Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Krisberedskap och Skydd mot olyckor Dnr Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv

2 2

3 Länsstyrelsen Västernorrland Krisberedskap och Skydd mot olyckor Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Sammanställd av Torbjörn Westman. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND Torbjörn Westman, Krisberedskap och Skydd mot olyckor 3

4 Innehållsförteckning 1 Övergripande bedömning Sammanfattning Bedömning Identifierade åtgärdsbehov Uppdrag och avgränsning Uppdraget Mål och syfte Målgrupp Metod Avgränsning Definitioner Sekretess Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Beskrivning av länet Länsstyrelsens roll Samhällsviktig verksamhet Översikt av hot och risker Omvärldsbevakning Inträffade händelser Identifierade hot och risker Generell krishanteringsförmåga Länsstyrelsens generella krishanteringsförmåga Länets generella krishanteringsförmåga Analyserade situationer Bedömningsnivåer Situationer som kan leda till extraordinära händelser i länet Regionalt avbrott i elförsörjningen Regional störning i de elektroniska kommunikationerna Avbrott i vattenförsörjningen Svår störning i TV-/radiokommunikationerna Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen Avbrott i vägförbindelser Avbrott i järnvägsförbindelser Radioaktivt nedfall Utsläpp från farliga anläggningar Utsläpp från transport med farligt gods Pandemi Epizooti/zoonos Översvämning/höga flöden Extremväder (snöoväder, storm/orkan) Ras/skred Dammbrott Terrorism Stor skogsbrand Stor olycka med omfattande personskador Störningar i de finansiella systemen IT-relaterade störningar Händelser som kan påverka vår egen förmåga Strömavbrott Brand Avbrott i data-/telekommunikationer Avbrott i IT-system för ledning och information Uppföljning av åtgärdsförslag/planerade aktiviteter

5 1 Övergripande bedömning 1.1 Sammanfattning Under 2009 har länsstyrelsen utifrån krisberedskapsförordningens 1 bestämmelser fortsatt arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet har bedrivits i samverkan med länets kommuner, landstinget, myndigheter och näringsliv. Analysen belyser dels händelser som kan anses vara extraordinära sett ur ett länsperspektiv, dels händelser som kan påverka vår egen förmåga att verka som områdesansvarig myndighet enligt krisberedskapsförordningen. 1.2 Bedömning Sammanfattningsvis bedömer vi att vårt län är förhållandevis väl förberett för att kunna hantera de flesta typer av händelser. Det varierar dock beroende på vilken typ av händelse det är fråga om. Länets kommuner har en skiftande förmåga att hantera extraordinära händelser. Några kommuner är väl förberedda med en regelbundet utbildad och övad krisledningsorganisation, medan andra enligt vår mening skulle behöva utbilda och öva mer för att ha en godtagbar förmåga. I dagsläget har vi enbart övergripande risk- och sårbarhetsanalyser från tre av kommunerna samt från landstinget och polismyndigheten, övriga kommuner har enbart gjort egna analyser av några få scenarier. Förmågan hos länsstyrelsen att lösa uppgifterna i krishanteringssystemet är sammantaget enligt vår bedömning. Vår krishanterings- och krisinformationsorganisation har i stort den utbildning och övning som krävs för att ha en generell krishanteringsförmåga. Vi ser dock att ytterligare utbildning och övning krävs för att utveckla förmågan. Den 13 november 2008 genomfördes en regional samverkansövning. Scenariot för övningen var ett kraftigt snöväder med omfattande störningar i elförsörjning, telekommunikationer och transporter som följd. Under hösten 2010 planerar vi att genomföra en ny samverkansövning. 1 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 5

6 1.3 Identifierade åtgärdsbehov Vi behöver stöd från sektorsmyndigheterna för att kunna göra relevanta beroendeanalyser mellan el- och telesektorn på regional nivå. Vi planerar att i samverkan med kommunerna i länet se över planeringen för bränsleförsörjning vid långvariga strömavbrott. Vi ser ett behov av att få en bättre kunskap om det finns särskilda risker och sårbarheter avseende elektroniska kommunikationer i vårt län för att kunna förbereda oss bättre. Det kräver att aktörerna inom sektorn förser oss med detta, förslagsvis genom Post- och telestyrelsens försorg. Vi anser att det bör övervägas om det ska införas krav på att teknisk utrustning som sänder ut position, typ av ämne och lastad mängd ska finnas på alla farligt godstransporter. Kommunerna bör i sina översikts- och detaljplaner ta större hänsyn till risker med transporter av farligt gods i sin samhällsplanering genom att införa riktlinjer för säkerhetsavstånd. Detta kräver att de som arbetar med samhällsplanering involveras mer i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i kommunerna. Tillsynsmyndigheterna bör oftare kontrollera efterlevnaden av reglerna för uppställning och transport av farligt gods. Vi behöver få ett bättre statistikunderlag avseende transporter av farligt gods. Det underlag som Räddningsverket tagit fram är inte tillräckligt. Inom länet behöver vi öva mer praktisk och satsa på kunskapsöverföring när det gäller händelser med farligt gods. Vi kommer att fortsätta arbetet med pandemi enligt det regleringsbrevsuppdrag vi har för Vi är i starkt behov av att få nya lokaler för vårt epizootirum, då de nuvarande inte är ändamålsenliga. Vare sig Jordbruksverket eller Krisberedskapsmyndigheten har varit beredda att bidra till finansieringen. För att åtgärda problemen med pilot- och flygplans ser vi att reglerna för vilka typer av flygplan som får användas för skogsbrandflyg bör ändras. Dagens regler medför att få privatflygplan kan användas, t.ex. får inte ultralätt flyg användas. 6

7 2 Uppdrag och avgränsning 2.1 Uppdraget Enligt krisberedskapsförordningens 9 ska alla statliga myndigheter årligen genomföra en riskoch sårbarhetsanalys inom sitt ansvarsområde. Enligt 7 i samma förordning ska länsstyrelserna också verka för att en regional risk- och sårbarhetsanalys sammanställs. I länsstyrelseinstruktionens anges att länsstyrelsen ska upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Vi tolkar detta som att vi dels ska analysera vilka risker och sårbarheter som kan påverka vår egen förmåga att leda, samordna och informera vid extraordinära händelser utifrån vårt geografiska områdesansvar, dels att vi ska analysera vilka risker och sårbarheter som kan leda till extraordinära händelser sett ur ett länsperspektiv. 2.2 Mål och syfte Målet med vårt arbete med risk- och sårbarhetsanalysen är att få en samlad bild av de risker för extraordinära händelser som finns i vårt län samt av den samlade förmågan att hantera dessa händelser. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är enligt krisberedskapsförordningen att stärka myndighetens och samhällets, i vårt fall länets, krisberedskap. Vi ser det som att vi genom att identifiera risker och sårbarheter i länet kan föreslå olika förebyggande åtgärder som kan användas som underlag för länsstyrelsens och andra aktörers krisberedskapsåtgärder. Det kan vara risk- eller sårbarhetsreducerande åtgärder samt beredskapsplanering, utbildning och övning i syfte förbereda oss för att hantera de olika händelser som trots allt kan tänkas inträffa. 2.3 Målgrupp Målgruppen för denna analys är: den nationella nivån företrädd av Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) regionala aktörer kommunerna i vårt län Regeringskansliet och MSB använder analysen för att få en nationell bild av samhällets risker och sårbarheter och med det som underlag ta fram nationella inriktningar för krisberedskapsarbetet. De regionala aktörerna kan använda analysen för sin egen beredskapsplanering. Kommunerna får genom analysen underlag till sina egna risk- och sårbarhetsanalyser och sin egen beredskapsplanering som de ska utföra enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 7

8 2.4 Metod Arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen påbörjades med en översiktlig analys under Arbetet bedrevs i fyra arbetsgrupper som motsvarar fyra av samverkansområdena i krishanteringssystemet: teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen samt skydd, undsättning och vård. Ett antal händelser som kan leda till extraordinära händelser i länet identifierades. Konsekvenserna av dessa händelser och förmågan att hantera dem beskrevs och värderades. Under har analysen fördjupats för några olika händelser har vi tittat på risker i dricksvattenförsörjningen och beredskapen för att hantera en pandemi. Risk- och sårbarhetsanalyser och tematiska rapporter från andra statliga myndigheter har också studerats. Arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen kommer att fortsätta med ytterligare fördjupningar under de kommande åren. De som medverkat i arbetet med den regionala analysen är: Länsstyrelsen Länets kommuner Landstinget Polismyndigheten Räddningstjänsterna SOS Alarm Banverket Vägverket Försvarsmakten Kustbevakningen Tullverket Migrationsverket Vattenfall Eon Härnösands Energi och Miljö Sundsvall Energi Övik Energi Teracom Vattenregleringsföretagen Det finns i nuläget enbart analyser från tre av kommunerna samt från landstinget och polismyndigheten som kan användas som underlag för den regionala analysen. Kommunernas analyser är ännu så länge bara på en översiktlig nivå, för några scenarier finns djupare analyser. I arbetet med att analysera risker och sårbarheter som kan påverka vår förmåga att agera som geografiskt områdesansvarig myndighet har medarbetare från länsstyrelsens samtliga avdelningar medverkat. Det arbetet har integrerats med den riskanalys som skall göras enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering och med en analys av internt skydd. I denna rapport redovisas endast de händelser som kan påverka vår förmåga som geografiskt områdesansvarig myndighet. 8

9 2.5 Avgränsning I denna analys har endast sådana händelser som kan anses vara extraordinära ur ett länsperspektiv och händelser som kan påverka vår förmåga att agera som områdesansvarig myndighet analyserats. 2.6 Definitioner Extraordinär händelse: En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser 3. Sannolikhet: Ett mått på hur troligt det är att en viss händelse ska inträffa. Konsekvens: En beskrivning av de negativa direkta och indirekta följder som en viss händelse kan medföra. Hanteringsförmåga: Förmågan att hantera en viss händelse. Indelas i krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig. 2.7 Sekretess Det finns enligt 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i risk- och sårbarhetsanalyser om det kan antas att möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Vi gör bedömningen att vår risk- och sårbarhetsanalys inte innehåller uppgifter som, om de röjs, kan försvåra möjligheterna att förebygga och hantera de extraordinära händelser som analyserats. Analysrapporten omfattas därför inte av någon sekretess. 3 Definition enligt 4 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 9

10 3 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 3.1 Beskrivning av länet 4 Västernorrland består av sju kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Folkmängden den 31 december 2008 var personer på en yta av kvadratkilometer. Det motsvarar 11,2 invånare per kvadratkilometer. Sedan 1970 har befolkningen minskat med ca 9 % eller personer. Största minskningen har skett i åldrarna 0-15 år och år, i åldern 80 år och äldre har befolkningen mer än fördubblats. Befolkningen är till största delen koncentrerad till tätorterna. De är mest tätbefolkat i kustområdet. De fem största tätorterna efter invånarantal är: Sundsvall Örnsköldsvik Härnösand Timrå Sollefteå Karta över länet # Sollefteå # Örnsköldsvik Kramfors # # # Ånge # # Timrå Sundsvall Härnösand 4 Ur Fakta om Västernorrlands län

11 Länet är till ytan det femte största i landet. Vi är ett av de skogrikaste länen. Av länets yta utgörs 74 % av skogsmark, 3 % av jordbruksmark och 2 % bebyggd mark. Detta ska jämföras med riket som helhet där motsvarande siffror är 53 % skogsmark, 8 % jordbruksmark och 3 % bebyggd mark. Tre stora älvar rinner genom vårt län, Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan. Utöver det finns flera mindre älvar och åar. Samtliga älvar är utbyggda med vattenkraft. Sammanlagt står vattenkraften i länet för ca 9 % av landets totala elproduktion och 16 % av landets vattenkraftproduktion. Normalproduktionen uppgår till ca 12,2 TWh/år. Det finns goda kommunikationsmöjligheter till och från länet på väg, järnväg och med flyg. Basnäringarna är skog, massa/papper och vattenkraft. Industriverksamheten är till största delen koncentrerad till Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. 3.2 Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen är statens förlängda arm i länet och ska verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn tagen till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling samt hålla regeringen underrättad om vad som händer och sker i länet. Länsstyrelsens verksamhet är bred och innefattar uppgifter inom bland annat naturvård, djurskydd, lantbruksfrågor, samhällsplanering, jämställdhet, fredstida krishantering och räddningstjänst. Länsstyrelsen har för fredstida krishantering två roller. Dels är vi geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå, dels har vi i vissa fall direkt verksamhetsansvar. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret regleras dels i länsstyrelseinstruktionen, dels i krisberedskapsförordningen. Länsstyrelseinstruktionen I länsstyrelseinstruktionen anges när det gäller länsstyrelsens roll som geografiskt områdesansvarig myndighet att vi: ska ha en tjänsteman i beredskap och omgående vid en allvarlig kris kunna upprätta en ledningsfunktion för bl a samordning och information. före, under och efter en kris ska verka för samordning. ansvarar för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer. 11

12 Krisberedskapsförordningen I krisberedskapsförordningen regleras att länsstyrelsen inom sitt geografiska område under en kris ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, samt verka för att: nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under en kris samordnas och efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Eget verksamhetsansvar De egna ansvarsområdena som länsstyrelsen har avseende fredstida krishantering är att: leda räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). vid behov överta ansvaret för kommunal räddningstjänst enligt LSO. medverka i bekämpning av smittsamma djursjukdomar enligt epizootilagstiftningen. Tolkning av länsstyrelsens roll Vår bedömning är att det kommer att vara mest vanligt att vi ska verka som geografiskt områdesansvarig myndighet under en kris i vårt län, att vi ska leda räddningstjänst eller hantera en storskalig epizooti är mindre troligt. Vilken typ av extraordinär händelse som kommer att vara vanligast går inte att avgöra med någon större säkerhet. Detta innebär att vi måste ha en god generell krishanteringsförmåga för att kunna hantera många olika typer av extraordinära händelser. Det ställer krav på att vi har en organisation som snabbt kan börja lösa våra viktigaste uppgifter: samordning av verksamhet, samordning av information och sammanställning av regional lägesbild. 3.3 Samhällsviktig verksamhet Samtliga länsstyrelser hade i sitt regleringsbrev för 2007 i uppdrag att inom sina respektive geografiska områden identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet i samhället vid en extraordinär händelse. Detta arbete redovisades till Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen. 5 I det arbetet bedömde länsstyrelsen att verksamheter som bedriver verksamhet inom nedanstående samhällssektorer är samhällsviktiga ur ett generellt krisberedskapsperspektiv: Energiförsörjning - Elproduktion och eldistribution - Fjärrvärmeproduktion - Drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter och bensinstationer 5 Länsstyrelsens skrivelse Redovisning av uppdrag avseende samhällsviktig verksamhet (Dnr ) 12

13 Information/kommunikation - Infrastruktur för elektroniska kommunikationer - TV- och radioproduktion och distribution - Post- och paketförmedling - Tidningsproduktion och distribution Finansiella tjänster (betalningar, kontantförsörjning) - Betalningssystem - Värdedepåer och värdetransporter - Kontantautomater Socialförsäkringar - Besluts- och utbetalningssystem Hälso-/sjukvård och omsorg - Akutsjukvård och primärvård - Ambulanstransporter - Kommunal vård och omsorg av äldre och handikappade - Barnomsorg och skolbarnomsorg Skydd och säkerhet - Polis - Domstolar - Åklagarväsende - Kriminalvård - Räddningstjänst - SOS Alarm - Bevakningsföretag - Försvarsmakten Transporter - Transporter för övriga samhällssviktiga verksamheters behov - Kollektivtrafik Kommunalteknisk försörjning - Dricksvattenförsörjning - Avloppshantering - Avfallshantering - Väghållning, främst vintertid Livsmedel - Livsmedelsproduktion - Livsmedelsdistribution - Storköksverksamhet - Livsmedelskontroll - Livsmedelsbutiker Offentlig förvaltning - Krisledning och krisinformation - POSOM-verksamhet - Själavård - Begravningsverksamhet 13

14 Det finns verksamheter i vårt län som även är samhällsviktiga för riket som helhet, de är: Vattenkraftproduktion, driftcentraler och infrastruktur för eldistribution. Driftcentral för en av de stora mobiltelefonoperatörerna. Drift av IT-system för hantering/utbetalning av socialförsäkringar samt privata och offentliga pensioner. Signalskyddsverksamhet. Följande verksamheter/funktioner inom länsstyrelsens egen verksamhet bedöms vara samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv: Länsledning Krisledningsorganisationen inklusive informationsfunktionen Elektroniska kommunikationer IT-infrastruktur, e-post, GIS, webbpublicering Fastighetsdrift Veterinär verksamhet 14

15 4 Översikt av hot och risker 4.1 Omvärldsbevakning Den omvärldsbevakning vi bedriver består dels i att vi ständigt har en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontinuerligt håller sig uppdaterad om vad som är på gång på kort sikt, dels av att de personer vid länsstyrelsen som arbetar med krisberedskap och skydd mot olyckor följer utvecklingen på lång sikt genom att ta del av rapporter från inträffade händelser, övningar, utredningar och forskningsprojekt inom området. 4.2 Inträffade händelser Under det senaste året har vi inte varit drabbade av några allvarliga kriser i vårt län. Det som präglat det senaste halvårets krisberedskapsarbete har varit den nya influensan A (H1N1) som tagit mycket tid i anspråk. Det arbetet har medfört att beredskapen för hantering av en pandemi har ökat hos många aktörer och att vårt kontaktnätverk med samhällsviktiga verksamheter har stärkts. 4.3 Identifierade hot och risker Vi har identifierat ett antal hot och risker. De är uppdelade i händelser som kan anses vara extraordinära sett ur ett länsperspektiv och händelser som kan påverka vår egen förmåga. Händelser som kan ansens vara extraordinära ur ett länsperspektiv 1. Regionalt avbrott i elförsörjningen 2. Regional störning i de elektroniska kommunikationerna 3. Avbrott i vattenförsörjningen 4. Avbrott i TV-/radiosändningarna 5. Avbrott i fjärrvärmeförsörjningen 6. Avbrott i vägförbindelser 7. Avbrott i järnvägsförbindelser 8. Radioaktivt nedfall 9. Utsläpp från farliga anläggningar 10. Utsläpp från transport med farligt gods 11. Pandemi 12. Epizooti/Zoonos 13. Översvämningar/höga flöden 14. Extremt väder 15. Ras/skred 16. Dammbrott 17. Terrorism 18. Stor skogsbrand 19. Stor olycka med omfattande personskador 20. Störningar i de finansiella systemen 21. IT-relaterade störningar 15

16 Händelser som kan påverka vår egen förmåga A. Strömavbrott B. Brand C. Avbrott i data- och telekommunikationer D. Avbrott i IT-system för ledning och information Riskmatris Figuren nedan visar sannolikhet och konsekvens för de ovan uppräknade händelserna. Sannolikhet C 7 D A B Konsekvens I kapitel 5 är varje händelse beskriven och analyserad med sannolikhet, konsekvenser, hanteringsförmåga, samverkansbehov, planerade åtgärder samt förslag på ytterligare insatser. 16

17 5 Generell krishanteringsförmåga Flera av händelserna som är analyserade i kommande kapitel ställer ungefär likadana krav på krishanteringsförmågan, det handlar om att ha en krisledningsorganisation med utbildad och övad personal, en krisledningsplan, ändamålsenliga ledningsutrymmen och tekniska hjälpmedel som gör att man kan hantera olika typer av händelser. Nedan lämnar vi en bedömning av länsstyrelsens och länets generella förmåga. 5.1 Länsstyrelsens generella krishanteringsförmåga Länsstyrelsen har en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Övning och utbildning genomförs regelbundet. Organisationen är anpassad för tvåskift vilket gör att uthålligheten enligt vår bedömning är 4-5 dygn, men vid behov räknar vi med att kunna förstärka organisationen med stöd från andra länsstyrelser. Vi har ändamålsenliga lokaler och tekniska stödsystem. Det finns ett etablerat nätverk för samverkan i länet och det genomförs regelbundet samverkansövningar. Vi bedömer med anledning av ovanstående att vår generella krishanteringsförmåga är med vissa er. 5.2 Länets generella krishanteringsförmåga Vi bedömer att länets generella krishanteringsförmåga är a er. Bedömningen grundar sig underlag från länets kommuner, räddningstjänstförbund, landstinget och polismyndigheten. Samtliga har aktuella krisledningsplaner, med ett par undantag har de övat och utbildat regelbundet. De disponerar också ändamålsenliga lokaler och tekniskt ledningsstöd för krisledningsorganisationen, ett par av aktörerna har dock inte fast installerad reservkraft för sina ledningsplatser. Landstinget, polisen och räddningstjänstförbunden har tjänsteman i beredskap (TiB) eller motsvarande, kommunerna har ingen sådan kommunövergripande TiB utan använder sig av räddningstjänsten som larmmottagare. 17

18 6 Analyserade situationer 6.1 Bedömningsnivåer Sannolikhet 1 Mycket låg Återkomsttid > 100 år 2 Låg Återkomsttid år 3 Medelhög Återkomsttid år 4 Hög Återkomsttid år 5 Mycket hög Återkomsttid < 10 år De händelser som behandlas i denna analys inträffar så sällan att något statistiskt underlag inte finns. Därför är de sannolikheter vi anger enbart bedömningar utifrån erfarenhet och de få händelser som verkligen inträffat. Konsekvenser 1 Mycket begränsande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhället och allmän instabilitet. Hanteringsförmåga Hanteringsförmågan indelas i två delar: avser förmåga att vid aktuell händelse leda, fatta beslut, samverka och informera. Dessutom förmåga att snabbt påbörja åtgärder för att hantera eller medverka vid hanteringen av inträffade händelser samt genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. den förmåga som samhällsviktiga verksamheter har att fungera på en tillfredställande nivå vid händelsen. 18

19 Hanteringsförmågan graderas i följande skala: 1 De viktiga uppgifterna kan lösas tillfredställande. 2 Vissa viktiga uppgifter löses inte tillfredsställande. 3 Många viktiga uppgifter kan inte lösas tillfredsställande. 4 Ingen eller mycket Viktiga uppgifter löses inte eller löses endast i mycket begränsad omfattning. 6.2 Situationer som kan leda till extraordinära händelser i länet Regionalt avbrott i elförsörjningen Länet med dess basnäring inom skog, massa/papper och vattenkraft är både en stor elförbrukare och en stor elproducent. Vi är den fjärde största elförbrukaren som län räknat med en förbrukning på drygt 10 TWh/år (avser 2007). Industrin står för 76 % av länets elförbrukningen, genomsnittet för riket är 43 %. Inom länet produceras årligen i genomsnitt 12,2 TWh el i vattenkraftverken, vilket motsvarar cirka 9 % av landets totala elproduktion 6. Genom länet går också ledningar i stamnätet som distribuerar el som produceras i norra Sverige till förbrukare i södra och mellersta Sverige. Svåra störningar i elförsörjningen på regional och lokal nivå kan orsakas av: Ledningsbrott orsakade av storm, snöoväder eller nedisning. Tekniska fel i anläggningar. Effekt (förbrukningen överstiger tillgången på el). Sabotage. Fel i stamnätet. Sannolikhet Sannolikheten för att hela länet samtidigt skulle bli utan elförsörjning bedöms som Låg såvida inte stamnätet havererar eller effekt skulle uppstå. Däremot bedöms att större områden, framförallt utanför tätorterna, skulle kunna bli strömlösa. Händelser liknande stormarna Gudrun och Per i södra Sverige 2005 och 2007 skulle även kunna drabba vårt län även om nätföretagen håller på att göra sina elnät på landsbygden säkrare. Sannolikheten för ett längre och omfattande avbrott på landsbygden bedöms därför som Medelhög. 6 Fakta om Västernorrlands län

20 Konsekvenser Ett strömavbrott som pågår längre än sex timmar innebär Allvarliga konsekvenser för samhället. Inom vård och omsorg slutar trygghetslarm att fungera och datorbaserade journalsystem går inte att komma åt. Dricksvattenförsörjningen får problem genom att vattentrycket minskar i ledningsnätet. Vintertid sker utkylning av bostäder och andra lokaler. Telefonväxlar och IT-system slutar i många fall att fungera. Inom lantbruket uppstår problem med djurhållningen. Livsmedelsbutiker, banker och uttagsautomater tvingas stänga. Driftstopp vid våra stora processindustrier med stora ekonomiska konsekvenser för företagen som följd. Pågår störningen längre än 24 timmar blir konsekvenserna Mycket allvarliga: Sjukvården får problem genom att reservkraften inte täcker hela behovet vid sjukhusen Vintertid leder utkylningen av fastigheter till att utrymning måste ske inom några dygn. Det fasta och mobila telenätet får minskad kapacitet eller slutar helt att fungera. Problem uppstår med drivmedelsförsörjning eftersom de flesta bensinstationerna saknar reservkraft. Livsmedel börjar förstöras, både i butiker och i hemmen. Störningar inom vattenkraftproduktionen och på stamnätet genom länet skulle kunna medföra effekt i södra och mellersta Sverige. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vi bedömer att vår förmåga är. I november 2008 genomfördes en regional samverkansövning med ett elstörningsscenario som bidrog till att öka vår förmåga. Vi har bra kontakter för samverkan med nätägarna i vårt område. : Vi har reservkraft för hela länsstyrelsens behov, den har en drifttid på 4-5 dagar utan bränslepåfyllning. Det finns inga förberedda avtal för påfyllning av bränsle. 20

21 Länets hanteringsförmåga : Kommunerna är relativt väl förberedda för elavbrott, de flesta har särskilda planer för hantering av långvariga elavbrott. Nästan alla kommuner har också reservkraft till sina ledningsplatser. Förmågan bedöms vara. : Förmågan är. Många samhällsviktiga funktioner är idag beroende av elförsörjning, men en stor del av dem saknar reservkraft. Den undersökning av robustheten inom kommunernas tekniska försörjning som Krisberedskapsmyndigheten genomfört och redovisat 7 visar på flera er. Det finns er i tillgången på reservkraft, bland annat när det gäller reservkraft för att kunna starta kraftvärmeverk mot dött elnät för ö-drift. Flera av kommunhuvudorterna saknar redundant matning till lokalnätet från regionnätet. I flera kommuner finns er i förberedelserna för inkoppling av reservkraft till samhällsviktiga verksamheter. Kritiska beroenden Det starka beroendet mellan el- och telesektorn är väl känt, ett avbrott inom den ena sektorn får direkt konsekvenser för den andra. Detta är ett område där vi behöver stöd från sektorsmyndigheterna för att kunna göra relevanta beroendeanalyser på regional nivå. Elnätbolagen är beroende av tillgång på reservdelar och drift- och reparationspersonal, men vi bedömer att det dessa beroenden kan hanteras på ett godtagbart sätt genom den elsamverkansorganisation som finns etablerad mellan nätföretagen. En viktig komponent i hanteringen av långvariga strömavbrott är tillgången på drivmedel till reservkraftaggregat. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Aktörer Det projekt som genomförts enligt Energimyndighetens UPOS-koncept har nu avslutats, ett utkast till slutrapport finns framtaget. Resultatet av projektet inarbetas i vår RSA Vi planerar att i samverkan med kommunerna i länet se över planeringen för bränsleförsörjning vid långvariga strömavbrott. 7 Robustheten inom kommunernas tekniska försörjning resultat av enkät 2007 (KBM dnr 1477/2006) 21

22 6.2.2 Regional störning i de elektroniska kommunikationerna Precis som samhället är beroende av elförsörjning så är fungerande elektroniska kommunikationer en förutsättning för att samhället ska fungera normalt. Till skillnad från elförsörjningen där nätföretagen har monopol inom sitt geografiska område kan det finnas många olika operatörer för elektroniska kommunikationer inom samma område. Infrastrukturen är också komplex. Dessa förhållanden beskrivs närmare i Post- och telestyrelsens risk- och sårbarhetsanalys för Händelser som kan orsaka störningar i de elektroniska kommunikationerna är: Ledningsbrott orsakat av storm, snöoväder, nedisning eller avgrävning. Tekniskt fel i teleanläggning. Längre strömavbrott. Sabotage. Sannolikhet Sannolikheten för att hela länet skulle drabbas av ett avbrott bedöms som Medelhög. Att delar av länet skulle bli utan fungerande elektroniska kommunikationer är dock mer sannolikt. Konsekvenser Konsekvenserna av ett längre avbrott är Allvarliga för många delar av samhället: Larmfunktioner, t.ex. trygghetslarm och automatiska brandlarm slutar i många fall att fungera. Problem med att ringa SOS-samtal uppstår. Många drift- och övervakningssystem kräver fungerande förbindelser, t. ex. för el-, vattenoch fjärrvärmeförsörjningen. Betalningssystem slutar fungera. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Möjligheterna till samverkan försvåras avsevärt när de ordinarie kommunikationerna slutar fungera. Svårigheter finns också att etablera samverkan med alla olika operatörer. De har i princip ingen regional organisation och det är svårt att få en gemensam lägesbild över teleläget. Därför bedömer vi att förmågan är. : Vi bedömer att förmågan är Brist. Vi har flera olika alternativa kommunikationsmöjligheter via separata teleabonnemang med annan operatör utanför växeln och anslutning till försvarets telenät (FTN). Med räddningstjänst och SOS Alarm har vi möjlighet till radioförbindelse. 8 Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer (PTS ) 22

23 Länets hanteringsförmåga : Kommunerna har en relativt god förmåga, de flesta har förstärkt sina ledningsplatser med alternativa kommunikationslösningar. De stora operatörerna har etablerat en ny nationell samverkansgrupp för telestörningar, NTSG. De har också fått erfarenheter från störningarna i samband med stormarna Gudrun och Per. Sammantaget bedöms förmågan som. : Många samhällsviktiga funktioner är idag mycket beroende av elektroniska kommunikationer, men långt ifrån alla är förberedda för långvariga avbrott. Därför bedömer vi att förmågan är. Kritiska beroenden Det starka beroendet mellan el- och telesektorn är väl känt. Ett avbrott inom den ena sektorn får direkt konsekvenser för den andra. Operatörerna inom sektorn elektroniska kommunikationer är beroende av tillgång på reservdelar samt drift- och reparationspersonal. De är också beroende av varandra sinsemellan eftersom de ofta utnyttjar varandras infrastruktur och köper tjänster av varandra. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Aktörer Vi ser ett behov av att få en bättre kunskap om det finns särskilda risker och sårbarheter avseende elektroniska kommunikationer i vårt län för att kunna förbereda oss bättre. Det kräver att aktörerna inom sektorn förser oss med detta, förslagsvis genom Post- och telestyrelsens försorg Avbrott i vattenförsörjningen Vattenförsörjningen i länet bygger på ett antal större vattentäkter som försörjer tätorterna. Landsbygden försörjs från ett stort antal mindre vattentäkter. Det totala antalet vattentäkter är drygt 160 stycken, varav de flesta är grundvattentäkter i berg. I några fall finns ytvattentäkter som försörjer större tätorter. I flera fall löper större vägar eller järnväg genom vattenskyddsområden. Det innebär risker för förorening i händelse av olyckor, framförallt vid transport av farligt gods. Det har förekommit ett flertal incidenter med farligt gods inom vattenskyddsområden de senaste åren. Dessa har dock inte lett till någon förorening av dricksvatten. 23

24 Problem med dricksvattenförsörjningen kan orsakas av: Längre strömavbrott. Tekniska fel. Ledningsbrott. Förorening eller smitta. Skadegörelse/Sabotage. Sannolikhet Sannolikheten för ett avbrott som drabbar ett stort antal människor bedöms som Hög. Ett större avbrott drabbade delar av Örnsköldsviks kommun i augusti 2008 då ett ledningsbrott uppstod på huvudvattenledningen till Örnsköldsviks tätort i samband med ett kraftigt regnväder. Konsekvenser Problem med dricksvatten är normalt av lokal karaktär eftersom dricksvattensystemen är uppbyggda som lokala försörjningssystem. Konsekvenserna kan trots det bli Allvarliga om det drabbar större tätorter eller städer. Konsekvenserna börjar bli stora efter ca ett dygn, de är: Problem med matlagning. Hygieniska problem, t. ex. genom att toaletter och duschar inte fungerar. Problem inom sjukvården, främst hygien och tvätt. Problem inom djurhållningen när djuren inte kan få vatten. Vårdhem, skolor m.m. kan behöva stängas. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vår roll i detta scenario är begränsad, det hanteras till största delen på lokal nivå. Vi bedömer därför vår förmåga som. : Vi bedömer att vår förmåga är, vi kan bedriva vår verksamhet i stort sett som normalt. 24

25 Länets hanteringsförmåga : Kommunerna och dricksvattenproducenterna har under de senaste åren höjt sin beredskap att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen genom att se över sina planer och öva. I maj 2009 genomförde länsstyrelsen med stöd av Livsmedelsverket temadagar kring dricksvattensäkerhet för kommunerna och dricksvattenproducenterna, det höjde deras kompetens kring risker och sårbarheter inom dricksvattenförsörjningen. Livsmedelsverket har också bidragit till att höja förmågan genom att placera ut nödvattenutrustning som kommunerna kan avropa på tre platser i landet, en av platserna är Sundsvall. Krisberedskapsmyndighetens undersökning av robustheten inom kommunernas tekniska försörjning 9 visar att det finns er avseende reservkraft till vattenverk och pumpstationer samt att reservvattenförsörjningsmöjligheterna är a. Undersökningen visar också att flera kommuner inte gjort någon riskanalys avseende dricksvattenförsörjningen. Många av vattenskyddsområdena behöver ses över. Deras utformning bygger på ett föråldrat tankesätt. Av de vattentäkter som försörjer mer än 2000 personer har mer än hälften vattenskyddsområden som fastställdes för mer än 30 år sedan. Vi bedömer med hänsyn till ovanstående att förmågan är. : Flera av länets kommuner har planer för avbrott och har också övat på detta scenario. Riksrevisionen har också granskat beredskapen för avbrott i dricksvattenförsörjningen 10, där har de bland annat granskat stora kommuners förmåga att hantera allvarliga kriser i dricksvattenförsörjningen. Den granskningen visar att det finns svagheter i förmågan, främst avseende riskanalyser och reservvattenförsörjning. Vi bedömer därför förmågan vara. Kritiska beroenden Vattenförsörjningen är till stor del beroende av elförsörjning. Dock så finns det i många fall fast installerad reservkraft eller förberedelser för inkoppling av mobila reservkraftaggregat på de viktigaste dricksvattenanläggningarna. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Regelverk Översyn av vattenskyddsområden och transportvägar för farligt gods pågår fortlöpande. 9 Robustheten inom kommunernas tekniska försörjning resultat av enkät 2007 (KBM dnr 1477/2006) 10 Dricksvattenförsörjning Beredskap för stora kriser (RiR 2008:8) 25

26 6.2.4 Svår störning i TV-/radiokommunikationerna Infrastrukturen för TV-/radiokommunikation ägs av Teracom AB och programbolagen. De har generellt sett en god tillförlitlighet och är till stor del försedda med reservkraft. Störningar i TV-/radiokommunikationerna kan orsakas av: Storm, snöoväder eller nedisning. Tekniskt fel. Längre elavbrott. Sabotage. Sannolikhet Sannolikheten för ett längre avbrott är Medelhög. För drygt 15 år sedan orsakade nedisning brott på en sändarmast utanför Sollefteå, vilket ledde att Sollefteåområdet blev utan TV och radio i ett antal dagar innan en provisorisk mast sattes upp. Konsekvenser Konsekvenserna av ett avbrott i TV-/radiokommunikationerna är Allvarliga eftersom det är den viktigaste och snabbaste informationskanalen till allmänheten. Om ett avbrott sker i kombination med någon annan allvarlig händelse kan det få mycket allvarliga konsekvenser genom att det blir svårt att nå ut med snabb information till allmänheten. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vår förmåga bedöms vara. Vi tror att vi kommer att kunna nå ut med information via andra kanaler. Detta kan dock inte ske lika snabbt och med samma täckning. Vår omvärldsbevakning försvåras också. : Påverkas på samma sätt som vår krishanteringsförmåga, se ovan. 26

27 Länets hanteringsförmåga : Förmågan bedöms vara. Det kommer att vara svårt att snabbt nå ut med information till allmänheten. Teracom AB och programbolagen har goda förutsättningar att hantera störningar genom robusta system och reservmöjligheter. : Samhället kan fungera någorlunda normalt utan TV-/radiosändningar, men det kan leda till oro bland befolkningen. Förmågan bedöms vara. Kritiska beroenden Förmågan att sända radio och TV är inte omedelbart beroende av elförsörjning eftersom de har reservkraft. Däremot krävs det el för mottagning. Alla privatpersoner har inte batteridrivna radiomottagare och väldigt få har batteridrivna TV-apparater. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inget identifierat Svår störning i fjärrvärmeförsörjningen I de flesta av de större tätorterna finns ett utbyggt fjärrvärmenät som försörjer många offentliga byggnader, kontorshus, flerfamiljshus och villor. Det gör att många är beroende av fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten. Problem med fjärrvärmeförsörjningen kan bero på: Elavbrott. Tekniskt fel eller ledningsbrott. Sabotage. Sannolikhet Sannolikheten för ett längre avbrott i fjärrvärmen av större omfattning är Medelhög. Konsekvenser Konsekvenserna av en störning är Begränsade: Utkylda fastigheter, vilket leder till att skolor, vårdhem m.m. måste evakueras inom några dygn. Småhus kan kylas ut ännu snabbare. Problem med hygien eftersom även varmvattnet slås ut i de fastigheter som har fjärrvärme. Utbredningen blir lokal med hänsyn till hur systemen är uppbyggda. 27

28 Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Förmågan är. Troligen är det en händelse som hanteras på kommunal nivå. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas nämnvärt, vår verksamhet kan fortsätta på ett normalt sätt genom att använda lokaler där uppvärmningen fungerar normalt. Länets hanteringsförmåga : Fjärrvärmeföretagen har förmågan att hantera störningar. Krisberedskapsmyndighetens undersökning av robustheten inom kommunernas tekniska försörjning 11 visar på er i flera kommuner avseende alternativ elmatning och reservkraft till produktionsanläggningar samt att distributionsnätet i flera kommuner inte är ringmatat. : I kommunerna finns en planering för värmestugor m.m., förmågan bedöms därför vara. Kritiska beroenden Fjärrvärmeförsörjningen är till stor del beroende av fungerande elförsörjning. Fjärrvärmeverkan har ofta möjlighet till inkoppling av reservkraft men det krävs även el i fjärrvärmekundernas fastigheter för att kunna driva cirkulationspumpar. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inga identifierade. 11 Robustheten inom kommunernas tekniska försörjning resultat av enkät 2007 (KBM dnr 1477/2006) 28

