Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2012
|
|
- Ulla-Britt Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Niclas Hjerdt Dnr 2012/2199/ Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2012 SMHI arbetar kontinuerligt med att utveckla och förvalta modeller och databaser inom svensk vattenförvaltning. Arbetet under 2012 har i stor utsträckning fokuserat på att höja kvaliteten, förbättra tillgängligheten, samt redovisa osäkerhet hos informationen. Även kontaktytan mellan SMHI och övrig vattenförvaltning har förbättrats och blivit mer transparent. Här följer en återrapportering av 2012 års arbete med SMHIs tre åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram De summor som redovisas under finansiering omfattar endast kostnader för åtgärden under 2012 exklusive personaladministrativa kostnader. Åtgärd 24 Åtgärd 24. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2012 och vad som planeras de närmsta åren. Dela upp på (utifrån årsredovisningen): Mätningar, Modellberäkningar (land respektive kust), SVAR, Dammregistret, PDB samt arbetet med att tillgängliggöra data. Mätningar Temporära mätstationer Huvudsyftet med de temporära mätstationerna är att långskitigt förbättra den hydrologiska beräkningsmodelen S-Hype. Under året har förslag på placering av nya hydrologiska mätstationer inhämtats från Vattenmyndigheterna. Val av plats för nya mätsstationer har sedan skett i samråd med SMHIs forskningsavdelning efter rekognosering runt om i landet. Under hösten har sedan mätgruppen vid SMHI satt ut och utfört en första flödesmätning på ca 20 platser. Även flödesmätningar och inspektioner har skett på de temporära stationer som redan sitter ute sedan tidigare. Avveckling pågår på ca 25 av dessa tidigare utsatta stationer. Arbetet med att ta fram avbördningskurvor, dvs sambandet mellan vattenstånd och vattenflöde, för dessa mätstationer har påbörjats. Förhoppningen är att dessa kurvor (tillsammans med de kurvor som togs fram under föregående år) ska kunna användas i utvärderingen av det temporära stationsnätet som är planerad till Databaser SMHI ansvarar för flera centrala databaser och register inom svensk vattenförvaltning. Under året har en särskild satsning genomförts för att uppdatera det nationella dammregistret. Den
2 primära anledningen till satsningen är att få ett bättre underlag för att bedöma dammars miljöpåverkan. Svenskt vattenarkiv, SVAR SMHI ansvarar för att dela in Sverige i avrinningsområden som kan kopplas till vattenförekomster, dvs rapporteringsområden, inom vattenförvaltningen. Denna information samlas i databasen Svenskt Vattenarkiv, SVAR. Ett utförligt kontroll- och korrektionsarbete har genomförts efter de förändringar som önskats av Vattenmyndigheterna. Under året har även en fortlöpande konsolidering av SVAR:s datamodell genomförts och en ny GIS-server installerats. Två versioner av SVAR fastställdes under I mars fastställdes version 2012:1 och i juli fastställdes version 2012:2. Den senare versionen kommer att ligga till grund för arbetet inom svensk vattenförvaltning fram till Jämfört med tidigare versioner är tillrinningsområden på öar i kusten nu digitaliserade och kopplade till kustvattenförekomsterna. I samband med leveransen även en övergång från RT90 till Sweref Besök på Vattenwebb (startades i april 2010) Genomsnittsstorlek på karterade delavrinningsområden i SVAR (km2) 11,1 12,0 12,2 23,0 SMHI har även inlett ett arbete med att förbättra hypsografer för kustområden med hjälp av data från Sjöfartsverket. En hypsograf beskriver hur kustområdets area varierar med vattendjupet och är en viktig parameter för beräkningar av vattenutbyte och omsättningstid. Tyvärr ingår inte högupplösta djupdata från Sjöfartsverket i Geodatasamverkan vilket medfört att kostnaden är för hög för att för arbetet kan fortsätta under Dammregistret inom SVAR Ett nytt nationellt dammregister med ca dammar har färdigställts under Dammregistret består av ett punktskikt för dammarna samt ett antal tabeller och relationer och ingår i Svenskt Vattenarkiv (SVAR). Efter önskemål från kraftindustrin har kraft- /säkerhetsinformation lagrats i enskild tabell. Dammarna är kopplade till det hydrologiska nätverket varvid deras funktion i nätverket och uppgifter relaterade till vattenobjekten tillgängliggörs, exempelvis vattenförekomster med tillhörande avrinningsområden. I dammregistrets datamodell beskrivs dammar med begreppen magasin, dammanläggning och dammenhet. Ett magasin är en uppdämd vattenvolym, dvs en eller flera sammanhängande ytvattenobjekt som har samma vattennivå. Magasinet däms upp av en dammanläggning. Dammanläggningen kan vara konstruerad för att tjänstgöra inom en eller flera verksamheter, t ex kraftproduktion, industri, sjöfart, invallning, vattenförsörjning eller spegeldamm. Dammanläggningen består sedan av minst en dammenhet. Dammenheter är av olika
3 konstruktionstyp/funktion, t ex fyllningsdamm, betong eller murverk. De kan även vara reglerade på olika sätt, t ex fast tröskel/överfall, reglerbart utskov, intag eller vara oreglerade (spärrdamm). I det tidigare dammregistret fanns 5280 objekt. Första utgåvan av det uppdaterade dammregistret innehåller ca dammenheter. Figur. Dammenheter (gula punkter) i utloppet av sjön Näkten nära Hackås i Jämtland. Anlagda våtmarker En databas över anlagda våtmarker är under uppbyggnad vid SMHI. Data över anlagda våtmarker har redan tidigare funnits på Vattenwebben och har nu kompletterats med ytterligare information från Jordbruksverket över anlagda våtmarker Länsstyrelserna har nu till uppgift att granska och justera informationen samt komplettera med fler våtmarker. Syftet är att samla och förvalta en nationell databas för anlagda våtmarker i Sverige samt att erbjuda en databas för nedladdning av information om anlagda våtmarker. Våtmarker som ska lagras i databasen är våtmarker som anlagts för närsaltsreduktion och som tar emot vatten från näringsrik jordbruksmark. Det utesluter dock inte att även andra våtmarker rapporteras in. Rapportering från Jordbruksverket och respektive Länsstyrelsen till SMHI kommer att göras löpande, dock minst en gång per år. SMHI arbetar för närvarande med att hitta en lösning där Jordbruksverket och Länsstyrelserna själva kan mata in uppgifter i databasen. Påverkans- och belastningsdatabas (PBD) Under 2012 tillgängliggjordes tabeller med grundinformation om markanvändning, jordarter, och punktutsläpp för alla delavrinningsområden i SVAR. