Mötesanteckningar SITIV

Transkript

1 Mötesanteckningar SITIV Datum: Tid: kl Plats: Gullbergsvass Konferenscentrum Adress: Bergslagsgatan 2, Göteborg Lokal: Banvallen Kallade Representanter från Västra Götalandsregionen Patrik Mattsson, chef ehälsa, VGR, Ordförande Göran Ejbyfeldt, IS/IT-direktör, VGR Ej närvarande Marie-Louise Gefvert, Primärvårdsdirektör, VGR Ej närvarande Thomas Wallén, Sjukhusdirektör, Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Fredrik Adolfsson, Regionutvecklingsdirektör, VGR Ej närvarande Sven Täpptorp, Koncernstab Utförarstyrning och samordning, VGR Representanter från kommuner i Västra Götaland Per-Olof Hermansson, Förbundsdirektör, Skaraborgs kommunalförbund Thomas Jungbeck, Direktör, VästKom Helena Söderbäck, Förbundsdirektör, Göteborgsregionens kommunalförbund Ej närvarande Lena Brännmar, Förbundsdirektör, Sjuhärads kommunalförbund Ej närvarande Annika Wennerblom, Stadsdirektör, Trollhättans stad (Fyrbodal) Ej närvarande Sven Höper, Direktör Utbildning och Välfärd, Göteborgs stad Ej närvarande Karl Fors, Länssamordnare, VästKom Joakim Svärdström, Regionutvecklingschef, Sjuhärads kommunalförbund, Ersättare för Lena Brännmar Föredragande Katarina Amundsson, Funktionsansvarig GITS Bilageförteckning Punkt 2 Anteckningar SITIV Punkt 3 IT-trender ehälsa Punkt 4 Missiv länsstruktur Rapport länsstruktur Punkt 5 Rapport upphandling ITMV Brev till delregionala samverkansgrupper ang. införande av ny version Punkt 6.a Delårsrapport GITS Punkt 6.b Statusrapport websesam support Punkt 7.a Statusrapport Distansmöte via Lync Punkt 7.b Statusrapport Utveckling SITHS Punkt 7.c Statusrapport Regionarkiv Punkt 7.d Statusrapport NPÖ Punkt 8 Statusrapport Samverkan FVM Punkt 9 Förslag till hantering - Välfärdstjänster i hemmet 28_aug

2 Agenda 1. Inledning Ordförande hälsar välkommen 2. Föregående mötesanteckningar Föregående anteckningar läggs till handlingarna. 3. Information: Trendrapport ehälsa Rapporten föredras inte under mötet men har förmedlats till deltagarna innan mötet och rapporten läggs till handlingarna. Kontakt är etablerad mellan Karls Fors, VästKom, och Karin Elfman, VGR, som jobbar med trendrapporterna. 4. Information: LiSA Thomas Jungbeck rapporterar från LiSA-möte Förslaget på ny länssamverkanstruktur avvaktar eftersom kommunalförbundet GR inte har uppdraget att företräda kommunerna i hälso- och sjukvård. Situationen förväntas vara löst till januari 2016 då LiSA har nytt möte och förslaget kan tas upp på nytt. Underlaget till LiSA bifogas. I efterföljande diskussion enas mötet om att det finns behov av att göra en nystart för SITIV men att den måste avvakta utvecklingen av länssamverkansstruktur i LiSA. 5. Rapportering: Upphandling ITMV Statusrapport från projektet presenterades. Projektet har slutförhandlat kontrakt med vald leverantör (Cerner) som vann upphandlingen. Avtalet presenteras för styrgrupp Klara SVPL och SITIV på möte Upphandlingsprojektet avslutas och införandeprojektet startas upp med projektledare Christina Wisser. Brev om införandeprojektet har skickats ut till delregionala samverkansgrupperna. Brevet innehåller bland annat en preliminär tidplan för införandeprojektet. Bifogas. Mötet påtalar att det är viktigt att piloten blir tillräcklig. När väl breddinförandet börjar måste det verkligen vara testat. Mötet konstaterar också att det vore bra med en rapportering i stort från styrgrupp SVPL och inte bara om upphandlingen ITMV. Beslut: SITIV bjuder in företrädare för styrgrupp SVPL till SITIVs möte SITIV vill ha styrgrupp SVPLs syn på sitt arbete i stort och i förhållande till uppdraget. 6. Rapportering: GITS Katarina Amundsson, Funktionsansvarig GITS

3 a. Ekonomi Delårsrapport och prognos för helåret bifogas. Projekt och arbeten skjutna i tiden leder till att resurser inte nyttjas i planerad omfattning vilket kommer att leda till ett överskott. Det kan bli aktuellt med att justera ner kommunernas betalningar för GITS under hösten för att överskottet inte ska bli så stort. Kommunernas del av ett eventuellt överskott kommer att hanteras på samma sätt som tidigare år. I slutet av september inleds planeringen för GITS Löpande uppdrag och temporära projekt för GITS beslutas av SITIV och planeringen utgår från dessa. Planen presenteras på SITIVs möte i november. Mötet påtalar att all utvecklingsbehov inte kan förutses arton månader i förväg och att det därför behöver finnas en pott pengar för utvecklingsinsatser under året. Samtidigt noteras att beslutade utvecklingsposter inte används. Det är oroande om vi inte kan få den utveckling vi önskar. b. Arbetssituationen support websesam Hanteringen av arbetssituationen för supporten för websesam redovisas i en statusrapport som bifogas. Den höga belastningen på supporten beror bland annat på att belastningen på supporten visar sig högre än vad som angavs då supporten dimensionerades, en ökad användning av websesam och att Ledningsrådet beslutat om att flytta in funktionalitet i websesam. För att hantera arbetsbelastningen i supporten köper GITS inom tillgänglig ram en halvtidstjänst support fram till årsskiftet. Under tiden tas utbildningsfilmer fram vilket förhoppningsvis minskar supporttrycket. Parallellt fortsätter arbetet med att följa upp supportärendena för att få reda på vad ökningen beror på så att en långsiktig lösning kan tas fram. Förslag till långsiktig lösning ska presenteras vid mötet i november. Mötet påtalar att supportfunktioner på enstaka medarbetare alltid är för sårbart och att vi behöver se över vilka principer vi ska ha när det gäller support. Mötet konstaterar att Ledningsrådet har beslutat om att flytta funktionalitet in i websesam utan att resurser för att hantera den ökade förvaltningen och supporten följt med. Beslut: Ordförande kontaktar Ledningsrådet för att få deras syn på att de beslutat om att flytta funktionalitet in i websesam utan att resurser för att hantera den ökade förvaltningen och supporten följt med. 7. Statusrapporter a. Distansmöte via Lync Katarina Amundsson. Rapport bifogas. Arbetet med att införa vårdplanering via Lync innebär en förbättring och effektivisering av vårdplaneringen i allmänhet. Det strukturerade arbetssättet vid vårdplanering via lync håller på att bli regional rutin även för fysiska möten. Det har dessutom bidragit till att primärvården, både privata och offentliga vårdcentraler, och rehab börjar delta på vårdplaneringsmöte. Detta ses som mycket positivt men ger också utmaningar med att få ihop mötestider när man nu är tre parter istället för två. Mötet konstaterar att detta arbete är ett bra exempel på hur utveckling kan leda till fler förbättringar än förväntat.

4 Mötet uppmanar GITS att i planeringen för 2016 se över möjligheterna att förlänga arbetet eftersom det fungerar så bra och uppföljningsinsatser är relevanta då verksamheternas intresse var lite svalt i början av arbetet. b. Utveckling SITHS Sven Täpptorp/Patrik Mattsson. Rapport bifogas. VGR förväntas reda ut var ansvaret för uppdraget till den egna SITHS-organisationen ska placeras under september/oktober. Därefter kan ärendet förankras tillräckligt inom VGR. Mötet påtalar att vi själva borde kunna göra klart vem som ska driva själva ärendet om utveckling av SITHS. Kommunerna erbjuder sig att avsätta resurser för att agera koordinator för frågan utvecklad utgivningsorganisation Beslut: Sven Täpptorp får i uppdrag att föreslå och göra klart med vem som ska driva ärendet Utveckling SITHS. Klart till mötet i november. c. Regionarkiv Karl Fors. Rapport bifogas. Mötet konstaterar att SITIV inte äger ärendet i sin nuvarande form. Frågan avvecklas här och tas upp igen först när det är en tydlig SITIV-fråga. d. NPÖ Karl Fors. Rapport bifogas. Kommunernas samarbete med VGRs linje för NPÖ fungerar bra men det finns frågor som kommunerna upplever att VGR har svårt att jobba med i linjen. Efter diskussion kommer mötet fram till att mycket har förbättrats, även om användandet i verksamheten är låg. Effekterna av förbättringarna har ännu inte slagit igenom. Mötet kommer fram till att det förmodligen bara är privata vårdcentraler som återstår att få med. Beslut: Ordförande tar reda på vad status är för privata vårdcentraler i NPÖ. Återrapportering på mötet i november. 8. Samverkan Framtidens Vårdinformationsmiljö Statusrapport bifogas. Thomas Jungbeck och Karl Fors presenterar utvecklingen på kommunsidan. Som en part till 3R har kommunerna inom de tre regionerna bildat 108K för att representera kommunernas behov i 3R. Därmed finns en kontaktyta på nationell nivå. På VGR-nivå har VästKom haft dialog med hälso- och sjukvårdsdirektören i VGR och känner sig väl mottagna. Kommunerna är välkomna med i styrgrupp och programgrupp och kommer också att erbjudas plats i olika arbetsgrupper. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska också lyfta frågan till central nivå för att kommunerna ska beredas plats på motsvarande sätt även där.

