans matchar sin teoretiska "överbyggnad". Södertörnskommunera har tidigare konstaterat att Stockholms arbetsmarknad har en mängd begränsningar, bl a svag integration/exkludering av invandrare, unga kommer för sent ut på arbetsmarknaden, invandrare kommer inte in på arbetsmarknaden. Därför behöver RUFS innehålla en tydligare inriktning för regionens kompetensförsörjning, där kompetensutveckling för flyktingar, strukturell diskriminering på arbetsmarknaden och skolgången för barn och unga har regional betydelse. I det fortsatta arbetet med planen efter samrådet behöver detta bli mer genomarbetat. Södertörnskommunerna deltar gärna i ett sådant utvecklingsarbete.

146 6(9) De prioriterade åtgärderna ersätter i princip åtagandena i RUFS Åtgärderna är relativt konkret formulerade men det saknas en tydlig koppling till hur de bidrar till att uppfylla delmålen. Åtgärderna saknar också adressat. Många kommuner har under åren efterfrågat mer fokus på hur den regionala utvecklingsplanen ska omsättas i aktiva handlingar för att nå målbilden. Det behövs ett tydligare "kontrakt" mellan regionens aktörer både om mål för medellång och lång sikt men framför allt om de allra viktigaste insatserna på kort sikt. Det innebär färre åtgärder. De prioriterade åtgärderna behöver också bli tydligare för att kunna uppfattas som just åtgärder - det vill säga ge uttryck för vilka aktörer som gör vad och hur det ska gå till under angiven tidsperiod. De prioriterade åtgärderna behöver bearbetas och förankras hos regionens aktörer i det fortsatta arbetet med planen. Kopplingen till delmålen i den övergripande inriktningen behöver vara tydlig. För att kunna utgöra ett begripligt "regionalt kontrakt" behöver hela andra delen i RUFS 2050 ha en tydligare koppling till den övergripande inriktningen i första delen. Det behöver också bli tydligt i den här planeringsomgången att RUFS anger den övergripande inriktningen för RUP (Regionalt utvecklingsprogram). Den rumsliga strukturen håll i och håll ut För drygt två år sedan uttryckte många av regionens kommuner att RUFS 2010 i huvudsak var aktuell Södertörnskommunerna framhöll att flerkärnigheten med åtta regionala stadskärnor skulle ligga fast, för att det inte ska råda någon tvekan om regionens samlade vilja. Vi noterar nu att den grundläggande strukturen finns kvar men att det finns två förslag till snubblande lika strukturer. Detta riskerar att skapa osäkerhet för andra aktörer om regionens intentioner. Södertörnskommunerna anser att den strukturbild som RUFS 2010 innehåller fortfarande bäst motsvarar Stockholmsregionens behov av en balanserad utveckling. Regionen behöver en stark utveckling av alla regionala stadskärnor och deras nära omland. Varje stadskärna har sina egna, unika drivkrafter för utveckling och bör växa utifrån dessa. Drivkrafterna kan förstärkas av offentliga investeringar, där framför allt kopplingarna till trafiksystemet har stor betydelse. Samrådsförslaget redovisar också olika bedömda konsekvenser av de två strukturbilderna A och B, bland annat för markanvändning för bebyggelse. Med utgångspunkt i Södertörnskommunernas översiktsplaner ser vi inte den skillnad i markbehov som samrådsförslaget redovisar för de två strukturbilderna. Stockholmsregionen behöver fortsätta att utveckla sin nya flerkärniga struktur inte bara i utvecklingsplaner utan också i verkligheten. Det kräver en långsiktig plan men också tålmodighet och uthållighet för att nå genomslag i strategier som berör många aktörer. Vi ser att ett sådant genomslag nu sker med både ökat bostadsbyggande och annan utveckling i de regionala

147 7(9) stadskärnorna och i regionens yttre, inre och centrala delar. Visioner, mål och strategier i två generationer av regionala utvecklingsplaner (RUFS 2001, RUFS 2010) börjar nu fungera som styrsignaler för offentliga organisationer och som marknadssignaler för kommersiella aktörer. Vi vill se uthållighet för samma regionala utveckling också i RUFS Tillgängligheten till och mellan de regionala stadskärnorna Södertälje, Kungens kurva Skärholmen, Flemingsberg, och Haninge stad är i dagsläget otillräcklig, vilket gör att deras möjligheter att utvecklas som attraktiva alternativ till centrala Stockholm inte är så goda som de annars skulle kunna vara. Kommunikationerna mellan de tre stora kommunikationsstråken i södra Stockholmsregionen är bristfälliga för gång-, cykel- och kollektivtrafik, gods och personbilar. Vägnätet är hårt belastat och trafiksäkerheten är låg. Vi vill se en tydligare trafikstrategi i RUFS 2050 Södertörnskommunerna har en mycket lång historia av samarbete kring utveckling av infrastrukturen. Vi har sedan länge en gemensam syn på vilka brister som behöver åtgärdas i transportinfrastrukturen och i utnyttjandet av den. Vi arbetar också enträget tillsammans för att varje objekt också ska bli genomfört: Spårutbyggnader Utbyggnad av Spårväg syd Dubbelspår Tungelsta- Hemfosa- Nynäshamn Ökad kapacitet på Svealandsbanan Genomförande av Ostlänken Utbyggnad av de regionala cykelstråken Förstärkt vägkapacitet Tvärförbindelse Södertörn Förbättringar på E4/E20 vid trafikplats Hallunda samt genom Södertälje Förbättringar av väg 226 Vårsta-Tumba-Huddinge-Stockholm Förbättringar på riksväg 57 Gnesta-E4 och Förbifart Järna Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 225 Kollektivtrafik Högklassig bussförbindelse öst-västlig riktning (stombuss på E4/20) Snabba kollektiva förbindelser på Förbifart Stockholm Attraktiva resecentra i alla regionala stadskärnor Högklassig bussförbindelse nord-sydlig riktning Regionpendel Många av våra prioriterade satsningar är på väg att genomföras eller ingår i utbyggnadsförberedande planering. Södertörnskommunerna anser att fullföljandet av dessa satsningar som sedan länge ingått i den regionala

148 8(9) planeringen behöver vara säkerställda innan fler nya satsningar och utbyggnadspaket sätts i verket i regionen. Samrådsförslaget pekar på problemet med regionens uppdelade arbetsmarknad och på betydelsen av att kollektivtrafiken byggs ut för att hantera situationen. Samtidigt finns inga inriktningar för transportsystemet som ser ut att balansera utvecklingen, snarare tvärtom. Samrådsförslaget innehåller riktlinjer och förhållningssätt för transportsystemet, för klimatpåverkan, för bebyggelsestruktur. Trafikfrågorna berörs på flera ställen i samrådsmaterialet, men det är svårt att få en samlad bild. Vi saknar också realistiska förhållningssätt och åtgärder för regionens gods- och varutransporter. Det gäller särskilt för den längre sikten Södertörnskommunerna vill se en tydligare långsiktig trafikstrategi i den slutliga RUFS RUFS 2050 behövs som regionens gemensamma kontrakt RUFS är en utvecklingsplan, som ska ange en inriktning för kommande beslut. Den är i strikt mening ingen genomförandeplan, men ska fungera så att gemensamma viljeinriktningar omsätts i aktiva och finansierade handlingar. Därför är det bra att kalla RUFS för ett gemensamt kontrakt - men avgörande är hur aktörerna lever upp till det gemensamma kontraktet. Södertörnskommunerna anser att varken processen eller förslaget till RUFS 2050, som beskrivs som ett gemensamt kontrakt, med automatik kommer att medföra färre kontraktsbrott än vad som gällt med RUFS Södertörnskommunerna konstaterade i aktualitetsprövningen att det regionala planeringsarbetet behöver inriktas på att mobilisera regionens aktörer för ett än mer kraftfullt samarbete kring den gemensamma inriktningen och finansiering av denna. Det är bra att landstingets eget ansvar har lyfts upp som en viktig pusselbit i genomförandet. Om kontraktet på ett ännu tydligare sätt ska kunna upprätthållas behöver landstingets egna verksamheter på ett tydligare sätt kopplas till den fortsatta processen. Särskilt angeläget är detta om eller när landstinget blir huvudman för regional tillväxt och utveckling. Södertörnskommunerna vill se en tydlighet om - hur landstinget avser att arbeta med genomförandet inom sin egen nuvarande organisation - hur landstinget avser att arbeta med genomförandet inom organisationen, om/när landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret från staten - hur landstinget avser att, tillsammans med kommunerna, arbeta för att andra instanser som trafikverket, universitet och högskolor med flera lägger RUFS till grund för sin verksamhetsutveckling och sina lokaliseringsbeslut

149 9(9) Samtidigt är det viktigt att RUFS inte uppfattas som ett kontrakt enbart mellan landstinget och kommunerna. Förväntningarna på statens medverkan i frågor om infrastruktur, högre utbildning mm, kan inte uttryckas nog tydligt. RUFS 2050 bör framhålla även statens roll som part i kontraktet. Statens betydelse som part i ett utvecklingskontrakt belyses inte minst av behovet av strukturförändringar för bostadsmarknaden. Det råder politisk enighet om behovet av ökat bostadsbyggande. Hindren för detta finns på olika håll, men statens roll som part i ett kontrakt måste vara att ta initiativ för att förstärka bostadsmarknadens funktion, regelförenklingar och ett mer rationellt överprövningssystem. Södertörnskommunerna pekade i aktualitetsprövningen på behovet av en mer rullande regional planering för att inriktning och struktur ska bli stabila och uthålliga. I RUFS 2050 är det inte mer tydligt än tidigare hur den fortsatta processen för aktiva gemensamma handlingar som leder till ett förverkligande ska gå till. Det framgår, vilket är bra, att förverkligandet vilar på många olika aktörer och processer där handlingsprogram kan bli aktuella även framöver. Processerna för att förverkliga RUFS intentioner är synnerligen väsentliga. Det krävs ett ständigt pågående förankrings- och mobiliseringsarbete för att inte tappa mål och struktur ur sikte, det vill säga en ständig kommunikation kring planen. För Södertörnskommunerna: Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Anna Ljungdéll Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge

150 10(9) Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka

151 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050 SAMRÅDSFÖRSLAG APRIL SEPTEMBER 2016 Kortversion Europas mest attraktiva storstadsregion

152 2 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

153 Stockholmsregionens gemensamma kontrakt Den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050 ska bli en plan för hur Stockholms regionen ska utvecklas under de närmaste 35 åren. RUFS 2050 ska peka ut riktningen för Stockholms regionen och fungera som regionens gemensamma kontrakt. Stockholms läns landsting har i uppdrag att regionplanera i Stockholms län och ansvarar också för att ta fram en regional utvecklingsplan som ska ligga till grund för landstingets och kommunernas långsiktiga utvecklingsarbete, mellan kommunalt samarbete, statliga infrastrukturplaner och regionens tillväxtarbete. Nu finns ett samrådsförslag framme som underlag för dialog om regionens gemensamma frågor. Under samrådsperioden är kommuner, företag, intresseorganisationer, universitet och hög skolor, myndigheter och andra aktörer välkomna att bidra med sina synpunkter och kunskaper. Under samrådet kommer nya uppgifter och idéer att komma fram, en del tas bort, förslag kommer att preciseras och ansvar tydliggöras. Samrådsförslag RUFS 2050 utgår ifrån den nu gällande regionala utvecklingsplanen, RUFS Vissa delar har uppdaterats och ändrat riktning nytt har tillkommit men visionen är densamma: Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Samrådsförslaget beskriver Stockholmsregionens förhållanden och utmaningar, och vilka trender som påverkar framåt. I ett 2050-perspektiv kommer regionen att växa med mer än en miljon nya invånare och bebyggelse, infrastruktur och arbetsplatser ska ut vecklas samtidigt som regionen ska bli långsiktigt hållbar att leva i. Den regionala utvecklingsplanen har en unik roll i att se till det långsiktiga perspektivet och göra avvägningar mellan olika framtida behov för att hantera regionens utmaningar. I samrådsförslaget för RUFS 2050 finns två rumsliga exempel på hur regionen kan utvecklas som bygger på olika fördelning av bebyggelse och trafikinvesteringar. Även olika nivåer för befolkningsökning, eko nomisk utveckling och innovationstakt för teknikoch energilösningar spelar roll för vilken rumslig utveckling regionen kan och bör få. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 3

154 Som en del av arbetet med samrådsförslag RUFS 2050 har en samlad konsekvensbedömning gjorts av de förslag som arbetats fram. Konsekvensbedömningen har skett löpande vilket innebär att hänsyn till konsekvenser för invånare och miljö har tagits under arbetets gång. En samlad konsekvensbeskrivning är en bilaga till samrådsförslaget. Efter samrådet kommer alla synpunkter som kommer fram att sammanställas i en samrådsredogörelse som ska ligga till grund för ett utställningsförslag till RUFS Planen kommer att ställas ut hösten Ett slutligt förslag till RUFS 2050 ska ligga för beslut hos landstingsfullmäktige under Figur 1. Planprocessen i enlighet med plan- och bygglagen, PBL. RUFS 2010 Aktualitetsarbete 2013 Program 2015 Samråd 2016 Utställning 2017 RUFS 2050 Antagen plan 2018 Stockholmsregionen samspelar lokalt, regionalt och nationellt I Stockholmsregionen bor idag mer än 2,2 miljoner människor. År 2050 kommer det att vara omkring 3,3 miljoner invånare som bor i länet. Stockholms län har 26 kommuner med många gemensamma funktioner som arbetsmarknad, bostadsmarknad och infrastruktur. Den regionala utvecklingsplaneringen fyller därför en stor roll för att se till övergripande och långsiktiga frågor som för enskilda kommuner är svåra att hantera. Den funktionella arbetsmarknads- och bostadsregionen är dessutom mycket större än länet och sträcker sig både norrut, västerut och söderut och vidare till hela östra Mellansverige. Stockholmsregionens funktion som nationellt centrum för beslutsfattande inom politik och med många huvudkontor i näringslivet gör den även till en funktionell arbetsmarknad- och besöksregion för hela landet. 4 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

155 Sex utmaningar för Stockholmsregionen Stockholmsregionen står inför stora framtida utmaningar, både på kortare och längre sikt. Sex utmaningar pekas ut i samrådsförslaget RUFS De är utgångspunkt för de prioriteringar som ska göras under de kommande åren. Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa. Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande. Att öka tryggheten i regionen samtidigt som världen upplevs som osäker. Att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt. Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa. Att ha en fortsatt öppen region och samtidigt stärka inkluderingen. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 5

156 Att leva i Stockholmsregionen Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen har ett långt tidsperspektiv. Planeringen måste därför beakta konsekvenserna av olika ställningstagande inte bara för dagens befolkning utan även för kommande generationer. Samrådsförslag RUFS 2050 har flera tids perspektiv för att både möjliggöra ett tydligt genom förande och ha de långsiktiga målen i fokus. Ett kort som gäller för planens giltighetstid , ett medellångt som sträcker sig fram till 2030 och planens horisontår som är Ytterligare ett tidsperspektiv utgörs av det som kan tänkas hända bortom Oavsett om perspektivet är kort eller långt, så handlar den regionala utvecklingsplaneringen om att skapa bästa förutsättningar för att leva i Stockholmsregionen. Regionen ska upplevas som attraktiv av de människor som bor, arbetar och vistas här. Det innebär att regionen måste vara långsiktigt hållbar och attraktiv över tid. Men attraktivitet handlar också om regionens relation till omvärlden, hur Stockholmsregionen kan bidra till att skapa goda förutsättningar även utanför regionens gränser. De övergripande målen fram till 2050 är: En tillgänglig region med god livsmiljö En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region En ledande tillväxt- och kunskapsregion En resurseffektiv och resilient region Figur 2. Målstrukturen i förhållande till tidsperspektiven i RUFS 2050 Vision: Europas mest attraktiva storstadsregion Övergripande mål Delmål Prioriterade åtgärder RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

157 Uppföljningsbara delmål För att nå de övergripande målen pekar samrådsförlaget ut delmål med konkreta målnivåer som ska uppnås till år En tillgänglig region med god livsmiljö Minst och upp till bostäder ska färdigställas varje år fram till 2030 Minst hälften av regionens invånare ska nå minst 55 procent av länets arbetsmarknad inom 45 minuter med kollektivtrafik Cykelandelen ska öka till 20 procent av samtliga resor i enlighet med Regional cykelplan för Stockholms län Kollektivtrafikandelen ska öka med 5 procentenheter jämfört med idag Minst 70 procent av nya bostäder ska tillkomma inom gångavstånd till kollektivtrafikens stomnät Samtliga invånare, företagare och offentlig sektor ska ha tillgång till fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter Hälften av regionens invånare ska ha högst 1000 meter till tätortsnära natur i grön kil En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region Alla pojkar och flickor ska nå behörighet till gymnasieskolan Förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda, exklusive födda i Norden, i åldersintervallen år ska överstiga 75 procent för både kvinnor och män Kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete Könsfördelningen bland högre myndighetspersoner och politiker samt chefsyrken ska vara mellan kvinnor och män, och en jämlik representation ska eftersträvas En ledande tillväxt- och kunskapsregion Minst 90 procent ska nå gymnasieexamen med avgångsbetyg, åk 3 nationella program enligt GY11 Förvärvsfrekvensen hos befolkningen i åldersintervallet år ska vara väl över 80 procent för både kvinnor och män Andelen sysselsatta med högre utbildning respektive sysselsatta inom kunskapsintensiva yrken ska vara minst 55 procent för både kvinnor och män FoU-investeringar som andel av BRP ska totalt överstiga 4,5 procent BRP per sysselsatt ska vara i topp 5 inom EU En resurseffektiv och resilient region De direkta utsläppen av växthusgaser ska vara mindre än 2,3 ton per invånare Utsläppen av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv ska halveras Den totala energianvändningen i Stockholmsregionen ska uppgå till högst 40 TWh Andelen förnybar energi ska vara minst 75 procent Hushållsavfallet ska ha minskat till högst 400 kg per person och år och minst 40 procent ska material återvinnas De genomsnittliga resorna per person och dygn med bil ska vara högst 6,5 kilometer RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 7

158 Prioriterade åtgärder Det här ska vi göra under perioden Knyt ihop regionen och bygg tätt, varierat och kollektivtrafiknära Stärk konkurrenskraften med smart, grön och inkluderande tillväxt Säkra värden genom att leva klimatsmart, värna naturresurser och utveckla effektiva system 8 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

159 Knyt ihop regionen och bygg tätt, varierat och kollektivtrafiknära Att förtäta och sammankoppla regionens områden med verksamheter, bostäder och service ger möjlighet till att bryta barriärer, skapa tillgängliga och attraktiva boendemiljöer, förbättra kollektivtrafiken och skapa energieffektiva lösningar som ökar tillgängligheten, människors möjlighet att mötas och ökar invånarnas välbefinnande. Förslag till prioriterade åtgärder för att åstadkomma detta: Bygg ut bostäder i enlighet med det regionala behovet samt prioriteringarna i Stockholmsförhandlingen 2013 och samverka så att Sverigeförhandlingen samspelar med RUFS Bygg ut transportinfrastrukturen i enlighet med priori teringarna i Stockholmsförhandlingen 2013 och samverka för att Sverigeförhandlingen samt Regional länsplan för Stockholms län och nationell plan samspelar med RUFS Utveckla stadsstrukturen i östra Mellansverige med spårtrafiken som grund i enlighet med överenskomna prioriteringar inom ÖMS-samarbetet och En bättre sits, EBS. Bygg ut cykelvägnätet i enlighet med Regional cykelplan Utveckla nya finansieringslösningar för kollektivtrafiken med avseende på både investering och drift. Förstärk och utveckla de regionala stadskärnorna med mer kollektivtrafik, bostäder, arbetsplatser, lokalisering av hälso- och sjukvård, kultur och andra samhällsfunktioner. Och ta fram strategier för hur de regionala stadskärnorna bättre ska kopplas ihop. Ta fram strategier och förhållningssätt för hur den fysiska planeringen ska förbättra stadsmässiga kvaliteter och skapa attraktiva stadsmiljöer. Identifiera hur den fysiska planeringen kan skapa bättre förutsättningar för social sammanhållning i regionen och medverka till ett jämställt samhälle. Ta fram strategier för och förhållningssätt till landsbygdens olika karaktärsområden. Genomför samlade konsekvensbedömningar för strategiska bygg- och infrastrukturprojekt i regionen för att ge en bättre bild av samspelet mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser och synergier. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 9

160 Säkra värden genom att leva klimatsmart, värna naturresurser och utveckla effektiva system Att utveckla effektiva tekniska system och transportsystem, ta hand om och utveckla värdefulla naturoch kulturmiljöer och bygga upp ett samhälle som använder natur- och samhällsresurser på ett sätt som inte förstör dem, gör det möjligt att ta tillvara på och utveckla de tillgångar som regionen har utan orimliga investeringar och framtida kostnader. Förslag till prioriterade åtgärder för att åstadkomma detta: Identifiera och utför nödvändiga klimatanpassningar i bebyggelse, infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner så de klarar förväntade klimatförändringar, exempelvis översvämningar och bräddning vid kraftiga regn. Bedöm regionens framtida energibehov och analysera var i regionen stora kraftvärmeanläggningar för biobränslen bör lokaliseras för största regionala nytta. Bedöm även vilka behov av andra tekniska anläggningar som krävs som en följd av regionens växande befolkning. Komplettera storskaliga energisystem med småskaliga lösningar som baseras på förnybar energi i kombination med smarta elnät. Använd ny teknik och ny kunskap för att bygga upp hållbara system för energi såväl som vatten- och avlopp, avfallshantering och andra försörjningssystem. Underhåll och genomför åtgärder för att nyttja befintliga spår- och vägsystem mer effektivt. Samförlägg annan infrastruktur i samband med ny- och ombyggnation av spår- och vägsystem, om det finns behov av detta. Utveckla fler biogassatsningar i länet, öka insamlingen av organiskt hushållsavfall samt minska avfallsmängderna genom ökad materialåtervinning. Klargör och peka ut de regionala behoven på mark för logistikområden och depåer samt konkretisera alternativ för bränsletransporter och transporter av farligt gods. Etablera mellankommunal samverkan för att stärka de tio gröna kilarna och deras bidrag till regionens ekosystemtjänster. Minska läckaget av näringsämnen till Mälaren och Östersjön för att uppnå god ekologisk och kemisk status i regionens alla vattentillgångar i enlighet med miljökvalitetsnormerna. 10 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

161 Stärk konkurrenskraften med smart, grön och inkluderande tillväxt Offentlig sektor, akademi och näringsliv behöver arbeta mer tillsammans för att understödja ett dynamiskt och interkulturellt näringslivsklimat, som tillvaratar kompetens, utvecklar klimat- och energi smarta lösningar och innovationer. Förslag till prioriterade åtgärder för att åstadkomma detta: Arbeta för en ökad bostadsvariation, genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer, för att stärka den sociala sammanhållningen. Bygg ut den digitala infrastrukturen, fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter till samtliga invånare, företagare och offentlig sektor. Verka för att Stockholmsregionen får fler internationella flygförbindelser till strategiskt viktiga destinationer och flygnav, samt verka för att behålla och attrahera fler huvudkontor till regionen. Öka insatserna för språkutbildning och validering för utlandsfödda samt vidga normen hos arbetsgivare för att bättre tillvarata alla invånares kompetens. Underlätta matchningen på arbetsmarknaden för att stärka regionens konkurrenskraft. Öka kvaliteten och genomströmningen i regionens grundskole- och gymnasieutbildning samt stimulera till könsneutrala studieval. Öka antalet högskoleplatser och forskningsmedel så att regionen blir en världsledande forskning s region. Öka användningen av offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för innovation och hållbar utveckling. Stöd de små- och medelstora företagens internationalisering. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 11

162 Att bo Att ha någonstans att bo är ett av människans mest grundläggande behov, men i Stockholmsregionen är svårigheten att få tag på en bostad idag stor, särskilt för dem som inte redan är inne på bostadsmarknaden. I takt med att vi blir allt fler invånare växer också behoven. Samrådsförslaget pekar på behovet av att bygga fler bostäder genom att förtäta i regionens kollektivtrafiknära lägen och att bostadsbyggandet behöver ta fart i de regionala stadskärnorna, så att de kan utvecklas till attraktiva och täta stadsmiljöer. På landsbygden och i skärgården, behöver nybyggande koncentreras till redan existerande noder och tyngdpunkter, för att skapa underlag för service och kommunikationer. Vid nybyggnation ska hänsyn tas till läge och kommunikationer så att god tillgänglighet uppnås och det blir möjligt att leva ett vardagsliv och röra sig till fots, med cykel och kollektivtrafik. Bostäderna ska vara av god kvalitet, klimatsmarta, energisnåla och det behöver finnas bostäder som är Regionala stadskärnor Stockholmsregionen är idag starkt enkärnig och behöver bli mer flerkärnig. Utvecklingen i de yttre regionala stadskärnorna ska motverka att bebyggelsen och verksamheterna sprids ut. Vid knutpunkter i trafiksystemet bör marken utnyttjas mer intensivt. Det främjar stadskvaliteter, stadsliv och mötesplatser. I samrådsförslaget pekas åtta yttre regionala stadskärnor ut: Arlanda Märsta, Barkarby Jakobsberg, Flemingsberg, Haninge centrum, Kista Sollentuna Häggvik, Kungens kurva Skärholmen, Södertälje och Täby centrum Arninge samt den centrala regionkärnan som består av centrala delar av Stockholm, Solna, Sundbyberg och Nacka. överkomliga i pris så att alla invånare, även ungdomar och invånare som idag har svårt att komma in på bostadsmarknaden, kan efterfråga bostäder. Bebyggelsen ska vara varierad med småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter såväl som arbetsplatser och service. Det ska också finnas tillgång till parker och andra grönområden. Att arbeta Ett arbete som man trivs med, där man gör nytta och kan utvecklas stärker självförtroende och känslan av att höra till. Trots att arbetsmarknaden i Stockholmsregionen är stark så är utvecklingen inte lika för alla. Arbetslösheten bland ungdomar och utrikesfödda är fortsatt hög. Medan regionen har områden där de flesta har arbete, är högutbildade och tjänar bra finns också områden där arbetslösheten är stor, inkomsterna låga och utbildningsnivåerna likaså. 12 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

163 För att undvika ökade klyftor i Stockholmsregionen måste ett antal mönster brytas. Rätt arbete ska matchas mot rätt kompetens och den kompetens som saknas ska ha möjlighet att komma hit. På vägen mot ett samhälle där allas krafter och kompetenser tas till vara ska insatserna för språkutbildning och validering för utlandsfödda vara prioriterade. Utvecklingen i regionens olika delar av regionen måste också lyftas fram. Möjligheterna till arbete på exempelvis landsbygden och i skärgården är i dag små men det finns en stor potential. Med förbättrade kommunikationer, både fysiska och digitala, kan invånarnas kompetens bättre utnyttjas. Att höra till Med de nationella och regionala jämställdhetsmålen, liksom med målen för icke-diskriminering och inkludering i ryggen, föreslås regionens aktörer arbeta för att stärka tilliten och skapa en öppen och tillgänglig region där alla kan ta del av dess värden och tillgångar. Kulturaktiviteter och kulturmiljöer tillhör de oskattbara värden som alla invånare i regionen ska ha tillgång till och som utgör en sammanbindande kraft i samhället. Att ha tillgång till interkulturella mötesplatser för upplevelser och deltagande är avgörande för ett inkluderande samhälle och är attraktivt för besökare. En aktiv kulturpolitik möjliggör kulturupplevelser och ett eget skapande bland regionens invånare. Det stärker sammanhållningen, men kan även leda till fler affärsmöjligheter och i förlängningen till kompetensförsörjning inom en rad områden. Regionen bör sträva efter en större mångfald med fokus på fler interkulturella aktiviteter liksom aktiviteter som avspeglar regionens internationella befolkning. Att det finns en jämlik tillgänglighet och en inkluderande arbetsmarknad bidrar både till att invånare mår bättre och att möjligheterna till tillväxt ökar. Hur bebyggelsen utformas och knyts ihop spelar också roll för hur man möts och utbyter erfarenheter inom regionen. Stadsplanering kan bidra till en bättre hälsa genom att invånare har tillgång till grönska, bra promenadstråk och säkra cykelvägar och att barn har möjlighet att vistas ute i en frisk luft. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 13

164 Att färdas Ett modernt samhälle är i högsta grad beroende av fungerande kommunikationer och transporter. Både människor och gods behöver kunna röra sig, i regionen och i omvärlden. Samtidigt måste stora förändringar ske för att målsättningen om att vara utan klimatpåverkande utsläpp senast 2050 ska kunna nås. Fram till 2030 bygger transportsystemen i samrådsförslaget på redan fattade beslut. För tiden efter år 2030 pekar samrådsförslaget på att det ska satsas på kollektivtrafiken i första hand. Det behövs fler spår, bredare och längre plattformar, samt längre tåg så att fler kan åka tunnelbana och pendeltåg. Dessutom måste det läggas stor kraft på att påverka invånarnas val av färdmedel så att förstahandsvalet blir att åka kollektivtrafik, cykla eller gå. Det kan göras genom att bygga fler och säkrare gång- och cykelbanor, förbättra kapaciteten i kollektivtrafiken, använda särskilda åtgärder för att minska bilanvändningen, samt att använda styrmedel för att driva på utvecklingen mot fossilfria transporter och minskad trängsel. Teknikutvecklingen är avgörande och svår att bedöma. Självkörande bilar och anropsstyrd kollektivtrafik är exempel på nya former, men också att fysiska möten ersätts av samtal och konferenser över nätet. Framtida bränslen och fordonens energieffektivitet får stor betydelse för både kostnader och klimatpåverkan. Att förtäta och bygga i kollektivtrafiknära lägen krymper avstånd och behov av transporter. Godstransporter ska samordnas och optimeras. Trafikströmmar ska fördelas genom att de regionala stadskärnorna utvecklas. När service och arbetsplatser finns på närmare håll i ytterområden behöver inte lika många ta sig in till Stockholms centrala delar. Att leva klimatsmart Stockholmsregionen visar att låga och sjunkande klimatpåverkande utsläpp går att kombinera med ekonomisk tillväxt. Regionens målsättning om att vara utan klimatpåverkande utsläpp senast 2050 gör att regionen måste minska klimatpåverkan samtidigt som tillgänglighet och social sammanhållning ska stärkas. Det viktigaste steget är att få en tydlig och långsiktig styrning mot en omställning från fossila bränslen mot förnybara. Men också teknikutveckling och ekonomiska styrmedel liksom metoder för att minska och effektivisera vår energianvändning är avgörande. Fjärrvärme är ett resurseffektivt sätt för uppvärmning som kan produceras med förnybar energi. Med fossilfri kraftvärmevärmeproduktion kan både värme och el produceras samtidigt och utan klimatpåverkande utsläpp. Som komplement behövs småskalig förnybar elproduktion i alla regionens delar. Avfallshanteringen i regionen behöver fokusera på att minska avfallsmängderna enligt principen att i första hand minimera, därefter återanvända, material återvinna och i sista hand energiåtervinna. Stockholmsregionen måste bli ännu bättre på att omhänderta organiskt avfall och producera egen biogas. 14 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

165 Att värna vårt viktiga vatten Regionens vattenlandskap består av sjöar, hav, vattendrag och grundvatten. Två miljoner människor får sitt vatten från Mälaren. För dem som besöker eller bor längs kusten och i skärgården är Östersjön med sin marina miljö en möjlighet till både transport och rekreation. Trycket på hav, sjöar och vattendrag är högt i Stockholmsregionen, och övergödning, miljögifter och fysisk påverkan utgör allvarliga hot mot både vattenkvaliteten och hela det marina ekosystemet. Det är viktigt att säkerställa god status för alla vatten och se till att vattenkvaliteten inte försämras i regionen. Klimatförändringar och den snabba befolkningsökningen ställer ökade krav på vatten- och avloppssystemens utformning, kapacitet, underhåll och säkerhet. I stora delar av Stockholmsregionen är vatten- och avloppssystem väl utbyggda, men har ett stort behov av underhåll. I andra delar av regionen saknas vatten- och avloppssystem. På orter där befolkningen ökat behöver systemen byggas ut. I glesbygd kan småskaliga lösningar vara bättre. Infrastrukturen för att ta hand om och återföra avloppet till kretsloppet på landsbygden måste utvecklas. Att känna trygghet Ett samhälle måste klara kriser och vara förberett på det oväntade. Det gäller att ha en bred syn på risker. Säkerhetstänkandet måste innefatta allt ifrån hur vi hanterar vårt importberoende på livsmedelssidan, till hur vi löser risken med farliga transporter i tättbebyggda områden. Dricksvattenförsörjningen kan hotas om inte vårt system för avrinning har kapacitet att svälja allt regnvatten. Varmare och blötare väder ställer krav på stadsmiljön. Där måste finnas parker, gräsmattor och trädplanteringar som dels ger möjlighet till svalka dels kan absorbera regnvatten. Sociala risker behöver byggas bort genom långsiktiga åtgärder som utgår ifrån invånarnas livsvillkor, sammanhållning och inkludering i samhället. Risken för klimatförändringar kan bromsas genom klimatpolitiska åtgärder samtidigt som vi måste förbereda oss för effekterna av redan existerande klimatförändringar som ger varmare väder och översvämningar. Stockholm är ett kustnära län med mycket vatten och det är viktigt att stärka mellankommunal samverkan när det gäller översvämningsrisker och dricksvattenförsörjning. En regional vattenförsörjningsplan bör upprättas för att säkra tillgången på friskt dricksvatten i länet. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 15

166 Att leva i en digitaliserad värld Tillgång till digitala tjänster och kompetens att använda dem blir alltmer nödvändig i både vårt arbetsoch vardagsliv. För en socialt hållbar och inkluderande utveckling är det angeläget att den digitala grundkompetensen och infrastrukturen omfattar och når alla regionens invånare. Stockholmsregionen har en god tillgänglighet till IT och en hög IT-mognad. Men vissa delar av regionen saknar utbyggt bredband. Det digitala gapet måste slutas. Bara tre till fyra procent av invånarna och arbetsställena på landsbygden och i skärgården har tillgång till snabb uppkoppling. Att växa Regionen måste skapa förutsättningar på alla plan för att företag ska kunna starta, drivas och utvecklas. En viktig förutsättning är att det finns kompetent personal att rekrytera och vägen dit går genom kunskap, kvalitet i utbildning och satsningar på forskning och utveckling. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer är avgörande för att nå framgång liksom att de investeringar som görs stöder varandra. Offentliga investeringar signalerar vad förtroendevalda beslutsfattare långsiktigt vill uppnå. Tydliga långsiktiga investeringar från offentlig verksamhet skapar trygghet för privata aktörer och investerare. 16 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

167 Att må bra Genom förebyggande, behandlande och efterbehandlande vård blir regionens invånare friskare och mår bättre och kan arbeta mer och effektivare. Det betyder mycket för regionens ekonomi och välmående. Landstinget gör miljardsatsningar på hälso- och sjukvården varje år. Nya Karolinska i Solna är en stor investering, men flera andra akutsjukhus kommer också att rustas upp och moderniseras inom de närmaste åren, och fler närakuter öppnas. Vård via nätet kommer att öka i takt med att tekniken öppnar för nya möjligheter Men hälsan beror på mycket mer än vården. Hur vi lever, bor, arbetar, äter, rör oss och hur trygga vi känner oss har avgörande betydelse. När människor är trygga, möts och har tillit till varandra ökar det sociala kapitalet och regionen blir mer kreativ och innovativ. Arbetet måste bedrivas på alla fronter. Det handlar om skapa arbetstillfällen, bygga bra bostäder, ge möjligheter till utbildning och tillgång till kultur och service. En lokal förankring är nödvändig i byggandet av ett socialt hållbart samhälle. Att ha nära till naturen Stockholmsregionen har en unik regional grönstruktur de gröna kilarna som sträcker sig från länets glesa delar in i den täta bebyggelsen. Den regionala blåstrukturen utgörs av kust, hav, Mälaren, andra sjöar och vattendrag, och inte minst grundvattnet. Det viktigaste för regionen är att kunna behålla och utveckla natur- och vattenvärden samtidigt som de kommer invånarna till del och kan bidra till ekosystemtjänster som naturupplevelser, rekreation, vattenrening och pollinering. Svaga stråk och samband behöver säkerställas och kommunal samverkan i gröna kilar ska utvecklas och permanentas. Grönområden och parker i stadsmiljöer ska utvecklas så att de stimulerar till möten och rekreation och då särskilt för barn och ungas behov. God tillgång till grönområden och vattenmiljöer bidrar till invånarnas och besökares upplevelser, hälsa och välbefinnande. För regionen finns stora ekonomiska värden i att upprätthålla både de stora naturmiljöerna och utveckla de tätortsnära i form av stadens parker och vattenstråk. Att tillvarata kunskap Ett starkt, dynamiskt och kunskapsinriktat näringsliv behöver kompetent arbetskraft. Alla elever ska ta sig vidare till och klara sina gymnasiestudier och fler ska satsa på vidareutbildning på högskolenivå. Satsning på språkutbildning för nyanlända och validering av utbildning är andra exempel som är viktiga, men ännu viktigare är att få fler invånare, företagare, organisationer att öppna sina nätverk och anställa. RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG 17

168 Rumslig struktur 2050 Hur vägar, spår, bebyggelse och grönområden är utformade och var de finns i regionen, det vill säga den rumsliga strukturen, påverkar hur vi rör oss och vilka val vi gör i vardagen och på fritiden. Var det byggs i dag avgör hur regionen fungerar Därför är det viktigt att regionen har en gemensam bild av hur utvecklingen ska se ut och att sträva mot den i såväl små som stora beslut. Viktiga principer för den övergripande rumsliga strukturen i Stockholmsregionen är: Stadsutveckling genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen Att bygga i goda kollektivtrafiklägen är resurseffektivt, skapar underlag för service och bättre kollektivtrafik, och gör det enklare att röra sig till fots och med cykel i närmiljön. Det är viktigt att inte bara bygga tätt utan även varierat och funktionsblandat, med gröna ytor och mötesplatser, och för alla regionens invånare. Sammanlänkade regionala stadskärnor Stockholmsregionen har blivit för stor för att vara monocentrisk och trafiksystemen i de centrala delarna har hög belastning. Att utveckla yttre regionala stadskärnor skapar förutsättningar för snabb och hållbar tillväxt av bostäder, arbetsplatser, högre utbildning, kommersiell och offentlig service även utanför den centrala regionkärnan, utan att bebyggelsen glesas ut och bil beroendet ökar. De regionala stadskärnorna är också viktiga för att knyta ihop omgivande del region. Starkare kopplingar mellan stad och landsbygd Stockholmsregionen behöver länkas ihop och förutsättningarna för att bo och verka i den storstadsnära landsbygden och de små tätorterna behöver utvecklas. Även i glesare delar finns förutsättningar för förtätning i noder och tyngdpunkter som skapar underlag för service och kollektivtrafik och bidrar till ökad livskvalitet och tillgänglighet. Effektivare transportsystem för en region utan klimatpåverkande utsläpp Kollektivtrafiken behöver utvecklas för att ta hand om en växande befolkning och för att minska utsläpp och trängsel. Det behövs fler kopplingar särskilt mellan de yttre regionala stadskärnorna, bättre möjligheter att samordna kollektivtrafiken med andra transportslag och bättre förutsättningar för alternativa transportsystem. Regionalekonomisk struktur som skapar hållbar tillväxt För en hållbar ekonomisk tillväxt behövs ett brett och tillgängligt utbud av arbetsplatser och arbetskraft. En sammanhållen och vidgad bostads- och arbetsmarknad ökar underlaget och tar bättre tillvara på invånarnas potential. En sammanhängande grönstruktur och en robust vattenmiljö Både grön- och blåstrukturen är viktiga för regionens attraktivitet. De har också ekonomiska, ekologiska, sociala och estetiska funktioner. 18 RUFS 2050 KORTVERSION AV SAMRÅDSFÖRSLAG

169 Koncentration Koncentration avav dagdagoch och nattbefolkning nattbefolkning KmKm Koncentration Koncentration avav dagdagoch och nattbefolkning nattbefolkning Lantmäteriet, Lantmäteriet, Geodatasamverkan Geodatasamverkan Källa: Källa: TillväxtTillväxtoch och regionplaneförvaltningen regionplaneförvaltningen KmKm Lantmäteriet, Lantmäteriet, Geodatasamverkan Geodatasamverkan Källa: Källa: TillväxtTillväxtochoch regionplaneförvaltningen regionplaneförvaltningen Kartbilderna illustrerar för delningen av tillkommande befolkning och sysselsättning i länet. Ju mörkare färg i kartan desto högre är tillskottet. I strukturbild B är tillskottet större i länets centrala delar, medan strukturbild A har en jämnare fördelning över länet. Social sammanhållning i hela regionen Den sociala inkluderingen måste stärkas i hela regionen. När skillnaderna ökar mellan områden och regiondelar ökar risken för social oro och det får nega tiv inverkan på den regionalekonomiska tillväxten. Två strukturbilder Två alternativa strukturbilder har tagits fram för att diskutera vilka vägval regionen står inför och vilka konsekvenser de får. Båda alternativen bygger på fler kärnighet och förtätning i kollektivtrafiknära lägen och på att de övergripande målen ska vara möjliga att nå samt att regionen ska vara utan klimatpåverkande utsläpp Till stora delar är även trafiksystemen gemensamma för de båda strukturbilderna. Den stora R U F S 2050 KO R T V ER S I O N AV S A M R Å DS F Ö R S L AG skillnaden mellan strukturbilderna ligger i fördel ningen av ny bebyggelse i regionen. I strukturbild A är ny bebyggelse mer jämnt fördelat över länet och ungefär en fjärdedel av bostadsbebyg gelsen består av småhus. I strukturbild B är ett större tillskott av ny bebyggelse fördelat till länets centrala del, och till de regionala stadskärnorna, och det mesta av bostadsbebyggelsen består av flerbostadshus. Under samrådet är det viktigt att diskutera vilken utveckling som är den mest gynnsamma för regionen och vilka viktiga beslut som måste fattas för att komma dit. Utifrån synpunkterna i samrådet kommer de två strukturbilderna att bearbetas till en plankarta för Stockholmsregionen. 19

170 Europas mest attraktiva storstadsregion Det här är en kortversion av Samrådsförslag RUFS 2050 den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen som är på samråd från 8 april till och med 30 september Under samrådet har aktörer möjlighet att lämna synpunkter på och diskutera regionens långsiktiga utveckling, vilka vägval regionen ska göra, vad vi gemensamt ska prioritera och på vilket sätt olika organisationer kan bidra till utvecklingen. Efter samrådet kommer en utställningsversion av planen att arbetas fram. Utställningsförslaget kommer att skickas på remiss under tre månader hösten RUFS 2050 ska uttrycka regionens samlade vilja och fungera som både ett kontrakt och en vägvisare för samtliga länets aktörer. För att fylla sin roll, måste RUFS 2050 uppfattas som att den är gemensam, förankrad och att den är möjlig att genomföra av regionens aktörer tillsammans. När landstingsfullmäktige 2018 ska anta RUFS 2050, är ambitionen att processen också har tydliggjort vem som har ansvar för vad i genomförandet. Mer information om RUFS 2050 och samrådet finns på Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550, Stockholm

171

172

173

174

175

176

177

178

179 1(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering Handläggare Anna Bruzaeus RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remissversion juni september 2016 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

180 2(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering Förord RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Syftet med programmet är att fastställa långsiktiga mål för den regionala kollektivtrafiken, som ska ligga till grund för den kollektivtrafik som ska upphandlas. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut de långsiktiga målen för kollektivtrafiken som vi i länet ska arbeta mot tillsammans. Programmet omfattar både upphandlad och kommersiell trafik och det rör alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som färdtjänst och kollektivtrafik på vatten. Stockholms läns landstings första trafikförsörjningsprogram antogs Den handling som du nu läser är remissversionen av landstingets andra trafikförsörjningsprogram. Remissversionen är brett förankrad med länets kommuner, andra myndigheter, angränsande län, trafikföretag och intresseorganisationer för tillgänglighetsfrågor genom samråd som genomfördes under februari och mars Samråden fokuserade på de förändringar och tillägg som föreslås till det reviderade trafikförsörjningsprogrammet: Hållbar utveckling Reviderad målmodell Utveckling av hela resan Resurseffektivitet Samrådsmötena tog alltså inte upp alla frågor som finns med i remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet, utan framför allt det som är nytt. Tillsammans med utredningar och analyser har samråden bidragit till utformningen av den handling som du nu håller i handen. Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp, bestående av tjänstemän vid trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting, på uppdrag av Stockholms läns landstings trafiknämnd. Vi vill tacka för ditt deltagande i framtagandet av remissversionen av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete för en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling

181 3(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering Innehållsförteckning RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Stockholms- och Mälardalsregionen Mål för kollektivtrafiken Strategiska ställningstaganden Behovet av kollektivtrafik i Stockholmsregionen Resurseffektiv bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling Allmän trafikplikt Konkurrensneutralt tillträde till infrastrukturen Källor Begreppsförklaringar... 30

182 4(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Stockholms- och Mälardalsregionen 2030 I det här kapitlet beskrivs översiktligt hur Stockholms- och Mälardalsregionen kan komma att se ut år 2030 med fokus på kollektivtrafiken. År 2030 kännetecknas Stockholmsregionen av en flerkärnig struktur och de regionala stadskärnorna har en hög regional tillgänglighet. Till år 2030 beräknas befolkningen i länet öka till cirka 2,7 miljoner. Tillväxten sker både i de inre och yttre delarna av länet, och skapar stora möjligheter för hela regionen att utvecklas till ett ännu attraktivare och mer hållbart område att bo och verka i. I takt med att befolkningen ökar, ökar också belastningen i hela transportsystemet. För att kunna erbjuda en hög tillgänglighet i tät bebyggelse sker en stor del av persontransporterna med yteffektiva färdsätt. Detta innebär att den med befolkningen växande efterfrågan på resor inte behöver konkurrera med bebyggelseutveckling och grönområden för rekreation då infrastrukturen används på ett mer resurseffektivt. År 2030 är flera av de stora kollektivtrafikinvesteringarna färdiga och tagna i drift. Det handlar bland annat om utbyggnader av tunnelbanan till Nacka och Barkarby, dubbelspår på Roslagsbanan och Tvärbana till Kista. Vidare är utbyggnaden till fyra spår på Mälarbanan mellan Stockholm C och Kallhäll genomförd och har bidragit till utökad trafik med pendeltåg och regionaltåg. Kollektivtrafiken kännetecknas av att den är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen i regionens centrala delar. Den är tillgänglig för alla resenärer och upplevs som trygg. I östra Mellansverige finns en stor arbets- och bostadsmarknad, ett väl utbyggt utbildningssystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Att samspelet i regionen fungerar effektivt är viktigt såväl för regionens som för Sveriges fortsatta utveckling. Med hänsyn till de faktiska avstånden i östra Mellansverige och till klimatmålen behöver regionförstoringen ha en väl fungerande och utbyggd spårtrafik som grund och bygga på en planering för hög täthet i kollektivtrafiknära lägen. År 2030 är det gemensamma regionaltågssystemet i Mälardalen som länen beslutat om tillsammans sedan länge infört. Relationerna mellan södra delen av länet och norra delen, upp mot Arlanda och Uppsala, trafikeras både av pendeltåg och med regionaltågstrafik.

183 5(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering 2 Mål för kollektivtrafiken 2030 RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är en strategisk politisk plattform för kollektivtrafikens utveckling. En väsentlig del av programmet utgörs av de långsiktiga målen, som ska vara styrande för utformningen av den upphandlade trafiken och vägledande för den kommersiella trafiken. Strategier, åtgärder och beslut om allmän trafikplikt ska baseras på målen, som därmed utgör grund för framtida inriktningsbeslut. Det här kapitlet beskriver målmodellen och hur den är uppbyggd med avseende på vision, övergripande mål, nedbrutna mål och måltal. 2.1 Trafikförsörjningsprogrammets målmodell En central del i trafikförsörjningsprogrammet är målmodellen som pekar ut kollektivtrafikens långsiktiga mål. Syftet med målmodellen är att bidra till att lösa länets utmaningar enligt Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, och att skapa en gemensam målbild kring kollektivtrafikens utveckling. En förutsättning för att nå målen är samverkan mellan länets aktörer samt ansvarsfördelning dem emellan. Målmodellen har utgångspunkt i de nationella transportpolitiska målen samt regionala och lokala mål inom samhällsbyggnadsområdet såsom RUFS 2010 och landstingets miljömål. Modellen har arbetats fram genom en bred dialog med representanter från trafikförvaltningen, Trafik- och regionplaneförvaltningen, Trafikverket, länets kommuner, trafikoperatörer, resenärsorganisationer samt intresseorganisationer för tillgänglighetsfrågor. Dessutom har drygt av länets invånare bidragit till utformningen av målmodellen genom en webbaserad enkät. Utgångspunkten för modellen är hållbar utveckling som nu genomsyrar alla mål. Andra förändringar mot det tidigare trafikförsörjningsprogrammet är att målen för färdtjänst och kollektivtrafik på vatten har arbetats in i modellen, från att tidigare ha beskrivits separat.

184 6(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Trafikförsörjningsprogrammets målmodell, där visionen är ledstjärnan. 2.2 Modellens uppbyggnad Vision Trafikförsörjningsprogrammets vision är Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen är en ledstjärna för kollektivtrafikens och regionens utveckling. Den knyter an till visionen i RUFS 2010 och beskriver hur kollektivtrafiken ska bidra till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion Övergripande mål De övergripande målen beskriver vad som ska känneteckna Stockholms kollektivtrafik år Nedbrutna mål De nedbrutna målen beskriver utvalda fokusområden inom respektive övergripande mål Måltal Syftet med måltalen är att ge regionen en övergripande bild om kollektivtrafiken i länet utvecklas i rätt riktning. Måltalen pekar också ut vilka aktörer som bidrar till att målen nås. Att få fler att välja kollektivtrafik istället för egen bil är ett exempel på en uppgift där flera av länets aktörer behöver hjälpas åt.

185 7(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 2.3 Övergripande mål, nedbrutna mål och måltal Ökat kollektivt resande Det är en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga för Stockholmsregionen att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen av de motoriserade resorna på sikt ska kunna öka. En förutsättning för att få fler personer att välja kollektivtrafiken istället för bilen är att de kan och vill resa kollektivt. De viktigaste nedbrutna målen i detta avseende är kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört med bilen, att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla och upplevs som trygg. God tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning, äldre och barn bidrar till FNkonventionens mål samt bidrar till ökad rörelsefrihet och möjligheten att kunna leva självständigt. Färdtjänsten ska vara ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken för de som sällan eller aldrig kan använda den allmänna kollektivtrafiken. Tabellerna nedan visar hur upphandlad kollektivtrafik inom länet samt den länsöverskridande kollektivtrafiken ska bidra till att nå måltalen. Konkurrenskraftigt Kollektivtrafikens marknadsandel Restidkvot mellan stadskärnor på samma regionhalva Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik på land Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik på vatten Andel nöjda resenärer i regionaltågstrafiken Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik Nuläge Etappmål (2015) %* Ökning med 2,5 procentenhe ter Mål 2030 Ökning med 5 procentenheter 2,3-1, % % 79 % % % % 55-65%** Utredning pågår % % % *) Enligt resvaneundersökningen RVU För information om undersökningen se Begreppsförklaringar. **) Nöjdheten varierar mellan linjerna. Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör MÄLAB, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör

186 8(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Tryggt* Andel trygga resenärer i allmän kollektivtrafik på land** Andel trygga resenärer i allmän kollektivtrafik på vatten** Andel trygga resenärer i särskild kollektivtrafik** Andel trygga resenärer i regionaltågstrafiken** Andel resenärer som känner sig trygga på väg till/från kollektivtrafiken Tillgängligt Tillgängliga fordon och fartyg Tillgängliga stationer, hållplatser och bryggor Nuläge (2015) Etappmål % Utredning pågår 96 % Utredning pågår 71 % Utredning pågår Utredning pågår 67 % Utredning pågår Nuläge (2015) Etappmål 2020 Mål 2030 Mål 2030 Utredning pågår 100 %*** Utredning pågår 100 % *) Trygghet definieras av trafikförvaltningen som en individuell känsla av att själv eller tillsammans med andra ha kontroll över faror, brister och funktioner som finns i kollektivtrafiksystemet. **) Avser även vistelse på hållplatser, stationer, bryggor eller på-/avstigning av färdtjänstfordon. ***) Måltalet är exklusive det kulturhistoriska tonnaget (Storskär, Norrskär och Västan). Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, Trafikverket, kommuner, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör MÄLAB, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Kommuner, Trafikverket Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Smart kollektivtrafiksystem För en attraktiv kollektivtrafik behövs ett smart kollektivtrafiksystem som är resurseffektivt, miljöanpassat och säkert. Smart kollektivtrafik innebär att hushålla med naturens och samhällets resurser. Kollektivtrafiksystemet liksom hela länet står inför flertal utmaningar som är utpekade i RUFS 2010, bland annat befolkningstillväxt. Detta innebär att investeringar som kommer behövas under kommande år för att åtgärda kapacitetsbrister inom kollektivtrafiksystemet, måste bidra till minskad klimatpåverkan och ökad ekonomisk effektivitet utifrån ett livscykelperspektiv parallellt.

187 9(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Miljöanpassad kollektivtrafik är en förutsättning för att klara det nationella klimatmålet. Exempelvis sparas redan idag cirka 1,4 miljoner ton CO 2 utsläpp varje år tack vare alla som väljer att åka med den upphandlade kollektivtrafiken inom Stockholms län. En resurseffektiv kollektivtrafik är en nödvändighet för att säkerställa kvalitet och attraktivitet i dagens trafik, men även för att ge utrymme att kunna investera i och utveckla kollektivtrafiken såväl i stad som på landsbygd. Ambitionen är att skattesubventioneringsgraden inte ska ändras utan ligga kvar kring 50 procent. Ett resurseffektivt sätt att stärka och effektivisera kollektivtrafiken är att styra efterfrågan till redan befintlig, attraktiv trafik. Genom att aktivt arbeta med incitament samt samverkan med entreprenörer, kommuner och andra aktörer kan andelen kollektivtrafikresenärer öka i befintligt system. Gemensamt kan regionala och lokala satsningar påverka attraktiviteten och därmed efterfrågan på och intäkterna till kollektivtrafiken samtidigt som kostnadseffektiviteten kan säkerställas. En grundläggande uppgift för ett fungerande kollektivtrafiksystem att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Säkerhet är ett nytt område i trafikförsörjningsprogrammet. I nuläget redovisas enbart måltal för spårtrafiken, eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter för buss, sjötrafik och särskild kollektivtrafik. Under den kommande programperioden kommer måltalet att utvecklas så att det omfattar all kollektivtrafik.

188 10(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Miljöanpassat Andel förnybar energi i allmän kollektivtrafik på land och vatten samt i särskild kollektivtrafik Andel förnybar energi i fastigheter i allmän kollektivtrafik Energieffektivisering i allmän kollektivtrafik på land och vatten samt särskild kollektivtrafik Energieffektivisering i fastigheter i allmän kollektivtrafik Minskat buller från tunnelbana och lokalbanor Minskning i utsläpp (basår 2011) av partiklar från allmän kollektivtrafik på väg och vatten samt särskild kollektivtrafik Minskning i utsläpp (basår 2011) av kväveoxider från allmän kollektivtrafik på väg och vatten samt särskild kollektivtrafik Nuläge (2015) Etappmål 2020 Mål % 90 % 100 % 93 % 95 % 100 % +5 %* 10 % 15 % 9 % 10 % 15 % Utredning pågår Alla boende i Stockholms län ska ha bullernivåer på högst 70 db (A) max på minst en uteplats invid fasad samt maximalt 45 db (A) inomhus nattetid från den kollektiva spårtrafiken 31 % 50 % 75 % 35 % 50 % 75 % * Mellan har energianvändning per personkilometer ökat. Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör

189 11(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Säkert Antalet allvarligt skadade** i spårtrafiken ska minska Antalet omkomna i spårtrafiken ska minska Resurseffektivt Kostnadseffektivitet, kostnad/platskilometer Efterfrågeeffektivitet, kostnad/personkilometer Nuläge (2015) Etappmål 2020 Mål Utredning pågår 27 Utredning pågår Nuläge (2015) Etappmål 2020 Utredning pågår Utredning pågår Mål 2030 Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, trafikentreprenör Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket trafikentreprenör Utbudseffektivitet, Trafikförvaltningen, Utredning pågår Beläggningsgrad trafikentreprenör **Rapporterat allvarligt skadade skadade som transporteras till sjukhus efter olycka Attraktiv region Kollektivtrafiken till land och sjöss är en grundläggande del i en attraktiv region. Den är för många en förutsättning för att kunna bo, arbeta och vistas i Stockholms län. Enligt de nationella transportpolitiska målen ska transportsystemet anpassas för resenärer med funktionsnedsättning och bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet. Pålitlig kollektivtrafik handlar om transparens, förutsägbarhet och samsyn i planering och drift av kollektivtrafiken som bygger på samverkan mellan länets aktörer. Sammanhållet kollektivtrafiksystem handlar om att skapa tillgång till arbete, service och rekreation för regionens medborgare utifrån deras olika behov och förutsättningar. Tillväxtskapande kollektivtrafiksystem möjliggör och ökar intresset för exploatering i kollektivtrafiknära lägen. Nya bostäder och arbetsplatser i dessa lägen innebär att länets ökande befolkning i mindre utsträckning blir beroende av bilen för sina resor.

190 12(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Pålitligt, sammanhållet och tillväxtskapande Bebyggelsetillskottet som tillkommer inom gångavstånd från stomnätet Andel av regionens invånare som når minst 55 % av länets arbetsmarknad inom 45 minuter dörr till dörr med kollektivtrafik Nuläge (2015) Mål 2030 Aktörer som bidrar 50 % 70 % 36 % 50 % Trafikförvaltningen, kommuner Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör 2.4 Den storregionala tågtrafikens roll Den storregionala tågtrafiken är en viktig pusselbit för förverkliga de storregionala målen för transportsystemet. Den storregionala tågstrafiken knyter samman kommuner, städer och regionala kärnor i ett regionsammanbindande transportsystem och skapar förutsättningar för en fortsatt regionförstorning och möjliggör ett hållbart ökande arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i en expanderande storregion. Den storregionala tågtrafiken kan också främja samhälls- och stadsutveckling i stationsnära lägen och bidrar till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt. Inom ramen för En Bättre Sits har länen enats om övergripande och gemensamma storregionala mål för transportsystemet i Stockholm- Mälarregionen, vilka stämmer väl överens med målen i trafikförsörjningsprogrammet. Målen är politiskt antagna av huvudmännen i regionen 2006, med revidering 2012.

191 13(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering 3 Strategiska ställningstaganden RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Målmodellen bygger på ett antal strategiska ställningstaganden, som genomsyrar samtliga mål i modellen. Följande avsnitt beskriver dessa ställningstaganden. 3.1 Hållbar utveckling är utgångspunkten Hållbar utveckling är utgångspunkten och det genomsyrar hela trafikförsörjningsprogrammet och samtliga mål. Framtidens kollektivtrafik måste planeras utifrån fokus på hållbar utveckling. Modellen för hållbar utveckling i trafikförsörjningsprogrammet utgår från de tre hållbarhetsperspektiven, det ekologiska, sociala och ekonomiska, som är beroende av varandra. Alla delarna samspelar och påverkar varandra. Det går inte att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle om bara hänsyn tas till en eller två av delarna. Detta är den centrala utgångspunkten för målen i trafikförsörjningsprogrammet. Social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling. I trafikförsörjningsprogrammet betyder hållbarheten att sätta invånaren och resenären i fokus. Det vill säga att utforma och bedriva kollektivtrafiken utifrån deras olika behov och förutsättningar för att tillgängliggöra arbete, utbildning, service, kultur och fritid för så många som möjligt.

192 14(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 3.2 Samverkan En resa med kollektivtrafiken består av flera delar som ett antal aktörer har olika ansvar för. Samverkan mellan dessa aktörer och ansvarsfördelning dem emellan är grundläggande förutsättningar för att skapa en kollektivtrafikresa som fungerar från dörr till dörr. De aktörer som har ansvar för hela resan är följande: 3.3 Hela resan Hela resan handlar om att resan från dörr till dörr ska fungera och upplevas smidig för alla. Den omfattar upplevelsen såväl före som under och efter resan, samt byten på vägen. Hela resan är alltså bredare än att bara handla om tiden då resenären är på hållplats/station eller i något av kollektivtrafikens fordon. Landstinget, kommunerna i länet, Trafikverket, kommersiella aktörer och i viss mån även andra aktörer har del i ansvaret att skapa förutsättningar för hela resan. Dessutom krävs en samverkan mellan länets aktörer när det gäller bebyggelse och kollektivtrafiknätet för att möjliggöra hela resan. Nedanstående bild beskriver schematiskt och förenklat hela resan och var aktörernas ansvar finns. Syftet med bilden är att illustrera de olika momenten under hela resan samt ge exempel på vad de kan omfatta.

193 15(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Översiktlig beskrivning av hela resan och dess olika moment samt vilka aktörer som har ansvar för olika delar av resan Hela resan Full tillgänglighet I Regeringskansliets strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken finns inriktningsmålet att "Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning". Det handlar om att skapa möjligheter för alla att på lika villkor kunna arbeta, studera och delta i olika aktiviteter i samhället. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att hela resekedjan från dörr till dörr fungerar, en helhetssyn måste därför prägla åtgärder inom transportsystemets olika delar. För att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och användbar för resenärerna krävs det att de aktörer som är ansvariga för resans olika delar samverkar och agerar. En fullt tillgänglig linje eller bytespunkt/replipunkt innebär att följande moment är möjliga att genomföra för alla resenärer: Planera resan. Det ska vara möjligt för resenärer med funktionsnedsättning att använda de verktyg som finns för att planera kollektivtrafikresan innan den genomförs. Köpa och använda biljett. Grundläggande krav är att alla resenärer ska komma åt, uppfatta, kunna se, klara av och kunna förstå hur biljetten ska köpas. Spärrkiosker och andra försäljnings- och informationsplatser ska gå att hitta samt vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Ta sig till terminal, station, hållplats, kaj eller brygga. Gångvägar och anslutningar till och från terminal, station, hållplats, kaj eller brygga ska vara tillgängliga och säkra för resenärer med funktionsnedsättning. Vistas, orientera sig på terminal, station, hållplats, kaj och brygga. Enkla, säkra och trygga byten ska eftersträvas på alla bytespunkter. All möblering och belysning samt vinterunderhåll ska anpassas så att

194 16(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) vistelsen och orienteringen underlättas för personer med funktionsnedsättning. Samtliga resenärer ska kunna ta del av information samt eventuell service som erbjuds. Ledsagning ska erbjudas. Trafikinformation. Trafikinformationen ska anpassas så att det är möjligt att ta del av informationen, såväl före som under resan, oavsett funktionsnedsättning. Ta sig ombord, hitta sittplats och ta sig av fordonet eller fartyget. Det ska vara möjligt för alla resenärer med funktionsnedsättning att ta sig ombord, hitta en sittplats och ta sig av fordonet eller fartyget på ett tryggt och säkert sätt. Samtliga resenärer ska kunna ta del av information samt eventuell service ombord på fartyg eller fordon. Tydligt utmärkta prioriterade sittplatser och rullstolsplatser ska finnas. 3.4 Innovativt tänkande och arbetssätt Utvecklingen av kollektivtrafiken bör präglas av ett innovativt tänkande och arbetssätt. Detta innebär exempelvis innovativt tänkande vid upphandlingar. För att arbeta i den riktning som målen i trafikförsörjningsprogrammet visar är det viktigt att alltid utveckla arbetssätten och att arbeta med ständiga förbättringar. Det omfattar alla moment från tidiga skeden i planeringen till den dagliga driften av kollektivtrafiken. Vid sidan av ständiga förbättringar är det viktigt att ha ett riskförebyggande tänkande och arbetssätt. 3.5 Normkritiskt förhållningssätt Normkritiskt förhållningssätt handlar om att främja lika rättigheter och möjligheter genom ifrågasättande av normer och dess konsekvenser. Med hjälp av ett normkritiskt förhållningssätt kan begränsande strukturer och normer synliggöras och förändras. Utifrån ett kollektivtrafikperspektiv handlar det ytterst om att säkerställa att samhällsutvecklingen sker utifrån kollektivtrafikens förutsättningar och inte utifrån bilen som länge varit normen. Vidare handlar ett normkritiskt förhållningssätt inom kollektivtrafiken exempelvis om att säkerställa att planering sker utifrån alla resenärers behov och inte enbart utifrån en viss resenärsgrupp.

195 17(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 4 Behovet av kollektivtrafik i Stockholmsregionen Kollektivtrafiken är mycket viktig för hela Stockholmsregionen och har en stor uppgift i att hålla samman regionen. En starkt bidragande orsak till att kollektivtrafiken används i så stor utsträckning i Stockholms län är att den är väl utbyggd, har god täckning över hela länet, har hög turtäthet och är förhållandevis prisvärd. Kollektivtrafiken är även en del av lösningen till de utmaningar som är identifierade i RUFS Följande avsnitt beskriver dagens resande med kollektivtrafiken samt den utmaning som den kraftigt växande befolkningen utgör för trafiksystemet. 4.1 Dagens resande Varje vardag görs cirka 3,2 miljoner resor inom länet med tunnelbana, buss, pendeltåg, lokalbana, fartyg samt med den särskilda kollektivtrafiken. Det dagliga resandet inom länet är starkt inriktat mot de centrala delarna. Endast en procent av länets invånare pendlar ut från länet. Buss står för den största andelen, med drygt 1,4 miljoner resor varje dag. Med tunnelbanan genomförs drygt 1,2 miljoner resor per dag. Varje dag görs också ungefär resor med den särskilda kollektivtrafiken, det vill säga den kollektivtrafik som finns för de cirka personer som är berättigade till färdtjänst. Dessutom ansvarar landstinget för cirka sjukresor dagligen. En vardag under vinterhalvåret åker ca resenärer med skärgårdstrafiken. Detta resande är dock i huvudsak koncentrerat till sommarhalvåret med ca resenärer per vardag. Vid sidan av skärgårdstrafiken bedrivs även pendelbåtstrafik, vilket i princip omfattar den sjötrafik som når Stockholm inom 60 minuter. Antalet resor med pendelbåtstrafiken en vardag under vinterhalvåret uppgår till stycken.

196 18(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Andel resor per dag per trafikslag (källa: Fakta om SL och länet 2014). Länsöverskridande trafik i Mälardalen samordnas genom Mälab (Mälardalstrafik AB) på uppdrag av kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Därutöver har kollektivtrafikmyndigheterna egna tågsystem, till exempel SL:s pendeltåg, Upptåget och Tåg i Bergslagen. De senaste 15 åren har det länsöverskridande resandet ökat kraftigt. I Mälardalen (Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län) görs cirka 15 miljoner resor per år med regionaltåg och cirka resor per vardag. Den kommersiella kollektivtrafiken i Stockholms län utgörs till största delen av tågtrafik (till exempel Arlanda Express och delar av SJ:s regionaltågstrafik), busstrafik till flygplatser och hamnar, express- och turistbusstrafik samt sjötrafik i skärgården.

197 19(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.1 Växande region - en framtida utmaning Kollektivtrafikens förutsättningar kommer att i hög grad påverkas av den förväntade snabba tillväxten av befolkning och verksamheter i regionen. Antalet invånare i regionen 2030 bedöms uppgå till drygt 2,7 miljoner, från dagens cirka 2,1 miljoner invånare. Stockholms län har för närvarande en ökning som ligger omkring cirka invånare per år. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Antalet invånare över 65 år beräknas öka ännu mer än befolkningen som helhet, från år 2015 till år Utvecklingen kommer att mötas genom fortsatt anpassning av trafikens tillgänglighet men också av det faktum att äldre personer förblir friska högre upp i åldrarna och att behovet av färdtjänst sannolikt inträder senare i livet. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet, både regionalt och för resenärer med funktionsnedsättning och för att bidra till en hållbar regionförstoring. Även bebyggelseutvecklingen och markanvändningen har samma avgörande betydelse. Kollektivtrafiksystemet och bebyggelsen måste utvecklas i växelverkan, där kollektivtrafiksystemet är pålitligt och kapacitetsstarkt nog att få en strukturerande effekt för bebyggelsen. Bebyggelsen behöver i sin tur lokaliseras på ett sådant sätt att tillkommande befolkning innebär en möjlighet för att göra kollektivtrafiksystemet mer hållbart, inte minst ekonomiskt. Lokaliseringen av tillkommande bebyggelse är avgörande för att befolkningsökning och kapacitet i kollektivtrafiken ska kunna stärka varandra.

198 20(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 5 Resurseffektiv bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling För att kunna utveckla kollektivtrafiken och förse en växande befolkning med resmöjligheter krävs att samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt och som ger största möjliga trafiknytta. Samtidigt måste hänsyn tas till systemeffekter i hela trafiksystemet och andra mål om exempelvis regional tillgänglighet. Detta kapitel beskriver en bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling i samverkan samt ger exempel på resurseffektiv kollektivtrafik i form av stomnätet för Stockholms län respektive i Mälardalen samt kompletterande trafik. 5.1 Bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling i samverkan Stockholmsregionen kommer även fortsättningsvis att växa kraftigt, särskilt i regionens centrala delar. Tillväxten ger många nya möjligheter för Stockholms nuvarande och blivande invånare, men medför också stora utmaningar. Genom att en hög andel av regionens bebyggelsetillskott lokaliseras inom gångavstånd till kollektivtrafiken skapas samverkanseffekter mellan den fysiska planeringen och kollektivtrafiken som leder till ökat kollektivt resande. För att investeringar i kollektivtrafiken ska få maximal effekt är det väsentligt att ha ett regionalt perspektiv på den kommunala planeringen. I de mer tätbefolkade delarna av länet samt inom och mellan regionala kärnor finns bäst förutsättningar att uppnå hög kostnadseffektivitet. I reserelationer med stor pendling i båda riktningarna kan den mest effektiva trafiken åstadkommas. Då en kommun planerar att exploatera är det ur ett kollektivtrafikperspektiv viktigt att ny bebyggelse i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse i närheten av befintliga kollektivtrafiklägen. I nya bebyggelseområden är det önskvärt för kollektivtrafikförsörjningen att bebyggelsen är tät och att den omfattar bostäder, arbetsplatser och andra viktiga målpunkter såsom service, förskolor, skolor, vårdcentraler och bibliotek med mera. Planering av resurseffektiv kollektivtrafik kan även exempelvis innebära att väg- och gatunät möjliggör god framkomlighet och ett effektivt linjenät för busstrafik.

199 21(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att även planera för kollektivtrafikförsörjning. Vid exploatering är det ur ett kollektivtrafikperspektiv önskvärt att ny bebyggelse lokaliseras i befintliga kollektivtrafiklägen. Planeras nya upptagningsområden för kollektivtrafiken är det önskvärt att bebyggelsen blir tät och att den omfattar bostäder, arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. Dessutom är det viktigt att det finns infartsparkeringar för bil i anslutning till kollektivtrafiken. 5.2 Stomnätet ett exempel på resurseffektiv kollektivtrafik Stomnätet, som omfattar all spårtrafik och stombussar, ska i största utsträckning ligga fast. Stomnätet utgör ett underlag för kommunernas bebyggelseplanering genom att avsikten i stråken är att långsiktigt bedriva kollektivtrafik. Det möjliggör även en utvecklad dialog om var och hur stomtrafikens framkomlighet kan ges företräde framför biltrafiken. För resenärerna innebär stomnätet en hög turtäthet. Stomnätets linjer ska upplevas som snabba att resa med och ha smidiga byten. Linjerna ska ha en hög tillförlitlighet, vara tydliga och lätta att känna igen. Dessutom ska de vara fullt tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. För regionen innebär stomnätet tvärgående och radiella linjer. Nätet förbinder kommuncentrum med centrala Stockholm utan byten. Vidare kopplar nätet samman de regionala stadskärnorna. För bebyggelseplaneringen innebär stomnätet stabilitet och pålitlighet över tid. Det ger en hög geografisk tillgänglighet till en attraktiv kollektivtrafik. I befintlig bebyggelse innebär stomnätet en potential för förtätning kring stomnätshållplatser och i förlängningen en potential för ökad turtäthet Stomnätsplanen Trafikförvaltningen har tagit fram en stomnätsplan för Stockholms län för att kunna svara mot regionens långsiktiga behov av kollektivtrafik. I stomnätsplanen redovisas principer för stomtrafikens utveckling och ett förslag