uppföljning kommer att hållas i mitten av september.

Transkript

1 Utfärdad av: Dokumentnamn: Niclas Hjerdt SMHI-# v1-Vattenförvaltningen_delårsredovisning_2011.doc Fastställt datum: Dnr: /1566/189 Delårsredovisning av SMHI:s arbete inom den svenska vattenförvaltningen 2011 till Naturvårdsverket Behovet av en effektiv vattenförvaltning har drivit på samarbetet mellan berörda myndigheter, där SMHI ingår som viktig aktör. Samarbetet liknar nu en produktionskedja, där olika myndigheter tar fram informationsunderlag i nära samverkan. Produktionskedjan ställer höga krav på tekniska system, och för att åstadkomma ett effektivt flöde av information krävs standardiserade protokoll för metadata, data och kommunikation. SMHI har påbörjat en anpassning av datatjänster till EU-direktiv som INSPIRE och PSA, och detta kommer att påverka produktionskedjan inom svensk vattenförvaltning under flera år framåt. Sedan starten år 2008 har SMHI arbetat med att utveckla, förvalta och tillgängliggöra information inom den svenska vattenförvaltningen. Detta har medfört att stora mängder vattenrelaterad information nu finns fritt tillgänglig via internet, och utvecklingen har fortsatt under Parallellt med publiceringen av information sker även ett kontinuerligt arbete med uppdatering av fältobservationer, modeller och databaser. Målet är att få största nytta till lägsta kostnad, och därför fortsätter arbetet med att samla SMHI:s tjänster och produkter inom vattenförvaltningen i ett gemensamt webbgränssnitt, SMHI VattenWeb ( Där finns nu information om hydrologi (modellberäkningar och observationer), vattenkvalitet (modellberäkningar), samt åtgärder (anlagda våtmarker), och allt tillgängligt för direkt nedladdning. Delårsredovisning (5)

2 Arbeten kopplade till Svenskt vattenarkiv, SVAR Efter EU-rapporteringen förra året (22 mars 2010) fick Sverige några synpunkter som behövde åtgärdas och omrapporteras. Det rörde sig om små avvikelser i geometrin för distriktsindelning (vilket medförde arbete tillsammans med Norge och Finland) samt några övriga geometriska avvikelser (vattendrag i SVAR som inte slutade precis på kustlinjen m.m.). Orsaken till avvikelserna var konverteringar mellan olika kartprojektioner, vilka ledde till avvikelser som var större än EU:s tolerans på 1 mm. Själva rättningsarbetet finansierades med externa medel men medförde merarbete inom vattenförvaltningen. SVAR-databasen har under året genomgått omfattande rättningar av vattenförekomster enligt Vattenmyndigheternas önskemål. SMHI har i samarbete med Vattenmyndigheterna tagit fram ett arbetssätt för att säkerställa leveranser till VISS där även en detaljerad beskrivning av leveranser ingår. Nya produkter har även tagits fram ur SVAR-databasen, bl.a. för användning i SMHI VattenWeb. Ett exempel på en sådan produkt är ett nätverk bestående av alla huvudvattendrag i delavrinningsområden, som visualiserar flödesordningen inom avrinningsområden. Ett nytt dammregister En modell för ett nytt dammregister är klar och den har testats i en geodatabas under sommaren Inför detta har en prioritering av data som ska vara med i registret gjorts i samarbete med Vattenmyndigheternas kompetensnätverk för fysisk påverkan. Eftersom dammarna i den nya modellen är kopplade till det hydrologiska nätverket visas deras funktion i nätverket och uppgifter relaterade till vattenobjekten tillgängliggörs, exempelvis vattenförekomster och deras avrinningsområden. I samverkan med andra register (Miljöboken, biotopkarteringsdatabasen) som i framtiden kommer att innehålla SMHI:s identiteter för dammobjekten, möjliggörs bedömningar av dammarnas påverkan på natur- och fiskevärden. Den nya modellen för dammregistret har utformats efter en delmängd av Länsstyrelsernas (främst Dalarnas) inrapporterade damminventeringar. Den består av ett punktskikt för dammarna samt ett antal tabeller och relationer som alla ska ingå i SVAR. Eftersom länsstyrelserna har varierande mängd och olika typer av information i sina damminventeringar med olika tolkningar av begrepp, utformas nu under hösten 2011 ett formulär med prioriterade uppgifter och klara definitioner på begrepp och data som modellen innehåller. Vattenmyndigheterna kommer att skicka en förfrågan till länsstyrelserna om att fylla i och rapportera detta till SMHI. Detta ger förhoppningsvis en mer systematisk och säkerställd metod för det nya dammregistret. Insamling av data och förbättring av modellen fortgår under hösten 2011 och arbetet med att färdigställa det nya dammregistret beräknas sedan vara klart under Uppgifter eller data som lättare kan möjliggöra förverkligandet av de båda EU-direktiven Förnybarhetsdirektivet (RES) och Vattendirektivet (WFD) har prioriterats, vilket innebär information främst om vattenkraftens potential och miljöpåverkan samt uppgifter som ger underlag till miljömålsarbetet inom vattenförvaltning. Energipotential för småskalig vattenkraft och en inledande bedömning av deras miljöpåverkan kan exempelvis tas fram som produkt i modellen. Modellen har testats och förslag till produkter skapats utifrån modellen och tillgängliga data. Internationell modelljämförelse Den mars genomfördes en workshop i Söderköping med syfte att jämföra modellberäkningar för vattenkvalitet med mätningar. Modellberäkningarna och mätningarna analyserades för Söderköpingsåns avrinningsområde. Resultatjämförelsen kommer bland annat att mynna ut i vetenskapliga artiklar och rekommendationer baserat på modellernas för- och nackdelar samt osäkerheter. Här vägs också slutsatser till beslutsfattare, från olika åtgärdsscenarier för minskad övergödning. Workshopen anordnades av svenska UNESCO-IHP med stöd från vattenförvaltningen, och en Delårsredovisning (5)

3 uppföljning kommer att hållas i mitten av september. Ny version av S-HYPE SMHI:s nya beräkningsmodell för vattenföring och vattenkvalitet, HYPE, genomgår stora förändringar under Arbetet kan grovt delas in i två delar: modellutveckling samt anpassning av modellen till den gällande hydrografiska indelningen i svenskt vattenarkiv (SVAR). Modellutvecklingen har framför allt fokuserat på att förbättra beskrivningen av processer i vattendragen, och skilja på processer för näringsämnen i lokala biflöden och huvudfåror. På detta sätt har man fått en förbättrad beskrivning av uppehållstider och denitrifikationen i vattendrag. Samtidigt har man infört en möjlighet att kombinera regionala och lokala parametrar, vilket förbättrat möjligheten att beskriva lokala avvikelser. Slutligen har förbättringar i sjörutinen genomförts, bl.a. förbättrad beräkning av genomströmning, regleringar, internbelastning, samt möjligheten att använda individuella parametrar för varje sjö. Antalet delavrinningsområden i SVAR har under senaste året ökat från ca till ca , och stora arbetsinsatser har gjorts för att anpassa S-HYPE till den högre rumsliga upplösningen. Kalibreringsarbetet har tagit relativt lång tid och man har fokuserat på små "källområden" (RGB:S) samt flodmynningar för huvudavrinningsområden. Resultat från den nya versionen av S-HYPE beräknas vara tillgängliga via SMHI VattenWeb under oktober Utveckling och anpassning av Kustzonmodellen Även för kustzonmodellen har förbättringar genomförts under året. Den biogeokemiska modellen (SCOBI) har uppgraderats till en version som beskriver tre sorters planktongrupper, vilket bl.a. medfört att beteendet hos algtillväxt och klorofyllnivåer nu överensstämmer bättre med uppmätta data. Modellen har även fått en bättre hantering av utsjödata, dvs. den yttre randen mot kustvattenförekomsterna. Under kalibreringsfasen användes beräknad tillrinning av vatten och näringsämnen från land från S-HYPE, inklusive den stationskorrigerade vattenföringen som bättre beskriver flödesvariationen i de reglerade älvarna, samt interpolerade mätdata för kväve och fosfor från SLU:s flodmynningsmätningar där dessa finns. Samverkan och utbildningsinsatser Den 18 januari anordnade SGU med stöd från SMHI och Vattenmyndigheterna en workshop för webbtjänster inom vatten. Detta var en uppföljning av en liknande workshop som hölls vid SMHI under försommaren Inbjudna talare från olika myndigheter och institut redogjorde för utvecklingen av olika webbtjänster och deltagarna fick möjlighet att diskutera hur vi förbättrar informationsutbytet inom vattenområdet. SMHI har under året medverkat inom fyra av Vattenmyndigheternas kompetensnätverk: Fysisk påverkan, Övergödning, Farliga ämnen, samt VISS. Syftet för SMHI är att få bättre förståelse för behoven av vattenrelaterad information hos de verkställande organen inom vattenförvaltningen, och på så sätt förbättra de produkter och tjänster som utvecklas inom vattenförvaltningsprogrammet. Inom Vattenmyndigheternas kompetensnätverk för Fysisk påverkan har SMHI etablerat ett forum inom Projektplatsen där medlemmarna kan dela information och samverka med varandra. Under året har forumet växt och har nu ett 50-tal medlemmar. Inom nätverket genomförde SMHI och Vattenmyndigheterna en heldagskurs i grundläggande hydrologi i Stockholm den 8 mars. Syftet med utbildningen var att höja den hydrologiska kompetensen inom vattenförvaltningen samt diskutera gemensamma frågeställningar inom fysisk påverkan. Stor efterfrågan gör att kursen sannolikt kommer att hållas vid fler tillfällen i framtiden. Delårsredovisning (5)

4 SMHI har tillsammans med Vattenmyndigheterna skapat en operativ grupp för bättre samordning inom vattenförvaltningen. Den operativa gruppen möts ungefär en gång i månaden för att diskutera prioriteringar inom den närmaste tiden samt bereda en arbetsplan för kommande år. Den operativa gruppen består av en representant från varje vattendistrikt (sammanlagt fem), en representant för VISS-centrum, samt två representanter från SMHI. PBD Anlagda våtmarker Inom projektet påverkans- och belastningsdatabas (PBD) anlagda våtmarker har SMHI tagit fram en modell för uppdatering av våtmarksinformation. En förfrågan har skickats till landets länsstyrelser och berörda myndigheter om att delta i uppdateringen av databasen för anlagda våtmarker och gensvaret har varit bra. Från och med detta år ska databasen uppdateras årligen med ny våtmarksinformation och all data finnas tillgänglig via SMHI VattenWeb. Diskussioner har även förts med Naturvårdsverket om eventuell samordning med våtmarksinventeringen (VMI), där information om andra våtmarkstyper sammanställs. VMT - Temporära mätstationer Vattenförvaltningens 50 temporära mätstationer (VMT, tidigare benämnda mobila mätstationer ) utrustas successivt med telemetriutrustning för realtidsrapportering av vattenstånd. Telemetriutrustningen bekostas av SMHI:s allmänna anslag med kommer vattenförvaltningen till nytta. Data från dessa stationer samt icke-realtidsstationer finns tillgängliga via SMHI VattenWeb. SMHI har under året genomfört vattenföringsmätningar vid många av dessa stationer för att kunna uppskatta avbördningskurvor, dvs. samband mellan vattenstånd och vattenföring. Ett flertal stationer kommer att omplaceras nästa år, och SMHI diskuterar fortlöpande önskemål om nya placeringar med Vattenmyndigheterna. SMHI VattenWeb och tillhörande webbtjänster Det webbaserade kartgränssnittet för hämtning av data, VattenWeb, har genomgått flera förbättringar under året: Dataserier från beräkningsmodellen S-HYPE förlängts med 2010 års data. Ett nyhetsflöde har skapats i kartgränssnittet för att informera användare om nyheter, driftstörningar, etc. Metadata från både SVAR, S-HYPE och WISKI (SMHI:s databas för hydrologiska mätningar) har gjorts tillgängliga i kartgränssnittet samt i excelblad med nedladdade data. Dessa metadata inkluderar valt delavrinningsområdes namn, huvudavrinningsområde, utloppskoordinater, area, och sjöprocent. Sökfunktionen i kartgränssnittet har förbättrats, både för modellberäknade data och observationsdata. Kundo, ett webbaserat användarforum, har öppnats och anslutits till VattenWeb. Användare kan nu ställa frågor eller lämna synpunkter till SMHI genom att trycka på rutan Tyck till i VattenWeb. I forumet syns alla användares frågor och synpunkter. Webbtjänsten vattenwebws, som möjliggör direkt hämtning av modellberäknade data i xml-format via REST-anrop, har också förbättrats under året, främst p.g.a. förfrågningar från SLU. Webbtjänsten kan nu leverera dygnsvärden av både simulerad vattenföring och stationskorrigerad vattenföring, förutom tidigare månads- och årsvärden av vattenflöden och näringsämnestransport. Vattenwebws har levererat mycket större datavolymer än VattenWeb till våra externa användare. Hittills har tjänsten levererat drygt dataserier. Största användare av vattenwebws är Vattenmyndigheternas VISS samt SLU. Sammanfattning Utvecklingen under året har tagit stora steg mot en effektiv produktionskedja för framtagandet av dataunderlag inom vattenförvaltningen, både inom och utanför SMHI. Delårsredovisning (5)

5 Sverige framstår i detta avseende som ett föregångsland bland EU-medlemsländer, och vi för en kontinuerlig dialog med våra nordiska grannländer och gemensamma lösningar inom vattenförvaltningen. Genom att bygga samman och synkronisera tekniska system för dataförsörjning och rapportering, t.ex. SMHI VattenWeb som dataförsörjare och Vattenmyndigheternas VISS som rapporteringsverktyg, kan vi skapa effektiva verktyg för vattenförvaltning. En viktig uppgift är nu att informera om dessa verktyg för regionala och lokala aktörer inom vattenförvaltningen, dvs. kommuner och vattenråd, så att åtgärdsarbete och miljöövervakning kan genomföras så effektivt som möjligt. Delårsredovisning (5)