DOM Meddelad i Jönköping. Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box Örebro

Transkript

1 ',< KAMMARRÄTTEN Meddelad i Jönköping Mål nr Sida 1 (8) KLAGANDE I Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box Örebro MOTPART Försäkringskassan, Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 4 juli 2012 i mål nr , se bilagaa SAKEN Utbetalning av assistansersättning KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Klaganden/ombudet Motparten/ombudet Försilkringskassan Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och bestämmer att Försäkringskassan ska betala ut assistansersättning i enlighet med I redovisning för au usti 2010 avseende 562 timmars assistanstid. Förvaltningsr'Jtten Socialstyrelsen För kilnnedom För iltgärd För delgivning {)\)kjd l Postadress f3ox 2203 Bcsöl<sadrcss Slutrsgatan 5 Telefon (vx) Telefax E.1'pcditionstili rn;\mlag - frcd;ig Jönköping E-post: kammarrnttenijonkoping@dom.se 08:00-16:1)0 www. kam marrattc11ijonkopi11g. domstol.se

2 ... KAMMARRÄTTEN Sida 2 Mål nr BAKGRUND Försäkringskassan beviljade den 4 februari I. assistansersättning med upp till timmar per sex månader från och med då han skulle få assistans men tidigast från och med oktober Antalet beviljade assistanstimmar per månad uppgick därmed i genomsnitt till drygt 588 timmar. Målet gäller utbetalning av assistansersättning för augusti För augusti 2010 redovisade I. sammanlagt 562 assistanstimmar. Redovisningen kom in till Försäkringskassan den 1 oktober Försäkringskassan konstaterade att han hade redovisat s.k. aktiv tid nattetid i högre utsträckning än Försäkringskassan utgått från att han behövde när han beviljades assistansersättning. Detta medförde att Försäkringskassan drog av 146 timmar från det antal timmar I redovisat och beslutade att betala ut ersättning för endast 416 assistanstimmar den månaden. YRKANDEN M.M. I. yrkar att kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och bestämmer att Försäkringskassan ska betala ut ersättning i enlighet med hans redovisning för augusti Han vidhåller vad han anförde i förvaltningsrätten. Försäkringskassan motsätter sig bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Försäkringskassan vidhåller att I inte bedöms ha behov av aktiva insatser nattetid och att han därför inte annat än tillfälligtvis har rätt att förlägga sina assistanstimmar nattetid. För aktiva insatser under dygnsvila har drygt en timmes assistans beviljats. Vid behov av utökad assistans nattetid ska ansökan om detta göras.

3 KAMMARRÄTTEN Sida3 Mål nr Kammarrätten har handlagt detta mål gemensamt med mål nr mellan samma parter. RÄTTSLIG REGLERING Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter (3 a lagen [1993 :389] om assistansersättning, LASS). Assistansersättning ska beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, då den enskilde har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar) (6 första stycket LASS). Avsikten med att assistansersättning kan beviljas för relativt lång tid är att lagstiftaren ansett det angeläget att variationer i behovet av assistans i den dagliga livsföringen ska kunna utjämnas av den funktionshindrade personen genom ett något högre uttag av assistanstimmar den ena månaden respektive ett lägre uttag en annan månad ( prop. 1993/94:58 s. 4). Rätt till assistansersättning för den som erhåller sådan ersättning ska omprövas sedan två år förflutit från det att frågan om rätt till ersättning senast prövades och vid väsentligt ändrade förhållanden (7 första stycket LASS). Avsikten med tvåårsperioden är att den enskilde ska ha möjlighet att förutse sin ekonomiska situation, t.ex. om han själv vill anställa en personlig assistent ( prop.1992/93:159 s. 197). Den som erhåller assistansersättning ska, om förhållandena ändras så att rätten till ersättningen påverkas, genast anmäla detta hos Försäkringskassan (9 första stycket LASS).

4 KAMMARRÄTTEN Sida4 Mål nr Assistansersättning utbetalas månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats (I 0 första stycket LASS, numera 51 kap. 14 socialförsäkringsbalken [SFB]). Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser ska då ske senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. ( l 0 sista stycket LASS, numera 51 kap. 15 SFB, se även prop. 1993/94:58 s. 5 f.) Försäkringskassan har getts befogenhet att meddela föreskrifter om beräkningen av assistansersättningen (6 andra stycket LASS och 4 förordningen [ 1993: 1091] om assistansersättning). Enligt 8 förordningen om assistansersättning får Försäkringskassan meddela föreskrifter även om utbetalnings- och avräkningsförfarande. Försäkringskassans föreskrifter om assistansersättning finns i RFFS 1993:24. Där stadgas beträffande utbetalning att assistansersättning får utbetalas månadsvis med ett preliminärt belopp. Detta belopp ska motsvara det av regeringen fastställda timbeloppet multiplicerat med antalet beviljade assistanstimmar i genomsnitt per månad för varje tidsperiod assistanstimmar beviljats enligt 6 LASS. Om särskilda skäl föreligger far den preliminära utbetalningen för en månad grundas på det aktuella behovet av assistanstimmar under månaden i stället för det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad under tidsperioden. (7 RFFS 1993:24.)

5 KAMMARRÄTTEN Sida 5 Mål nr I föreskrifterna finns också bestämmelser om avräkning i fall då antalet utförda assistanstimmar avviker mer än 10 procent från utbetalt timantal (8 ). Vidare finns bestämmelser om redovisning. Den som beviljats assistansersättning ska för varje månad redovisa antalet utförda assistanstimmar på blankett enligt fastställt fonnulär för tidsredovisning (FKF 3059). Försäkringskassan får dock medge att ett annat formulär används. Uppgifterna ska lämnas för varje personlig assistent som anlitats under månaden och assistenten ska bestyrka de uppgifter som lämnas på blanketten. Efter utgången av varje månad ska en sammanställning redovisas till Försäkringskassan enligt fastställt formulär för Räkning - Assistansersättning (FKF 3057), som enligt huvudregeln ska undertecknas av den ersättningsberättigade. (13 RFFS 1993:24.) I Försäkringskassans vägledning Assistansersättning 2003:6 version 11 (senast ändrad den 4 december 2012) anges på s. 199 följande. Ibland kan det visa sig att den försäkrade fått personlig assistans vid andra tider på dygnet än vad som framgår av Försäkringskassans utredning. Men den försäkrade kan själv bestämma när på dygnet han eller hon behöver assistans. Det finns alltså normalt ingen anledning för Försäkringskassan att utreda detta närmare. Detsamma gäller om den försäkrade valt att ta ut beviljade assistanstimmar som timmar för väntetid (tidigare kallat jourtimmar) eller tvärtom, eller redovisat dubbel assistans då han eller hon varit beviljad enkel assistans. Om däremot en försäkrad som är beviljad väntetid (tidigare kallat jour) respektive enkel assistans regelmässigt och under lång tid redovisar aktiv assistans under natten eller dubbel assistans tyder detta på väsentligt ändrade förhållanden. Då bör en omprövning göras för att utreda om den försäkrade har rätt till fler eller färre assistanstimmar. Om Försäkringskassan då kommer fram till att det fortfarande inte är styrkt att den försäkrade behöver till exempel aktiv assistans under natten eller dubbel assistans, så kan det innebära att Försäkringskassan anser att den försäkrade inte har fått personlig assistans i den mening som avses i 51 kap. SFB. Försäkringskassan kan då besluta att inte betala ut assistansersättning för dessa timmar med stöd av 51 kap. 14 SFB. Innan ett sådant beslut ska Försäkringskassan informera den försäkrade om att detta kan bli följden om han eller hon fortsätter att regelmässigt redovisa på detta sätt.

6 KAMMARRÄTTEN Sida 6 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Försäkringskassans beslut anger inte klart på vilken grund Försäkringskassan har nekat att betala ut assistansersättning för 146 av de redovisade timmarna. I sitt beslut har Försäkringskassan hänvisat till 6, 7 och 10 LASS. Bestämmelsen i 6 LASS gäller beviljande av assistansersättning och det är det inte fråga om här. Bestämmelsen i 7 LASS handlar om omprövning av rätten till assistansersättning. Beslutet i1u1ebär inte att någon omprövning av denna rätt har gjorts. Inte heller finns det något som tyder på att beslutet gäller en sådan preliminär utbetalning som avses i 10 sista stycket LASS. Bestämmelserna i 10 andra och tredje stycket LASS har ingen relevans i detta mål. Den bestämmelse i LASS som är tillämplig är den som finns i 10 första stycket. Av den bestämmelsen framgår att det antal assistanstimmar som ersättning ska betalas ut för ska vara dels beviljade, dels utförda. Det antal timmar I redovisade för augusti 2010 ryms inom det genomsnittliga antal timmar per månad som beviljats honom. Enligt 1 ryms det redovisade beloppet även inom det totala antalet assistanstimmar han beviljats per sex månader eftersom han har 53 outnyttjade timmar kvar i september Försäkringskassan har inte motsagt detta och kammarrätten utgår därför från att det är riktigt. I har alltså inte redovisat fler assistanstimmar än han varit beviljad. Detta har Försäkringskassan inte heller påstått. Vad Försäkringskassan har påstått är att I. inte har behov av aktiva insatser nattetid. Kammarrätten uppfattar detta som ett påstående om att de redovisade timmar som avser aktiva insatser nattetid faktiskt inte har utförts, vilket alltså enligt 10 första stycket LASS krävs för utbetalning. Bland handlingarna finns bestyrkta tidsredovisningar avseende fem assistenters arbete hos I i augusti Redovisningarna anger när och

7 KAMMARRÄTTEN Sida 7 Mål nr under hur många timmar varje assistent har arbetat. Vidare finns en redovisning för augusti 2010 på av Försäkringskassan fastställt formulär Räkning Assistansersättning. Redovisningen har undertecknats av Il med en försäkran på heder och samvete att uppgifterna i blanketten är riktiga och fullständiga. Den assistanstid som har tagits upp i redovisningen överensstämmer med tidrapporterna. Denna utredning talar för att de redovisade assistanstimmarna - inklusive aktiva insatser nattetid - faktiskt har utförts. Försäkringskassan har inte presenterat någon aktuell utredning som talar i motsatt riktning, utan har nöjt sig med att hänvisa till den utredning som gjordes inför beslutet i februari 20 I 0 att bevilja l assistansersättning. De grundläggande bestämmelserna om beviljande och omprövning av rätt till assistansersättning i 6 och 7 LASS har, som ovan framgått, utformats i syfte att åstadkomma en ordning som är både flexibel och förutsebar för den funktionshindrade. Den ordning som skapats ska således tillgodose att den enskilde både kan variera uttaget av assistanstimmar mellan de månader som rätten till assistansersättning avser och förutse sin ekonomiska situation. Utgångspunkten bör därför vara att den enskildes uppgifter om hur många assistanstimmar som faktiskt har utförts ska godtas när de lämnas i en redovisning som har gjorts i föreskriven ordning. En annan sak är att det måste finnas utrymme för Försäkringskassan att avvika från vad som har beslutats i fråga om rätt till assistansersättning om förhållandena ändras eller det framkommer att beslutet har fattats på felaktig grund. Försäkringskassans argumentation tyder på att dess beslut i utbetalningsärendet kan ha grundats på uppfattningen att någon av dessa situationer varit aktuell.

8 KAMMARRÄTTEN Sida 8 Mål nr För dessa fall anvisar lagen dock andra vägar än den som Försäkringskassan har valt i detta fall, nämligen omprövning enligt 7 LASS eller återkrav enligt 16 LASS. I sådana sammanhang kan även den enskildes anmälningsskyldighet enligt 9 LASS aktualiseras. Såväl omprövningsbeslut som återkravsbeslut har också fattats senare. Såvitt framgår av journalanteckningar i akten har rätten till assistansersättning omprövats och minskats den 18 januari Återkravs beslut har fattats den 7 april och har överprövats av kammarrätten i mål nr Försäkringskassans argument för omprövning eller återkrav kan emellertid inte beaktas i detta utbetalningsärende. Möjligen kan Försäkringskassan ha ansett att någon av de situationer som avses i 7-8 RFFS 1993:24 är aktuell i detta mål. Kammarrätten kan dock inte se att någon sådan situation är för handen. Kammarrättens slutsats är att Försäkringskassan inte har visat fog för sitt beslut och att utbetalning till I därför ska ske enligt hans redovisning för augusti HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fonnulär 4). Gwtx,_1 cfi Jl Gertrud Forkman Göran Mattsson Föredragande: Johan Åkerhed!VI-" Eva Elvingsson referent

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 /fl> g Sida 1 ( Meddelad i Linköping Mål nr BILAGA/. KLAGANDE I VJ "3 Ombud: Ann-Louise Pagling Lundberg Assistansia AB Box Örebro MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans i Stockholm Klara beslut den 16 februari 2011, diarienr , se bilaga 1. SAKEN Utbetalning av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS ('.:"\ \U FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Överklagan avslås. () Dok.Id Postadress Box 406 Besöksadress Brigadgatan 3 Telefon Linköping E-post: Telefax forvaltningsrattenilinkoping@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet2 Sida BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Försäkringskassan beslutade den 21 oktober 20 I 0 att bevilja I 416 timmars assistansersättning för augusti I samma beslut drogs 146 timmar av från den tid 1 redovisat. Beslutet motiverades med att den ersättningsberättigade inte kan ta ut aktiv tid för den tid han eller hon sover. Under perioden december augusti 2010 har I redovisat aktiv tid under hela dygnet. På begäran av f omprövade Försäkringskassan den 16 februari 2011 sitt beslut, men fann inte skäl att ändra detta. l överklagar beslutet och yrkar att han ska beviljas assistansersättning för samtliga timmar han redovisat avseende utförd assistans. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Han har rätt att använda sina timmar som han vill över dygnet. Det är uppenbart att han har ett ökat behov under natten, varför han varit i behov av ytterligare aktiv assistans nattetid. Han har inte använt alla tirrunar han är berättigad till. Under september månad 2010 har han kvar 53,04 timmar, vilket innebär att han inte kunnat utnyttja sitt beslut i den omfattning som han har möjlighet att göra. Det innebär inte per automatik att han blivit bättre och därmed inte ska beviljas alla timmar. Det är viktigt att poängtera att man får använda sina timmar som man vill under månaden och under avräkningsperioden samt att det kan finnas anledningar till att timmarna inte används i den omfatt 0 ning som man är beviljad. Han har ett större behov nattetid än vad han idag är beviljad, men samtidigt är hans behov dagtid inte förändrat. Han har använt timmarna på det sätt som varit bäst för honom. Försäkringskassan vidhåller sitt beslut.

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 Sida SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Grundläggande omständigheter i målet framgår av det överklagade beslutet. Lagtext m. m. Lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) upphörde att gälla och ersattes den 1 januari 2011 av socialförsäkrings balken (2010: 110). De upphävda författningarna tillämpas dock alltjämt ifråga om ersättningar som avser tid före - Enligt 3 LASS har den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade som huvudregel rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Enligt 6 LASS ska assistansersättning beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, då den enskilde har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar). Av 10 LASS framgår bl.a. att assistansersättning utbetalas månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats. (,?!\ 'j;i. :.. () Av Försäkringskassans Vägledning om assistansersättning 2003:6 version 6 framgår bl.a. följande. Ibland kan det visa sig att den försäkrade fått personlig assistans vid andra tider på dygnet än vad som framgår av Försäkringskassans utredning. Personen kan själv bestämma när på dygnet hon eller han behöver assistans. Det finns därför normalt ingen anledning fcir Försäkringskassan att utreda detta närmare. - Vid en omprövning kan det däremot vara lämpligt ta upp sådant med den ersättningsberättigade (s. 146). Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Av Försäkringskassans beslut framgår att I' under den aktuella perioden var beviljad assistansersättning i form av aktiv tid med 1,17 tim-

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 Sida mar per natt och med jour under resterande tid av dygnsvilan, totalt 112,53 timmar mellan kl för augusti I målet är ostridigt att I har redovisat 258,5 timmar aktiv tid för nattvilan under augusti Vidare har framkommit att han redovisat aktiv tid under hela nätter under perioden december juli Frågan i målet är om r. har haft rätt att förlägga sin assistans nattetid i denna utsträckning. Av Försäkringskassans Vägledning framgår att den försäkrade har möjlighet att förlägga sin assistans vid andra tider på dygnet än vad som beviljats av kassan. Förvaltningsrätten delar dock kassans bedömning att aktiv tid inte regelmässigt och över längre tid kan tas ut nattetid i fall då behov av sådan assistans inte kan styrkas medicinskt. I har redovisat cirka åtta timmar aktiv tid nattetid i augusti I målet har inte framkommit omständigheter som visar att han har ett behov av kontinuerligt aktiv personlig assistans nattetid i sådan omfattning. Förvaltningsrätten finner därför att Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut att dra av det antal ej beviljade timmar som I. redovisat nattetid från den totala summan för redovisade timmar. Överklagan ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/lD). () \ &{!vt'iil,111/t- Tommy Svensso I avgörandet har deltagit, förutom ordförande Tommy Svensson, nämndemännen Lena Berglert, Solveig Danielsson och Hervor Wallentin.