5 Mötet konstaterar att eftersom vi fortfarande inte vet exakt var frågan hanteras är det bra att vi fortsätter rapportera i SITIV. 9. Välfärdstjänster i hemmet Karl Fors presenterar beslutsförslag från möte Beslutsförslag bifogas. Mötet konstaterar att arbetet har nära kopplingar till arbetet med Framtidens Vårdinformationsmiljö. VGR påtalar att mycket av patienten/brukarens/verksamhetens behov undersöktes i utredningen om framtidens hälso- och sjukvård. Ordförande för styrgrupp SVPL, Jan Carlström, var involverad i utredningen och kan ge mer information. Beslut: SITIV beslutar enligt beslutsförslag. SITIV rekommenderar respektive part att ta fram en lägesrapport för patienten/brukarens/verksamhetens behov. SITIV rekommenderar respektive part att utse företrädare till en gemensam bedömning av ramverket/standarden Continua SITIV uppdrar den partsgemensamma Ubit-gruppen att konsekvensbeskriva införande av välfärdsbredband Uppdragen ska rapporteras till kommande SITIV-möte. 10. Mötestider 2016 Beslut: Under 2016 äger SITIV-möte rum eftermiddagarna 4 februari, 19 maj, 1 september och 24 november. Karl Fors skickar kalenderkallelser. 11. Övriga frågor Ordförande meddelar att Sven Täpptorp har fått nya arbetsuppgifter i VGR och därmed lämnar sina åtaganden i SITIV. Ersättare blir Monica Nilsson. Mötet tackar Sven Täpptorp för hans tid i SITIV. 12. Nästa möte , kl , Gullbergsvass Konferens, Banvallen

6 Trender inom ehälsa Trendspaning juni 2015

7 VGR IT Trender inom ehälsa Trendspaning juni 2015 Vad är ehälsa? ehälsa har varit ett modeord i mer än tio år. Begreppet innefattar dels användningen av befintliga IT-stöd i vården, men handlar framför allt om helt nya former för vård och omsorg. Det talas om att vården ska revolutioneras med hjälp helt nya arbetssätt, som möjliggörs av den digitala utvecklingen. Men vården förändras inte genom revolution. Vården är beroende av fungerade, välkända rutiner dygnet runt; utvecklingen i vården är mera evolution än revolution. Men visst sker det stora förändringar, när den digitala tekniken ger nya möjligheter. Förväntningarna är dock långtifrån infriade, mycket är fortfarande som det alltid har varit. Det handlar ju inte bara om att införa ny teknik, utan mer om förändringar i arbetssätt och roller, kanske framför allt patientens roll. Sedan ett par år tillbaka använder många begreppet mhälsa, mobil hälsovård, istället för ehälsa. mhälsa syftar på de stora utvecklingsmöjligheter som finns inom hälso- och sjukvård med mobila enheter. Oavsett om man talar om mhälsa eller ehälsa har det mesta av utvecklingen hittills riktat sig mot privatpersoner som intresserar sig för sin hälsa Individens intresse att hålla koll på sina värden Appar och tillbehör till smarta telefoner blir bara fler och fler. Många är intresserade av att mäta aktiviteter och hälsoparametrar, och kanske ännu fler finner stort nöje i att testa nya tekniska prylar. Det började med olika specialenheter som exempelvis stegmätare och pulsmätare. Idag utvecklas en strid ström av medicintekniska produkter som är kopplade till den smarta mobilen, där man kan se och följa sina egna värden som blodtryck, ekg, ultraljud, kroppstemperatur med mera. Begreppet Quantified Self att mäta sig själv med elektronisk utrustning dök upp redan 2007, och har blivit en rörelse över stora delar av världen. I takt med att det finns billig och lätthanterlig mätutrustning är det allt fler som verkligen mäter, lagrar och analyserar sina hälsodata. Olika molntjänster och portaler gör det möjligt att lagra och bearbeta stora datamängder och att dela sin hälsoinformation med andra, via sociala medier eller på annat sätt. EU OM EHÄLSA Med e-hälsa avses verktyg och tjänster som använder informationsteknik, IT, för att förbättra det förebyggande arbetet, diagnoserna, vården, övervakningen och administrationen. E-hälsa omfattar informationsutbyte mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, sjukhus, andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och nätverk för hälso information, samt elektroniska patientjournaler, telemedicin, rörlig utrustning för patientövervakning, bokningsprogram för operationssalar, robotkirurgi och ren grundforskning om virtuell humanfysiologi. Mobil hälsovård omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där man använder mobilutrustning, som mobiltelefoner, utrustning för patientövervakning, personlig digital assistans och annan trådlös utrustning. Mobil hälsovård omfattar också appar som kan koppla upp sig mot medicintekniska produkter eller sensorer (exempelvis armband eller klockor) och personliga vägledningssystem, hälsoinformation och påminnelser om medicinering via sms samt telemedicin som tillhandahålls trådlöst. Källa: EU TEKNIK SOM ÖVERVAKAR Quantified Self är ett samlingsbegrepp för datorteknik vi bär på oss och sousveillance (bevakning underifrån), en slags motsats till övervakning som syftar på bevakning ur enskilda personers synvinklar, snarare än övervakning från kameror på förutbestämda platser (myntat av tidningen Wired 2007). ehälsa i vården Begreppet ehälsa förknippas vanligtvis med nya sätt för patienterna att kommunicera med vården, till exempel att läsa den egna journalen, att boka tid hos valfri vårdgivare, men också att kunna lagra egna hälsodata. För vården innebär ehälsa att alla som är involverade i vården av en patient kan nå patientinformationen på ett säkert sätt, att man kan samarbeta över organisatoriska och geografiska gränser och att man även kan vårda på distans. Många olika typer av mätare kan kopplas till en smartphone. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 1/8

8 Med hjälp av ehälsa ska också administrationen effektiviseras, till exempel genom att information kan återanvändas, så att inget behöver registreras mer än en gång. Robotar används vid vissa operationer och fler användningsområden upptäcks. Robotar och dator är utmärkta när det gäller att upprepa samma moment på ett standardiserat sätt. En viktig del av ehälsa är de medicinska applikationerna, såväl sådana som är kopplade till medicinsktekniska utrustningar som mer fristående beslutstöd. Papper och penna för att notera mätresultat onödiga artiklar i framtiden? En uttalad politisk ambition är att en patient inte passivt ska bli vårdad, utan att hen ska ta aktiv del i sin egen vård till exempel genom att välja mellan möjliga behandlingsalternativ, vårdgivare med mera. Det kräver att patienterna har tillgång till adekvat information om vård, vårdgivare och sin egen status. Med ehälsa kan vi lösa framtidens vårdbehov Sjukvården har utvecklats ofantligt under de senaste hundra åren. Tidigare dödliga sjukdomar och obotliga skador behandlas numera rutinmässigt; tidigt födda överlever, barn dör sällan av lunginflammation, tbc finns nästan inte, många cancerpatienter botas, hjärtinfarkt och stroke kan förbyggas, gamla blir äldre. Många åldersrelaterade krämpor kan också åtgärdas. Sjukvården får allt mer att göra. Ju mer framgångsrik sjukvård desto mer kostnadskrävande? Omkring 80 procent av sjukvårdsanslagen används av kronikervården. Och eftersom även diabetiker, astmatiker med flera lever längre så ökar kostnaden. Men med hjälp av olika ehälso-lösningar bör kroniker kunna sköta mer av sin egen vård på egen hand, och vid behov kunna få hjälp på distans. Sveriges första distansvårdcentral öppnade i våras, kry.se. Där kan man boka en videokonsultation och få remisser och recept. Distansbesök har också testats på vanliga vårdcentraler, där patienter har långa resvägar. I Västerbotten planerar man nu att permanenta den funktionen. Att effektivisera med ehälsa, handlar också om att låta datorer göra sådant som de är lika bra eller bättre än människor. Det är inte heller bara repetitiva enkla arbetsuppgifter som datorer kan utföra. Den berömda datorn Watson, som blev världsbäst på Jeopardy 2011 har vidareutvecklats och är nu bättre än någon läkare på att diagnostisera vissa cancerformer. Den används som rådgivare av vissa amerikanska sjukhus. Watson kan metodiskt granska varenda micrometer av ett prov, och samtidigt analysera mängder av relevant forskning för att komma fram till diagnos och behandlingsrekommendationer. Läkare i ett distansbesök på Kry.se. Smartphonen är navet. Välutvecklade beslutstöd, och bra hjälpmedel förväntas kunna avlasta vården, på så sätt att sköterskor kan hantera sådant som tidigare krävde läkarkompetens, och undersköterskor sådant som krävt sköterskekompetens, och i slutändan patienten själv sådant som tidigare krävt vårdens resurser. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 2/8

9 Trögheten i vården Redan idag kan man mäta och hantera mycket som rör den egna hälsan själv och med hjälp av vårdgivare på distans. Industrin utvecklar nya e-verktyg och många privatpersoner anammar dem. Men många tycker att vården inte använder eller utnyttjar all de möjligheter som finns. Vården låter sig inte övertygas lika lätt och ska kanske inte heller vara lika snabb att anpassa sig. Evidens och vetenskap och väl utprovade metoder rimmar inte med snabba anpassningar. Även om patienten själv mäter sitt blodtryck och kan visa mätresultaten för sin läkare, kanske hen inte ser så stor nytta med det, eftersom inte bara utrustningen, utan även metoden ska var säkrad. Patientkommunikation modell äldre. Lagar och regelverk ska också efterlevas. Även om jag som patient vill chatta eller mejla med min läkare, så har läkaren lagligt ansvar och kan bli åtalad och dömd om hen bryter mot lagen. Dessutom, hur stor nytta har man i vården av en massa data om vältränade patienter. Eller som en amerikansk läkare uttryckte det: vi är inte intresserade av en massa data om friska individer som redan sköter sin hälsa, utan av dem som inte lever som doktorn lär, eller av dem som genomgått operationer och behöver följas upp. Att få den ointresserade patientgruppen att mäta och följa upp är en utmaning. Det kommer också nya konkurrerande verksamheter som erbjuder patienterna vård på annat sätt, som mera passar patientens förväntningar. Den tidigare nämnda webbtjänsten Kry.se är ett sådant exempel. Men när patienten väljer att köpa vård som inte erbjuds inom den offentliga vården är risken att man ser sig betala dubbelt för vården, dels via skatten för en vård som man upplever som seg och otidsenlig, dels till ett privat företag för den vård man faktiskt konsumerar. Risken är att intresset för att lojalt betala den offentliga vården via skatten minskar. Den skattefinansierade välfärd som vi hittills tagit som självklar blir ifrågasatt. Vårdens ersättningssystem har länge varit ett hinder för ehälsoutvecklingen. I Sverige har i årtionden lyckade projekt med telemedicin, vård på distans, genomförts, men de leder sällan till någon fortsättning när projektet är slut. Samma sak med projekt där vissa läkaruppgifter framgångsrikt kunnat utföras av annan personal. Orsaken till att verksamheten inte kan fortsätta handlar oftast om pengar. Ersättningssystemen inom den offentliga vården har byggt på fysiska möten. En distanskonsultation, där patienten finns någon annan stans, har alltså inte gett någon ersättning till vårdenheten, och om någon annan än läkaren träffar patienten kan ingen ersättning för läkarbesök utgå. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 3/8

10 Möjligheter med hälsodata Analys av Big data, stora datamängder från flera olika källor, kommer att få allt större betydelse i vården. Det är en trend att mer och mer ska kunna utföras av patienten själv med tillgång till standardiserade råd, eller av vårdpersonal, som inte är experter men har tillgång till digitala beslutstöd. Men det är också en trend att vården av de svårast sjuka blir allt mer individualiserad. ehälsa är även förutsättningen för den individualiserade vården. DNA och livsförhållanden analyseras och jämförs med känd kunskap. Resultatet blir en helt individanpassad behandling, till exempel för en ovanlig cancerform. Den individualiserade vården av cancerpatienter förutsätter avancerade datorer. Att analysera patienters DNA och finna ut lämpliga behandlingar och doser kräver mycket datorkraft. Även ledningen inom hälso-och sjukvård har behov av beslutsstöd. Det finns numera avancerade stöd för att planera vården för en grupp människor, inom ett geografiskt område eller med vissa åkommor. De verktygen kallas Population management, eller Population Health management och gör avancerade statistiska beräkningar på stora datamängder, vårdens egen data, data om socialtjänst, inkomster, boende och mycket, mycket annat. De ger underlag för att planera vårdutbud, vilken vård som behövs och var den behövs, och att utvärdera effekten av de metoder man använder. Läkarmöte på distans, sett ur patientens perspektiv. Hälsodata en åtråvärd resurs för industrin Alla stora mjukvaruföretag som Apple, Google, Amazon och IBM bygger plattformar för insamling och lagring av hälsodata och kämpar därmed också för att få tillgång till som mycket som möjligt av våra hälsodata. Vid sidan av de stora drakarna finns mängder av småföretag som utvecklar hälsoappar. För att underlätta utvecklingsarbetet erbjuder Apple utvecklarna en verktygslåda för utveckling av appar för medicinska studier. År 2013 fanns uppskattningsvis olika hälsoappar i världen och redan idag kan iphone-användare delta i olika forskningsstudier och få specialdesignade appar som ger forskarna tillgång till mycket stora datamängder. Ett exempel på en sådan app är Asthma Health, som hjälper astmatiker att sköta sin astma och samtidigt förser forskarna massor med data om sjukdomen. Ett annat exempel är MyHearth Counts som mäter risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar och ger användaren goda råd, samtidigt som forskningsdata samlas in. När de stora leverantörerna satsar på ehälsa låser de också in sina patienter. Var och en av dem bygger en helhet, där sensorer, mobiltelefon och lagring fungerar som en enhet. Byter patienten system förlorar hen tillgång till den tidigare informationen. Nu finns dock en frivillig standard, Continua, för informationsöverföring från sensor till telefon eller lagringsyta. Continua bygger på IHE för informationsöverföring till annan molntjänst, eller till vårdgivarens system. Samtliga nordiska länder har nu anslutit, eller beslutat att anslut sig till detta. Det finns prognoser som pekar på att flera miljoner patienter världen över kommer att övervakas via mobilnätet redan VAD ÄR IHE? IHE (Integrating the Healthcare Enterprise) är ett initiativ drivet av yrkesutövare och industri för att ge rekommendationer för systemintegration inom hälso- och sjukvård. Många refererar till IHE som en standard, men mer korrekt är att den anger rekommendationer för hur man skall tilllämpa olika standarder, huvudsakligen DI- COM och HL7. Källa: Wikipedia Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 4/8

11 Visioner och strategier EU Inom EU finns ett stort engagemang för ehälsa, och numera även mhälsa. Det har i flera år avsatts pengar till stora projekt, där ehälsa ska vara en möjliggörare inom flera insatsområden. ehälsa är en viktig del för att utveckla en gemensam marknad, och fri rörlighet över gränser, och där ska inte vården vara något undantag. Det finns också en vision om att ehälsa ska vara en nisch där små och medelstora europeiska företag ska öka sin konkurrenskraft. EU har ett partnerskap med industrin, under rubriken Hälsosamt åldrande, som syftar till att äldre människor ska klara sig själva och kunna ha ett rikt liv långt upp i åren. Där är naturligtvis också ehälsa en viktig möjliggörare. Och slutligen är ehälsa en del i den Digitala Agendan, som är en stor satsning inom alla medlemsländer. HÄLSOVÅRD I TREDJE VÄRLDEN Mobiltelefonerna ger möjligheter till hälsovård i tredje världen, något som WHO såg redan WHO definierar mhälsa som allt ifrån att kunna ringa 112 från mobilen till avancerade beslutsstöd som bygger på mätvärden från miljontals användare över världen. Läs mer på: goe/publications/ehealth_series_vol3/en Den ökade satsningen på mhälsa och appar har gjort att frågan om kvalitet och säkerhet blivit högst aktuell. Hur säkrar man att patientens data inte kommer i orätta händer eller försvinner? Och vem kan garantera att en app verkligen gör det den är avsedd att göra, att råden är relevanta och att mätvärdena stämmer? Det finns ingen given lösning i dag, men en del medlemsländer har börjat arbeta med frågan. I Storbritannien finns en organisation för att certifiera ehälsoappar, I Spanien har man satt upp ett regelverk och vill centralisera utvecklingen och förbjuda icke godkända appar. Diskussionen påminner mycket om den som var när rådgivning via Internet var nytt. Förra året publicerades en så kallad Grönbok (Green Paper), där de som var intresserade inbjöds att lämna förslag på åtgärder och lösningar på säkerhetsfrågan. Gissningsvis blir det någon form av EU-gemensam autentiseringslösning så småningom (eftersom man också vill ha öppna gränser), men för övrigt är det ganska oklart vad som händer. Sverige Flera olika organisationer arbetar med ehälsa på nationell nivå i Sverige. Många röster höjs för att den Strategi för ehälsa som togs fram under ledning av Socialdepartementet 2010 behöver ersättas. De ansvariga för tre olika utredningar med regeringsuppdrag (Rätt information i vård och omsorg, Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården samt Bättre och säkrare samordning av IT-tjänster i hälsa- och sjukvården och socialtjänsten) skrev förra året en gemensam debattartikel där de krävde en statlig IT-miljard till vården. De ansvariga för utredningarna såg alla behovet av en satsning på ehälsa för att lösa vårdens problem inom just deras specifika områden. I framtagningen av Strategi för ehälsa deltog förutom Socialdepartement även Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna och Famna (Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg). Nu har det väl inte hänt så mycket i just den frågan, men det är mycket annat som pågår på nationell nivå. Framför allt finns det många aktörer. Socialdepartementet tog 2012 initiativ till HälsaFörMig en säker elektronisk lagringsplats som ska erbjudas alla invånare för överblick och lagring av viktig hälsoinformation. Upphandlingen överklagades i flera steg, men nu kommer HälsaFörMig att lanseras stegvis under En ny myndighet, ehälsomyndigheten, finns på plats sedan ett par år. Än så länge har den endast de uppdrag som tidigare låg på Apoteket Service, förutom NATIONELL EHÄLSA-DAG Den 6 oktober 2015 arrangeras den nationelle ehälsodagen. Myndigheten efterlyser förslag på innehåll. Läs mer på: nationellehalsa.se Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 5/8

12 HälsaFörMig, men rimligen kommer myndigheten att få ett större ansvar för den infrastruktur för ehälsa som behöver vara gemensam. Landstingen i Sverige har sedan flera år tillbaka en gemensam organisation, Inera, för samverkande utveckling, upphandling och drift av ehälsotjänster, till exempel 1177, Mina vårdkontakter, Nationell patientöversikt och den mjuka infrastruktur som krävs för att olika landsting och kommuner ska kunna utbyta patientinformation. Där har man nu också ansvar för Journal på nätet, som ska möjliggöra för patienter att se sin egen journal via internet. Dessutom har Inera, tillsammans med landstingen, tagit fram ett stort antal specialapplikationer. Ett par exempel är Händelseanalys och Kommunikation med försäkringskassan. Läs mer på inera.se Kommunernas ehälsa samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen har ansvar för vidareutvecklingen av vårdens informationsstruktur och för det nationella fackspråket, det vill säga alla kodverk och den internationella medicinska terminologin Snomed CT. Läkemedelsverket har ansvar för vissa informationsmängder som rör läkemedel, Skatteverket äger befolkningsregistren och ansvarar för våra personnummer. Datainspektionen granskar hur alla vårdens aktörer lever upp till Patientdatalagen. All information om läkemedel och behandlingar finns att hitta på nätet. SNOMED (Systematized Nomenclature of Medicine) är ett system för systematisk representation av medicinsk terminologi som täcker alla områden av klinisk information. Snomed möjliggör ett enhetligt sätt att beskriva, indexera, lagra, söka och sammanställa medicinsk information gemensamt för olika medicinska specialiteter och olika vårdenheter. Systemet kan också hjälpa till att organisera innehållet i patientjournaler, reducera variabilitet i hur information registreras, insamlas, kodas och används i vård och omsorg och forskning. Källa: Wikipedia Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 6/8

13 På gång i vårt närområde: I Västra Götalandsregionen (VGR) Den största satsningen som görs i VGR är projektet Framtidens Vårdinformationsmiljö, där VGR tillsammans med Stockholms läns landsting och region Skåne ska lägga grunden till nästa generation av IT-stöd i vården. Det kommer att bli en förutsättning och en bas för mycket inom ehälso-området om några år. Det händer mycket annat också. VGR deltar aktivt i det nationella arbetet och implementerar successivt nya ehälsotjänster. Journal på nätet, är exempel på ett sådant projekt som är på gång, där patienterna ska se sin egen journalinformation. Regionen har också anammat den nya nationella IT-plattformen för distansbehandling. KBT (kognitiv beteendeterapi) är först ut. Blodsockerkoll i skolan. Bild från Claus B. Nielsen, Vice chair, Continua Europe På Angereds sjukhus arbetar man aktivt med vård på distans till nytta för patient, sjukvård och samhälle. Man har till exempel ett mobilt KOL-team på plats och flera projekt. Man ser stora vinster för patienten, som kan vara kvar i sin egen miljö, men ändå via flera kanaler får tillgång till avancerad vård. I en del av VGR drevs förra året ett lyckat projekt där primärvårdsläkare fotograferade hudförändringar och fick utlåtanden av dermatologer på sjukhuset. Det är nu beslutat att en sådan lösning ska införskaffas för hela regionen. Även inom VGR görs satsningar på ökad patientdelaktighet. Exempelvis har Sahlgrenska en ny webbsida som är en wiki där också patienterna kan bidra med information. Ett helt annat sätt att närma sig patienten, en det tidigare, då patienten endast förväntades bidra med ett och annat klagomål VAD ÄR EN WIKI? Wiki är en sökbar webbplats där sidorna är tillgängliga för allmänheten och där alla besökare kan hjälpas åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. I kommunerna Flera svenska kommuner har arbetat aktivt med ehälsa, ett exempel är Västerås, som infört vad de kallar e-hemtjänst. Med e-hemtjänst kan man anpassa stödet efter brukarnas behov och effektivisera hemtjänsten genom att minska antalet resor och ge tillsyn och stöd på distans. Västerås stad har tagit sin utgångspunkt i individnytta och individens ökade livskvalitet. Erfarenheten visar att det också leder fram till en större verksamhetsnytta. Tillsyn, social samvaro via bildtelefon, påminnelser och uppmuntran via sms och nattlig tillsyn via kamera är exempel på deras tjänster. Nattlig tillsyn via kamera görs i stället för att för att hemtjänstpersonal ska behöva åka runt och gå in i brukarnas hem på natten för att se att allt är lugnt. Risken är ju alltid att man väcker personen, och dessutom blir det väldigt mycket resor för nattpersonalen för att besöka några få personer. Istället kommer man överens med brukaren om att sätta upp en kamera i sovrummet. Och så kan hemtjänstpersonalen vid något eller några tillfällen under natten sätta på kameran någon minut för att se om personen ligger tryggt i sin säng. Och endast om så inte är fallet, åker någon dit. De har tagit fram en robot, Giraff, för videokonferens, en robot som placeras i brukarens hem (giraff.org). Med Giraff görs besök via Internet. Besökaren styr roboten fritt i hemmet med hjälp av en datormus och interagerar med de boende via videokonferens. Kommunerna i Västra Götaland har sedan en längre tid arbetat med ehälsa, i samverkan med varandra och med VGR. Samarbetet som började med infrastrukturfrågor som bredband och säkra inloggningar har sedan rullat vidare Så kallad Giraff i hemtjänsten. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 7/8

14 till utökade verksamhetsstöd. Här har många projekt genomförts, där en eller några kommuner gått före och testat. Exempel på sådant som breddinförts är gemensam vårdplanering med standardiserad informationsöverföring och samordning med försäkringskassan. I kommunerna använder man nu IT på många olika sätt för att underlätta för både brukare och personal: nattlig tillsyn med kameror, chatt med socialtjänsten och information via sms. Distansmöten i socialtjänsten är ett annat exempel som varit framgångsrikt, där man kan ha lättare och bättre kontakt med boenden som ligger långt borta från huvudorten än om man skulle vara tvungen att resa dit. Det finns också på många ställen samverkan över kommungränserna, som inte tidigare varit möjlig. Man behöver inte ha nattlig jour i varje kommun, när allt mer kan skötas på distans. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 8/8

15 Missiv Ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen Sammanfattning Utifrån Anita Boijs utvärdering har dialog förts med delregional vårdsamverkan, och de styrgrupper eller motsvarande som finns där. Delregional vårdsamverkan vill ha en tydligare och enklare länsnivå som underlättar och stödjer samverkan på delregional och lokal nivå. Förslaget är därför att dagens LiSA-grupp från hösten 2015 stöps till vårdsamverkan Västra Götaland. Representationskapet förändras till att bygga på de befintliga delregionala vårdsamverkansorganisationerna, och kompletteras med representanter från VästKom och Västra Götalandsregionens koncernkontor. Denna grupp hanterar frågor som delregional vårdsamverkan bedömer som länsfrågor, och frågor som huvudmännen, via VästKom och koncernkontoret definierar som samverkansfrågor. Beredning till Vårdsamverkan VG görs via Koncernstab hälso- och sjukvård och VästKom. Där sorteras vilka länsfrågor som ska hanteras av Vårdsamverkan VG och vilka frågor som är mer av partskaraktär. Partsfrågor behandlas av varje huvudman för sig, och mötet mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen anpassas utifrån behov. Länssamverkansgrupperna tas bort som fasta beredningsgrupper till vårdsamverkan VG. När det finns behov av arbetsgrupper tillskapas detta för specifika uppdrag. Länssamverkansgrupp äldre finns kvar och får uppdrag att revidera handlingsplan äldre samt bedöma om och hur det länsgemensamma arbetet ska drivas vidare. Västbus styrgrupp ges i uppdrag att utreda och komma med förlag på ett eventuellt utökat länsarbete kring barnoch unga. I detta uppdrag ingår att identifiera de frågor som har behov av ett länsperspektiv, och vilka som bäst tas om hand på delregional nivå. Båda dessa grupper sorteras in under vårdsamverkan VG. Övriga befintliga grupper såsom t.ex. SITIV, ledningsrådet för hjälpmedel är självständiga grupper och hanterar och bereder egna ärenden. Till Vårdsamverkan VG behövs process- och kommunikationsstöd. Dessa funktioner bör ha placering på VästKom eller koncernstab hälso- och sjukvård och uppgå till minst två heltidstjänster. Förutom process- och kommunikationsstöd behöver både koncernstab 1

16 hälso- och sjukvård och VästKom säkra att det finns ansvarig funktion för beredning till Vårdsamverkan VG. Förslag 1. LiSA-gruppens sammansättning ändras och byter namn till Vårdsamverkan Västra Götaland, vars syfte är att stärka delaktighet i länsprocesserna samt stödja och underlätta delregional samverkan. 2. Vårdsamverkan Västra Götaland består av tio representanter, två från vardera delregionala vårdsamverkangruppers styrgrupp eller motsvarande, en kommun- och en VGR- representant. Vårdsamverkan delregionalt utser sina representanter själva. Förutom dessa ingår representanter från VästKom och Västra Götalandsregionens koncernkontor. Vårdsamverkan VG arbetar med frågor som lyfts från delregional vårdsamverkan såsom tillämpning av riktlinjer, policys och gemensam kunskapsutveckling. Vårdsamverkan VG arbetar också med frågor som huvudmännen gemensamt sorterar som samverkansfrågor. 3. Frågor som rör avtal och överenskommelser mellan VGR och VGK hanteras inte av Vårdsamverkan VG. 4. Koncernkontoret och Västkom sorterar vilka frågor som ska hanteras av Vårdsamverkan VG och vilka som ska hanteras av huvudmännen. Ansvar för denna sortering behöver säkerställas både på koncernkontoret och VästKom. 5. Befintliga grupper som t.ex. SITIV och Ledningsråd hjälpmedel sorterar inte in i den nya länsstrukturen. Dessa grupper rapporterar till respektive huvudman via koncernkontoret och VästKom och bereder själva ärenden till SRO. 6. Länssamverkansgrupperna som beredningsgrupper försvinner. Länssamverkansgrupp psykiatri/missbruk och beroende avvecklas. 7. Länssamverkansgruppen äldre blir kvar som en undergrupp till Vårdsamverkan VG med ansvar för genomförande och uppföljning av Regional handlingsplan äldre. Gruppen får i uppdrag att revidera handlingsplanen och bedöma om och hur arbetet ska drivas vidare utan statliga medel. Det är delregional vårdsamverkan som utser representanter till gruppen. 8. Västbus styrgrupp får uppdraget att utreda och komma med förlag på hur ett eventuellt utökat uppdrag på barn- och unga området ska se ut. I detta uppdrag bör ingå att identifiera de frågor som har behov av en länssamverkan samt vilka som bäst tas om hand på delregional nivå. Om det därefter ska bildas en länssamverkansgrupp barn- och unga sorterar den under Vårdsamverkan VG och det är delregional vårdsamverkan som utser representanter till gruppen. 9. Till de två länsuppdragen äldre och barn- och unga behöver processtöd säkras. 2

17 10. Det tas fram en gemensam webbportal för Vårdsamverkan Västra Götaland. Till detta behöver kommunikationsstöd säkras. 11. Frågan om tvistelösning beskrivs i det nya hälso- och sjukvårdsavtalet. 12. Frågor till SRO bereds via VästKom och koncernkontoret eller via grupper med specifika uppdrag. Malin Camper VästKom Maria Grip Koncernkontoret 3

18 Rapport om arbetet för en ny struktur för samverkan i Västra Götaland mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Bakgrund I maj 2014 påbörjades en utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Utvärderingen gjordes av Anita Boij och utmynnande i en rapport Tillit och förtroende skapar samverkan Utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan kommuner och region i Västra Götaland. Utvärderarens slutsatser och förslag visar att förändringar behöver göras i strukturen för att utveckla samverkan. Efter hantering och värdering av rapporten hos huvudmännen, via regionkansliet och de fyra kommunalförbunden, och efter beslut i LiSA fick VästKom och regionkansliet i uppdrag att ta fram förslag på hur en nyordning för ledningsstrukturen kan se ut och vad den bör innehålla. Ställningstagandet på LiSA var: Sammanfattningsvis kan konstateras att det råder stor samsyn kring slutsatserna i rapporten och den fortsatta inriktningen. Detta tar sig bland annat uttryck i att: LiSA-gruppens sammansättning ska ha en starkare koppling till de delregionala vårdsamverkansgrupperna LiSA-gruppen behandlar frågor av strategisk natur Länssamverkansgrupperna behöver ett tydligare uppdrag Uppdragshandling tas fram till samrådsorganet Öppenhet är viktigt Positivt med gemensam hemsida Utifrån inkomna synpunkter kommer en arbetsgrupp med representanter från VästKom och regionkansliet att bereda frågan vidare och återkomma till nästa LiSA med ett gemensamt förslag till samverkansstruktur. Ställningstagande: Uppdra till regionkansliet och VästKom om att ta fram förslag till samverkansstruktur och återrapportera till nästa LiSA-möte. Fortsatt process För att ta fram förslag på förändrad länsstruktur, byggd på tydligare koppling till de delregionala vårdsamverkansarenorna, har dialog förts med de fem 1

