Risk- och sårbarhetsanalys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys"

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Risk- och sårbarhetsanalys - Västernorrlands län 2013

2 Omslagsbild: Översvämning av riksväg 90 vid Väja Fotograf: Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie ISSN Dnr Denna rapport går att få i alternativt format.

3 Sida 3 av Dnr Förord/Sammanfattning Länsstyrelsen har under 2013 fortsatt arbetet med att utveckla den regionala riskoch sårbarhetsanalysen. Under året har vi utvecklat analysen inom området utsläpp av farliga ämnen. Utöver det har vissa mindre justeringar gjorts. De händelser som vi bedömer har högst risk (hög sannolikhet eller stora konsekvenser) i länet är störningar i olika tekniska infrastrukturer (elförsörjning, elektroniska kommunikationer och dricksvattenförsörjning), väderrelaterade händelser, naturolyckor, händelser med farliga ämnen, stora olyckor, dammbrott och kärnteknisk olycka. För flertalet av dessa händelser bedömer vi att förmågan att hantera dem åtminstone är på en godtagbar nivå i förhållande till sannolikheten för att de ska inträffa. Under det senaste året har det inträffat några händelser som påverkat länet i olika omfattning, de händelser som hade störst påverkan var ett avbrott i dricksvattenförsörjningen i Örnsköldsvik i mars månad samt översvämningar i Kramforsområdet under september månad. Bo Källstrand Torbjörn Westman Förvaltningsenheten

4 Sida 4 av 70 Innehållsförteckning Sida 1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Beskrivning av länet Länsstyrelsens roll Arbetsprocess och metod Uppdrag och avgränsningar Mål och syfte Målgrupp Arbetsprocess Metod Genomfört RSA-arbete under Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde Samhällsviktig verksamhet inom länet Samhällsviktig verksamhet på länsstyrelsen Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde Inträffade händelser sedan föregående redovisning Identifierade risker Översiktlig riskvärdering Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom länet Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden på länsstyrelsen Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet Viktiga resurser Personella resurser Materiella resurser Förmågebedömning Generell förmågebedömning Förmågebedömning risker i länet Förmågebedömning risker som kan påverka länsstyrelsen Särskild förmågebedömning Åtgärder Tidigare identifierade åtgärder Nya identifierade och planerade åtgärder Bilagor... 70

5 Sida 5 av 70

6 Sida 6 av 70 1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 1.1 Beskrivning av länet Västernorrland består av sju kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Folkmängden den 31 december 2012 var personer på en yta av kvadratkilometer. 1 Det motsvarar 11,2 invånare per kvadratkilometer. Sedan börjat av 1990-talet har befolkningen minskat med ca 7 %. Vi har en relativt ålderstigen befolkning i länet. Andelen invånare i åldrarna under 45 år är mindre än riksgenomsnittet, medan andelen över 45 år är fler än riksgenomsnittet. 2 Befolkningen är till största delen koncentrerad till tätorterna. Det är mest tätbefolkat i kustområdet. De fem största tätorterna efter invånarantal är: 3 Sundsvall Örnsköldsvik Härnösand Timrå Sollefteå Figur 1: Karta över Västernorrlands län med kommungränser och större vägar 1 Statistiska centralbyrån (SCB) 2 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009 s 10 3 SCB

7 Sida 7 av 70 Länet är till ytan det femte största i landet och ett av de skogrikaste. Av länets yta utgörs 74 % av skogsmark, 3 % av jordbruksmark och 2 % bebyggd mark. Detta ska jämföras med riket som helhet där motsvarande siffror är 54 % skogsmark, 8 % jordbruksmark och 3 % bebyggd mark. 4 Tre stora älvar rinner genom vårt län, Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan. Utöver det finns flera mindre älvar och åar. Samtliga älvar är utbyggda med vattenkraft. Sammanlagt står vattenkraften i länet för ca 9 % av landets totala elproduktion och 16 % av landets vattenkraftproduktion. Normalproduktionen uppgår till ca 12,2 TWh/år. 5 Det finns goda kommunikationsmöjligheter till och från länet med tre flygplatser, järnväg och de stora vägarna E4 och E14. Basnäringarna är skog, massa/papper och vattenkraft. Industriverksamheten är till största delen koncentrerad till Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. I länet finns det 49 anläggningar/verksamheter som enligt lagen om skydd mot olyckor är klassade som farliga verksamheter 6. Av dessa omfattas 26 stycken även av Sevesolagstiftningen 7, varav 22 på den högre kravnivån 8. Det rör sig om anläggningar som hanterar farliga ämnen, flygplatser och stora vattenkraftsdammar. 1.2 Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen är statens förlängda arm i länet och ska verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn tagen till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling samt hålla regeringen underrättad om vad som händer och sker i länet. Länsstyrelsens verksamhet är bred och innefattar uppgifter inom bland annat naturvård, djurskydd, lantbruksfrågor, samhällsplanering, jämställdhet, fredstida krishantering och räddningstjänst. Länsstyrelsen har för fredstida krishantering två roller. Dels är vi geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå, dels har vi i vissa fall direkt verksamhetsansvar. 4 SCB 5 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009 s 26 6 Enligt 2 kap 4 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 7 Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 8 Länsstyrelsen Västernorrland: Lista farliga verksamheter i länet (arbetsdokument 2012)

8 Sida 8 av Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret regleras dels i förordningen med länsstyrelseinstruktion, dels i förordningen om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen). Ansvaret innebär att Länsstyrelsen inom sitt geografiska område (länet) ska se till att samverkan och samordning sker för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt utnyttjande av resurser vid en kris. Detta ansvar innebär att Länsstyrelsen har en samordningsroll när det gäller förberedelser inför en kris och insatser under och efter en kris 9. I krisberedskapsförordningen regleras att länsstyrelsen inom sitt geografiska område under en kris ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, samt verka för att: nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under en kris samordnas och efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. 10 I länsstyrelseinstruktionen anges när det gäller vår roll som geografiskt områdesansvarig myndighet att vi: ska ha en tjänsteman i beredskap och omgående vid en allvarlig kris kunna upprätta en ledningsfunktion för bl. a. samordning och information. före, under och efter en kris ska verka för samordning. ansvarar för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer Eget verksamhetsansvar Länsstyrelsen direkta verksamhetsansvar gällande fredstida krishantering är att: leda räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). vid behov överta ansvaret för kommunal räddningstjänst enligt LSO. medverka i bekämpning av smittsamma djursjukdomar enligt epizootilagen. 9 Länsstyrelserna, november 2007: Geografiskt områdesansvar länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap 10 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7 11 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 52-54

9 Sida 9 av Tolkning av länsstyrelsens roll Länsstyrelsens bedömning är att det är mest sannolikt att vi ska verka som geografiskt områdesansvarig myndighet under kris, medan sannolikheten för att vi ska leda räddningstjänst eller medverka i hanteringen av en storskalig epizooti är mindre. Det går dock inte att med säkerhet avgöra vilka händelser som kommer att vara vanligast. Detta innebär att Länsstyrelsen måste ha en god generell krisberedskapsförmåga för att kunna hantera olika typer av allvarliga händelser. Det ställer krav på att vi har en organisation som snabbt kan börja lösa våra viktigaste uppgifter samordning av verksamhet, samordning av information och sammanställning av en regional lägesbild. 2 Arbetsprocess och metod 2.1 Uppdrag och avgränsningar Länsstyrelsen ska som alla statliga myndigheter analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska man särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 12 I länsstyrelseinstruktionen 13 anges att länsstyrelsen också ska sammanställa regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Utifrån vår tidigare beskrivning av länsstyrelsens ansvar tolkar vi det som att vi ska analysera vilka risker och sårbarheter som kan påverka vår egen förmåga att samordna och informera vid allvarliga händelser utifrån vårt geografiska områdesansvar och vår förmåga att leda när vi har verksamhetsansvar. Vi ska dessutom analysera vilka risker och sårbarheter som kan leda till allvarliga händelser sett ur ett länsperspektiv. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utfärdat föreskrifter för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. I föreskrifterna regleras att resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen ska redovisas till Regeringskansliet och MSB senast den 15 november varje år, även redovisningens disposition är reglerad Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 13 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion MSBFS 2010:7 4-5

10 Sida 10 av Mål och syfte Målet med vårt arbete med risk- och sårbarhetsanalysen är att få en samlad bild av de risker för allvarliga händelser som finns i vårt län samt av förmågan att hantera dessa händelser. Risk- och sårbarhetsanalyser ger viktig kunskap om hur vi förebygger, förbereder oss och hanterar kriser, syftet med analyserna är att: ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten, ge underlag för samhällsplanering, samt bidra till att ge en riskbild för hela samhället Målgrupp Målgruppen för denna analys är: den nationella nivån företrädd av Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommunerna i vårt län regionala aktörer Regeringskansliet och MSB använder analysen för att få en nationell bild av samhällets risker och sårbarheter och med det som underlag ta fram nationella inriktningar för krisberedskapsarbetet. Kommunerna får genom analysen underlag till sina egna risk- och sårbarhetsanalyser och sin egen beredskapsplanering som de ska utföra enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 16. De regionala aktörerna kan använda analysen för egen beredskapsplanering. 2.4 Arbetsprocess Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen har skett både internt på länsstyrelsen och i samverkan med andra aktörer i länet. Det interna arbetet har fokuserat på att analysera risker och sårbarheter som kan påverka vår förmåga att agera som geografiskt områdesansvarig myndighet eller att leda utifrån vårt eget verksamhetsansvar. Det arbetet har integrerats med den riskanalys som skall göras enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering och med en analys av internt skydd. Det interna arbetet har även bestått i att studera kommunernas och andra aktörers risk- och sårbarhetsanalyser samt andra relevanta studier och rapporter. 15 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s SFS 2006/544 2 kap 1

11 Sida 11 av 70 I samverkan med andra berörda aktörer i länet har vi analyserat risker och sårbarheter och gjort förmågebedömningar för sådana händelser som kan orsaka en kris i länet. De aktörer som medverkat i arbetet är: Länets kommuner Landstinget Västernorrland Polismyndigheten i Västernorrlands län Räddningstjänstförbunden i länet SOS Alarm i Sundsvall Trafikverket Försvarsmakten Kustbevakningen Tullverket Migrationsverket Vattenfall E.ON Härnösands Energi och Miljö Sundsvall Energi Övik Energi Teracom Vattenregleringsföretagen I arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har vi i princip följt den riskhanteringsprocess som finns beskriven i MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 17 Figur 2: Riskhanteringsprocessen 2.5 Metod Under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har vi använt olika metoder för de olika stegen i riskhanteringsprocessen, metoderna har inte använts renodlat utan de har anpassats efter våra behov. I det följande beskrivs hur vi arbetat i de olika processtegen Riskbedömning Riskbedömningen består av tre delar: riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering. 17 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 14-15

12 Sida 12 av 70 Riskidentifieringen går ut på att identifiera vilka risker i form av händelser eller scenarier som kan tänkas medföra att en allvarlig händelse uppstår. Vid identifieringsarbetet har vi utgått från den metodik som beskrivs i ROSAmetoden som tagits fram av Länsstyrelsen i Kronobergs län i samverkan med Växjö kommun och dåvarande Krisberedskapsmyndigheten. 18 Vi har i olika grupper diskuterat vilka risker som finns, grupperna har sedan fått redovisa de risker de kommit fram till. När alla grupper redovisat sina risker har vi sedan försökt gruppera ihop olika risker till typhändelser. Dessa typhändelser har vi sedan gått vidare med i riskanalysen. Vi har valt detta arbetssätt för att få en stor delaktighet bland aktörerna i länet och för att vi tror att de olika aktörerna själva har en god uppfattning om riskerna som finns inom deras ansvarsområden. I riskanalysen har vi först beskrivit respektive risk lite mer utförligt. Det har gjorts genom att vi för varje risk beskrivit riskbilden i vårt län och eventuella liknande händelser som inträffat tidigare. Sedan har vi för varje risk gjort en bedömning av sannolikhet och konsekvens samt sårbarhet och kritiska beroenden. Sannolikheten har bedömts kvantitativt med hjälp av en rankingskala och intervaller 19 enligt nedan. 1 Mycket låg Återkomsttid > 100 år 2 Låg Återkomsttid år 3 Medelhög Återkomsttid år 4 Hög Återkomsttid år 5 Mycket hög Återkomsttid < 10 år Vid bedömningen av sannolikhet har vi tittat historiskt tillbaka i tiden för att se om liknande händelser har inträffat i vårt län eller på andra håll i landet. Eftersom det rör sig om händelser som inträffar väldigt sällan så är det i många fall svårt att göra en säker bedömning, detta bör man vara medveten om när man tar del av riskanalysen. I konsekvensbedömningen har vi försökt beskriva konsekvenserna i ord. Vi beskriver dels hur riskerna påverkar olika samhällsviktiga verksamheter, dels hur det påverkar samhället i stort. Vi har även graderat konsekvenserna i en kvalitativ bedömning med hjälp av en rankingskala 20 enligt nedan. 18 Länsstyrelsen Kronoberg: ROSA - en metod för risk- och sårbarhetsanalyser, rapport , s MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 47-49

13 Sida 13 av 70 1 Mycket begränsande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhället och allmän instabilitet. Vi har funnit det svårt att göra en kvantitativ bedömning av konsekvenserna. Konsekvenserna vid den typ av allvarliga händelser som är analyserade är mycket beroende på händelsens omfattning samt var och när den inträffar. Därför anser vi att en kvalitativ bedömning är att föredra, det ger ändå en tillräckligt god uppfattning om händelsernas allvarlighet Sårbarhetsbedömning Enligt MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser så består sårbarhetsbedömningen av två steg, förmågebedömning och sårbarhetsanalys. 21 Vi har genomfört en bedömning av krisberedskapsförmågan för de identifierade riskerna och för de särskilda scenarier som MSB:s anger årligen i en begäran om förmågebedömning. En bedömning har gjort dels av länsstyrelsens krisberedskapsförmåga, dels av krisberedskapsförmågan för länet som helhet. Vid bedömningen av länets förmåga har vi fokuserat på förmågan hos kommunerna, räddningstjänsterna, polisen och landstinget, men även tagit del av sektorsmyndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser i den mån de beskriver förmågan inom respektive sektor. 21 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 53

14 Sida 14 av 70 Krisberedskapsförmågan består av två delar: krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig. Dessa förmågor är definierade på följande sätt 22 : Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig innebär att det ska finnas en förmåga att motstå så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Vid bedömningen har vi använt oss av indikatorer och bedömningsnivåer enligt nedan, de följer bilagan till MSB:s föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser. 23 Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. 22 Regeringsbeslut 6, FÖ2010/314/SSK 23 MSBFS 2010:7 Bilaga Förmågebedömning

15 Sida 15 av 70 Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.

16 Sida 16 av 70 Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Bedömningsnivåer Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa er 3 Det finns en viss förmåga, men den är fällig 4 Det finns ingen eller mycket fällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa er innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket fällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. 2.6 Genomfört RSA-arbete under 2013 Under 2013 har vi gemensamt i Nordsam-länen 24 jobbat med att kartlägga processen för framtagande av regional risk- och sårbarhetsanalys, under kommande år ska det arbetet fortsätta med att ta fram en gemensam processbeskrivning. I länet har vi gemensamt med kommuner och dricksvattenproducenter arbetat med den särskilda förmågebedömningen för scenariot störning i GNSS som MSB begärt in 25 samt genomfört en utbildning i beroendeanalys för kommunerna och landstinget. Vi har även tagit in de fördjupade analyser av kemikalieolyckor som ett antal kommuner genomfört och inarbetat dessa i den regionala analysen. 24 En formaliserad samverkan inom krisberedskap och skydd mot olyckor för länsstyrelserna i Gävleborgs, Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. 25 MSB: Beslut om inlämning av risk- och sårbarhetsanalys inklusive särskild förmågebedömning 2013 (MSB dnr )

17 Sida 17 av 70 3 Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde Ur ett krisberedskapsperspektiv är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Det är dels de verksamheter som måste fungera för att vi inte ska hamna i en krissituation och dels de verksamheter som måste fungera för att vi ska kunna hantera en kris när den väl inträffar. Vilka verksamheter som är samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv kan variera i olika situationer och över tid. MSB definierar samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv enligt nedanstående villkor, där det ena eller båda ska vara uppfyllt: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Samhällsviktig verksamhet inom länet Samtliga länsstyrelser hade i sitt regleringsbrev för 2007 i uppdrag att inom sina respektive geografiska områden identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet i samhället vid en extraordinär händelse. Arbetet bedrevs i samverkan med länets kommuner, landstinget och polismyndigheten. Resultatet redovisades till Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen. 27 I samband med utbrottet av den nya influensan 2009 och under arbetet med prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel) under 2011 har uppdateringar skett. Nedan redovisas de verksamheter som vi bedömer är samhällsviktiga ur ett generellt krisberedskapsperspektiv: Energiförsörjning - Elproduktion och eldistribution - Fjärrvärmeproduktion - Drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter och bensinstationer Information/kommunikation - Infrastruktur för elektroniska kommunikationer - TV och radio - Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) - Post- och paketförmedling - Tidningsproduktion och distribution Finansiella tjänster - Betalningssystem - Värdedepåer och värdetransporter - Kontantautomater 26 MSB, Fakta augusti Samhällsviktig verksamhet - Definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv 27 Länsstyrelsens skrivelse Redovisning av uppdrag avseende samhällsviktig verksamhet (Dnr )

18 Sida 18 av 70 Socialförsäkringar - Besluts- och utbetalningssystem Hälso-/sjukvård och omsorg - Akutsjukvård och primärvård - Ambulanstransporter - Kommunal vård och omsorg av äldre och andra med särskilda behov - Barnomsorg och skolbarnomsorg Skydd och säkerhet - Polis - Kriminalvård - Räddningstjänst - SOS Alarm - Bevakningsföretag - Försvarsmakten - Kustbevakningen Transporter - Transporter för övriga samhällsviktiga verksamheters behov - Kollektivtrafik Kommunalteknisk försörjning - Dricksvattenförsörjning - Avloppshantering - Avfallshantering - Väghållning, främst vintertid Livsmedel - Livsmedelsproduktion - Livsmedelsdistribution - Storköksverksamhet - Livsmedelskontroll - Livsmedelsbutiker Offentlig förvaltning - Krisledning och krisinformation med stödfunktioner - POSOM-verksamhet - Själavård Det finns verksamheter i vårt län som även är samhällsviktiga för riket som helhet, de är: Vattenkraftproduktion, driftcentraler och infrastruktur för eldistribution. Driftcentral för en av de stora mobiltelefonoperatörerna. Drift av IT-system för hantering/utbetalning av socialförsäkringar samt privata och offentliga pensioner. Signalskyddsverksamhet. Nationella materielresurser för skogsbrandbekämpning, storskalig brandsläckning och nödvattenförsörjning

19 Sida 19 av Samhällsviktig verksamhet på länsstyrelsen Följande verksamheter/funktioner inom länsstyrelsens egen verksamhet bedöms vara samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv: Länsledning Tjänsteman i beredskap och krisledningsorganisationen inklusive informationsfunktionen Veterinär verksamhet inklusive djurskydd 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde 4.1 Inträffade händelser sedan föregående redovisning Under det senaste året har det inträffat ett antal händelser som inneburit att länsstyrelsen har behövt agera på något sätt. Vattenläcka i Örnsköldsvik På eftermiddagen den 26 mars inträffade ett avbrott på huvudvattenledningen till centrala Örnsköldsvik med omnejd, totalt drabbades cirka personer av problemet. Avbrottet reparerades under sena kvällen och natten. Trots den snabba reparationen kvarstod problem med vattenförsörjningen eftersom reservoar och ledningssystem hade tömts och det tog tid att återfylla det. På grund av risken för att nedsmutsat vatten tagit sig in i ledningssystemet utfärdades ett kokningspåbud. Flera samhällsviktiga verksamheter drabbades, Örnsköldsviks sjukhus var det mest allvarliga, men även skolor och äldreboenden drabbades. Kommunen ordnade nödvattenförsörjning med tankbil vid sjukhuset och mobila vattentankar från Livsmedelverkets lager i Sundsvall som placerades ut på ett antal platser. Vattnet återkom efterhand under den 27 mars och kokningspåbudet hävdes för huvuddelen den 28 mars och helt den 30 mars. Länsstyrelsen följde händelseutvecklingen och begärde in lägesrapporter från kommunen. Salmonella Mbandaka I mitten av april konstaterades att en foderproducent i Uppsala län under några veckor hade levererat salmonellasmittat foder. Livsmedelsverket startade en kartläggning av vart det smittade fodret levererats. Det visade sig att en återförsäljare och 5 gårdar i länet hade tagit emot smittat foder. Provtagning visade på smitta i en av gårdarna som därför fick saneras. Länsstyrelsen medverkade vid ett antal samverkansmöten men var inte direkt involverad i hanteringen.

20 Sida 20 av 70 Stora regnmängder och översvämningar Under september fick stora delar av länet stora regnmängder, omkring 100 mm, på några platser uppmättes nästan 150 mm. De stora regnmängderna medförde översvämningar och höga flöden under de följande dagarna, inledningsvis i små och medelstora vattendrag för att senare drabba Ångermanälven och dess biflöden. Hårdast drabbad var Kramfors kommun. Flera vägar och järnvägen översvämmades eller blev avskurna och ett par mindre dammar var nära att a. Det uppstod även problem med några vattentäkter på grund av översvämningarna. Situationen hanterades på ett bra sätt av berörda kommuner, räddningstjänster och Trafikverket med stöd av polis och hemvärn. Länsstyrelsen följde läget och genomförde ett antal regionala samverkansmöten där även SMHI och Vattenregleringsföretagen deltog. 4.2 Identifierade risker Nedan finns en sammanställning över de risker vi identifierat enligt tidigare beskriven metod och arbetssätt. De är uppdelade i händelser som kan anses vara allvarliga sett ur ett länsperspektiv och händelser som kan påverka vår egen förmåga. Händelser som kan ansens vara allvarliga ur ett länsperspektiv: 1. Störningar i elförsörjningen 2. Störningar i elektroniska kommunikationer 3. Störningar i vattenförsörjningen 4. Störningar i fjärrvärmeförsörjningen 5. Störningar i transportsystemen 6. Kärnteknisk olycka 7. Utsläpp av farliga ämnen 8. Pandemi 9. Epizooti/Zoonos 10. Översvämningar/höga flöden 11. Storm/snöoväder 12. Ras/skred 13. Dammbrott 14. Terrorism/sabotage 15. Stor skogsbrand 16. Stor olycka 17. Social oro Händelser som kan påverka vår egen förmåga A. Strömavbrott B. Brand C. Avbrott i data- och telekommunikationer D. Avbrott i IT-system för ledning och information

21 Sida 21 av Översiktlig riskvärdering I riskmatrisen nedan visas vår övergripande värdering av sannolikhet och konsekvens för de identifierade riskerna. Numreringen följer indelningen av händelserna enligt avsnitt 4.2 ovan. I avsnitt 4.4 utvecklas värderingen ytterligare. Låg Medelhög Hög Mycket hög S A N N O L I K H E T A C D B Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Mycket låg 6 KONSEKVENS Mycket begränsad Begränsad Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Figur 3: Riskmatris

22 Sida 22 av Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom länet Störningar i elförsörjningen Länet med dess basnäring inom skog, massa/papper och vattenkraft är både en stor elförbrukare och en stor elproducent. Vi är den fjärde största elförbrukaren som län räknat med en förbrukning på drygt 10 TWh/år (avser 2007). Industrin står för 76 % av länets elförbrukning, motsvarande förbrukning för riket som helhet är 43 %. Inom länet produceras årligen i genomsnitt 12,2 TWh el i vattenkraftverken, vilket motsvarar cirka 9 % av landets totala elproduktion 28. Genom länet går också ledningar i stamnätet som distribuerar el som produceras i norra Sverige till förbrukare i södra och mellersta Sverige. Svåra störningar i elförsörjningen kan orsakas av: Ledningsbrott orsakade av storm, snöoväder eller kraftig nedisning. Fel eller haverier i anläggningar i nätet. Kapacitets- eller effekter i elsystemet. Störningar i elektroniska kommunikationssystem Stora naturolyckor eller dammbrott Sabotage eller terrorhandlingar Enligt Svensk energis driftstatistik är det väderrelaterade händelser som är den vanligaste orsaken till störningar i elförsörjningen, under de senaste åren har åska och andra väderorsaker stått för mellan 30 och 50 % av störningarna. 29 I vår riskvärdering har vi utgått från ett avbrott i elförsörjningen på mer än 12 timmar som drabbar en större tätort eller ett stort geografiskt område i länet. Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten för ett avbrott enligt ovan bedöms vara Medelhög. Svenska kraftnät anger i sin risk- och sårbarhetsanalys att det trots elnätets inbyggda tålighet och driftsäkerhet inte går att utesluta riskerna för ett omfattande elavbrott. Senast ett större och långvarigt avbrott inträffade i länet var efter stormen Dagmar julhelgen Det var många som var berörda och stora områden var utan ström i flera dagar. Innan dess var det januari 1998 då stora delar av landsbygden i kustområdet var utan ström under flera dagar efter att stora mängder blötsnö fallit. 28 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s Svensk energi: Driftstatistik DARWin Svenska kraftnät: Redovisning av 2010 års risk- och sårbarhetsanalys inkl. förmågebedömning från Affärsverket svenska kraftnät

23 Sida 23 av 70 Vi bedömer att konsekvenserna vid ett långvarigt elavbrott kan bli Mycket allvarliga. Det gäller särskilt om det inträffar vintertid vid mycket kall väderlek. De konsekvenser vi ser är bland annat: Problem med vatten- och avloppssystem när pumpar slutar fungera. Utkylning av bostäder och andra lokaler, på sikt kan vattenledningar m.m. frysa sönder med stora skador som följd. Telefonväxlar och IT-system slutar i många fall att fungera. Mobiltelefonmaster och vissa telestationer slutar att fungera när batteribackupen tar slut. Datorbaserade journalsystem går inte att komma åt i lokaler som saknar reservkraft. Trygghetslarm slutar att fungera. Inom lantbruket uppstår problem med djurhållningen när bland annat ventilation och vattenförsörjning slutar fungera. Många livsmedelsbutiker, bensinstationer, banker och uttagsautomater tvingas stänga. Driftstopp vid våra stora processindustrier med stora ekonomiska konsekvenser för företagen som följd. Sårbarhet Samhället i stort är väldigt sårbart för störningar i elförsörjningen, det allra mesta av det vi gör och det vi är beroende av i vardagen kräver tillgång till el. Som enskilda medborgare är vi också sämre rustade för att hantera strömavbrott än tidigare, det beror dels på att bostäderna i större utsträckning än tidigare saknar möjligheter till eloberoende uppvärmning och matlagning, dels på att kunskaperna om hur man klarar sig utan el har minskat. Många viktiga samhällsfunktioner saknar också möjligheter till inkoppling av reservkraft, vilket gör dem sårbara för störningar i elförsörjningen. Ledningsnätet för eldistribution är fortfarande sårbart för extremt väder, men omfattande åtgärder för att vädersäkra nätet har skett under de senaste åren och förväntas ge resultat i form av färre väderrelaterade störningar. Elförsörjningen är även sårbar för störningar i de elektroniska kommunikationerna eftersom styrning och övervakning av elproduktion och ledningsnät idag sker på distans från driftcentraler på ett fåtal platser i landet. Kritiska beroenden Enligt KBM:s redovisning av samhällskritiska beroenden 31 är den samhällsviktiga verksamheten inom avlopp, transporter, livsmedel, äldreomsorg, kontantförsörjning, korthantering, tidningar, Internetpublicering och drivmedelsförsörjning kritiskt beroende av el. 31 MSB: Faller en faller då alla? En slutredovisning av KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden (MSB )

24 Sida 24 av 70 Elförsörjningen i sig är beroende av fungerande elektroniska kommunikationer för styrning och övervakning av elsystemet. Fungerande elektroniska kommunikationer är också en förutsättning för att kunna skapa en lägesbild och informera allmänhet och media vid ett avbrott i elförsörjningen. Vid ett avbrott är man dessutom särskilt beroende av fungerande telekommunikationssystem för att kunna kommunicera med fältpersonalen som ska arbeta med felavhjälpning ute i ledningsnätet Störningar i elektroniska kommunikationer Precis som samhället är beroende av elförsörjning så är fungerande elektroniska kommunikationer en förutsättning för att samhället ska fungera normalt. Till skillnad från elförsörjningen där nätföretagen har monopol inom sitt geografiska område kan det finnas många olika operatörer för elektroniska kommunikationer inom samma område. Infrastrukturen är också komplex. Dessa förhållanden beskrivs närmare i Post- och telestyrelsens (PTS) risk- och sårbarhetsanalys för Händelser som enligt PTS kan orsaka störningar eller avbrott i de elektroniska kommunikationerna eller samhällsviktiga IT-system är: Avbrott i elförsörjningen Stormar och andra väderfenomen Avbrott i förbindelser Brand i kabeltunnlar Långa avbrott i GNSS 33 Hårdvarufel Programvarufel Personal Avsiktliga störningar i mobila komunikationsnät Skadegörelse Överbelastningsattacker En utförligare bild av hot och risker finns i MBS:s skrift Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning och i PTS risk- och sårbarhetsanalys Vi har analyserat risken för ett avbrott i telefoni, TV-/radiosändningar eller datakommunikationsnät i ett större område som pågår mer än 12 timmar. Sannolikhet och konsekvens Enligt vår bedömning så är sannolikheten Mycket hög. Vi grundar det på inträffade händelser runt om i landet där vi kan konstatera att det med jämna mellanrum att det blir avbrott i ett större område. Senast inträffade ett större avbrott i vårt län var i samband med stormen Dagmar under julhelgen 2011 då många abonnenter blev utan telefoni pga. omfattande elavbrott. 32 Post- och telestyrelsen: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer 2012 (PTS ) 33 Global Navigation Satellite System, sattelitsystem för navigering och tidssynkronisering (t ex GPS) 34 MSB

25 Sida 25 av 70 Konsekvenserna av ett längre avbrott är Allvarliga för många delar av samhället: Larmfunktioner, t.ex. trygghetslarm och automatiska brandlarm slutar i många fall att fungera. Problem med att kunna ringa larmnumret 112. Det blir svårt att nå ut med information till allmänhet och media Drift- och övervakningssystem för el-, vatten- och fjärrvärmeförsörjningen slutar fungera. Betalningssystem och bankomater slutar fungera. Sårbarhet Samhällets beroende av fungerande elektroniska kommunikationer blir större och större, det gör oss allt mer sårbara för störningar, både ur den enskildes och ur samhällets synvinkel. Alla delar av samhället drabbas i någon utsträckning om de elektroniska kommunikationerna faller bort. Tillsammans med elförsörjningen är de direkt avgörande för att upprätthålla normal funktion i vårt samhälle. Många gånger drivs verksamheter av el, medan de styrs och kontrolleras genom elektroniska kommunikationer. Det är komplicerat att skapa redundans för elektroniska kommunikationer eftersom operatörerna ofta hyr kapacitet av varandra. 35 Inom många samhällsviktiga verksamheter behöver man jobba med att öka robusthet och redundans i sina kommunikationssystem. 36 Då minskar man sårbarheten för störningar. En utförligare beskrivning av samhällets sårbarhet finns i MSB:s skrift Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning De elektroniska kommunikationerna i sig har också sårbarheter. Systemen är uppbyggda av komplex hård- och mjukvara som kan vara svår att överblicka. Hårdvara och anläggningar är också känsliga för eletromagnetisk påverkan och för fysiska påfrestningar. Systemen är också känsliga för störningar i elförsörjningen. Fast reservkraft finns bara på de viktigaste anläggningarna, på andra anläggningar finns batterireserv som räcker några timmar och möjlighet till inkoppling av mobil reservkraft. När det gäller mobilnätet bedömer PTS att GSM-basstationerna i stor utsträckning har reservkraft eller batterireserv för några timmar medan 3G-näten i stor utsträckning saknar detta. Personalen som ska hantera systemen är också sårbara, både avseende uthållighet vid längre och omfattande händelser och avseende kompetens att hantera komplexa system. En utförlig beskrivning av sårbarheter i elektroniska kommunikationer finns i PTS risk- och sårbarhetsanalys för PTS: funktion och teknisk säkerhet i elektroniska kommunikationer (PTS-ER-2008:13) 36 MSB: Uppföljning av samhällets krisberedskapsförmåga MSB Post- och telestyrelsen: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer 2012 (PTS )

26 Sida 26 av 70 Kritiska beroenden Elektroniska kommunikationer är starkt beroende av fungerande elförsörjning, utan tillgång på el så slutar många system att fungera omedelbart eller inom några timmar. Operatörerna inom sektorn elektroniska kommunikationer är beroende av tillgång på reservdelar samt drift- och reparationspersonal. De är också beroende av varandra sinsemellan eftersom de ofta utnyttjar varandras infrastruktur och köper tjänster av varandra Störningar i vattenförsörjningen Vattenförsörjningen i länet bygger på ett antal större vattentäkter som försörjer tätorterna och ett stort antal mindre vattentäkter som försörjer landsbygden. Det totala antalet vattentäkter i länet är omkring 150 stycken, varav de flesta är grundvattentäkter i berg. I några fall finns ytvattentäkter som försörjer större tätorter. I flera fall löper större vägar eller järnväg i närheten av vattentäkter. Det innebär risker för förorening i händelse av olyckor, framförallt vid transport av farligt gods. Det har förekommit ett flertal incidenter med farligt gods inom vattenskyddsområden. Det har dock inte lett till någon förorening av dricksvatten. Diskussioner förekommer med jämna mellanrum mellan företrädare för vattenförsörjningsintresset och skogsbruket, där risk för olyckor såväl som själva skogsbruket exempelvis avverkning kan förändra vattenkvaliteten både på kort och på lång sikt. Problem med dricksvattenförsörjningen kan orsakas av: Längre strömavbrott. Tekniska fel. Ledningsbrott. Förorening eller smitta. Skadegörelse/Sabotage. Det scenario vi analyserat är att en kommunhuvudort drabbas av ett totalt avbrott i vattenförsörjningen eller av smittat/förorenat vatten. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Hög. Det har skett flera gånger under de senaste decennierna, senast i Örnsköldsvik våren 2013 då huvudvattenledningen till tätorten brast. Problem med dricksvatten är normalt av lokal karaktär eftersom dricksvattensystemen är uppbyggda som lokala försörjningssystem. Konsekvenserna kan trots det bli Allvarliga om det drabbar större tätorter eller städer, det gäller särskilt om det blir ett totalt avbrott i vattenförsörjning.

27 Sida 27 av 70 Konsekvenserna börjar bli stora efter ca ett dygn, de är: Problem med matlagning. Hygieniska problem, t.ex. genom att toaletter och duschar inte fungerar. Problem inom sjukvården, främst hygien och tvätt. Problem inom djurhållningen när djuren inte kan få vatten. Vårdhem, skolor m.m. kan behöva stängas. Om vattnet kan användas för hygien och till dryck efter kokning mildras konsekvenserna. Sårbarhet Tillgång till vatten är en grundläggande förutsättning för vår överlevnad, det gör oss sårbara för störningar i vattenförsörjningen. Många samhällsviktiga verksamheter är också såbara för störningar, t.ex. inom hälso- och sjukvården och livsmedelsproduktionen. Dessutom är vissa industrier sårbara för störningar i vattenförsörjningen, vatten behövs i många tillverkningsprocesser. I många fall är man dåligt förberedda för att hantera störningar i vattenförsörjningen. Dricksvattenförsörjningen är sårbar såtillvida att den är beroende av elförsörjning. Ledningsnäten för distribution börjar i många fall bli åldersstigna vilket medför många små läckor, det är märkbart särskilt i Örnsköldsviks kommun som har ofta återkommande mindre läckor. Kritiska beroenden Vattenförsörjningen är till stor del beroende av elförsörjning. Dock finns det i många fall fast installerad reservkraft eller förberedelser för inkoppling av mobila reservkraftaggregat på de viktigaste dricksvattenanläggningarna Störningar i fjärrvärmeförsörjningen I de flesta av de större tätorterna finns ett utbyggt fjärrvärmenät som försörjer många offentliga byggnader, kontorshus, flerfamiljshus och villor var fjärrvärmen den dominerande uppvärmningskällan i centralorten i 234 av landets 290 kommuner, 80 % av lägenheter i flerbostadshus var då anslutna till fjärrvärme. 39 Det gör att många är beroende av fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten. Problem med fjärrvärmeförsörjningen kan bero på: Elavbrott. Tekniskt fel eller ledningsbrott. Sabotage. Störningar i bränsleleveranser Analys har gjorts på ett scenario där en kommunhuvudort drabbas av ett avbrott i fjärrvärmeförsörjningen som pågår mer än 12 timmar samtidigt som det är minusgrader utomhus. 39 Energimyndigheten: Hur trygg är vår energiförsörjning? (ER 2007:06)

28 Sida 28 av 70 Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Medelhög. I vårt län har inga liknande störningar förekommit, men det har skett på andra håll i landet, senast i Kiruna i början av 2011 då stora delar av tätorten drabbades av ett längre avbrott. Konsekvenserna av ett avbrott kan bli Allvarliga. Fastigheter blir utkylda, för större fastigheter kan det ta något dygn innan det blir för kallt, för småhus ännu snabbare. I lokaler med vårdbehövande kan det ganska snabbt uppstå behov av evakuering. Eftersom varmvattnet också slås ut i de fastigheter som har fjärrvärme så kan det även uppstå problem med hygienen. Vid långvariga avbrott kan det bli stora egendomsskador om vattenledningar fryser sönder. Sårbarhet Nyttjare av fjärrvärme är generellt sätt sårbara för avbrott i värmeförsörjningen, alternativa värmekällor saknas i många fall. Fjärrvärmesystemen är även sårbara för avbrott i elförsörjningen, särskilt på mottagarsidan där el krävs för att cirkulera runt värmen i fastigheten. 40 Kritiska beroenden Fjärrvärmeförsörjningen är till stor del beroende av fungerande elförsörjning. Fjärrvärmeverkan har ofta möjlighet till inkoppling av reservkraft men det krävs även el i fjärrvärmekundernas fastigheter för att kunna driva cirkulationspumpar Störningar i transportsystemen Bil är det dominerande transportmedlet i vårt län. I länet finns ca mil vägar, varav 500 mil är statliga, 130 mil kommunala och ca mil enskilda 41. De stora vägarna är: E4 som går längs kusten, E14 västerut från Sundsvall mot Östersund och Trondheim, riksväg 83 från Ånge söderut mot Gävleborgs län, riksväg 86 och 87 från Sundsvall respektive Sollefteå mot Östersund och riksväg 90 från Härnösand norrut längs Ångermanälven och vidare mot Västerbottens inland. E4 och E14 står för ca 48 % av trafikarbetet på de statliga vägarna i länet Energimyndigheten: Hur trygg är vår energiförsörjning? (ER 2007:06) 41 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s Ibid.

29 Sida 29 av 70 Figur 4: Trafikflödet på de större vägarna i länet. Järnvägsförbindelserna i länet består idag av: Ostkustbanan söderifrån till Sundsvall, Mittbanan västerut från Sundsvall via Ånge mot Östersund/Trondheim, Norra stambanan söderifrån till Ånge sedan vidare mot Bräcke i Jämtlands län varifrån stambanan genom övre Norrland fortsätter norrut via Långsele-Mellansel mot Västerbotten och Norrbotten, Ådalsbanan mellan Sundsvall och Långsele, Forsmo-Hotingbanan som förbinder Inalandsbanan med stambanan genom övre Norrland Botniabanan från Nyland norrut via Örnsköldsvik till Umeå samt Järnvägen Mellansel-Örnsköldsvik.

30 Sida 30 av 70 Figur 5: Karta över järnvägsnätet i länet (järnvägen Mellansel-Örnsköldsvik saknas). Persontrafik förekommer på Ostkustbanan, Ådalsbanan upp till anslutningen till Botniabanan, på Botniabanan, på Norra stambanan/stambanan genom övre Norrland samt på Mittbanan. Övriga delar trafikeras endast av godstrafik, där Norra Stambanan/Stambanan genom övre Norrland har mest trafik. Botniabanan invigdes i augusti Den utgår från Västeraspby, strax norr om Kramfors, och går via Örnsköldsvik upp till Umeå i Västerbotten. Upprustning och delvis nybyggnad av Ådalsbanan från Sundsvall upp till Västeraspby är genomförd och trafikstart skedde i augusti Gemensamt för dessa båda järnvägar är att långa sträckor går i tunnlar. I länet finns tre flygplatser: Sundsvall-Härnösand, Kramfors-Sollefteå och Örnsköldsvik, samtliga är numera kommunägda. När det gäller sjötransporter så är det mest transporter till och från industrin som är känslig för störningar, under 2007 transporterades drygt 8000 miljoner ton gods till och från länet Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s 22

31 Sida 31 av 70 Ett längre avbrott i transporterna kan bero på: Översvämningar Ras/skred Bro rasar eller blir oanvändbar av annan anledning Brand i omformarstation eller driftledningscentral för järnvägen Elavbrott (stör främst järnväg och flyg) Olyckor/urspårningar Brand i järnvägstunnlar, det är många och långa tunnlar på Botniabanan samt på de nya delarna av Ådalsbanan Extremt väder Bränsle Ishinder för sjöfarten Strejk/lockout Det scenario vi utgått från är att det uppstår stora problem i person- och godstransporterna till länet genom att vägar, järnvägar, flyg och sjötransporter inte kan genomföras under flera dagar. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten för ett längre avbrott är Låg. Att det skulle bli problem för alla transportslag under flera dagar är mycket osannolikt. I samband med höga flöden 2000 och 2001 översvämmades några väg- och järnvägsträckor. Vi har historiskt också haft en del ras och skred som drabbat både väg och järnväg. Några vintrar de senaste åren har det uppstått problem för sjöfarten att ta sig fram under kortare perioder när det bildats kraftiga isvallar längs kusten. Om det skulle bli avbrott i både väg- och järnvägstrafik skulle det får Allvarliga konsekvenser för hela samhället efter ett par dygn. Viktiga förnödenheter som livsmedel och bränsle skulle snabbt ta slut eftersom det inte finns någon större lagerhållning. Inom äldreomsorg och sjukvård ger även kortare avbrott problem inom hemtjänsten samt sjuk- och mattransporter. Det kan också uppstå produktionsproblem inom industrin om de inte kan få regelbundna leveranser. Sårbarhet Ur försörjningssynpunkt är samhället beroende av fungerande transporter, det är sällan som lager av viktiga varor finns för någon längre tid. Det gör att både samhället och enskilda är sårbara för längre avbrott i transportsystemen. I vårt län är vi mindre såbara för avbrott i kollektivtrafiken jämfört med storstadsområdena, många har möjlighet att använda egen bil så länge som vägarna är farbara. Kritiska beroenden De flesta transportsätt är beroende av tillgång på drivmedel. Järnväg och flyg är direkt beroende av el och elektroniska kommunikationer för drift och trafikledning, indirekt är alla transportsystem beroende av el och elektroniska kommunikationer för trafikplanering och logistik.

32 Sida 32 av Kärnteknisk olycka Länsstyrelsen är ansvarig för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och för sanering efter utsläpp efter sådana olyckor. För detta ändamål finns i förväg presumtiva räddningsledare och saneringsledare utsedda. Länsstyrelsens krisledningsorganisation disponeras då av dessa för stabs- och informationsarbete. Närmaste kärnkraftanläggningar ligger i Forsmark i norra Uppland och i Olkiluoto i västra Finland, båda cirka 20 mil från länet. Delar av länet var bland de mest utsatta för nedfallet efter Tjernobyl-olyckan Vi analysen har vi utgått från att en olycka vid en kärnteknisk anläggning inträffar och medför kraftigt radioaktivt nedfall i vårt län. Sannolikhet och konsekvenser Med anledning av att vi inte har någon kärnreaktor i närområdet så är vår bedömning att sannolikheten för en kärnteknisk olycka som medför kraftigt nedfall i vårt län är Mycket låg. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att på avstånd större än ett tiotal mil från en reaktor blir de akuta strålriskerna inte så stora, däremot kan negativa effekter av nedfall av radioaktiva ämnen uppstå inom större områden. 44 Konsekvenserna av ett kraftigt nedfall bedöms vara Mycket allvarliga: Jordbruksmark kan bli obrukbar både för bete och odling. Problem med djurhållning, dels p.g.a. att djuren måste hållas inne och dels p.g.a. foder. Problem med lokal livsmedelsproduktion. Personal- och resurskrävande sanering kan bli nödvändig. Stort informationsbehov och stor oro bland allmänheten. Sårbarhet En kärnteknisk olycka med radioaktivt nedfall som följd kan komma att kräva mycket stora insatser och expertkompetens. Kompetensen om lämpliga åtgärder finns bara hos de centrala expertmyndigheterna, det gör systemet sårbart om det är flera län som är drabbade. Kritiska beroenden Inga identifierade Utsläpp av farliga ämnen I länet har vi en omfattande industriell verksamhet som hanterar och transporterar farliga ämnen. 44 Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning 2010

33 Sida 33 av 70 Det finns 49 st. 2:4-anläggningar 45 och 26 st. Sevesoanläggningar 46, varav 22 i den högre nivån. Kartan nedan visar de olika farliga verksamheterna. Figur 6: Karta över farliga verksamheter 45 Anläggningar där det bedrivs farlig verksamhet enligt 2 kap 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 46 Anläggningar där det hanteras sådana mängder av farliga ämnen att de omfattas av skyldigheterna i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ( Sevesolagen ).

34 Sida 34 av 70 Den kartläggning av transporter av farligt gods som Räddningsverket genomförde i september visar att det transporteras förhållandevis stora mängder farligt gods genom vårt län. Det beror dels på att många industrier i vårt län använder farliga ämnen, dels på transporter genom länet till och från norra Sverige. 47 Räddningsverket Kartläggning av farligt godstransporter september 2006

35 Sida 35 av 70 Figur 6: Kartor över totala mängden farligt gods på järnväg och väg under september månad 2006 Utsläpp av farliga ämnen kan orsakas av: Brand/explosion Tekniskt fel/haveri Trafikolycka Mänskligt fel/felaktigt handhavande Sabotage Det finns några platser som bedöms som särskilt kritiska när det gäller utsläpp och som skulle kunna leda till mycket allvarliga konsekvenser för liv och hälsa: Kombiteminalen i Sundsvall där omlastning av farligt gods sker, den ligger i centrala Sundsvall i direkt närhet till järnvägsstationen där mycket människor vistas tidvis. En skola och många privatbostäder ligger också i närområdet. E4 där den passerar genom centrala delarna av Sundsvall, Timrå, Härnösand och Örnsköldsvik. Järnvägen där den passerar flera tätorter i länet. Stockviks industriområde söder om Sundsvall där det finns flera Sevesoverksamheter med komplex kemikaliehantering. Länsstyrelsens Sevesotillsyn visar på en del er hos några verksamhetsutövare. I närheten finns bebyggelse och E4 samt järnväg passerar förbi området. Scenariot för vår analys var att farliga ämnen sprids i en tätort efter en olycka vid en industri eller en olycka vid transport av farligt gods. Sannolikhet och konsekvenser Vid bedömer att sannolikheten är Medelhög för detta scenario. Risken är högst för utsläpp från en transport med farligt gods, det sker årligen flera mindre utsläpp. Något allvarligt utsläpp från en industri eller en transport som krävt utrymning har inte skett i vårt län på flera decennier. Konsekvenserna av ett utsläpp kan bli Mycket allvarliga. Många skadade och eventuellt döda Utrymning av ett större område Avstängning av väg/järnväg Omfattande skador på miljö och egendom med efterföljande saneringsbehov Sårbarhet De vägar och järnvägar som mycket av det farliga godset går på passerar flera tätorter, det beror på att de byggdes under en tid då mängderna farligt gods var mycket mindre och man då inte hade med det som en riskaspekt i samhällsplaneringen. Det gör att man efterhand har skapat en sårbarhet när mängderna farligt gods har ökat och bostäder och andra byggnader ligger nära transportlederna.

36 Sida 36 av 70 Kritiska beroenden Inga identifierade Pandemi Influensa uppträder i världsomspännande pandemier när influensa A-virus förändras. Dessa förändringar av influensaviruset medför att stora delar av befolkningen insjuknar under en kort tidsperiod. Minst tre pandemier per århundrade har drabbat världen under 1700-, och 1900-talen. Några exempel på pandemier är ryska snuvan ( ), asiaten ( ) samt Hongkonginfluensan ( ). Pandemierna drabbade världen med en initial våg av samtida insjuknanden, som pågick med störst intensitet under sex till åtta veckor varefter infektionen fortskred i mindre omfattning under flera månader. Influensan återkom sedan i flera vågor. 48 Det senaste exemplet är den nya influensan A(H1N1) som klassades som en pandemisk influensa av WHO i juni Den nya influensan fick dock ett mer lindrigt förlopp än vad man först befarade. Sannolikhet och konsekvenser Utifrån den historik kring tidigare pandemier som redovisas ovan bedömer vi att sannolikheten för en ny pandemi är Medelhög. Utifrån den bedömning som gjordes i samband med den nya influensan bedömer vi att konsekvenserna av en pandemi blir Begränsade. En viss ökad dödlighet kan förväntas, men vi bedömer att de samhällsviktiga verksamheterna inte kommer att ha några stora problem att hantera sjukfrånvaron. Störst tryck kommer att bli inom sjukvården när många sjuka och oroliga söker hjälp. Sårbarhet Det allt mer globaliserade samhället gör oss mer sårbara för snabba smittspridningar. Kritiska beroenden Tillgång till profylaktiska läkemedel och vaccin är viktiga för att begränsa smittspridningen Epizooti/zoonos Det finns en mängd olika allvarliga sjukdomar som kan drabba djur, vissa av dem kan även överföras till människor (zoonoser). De allvarligaste finns beskrivna i Jordbruksverkets risk- och sårbarhetsanalys 2006/ Vid analysen har vi utgått från ett scenario där en smittsam djursjukdom drabbar ett större område eller överförs till många människor. 48 Elgh, Fredrik, Pandemiers påverkan på samhället Historisk erfarenhet nödvändig för dagens beredskapsåtgärder i Läkartidningen nr Jordbruksverket dnr /07

37 Sida 37 av 70 Sannolikhet och konsekvenser Sannolikheten varierar beroende på vilken sjukdom det är frågan om. Mot bakgrund av utbrotten av BSE och mul- och klövsjukan i Europa för ett antal år sedan, spridningen i Sverige av fågelinfluensan (H5N1) 2006 och Blåtunga under 2009 bedöms sannolikheten som Medelhög. Konsekvenserna av en allvarlig djursmitta bedöms vara Begränsade. Exempel på möjliga konsekvenser är: Många sjuka/döda djur och behov av nödslakt. Behov av avspärrning av gårdar och eventuellt vägar. Stor belastning på veterinärverksamheten. Störningar i livsmedelsförsörjningen. Stort informationsbehov. Sårbarhet Transporter och handel med djur över gränser har ökat avsevärt, det gör att en smitta kan spridas snabbare över stora områden. Kritiska beroenden Tillgång till läkemedel och vaccin är viktiga för att begränsa smittspridningen Översvämningar/höga flöden Tre större älvar finns i länet. De är Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven. Samtliga är kraftigt utbyggda med vattenkraft. Därutöver finns också några mindre älvar och åar, flera av dessa är också utbyggda. Problem med översvämning och höga flöden kan orsakas av: Mycket nederbörd. Snabb snösmältning. Vattenreglering. Dammbrott. Tekniska er (stopp i trummor etc). Scenariot för vår analys är mycket nederbörd och kraftig snösmältning som orsakar höga flöden och översvämningar av stora områden.

38 Sida 38 av 70 Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Hög. Det har förekommit 100-års flöden flera gånger de senaste 20 åren. Enligt den Klimat- och sårbarhetsanalys 50 som SGI och SMHI hjälpt oss att ta fram så kan vi räkna med att storleken på 100- årsflödena kommer att vara i stor sett oförändrad fram till 2050, därefter kan de till och med minska % mot slutet av seklet. Flödena kan däremot förändras i karaktär så att vårflödena minskar medan flödena blir högre under höst och vinter. Årsmedelvattenföringen väntas öka med % i de större vattendragen. Konsekvenserna kan bli Allvarliga. Vägar och järnvägar kan bli obrukbara. Viktiga anläggningar för teknisk infrastruktur, exempelvis el- /teleanläggningar, vattenverk och reningsverk, kan översvämmas och slås ut. Andra byggnader kan översvämmas med stora materiella skador som följd. Områden med förorenad mark kan översvämmas och medföra att föroreningarna sprids. Marken kan bli instabil med ras och skred som följd Sårbarhet Många samhällen är byggda nära vattendrag och det är fortfarande attraktivt att bygga nytt i närheten till vatten. Det är heller inte alltid det tas hänsyn till översvämningsrisker i samhällsplaneringen. Det gör samhället sårbart för översvämningar. Kritiska beroenden Inga identifierade Storm/snöoväder I analysen har vi utgått från att stora delar av länet drabbas av kraftig storm eller snöoväder. Sannolikhet och konsekvenser Sannolikheten för att vi ska drabbas av rejäla snöoväder (>50 cm snö inom 1-2 dygn) eller storm/orkan är Hög. Det senaste svåra snöovädret i vårt län inträffade i januari Ångermanlandskusten fick då stora mängder snö med stora problem som följd, bl.a. var som mest abonnenter utan el varav vissa upp till en vecka. Antalet stormar har också ökat. Julhelgen 2011 drog stormen Dagmar med vindar på m/s in över vårt län. Då hade som mest ca hushåll strömavbrott och många var utan telefoni. 50 SGI: Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor (dnr )

39 Sida 39 av 70 Konsekvenserna bedöms kunna bli Mycket allvarliga. El-/teleavbrott p.g.a. nedfallande träd i ledningsgator eller avbrutna ledningsstolpar. Svårframkomliga vägar vilket försvårar samhällsservice och återställningsarbetet. Störningar i allmänna kommunikationer. Skogsskador. Skador på byggnader. Sårbarhet El- och teleledningar samt transportinfrastrukturen är sårbara för stormar och snöoväder. Det har skett förbättringar främst inom elnäten genom att vädersäkringsåtgärder vidtagits. Flera hårda vintrar de senaste åren har visat på sårbarheten, framförallt inom järnvägssektorn. Kritiska beroenden Inga identifierade Ras/skred I våra älvdalgångar finns områden som är känsliga för ras/skred i vår regionala klimat- och sårbarhetsanalys 51 konstateras att delar av vårt län hör till de områden i Sverige som har högst frekvens av skred och ras. Det förekommer årligen ras, främst nipras. Hittills har inte bebyggda områden drabbats i någon större omfattning, järnvägar och vägar har dock drabbats. Kartan nedan visar identifierade ras- och skredriskområden. 51 SGI: Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor (dnr )

40 Sida 40 av 70 Figur 7: Karta över ras- och skredkänsliga områden Det scenario vi utgått ifrån i analysen är ett ras eller skred som drabbar bebyggelse eller en större väg. Sannolikhet och konsekvenser Sannolikhet för ras- och skred bedöms vara Medelhög. Det inträffar mindre ras eller skred i princip varje år, men det är sällan stora områden och bebyggelse blir drabbade. Konsekvenserna kan bli Allvarliga. Personskador/dödsfall. Förstörda byggnader. El-/teleavbrott. Avskurna vägar/järnvägar. Översvämning. Förorening av vattentäkt. Kritiska beroenden Inga identifierade.

41 Sida 41 av Dammbrott I vårt län finns ett stort antal dammar, ca 300 stycken. De flesta av dem är gamla flottnings- och sågverksdammar. 109 av dem är dammar för vattenkraft i form av stora årsregleringsmagasin och dammar i anslutning till vattenkraftverken. 18 dammar är klassade i de högsta konsekvensklasserna, 1A eller 1B, enligt RIDAS (kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet), 43 är i konsekvensklass 2. Figur 8: Karta över registrerade dammar Ett dammbrott i en större damm/vattenmagasin kan orsakas av: Höga flöden. Mycket fälligt underhåll/tekniskt fel. Inre erosion. Mänskligt fel. Sabotage. Dammbrott vid en kraftverksdamm är det scenario vi utgått ifrån i analysen. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten för dammbrott är Låg. Det har inte inträffat i vårt län, men har förekommit på andra platser i landet. Svenska kraftnät anser att dammsäkerheten generellt sätt behöver stärkas för att motsvara dagens krav på säkerhet i samhället Svenska kraftnät: Redovisning av 2010 års risk- och sårbarhetsanalys inkl. förmågebedömning från Affärsverket svenska kraftnät

42 Sida 42 av 70 Konsekvenserna av ett dammbrott skulle bli omfattande. Stora områden översvämmas och många byggnader och infrastruktur raseras av vattenmassorna. Flodvågen drar med vägar och järnvägar liksom flera korsande broar, elledningar och kommunikationsinfrastruktur. All nedströms elkraftsproduktion rikserar att slås ut. Elnät påverkas på alla systemnivåer men lokal- och regionnät drabbas hårdast. El kan uppstå i södra Sverige p.g.a. begränsningar i överföringskapaciteten i stamnätet för el. Transporterna till och från norra Sverige kan påverkas kraftigt med möjliga allvarliga konsekvenser för bland annat industri, sjukvård och livsmedelsförsörjning. Människor kan dödas där flodvågen går fram. De evakuerade skulle inte kunna flytta tillbaka under lång tid. Enbart reparations- och återställningskostnader uppskattas till flera tiotals miljarder kronor. Att återställa dammar är mycket dyrt och tidskrävande. Därtill uteblir intäkter för alla företag i området. Miljön skulle påverkas bland annat genom att dalgångens utseende och möjligen även älvens sträckning förändras när flodvågen flyttar jordmassor. Kulturminnen (fornlämningar, järnåldersgravar, stenåldersboplatser, kyrkoruiner m.m.) skulle översvämmas eller sköljas bort. Flera gårdar med djurbesättningar skulle kunna översvämmas. Detsamma gäller vattenreningsverk, dammar, bensinstationer, samt industriområden med åtföljande risk för föroreningar nedströms. Sammantaget bedöms konsekvenserna av ett dammbrott kan bli Mycket allvarliga eller katastrofala beroende på storleken på dammen. Sårbarhet Som nämns nedan är övervakning och reglering av vattenkraftsdammar sårbara för störningar i elförsörjningen och elektroniska kommunikationer. Kritiska beroenden Övervakning och reglering av kraftverksdammar sköts från centraliserade driftcentraler, därför är man beroende av fungerande elektroniska kommunikationer. Det krävs även strömförsörjning på dammanläggningarna för att kunna reglera luckor och annat Terrorism/sabotage Efter det senaste decenniets olika terrorattentat i utlandet är terrorism något som hamnat i fokus. Hösten 2010 höjde Säkerhetspolisen även risknivån i Sverige. Sabotage mot kritisk infrastruktur har även förekommit, t.ex. försök att rasera kraftledningsstolpar. Sannolikhet och konsekvenser Efter kontakter med säkerhetspolisen så bedömer vi att sannolikheten är Låg för en terrorhandling i vårt län

43 Sida 43 av 70 Konsekvenserna kan bli Mycket allvarliga. Många skadade/döda. Omfattande materiella skador. Enormt mediatryck. Stor oro och rädsla. Misstro mot samhället. Sårbarhet Det svenska samhället är öppet och vill ofta ha en öppen attityd mot medborgare och besökare från andra länder. Det kan medföra att vi blir mer sårbara för den här typen av händelser genom att vi tror gott om alla vi möter. Kritiska beroenden Inga identifierade Stor skogsbrand Västernorrland är ett skogrikt län och skogsbränder inträffar årligen i mindre eller medelstor omfattning. Med längre mellanrum inträffar det stora och omfattande skogsbränder i länet. Förutom ovarsamhet vid eldning och grillning i skog och mark är även gnistbildning från arbete med skogsmaskiner en vanlig orsak till skogsbränder. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten för en stor skogbrand är Hög. Historiskt sett så inträffar det större skogsbränder ungefär en gång per decennium var det år då vi senast hade större skogsbränder i länet. Konsekvenserna för samhället är Begränsade även om det för den enskilde skogsägaren kan vara en ekonomisk katastrof. Områden kan behöva utrymmas pga. rök- eller brandspridning El- och teleledningar kan skadas. Sårbarhet Vid bekämpning av stora skogsbränder är räddningstjänsten beroende av helikoptrar för bekämpning av branden, men tillgången på helikoptrar är begränsad vilket kan göra att det uppstår en konkurrenssituation om det finns behov på flera ställen samtidigt. Kritiska beroenden Inga identifierade.

44 Sida 44 av Stor olycka Stora olyckor med många personer inblandade kan orsakas av: Olyckor med allmänna transportmedel (buss/tåg/järnväg/flyg/passagerarfartyg). Brand eller oroligheter vid stora publika arrangemang (konserter/idrottsarrangemang). Brand i köpcentra, skolor, sjukhus eller vårdhem. Sabotage/terrorism. Dammbrott. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten för en stor olycka är Hög. Den senaste händelsen är bussolyckan i Liden år 2001 med flera döda och skadade. Tågtrafiken har dessutom att ökat nu när Botniabanan och Ådalsbanan är färdiga för trafik. Konsekvenserna kan bli Allvarliga. Många skadade/döda. Behov av omfattande socialt omhändertagande. Stort mediatryck. Sårbarhet Vid olyckor med många skadade är kan behovet av ambulanser och tillgången på intensivvårdsplatser vara otillräcklig i länet. Kritiska beroenden Inga identifierade Social oro Med social oro menar vi händelser eller processer som har sitt ursprung i sociokulturella och socioekonomiska förhållanden och som hotar människor och grundläggande samhällsfunktioner. Det kan bero på utanförskap, sociala klyftor, mobbning, missbruk och ohälsa, brottslighet eller otrygghet hos enskilda och grupper i samhället. Händelser som kan kopplas till detta har förekommit i storstadsområdena under de senaste åren, i vårt län har detta fenomen ännu inte uppstått. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten för social oro i länet är Hög. Det finns bostadsområden i flera av kommunerna som domineras av grupper med utanförskap, stor arbetslöshet, stor andel invandrarbakgrund samt missbruk och ohälsa. I dessa områden kan mycket väl händelser som liknar de som förekommit på andra håll uppstå.

45 Sida 45 av 70 Konsekvenserna av social oro bedömer vi bli Begränsade. Det kan handla om: Skadegörelse Hot mot räddningspersonal och polis Stort mediatryck Misstro mot samhället Kritiska beroenden Inga identifierade. 4.5 Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden på länsstyrelsen Strömavbrott Länsstyrelsens byggnader är anslutna till det kommunala elnätet. Vi har reservkraft för hela vår verksamhet i Härnösand. Sannolikhet och konsekvenser Sannolikheten för ett längre avbrott (> 6 tim) i elförsörjningen till länsstyrelsen bedöms som Låg. Vi bedömer att konsekvenserna vid ett längre strömavbrott är Mycket begränsade. Huvuddelen av verksamheten bedöms kunna fortgå enligt normala rutiner. Kritiska beroenden Vi är beroende av tillförsel av diesel till reservkraften om avbrottet blir långvarigt. Vi är även beroende av att den externa infrastrukturen för elektroniska kommunikationer som vi utnyttjar fungerar under ett strömavbrott Brand Länsstyrelsens byggnader är utrustade med brandlarm och brandskyddet är gott. Personalen har fått utbildning och övning i brandskydd. En ny brandskyddsorganisation och ett systematiskt brandskyddsarbete är införd Sannolikhet och konsekvenser Sannolikheten för en brand som skulle leda till större skador bedöms som Låg. Branden skulle kunna slå ut vitala funktioner som tele och IT samt göra delar av lokalerna obrukbara. Det skulle i sin tur kunna innebära svåra störningar för verksamheten som då måste bedrivas i alternativa lokaler inom eller utanför länsstyrelsen. Därför bedöms konsekvenserna av en brand som Allvarliga. Kritiska beroenden Inga identifierade.

46 Sida 46 av Avbrott i data-/telekommunikationer För att minska risken för ett totalt kommunikationsavbrott har länsstyrelsen redundanta data- och telekommunikationer. Kapaciteten går dock ner avsevärt om den ordinarie lösningen havererar. Sannolikhet och konsekvenser Sannolikheten för att vi skulle bli helt utan data-/telekommunikationer under en längre tid bedöms som Låg. Sannolikheten för kortare avbrott är dock högre. Vi har haft sådana avbrott ett flertal gånger de senaste åren. Ett totalt avbrott skulle innebära Allvarliga konsekvenser för vår verksamhet. Kontakterna med omvärlden skulle försvåras avsevärt. Kritiska beroenden För att bedriva vår samhällsviktiga verksamhet är vi starkt beroende av fungerande elektroniska kommunikationer i någon form, särskilt att förbindelserna till de länsstyrelsegemensamma IT-resurserna i södra Sverige fungerar Avbrott i IT-system för ledning och information För ledning och information använder vi e-post, ordbehandlingsprogram, GIS och webbpubliceringsverktyg. Avbrott i dessa IT-system, kan förutom av ovan redovisade händelser, förorsakas av fel i hårdvara, mjukvarufel, virusangrepp eller IT-intrång. Länsstyrelserna har samordnat sin IT-drift till en gemensam organisation. All datalagring har därmed centraliserats till en plats i landet vilket ställer krav på väl fungerande kommunikationer från respektive länsstyrelse. Sannolikhet och konsekvenser Sannolikheten för ett totalt avbrott bedöms som Medelhög. Konsekvenserna skulle bli Allvarliga vid ett totalt avbrott i lednings- och informationssystemen. Vi skulle behöva nyttja alternativa metoder för ledning och information. Kritiska beroenden Vi är starkt beroende av den länsstyrelsegemensamma IT-organisationen, av åtkomst till de centraliserade resurserna och av externa konsulter för support av de viktiga IT-systemen. 4.6 Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet Utöver de kritiska beroenden som finns identifierade inom respektive scenario ovan så finns det även kritiska beroneden för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet oavsett scenario. Att identifiera dessa beroenden är en del av kontinuitetsplaneringen för dessa verksamheter.

47 Sida 47 av 70 Länsstyrelserna inom NordSam har identifierat vilka gemensemma generella kritiska beroende som vi har i våra egna samhällsviktiga verksamheter som vi har på länsstyrelserna. De verksamheter som vi identifierade var: Tjänsteman i beredskap (TiB) Krisledningsfunktion för geografisk områdesansvar Ledning av räddningstjänst och sanering Smittspårning och bekämpning av smittsamma djursjukdomar Bilden nedan visar verksamheternas inbördes förhållanden. Figur 9: Samhällsviktiga verksamhetsprocesser på länsstyrelsen Av ovanstående verksamheter av vi analyserat kritiska beroenden för allt utom smittspårning och bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Resultatet av analysen redovisas översiktligt nedan Interna beroenden Beroende TIB-kompetens Beslutsfattare Krisberedskapskompetens Informationskompetens GIS-kompetens Sakexperter Datorer med internet Telefoner (fast/mobil) Rakelenheter GIS-programvara Hur beroendet tillgodoses 11 utbildade TIB-ar finns Landshövding eller ersättare finns alltid på plats eller kan nås på annat sätt Tre personer inom funktionen krisberedskap och skydd mot olyckor Tre personer på informationsfunktionen och ett antal webbredaktörer på enheterna GIS-samordnare och ett flertal kunniga GISanvändare Finns inom många områden på länsstyrelsen Tillhandahålls av Lst-IT Finns god tillgång Finns ett 40-tal på länsstyrelsen Finns på många datorer

48 Sida 48 av Externa beroenden Beroende Hur beroendet tillgodoses Tillgång till Internet Tillgång till LST-net Tillgång till telenät Tillgång till Rakel-nätet SOS Alarm för larmning Elförsörjning Räddningsledarkompetens då vi leder räddningstjänst Externa experter Externa resurser då vi leder räddningstjänst/ sanering Bränsle till reservkraft. Via LST-IT, reserv via mobilt bredband till några datorer Sköts av Lst-IT, upplever att vi har dålig kontroll över det. Vi har redundanta anslutningar till det fasta nätet. Använder bara en mobiloperatör vilket kan vara begränsande. Sköts av MSB. Avtal tecknat med SOS Alarm. Reservkraft finns. Överenskommelse med kommunal räddningstjänst finns. Väl upparbetada nätverk inom olika områden finns. Kommunala resurser, nationella förstärkningsresurser och civila resurser måste avropas. Avtal saknas. 5 Viktiga resurser I detta avsnitt redovisas de personella och materiella resurser som länsstyrelsen disponerar för att hantera våra krisberedskapsuppgifter. Nationella och internationella förstärkningsresurser som kan avropas redovisas inte. 5.1 Personella resurser Länsstyrelsens verksamhet omfattar många olika verksamhetsområden, det gör att vi internt har många experter som kan nyttjas under olika typer av kriser. Exempel på sådana expertområden är: Juridik Veterinär och djurskydd Krisberedskap och skydd mot olyckor Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden Grundvattentäkter Dammar Naturvård Hyggesbränning Samhällsplanering Infrastruktur För att kunna leda eller överta räddningstjänst kan vi avropa personal med räddningsledarkompetens genom en överenskommelse med två av våra kommunala räddningstjänstförbund.

49 Sida 49 av Materiella resurser För att bedriva krisledning så disponerar vi en ledningsplats i direkt anslutning till länsstyrelsen med tekniskt ledningsstöd och sambandsutrustning. Det är MSB som har huvudansvaret för ledningsplatsen. Ledningsplatsen har egen reservkraft, fortifikatoriskt skydd och möjlighet till luftrening. För hantering av smittsamma djursjukdomar har vi också särskilda epizootilokaler med skyddsutrustning, utrustning för provtagning och vissa läkemedel. För strömförsörjning har vi fast installerad reservkraft i länsstyrelsens lokaler. 6 Förmågebedömning I detta avsnitt så redovisas först en generell förmågebedömning och sedan förmågebedömningar för de risker som är analyserade i avsnitt Generell förmågebedömning Länsstyrelsens generella krisberedskapsförmåga fällig Ledning, samverkan och information Kommentarer om myndighetens förmåga till ledning, samverkan och information: Länsstyrelsen har en krisledningsplan fastställd 2013, det har genomförts utbildningen på den. Krisledningsorganisationen övas regelbundet, senast i november Vi har en ledningsplats med nödvändiga tekniska system. Rutiner och tekniskt stöd för information finns. Nätverk för samverkan är etablerade och samverkansövningar genomförs minst vartannat år, senast Behov av samverkan är identifierade och så långt det är möjligt tillgodosedda.

50 Sida 50 av 70 Larm och omvärldsbevakning Vi har en tjänsteman i beredskap som erhåller larm via avtal med SOS Alarm. Larmövningar genomförs minst två gånger per år. TIB genomför viss egen omvärldsbevakning. SOS Alarm har i uppdrag att bevaka händelser som kan påverka oss och då larma vår TIB. Det finns rutiner för hur TIB ska sprida information internt och till andra aktörer. Informationssäkerhet Länsstyrelserna har sedan flera år en gemensam IT-organisation (Lst-IT) som organisatoriskt tillhör Länsstyrelsen Västra Götaland. Lst-IT ansvarar för den tekniska IT-säkerheten enligt uppdrag från länsstyrelserna. Det kan dock konstateras att länsstyrelserna har en otydlig beställarorganisation avseende informationssäkerhet mot Lst-IT. Vår egen länsstyrelse har ett eget ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). När det gäller kommunikationssystem så har vi flera alternativ till ordinarie växelförbindelse via separata telefonabonnemang och anslutning till Försvarets telenät (FTN), men de har lägre kapacitet än den ordinarie lösningen. Vi har även tillgång till Rakel för krisledningen. Reservkraft Vi har reservkraft för hela länsstyrelsens verksamhet. Den testas flera gånger per år. Uthålligheten är mindre än en vecka, det krävs påfyllning av drivmedel efter 4-5 dagar. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Det finns inga förberedelser för att flytta verksamheten, men vi bedömer att vi kan flytta till en annan länsstyrelses ledningsplats utan alltför stora förberedelser. Det är dock inte övat. Länets generella krisberedskapsförmåga fällig

51 Sida 51 av 70 Bedömning av länets generella krisberedskapsförmåga bygger på: Vår uppföljning av kommunernas krisberedskap MSB:s årliga uppföljning av krisberedskapen Erfarenheter från övningar Information som framkommer vid samverkan i våra olika nätverk Ledning, samverkan och information Alla kommuner och landstinget har aktuella ledningsplaner, planer för innevarande mandatperiod är fastställda. Utifrån den information som framkommer vid kontakter i våra nätverk så bedöms också de flesta andra viktiga aktörer i länet ha aktuella planer. Övningar och utbildningar genomförs i olika omfattning, vissa aktörer har en bra övnings- och utbildningsverksamhet medan andra övar och utbildar i fällig omfattning. Samtliga kommuner har ledningsplatser som är väl utrustade för att bedriva krisledning. Aktörerna har också rutiner och tekniskt stöd för information. Kommunerna, landstinget och polisen har också fått utbildning i WIS. För samverkan har några av våra kommuner har bildat lokala krishanteringsråd. Mellan de olika blåljusverksamheterna finns en väl fungerande samverkan. Samverkansformerna i länet har utvecklats genom ett länsgemensamt utvecklingsprojekt med stöd av MSB, den så kallade utvecklingsprocessen för regional samordning och inriktning. Larm och omvärldsbevakning Kommunerna nyttjar sin räddningstjänst för att ta emot och sprida larm inom kommunen, de har ingen egen TIB. Polis och landsting har TiB/VB för att hantera och ta emot larm. Flera andra samhällsviktiga verksamheter har någon form av beredskapsfunktion. Informationssäkerhet Många av aktörerna jobbar aktivt med informationssäkerhet. Kommunerna och landstinget har med stöd av länsstyrelsen jobbat med att ta fram informationssäkerhetsrutiner och riktlinjer. I samband med att kommunerna erhållit stöd från MSB till sina ledningsplatser har man även sett till att öka robustheten i IT- och teleanslutningarna. Samtliga kommuner, landstinget och polisen har redan eller är på väg att införa Rakel. Även några av de stora elnätägarna är på väg in i Rakel.

52 Sida 52 av 70 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Vår bedömning är att infrastrukturen för elförsörjningen har ökat sin robusthet de senaste åren genom att bredda ledningsgator eller gräva ner kablarna. Tele- och IT-infrastrukturen bedömer vi fortfarande ha vissa er i robustheten. Avbrott förekommer ofta båda i fasta och mobila nät. Robustheten i de kommunaltekniska försörjningssystemen (vatten, avlopp och fjärrvärme) bedömer vi vara tillfredsställande. Reservkraft Samtliga kommuner och polisen har reservkraft för sin krisledning. Landstinget saknar detta för sin regionala krisledning. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Generellt kan man säga att ledningsfunktioner, skolverksamhet och äldreomsorg har goda möjligheter att flytta sin verksamhet till andra lokaler medan produktionsanläggningar för vatten, avlopp, el och fjärrvärme är svåra att flytta. Det finns i många fall planer för detta, men övningar har bara genomförts i begränsad omfattning. 6.2 Förmågebedömning risker i länet Störningar i elförsörjningen Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att vår förmåga är. I november 2012 genomfördes en regional samverkansövning med ett elstörningsscenario som bidrog till att befästa vår förmåga. Vi har bra kontakter för samverkan med nätägarna i vårt område. allvarliga störningar: Vi har reservkraft för hela länsstyrelsens behov, den har en drifttid på 4-5 dagar utan bränslepåfyllning. Det saknas dock förberedda avtal för påfyllning av bränsle.

53 Sida 53 av 70 Länets krisberedskapsförmåga fällig : Kommunerna är relativt väl förberedda för elavbrott, de flesta har särskilda planer för hantering av långvariga elavbrott. Samtliga kommuner har också reservkraft till sina ledningsplatser. Genom Styrel-arbetet som genomförts under 2011 och den regionala samverkansövningen 2012 har också kunskaperna om elnätet ökat och upparbetade kontaktvägar till nätägarna skapats. Förmågan bedöms vara med viss. allvarliga störningar: Förmågan är. Många samhällsviktiga funktioner är idag beroende av elförsörjning, men en stor del av dem saknar reservkraft. Den undersökning av robustheten inom kommunernas tekniska försörjning som Krisberedskapsmyndigheten genomförde visar på flera er. Det finns er i tillgången på reservkraft, bland annat när det gäller reservkraft för att kunna starta kraftvärmeverk mot dött elnät för ö-drift. Flera av kommunhuvudorterna saknar redundant matning till lokalnätet från regionnätet. I flera kommuner saknas möjlighet till inkoppling av reservkraft vid många samhällsviktiga verksamheter. Många samhällsviktiga aktörer saknar också en planering för bränsleförsörjning för reservkraft och fordon vid långvariga elavbrott Störningar i elektroniska kommunikationer Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Möjligheterna till samverkan och spridning av information försvåras avsevärt när de ordinarie kommunikationerna slutar fungera. Svårigheter finns också att etablera samverkan med alla olika operatörer. De har i princip ingen regional organisation och det är svårt att få en gemensam lägesbild över teleläget även om telestörningsfunktionen i Samverkanswebben har underlättat möjligheten till att få en lägesbild. Därför bedömer vi att förmågan är. 53 Robustheten inom kommunernas tekniska försörjning resultat av enkät 2007 (KBM dnr 1477/2006)

54 Sida 54 av 70 allvarliga störningar: Vi bedömer att förmågan är Brist. Vi har flera olika alternativa kommunikationsmöjligheter via separata teleabonnemang med annan operatör utanför växeln och anslutning till försvarets telenät (FTN). Vi har även Rakel som kan nyttjas för reservkommunikation. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Kommunerna har en relativt god förmåga, de flesta har förstärkt sina ledningsplatser med alternativa kommunikationslösningar och alla har Rakel. De stora operatörerna har en etablerad nationell samverkansgrupp för telestörningar, NTSG. De har också fått erfarenheter från störningarna i samband med stormarna Gudrun, Per och nu senast Dagmar. Sammantaget bedöms förmågan som. allvarliga störningar: Många samhällsviktiga funktioner är idag mycket beroende av elektroniska kommunikationer, men långt ifrån alla har genomfört analys av sin sårbarhet eller förberett redundanta lösningar. Därför bedömer vi att förmågan är Störningar i vattenförsörjningen Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vår roll i detta scenario är begränsad, det hanteras till största delen på lokal nivå. Vi bedömer därför vår förmåga som. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga är, vi kan bedriva vår verksamhet i stort sett som normalt även under ett avbrott i vattenförsörjningen.

55 Sida 55 av 70 Länets krisberedskapsförmåga fällig : Kommunerna och dricksvattenproducenterna har under de senaste åren höjt sin beredskap att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen genom att se över sina planer och öva. I maj 2009 genomförde länsstyrelsen med stöd av Livsmedelsverket temadagar kring dricksvattensäkerhet för kommunerna och dricksvattenproducenterna, det höjde deras kompetens kring risker och sårbarheter inom dricksvattenförsörjningen. Under 2010 har flera av kommunerna uppdaterat sina risk- och sårbarhetsanalyser för dricksvattenförsörjningen. Livsmedelsverket har också bidragit till att höja förmågan genom att placera ut nödvattenutrustning som kommunerna kan avropa på flera platser i landet, en av platserna är Sundsvall. I september 2011 genomfördes, med stöd från Livsmedelsverket, en seminarieövning för alla kommuner med smittat dricksvatten som scenario. Krisberedskapsmyndighetens undersökning från 2007 av robustheten inom kommunernas tekniska försörjning visar att det finns er avseende reservkraft till vattenverk och pumpstationer samt att reservvattenförsörjningsmöjligheterna är fälliga. Undersökningen visar också att flera kommuner inte gjort någon riskanalys avseende dricksvattenförsörjningen. Enligt länsstyrelsens bedömning, i de flesta fall delad av de berörda kommunerna, behöver många av vattenskyddsområdena revideras. I moderna skyddsföreskrifter bygger avgränsningen av skyddsområdet på geohydrologiska undersökningar och beräkningar, och föreskrifterna baseras på en aktuell riskutredning och gällande lagstiftning. Av de vattentäkter som försörjer mer än 2000 personer har mer än hälften vattenskyddsområden som fastställdes för mer än 30 år sedan. Vi bedömer med hänsyn till ovanstående att förmågan är. allvarliga störningar: Flera av länets kommuner har planer för avbrott och har också övat på detta scenario. Svagheten är att flera kommuners vattenförsörjning bygger på en stor vattentäkt som ska förse tätorten där huvuddelen av kommunens befolkning bor med dricksvatten, reservalternativ saknas. Det gör systemet sårbart. Riksrevisionen har också granskat beredskapen för avbrott i dricksvattenförsörjningen 54, där har de bland annat granskat stora kommuners förmåga att hantera allvarliga kriser i dricksvattenförsörjningen. Den granskningen visar att det finns svagheter i förmågan, främst avseende riskanalyser och reservvattenförsörjning. Vi bedömer därför förmågan vara med viss. 54 Riksrevisionen: Dricksvattenförsörjning Beredskap för stora kriser (RiR 2008:8)

56 Sida 56 av Störningar i fjärrvärmeförsörjningen Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Förmågan är. Troligen är det en händelse som hanteras på kommunal nivå. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas nämnvärt, vår verksamhet kan fortsätta på ett normalt sätt genom att använda lokaler där uppvärmningen fungerar normalt. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Fjärrvärmeföretagen har förmågan att hantera störningar. Krisberedskapsmyndighetens undersökning av robustheten inom kommunernas tekniska försörjning 55 visar på er i flera kommuner avseende alternativ elmatning och reservkraft till produktionsanläggningar samt att distributionsnätet i flera kommuner inte är ringmatat. allvarliga störningar: I kommunerna finns en planering för värmestugor m.m., men det finns många verksamheter som kan få problem att fungera normalt om lokalrena blir utkylda. Förmågan bedöms därför vara Störningar i transportsystemen Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig 55 Krisberedskapsmyndigheten: Robustheten inom kommunernas tekniska försörjning resultat av enkät 2007 (KBM dnr 1477/2006)

57 Sida 57 av 70 : Vi är inte så beroende av transporter för att kunna bedriva krisledning, därför bedöms förmågan vara. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer ansvariga myndigheter och trafikutövare har en bra beredskap att hantera störningar. Förmågan bedöms vara. allvarliga störningar: Vi bedömer att förmågan är. Vissa samhällsviktiga transporter kan komma att störas, men det finns möjligheter att styra om transporterna till andra trafikslag Kärnteknisk olycka Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vår förmåga är. Vi har krisledningsplan och saneringsplan som hela krisledningsorganisationen fått utbildning i. Under 2011 har vi genomfört en övning i hantering av radioaktivt nedfall efter ett utsläpp. En sådan här händelse kommer att ställa extra stora krav på länsstyrelsen eftersom vi kan ställas inför ett ansvar att leda verksamhet. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas i någon större grad, vår ledningsplats har ett gott skydd.

58 Sida 58 av 70 Länets krisberedskapsförmåga fällig : Ett par kommuner och räddningstjänst medverkade i vår övning hösten Kärnkraftsindustrin och centrala myndigheter inom kärnkraftsektorn bedömer vi är väl förberedda med regelbundna övningar, nu senast SAMÖ/KKÖ Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde 2008 att det vid de svenska kärnkraftverken fanns en organisation och planering som har förutsättningar för kontrollera och begränsa de händelser som kan uppstå. 56 Vår bedömning är att förmågan är. allvarliga störningar: Vi bedömer förmågan vara. Det är främst inom livsmedelsproduktionen som problem kan uppstå om jordbruksmark och betesmarker drabbas av radioaktivt nedfall Utsläpp av farliga ämnen Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att vår förmåga är. Vi har viss egen kompetens inom myndigheten, dessa händelser kommer till stor del att hanteras på lokal nivå. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas, i vår närhet finns inga farliga anläggningar eller transportleder. Länets krisberedskapsförmåga fällig 56 Strålsäkerhetsmyndigheten: 2008 års bedömning av strålsäkerheten vid de svenska kärnkraftsanläggningarna (SSM rapport 2009:13)

59 Sida 59 av 70 : Räddningstjänsterna i länet har gjort en gemensam planering för insatser, identifierat resurser och förberett hur man ska förstärka varandra vid en händelse med farliga ämnen. Man ser vissa er i förmågan att begränsa utsläpp av kondenserade gaser genom att bra utrustning för så kallad impaktering saknas. Landstinget har tvingats att minska utbildning och övning av ekonomiska skäl, dock har alla sjukvårdsledare fått en utbildning inom området. Ambulanspersonalens skyddsutrustning är inte tillpassad. Polisen har genomfört utbildning för all personal enligt nya interna krav. Vi bedömer att förmågan är på nivån. Det som skulle behövas för att öka förmåga är mer samövning mellan aktörerna för att klara ut rollerna, främst avseende sanering. Införandet av Rakel har underlättat möjligheterna till samverkan. allvarliga störningar: Kommunerna bedömer att deras förmåga är när det gäller att upprätthålla samhällsviktig kommunal verksamhet. Kommunerna har planer för utrymning av skolor och boenden och för att bedriva verksamhet i tillfälliga lokaler. Det kritiska ligger i att snabbt få ut larm till verksamheterna så att personer i riskområdet hinner komma i skydd Pandemi Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att vår förmåga är. Vår roll är relativt begränsad i detta scenario, men om någon annan allvarlig händelse skulle inträffa samtidigt kommer vi att ha en lägre uthållighet än normalt. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga kan gå ned något vid stor personalfrånvaro, vi bedömer därför förmågan som.

60 Sida 60 av 70 Länets krisberedskapsförmåga fällig : Alla aktörer har med anledning av den nya influensan 2009 sett över sin planering för att hantera en pandemi, vi bedömer därför att förmågan är. allvarliga störningar: Flertalet av de samhällsviktiga verksamheterna kan fortsätta verksamheten, även om mindre störningar kan uppstå. Hälso- och sjukvården kommer att bli hårt ansträngda samtidigt som även de kommer att ha en hög personalfrånvaro. Förmågan bedöms som Epizooti/zoonos Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att vår förmåga är. Vi har en uppdaterad epizootiberedskapsplan, men vårt epizootirum är inte ändamålsenligt. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Den aktör som har störst roll i detta scenario är Jordbruksverket, de bedömer själva sin förmåga vara. allvarliga störningar: Förmågan bedöms vara.

61 Sida 61 av Översvämningar/höga flöden Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Den erfarenhet som tidigare händelser och övningar, senast övning Katrina i november 2010, gett oss gör att vår förmåga bedöms vara. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas eftersom vi inte ligger i riskzonen för några högra flöden. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Aktörerna har i stort en god kompetens och beredskap för att hantera en händelse. Fem av kommunerna, räddningstjänst, polis, vattenkraftbolag och Vattenregleringsföretagen medverkade i vår regionala samverkansövning Katrina i november 2010, övningens scenario var höga flöden och risk för dammbrott. Förmågan bedöms därför vara med viss. allvarliga störningar: Vi bedömer förmågan vara. En del samhällsviktiga verksamheter kan komma att hamna i riskzonen och då få problem att bedriva sin verksamhet i normal omfattning Storm/snöoväder Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig

62 Sida 62 av 70 : Förmågan bedöms vara. Förmågan är verifierad vid verkliga händelser, senast stormen Dagmar, och övades vid vår regionala samverkansövning hösten 2008 som hade snöoväder som scenario. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets krisberedskapsförmåga fällig :. Aktörerna har i stort en god kompetens och beredskap för att hantera en händelse av denna typ, flera av dem medverkade i den regionala samverkansövningen 2008 och några var drabbade av stormen Dagmar. allvarliga störningar:. Tele- och elnäten är sårbara för extrema väderhändelser, de senaste snörika vintrarna har också visat på en del er i järnvägssystemets förmåga att hantera snöoväder Ras/skred Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att vår förmåga är. Under den regionala samverkansövningen som genomförde november 2010 förekom ras- och skredhändelser i scenariot. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas.

63 Sida 63 av 70 Länets krisberedskapsförmåga fällig : Förmågan prövades under den regionala samverkansövningen hösten 2010, vi bedömer att den är. allvarliga störningar:. Vissa verksamheter kan drabbas direkt av ras/skred och kan då få svårt att bedriva sin verksamhet Dammbrott Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi har övat detta scenario och deltar i möten med älvgrupper och Samordningsgruppen för information vid höga flöden m.m.. Beredskapsplaner för dammbrott håller på att tas fram för alla större älvar, planen för Ljungan är redan klar. I februari 2012 deltog vi i samverkanområdet Transporters workshop som handlade om att studera hur transporter påverkar av ett dammbrott. Vi bedömer vår förmåga vara. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas, vi ligger inte i riskzonen för någon damm. Länets krisberedskapsförmåga fällig

64 Sida 64 av 70 : Vi bedömer att förmågan är. Det krävs oerhörda resurser för att operativt hantera ett stort dammbrott, vi bedömer därför att resurser från andra delar av landet måste tillföras vid ett dammbrott. Svenska kraftnät bedömer att den samordnade beredskapen för att hantera dammbrott är svag, men att en utveckling i positiv riktning pågår. 57 allvarliga störningar: Stora delar av infrastrukturen är inte dimensionerad för att klara en sådan här händelse. Vid ett dammbrott kan samtliga förbindelser över aktuell älv raseras, även el- och telekommunikationer kan brytas. Förmågan är därför Terrorism/sabotage Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi har ingen erfarenhet av denna typ av händelser och bedömer därför att förmågan är. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas, vi ser heller ingen större hotbild mot vår verksamhet. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att förmågan är. Tillräckliga resurser och kompetens för att hantera en terrorhandling finns inte i länet. allvarliga störningar: Vi bedömer att förmågan är. 57 Svenska kraftnät: Redovisning av 2010 års risk- och sårbarhetsanalys inkl. förmågebedömning från Affärsverket svenska kraftnät

65 Sida 65 av Stor skogsbrand Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Länsstyrelsen har inte någon omfattande roll vid en skogsbrand, det kan möjligen handla om samverkan kring resurser, t.ex. helikoptrar. Vår förmåga bedöms vara. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets krisberedskapsförmåga fällig :. Räddningstjänsterna har stor vana att hantera skogsbränder. Problem kan uppstå med resurs, såväl materiellt som personellt. Det återinförda statliga stödet till skogsbrandflyget har inneburit att bränder kan upptäckas tidigare. I vårt län finns det dock så få piloter och godkända flygplan hos flygklubbarna att det ibland har varit svårt för dem att upprätthålla beredskap för skogsbrandflyget. allvarliga störningar: Samhällsviktiga verksamheter kommer inte att drabbas i särskilt stor omfattning, möjligen kan el- och teleledningar skadas. Förmågan bedöms vara Stor olycka Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig

66 Sida 66 av 70 : Vi bedömer att vår förmåga är. Länsstyrelsens roll kommer troligen inte att bli så omfattande i detta scenario. allvarliga störningar: Vi bedömer att vår förmåga inte påverkas. Länets krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att förmågan är. Landstinget bedömer att resurserna för ambulanstransport och intensivvård i länet är på gränsen för vad som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade, möjligheter finns till stöd från angränsande landsting. allvarliga störningar: Vi bedömer att förmågan är. Verksamheterna kan troligtvis fortsätta utan större störningar Social oro Någon förmågebedömning för detta scenario har inte genomförts ännu, det planeras under något av de kommande åren. 6.3 Förmågebedömning risker som kan påverka länsstyrelsen Strömavbrott Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vi bedömer att vi har en förmåga till krisledning under ett strömavbrott genom den reservkraftförsörjning vi har. allvarliga störningar: Vi bedömer att vi kan upprätthålla samhällsviktiga verksamheten på normalt sätt. Förmågan är därför.

67 Sida 67 av Brand Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Vår förmåga är att bedriva krisledning om branden skulle drabba vår ledningsplats. Några alternativ är inte förberedda utan måste då skapas inom befintliga lokaler eller på annan plats. allvarliga störningar: Vår förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet efter en brand är om branden skulle drabba lokaler där den samhällsviktiga verksamheten bedrivs. Några alternativ är inte förberedda utan måste då skapas inom befintliga lokaler eller på annan plats Avbrott i data-/telekommunikationer Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig : Med tanke på att vi har flera olika alternativ för kommunikation bedömer vi att förmågan är. allvarliga störningar: Vi bedömer att vi kan fortsätta bedriva huvuddelen av vår samhällsviktiga verksamhet. Förmågan är därför Avbrott i IT-system för ledning och information Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga fällig

68 Sida 68 av 70 : Ledningen försvåras avsevärt av att inte ha tillgång till de normala ledningsstödssystemen. Det är inte något vi har övat. Vi bedömer därför att vår förmåga till krisledning är i detta scenario. allvarliga störningar: Även här är förmågan. 7 Särskild förmågebedömning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har begärt in en särskild förmågebedömning från ett antal statliga myndigheter, däribland alla länsstyrelser. 58 Den särskilda förmågebedömningen 2013 omfattar dels generell förmåga, dels förmåga vid störningar i användningen av satellitnavigationssystem (GNSS). Vid bedömningen av länets förmåga vid störning i GNSS har uppgifter inhämtats från länets kommuner, landstinget, länspolismyndigheten, elnätföretag, dricksvattenproducenter, Sveriges Radio P4 Västernorrland och Trafikverket. Det kan konstateras att länsstyrelsens och länets samlade förmåga troligen inte kommer att påverkas i särskilt stor omfattning. Positionering via GNSS (främst GPS) används visserligen i många verksamheter men ett bortfall ger inga i verksamheterna eftersom det kan ersättas med hantering på papperskartor. Tidssynkronisering av IT- och kommunikationssystem via GNSS används i liten omfattning av verksamheterna. Stor osäkerhet råder dock om påverkan på externa system/tjänster som man är beroende av, exempelvis telefoni, datakommunikation och Rakel. Den fullständiga redovisningen av den särskilda förmågebedömningen finns i bilaga 1. 8 Åtgärder I detta avsnitt redovisas de åtgärder som identifierats med anledningen av riskoch sårbarhetsanalysen, det handlar om åtgärder som bör vidtas av länsstyrelsen, av aktörerna i länet eller andra aktörer. Redovisningen är uppdelad i en uppföljning av tidigare identifierade åtgärder och nya åtgärder som identifierats. 8.1 Tidigare identifierade åtgärder Nedan redovisas de åtgärder som identifierats i tidigare risk- och sårbarhetsanalyser och där åtgärder inte är vidtagna eller har vidtagits sedan förgående redovisning. Åtgärder som vidtagits tidigare redovisas inte. 58 MSB: Beslut om inlämning av risk- och sårbarhetsanalys inklusive särskild förmågebedömning 2013 (MSB dnr )

69 Sida 69 av 70 Åtgärd/aktivitet Krav på teknisk utrustning som sänder ut uppgifter om lastat farligt gods bör införas. Bättre statistikunderlag avseende transporter av farligt gods behövs. Nytt epizootirum på länsstyrelsen. En bättre höjddatabas behövs för att underlätta översvämningskartering och samhällsplanering för höga flöden. Samordnad beredskapsplanering för dammbrott i våra älvar. Ändra regler för vilka flygplanstyper som får användas för skogsbrandflyget. Öka kunskaperna om risker och sårbarheter inom den finansiella sektorn. Identifiering av generella kritiska beroenden inom kommunernas verksamhet. Ett ökat fokus på att revidera och förbättra vattenskyddsområden samt genomföra riskinventeringar är nödvändigt. Vid behov bör även åtgärdsplaner tas fram för att säkerställa eller förbättra vattenkvaliteten. En annan viktig insats är förebyggande information till enskilda och verksamhetsutövare för att undvika att grundvattnet förorenas. Status Ej genomfört, ligger utanför länsstyrelsens ansvarsområde. Saknas fortfarande, ligger utanför länsstyrelsens ansvarsområde. Ej genomfört. Egna medel saknas, Jordbruksverket och KBM har tidigare inte varit beredda att finansiera detta. Lantmäteriet håller för närvarande på att ta fram en ny nationell höjdmodell. Ljungan slutfört, Indalsälven pågår, Ångermanälven påbörjad Ej genomfört, ligger utanför länsstyrelsens ansvarsområde. Ej genomfört. Ej genomfört, utbildning för processledare inom kommunerna och landstinget genomförd hösten Ej genomfört, ansvaret ligger hos kommunerna. Fördjupad analys av socialaoro Ej genomförd, påbörjas under 2014

70 Sida 70 av 70 Åtgärd/aktivitet Se över avtal om bränsleförsörjning till reservkraft Status Ej genomförd. 8.2 Nya identifierade och planerade åtgärder Nedan redovisas de behov av åtgärder som har identifierats sedan föregående års redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen. Åtgärd/aktivitet Utbildning av nya saneringsledare vid länsstyreslen Samövning kring farliga ämnen Ansvarig Länsstyreslen Blåljussamverkansgruppen 9 Bilagor Bilaga 1: Formulär för särskild förmågebedömning 2013.

71

72 Postadress: Härnösand Telefon:

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22 Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014 Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2014:22 ISSN 1403-624 Denna rapport går att

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Västernorrlands län

Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Krisberedskap och Skydd mot olyckor Dnr 451-6518-10 Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Västernorrlands län Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv (foto:

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län

Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Krisberedskap och Skydd mot olyckor Dnr 451-11907-09 Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv 2

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 2013-10-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 4 Metod... 4 Nämndens prioriterade

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm Rutiner för nödvattendistribution VAS-Rådets årsmöte 11 februari 2010 Krister Törneke, Tyréns Bild: Stockholm Vatten AB Idag har vi lärt oss en hel

Läs mer

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12 Klimatförändringar Samverkan Hälsa Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013 Diarienummer: 451-11688-12 Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Länsstyrelsens rapportserie nr 17/2013. Författare:

Läs mer

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2014 krisberedskap och höjd beredskap Årligen följs risk- och sårbarhetsanalysprocessen

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Lägesrapport kl 13:

Lägesrapport kl 13: Sid 1 (7) Lägesrapport 2006-10-27 Enligt sändlista Box 599 101 31 Stockholm Lägesrapport kl 13:00 2006-10-27 Sammanfattning Läget beskriver situationen under förmiddagen den 27 oktober. Tel 08-593 710

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning? Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning? Box 622, 751 26 Uppsala

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer