Trendspaning juni 2015

Transkript

1 Trender inom ehälsa Trendspaning juni 2015

2 VGR IT Trender inom ehälsa Trendspaning juni 2015 Vad är ehälsa? ehälsa har varit ett modeord i mer än tio år. Begreppet innefattar dels användningen av befintliga IT-stöd i vården, men handlar framför allt om helt nya former för vård och omsorg. Det talas om att vården ska revolutioneras med hjälp helt nya arbetssätt, som möjliggörs av den digitala utvecklingen. Men vården förändras inte genom revolution. Vården är beroende av fungerade, välkända rutiner dygnet runt; utvecklingen i vården är mera evolution än revolution. Men visst sker det stora förändringar, när den digitala tekniken ger nya möjligheter. Förväntningarna är dock långtifrån infriade, mycket är fortfarande som det alltid har varit. Det handlar ju inte bara om att införa ny teknik, utan mer om förändringar i arbetssätt och roller, kanske framför allt patientens roll. Sedan ett par år tillbaka använder många begreppet mhälsa, mobil hälsovård, istället för ehälsa. mhälsa syftar på de stora utvecklingsmöjligheter som finns inom hälso- och sjukvård med mobila enheter. Oavsett om man talar om mhälsa eller ehälsa har det mesta av utvecklingen hittills riktat sig mot privatpersoner som intresserar sig för sin hälsa Individens intresse att hålla koll på sina värden Appar och tillbehör till smarta telefoner blir bara fler och fler. Många är intresserade av att mäta aktiviteter och hälsoparametrar, och kanske ännu fler finner stort nöje i att testa nya tekniska prylar. Det började med olika specialenheter som exempelvis stegmätare och pulsmätare. Idag utvecklas en strid ström av medicintekniska produkter som är kopplade till den smarta mobilen, där man kan se och följa sina egna värden som blodtryck, ekg, ultraljud, kroppstemperatur med mera. Begreppet Quantified Self att mäta sig själv med elektronisk utrustning dök upp redan 2007, och har blivit en rörelse över stora delar av världen. I takt med att det finns billig och lätthanterlig mätutrustning är det allt fler som verkligen mäter, lagrar och analyserar sina hälsodata. Olika molntjänster och portaler gör det möjligt att lagra och bearbeta stora datamängder och att dela sin hälsoinformation med andra, via sociala medier eller på annat sätt. EU OM EHÄLSA Med e-hälsa avses verktyg och tjänster som använder informationsteknik, IT, för att förbättra det förebyggande arbetet, diagnoserna, vården, övervakningen och administrationen. E-hälsa omfattar informationsutbyte mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, sjukhus, andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och nätverk för hälso information, samt elektroniska patientjournaler, telemedicin, rörlig utrustning för patientövervakning, bokningsprogram för operationssalar, robotkirurgi och ren grundforskning om virtuell humanfysiologi. Mobil hälsovård omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där man använder mobilutrustning, som mobiltelefoner, utrustning för patientövervakning, personlig digital assistans och annan trådlös utrustning. Mobil hälsovård omfattar också appar som kan koppla upp sig mot medicintekniska produkter eller sensorer (exempelvis armband eller klockor) och personliga vägledningssystem, hälsoinformation och påminnelser om medicinering via sms samt telemedicin som tillhandahålls trådlöst. Källa: EU TEKNIK SOM ÖVERVAKAR Quantified Self är ett samlingsbegrepp för datorteknik vi bär på oss och sousveillance (bevakning underifrån), en slags motsats till övervakning som syftar på bevakning ur enskilda personers synvinklar, snarare än övervakning från kameror på förutbestämda platser (myntat av tidningen Wired 2007). ehälsa i vården Begreppet ehälsa förknippas vanligtvis med nya sätt för patienterna att kommunicera med vården, till exempel att läsa den egna journalen, att boka tid hos valfri vårdgivare, men också att kunna lagra egna hälsodata. För vården innebär ehälsa att alla som är involverade i vården av en patient kan nå patientinformationen på ett säkert sätt, att man kan samarbeta över organisatoriska och geografiska gränser och att man även kan vårda på distans. Många olika typer av mätare kan kopplas till en smartphone. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 1/8

3 Med hjälp av ehälsa ska också administrationen effektiviseras, till exempel genom att information kan återanvändas, så att inget behöver registreras mer än en gång. Robotar används vid vissa operationer och fler användningsområden upptäcks. Robotar och dator är utmärkta när det gäller att upprepa samma moment på ett standardiserat sätt. En viktig del av ehälsa är de medicinska applikationerna, såväl sådana som är kopplade till medicinsktekniska utrustningar som mer fristående beslutstöd. Papper och penna för att notera mätresultat onödiga artiklar i framtiden? En uttalad politisk ambition är att en patient inte passivt ska bli vårdad, utan att hen ska ta aktiv del i sin egen vård till exempel genom att välja mellan möjliga behandlingsalternativ, vårdgivare med mera. Det kräver att patienterna har tillgång till adekvat information om vård, vårdgivare och sin egen status. Med ehälsa kan vi lösa framtidens vårdbehov Sjukvården har utvecklats ofantligt under de senaste hundra åren. Tidigare dödliga sjukdomar och obotliga skador behandlas numera rutinmässigt; tidigt födda överlever, barn dör sällan av lunginflammation, tbc finns nästan inte, många cancerpatienter botas, hjärtinfarkt och stroke kan förbyggas, gamla blir äldre. Många åldersrelaterade krämpor kan också åtgärdas. Sjukvården får allt mer att göra. Ju mer framgångsrik sjukvård desto mer kostnadskrävande? Omkring 80 procent av sjukvårdsanslagen används av kronikervården. Och eftersom även diabetiker, astmatiker med flera lever längre så ökar kostnaden. Men med hjälp av olika ehälso-lösningar bör kroniker kunna sköta mer av sin egen vård på egen hand, och vid behov kunna få hjälp på distans. Sveriges första distansvårdcentral öppnade i våras, kry.se. Där kan man boka en videokonsultation och få remisser och recept. Distansbesök har också testats på vanliga vårdcentraler, där patienter har långa resvägar. I Västerbotten planerar man nu att permanenta den funktionen. Att effektivisera med ehälsa, handlar också om att låta datorer göra sådant som de är lika bra eller bättre än människor. Det är inte heller bara repetitiva enkla arbetsuppgifter som datorer kan utföra. Den berömda datorn Watson, som blev världsbäst på Jeopardy 2011 har vidareutvecklats och är nu bättre än någon läkare på att diagnostisera vissa cancerformer. Den används som rådgivare av vissa amerikanska sjukhus. Watson kan metodiskt granska varenda micrometer av ett prov, och samtidigt analysera mängder av relevant forskning för att komma fram till diagnos och behandlingsrekommendationer. Läkare i ett distansbesök på Kry.se. Smartphonen är navet. Välutvecklade beslutstöd, och bra hjälpmedel förväntas kunna avlasta vården, på så sätt att sköterskor kan hantera sådant som tidigare krävde läkarkompetens, och undersköterskor sådant som krävt sköterskekompetens, och i slutändan patienten själv sådant som tidigare krävt vårdens resurser. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 2/8

4 Trögheten i vården Redan idag kan man mäta och hantera mycket som rör den egna hälsan själv och med hjälp av vårdgivare på distans. Industrin utvecklar nya e-verktyg och många privatpersoner anammar dem. Men många tycker att vården inte använder eller utnyttjar all de möjligheter som finns. Vården låter sig inte övertygas lika lätt och ska kanske inte heller vara lika snabb att anpassa sig. Evidens och vetenskap och väl utprovade metoder rimmar inte med snabba anpassningar. Även om patienten själv mäter sitt blodtryck och kan visa mätresultaten för sin läkare, kanske hen inte ser så stor nytta med det, eftersom inte bara utrustningen, utan även metoden ska var säkrad. Patientkommunikation modell äldre. Lagar och regelverk ska också efterlevas. Även om jag som patient vill chatta eller mejla med min läkare, så har läkaren lagligt ansvar och kan bli åtalad och dömd om hen bryter mot lagen. Dessutom, hur stor nytta har man i vården av en massa data om vältränade patienter. Eller som en amerikansk läkare uttryckte det: vi är inte intresserade av en massa data om friska individer som redan sköter sin hälsa, utan av dem som inte lever som doktorn lär, eller av dem som genomgått operationer och behöver följas upp. Att få den ointresserade patientgruppen att mäta och följa upp är en utmaning. Det kommer också nya konkurrerande verksamheter som erbjuder patienterna vård på annat sätt, som mera passar patientens förväntningar. Den tidigare nämnda webbtjänsten Kry.se är ett sådant exempel. Men när patienten väljer att köpa vård som inte erbjuds inom den offentliga vården är risken att man ser sig betala dubbelt för vården, dels via skatten för en vård som man upplever som seg och otidsenlig, dels till ett privat företag för den vård man faktiskt konsumerar. Risken är att intresset för att lojalt betala den offentliga vården via skatten minskar. Den skattefinansierade välfärd som vi hittills tagit som självklar blir ifrågasatt. Vårdens ersättningssystem har länge varit ett hinder för ehälsoutvecklingen. I Sverige har i årtionden lyckade projekt med telemedicin, vård på distans, genomförts, men de leder sällan till någon fortsättning när projektet är slut. Samma sak med projekt där vissa läkaruppgifter framgångsrikt kunnat utföras av annan personal. Orsaken till att verksamheten inte kan fortsätta handlar oftast om pengar. Ersättningssystemen inom den offentliga vården har byggt på fysiska möten. En distanskonsultation, där patienten finns någon annan stans, har alltså inte gett någon ersättning till vårdenheten, och om någon annan än läkaren träffar patienten kan ingen ersättning för läkarbesök utgå. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 3/8

5 Möjligheter med hälsodata Analys av Big data, stora datamängder från flera olika källor, kommer att få allt större betydelse i vården. Det är en trend att mer och mer ska kunna utföras av patienten själv med tillgång till standardiserade råd, eller av vårdpersonal, som inte är experter men har tillgång till digitala beslutstöd. Men det är också en trend att vården av de svårast sjuka blir allt mer individualiserad. ehälsa är även förutsättningen för den individualiserade vården. DNA och livsförhållanden analyseras och jämförs med känd kunskap. Resultatet blir en helt individanpassad behandling, till exempel för en ovanlig cancerform. Den individualiserade vården av cancerpatienter förutsätter avancerade datorer. Att analysera patienters DNA och finna ut lämpliga behandlingar och doser kräver mycket datorkraft. Även ledningen inom hälso-och sjukvård har behov av beslutsstöd. Det finns numera avancerade stöd för att planera vården för en grupp människor, inom ett geografiskt område eller med vissa åkommor. De verktygen kallas Population management, eller Population Health management och gör avancerade statistiska beräkningar på stora datamängder, vårdens egen data, data om socialtjänst, inkomster, boende och mycket, mycket annat. De ger underlag för att planera vårdutbud, vilken vård som behövs och var den behövs, och att utvärdera effekten av de metoder man använder. Läkarmöte på distans, sett ur patientens perspektiv. Hälsodata en åtråvärd resurs för industrin Alla stora mjukvaruföretag som Apple, Google, Amazon och IBM bygger plattformar för insamling och lagring av hälsodata och kämpar därmed också för att få tillgång till som mycket som möjligt av våra hälsodata. Vid sidan av de stora drakarna finns mängder av småföretag som utvecklar hälsoappar. För att underlätta utvecklingsarbetet erbjuder Apple utvecklarna en verktygslåda för utveckling av appar för medicinska studier. År 2013 fanns uppskattningsvis olika hälsoappar i världen och redan idag kan iphone-användare delta i olika forskningsstudier och få specialdesignade appar som ger forskarna tillgång till mycket stora datamängder. Ett exempel på en sådan app är Asthma Health, som hjälper astmatiker att sköta sin astma och samtidigt förser forskarna massor med data om sjukdomen. Ett annat exempel är MyHearth Counts som mäter risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar och ger användaren goda råd, samtidigt som forskningsdata samlas in. När de stora leverantörerna satsar på ehälsa låser de också in sina patienter. Var och en av dem bygger en helhet, där sensorer, mobiltelefon och lagring fungerar som en enhet. Byter patienten system förlorar hen tillgång till den tidigare informationen. Nu finns dock en frivillig standard, Continua, för informationsöverföring från sensor till telefon eller lagringsyta. Continua bygger på IHE för informationsöverföring till annan molntjänst, eller till vårdgivarens system. Samtliga nordiska länder har nu anslutit, eller beslutat att anslut sig till detta. Det finns prognoser som pekar på att flera miljoner patienter världen över kommer att övervakas via mobilnätet redan VAD ÄR IHE? IHE (Integrating the Healthcare Enterprise) är ett initiativ drivet av yrkesutövare och industri för att ge rekommendationer för systemintegration inom hälso- och sjukvård. Många refererar till IHE som en standard, men mer korrekt är att den anger rekommendationer för hur man skall tilllämpa olika standarder, huvudsakligen DI- COM och HL7. Källa: Wikipedia Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 4/8

6 Visioner och strategier EU Inom EU finns ett stort engagemang för ehälsa, och numera även mhälsa. Det har i flera år avsatts pengar till stora projekt, där ehälsa ska vara en möjliggörare inom flera insatsområden. ehälsa är en viktig del för att utveckla en gemensam marknad, och fri rörlighet över gränser, och där ska inte vården vara något undantag. Det finns också en vision om att ehälsa ska vara en nisch där små och medelstora europeiska företag ska öka sin konkurrenskraft. EU har ett partnerskap med industrin, under rubriken Hälsosamt åldrande, som syftar till att äldre människor ska klara sig själva och kunna ha ett rikt liv långt upp i åren. Där är naturligtvis också ehälsa en viktig möjliggörare. Och slutligen är ehälsa en del i den Digitala Agendan, som är en stor satsning inom alla medlemsländer. HÄLSOVÅRD I TREDJE VÄRLDEN Mobiltelefonerna ger möjligheter till hälsovård i tredje världen, något som WHO såg redan WHO definierar mhälsa som allt ifrån att kunna ringa 112 från mobilen till avancerade beslutsstöd som bygger på mätvärden från miljontals användare över världen. Läs mer på: goe/publications/ehealth_series_vol3/en Den ökade satsningen på mhälsa och appar har gjort att frågan om kvalitet och säkerhet blivit högst aktuell. Hur säkrar man att patientens data inte kommer i orätta händer eller försvinner? Och vem kan garantera att en app verkligen gör det den är avsedd att göra, att råden är relevanta och att mätvärdena stämmer? Det finns ingen given lösning i dag, men en del medlemsländer har börjat arbeta med frågan. I Storbritannien finns en organisation för att certifiera ehälsoappar, I Spanien har man satt upp ett regelverk och vill centralisera utvecklingen och förbjuda icke godkända appar. Diskussionen påminner mycket om den som var när rådgivning via Internet var nytt. Förra året publicerades en så kallad Grönbok (Green Paper), där de som var intresserade inbjöds att lämna förslag på åtgärder och lösningar på säkerhetsfrågan. Gissningsvis blir det någon form av EU-gemensam autentiseringslösning så småningom (eftersom man också vill ha öppna gränser), men för övrigt är det ganska oklart vad som händer. Sverige Flera olika organisationer arbetar med ehälsa på nationell nivå i Sverige. Många röster höjs för att den Strategi för ehälsa som togs fram under ledning av Socialdepartementet 2010 behöver ersättas. De ansvariga för tre olika utredningar med regeringsuppdrag (Rätt information i vård och omsorg, Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården samt Bättre och säkrare samordning av IT-tjänster i hälsa- och sjukvården och socialtjänsten) skrev förra året en gemensam debattartikel där de krävde en statlig IT-miljard till vården. De ansvariga för utredningarna såg alla behovet av en satsning på ehälsa för att lösa vårdens problem inom just deras specifika områden. I framtagningen av Strategi för ehälsa deltog förutom Socialdepartement även Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna och Famna (Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg). Nu har det väl inte hänt så mycket i just den frågan, men det är mycket annat som pågår på nationell nivå. Framför allt finns det många aktörer. Socialdepartementet tog 2012 initiativ till HälsaFörMig en säker elektronisk lagringsplats som ska erbjudas alla invånare för överblick och lagring av viktig hälsoinformation. Upphandlingen överklagades i flera steg, men nu kommer HälsaFörMig att lanseras stegvis under En ny myndighet, ehälsomyndigheten, finns på plats sedan ett par år. Än så länge har den endast de uppdrag som tidigare låg på Apoteket Service, förutom NATIONELL EHÄLSA-DAG Den 6 oktober 2015 arrangeras den nationelle ehälsodagen. Myndigheten efterlyser förslag på innehåll. Läs mer på: nationellehalsa.se Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 5/8

7 HälsaFörMig, men rimligen kommer myndigheten att få ett större ansvar för den infrastruktur för ehälsa som behöver vara gemensam. Landstingen i Sverige har sedan flera år tillbaka en gemensam organisation, Inera, för samverkande utveckling, upphandling och drift av ehälsotjänster, till exempel 1177, Mina vårdkontakter, Nationell patientöversikt och den mjuka infrastruktur som krävs för att olika landsting och kommuner ska kunna utbyta patientinformation. Där har man nu också ansvar för Journal på nätet, som ska möjliggöra för patienter att se sin egen journal via internet. Dessutom har Inera, tillsammans med landstingen, tagit fram ett stort antal specialapplikationer. Ett par exempel är Händelseanalys och Kommunikation med försäkringskassan. Läs mer på inera.se Kommunernas ehälsa samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen har ansvar för vidareutvecklingen av vårdens informationsstruktur och för det nationella fackspråket, det vill säga alla kodverk och den internationella medicinska terminologin Snomed CT. Läkemedelsverket har ansvar för vissa informationsmängder som rör läkemedel, Skatteverket äger befolkningsregistren och ansvarar för våra personnummer. Datainspektionen granskar hur alla vårdens aktörer lever upp till Patientdatalagen. All information om läkemedel och behandlingar finns att hitta på nätet. SNOMED (Systematized Nomenclature of Medicine) är ett system för systematisk representation av medicinsk terminologi som täcker alla områden av klinisk information. Snomed möjliggör ett enhetligt sätt att beskriva, indexera, lagra, söka och sammanställa medicinsk information gemensamt för olika medicinska specialiteter och olika vårdenheter. Systemet kan också hjälpa till att organisera innehållet i patientjournaler, reducera variabilitet i hur information registreras, insamlas, kodas och används i vård och omsorg och forskning. Källa: Wikipedia Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 6/8

8 På gång i vårt närområde: I Västra Götalandsregionen (VGR) Den största satsningen som görs i VGR är projektet Framtidens Vårdinformationsmiljö, där VGR tillsammans med Stockholms läns landsting och region Skåne ska lägga grunden till nästa generation av IT-stöd i vården. Det kommer att bli en förutsättning och en bas för mycket inom ehälso-området om några år. Det händer mycket annat också. VGR deltar aktivt i det nationella arbetet och implementerar successivt nya ehälsotjänster. Journal på nätet, är exempel på ett sådant projekt som är på gång, där patienterna ska se sin egen journalinformation. Regionen har också anammat den nya nationella IT-plattformen för distansbehandling. KBT (kognitiv beteendeterapi) är först ut. Blodsockerkoll i skolan. Bild från Claus B. Nielsen, Vice chair, Continua Europe På Angereds sjukhus arbetar man aktivt med vård på distans till nytta för patient, sjukvård och samhälle. Man har till exempel ett mobilt KOL-team på plats och flera projekt. Man ser stora vinster för patienten, som kan vara kvar i sin egen miljö, men ändå via flera kanaler får tillgång till avancerad vård. I en del av VGR drevs förra året ett lyckat projekt där primärvårdsläkare fotograferade hudförändringar och fick utlåtanden av dermatologer på sjukhuset. Det är nu beslutat att en sådan lösning ska införskaffas för hela regionen. Även inom VGR görs satsningar på ökad patientdelaktighet. Exempelvis har Sahlgrenska en ny webbsida som är en wiki där också patienterna kan bidra med information. Ett helt annat sätt att närma sig patienten, en det tidigare, då patienten endast förväntades bidra med ett och annat klagomål VAD ÄR EN WIKI? Wiki är en sökbar webbplats där sidorna är tillgängliga för allmänheten och där alla besökare kan hjälpas åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. I kommunerna Flera svenska kommuner har arbetat aktivt med ehälsa, ett exempel är Västerås, som infört vad de kallar e-hemtjänst. Med e-hemtjänst kan man anpassa stödet efter brukarnas behov och effektivisera hemtjänsten genom att minska antalet resor och ge tillsyn och stöd på distans. Västerås stad har tagit sin utgångspunkt i individnytta och individens ökade livskvalitet. Erfarenheten visar att det också leder fram till en större verksamhetsnytta. Tillsyn, social samvaro via bildtelefon, påminnelser och uppmuntran via sms och nattlig tillsyn via kamera är exempel på deras tjänster. Nattlig tillsyn via kamera görs i stället för att för att hemtjänstpersonal ska behöva åka runt och gå in i brukarnas hem på natten för att se att allt är lugnt. Risken är ju alltid att man väcker personen, och dessutom blir det väldigt mycket resor för nattpersonalen för att besöka några få personer. Istället kommer man överens med brukaren om att sätta upp en kamera i sovrummet. Och så kan hemtjänstpersonalen vid något eller några tillfällen under natten sätta på kameran någon minut för att se om personen ligger tryggt i sin säng. Och endast om så inte är fallet, åker någon dit. De har tagit fram en robot, Giraff, för videokonferens, en robot som placeras i brukarens hem (giraff.org). Med Giraff görs besök via Internet. Besökaren styr roboten fritt i hemmet med hjälp av en datormus och interagerar med de boende via videokonferens. Kommunerna i Västra Götaland har sedan en längre tid arbetat med ehälsa, i samverkan med varandra och med VGR. Samarbetet som började med infrastrukturfrågor som bredband och säkra inloggningar har sedan rullat vidare Så kallad Giraff i hemtjänsten. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 7/8

9 till utökade verksamhetsstöd. Här har många projekt genomförts, där en eller några kommuner gått före och testat. Exempel på sådant som breddinförts är gemensam vårdplanering med standardiserad informationsöverföring och samordning med försäkringskassan. I kommunerna använder man nu IT på många olika sätt för att underlätta för både brukare och personal: nattlig tillsyn med kameror, chatt med socialtjänsten och information via sms. Distansmöten i socialtjänsten är ett annat exempel som varit framgångsrikt, där man kan ha lättare och bättre kontakt med boenden som ligger långt borta från huvudorten än om man skulle vara tvungen att resa dit. Det finns också på många ställen samverkan över kommungränserna, som inte tidigare varit möjlig. Man behöver inte ha nattlig jour i varje kommun, när allt mer kan skötas på distans. Trender inom ehälsa. Trendspaning juni 2015 VGR IT Strategisektionen Sid 8/8