Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22. Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014"

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2014:22 Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2014

2 Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2014:22 ISSN Denna rapport går att få i alternativt format.

3 Sida 3 av Dnr Förord/Sammanfattning Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt arbetet med att utveckla den regionala riskoch sårbarhetsanalysen. Under året har vi utvecklat analysen inom extrema väderhändelser utifrån klimatförändringar. Utöver det har vissa mindre justeringar gjorts. De händelser som vi bedömer har högst risk (hög sannolikhet eller stora konsekvenser) i länet är störningar i olika tekniska infrastrukturer (elförsörjning, elektroniska kommunikationer och dricksvattenförsörjning), väderrelaterade händelser, naturolyckor, händelser med farliga ämnen, stora olyckor, dammbrott och kärnteknisk olycka. För flertalet av dessa händelser bedömer vi att förmågan att hantera dem åtminstone är på en godtagbar nivå i förhållande till sannolikheten för att de ska inträffa. Under det senaste året har det inträffat några händelser som påverkat länet i olika omfattning, den händelse som hade störst påverkan var stormen Ivar i december Sten-Olov Altin Vikarierande landshövding Torbjörn Westman Förvaltningsenheten

4 Sida 4 av 69 Innehållsförteckning Sida 1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Beskrivning av länet Länsstyrelsens roll Arbetsprocess och metod Uppdrag och avgränsningar Mål och syfte Målgrupp Arbetsprocess Metod Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde Samhällsviktig verksamhet inom länet Samhällsviktig verksamhet på länsstyrelsen Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde Inträffade händelser sedan föregående redovisning Identifierade risker Översiktlig riskvärdering Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom länet Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden på länsstyrelsen Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet Viktiga resurser Personella resurser Materiella resurser Förmågebedömning Generell förmågebedömning Förmågebedömning risker i länet Förmågebedömning risker som kan påverka länsstyrelsen Särskild förmågebedömning Åtgärder Bilagor... 69

5 Sida 5 av 69

6 Sida 6 av 69 1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 1.1 Beskrivning av länet Västernorrland består av sju kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Folkmängden den 31 december 2012 var personer på en yta av kvadratkilometer. 1 Det motsvarar 11,2 invånare per kvadratkilometer. Sedan börjat av 1990-talet har befolkningen minskat med ca 7 procent. Vi har en relativt ålderstigen befolkning i länet. Andelen invånare i åldrarna under 45 år är mindre än riksgenomsnittet, medan andelen över 45 år är fler än riksgenomsnittet. 2 Befolkningen är till största delen koncentrerad till tätorterna. Det är mest tätbefolkat i kustområdet. De fem största tätorterna efter invånarantal är: 3 Sundsvall Örnsköldsvik Härnösand Timrå Sollefteå Figur 1: Karta över Västernorrlands län med kommungränser 1 Statistiska centralbyrån (SCB) 2 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009 s 10 3 SCB

7 Sida 7 av 69 Länet är till ytan det femte största i landet och ett av de skogrikaste. Av länets yta utgörs 74 procent av skogsmark, 3 procent av jordbruksmark och 2 procent bebyggd mark. Detta ska jämföras med riket som helhet där motsvarande siffror är 54 procent skogsmark, 8 procent jordbruksmark och 3 procent bebyggd mark. 4 Tre stora älvar rinner genom vårt län, Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan. Utöver det finns flera mindre älvar och åar. Samtliga älvar är utbyggda med vattenkraft. Sammanlagt står vattenkraften i länet för ca 9 procent av landets totala elproduktion och 16 procent av landets vattenkraftproduktion. Normalproduktionen uppgår till ca 12,2 TWh/år. 5 Det finns goda kommunikationsmöjligheter till och från länet med tre flygplatser, järnväg och de stora vägarna E4 och E14. Basnäringarna är skog, massa/papper och vattenkraft. Industriverksamheten är till största delen koncentrerad till Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. I länet finns det 55 anläggningar/verksamheter som enligt lagen om skydd mot olyckor är klassade som farliga verksamheter 6. Av dessa omfattas 22 stycken även av Sevesolagstiftningen 7, varav 21 på den högre kravnivån. Det rör sig om anläggningar som hanterar farliga ämnen, flygplatser och stora vattenkraftsdammar. 1.2 Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen är statens förlängda arm i länet och ska verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn tagen till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling samt hålla regeringen underrättad om vad som händer och sker i länet. Länsstyrelsens verksamhet är bred och innefattar uppgifter inom bland annat naturvård, djurskydd, lantbruksfrågor, samhällsplanering, jämställdhet, fredstida krishantering och räddningstjänst. Länsstyrelsen har för fredstida krishantering två roller. Dels är vi geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå, dels har vi i vissa fall direkt verksamhetsansvar Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret regleras dels i förordningen med länsstyrelseinstruktion, dels i förordningen om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen). Ansvaret innebär att Länsstyrelsen inom sitt geografiska område (länet) ska se till att samverkan och samordning sker för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt utnyttjande av resurser vid en kris. Detta ansvar innebär att Länsstyrelsen har en samordningsroll när det gäller förberedelser inför en kris och insatser under och efter en kris 8. 4 SCB 5 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009 s 26 6 Enligt 2 kap 4 Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 7 Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 8 Länsstyrelserna, november 2007: Geografiskt områdesansvar länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap

8 Sida 8 av 69 I krisberedskapsförordningen regleras att länsstyrelsen inom sitt geografiska område under en kris ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, samt verka för att: nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under en kris samordnas och efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. 9 I länsstyrelseinstruktionen anges när det gäller vår roll som geografiskt områdesansvarig myndighet att vi: ska ha en tjänsteman i beredskap och omgående vid en allvarlig kris kunna upprätta en ledningsfunktion för bl. a. samordning och information. före, under och efter en kris ska verka för samordning. ansvarar för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer Eget verksamhetsansvar Länsstyrelsen direkta verksamhetsansvar gällande fredstida krishantering är att: leda räddningstjänst och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). vid behov överta ansvaret för kommunal räddningstjänst enligt LSO. medverka i bekämpning av smittsamma djursjukdomar enligt epizootilagen Tolkning av länsstyrelsens roll Länsstyrelsens bedömning är att det är mest sannolikt att vi ska verka som geografiskt områdesansvarig myndighet under kris, medan sannolikheten för att vi ska leda räddningstjänst eller medverka i hanteringen av en storskalig epizooti är mindre. Det går dock inte att med säkerhet avgöra vilka händelser som kommer att vara vanligast. Detta innebär att Länsstyrelsen måste ha en god generell krisberedskapsförmåga för att kunna hantera olika typer av allvarliga händelser. Det ställer krav på att vi har en organisation som snabbt kan börja lösa våra viktigaste uppgifter samordning av verksamhet, samordning av information och sammanställning av en regional lägesbild. 9 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7 10 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 52-54

9 Sida 9 av 69 2 Arbetsprocess och metod 2.1 Uppdrag och avgränsningar Länsstyrelsen ska som alla statliga myndigheter analysera hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. I analysen ska man särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 11 I länsstyrelseinstruktionen 12 anges att länsstyrelsen också ska sammanställa regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Utifrån vår tidigare beskrivning av länsstyrelsens ansvar tolkar vi det som att vi ska analysera vilka risker och sårbarheter som kan påverka vår egen förmåga att samordna och informera vid allvarliga händelser utifrån vårt geografiska områdesansvar och vår förmåga att leda när vi har verksamhetsansvar. Vi ska dessutom analysera vilka risker och sårbarheter som kan leda till allvarliga händelser sett ur ett länsperspektiv. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utfärdat föreskrifter för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. I föreskrifterna regleras att resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen ska redovisas till Regeringskansliet och MSB senast den 15 november varje år, även redovisningens disposition är reglerad Mål och syfte Målet med vårt arbete med risk- och sårbarhetsanalysen är att få en samlad bild av de risker för allvarliga händelser som finns i vårt län samt av förmågan att hantera dessa händelser. Risk- och sårbarhetsanalyser ger viktig kunskap om hur vi förebygger, förbereder oss och hanterar kriser, syftet med analyserna är att: ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten, ge underlag för samhällsplanering, samt bidra till att ge en riskbild för hela samhället Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9 12 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion MSBFS 2010: MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 16

10 Sida 10 av Målgrupp Målgruppen för denna analys är: den nationella nivån företrädd av Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommunerna i vårt län regionala aktörer Regeringskansliet och MSB använder analysen för att få en nationell bild av samhällets risker och sårbarheter och med det som underlag ta fram nationella inriktningar för krisberedskapsarbetet. Kommunerna får genom analysen underlag till sina egna risk- och sårbarhetsanalyser och sin egen beredskapsplanering som de ska utföra enligt lagen (2006/544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. De regionala aktörerna kan använda analysen för egen beredskapsplanering. 2.4 Arbetsprocess Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen har skett både internt på länsstyrelsen och i samverkan med andra aktörer i länet. Det interna arbetet har fokuserat på att analysera risker och sårbarheter som kan påverka vår förmåga att agera som geografiskt områdesansvarig myndighet eller att leda utifrån vårt eget verksamhetsansvar. Det arbetet har integrerats med den riskanalys som skall göras enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering och med en analys av internt skydd. Det interna arbetet har även bestått i att studera kommunernas och andra aktörers risk- och sårbarhetsanalyser samt andra relevanta studier och rapporter.

11 Sida 11 av 69 I samverkan med andra berörda aktörer i länet har vi analyserat risker och sårbarheter och gjort förmågebedömningar för sådana händelser som kan orsaka en kris i länet. De aktörer som medverkat i arbetet är: Länets kommuner Landstinget Västernorrland Polismyndigheten i Västernorrlands län Räddningstjänstförbunden i länet SOS Alarm i Sundsvall Trafikverket Försvarsmakten Kustbevakningen Tullverket Migrationsverket Vattenfall E.ON Härnösands Energi och Miljö Sundsvall Energi Övik Energi Teracom Vattenregleringsföretagen I arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har vi i princip följt den riskhanteringsprocess som finns beskriven i MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 15 Figur 2: Riskhanteringsprocessen 2.5 Metod Under arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har vi använt olika metoder för de olika stegen i riskhanteringsprocessen, metoderna har inte använts renodlat utan de har anpassats efter våra behov. I det följande beskrivs hur vi arbetat i de olika processtegen Riskbedömning Riskbedömningen består av tre delar: riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering. 15 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 14-15

12 Sida 12 av 69 Riskidentifieringen går ut på att identifiera vilka risker i form av händelser eller scenarier som kan tänkas medföra att en allvarlig händelse uppstår. Vid identifieringsarbetet har vi utgått från den metodik som beskrivs i ROSAmetoden som tagits fram av Länsstyrelsen i Kronobergs län i samverkan med Växjö kommun och dåvarande Krisberedskapsmyndigheten. 16 Vi har i olika grupper diskuterat vilka risker som finns, grupperna har sedan fått redovisa de risker de kommit fram till. När alla grupper redovisat sina risker har vi sedan försökt gruppera ihop olika risker till typhändelser. Dessa typhändelser har vi sedan gått vidare med i riskanalysen. Vi har valt detta arbetssätt för att få en stor delaktighet bland aktörerna i länet och för att vi tror att de olika aktörerna själva har en god uppfattning om riskerna som finns inom deras ansvarsområden. I riskanalysen har vi först beskrivit respektive risk lite mer utförligt. Det har gjorts genom att vi för varje risk beskrivit riskbilden i vårt län och eventuella liknande händelser som inträffat tidigare. Sedan har vi för varje risk gjort en bedömning av sannolikhet och konsekvens samt sårbarhet och kritiska beroenden. Sannolikheten har bedömts kvantitativt med hjälp av en rankingskala och intervaller 17 enligt nedan. 1 Mycket låg Återkomsttid > 100 år 2 Låg Återkomsttid år 3 Medelhög Återkomsttid år 4 Hög Återkomsttid år 5 Mycket hög Återkomsttid < 10 år Vid bedömningen av sannolikhet har vi tittat historiskt tillbaka i tiden för att se om liknande händelser har inträffat i vårt län eller på andra håll i landet. Eftersom det rör sig om händelser som inträffar väldigt sällan så är det i många fall svårt att göra en säker bedömning, detta bör man vara medveten om när man tar del av riskanalysen. I konsekvensbedömningen har vi försökt beskriva konsekvenserna i ord. Vi beskriver dels hur riskerna påverkar olika samhällsviktiga verksamheter, dels hur det påverkar samhället i stort. Vi har även graderat konsekvenserna i en kvalitativ bedömning med hjälp av en rankingskala 18 enligt nedan. 16 Länsstyrelsen Kronoberg: ROSA - en metod för risk- och sårbarhetsanalyser, rapport , s MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 47-49

13 Sida 13 av 69 1 Mycket begränsande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot samhället. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot samhället och förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhället och allmän instabilitet. Vi har funnit det svårt att göra en kvantitativ bedömning av konsekvenserna. Konsekvenserna vid den typ av allvarliga händelser som är analyserade är mycket beroende på händelsens omfattning samt var och när den inträffar. Därför anser vi att en kvalitativ bedömning är att föredra, det ger ändå en tillräckligt god uppfattning om händelsernas allvarlighet Sårbarhetsbedömning Enligt MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser så består sårbarhetsbedömningen av två steg, förmågebedömning och sårbarhetsanalys. 19 Vi har genomfört en bedömning av krisberedskapsförmågan för de identifierade riskerna och för de särskilda scenarier som MSB:s anger årligen i en begäran om förmågebedömning. En bedömning har gjort dels av länsstyrelsens krisberedskapsförmåga, dels av krisberedskapsförmågan för länet som helhet. Vid bedömningen av länets förmåga har vi fokuserat på förmågan hos kommunerna, räddningstjänsterna, polisen och landstinget, men även tagit del av sektorsmyndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser i den mån de beskriver förmågan inom respektive sektor. 19 MSB: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser s 53

14 Sida 14 av 69 Krisberedskapsförmågan består av två delar: krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig. Dessa förmågor är definierade på följande sätt 20 : Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig innebär att det ska finnas en förmåga att motstå så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Vid bedömningen har vi använt oss av indikatorer och bedömningsnivåer enligt nedan, de följer bilagan till MSB:s föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser. 21 Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. 20 Regeringsbeslut 6, FÖ2010/314/SSK 21 MSBFS 2010:7 Bilaga Förmågebedömning

15 Sida 15 av 69 Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.

16 Sida 16 av 69 Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Bedömningsnivåer Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa er 3 Det finns en viss förmåga, men den är 4 Det finns ingen eller mycket förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa er innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda.

17 Sida 17 av 69 3 Samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelsens ansvarsområde Ur ett krisberedskapsperspektiv är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Det är dels de verksamheter som måste fungera för att vi inte ska hamna i en krissituation och dels de verksamheter som måste fungera för att vi ska kunna hantera en kris när den väl inträffar. Vilka verksamheter som är samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv kan variera i olika situationer och över tid. MSB definierar samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv enligt nedanstående villkor, där det ena eller båda ska vara uppfyllt: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Samhällsviktig verksamhet inom länet Samtliga länsstyrelser hade i sitt regleringsbrev för 2007 i uppdrag att inom sina respektive geografiska områden identifiera vilka verksamheter som behövs för att säkerställa en grundläggande funktionalitet i samhället vid en extraordinär händelse. Arbetet bedrevs i samverkan med länets kommuner, landstinget och polismyndigheten. Resultatet redovisades till Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen. 23 I samband med utbrottet av den nya influensan 2009 och under arbetet med prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel) under 2011 har uppdateringar skett. Nedan redovisas de typer av verksamheter som vi bedömer är samhällsviktiga ur ett generellt krisberedskapsperspektiv: Energiförsörjning - Elproduktion och eldistribution - Fjärrvärmeproduktion - Drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter och bensinstationer Information/kommunikation - Infrastruktur för elektroniska kommunikationer - TV och radio - Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) - Post- och paketförmedling - Tidningsproduktion och distribution 22 MSB, Fakta augusti Samhällsviktig verksamhet - Definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv 23 Länsstyrelsens skrivelse Redovisning av uppdrag avseende samhällsviktig verksamhet (Dnr )