29 6.2.6 Avbrott i vägförbindelser Bil är det dominerande transportmedlet i vårt län. I länet finns ca mil vägar, varav 500 mil är statliga, 130 mil kommunala och ca mil enskilda 12. De stora vägarna är: E4 som går längs kusten, E14 västerut från Sundsvall mot Östersund och Trondheim, riksväg 83 från Ånge söderut mot Gävleborgs län, riksväg 86 och 87 från Sundsvall respektive Sollefteå mot Östersund och riksväg 90 från Härnösand norrut längs Ångermanälven och vidare mot Västerbottens inland. E4 och E14 står för ca 48 % av trafikarbetet på de statliga vägarna i länet 13. Kartan nedan visar trafikflödet på de större vägarna i länet. Som synes är trafiken tätast längs E4 i anslutning till kuststäderna, där sker en hel del arbetspendling och E4 är den väg som används för långväga godstransporter. Skogs- och pappers-/massaindustrin är beroende av vägtransporter som till stor del sker på det mindre vägnätet som i på många håll i vårt län är i dåligt skick. Av mängden lastat gods under 2008 var 89 % transporter inom länet Fakta om Västernorrlands län Ibid 14 Källa: SIKA-institute 29

30 Ett längre avbrott i vägförbindelser kan bero på: Översvämning. Ras/skred. Bro rasar eller blir oanvändbar av annan anledning. Sannolikhet Sannolikheten för avbrott på några av våra större vägar bedöms som Medelhög. Under de höga flödena var det stor risk att E4 på sträckan mellan Sundsvall och Härnösand skulle behöva stängas av och Rv90 var delvis avskuren norr om Kramfors. I mitten av 1980-talet rasade en del av vägbanan på E14 ner i Ljungan väster om Sundsvall. Störst risk för ras och skred är längs vägarna E14, Rv86/87 och Rv90 som går längs våra älvdalar. Risken för att en större bro skulle rasa är minimal. Möjligen skulle ett dammbrott kunna orsaka det. Konsekvenser Konsekvenserna av ett avbrott på någon av våra större vägar beror på var avbrottet sker. Det beror dels på trafikintensiteten, dels på möjligheter till omledningsvägar, framförallt för tung trafik. Störst konsekvenser skulle ett avbrott på E4 få där trafikintensiteten är som störst. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara Begränsade. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vi är inte så beroende av vägtransporter för att kunna bedriva krisledning, därför bedöms förmågan vara. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets hanteringsförmåga : Väghållarna har en bra beredskap att hantera störningar. Förmågan bedöms vara. : Vi bedömer att förmågan är. Vissa samhällsviktiga transporter kan komma att störas. 30

31 Kritiska beroenden Vägverket och andra väghållare är beroende av entreprenörer för väghållning och underhåll. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inga identifierade Avbrott i järnvägsförbindelser Järnvägsförbindelserna i länet består idag av: Ostkustbanan söderifrån till Sundsvall, Mittbanan västerut från Sundsvall via Ånge mot Östersund/Trondheim, Norra stambanan söderifrån till Ånge sedan vidare mot Bräcke i Jämtlands län varifrån stambanan genom övre Norrland fortsätter norrut via Långsele-Mellansel mot Västerbotten och Norrbotten, Ådalsbanan mellan Sundsvall och Långsele, Forsmo-Hotingbanan som förbinder Inalandsbanan med stambanan genom övre Norrland samt Järnvägen Mellansel-Örnsköldsvik. Persontrafik bedrivs på Ostkustbanan och Ådalsbanan till Härnösand, på Norra stambanan/stambanan genom övre Norrland samt Mittbanan. Övriga delar trafikeras endast av godstrafik, där Norra Stambanan/Stambanan genom övre Norrland har mest trafik. För närvarande håller Botniabanan på att byggas, den beräknas vara klar under Den utgår från Nyland, strax norr om Kramfors, och går via Örnsköldsvik upp till Umeå i Västerbotten. Samtidigt pågår upprustning och delvis nybyggnad av Ådalsbanan från Nyland till Sundsvall, dessa arbeten ska vara klara Gemensamt för dessa båda projekt är att långa sträckor kommer att gå i tunnlar. Trafiken på Botniabanan-Ådalsbanan kommer att öka kraftigt när dessa tas i bruk fullt ut hösten

32 Orsakerna till längre avbrott i järnvägsförbindelser är förutom de som även finns för vägförbindelser: Brand i omformarstation eller driftledningscentral. Elavbrott. Olyckor/urspårningar. Brand i tunnlar, det är många och långa tunnlar på Botniabanan samt på de nya delarna av Ådalsbanan Extremt väder som får många träd att falla över banan Sannolikhet Sannolikheten för ett längre avbrott är Medelhög. I samband med höga flöden sommaren 2000 rasade en järnvägsbank längs Ådalsbanan mellan Kramfors och Sollefteå vilket tog flera månader att åtgärda. Den bansträckan har dock låg trafikintensitet. Sommaren 2008 spårade ett godståg ur på stambanan mellan Långsele och Mellansel, vilket medförde att tågtrafiken stod stilla på den sträckan i nästan en vecka. Konsekvenser Konsekvenserna blir Allvarliga eftersom möjligheterna till omledning av trafiken är små. Från Långsele och norrut finns inga omledningsmöjligheter alls innan Botniabanan är färdigställd. Mest kritiskt blir det för godstrafiken, särskilt för de omfattande ståltransporterna från Norrbotten till stålindustrin i Mellansverige. 32

33 Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vår förmåga bedöms vara. Vi kommer inte att påverkas nämnvärt av detta. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets hanteringsförmåga : Kommuner och Banverket bedöms ha en förmåga att hantera störningar. : Vi bedömer att förmågan är. Vissa viktiga transporter, främst för industrin, riskerar att störas, men inga som i fredstid är samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. Kritiska beroenden Järnvägstrafiken är till största delen beroende av elförsörjning. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Banverket planerar att genomföra en övning med en olycka i en järnvägstunnel under 2010 innan Botniabanan tas i drift. I övningen kommer även landsting, polis och räddningstjänst att medverka Radioaktivt nedfall Länsstyrelsen är ansvarig för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och för sanering efter utsläpp efter sådana olyckor. För detta ändamål finns i förväg två stycken räddningsledare och en saneringsledare utsedda. Länsstyrelsens krisledningsorganisation disponeras då av dessa för stabs- och informationsarbete. Närmaste kärnkraftanläggning ligger i Forsmark i norra Uppland, drygt 20 mil från länet. 33

34 Sannolikhet Sannolikheten för en olycka med efterföljande nedfall bedöms enligt Statens kärnkraftsinspektions (SKI) risk- och sårbarhetsanalys för som Mycket låg. Delar av länet var dock bland de mest utsatta för nedfallet efter Tjernobyl-olyckan Konsekvenser Konsekvenserna av ett nedfall är Mycket allvarliga: Jordbruksmark kan bli obrukbar både för bete och odling. Problem med djurhållning, dels p.g.a. att djuren måste hållas inne och dels p.g.a. foder. Problem med lokal livsmedelsproduktion. Personal- och resurskrävande sanering kan bli nödvändig. Stort informationsbehov och stor oro bland allmänheten. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vår förmåga är. Vi har en nyutbildad saneringsledare som under 2008 tagit fram en ny saneringsplan som hela krisledningsorganisationen fått utbildning i. Vi har också deltagit i en kärnkraftsövning för några år sedan. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas i någon större grad, vår ledningsplats har ett gott skydd. Länets hanteringsförmåga : Våra kommuner och räddningstjänst har inte övat detta scenario men har viss erfarenhet sedan Tjernobylolyckan. Kärnkraftsindustrin och centrala myndigheter inom kärnkraftsektorn är väl förberedda. Vår och SKI:s bedömning är att förmågan är. : Vi bedömer förmågan vara. Det är främst inom jordbruket som problem kan uppstå. 15 SKI 2007/273 34

35 Kritiska beroenden Inga identifierade. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inga identifierade Utsläpp från farliga anläggningar I länet har vi en omfattande industriell verksamhet som hanterar farliga ämnen. Det finns 39 s.k. 2:4-anläggningar 16 och 25 s.k. Sevesoanläggningar 17, varav 19 i den högre nivån. Ett utsläpp kan förorsakas av: Brand/explosion Tekniskt fel/haveri. Mänskligt fel. Sabotage. Sannolikhet Sannolikheten för omfattande utsläpp bedöms som Låg. Konsekvenser Konsekvenserna av ett utsläpp kan bli Allvarliga: Många skadade och eventuellt döda Utrymning av ett större område Avstängning av väg/järnväg Omfattande skador på miljö och egendom med efterföljande saneringsbehov Länsstyrelsen hanteringsförmåga : Vi bedömer att vår förmåga är. Vi har viss egen kompetens inom myndigheten men dessa händelser kommer till stor del att hanteras på lokal nivå. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas, inga anläggningar finns i vår närhet. 16 Anläggningar där det bedrivs farlig verksamhet enligt 2 kap 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 17 Anläggningar där det hanteras sådana mängder av farliga ämnen att de omfattas av skyldigheterna i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ( Sevesolagen ). 35

36 Länets hanteringsförmåga : Vår tillsyn har visat att industrierna och de kommunala räddningstjänsterna i de flesta fall har en godtagbar kompetens och beredskap för att förebygga och hantera en händelse, förmågan bedöms därför som. : Viss verksamhet kan hamna i riskzonen vid ett utsläpp. Förmågan bedöms vara. Kritiska beroenden Inga identifierade. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Aktörer De kommunala räddningstjänsterna driver för närvarande ett gemensamt projekt kring operativ kemsamverkan. Under 2009 har en regional samordningsfunktion för samverkan mellan räddningstjänst, polis och landsting kring utbildning och övning i CBRN-frågor bildats Utsläpp från transport med farligt gods Vid en workshop i december 2007 genomförde länsstyrelsen en analys av ett scenario med utsläpp och risk för ytterliggare utsläpp av ammoniak vid en tågurspårning i närheten av en tätort. Scenariot innebar att utrymning av ett större område måste ske under bärgningsarbetet. I workshopen deltog representanter från kommunerna, räddningstjänst, polis, Vägverket och Banverket. Den kartläggning av transporter av farligt gods som Räddningsverket genomförde i september visar att det transporteras förhållandevis stora mängder farligt gods genom vårt län. Det beror dels på att många industrier i vårt använder farliga ämnen, dels på transporter genom länet till och från norra Sverige. 18 Räddningsverket Kartläggning av farligt godstransporter September

37 Kartorna nedan visar den totala mängden farligt gods på järnväg och väg under september månad Möjliga orsaker till olyckor vid transporter av farligt gods är: Trafikolyckor Tekniska fel Sabotage Felaktigt handhavande I vårt län sker transporter av farligt gods på väg och järnväg i eller i närheten av flera vattentäkter samt genom alla kommunhuvudorter. Sannolikheten Statistik från räddningstjänsterna visar att det årligen sker i storleksordningen en olycka med farligt gods/vecka. Då är även mindre läckage vid trafikolyckor inräknat. Några stora olyckor med omfattande utsläpp som krävt utrymning eller påverkat vattentäkter har inte skett i länet under de senaste 20 åren. Utifrån den statistiken och Räddningsverkets kartläggning så bedömer vi att sannolikheten för en omfattande olycka med farligt gods som kräver utrymning eller ger stora miljöskador är Låg för järnvägstransporter och Medelhög för vägtransporter. Den högre sannolikheten vid vägtransporter beror på att risken för olyckor på vägar i allmänhet är vanligare. 37

38 Konsekvenser Konsekvenserna av ett utsläpp kan bli allvarliga: Flera skadade och eventuellt döda. Utrymningsbehov. Avstängning av väg/järnväg. Omfattande miljöskador och saneringsbehov. Förorening av vattentäkt. Länsstyrelsen hanteringsförmåga : Vi bedömer att krishanteringsförmågan är. Vår roll vid en olycka med farligt gods bedöms inte vara så omfattande. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas, det sker väldigt få transporter av farligt gods i vår närhet. Länets hanteringsförmåga : Såväl kommuner, räddningstjänst, polis, Vägverket och Banverket bedömer att deras förmåga är. Inom länet arbetar man sedan tidigare över gränserna mellan räddningstjänsterna vid större händelser. Räddningstjänsterna anger dock att mer övning med farligt gods behövs och att man också behöver öva på att ta emot externa resurser. Länsstyrelsen bedömer dock att den samlade förmågan är nivån. Vi menar att en omfattande olycka med farligt gods kräver en samverkan som vi inte är vana vid eller har övat i tillräcklig omfattning. : Kommunerna bedömer att deras förmåga är när det gäller att upprätthålla samhällsviktig kommunal verksamhet. Kommunerna har planer för utrymning av boenden och för att bedriva verksamhet i tillfälliga lokaler. 38

39 Kritiska beroenden Inga identifierade. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Regelverk Vi anser att det bör övervägas om det ska införas krav på att teknisk utrustning som sänder ut position, typ av ämne och lastad mängd ska finnas på alla farligt godstransporter. Metoder och arbetssätt Kommunerna bör i sina översikts- och detaljplaner ta större hänsyn till risker med transporter av farligt gods i sin samhällsplanering genom att införa riktlinjer för säkerhetsavstånd. Detta kräver att de som arbetar med samhällsplanering involveras mer i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i kommunerna. Tillsynsmyndigheterna bör oftare kontrollera efterlevnaden av reglerna för uppställning och transport av farligt gods. Aktörer Vi behöver få ett bättre statistikunderlag avseende transporter av farligt gods. Det underlag som Räddningsverket tagit fram är inte tillräckligt. Inom länet behöver vi öva mer praktisk på händelser med farligt gods. En ökad kunskapsöverföring mellan inblandade aktörer behövs. Teknik och infrastruktur Arbetet med att identifiera svaga punkter i transportinfrastrukturen bör fortsätta. Det kan ge underlag för prioritering av åtgärder i t.ex. väg- och järnvägsnätet Pandemi I år har beredskapsförberedelserna för en pandemi intensifierats med anledning av den nya influensan A (H1N1). Det har lett till att förmågan har ökat hos de samhällsviktiga aktörerna i länet och samtidigt bidragit till att vårt kontaktnätverk utvecklats. Under 2007 bedrev länsstyrelsen ett pilotprojekt kring pandemiberedskap. Projektet bedrevs i samverkan med länets kommuner, landstinget och KBM. Utifrån KBM:s vägledning Att planera inför en pandemi vägledning för verksamhetsansvariga 19 identifierades och sammanställdes samhällsviktiga aktörers beredskap för en pandemi. Resultatet har redovisats till Socialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten 20. En allvarlig smitta bland människor kan orsakas av: Traditionell smittspridning (luft, vatten, föda, djur/djurprodukter, utlandsvistelse). Nytt smittoämne. Naturkatastrof. Avsiktlig smittspridning. 19 KBM dnr 0216/ Länsstyrelsen Västernorrlands rapport Pandemiberedskap hos samhällsviktiga aktörer dnr

40 Sannolikhet Sannolikheten för en omfattande allvarlig smitta ska inte underskattas. Under senare år har flera utbrott som kunnat eskalera funnits, t.ex. SARS-epidemin och risken för att den s.k. fågelinfluensan ska börja överföras mellan människor i form av en världsomfattande pandemisk influensa. Vi bedömer sannolikheten som Hög. Konsekvenser Konsekvenserna av en omfattande pandemisk influensa kan bli Allvarliga: Många insjuknade och eventuella dödsfall. Svårt att bedriva verksamhet normalt p.g.a. stor personalfrånvaro. Stor belastning på sjukvården. Stort informationsbehov från allmänheten. Länsstyrelsen hanteringsförmåga : Vi bedömer att vår förmåga är. Vår roll är relativt begränsad i detta scenario, men om någon annan allvarlig händelse skulle inträffa samtidigt kommer vi att ha en lägre uthållighet än normalt. : Vi bedömer att vår förmåga kan gå ned något vid stor personalfrånvaro, vi bedömer därför förmågan som med viss. Länets hanteringsförmåga : Alla aktörer har med anledning av den nya influensan sett över sin planering för att hantera en pandemi, vi bedömer därför att förmågan har ökat till nivån med viss. : Flertalet av de samhällsviktiga verksamheterna kan fortsätta verksamheten, även om mindre störningar kan uppstå. Hälso- och sjukvården kommer att bli hårt ansträngda samtidigt som även de kommer att ha en hög personalfrånvaro. Förmågan bedöms som. 40

41 Kritiska beroenden Vid en pandemi är många av de samhällsviktiga verksamheterna beroende av varandra. Hur hårt en pandemi slår mot samhället är också starkt beroende av tillgången på ett verksamt vaccin. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Vi kommer att fortsätta arbetet med pandemi enligt det regleringsbrevsuppdrag vi har för Epizooti/zoonos Orsakerna är desamma som för allvarlig smitta bland människor. Dessa kan dessutom orsakas av de omfattande djurtransporter som sker. Det finns en mängd olika allvarliga sjukdomar som kan drabba djur. De allvarligaste finns beskrivna i Jordbruksverkets risk- och sårbarhetsanalys 2006/ Sannolikhet Sannolikheten varierar beroende på vilken sjukdom det är frågan om. Mot bakgrund av de utbrotten av BSE och mul- och klövsjukan i Europa för några år sedan, spridningen av fågelinfluensan (H5N1) och årets spridning av Blåtunga bedöms sannolikheten som Hög. Konsekvenser Konsekvenserna av en omfattande djursmitta är i många fall Allvarliga: Många sjuka/döda djur. Behov av avspärrning av gårdar och eventuellt vägar. Stor belastning på veterinärsidan. Problem med livsmedelsförsörjning. Problem med nödslakt och destruktion av djur. Djurskyddsproblem. Stort informationsbehov. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vi bedömer att vår förmåga är. Vi har en uppdaterad epizootiberedskapsplan, men vårt epizootirum är inte ändamålsenligt. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. 21 Jordbruksverket dnr /07 41

42 Länets hanteringsförmåga : Den aktör som har stört roll i detta scenario är Jordbruksverket de bedömer själva sin förmåga vara. : Förmågan bedöms vara. Kritiska beroenden Inga identifierade. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Teknik och infrastruktur Vi är i starkt behov av att få nya lokaler för vårt epizootirum, då de nuvarande är inte ändamålsenliga. Vare sig Jordbruksverket eller Krisberedskapsmyndigheten har varit beredda att bidra till finansieringen Översvämning/höga flöden Tre större älvar finns i länet. De är Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven. Samtliga är kraftigt utbyggda. Därutöver finns också några mindre älvar och åar. Flera av dessa är också utbyggda. Problem med översvämning och höga flöden kan orsakas av: Mycket nederbörd. Snabb snösmältning. Vattenreglering. Dammbrott. Tekniska er (stopp i trummor etc). Sannolikhet Sannolikheten för höga flöden är Mycket hög. Det ser vi inte minst inom vårt län där vi haft s.k. 100-årsflöden 1993, -95, -98, 2000, -01. Klimat- och sårbarhetsutredningen 22 visar också på att risken för höga flöden kommer att öka i framtiden. 22 SOU 2007/60 42

43 Konsekvenser Konsekvenserna av höga flöden kan bli Allvarliga: Avskurna vägar/järnvägar. Förstörd jordbruksmark. Förorening av vattentäkter. El-/teleavbrott. Skador på egendom. Erosionsskador. Ras/skred. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Den erfarenhet som tidigare händelser gett oss gör att vår förmåga bedöms vara. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas eftersom vi inte ligger i riskzonen för några högra flöden. Länets hanteringsförmåga : Aktörerna har i stort en god kompetens och beredskap för att hantera en händelse. Förmågan bedöms därför vara. : Vi bedömer förmågan vara. En del samhällsviktiga verksamheter kan komma att hamna i riskzonen och då få problem att bedriva sin verksamhet i normal omfattning. Kritiska beroenden Inga identifierade Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inga identifierade. 43

44 Extremväder (snöoväder, storm/orkan) Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer olika former av extremväder att bli allt vanligare beroende på klimatförändringarna. Sannolikhet Sannolikheten för att vi ska drabbas av rejäla snöoväder (>50 cm snö inom 1-2 dygn) eller storm/orkan är Mycket hög. Det senaste svåra snöovädret i vårt län inträffade i januari Ångermanlandskusten fick då stora mängder snö med stora problem som följd, bl.a. var som mest abonnenter utan el varav vissa upp till en vecka. Antalet stormar har också ökat. Skärtorsdagen 2007 drog en storm med vindar på m/s in över vårt län. Då hade som mest ca hushåll strömavbrott och många var utan telefoni. Konsekvenser Stora mängder snö eller hård vind får Allvarliga konsekvenser: El-/teleavbrott p.g.a. nedfallande träd i ledningsgator eller avbrutna ledningsstolpar. Svårframkomliga vägar vilket försvårar samhällsservice och återställningsarbetet. Problem för allmänna kommunikationer. Skogsskador. Skador på byggnader. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Förmågan bedöms vara. Förmågan är verifierad vid verkliga händelser övades vid vår regionala samverkansövning hösten : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets hanteringsförmåga :. Aktörerna har i stort en god kompetens och beredskap för att hantera en händelse av denna typ. :. Tele- och elnäten är sårbara för extrema väderhändelser. 44

45 Kritiska beroenden Inga identifierade. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inga identifierade Ras/skred Ras och skred orsakas av instabila markförhållanden som kan bero på: Mycket nederbörd. Höga flöden. Jordlagrens beskaffenhet. Kalhyggen. Sannolikhet I våra älvdalgångar finns områden där sannolikheten för ras/skred är Mycket hög. Vårt län är särskilt utpekat som ras- och skredkänsligt i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Det förekommer årligen ras, främst nipras. Hittills har inte bebyggda områden drabbats i någon större omfattning, järnvägar och vägar har dock drabbats. Konsekvenser Konsekvenserna kan bli Allvarliga: Personskador/dödsfall. Förstörda byggnader. Markskador. El-/teleavbrott. Avskurna vägar/järnvägar. Översvämning. Förorening av vattentäkt. Länsstyrelsens hanteringsförmåga : Vi bedömer att vår förmåga är. Vi har inte övat detta scenario och heller inte prövat det vid verkliga händelser. : Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. 45

46 Länets hanteringsförmåga : Förmågan är svår att bedöma, men vi anser att den är. :. Vissa verksamheter kan drabbas direkt av ras/skred och kan då få svårt att bedriva sin verksamhet. Kritiska beroenden Inga identifierade. Planerade åtgärder/behov av ytterligare insatser Inga identifierade Dammbrott I vårt län finns ett stort antal dammar, ca 300 stycken. De flesta av dem är gamla flottnings- och sågverksdammar. Vi har 109 dammar för vattenkraft, i form av stora årsregleringsmagasin och dammar i anslutning till vattenkraftverken. 18 dammar är klassade i de högsta konsekvensklasserna, 1A eller 1B, enligt RIDAS (kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet), 43 är i konsekvensklass 2. 46

47 Kartan nedan visar alla registrerade dammar i länet. Ett dammbrott i en större damm/vattenmagasin kan orsakas av: Höga flöden. Mycket t underhåll/tekniskt fel. Inre erosion. Mänskligt fel. Sabotage. Sannolikhet Sannolikheten för ett dammbrott i en större damm bedöms som Mycket låg. Konsekvenser Konsekvenserna av ett dammbrott i ett stort årsregleringsmagasin skulle bli Katastrofala: Personskador/dödsfall. Mycket stora egendomsskador. El-/teleavbrott. Omfattande skador på vägar, järnvägar och broar. Omfattande översvämningar av tätorter och städer. Miljöskador. Förorening av vattentäkter. 47