19 vårdsamverkansområdena 1. Dialogen har förts utifrån ett antal frågor som tar sin utgångspunkt i LiSA-gruppens ställningstagande. Denna rapport sammanfattar dialogen och ger utifrån det förslag på hur frågor kan omhändertas för att bättre motsvara huvudmännens behov av en länsstruktur. Frågor till grund för dialog: LiSA-gruppen behöver starkare koppling till de delregionala vårdsamverkansarenorna hur ska den representationen se ut? Kan äldreområdets länsgemensamma handlingsplan utgöra förebild för även länssamverkansgruppens psykiatri arbete d.v.s. att fasta länssamverkansgrupper formulerar ett antal gemensamma målområden att arbeta med och följa upp? Hur ska representationen från delregional vårdsamverkan till länssamverkansgrupperna se ut? Hur ser ni på bildandet av en länsgemensam grupp inom barn och unga området? Kopplingen till Västbus och hur ska i så fall representationskapet i denna grupp se ut? Kan delregional vårdsamverkan hjälpa länsnivån i bildandet och driften av en länsgemensam webb-portal? Var och hur ska tvister lösas? Ska det finnas särskilda resurser för att driva samverkansarbetet på länsnivå och hur ska det organiseras? Upplever ni att det finns koppling mellan den delregionala politiska styrningen och den på länsnivå, d.v.s. SRO? Sammanfattning av dialog med vårdsamverkansområdena Generella synpunkter från samtliga fem områden: Nyttan och nödvändigheten med länsstrukturen behöver beskrivas tydligare. Det är oklart idag. Gör en ny struktur enklare. Kalla den nya strukturen för stödstruktur för delregional och lokal samverkan, det är inte en ledningsstruktur. Stärk kopplingen mellan LiSA och delregional vårdsamverkan. Arbeta tydligare med kommunikation för att underlätta för delregional samverkan. Synpunkter på dialogfrågorna: LiSA-gruppen behöver starkare koppling till de delregionala vårdsamverkansarenorna hur ska den representationen se ut? Alla fem vårdsamverkansgrupper vill ha en starkare koppling till LiSA genom att representanter från vårdsamverkansområdena ingår i gruppen. Vårdsamverkan vill utse sina representanter själv. Två vårdsamverkansområden betonar vikten att det bör vara en representant från varje huvudman för att få balans, ett tycker att det är viktigare att LiSAgruppen inte blir för stor och förordar en representant. Flera har påpekat att man på delregional nivå ser sig som minst tre parter; socialtjänst, primärvård och sjukhus, ibland även skola, inte som kommun och region. 1 Södra Älvsborg styrgruppsmöte 13/3, Vårdsamverkan Skaraborg möte med ledningsgruppsrepresentanter 13/4, Samverkan i Göteborgsområdet möte med ordf. och vice ordf. 13/4, Vårdsamverkan Fyrbodal ledningsgruppsmöte 17/4 samt SIMBA möte med AU 22/4. 2

20 Kan äldreområdets länsgemensamma handlingsplan utgöra förebild för även länssamverkansgruppens psykiatri arbete d.v.s. att fasta länssamverkansgrupper formulerar ett antal gemensamma målområden att arbeta med och följa upp. Här är det ett svagt intresse totalt sett. Ett område är positivt, ett försiktigt positivt, ett splittrat och två negativa. Alla säger att länssamverkansgruppernas roll och uppdrag är otydliga idag. Det råder osäkerhet kring vilka frågor en länssamverkansgrupp kan arbeta med. Man uttrycker också att det är svårt att se vilka frågor som är gemensamma och var de hanteras bäst. Hur ska representationen från delregional vårdsamverkan till länssamverkansgrupperna se ut? Vårdsamverkansområdena själva vill utse representanter till de olika grupper som ska arbeta med frågor på länsnivå. Hur ser ni på bildandet av en länsgemensam grupp inom barn och unga området? Kopplingen till Västbus och hur ska i så fall representationskapet i denna grupp se ut? Bilden är splittrad om det är ett bra förslag att bilda en länssamverkansgrupp barn- och unga. Det har inte presenterats något tydlig idé om representationskap. Budskapet från samtliga vårdsamverkansgrupper är att om det ska finnas en grupp ska den dock bygga på Västbus. Ingen vill ha två separata grupper. Kan delregional vårdsamverkan hjälpa länsnivån i bildandet och driften av en länsgemensam webb-portal? Delregional vårdsamverkan har för egen del prioriterat finansiering till kommunikationsstöd på olika sätt och i olika omfattning, och man har svårt att se hur en sådan lösning på länsnivån ska se ut. Däremot uttrycks ett stort behov av att länsgemensamt material kommuniceras länsgemensamt. Det är en tydlig önskan från delregionerna att en gemensam webbportal för länet skapas. Var och hur ska tvister lösas? Tvister och samverkansproblem finns, men dialogen har inte lett till konkreta förslag. Ska det finnas särskilda resurser för att driva samverkansarbetet på länsnivå och hur ska det organiseras? Det finns behov och förväntan om att samordning ska ske på länsnivå. Omfattningen och behoven är svår att bedöma för vårdsamverkansgrupperna. Upplever ni att det finns koppling mellan den delregionala politiska styrningen och den på länsnivå, d.v.s. SRO? I den mån frågan diskuterats på våra möten så upplever man en bristande koppling. En del tycker det är viktigt med politisk styrning, andra tycker att det krånglar till och skapar otydlighet. Slutsatser och förslag Länsstruktur beredning och uppdrag Efter vår dialog med styrgrupperna för delregional vårdsamverkan känns slutsatserna i Anita Boijs utvärdering aningen positiva. Vi upplever en större frustration med dagens länsstruktur 3

21 än vad utvärderingen visar. Områdena som gnisslar är dock de samma som utvärderingen lyfter, det vill säga att beredningsgången är oklar och uppdragen för länssamverkansgrupperna otydliga. I utvärderingen ger många uttryck för att länsstrukturen är nödvändig men svårgripbar. Vad nödvändigheten består av är dock inte tydliggjort i utvärderingen. Vi har i våra samtal med vårdsamverkan lyft fram några exempel på vad länsnivån kan och har bidragit med: Effektivt utnyttjande av resurser som i arbetet med SIP Gemensamt mottagande statens kunskapsstyrning, till exempel NR riktade till båda huvudmännen Att möta statliga krav på överenskommelser/samverkan Att stötta egen kunskapsutveckling som handlar vårdprogram och riktlinjer Arbetet med jämlik vård Utifrån dessa punkter har vi fört dialog på våra träffar, och fått medhåll att detta är positivt. Det är också tydligt att vårdsamverkan vill ha stöd från länsnivån i vissa frågor men att det är svårt att se när. Behoven, men även och ambitionerna för en länsnivå utan statliga krav på innehåll är oklara. Om inte delregional vårdsamverkan ser behovet av en länsstruktur är vår slutsats att den i dagsläget inte bör förstärkas. I vår dialog med vårdsamverkansområdena är det ingen som tydligt anser att LiSA-gruppen ska tas bort, men det är tydligt att man vill ha en länsnivå som underlättar för delregional och lokal samverkan, inte krånglar till, vilket man upplever till vissa delar idag. Länsstrukturen ska bygga på delregional vårdsamverkan och omhänderta de frågor som huvudmännen inte klarar att lösa i samverkan på delregional nivå. Länsstrukturen bör därför helt utgå från vårdsamverkanrepresentation och delregionala behov för att inte skapa förvirring kring mandat, funktion och uppdrag. Länsstrukturen blir i sådant fall i högre utsträckning ett Vårdsamverkan VG. Vårdsamverkan VG arbetar med frågor som lyfts från delregional vårdsamverkan, som tillämpning av riktlinjer, policys och gemensam kunskapsutveckling. Det blir också ett forum där strategiska frågor kring huvudmännens gemensamma ansvar för vård och omsorg och utmaningar kan hanteras. Partsfrågor som handlar om avtal, överenskommelser och gränssnitt bör hanteras när de uppkommer, och bör då hanteras i de två huvudmannaleden, via VästKom och VGRs koncernkontor. Till detta behövs inga fasta grupperingar. Vår bedömning är att fasta länssamverkansgrupper inte bör finnas utan tydliga uppdrag som handlar om att lösa specifika problem. Frågor ska lösas utifrån behov, lokalt eller nationellt påkallade, genom att grupper tillskapas för dessa frågor. Olika frågor har olika samverkanslogik och i den föreslagna modellen får behoven styra sammansättning, uppdrag, tidsplan osv. En sortering och beredning för hantering bör då göras som innan länsledningsstrukturens tillskapande, av VästKom och koncernkontoret. Där definieras om frågorna är samverkansfrågor eller partsfrågor för huvudmännen var för sig. Ett exempel är mottagande av nationella riktlinjer som riktar sig till båda huvudmännen. I den nya länsstrukturen hanteras sådana i vårdsamverkan VG först när kommunkollektivet och Västra 4

22 Götalandsregionen var för sig definierar delar som frågor för vårdsamverkan VG. För hantering av partsfrågor finns etablerade, befintliga kanaler. På kommunsidan via VästKom och kommunalförbunden och i VGR enligt ordinarie beredningsrutiner. Beredning till LiSA sker idag i andra samverkansgrupper som inte självklart är kopplade till LiSA, som t.ex. läkemedel, hjälpmedel och SITIV. Detta skapar ibland oklarheter kring vem som ansvarar för hantering av en fråga. LiSA-gruppen har med sitt tillskapande blivit en gruppering som man delegerar frågor till, frågor som tidigare avgjordes antingen av en styrgrupp kopplat direkt till uppdraget eller av huvudmännens gemensamma beredning till SRO. Omhändertagande Vårt förslag är att LiSA-gruppens sammansättning ändras från hösten Framöver består gruppen av två representanter från varje delregional vårdsamverkan, en kommunal och en regional representant, tillsammans med representanter från VästKom och Västra Götalandsregionens koncernkontor. LiSA-gruppen bör byta namn till Vårdsamverkan VG för att bättre spegla gruppens funktion. Rapportförfattarnas bedömning är att det är viktigare att stärka transparens och delaktighet än att LiSA-gruppen är lagom stor. I dag är länssamverkansgrupperna beredande till LiSA. Vår bedömning är att det uppdraget är för litet för att motivera fasta länssamverkansgrupper utan annat tydligt uppdrag. Vårt förslag är därför att länssamverkansgrupp psykiatri/ missbruk och beroende avslutas. I den mån delregional vårdsamverkan, kommunkollektivet eller Västra Götalandsregionen identifierar en fråga för målgruppen som bäst tas om hand i en samverkansgrupp på länsnivå tillsätts en tillfällig grupp med uppdrag att jobba med lösning på det specifika problemet. Länssamverkansgrupp äldre har en annan roll. Kopplat till länssamverkansgruppen finns ett uppdrag genom handlingsplan äldre 2. Denna handlingsplan har varit starkt kopplat till den statliga äldresatsningen och gäller för hela Vårdsamverkansrepresentanterna har gett uttryck för vilja att fortsätta stärka arbetet för sammanhållen vård för sjuka äldre i Västra Götaland 3. Vårt förslag är att länssamverkansgrupp äldre finns kvar och ges ett uppdrag att revidera handlingsplanen. Länssamverkansgruppen får bedöma om och hur det länsgemensamma arbetet ska drivas vidare utan statliga medel och vilka frågor som är i fokus. Representanter till länssamverkansgruppen utses av delregional vårdsamverkan. En länssamverkansgrupp sorterar under Vårdsamverkan VG. Frågan om att fler frågor på barn- och ungaområdet än Västbus behöver omhändertas på länsnivå har dryftats i olika sammanhang och under lång tid. Västbus styrgrupp har också lyft frågan till VästKom och regionkansliet. Vår bedömning är att denna fråga bäst omhändertas genom att Västbus styrgrupp ges i uppdrag att utreda och komma med förlag på ett utökat uppdrag och representation i en eventuell barn- och ungagrupp ska se ut. I detta uppdrag bör ingå att identifiera de frågor som har behov av ett länsperspektiv, och vilka som bäst tas om hand på delregional nivå. En eventuell länssamverkansgrupp barn- och unga bör bygga på delregional vårdsamverkan och företrädarskap därigenom. En länssamverkansgrupp 2 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland regional handlingsplan Länskonferens vars underlag behandlades vid LiSA-gruppens möte

23 barn- och unga sorterar under Vårdsamverkan VG, som också är styrgrupp till utredningsarbetet. För att stödja länssamverkansgrupp äldre och Västbus styrgrupp i de föreslagna uppdragen behövs processtöd. Under åren med statliga krav på äldreområdet har en processledare på heltid varit knuten till arbetet med handlingsplan äldre. Västbus har haft en halvtidstjänst knuten till sig sedan Vår bedömning är att det behövs fortsatt processtöd bestående av sammanlagt en heltidstjänst som delas på de två uppdragen. Tjänsten bör vara placerad på koncernstab hälso- och sjukvård eller VästKom, för tydlig koppling till hela huvudmannakollektivet. Avvikelser, uppföljning och tvister är frågor som behöver tas omhand oavsett hur samverkansstrukturen ser ut i länet. Vårt förslag är att tvister omhändertas i arbetet med hälso- och sjukvårdsavtalet. Avvikelser som gäller samverkan och uppföljning bör vara frågor som hanteras i Vårdsamverkan VG. Vår bedömning är att Koncernstab hälso- och sjukvård och VästKom behöver säkra att det finns ansvarig funktion för beredning till vårdsamverkan VG. Med vårdsamverkan VG blir det tydligt att SRO inte är vårdsamverkans politiska forum. För beredning till SRO föreslås att huvudmännen för sig bereder ärenden men att också de styroch samverkansgrupper som redan finns och har uppdrag kring specifika frågor ges mandat att bereda sina respektive ärenden. Dessa grupper rapporterar till respektive huvudman via koncernkontoret och VästKom. Tydlighet och transparens För att länsstrukturen ska vara tydlig, begriplig och förenkla för delregional vårdsamverkan behöver kommunikationen bli bättre. Vår bedömning är att länsnivån behöver ta ansvar för kommunikativa insatser. Det finns förväntan på att länsnivån ska arbeta tydligare med kommunikation för att underlätta såväl delregional samverkan som tydlighet kring riktlinjer, policys och överenskommelser. Delregionerna har gett i uttryck för att man vill ha en gemensam webbportal. Vår bedömning är att detta skulle ha stor betydelse för att förenkla, tydliggöra och sprida samverkansarbete. Till stöd för verksamheterna behöver mycket energi läggas på att kommunicera vad som blivit överenskommet för att öka graden av tillämpning och följsamhet. Vår bedömning är att en gemensam kommunikationskanal bidrar till tydlighet, transparens och möjliggör också spridande av goda exempel, effektivisering och underlättar implementering. Omhändertagande En heltids kommunikatörstjänst kopplas till vårdsamverkan VG. I uppdraget för kommunikatören ingår att bygga upp en webbportal för vårdsamverkan VG, sköta driften av VästBus hemsida och arbeta med uppdraget att skapa tydlighet och transparens. Malin Camper VästKom Maria Grip Koncernkontoret 6

24 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Upphandling ITMV Idag används IT-tjänsten KLARA SVPL inom VG för samordnad vård- och omsorgsplanering och omfattar både vård- och omsorgsperspektivet samt betalningsperspektivet. Tjänsten tillhandahålls av Siemens. Support- och underhållsavtal finns tecknat med Siemens till Driften sköts av VGR-IT. En upphandling avbröts i september 2013 till förmån för ett samarbete med Region Skåne och deras IT-stöd Mina Planer för samordnad vård- och omsorgsplanering. Under senare delen av 2013 förändrades de förutsättningar för samarbete som fanns då detta beslut fattades. Efter rekommendation av styrgrupp SVPL fattade SITIV, 9 april 2014, beslut om att avbryta samverkan med Region Skåne och ge Jan Carlström och styrgrupp SVPL uppdrag att ta fram uppdragsbeskrivning, tidplan och kostnader för upphandling av IT-tjänst för Informationsöverföring mellan vårdgivare. Ansvarig för uppdraget Styrgruppens Ordförande: Jan Carlström, Koncernstab utförarstyrning och samordning, Huvudprojektledare: Johan Nordh, Beskrivning av uppdraget Uppdraget har varit att genomföra en ny upphandling för Systemet Klara SVPL Uppdraget skall leverera ett nytt avtal för den kommande 5 års perioden Viktiga händelser under perioden Projektet har slutförhandlat kontrakt med vald leverantör (Cerner) som vann upphandlingen Följande aktiviteter har genomförts Styrgruppen för Klara SVPL har ställt sig bakom tilldelningsbeslutet Förtydligande av avtal utifrån resultat av upphandling med förhandlat förfarande Förtydligande av införandeplan utifrån när optionspaket skall införas (ny funktionalitet. Cerner har accepterat att införa större deleb av Bör-kraven i delleveranser under avtalstiden) Christina Wisser kommer att vara verksamhetsprojektledare i det kommande införandeprojektet o Johan Nordh återgår till att enbart fokusera på att vara IT projektledare

25 Aktuella problemställningar Inget att rapportera Ekonomisk status Enligt plan. Planerade aktiviteter Definition av införandeprojektet Utse projektgrupp Avsluta upphandlingsprojektet o signering av avtal Kommunikationsaktiviteter Inga planerade

26 Dokumenttyp: GITS Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Version: Status: Sida: 1,0 Utgåva (1)2 Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: J Carlström Till ordföranden i Vårdssamverkansgrupperingarna Fortsatt arbete för projektgrupp vid införandet av ny version av IT-stöd för samordnad vård-och omsorgsplanering Upphandlingen av nytt IT-stöd för samordnad vård-och omsorgsplanering är nu avslutat och kommer övergå till införande. Avtal tecknas med Cerner. Kontaktpersoner från de fem vårdsamverkansområdena är sedan tidigare utsedda av ordförande i delregionala samverkangrupperingarna och godkända av styrgrupp SVPL som knuta till projektgruppen - upphandling. Gruppen har en fördelning av representanter från primärvård, sjukhus och kommun samt fördelning av olika yrkesroller. Representanterna har god kännedom om rutiner för samordnad vård-och omsorgsplanering. Vår ambition är att projektgrupp för upphandling ingår i projektgruppen för implementering men gruppen behöver då kompletteras med ytterligare kompetenser. Förslag Projektgrupp införande: Namn Område Kompetens Marita Wiklund LGS Sjukhus Gisela Fridstedt LGS Sjukhus Lena Arvidsson LGS Primärvård Helena Nilsson LGS Kommun Solveig Högberg LGS Göteborgs stad Mattias Leufkens SIMBA Vårdsamverkan Nina Brandström Södra Älvsborg Vårdsamverkan Ingela Thorell Södra Älvsborg Primärvård Pia Johansson Vårdsamverkan Skaraborg Primärvård Rehab Sandra Carlqvist Vårdsamverkan Skaraborg Sjukhus Maria Fredriksson Vårdsamverkan Fyrbodal Vårdsamverkan Karin Gustafsson Vårdsamverkan Fyrbodal Kommun Christer Wik VGR IT IT Nya representanter Katarina Kalju Södra Älvsborg Sjukhus Liselotte Axén LGS Psykiatri HSV kompetens Kommun Rehabilitering

27 Dokumenttyp: GITS Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Version: Status: Sida: 1,0 Utgåva (2)2 Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: J Carlström Preliminär tidplan: Utbildning av VG:s projektgrupp och VG:s interna utbildare Mars 2016 Påbörjan av tester april-maj 2016 Pilot Aug-Sept Breddinförande Etapp 1 Sept.-okt 2016 Breddinförande Etapp 2 Okt-nov 2016 Breddinförande Etapp 3 Nov-dec 2016 Breddinfört hela VGR Klart Tidplanen är i skrivande stund ytterst preliminär eftersom arbetet med införandet precis startas upp. Dialogen med leverantören är inte heller klar. Gruppens uppdrag kommer troligen inte innebära så stora insatser under hösten 2015 men ökat under Då det är samma leverantör som idag kan man använda båda versionerna samtidigt, vilket underlättar införandet. Samtidigt som jag skriver till er skriver jag också till de personer som är linjechefer för medlemmarna i gruppen. Jan Carlström Ordförande Styrgrupp SVPL

28 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE GITS ekonomiska resultat första halvåret 2015 Ansvarig/kontaktperson för uppdraget Katarina Amundsson, Funktionsledare GITS, Beskrivning av uppdraget GITS budget är 2015 uppdelad på följande ansvar: Ansvarspost Innehåll GITS personalomkostnader med 2,5 tjänst och mötesomkostnader websesam förvaltning, system-och drift kostnader för IT stödet SVPL förvaltning av rutin och IT stöd, system-och drift kostnader för IT stödet Upphandlings- och införandeprojekt för IT stöd för samordnad vård- och Upphandling ITMV omsorgsplanering Videomöte omfattar samordnare 50% och övriga införandekostnader Utveckling KLARA omfattar utveckling av It stödet KLARA SVPL SITHS kortutgivning omfattar samordnare och uppgradering av beställningssystem Viktiga händelser under perioden Upphandling ITMV har en förskjuten tidplan som därmed även en förskjutning av kostnaderna. Slutleverans av funktionalitetsutveckling av KLARA SVPL i mars 2015, slutbetald i maj Uppdraget, Samordnare för SITHS kortutgivning, har inte påbörjats under perioden Ekonomiskt resultat jan juni 2015 och prognos helår 2015 Budget jan-juni 2015 Avvikelse jan-juni 2015, överskott Prognos resultat 2015, överskott Ansvarspost Budget Q1-Q2 7,5 mnkr 2,3 mnkr 3,4 mnkr Avvikelse Q1-Q2 Prognos helår 2015 GITS tkr Överskott 308 tkr Överskott 500 tkr websesam tkr Överskott 214 tkr Överskott 200 tkr SVPL tkr Överskott 136 tkr Överskott 200 tkr Upphandling ITMV tkr Överskott tkr Överskott tkr Videomöte 350 tkr Överskott 99 tkr Överskott 0 kr Utveckling KLARA 150 tkr Slutbetald(underskott 145 tkr) Överskott 5 tkr SITHS kortutgivning 375 tkr Överskott 375 tkr Överskott 750 tkr

29 Avvikelser jan juni 2015, analys GITS websesam SVPL Upphandling ITMV Videomöte Utveckling KLARA SITHSkort utgivning OH kostnader låga under perioden. Utvecklings- och övriga kostnader 350 tkr har inte använts i storleksordning med budget Q2. Överskott kommer användas till att lösa akut behov av hjälp med support sept.-dec 2015 Budgeterat "Övriga kostnader" har inte använts Q2 i storleksordning med budget. Projektkostnader skjuts framåt för It projektledare, projektstöd och huvudprojektledare Budget för utbildning 75 tkr har inte använts då personer i regionala uppdraget själva hanterar utbildningar för nyckelpersoner. Samordnaren har inte arbetat i uppdraget juni-aug, men budget kommer användas i höst för att öka tjänstgöringsgraden och bil leasing v.b. Utvecklingen är levererad och betald. Två fakturor har betalats på 295 tkr och 30% vidarefakturerats till VästKom Uppdraget har inte startat. Hela budget Q2 som överskott Prognos helår 2015, analys GITS websesam SVPL Upphandling ITMV Videomöte Utveckling KLARA SITHSkort utgivning Utbildnings- och konferensavgifter kan tillkomma hösten 2015, vilket kan minska överskottet något sista halvåret. Beräknat överskott för utveckling används sept. - dec 2015 för att lösa en akut situation med tjänsteköp av support. Första halvårets överskott beräknas kvarstå Viss funktionalitetsförändring i KLARA SVPL faktureras andra halvåret vilket kan ge ett mindre överskott detta halvår Start av införandeprojekt under hösten ger minskat överskott för budgeterad projektledning. Beräknar att använda samordnares resurser så mycket som budget tillåter. Utvecklingen är levererad och betald. Uppdraget beräknas ej kunna påbörjas innan årsskiftet varför hela budget blir ett överskott

30 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Statusuppdatering om applikationssupport för websesam i GITS. Ansvarig/kontaktperson för uppdraget Erica Svensson, funktionskoordinator websesam, Beskrivning av uppdraget Uppdrag Status om applikationssupport för websesam i GITS redovisades på SITIV möte SITIV gav då GITS i uppdrag att analysera orsakerna till ökningen av supportärenden, undersöka möjliga åtgärder och återkomma med förslag på åtgärder. Viktiga händelser under perioden Under sommaren förbereddes tjänsteköp av support september-december Arbetsbelastningen på funktionskoordinator har länge varit hög både vad gäller support och förvaltarskap. I somras identifierades ett akut behov av att lösa support belastningen. Under hösten införs en ny felrapporteringsfunktion i websesam som tidigare hanterats av Hjälpmedelscentralen. Det medför att tid måste frigöras i förvaltaruppdraget för införandet. Utbildningsmaterial måste skapas och funktionen ger även ökad belastning för supporten. Allt utbildningsmaterialet för websesam är i akut behov av uppdatering, vilket också måste göras under hösten. Följande aktiviteter har genomförts Tjänsteköp av supportresurs 50 % september-december Ekonomisk status Betalning av kostnad för support ryms inom nuvarande budgetram som Q2 visar ett överskott på 200 tkr. Planerade aktiviteter En långsiktig lösning för att särskilja förvaltarskap och support behöver skapas. GITS ska analysera orsakerna till ökningen av supportärenden, undersöka möjliga åtgärder och återkomma med förslag på åtgärder för långsiktig lösning till möte i SITIV i november.

31 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Införande av distansmöte via video för samordnad vård- och omsorgsplanering Ansvarig/kontaktperson för uppdraget Samordnare Lena Ahrnstedt Olsson Beskrivning av uppdraget SITIV godkände införandeplan och budget för uppdraget Samordnare 50% för uppdraget Lena Ahrnstedt Olsson har uppdraget att, från 26/ och året ut, agera som förändringsledare för införandet av Microsoft Lync som alternativ mötesform vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Fokus finns på att hitta de goda exemplen där kommun, vårdcentral och sjukhusenhet deltar i trepartsmöte. Även närstående erbjuds delta på distans. Vårdsamverkansområde Vårdsamverkan Fyrbodal Närvårdssamverkan Södra Älvsborg SIMBA (Kungälvsområdet) Vårdsamverkan Skaraborg Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet Införandestart 19 januari 17 mars 5 maj 15 september 9 november Viktiga händelser under perioden maj-augusti 2015 Följande aktiviteter har genomförts Under sommarperioden har inga nya införanden genomförts. De enheter som under våren införde vårdplanering via Lync har fortsatt med mötesformen under sommaren. Ca. 100 utvärderingsenkäter har inkommit och majoriteten är mycket nöjda med mötesformen. Aktuella problemställningar Tidigare rapporterade problem med Lync kvalitet har förbättrats, men några enstaka problem med ljud och bild har inrapporterats under sommaren. Det har visat sig vara svårt nå ut till primärvården så deltagandet från den vårdnivån är ännu låg. Att primärvård som tredje part ska delta i mötet där det tidigare varit två-part har visat sig komplicera processen med att hitta mötestider. Sjukhusen har problem att hitta lokaler för vårdplaneringarna, t.ex har SÄS inte kommit igång p.g.a. saknad av lokaler och utrustning för videomöte vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Ekonomisk status Avvikelse från budget är första halvåret + 99 tkr. Budget för utbildning 75 tkr har inte använts då personer i regionala uppdraget själva hanterar utbildningsdagarna för

32 nyckelpersoner i resp. område. En del av utbildningsbudget, kr, har istället använts för utveckling av Lync-länk i KLARA SVPL så användarna kan öppna Lync-mötet direkt från KLARA SVPL. Samordnare har varit tillbaka på ordinarie tjänst juni-aug. Hon kommer arbeta i distansmötesuppdraget mer än budgeterade 50% under hösten liksom hon gjorde under våren. Kommunikationsaktiviteter Under maj: o Utbildningsinsatser för SIMBA området genomfördes o Åmål och Grästorps kommuner och primärvård besöktes o Lena A O deltog vid SAMSA möte o Två förberedelsemöte och informationsbrev för LGS, Göteborg inför deras införande i slutet av året o Möte med Skaraborgs ledningsgrupp i Vårdsamverkan samt planering av utbildning i området Inga informationstillfällen har förekommit under sommarperioden juni-aug Planerade aktiviteter Samordnaren fortsätter informera i vårdsamverkansgrupperingarna NOSAM och Närhälsans ledningsgrupper i Göteborg som startar införande i november. Samordnaren deltar på höstens SAMSA möte för att förbereda överlämnandet av förvaltning av distansmöte via video vid samordnad vård- och omsorgsplanering till SVPL förvaltarna i länet. Samordnaren kommer delta vid delregionala SAMSA möten för att möta SVPL förvaltarna och superanvändare i verksamheterna Utbildning i Skaraborg kommer genomföras i september och i Göteborg under oktober.

33 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Utveckling SITHS, Gemensam kortutgivning Ansvarig för uppdraget Ej tydligt beskrivet Beskrivning av uppdraget Beslut i SITIV att rekrytera koordinator 50% och investera i beställningssystem för att skapa möjligheter för samverkad kortutgivning. Under våren blir det klart att ärendet inte var förankrat inom VGR i tillräcklig utsträckning och SITIV beslutar : VGR får i uppdrag att reda ut problemet med den interna förankringen av Utveckling SITHS. Sven Täpptorp återrapporterar på SITIVs möte Viktiga händelser under perioden Efter en serie omorganisationer från 2011 och framåt har ansvaret för uppdraget till SITHSorganisationen och RA blivit otydligt inom VGR. Under sommaren 2015 har föreslagits och accepterats att placeringen av ansvaret ska beredas genom den nyligen etablerade beredningsgruppen till förvaltningsledningen för Koncernkontoret. Problembilden har förtydligats i en öppen fråga om placering av ansvaret och även formulerats som ett konkret förslag att bereda vidare. Frågan om placering av ansvaret för uppdrag till SITHS-organisationen och RA väntas upp för beslut i förvaltningsledningen för Koncernkontoret i månadsskiftet september-oktober Därefter kan utsedd ansvarig agera för att förankra ärendet inom VGR. Aktuella problemställningar Ansvaret för uppdraget till SITHS-organisationen och RA otydligt inom VGR. Ärendet inte förankrat inom VGR i tillräcklig utsträckning. Planerade aktiviteter Förvaltningsledningen för Koncernkontoret väntas besluta om placering av ansvaret för uppdrag till SITHS-organisationen och RA i månadsskiftet september-oktober 2015.

34 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Gemensamt regionarkiv Ansvarig för uppdraget Karl Fors, Länssamordnare VästKom, Beskrivning av uppdraget lyftes frågan om regionarkivet kan vara en aktör åt fler parter i länet än enbart VGR och Göteborgs stad. Önskan var att initiera frågan för att utreda hur regionarkivet kan innefatta övriga kommuner i länet. Beslut togs på att Samrådsorganet föreslås ge ett uppdrag till regionkansliet och VästKoms kansli om att utreda förutsättningar för ett gemensamt arkiv för länet meddelas att ingen skrivelse förmedlats till samrådsorganet då VGR behövde utreda frågan ytterligare statusrapport förmedlades till SITIV Viktiga händelser under perioden Karl Fors har bjudit in berörda parter till ett gemensamt arbete och uppstartsmöte. Mötet hölls 9 juni. Företrädare för Göteborgs stad, Regionarkivet samt VästKom deltog. VGR avstod från att delta. Under perioden har VästKom kontaktats av företrädare för Regionstyrelsen där önskan funnits kring ett gemensamt uppdrag. VästKom har åter fört in frågan inför kommande möte med samrådsorganet Aktuella problemställningar Oklart om parterna har en gemensam behovsbild samt med det olika ingångsvärden i ett gemensamt arbete/utredning. Som ett exempel kan ges tillgänglighet och delaktighet för medborgare kontra arkivering av underlag. Ekonomisk status - Planerade aktiviteter Arbetsmöten hösten 2015 Leverans av förstudie till SITIVmötet Kommunikationsaktiviteter -

35 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Sammanhållen journalföring/npö Ansvarig för uppdraget Karl Fors, Länssamordnare VästKom, Beskrivning av uppdraget Kommunerna lyfte på SITIVmötet den 20 maj ett behov av att kraftsamla kring NPÖ. En gemensam grupp önskades med fokus på ökat användande av anslutna och ej anslutna parter. Viktiga händelser under perioden Följande aktiviteter har genomförts Ett möte har hållits där innehållet i agendan handlade om hur vi kan förbättra användandet i kommunerna, hur man når ut till privata utförare inom primärvården, byte till ny systemleverantör för offentliga Närhälsan och tidsplanen för producentskap för Asynja samt regionens arbete med de nya tjänstekontrakten till NPÖ 2.0. Ett möte har ställts in då inget nytt hade hänt under sommaren. Arbete för ökat användande o VästKom har en aktiv dialog med kommunerna och ger stöd för anslutna kommuner. Genom införandestöd och dels som support för frågor runt rutiner, felsökning och goda exempel när man använder NPÖ. o VGR inväntar anslutning av AsynjaVisph till NPÖ. Därefter kommer användandet inom Närhälsan att förväntas öka Dialog med vårdgivare o En enkät planeras där vårdgivarna tillfrågas om deras användning och nyttor tillsammans med planering för framtid. Anslutna kommunerna besvarade enkät under våren Frågorna ska beröra anslutning och användning med hänvisningar till kok-bok. Frågan lyfts till ledning för enhet ehälsa. 3%A5rd/kokbok%202011%20slutversion.pdf NPÖ ersätts av en ny version NPÖ 2.0. Tidsplanen har skjutits till december 2015 VGR har arbetat intensivt med tester som förberedelse till anslutning mot NPÖ2 Aktuella problemställningar När inte alla vårdgivare producerar information finns inte en sammanhållen information om individen i NPÖ. Privata aktörer är ej anslutna. Anvisningar i kokbok följs ej upp. Likaså producerar ej kommunerna information till NPÖ.

36 Öka antalet användare i kommunerna för att öka patientsäkerheten, öka vårdkvaliten och förbättra planering och samordning mellan vårdgivare. Ekonomisk status - Planerade aktiviteter Nytt möte planerat till 2 oktober NPÖ-ansvariga närvara på SVPLs beredningsgrupp SAMSA i oktober/november för att prata om NPÖ och dess fördelar vid vårdplaneringar Fortsatt samverkan kring statistik och felsökning av inrapporterade brister. Kommunikationsaktiviteter Hanteras inom resp part.

37 STATUSRAPPORT SITIVMÖTE Samverkan Framtidens vårdinformationsmiljö 3R och Västkom Ansvarig för uppdraget Jesper Poucette, FVM 3R VGR. Beskrivning av uppdraget Program Framtidens vårdinformationsmiljö, FVM, har i uppdrag att arbeta fram en långsiktig plan för en fungerande vårdinformationsmiljö inom Västra Götalandsregionen (VGR). En del av arbetet är inriktat på upphandling och etablering av ett nytt, sammanhållet informationssystem och görs tillsammans med Region Skåne och Stockholms läns landsting inom ramen för 3R Framtidens vårdinformation. Under möte SITIV fördes en dialog kring hur kommunerna skulle involveras i arbetet såväl på politisk som tjänstemannanivå. Kommunerna bestämde att de behövde se över hur de skulle arbeta med frågan och vilken representation de önskade mot FVM/3R. Jesper Poucette skulle tillsamman med Karl Fors föra diskussionen vidare och informera varandra kring hur arbetet gick vidare i respektive organisation. Jesper Poucette ska vara sammankallande för dessa informationsmöten. Viktiga händelser under perioden Västkom har tillsammans med sina motsvarigheter inom Region Skåne och Stockholms Läns Landsting diskuterat bildandet av en gemensam organisation för att möta 3R FVM. Beslut är i skrivande stund inte klara. Vi har haft ett inledande möte kring välfärdstjänster och bredband och kommit överens om att vi ska undersöka förutsättningarna för välfärdstjänsterna. Gruppens uppdrag var att värdera om gemensamt arbete kan och bör ske i området. Ett gemensamt intresse finns för frågan. Tre olika nivåer identifierades för hantering. - Verksamhet och tjänster (brukarens/patientens behov) - Mjuk infrastruktur (Standarder) - Hård infrastruktur (bredband, mm) Arbetsgruppen ser behov av att ta fram lägesrapport för patienten/brukaren/verksamhetens behov relaterat till välfärdstjänster i hemmet. För VGR:s del kommer det arbetet att i detalj göras inom 3R. Vidare ser vi behov av att gemensamt arbeta vidare med en gemensam bedömning av standarder utifrån Continua. För den hårda infrastrukturen kan den gemensamma Ubitgruppen konsekvensbeskriva införandet av välfärdsbredband.

38 Aktuella problemställningar Vidare arbete enligt ovan. Ekonomisk status Ej tillämpligt Planerade aktiviteter Möte i SRO är planerad för att diskutera samverkan mellan Västkom och 3R FVM. Nya möten är planerade både kring Välfärdstjänster och för samverkan mellan 3R FVM och Västkom. Kommunikationsaktiviteter Se ovan.

39 Möte kring välfärdstjänster i hemmet: Deltagande: Mikael Johansson, VGR Jesper Poucette, VGR Tore Johnsson, VGR Karl Fors, VästKom Ann-Charlotte-Klaren, Skaraborgs kommunalförbund Britt-Inger Berntsson, Uddevalla kommun Richard Lindström, Boråsregionens kommunalförbund FÖRSLAG OCH MÖTESANTECKNINGAR Tid: Fredagen den 28 augusti 2015, kl Plats: Lokal 476, Gårdavägen 2, Göteborg Agenda 1. Kort presentation av deltagarna 2. Nuläge och behovsbild Kan följas genom nedan diskussionspunkter 3. Infrastruktur Beaktades och är en del av nedan diskussionspunkter 4. Arbete vidare uppdragsbeskrivning Gruppen uppdrag var att värdera om gemensamt arbete kan och bör ske i området. Ett gemensamt intresse finns för frågan. Tre olika nivåer identifierades för hantering. - Verksamhet och tjänster (brukarens/patientens behov) - Mjuk infrastruktur (Standarder) - Hård infrastruktur (bredband, mm) Arbetsgruppen föreslår SITIV att: 1. Uppdra till varje part att ta fram en lägesrapport för patienten/brukarens/verksamhetens behov 2. Utse företrädare för respektive part till en gemensam bedömning av ramverket/standarden Continua 3. Ge ett uppdrag till den partsgemensamma Ubit-gruppen att konsekvensbeskriva införande av välfärdsbredband Uppdragen ska rapporteras till kommande SITIV-möte

40 5. Nästa möte för denna grupp Diskussion om nuläge Karl presenterar nuläget för kommunerna Vart finns drivkraften? Medborgarna eller organisationerna. Ekonomisk? Det behöver analyseras Det finns medborgare som efterfrågar de tjänster, ex nattillsyn. Men alla kommuner är inte leveransklara än Infrastruktur: Infrastrukturen och bredbandsstrategin är viktigt. Säkerställda kommunikationer mellan patient/brukare och organisation Infrastruktur: NET1, de på gamla 450-bandet. De har gått över till 4G. cirka 20Gb. Riktigt bra täckning i VG Viktigt att tillsammans med verksamheten se och analysera vad behovet framåt är. För kommunernas del är detta arbete påbörjat Viktigt att utgå från behovsbild, inte från dagens tekniska erbjudande Infrastruktur: PTS utreder om det offentliga kan sätta upp Samhällsmaster. För att ge tillgång. Infrastruktur: Finns kartläggning på vilka leverantörer som har vissa brister i vissa områden