18 Sida 18 av 69 Finansiella tjänster - Betalningssystem - Värdedepåer och värdetransporter - Kontantautomater Socialförsäkringar - Besluts- och utbetalningssystem Hälso-/sjukvård och omsorg - Akutsjukvård och primärvård - Ambulanstransporter - Kommunal vård och omsorg av äldre och andra med särskilda behov - Barnomsorg och skolbarnomsorg Skydd och säkerhet - Polis - Kriminalvård - Räddningstjänst - SOS Alarm - Bevakningsföretag - Försvarsmakten - Kustbevakningen Transporter - Transporter för övriga samhällsviktiga verksamheters behov - Kollektivtrafik Kommunalteknisk försörjning - Dricksvattenförsörjning - Avloppshantering - Avfallshantering - Väghållning, främst vintertid Livsmedel - Livsmedelsproduktion - Livsmedelsdistribution - Storköksverksamhet - Livsmedelskontroll - Livsmedelsbutiker Offentlig förvaltning - Krisledning och krisinformation med stödfunktioner - POSOM-verksamhet - Själavård Det finns verksamheter i vårt län som även är samhällsviktiga för riket som helhet, de är: Vattenkraftproduktion, driftcentraler och infrastruktur för eldistribution. Driftcentral för en av de stora mobiltelefonoperatörerna. Drift av IT-system för hantering/utbetalning av socialförsäkringar samt privata och offentliga pensioner. Signalskyddsverksamhet. Nationella materielresurser för skogsbrandbekämpning, storskalig brandsläckning och nödvattenförsörjning

19 Sida 19 av Samhällsviktig verksamhet på länsstyrelsen Följande verksamheter/funktioner inom länsstyrelsens egen verksamhet bedöms vara samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv: Länsledning Tjänsteman i beredskap och krisledningsorganisationen inklusive informationsfunktionen Veterinär verksamhet inklusive djurskydd

20 Sida 20 av 69 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom länsstyrelsens ansvarsområde 4.1 Inträffade händelser sedan föregående redovisning Under det senaste året har det inträffat ett antal händelser som inneburit att länsstyrelsen har behövt agera på något sätt. Stormen Ivar På kvällen den 12 december 2013 drog stormen Ivar in över länet med byvindar upp emot 30 m/s. Det område som drabbades mest var Medelpad och södra Ångermanland. Stora mängder skog fälldes, ca 8 miljoner kubikmeter i de drabbade länen enligt Skogsstyrelsen 24. Elnätet skadades av nedfallande träd, som mest var ca utan el på natten till den 13 december, det tog 10 dagar innan de sista kunderna hade fått tillbaka strömförsörjningen. Även telekommunikationerna slogs ut, särskilt mobiltelefonin var hårt drabbad. Problem med Rakel förekom också. 4.2 Identifierade risker Nedan finns en sammanställning över de risker vi identifierat enligt tidigare beskriven metod och arbetssätt. De är uppdelade i händelser som kan anses vara allvarliga sett ur ett länsperspektiv och händelser som kan påverka vår egen förmåga. Händelser som kan ansens vara allvarliga ur ett länsperspektiv: 1. Störningar i elförsörjningen 2. Störningar i elektroniska kommunikationer 3. Störningar i vattenförsörjningen 4. Störningar i fjärrvärmeförsörjningen 5. Störningar i transportsystemen 6. Kärnteknisk olycka 7. Utsläpp av farliga ämnen 8. Pandemi 9. Epizooti/Zoonos 10. Översvämningar/höga flöden 11. Storm/snöoväder 12. Ras/skred 13. Dammbrott 14. Terrorism/sabotage 15. Stor skogsbrand 16. Stor olycka 17. Social oro 24 Skogsstyrelsen pressmeddelande

21 Sida 21 av 69 Händelser som kan påverka vår egen förmåga A. Strömavbrott B. Brand C. Avbrott i data- och telekommunikationer D. Avbrott i IT-system för ledning och information 4.3 Översiktlig riskvärdering I riskmatrisen nedan visas vår övergripande värdering av sannolikhet och konsekvens för de identifierade riskerna. Numreringen följer indelningen av händelserna enligt avsnitt 4.2 ovan. I avsnitt 4.4 utvecklas värderingen ytterligare. Låg Medelhög Hög Mycket hög S A N N O L I K H E T A C D B Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Mycket låg 6 KONSEKVENS Mycket begränsad Begränsad Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Figur 3: Riskmatris

22 Sida 22 av Analys och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom länet Störningar i elförsörjningen Länet med dess basnäring inom skog, massa/papper och vattenkraft är både en stor elförbrukare och en stor elproducent. Vi är den fjärde största elförbrukaren som län räknat med en förbrukning på drygt 10 TWh/år (avser 2007). Industrin står för 76 procent av länets elförbrukning, motsvarande förbrukning för riket som helhet är 43 procent. Inom länet produceras årligen i genomsnitt 12,2 TWh el i vattenkraftverken, vilket motsvarar cirka 9 procent av landets totala elproduktion 25. Genom länet går också ledningar i stamnätet som distribuerar el som produceras i norra Sverige till förbrukare i södra och mellersta Sverige. Svåra störningar i elförsörjningen kan orsakas av: Natur-/väderrelaterade händelser: stormar, snöoväder, åska, översvämningar, solstormar, nedisning, ras/skred m.m. Fel eller haverier i produktionsanläggningar eller i elnätet Kapacitets- eller effekter i elsystemet Störningar i elektroniska kommunikationssystem Dammbrott Sabotage eller terrorhandlingar Enligt Svensk energis driftstatistik är det väderrelaterade händelser som är den vanligaste orsaken till störningar i elförsörjningen, under de senaste åren har de stått för omkring 30 procent av störningarna. I ungefär lika stor andel av störningarna är orsaken okänd. 26 I vår riskvärdering har vi utgått från ett avbrott i elförsörjningen på mer än 12 timmar som drabbar en större tätort eller ett stort geografiskt område i länet. Sannolikhet och konsekvens Sannolikheten för ett avbrott enligt ovan bedöms vara Medelhög. Svenska kraftnät anger i sin risk- och sårbarhetsanalys att det trots elnätets inbyggda tålighet och driftsäkerhet inte går att utesluta riskerna för ett omfattande elavbrott. Senast ett större och långvarigt avbrott inträffade i länet var efter stormen Ivar i december Det var som mest elkunder som var berörda och stora områden var utan ström i flera dagar. Innan dess var det julhelgen 2011 då stormen Dagmar drog in över länet. 25 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s Svensk energi: Driftstatistik DARWin Svenska kraftnät: Redovisning av 2010 års risk- och sårbarhetsanalys inkl. förmågebedömning från Affärsverket svenska kraftnät

23 Sida 23 av 69 Vi bedömer att konsekvenserna vid ett långvarigt elavbrott kan bli Mycket allvarliga. Det gäller särskilt om det inträffar vintertid vid mycket kall väderlek. De konsekvenser vi ser är bland annat: Problem med vatten- och avloppssystem när pumpar slutar fungera. Utkylning av bostäder och andra lokaler, på sikt kan vattenledningar m.m. frysa sönder med stora skador som följd. Telefonväxlar och IT-system slutar i många fall att fungera. Mobiltelefonmaster och vissa telestationer slutar att fungera när batteribackupen tar slut. Datorbaserade journalsystem går inte att komma åt i lokaler som saknar reservkraft. Trygghetslarm slutar att fungera. Inom lantbruket uppstår problem med djurhållningen när bland annat ventilation och vattenförsörjning slutar fungera. Många livsmedelsbutiker, bensinstationer, banker och uttagsautomater tvingas stänga. Driftstopp vid våra stora processindustrier med stora ekonomiska konsekvenser för företagen som följd. Sårbarhet Samhället i stort är väldigt sårbart för störningar i elförsörjningen, det allra mesta av det vi gör och det vi är beroende av i vardagen kräver tillgång till el. Som enskilda medborgare är vi också sämre rustade för att hantera strömavbrott än tidigare, det beror dels på att bostäderna i större utsträckning än tidigare saknar möjligheter till eloberoende uppvärmning och matlagning, dels på att kunskaperna om hur man klarar sig utan el har minskat. Många viktiga samhällsfunktioner saknar också möjligheter till inkoppling av reservkraft, vilket gör dem sårbara för störningar i elförsörjningen. Ledningsnätet för eldistribution är fortfarande sårbart för extremt väder, men omfattande åtgärder för att vädersäkra nätet har skett under de senaste åren och förväntas ge resultat i form av färre väderrelaterade störningar. Elförsörjningen är även sårbar för störningar i de elektroniska kommunikationerna eftersom styrning och övervakning av elproduktion och ledningsnät idag sker på distans från driftcentraler på ett fåtal platser i landet. Kritiska beroenden Enligt KBM:s redovisning av samhällskritiska beroenden 28 är den samhällsviktiga verksamheten inom avlopp, transporter, livsmedel, äldreomsorg, kontantförsörjning, korthantering, tidningar, Internetpublicering och drivmedelsförsörjning kritiskt beroende av el. 28 MSB: Faller en faller då alla? En slutredovisning av KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden (MSB )

24 Sida 24 av 69 Elförsörjningen i sig är beroende av fungerande elektroniska kommunikationer för styrning och övervakning av elsystemet. Fungerande elektroniska kommunikationer är också en förutsättning för att kunna skapa en lägesbild och informera allmänhet och media vid ett avbrott i elförsörjningen. Vid ett avbrott är man dessutom särskilt beroende av fungerande telekommunikationssystem för att kunna kommunicera med fältpersonalen som ska arbeta med felavhjälpning ute i ledningsnätet Störningar i elektroniska kommunikationer Precis som samhället är beroende av elförsörjning så är fungerande elektroniska kommunikationer en förutsättning för att samhället ska fungera normalt. Till skillnad från elförsörjningen där nätföretagen har monopol inom sitt geografiska område kan det finnas många olika operatörer för elektroniska kommunikationer inom samma område. Infrastrukturen är också komplex. Dessa förhållanden beskrivs närmare i Post- och telestyrelsens (PTS) risk- och sårbarhetsanalys för Händelser som enligt PTS kan orsaka störningar eller avbrott i de elektroniska kommunikationerna eller samhällsviktiga IT-system är: Avbrott i elförsörjningen Stormar och andra väderfenomen Avbrott i förbindelser Brand i kabeltunnlar Långa avbrott i GNSS 30 Hårdvarufel Mjukvarufel Personal Avsiktliga störningar i mobila kommunikationsnät Skadegörelse Överbelastning Enligt PTS risk- och sårbarhetsanalys 2013 var de vanligaste orsakerna till driftstörningar under 2012 mjukvarurelaterade fel, elavbrott, kabelavbrott, hårdvarufel och överbelastning. De tjänster som var mest drabbade var mobiltelefoni, IP-telefoni och mobilt internet. PTS bedömer att riskerna är störst för avbrott på grund av mjukvarufel och stormar. En utförligare bild av hot och risker finns i MBS:s skrift Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning och i PTS risk- och sårbarhetsanalys Vi har analyserat risken för ett avbrott i telefoni, TV-/radiosändningar eller datakommunikationsnät i ett större område som pågår mer än 12 timmar. 29 Post- och telestyrelsen: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer 2013 (PTS ) 30 Global Navigation Satellite System, sattelitsystem för navigering och tidssynkronisering (t ex GPS) 31 MSB

25 Sida 25 av 69 Sannolikhet och konsekvens Enligt vår bedömning så är sannolikheten Mycket hög. Vi grundar det på inträffade händelser runt om i landet där vi kan konstatera att det med jämna mellanrum att det blir avbrott i ett större område. Senast inträffade ett större avbrott i vårt län var i samband med stormen Ivar under december 2013 då många abonnenter blev utan telefoni pga. omfattande elavbrott. Konsekvenserna av ett längre avbrott är Allvarliga för många delar av samhället: Larmfunktioner, t.ex. trygghetslarm och automatiska brandlarm slutar i många fall att fungera. Problem med att kunna ringa larmnumret 112. Det blir svårt att nå ut med information till allmänhet och media Drift- och övervakningssystem för el-, vatten- och fjärrvärmeförsörjningen slutar fungera. Betalningssystem och bankomater slutar fungera. Sårbarhet Samhällets beroende av fungerande elektroniska kommunikationer blir större och större, det gör oss allt mer sårbara för störningar, både ur den enskildes och ur samhällets synvinkel. Alla delar av samhället drabbas i någon utsträckning om de elektroniska kommunikationerna faller bort. Tillsammans med elförsörjningen är de direkt avgörande för att upprätthålla normal funktion i vårt samhälle. Många gånger drivs verksamheter av el, medan de styrs och kontrolleras genom elektroniska kommunikationer. Det är komplicerat att skapa redundans för elektroniska kommunikationer eftersom operatörerna ofta hyr kapacitet av varandra. 32 PTS ser en risk med att samhällsviktiga verksamheter inte analyserar sitt beroende av elektroniska kommunikationer tillräckligt, det gör att man i upphandlingar inte ser vikten av redundans och robusthet. 33 En utförligare beskrivning av samhällets sårbarhet finns i MSB:s skrift Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning De elektroniska kommunikationerna i sig har också sårbarheter. Systemen är uppbyggda av komplex hård- och mjukvara som kan vara svår att överblicka. Hårdvara och anläggningar är också känsliga för eletromagnetisk påverkan och för fysiska påfrestningar. Systemen är också känsliga för störningar i elförsörjningen. Fast reservkraft finns bara på de viktigaste anläggningarna, på andra anläggningar finns batterireserv som räcker några timmar och möjlighet till inkoppling av mobil reservkraft. När det gäller mobilnätet bedömer PTS att GSM-basstationerna i stor utsträckning har reservkraft eller batterireserv för några timmar medan 3G-näten i stor utsträckning saknar detta. 32 PTS: funktion och teknisk säkerhet i elektroniska kommunikationer (PTS-ER-2008:13) 33 Post- och telestyrelsen: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer 2013 (PTS ) 34 MSB

26 Sida 26 av 69 Personalen som ska hantera systemen är också sårbara, både avseende uthållighet vid längre och omfattande händelser och avseende kompetens att hantera komplexa system. En utförlig beskrivning av sårbarheter i elektroniska kommunikationer finns i PTS risk- och sårbarhetsanalys för Kritiska beroenden Elektroniska kommunikationer är starkt beroende av fungerande elförsörjning, utan tillgång på el så slutar många system att fungera omedelbart eller inom några timmar. Operatörerna inom sektorn elektroniska kommunikationer är beroende av tillgång på reservdelar samt drift- och reparationspersonal. De är också beroende av varandra sinsemellan eftersom de ofta utnyttjar varandras infrastruktur och köper tjänster av varandra Störningar i vattenförsörjningen Vattenförsörjningen i länet bygger på ett antal större vattentäkter som försörjer tätorterna och ett stort antal mindre vattentäkter som försörjer landsbygden. Det totala antalet vattentäkter i länet är omkring 150 stycken, varav de flesta är grundvattentäkter i berg. I några fall finns ytvattentäkter som försörjer större tätorter. Problem med dricksvattenförsörjningen kan orsakas av: Längre strömavbrott. Tekniska fel. Ledningsbrott. Förorening eller smitta. Skadegörelse/Sabotage. I flera fall löper större vägar eller järnväg i närheten av vattentäkter. Det innebär risker för förorening i händelse av olyckor, framförallt vid transport av farligt gods. Det har förekommit ett flertal incidenter med farligt gods inom vattenskyddsområden. Det har dock inte lett till någon förorening av dricksvatten. Diskussioner förekommer med jämna mellanrum mellan företrädare för vattenförsörjningsintresset och skogsbruket, där risk för olyckor såväl som själva skogsbruket exempelvis avverkning kan förändra vattenkvaliteten både på kort och på lång sikt. Ledningsnäten för distribution börjar i många fall bli åldersstigna vilket medför risk för ledningsbrott, det är märkbart särskilt i Örnsköldsviks kommun som har ofta återkommande störningar på grund av ledningsbrott. Det scenario vi analyserat är att en kommunhuvudort drabbas av ett totalt avbrott i vattenförsörjningen eller av smittat/förorenat vatten. 35 Post- och telestyrelsen: Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektroniska kommunikationer 2013 (PTS )

27 Sida 27 av 69 Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Hög. Det har skett flera gånger under de senaste decennierna, senast i Örnsköldsvik våren 2013 då huvudvattenledningen till tätorten brast. Problem med dricksvatten är normalt av lokal karaktär eftersom dricksvattensystemen är uppbyggda som lokala försörjningssystem. Konsekvenserna kan trots det bli Allvarliga om det drabbar större tätorter eller städer, det gäller särskilt om det blir ett totalt avbrott i vattenförsörjning. Konsekvenserna börjar bli stora efter ca ett dygn, de är: Problem med matlagning. Hygieniska problem, t.ex. genom att toaletter och duschar inte fungerar. Problem inom sjukvården, främst hygien och tvätt. Problem inom djurhållningen när djuren inte kan få vatten. Vårdhem, skolor m.m. kan behöva stängas. Om vattnet kan användas för hygien och till dryck efter kokning mildras konsekvenserna. Sårbarhet Tillgång till vatten är en grundläggande förutsättning för vår överlevnad, det gör oss sårbara för störningar i vattenförsörjningen. Många samhällsviktiga verksamheter är också såbara för störningar, t.ex. inom hälso- och sjukvården och livsmedelsproduktionen. Dessutom är vissa industrier sårbara för störningar i vattenförsörjningen, vatten behövs i många tillverkningsprocesser. I många fall är man dåligt förberedda för att hantera störningar i vattenförsörjningen. Kritiska beroenden Vattenförsörjningen är till stor del beroende av elförsörjning. Dock finns det i många fall fast installerad reservkraft eller förberedelser för inkoppling av mobila reservkraftaggregat på de viktigaste dricksvattenanläggningarna Störningar i fjärrvärmeförsörjningen I de flesta av de större tätorterna finns ett utbyggt fjärrvärmenät som försörjer många offentliga byggnader, kontorshus, flerfamiljshus och villor var fjärrvärmen den dominerande uppvärmningskällan i centralorten i 234 av landets 290 kommuner, 80 procent av lägenheter i flerbostadshus var då anslutna till fjärrvärme. 36 Det gör att många är beroende av fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten. 36 Energimyndigheten: Hur trygg är vår energiförsörjning? (ER 2007:06)

28 Sida 28 av 69 Problem med fjärrvärmeförsörjningen kan bero på: Elavbrott Tekniskt fel eller ledningsbrott Bränsle Sabotage Analys har gjorts på ett scenario där en kommunhuvudort drabbas av ett avbrott i fjärrvärmeförsörjningen som pågår mer än 12 timmar samtidigt som det är minusgrader utomhus. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten är Medelhög. I vårt län har inga liknande störningar förekommit, men det har skett på andra håll i landet, senast i Kiruna i början av 2011 då stora delar av tätorten drabbades av ett längre avbrott. Konsekvenserna av ett avbrott kan bli Allvarliga. Fastigheter blir utkylda, för större fastigheter kan det ta något dygn innan det blir för kallt, för småhus ännu snabbare. I lokaler med vårdbehövande kan det ganska snabbt uppstå behov av evakuering. Eftersom varmvattnet också slås ut i de fastigheter som har fjärrvärme så kan det även uppstå problem med hygienen. Vid långvariga avbrott kan det bli stora egendomsskador om vattenledningar fryser sönder. Sårbarhet Fastigheter som har fjärrvärme är generellt sätt sårbara för avbrott i värmeförsörjningen, alternativa värmekällor saknas i många fall. Kortare avbrott klaras av utan att inomhustemperaturen sjunker, men vid långa avbrott börjar uppstår problem med utkylning. Tillgången till varmvatten försviner dock ganska snabbt Ett tydligt problem i fjärrvärmesystem är mottagarnas sårbarhet för elavbrott eftersom det krävs el för att distribuera värmen i fastigheterna på ett effektivt sätt. Detta gäller såväl för hushåll/byggnader med fjärrvärme som för de med egna värmesystem. De flesta fastigheter klarar kortare elavbrott innan det blir några problem med inomhustemperaturen tack vare byggnadernas inneboende tröghet. 37 Kritiska beroenden Fjärrvärmeförsörjningen är till stor del beroende av fungerande elförsörjning. Fjärrvärmeverken har ofta möjlighet till inkoppling av reservkraft men det krävs även el i fjärrvärmekundernas fastigheter för att kunna driva cirkulationspumpar Störningar i transportsystemen Bil är det dominerande transportmedlet i vårt län. I länet finns ca mil vägar, varav 500 mil är statliga, 130 mil kommunala och ca mil enskilda Energimyndigheten: Översiktlig RSA över energiförsörjningen i Sverige 2013 (ER 2013:20) 38 Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s 20

29 Sida 29 av 69 De stora vägarna är: E4 som går längs kusten, E14 västerut från Sundsvall mot Östersund och Trondheim, riksväg 83 från Ånge söderut mot Gävleborgs län, riksväg 86 och 87 från Sundsvall respektive Sollefteå mot Östersund och riksväg 90 från Härnösand norrut längs Ångermanälven och vidare mot Västerbottens inland. E4 och E14 står för ca 48 procent av trafikarbetet på de statliga vägarna i länet 39. Figur 4: Trafikflödet på de större vägarna i länet. Järnvägsförbindelserna i länet består idag av: Ostkustbanan söderifrån till Sundsvall, Mittbanan västerut från Sundsvall via Ånge mot Östersund/Trondheim, Norra stambanan söderifrån till Ånge sedan vidare mot Bräcke i Jämtlands län varifrån stambanan genom övre Norrland fortsätter norrut via Långsele-Mellansel mot Västerbotten och Norrbotten, Ådalsbanan mellan Sundsvall och Långsele, Forsmo-Hotingbanan som förbinder Inalandsbanan med stambanan genom övre Norrland Botniabanan från Nyland norrut via Örnsköldsvik till Umeå samt 39 Ibid.

30 Sida 30 av 69 Järnvägen Mellansel-Örnsköldsvik. Figur 5: Karta över järnvägsnätet i länet (järnvägen Mellansel-Örnsköldsvik saknas). Persontrafik förekommer på Ostkustbanan, Ådalsbanan upp till anslutningen till Botniabanan, på Botniabanan, på Norra stambanan/stambanan genom övre Norrland samt på Mittbanan. Övriga delar trafikeras endast av godstrafik, där Norra Stambanan/Stambanan genom övre Norrland har mest trafik. Botniabanan invigdes i augusti Den utgår från Västeraspby, strax norr om Kramfors, och går via Örnsköldsvik upp till Umeå i Västerbotten. Upprustning och delvis nybyggnad av Ådalsbanan från Sundsvall upp till Västeraspby är genomförd och trafikstart skedde i augusti Gemensamt för dessa båda järnvägar är att långa sträckor går i tunnlar. I länet finns tre flygplatser: Sundsvall-Härnösand, Kramfors-Sollefteå och Örnsköldsvik, samtliga är numera kommunägda. När det gäller sjötransporter så är det mest transporter till och från industrin som är känslig för störningar, under 2007 transporterades drygt 8000 miljoner ton gods till och från länet Länsstyrelsen Västernorrland: Fakta om Västernorrlands län 2009, s 22

31 Sida 31 av 69 Ett längre avbrott i transporterna kan bero på: Översvämningar Ras/skred Bro rasar eller blir oanvändbar av annan anledning Brand i omformarstation eller driftledningscentral för järnvägen Elavbrott (stör främst järnväg och flyg) Olyckor/urspårningar Brand i järnvägstunnlar, det är många och långa tunnlar på Botniabanan samt på de nya delarna av Ådalsbanan Extremt väder Drivmedels Ishinder för sjöfarten Strejk/lockout Det scenario vi utgått från är att det uppstår stora problem i person- och godstransporterna till länet genom att vägar, järnvägar, flyg och sjötransporter inte kan genomföras under flera dagar. Sannolikhet och konsekvenser Vi bedömer att sannolikheten för ett längre avbrott är Låg. Att det skulle bli problem för alla transportslag under flera dagar är mycket osannolikt. I samband med höga flöden 2000 och 2001 översvämmades några väg- och järnvägsträckor. Vi har historiskt också haft en del ras och skred som drabbat både väg och järnväg. Sannolikheten för ras och skred eller översvämningar vid skyfall förväntas öka med anledning av klimatförändringarna. Några vintrar de senaste åren har det uppstått problem för sjöfarten att ta sig fram under kortare perioder när det bildats kraftiga isvallar längs kusten. Det som skulle få störst påverkan på transporter är drivmedels, det kan orsakas antingen av ande tillgång på drivmedel eller av personal vid en pandemi eller strejk. Om det skulle bli avbrott i både väg- och järnvägstrafik skulle det får Allvarliga konsekvenser för hela samhället efter ett par dygn. Viktiga förnödenheter skulle snabbt ta slut eftersom det inte finns någon större lagerhållning. Inom äldreomsorg och sjukvård ger även kortare avbrott problem inom hemtjänsten samt sjuk- och mattransporter. Det kan också uppstå produktionsproblem inom industrin om de inte kan få regelbundna leveranser. Sårbarhet Ur försörjningssynpunkt är samhället beroende av fungerande transporter, det är sällan som lager av viktiga varor finns för någon längre tid. Det gör att både samhället och enskilda är sårbara för längre avbrott i transportsystemen. I vårt län är vi mindre såbara för avbrott i kollektivtrafiken jämfört med storstadsområdena, många har möjlighet att använda egen bil så länge som vägarna är farbara.

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen Västernorrland Risk- och sårbarhetsanalys - Västernorrlands län 2013 Omslagsbild: Översvämning av riksväg 90 vid Väja Fotograf: Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Länsstyrelsen Västernorrlands

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Västernorrlands län

Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Krisberedskap och Skydd mot olyckor Dnr 451-6518-10 Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Västernorrlands län Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv (foto:

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län

Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Krisberedskap och Skydd mot olyckor Dnr 451-11907-09 Risk- och sårbarhetsanalys 2009 Västernorrlands län Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv 2

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12 Klimatförändringar Samverkan Hälsa Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013 Diarienummer: 451-11688-12 Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Länsstyrelsens rapportserie nr 17/2013. Författare:

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 2013-10-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 4 Metod... 4 Nämndens prioriterade

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2014 krisberedskap och höjd beredskap Årligen följs risk- och sårbarhetsanalysprocessen

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2016

Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer