Tentamen i Datorstöd för textbehandling, NA1060, lördagen den 12 maj 2000 kl 8 13 med lösningsidéer

Transkript

1 IPLab, Nada, KTH och SU 12 maj Tentamen i, NA1060, lördagen den 12 maj 2000 kl 8 13 med lösningsidéer Hjälpmedel: räknedosa Fråga om något verkar oklart. Poäng för nöjaktigt löst uppgift anges inom parentes. Av 43 möjliga poäng ger 22 säkert betyg G och 33 säkert betyg VG. Skriv lösningar till olika uppgifter på separata papper. 1 (6) Förklara följande, huvudsakligen typografiska, begrepp (komplettera gärna med exempel) (Varje utelämnad eller felaktig förklaring ger 1 p avdrag, dock totalt minst 0 p) a. cedilj b. grad c. horunge d. indextecken e. knipning f. kursiv g. ligatur h. sätthake i. tabulatortecken 2 (3) (Teckenkoder) Beskriv teckenkoderna ISO och Unicode och skillnaderna mellan dem. 3a (6) 3b (2) 4a (3) (Typografi och skrivregler) Den typografiska utformningen ska ju hjälpa läsaren att uppfatta dokumentets struktur. Vilka typografiregler är viktiga för hur man markerar indelningen i meningar, stycken, avsnitt och kapitel? Hur markerar man citat? (MSWord) I ett dokument har man givit vanliga stycken formatmallen»stycke». Figur 1 visar dialogrutan för Format>Stycke när markören står i ett sådant stycke. Antag att vi gör ändringar till läget i figur 2. Vad blir följden av att klicka på»ok»? Figur 1.

2 IPLab, Nada, KTH och SU 12 maj NYA MEDLEMMAR Sedan sist har föreningen fått följande nya medlemmar: formatlåda Johanna Österling, uppgång 1-2 Cecilia Wendin, uppgång 2-3 Åsa Karlsson och Erik Amcoff, uppgång 8-2 Jesper Hoffstedt, uppgång 9-2 Kristin Fredriksson, uppgång 10-0 Caroline Strindlind, uppgång 13-0 Christina Tägtström, uppgång 13-1 Johanna Nilsson, uppgång b (3) 5a (2) 5b (2) 6a (3) 6b (3) Figur 2. Vad händer om vi därefter klickar i»formatlådan» och därefter trycker på»retur»? (Macanvändning) I Macintosh är alltid precis ett program»aktivt» och detta program och eventuellt andra program»öppna». Hur ser man vilket program som är»aktivt»? Antag att Finder är aktivt och att också MSWord är öppet. Vad händer om man dubbelklickar på symbolen för ett MSWord-dokument? (Webbsidor) Antag att du har en webbsida med filnamnet»min.html». Du öppnar dokumentet i din webbläsare. Utan att stänga webbläsaren öppnar du webbsidan i någon HTML-redigerare (Pagespinner, Dreamweaver e.d) och gör några ändringar. Hur gör du om du vill spara gjorda ändringar och se resultatet av ändringarna i webbläsaren? Ange några viktiga egenskaper hos en»lättnavigerad» webbplats (dvs. en där det är lätt att använda länkarna inom webbplatsen). 7 (4) (Planering) Beskriv några olika slags stöd som en dator kan ge i arbetet med att planera ett dokument. 8a (3) 8b (3) (Granskning) Vad karaktäriserar en bra stavningsgranskningsfunktion i en ordbehandlare? Ge exempel på fel som en ordbehandlares grammatikkontroll brukar kunna hitta? Lycka till!

3 IPLab, Nada, KTH och SU 12 maj (6) a. cedilj Ett diakritiskt tecken som finns bl.a. under»c» i tecknet»ç» b. grad Ett teckensnitts storlek, normalt uttryckt i punkter och normalt ungefär lika med teckensnittets Åp-höjd c. horunge Sista eller första raden i ett stycke som hamnat ensam överst resp. nederst på sida eller i spalt. Horungar ska undvikas eftersom det anses försämra läsbarheten att inte se raden i dess sammanhang d. indextecken Tecken som sätts förminskat och nedsänkt såsom i»h 2 O» e. knipning Att minska teckenavståndet f. kursiv Variant av ett teckensnitt med lutande och handskriftsliknande tecken som används bl.a. för att utmärka särskilda delar av texten g. ligatur Tecken vars bild är två eller flera sammanfogade tecken, t.ex. fi och fl. Används där kombination av enskilda tecken blir ful och vid handsättning för att öka sätthastigheten h. sätthake Det verktyg vari handsättaren lägger typerna för att bygga några rader innan dessa överförs till en blivande spalt i skeppet i. tabulatortecken Tecken som infogas i texten med tabulatortangenten och markerar övergång till nästa spalt. Avslutad spalts innehåll placeras enligt radens nästa tabulatorläge 2 En teckenkod är en uppsättning tecken där varje tecken representeras med ett nummer. ISO används på de flesta datorer idag. Varje tecken tar en byte (8 bitar), dvs. det finns 256 olika tecken. Tecknen 0 32, är styrtecken (har ingen teckenbild utan styr presentationen, t.ex. radbyte). ISO8859 finns i olika varianter för olika språkområden där»-1» används i Västeuropa. Alla varianter har samma tecken på positionerna Unicode är en ganska ny teckenkod som används i en del program (webbläsarna kan hantera Unicode). Varje tecken tar två byte (16 bitar). (Det finns en mekanism för att utöka teckenkoden med tecken som är 4 byte.) Med 16 bitar kan man hantera olika tecken. De 256 första tecknen i Unicode är de som finns i ISO (Med den speciella mekanismen gör man så här: värden vardera är reserverade för de två första resp. de två sista byte i 4 bytetecken. Totalt blir det *1 024= olika tecken.) Unicode är tänkt att kunna hantera alla jordens skriftspråk, bl.a. kinesiska och japanska som ju har många tecken. 3a Meningar En mening inleds normalt med versal och avslutas med punkt, frågetecken, utropstecken e.d. som följs av blanktecken. Stycken Början av nytt stycke (utom stycke direkt efter rubrik e.d.) markeras antingen med förstaradsindrag som är något större än radavståndet eller me extra mellanrum över stycket inte båda samtidigt. Man ska undvika horungar och sträva efter att ev. avstavningar inte kan misstolkas. Avsnitt Avsnitt inleds med en rubrik. Rubriken ska ha mer avstånd över sig än under och inte avslutas med punkt. När den är flerradig bör man undvika marginaljustering. Man bör undvika fler rubriknivåer än 3 och se till att nivåerna markeras tydligt med olika rubrikgrader och/eller teckenvarianter. Rubriker kan numreras hierarkiskt med numret skilt från rubriktexten med 1/2 fyrkant. Vid många rubriknivåer kan man nöja sig med numrering och ha samma typografi på rubrikerna. Man kan låta sidhuvudet innehålla aktuellt avsnitts rubrik.

4 IPLab, Nada, KTH och SU 12 maj b 4a 4b 5a 5b 6a 6b Kapitel För kapitelrubriker gäller samma som angivits för avsnittsrubriker ovan. Dessutom låter man gärna kapitel börja överst på ny sida eller ny högersida. I svenskan markerar man citat med»» eller. För icke-ordagranna citat kan man använda»pratminus». För långa utdrag ur annan text kan man använda mindre grad och/eller vänster- och högerindrag. I det markerade stycket ändras förstaradsindraget från 0,49 cm till 0 pt och mellanrummet över stycket från 0 pt till 7,5 pt. Vi får upp en dialogruta där vi kan välja mellan att uppdatera formatmallen»stycke» enligt det markerade stycket eller applicera formatmallen»stycke» på det markerade stycket. Om vi trycker på»retur» igen och alltså väljer det första alternativet ändras formatmall»stycke» enligt figur 2 och varje stycke med formatmall»stycke» eller baserad på»stycke» ändras så att om det har förstaradsindrag=0,49 cm så får det förstaradsindrag=0 pt och om det har mellanrum över stycke=0 pt så får det mellanrum över stycke=7,5 pt. Man kan känna igen det aktiva programmet på många sätt: på menyradens utseende eftersom dess menyrad visas längst till höger på menyraden visas aktivt programs symbol (och beroende på inställning också dess namn) i programmenyn är aktivt program markerat med en bock om man dragit loss programmenyn och lagt den på skrivbordet ser man att aktivt program är markerat om något fönster är aktivt (namnlisten är randig) så tillhör det det aktiva programmet som kanske kan kännas igen på fönstrets utseende. MSWord blir aktivt och öppnar det dokument vars symbol man dubbelklickat. Om dokumentet redan är öppet frågar MSWord om man vill återgå till den version som finns sparad eller fortsätta med det öppna dokumentet. Du sparar gjorda ändringar med kommandot»spara» i HTML-redigeraren. Gör därefter webbläsaren aktiv och gör något kommando för att hämta den aktuella versionen av aktuellt HTML-dokument,»Reload»,»Uppdatera» e.d. Webbplatsen ska ha en tydlig struktur. Varje sida bör ha länkar till de sidor som ligger före resp. efter i»normal» läsordning samt till startsidan. Sidorna bör ha konsekvent typografi med något tydligt kännemärke (t.ex. logotyp) så att man ser att man är kvar på webbplatsen. Det är bra om det finns en klickbar innehållsförteckning i en ruta där det anges var på webbplatsen man är (det kan också finnas en karta över webbplatsen). Varje sida bör som rubrik ha den text som man klickade på för att komma dit (länktexten). Sidorna ska gå fort att ladda (t.ex. inte innehålla stora bilder). Sidorna bör inte innehålla sådant som är distraherande såsom animationer och ljud. 7 Det viktiga datorstödet för planering är någon sorts idébehandlare såsom dispositionsläget i MSWord, programmen More eller Inspiration. Sådana program tillåter att man enkelt slänger ner idéer som kommer under någon sorts brainstorming-fas, att man ordnar dessa idéer och ger dem en struktur. Det är önskvärt att det är lätt att växla mellan en presentation som är lämplig för planeringen och en som är lämplig för arbete med den löpande texten. Till planeringshjälpmedel kan man också räkna formatmallar och malldokument som ger stöd för planering av dokumentutformningen samt hjälpmedel för

5 IPLab, Nada, KTH och SU 12 maj kommunikation (e-post, kommentarfunktion m.m.) och informationssökning (sökmotorer m.m. på webben m.m.). 8a 8b En bra stavningsgranskningsfunktion i en ordbehandlare hittar en stor andel av stavfelen utan att ge många falsklarm. Den ger bra förslag på rättelse av stavfelen och tillåter användaren att införa nya ord (slippa falsklarm) och bygga ut stopplista (ange att ord som tidigare godkänts är fel). Grammatikkontrollen klarar ofta brott mot skrivregler såsom att börja mening med liten bokstav, utelämna blanktecken efter vissa skiljetecken, använda fel datumformat m.m. Dessutom kan grammatikkontrollen ofta göra partiell satsanalys och därmed hitta inkongruens i numerus och genus, felaktiga pronomen och felaktig ordföljd.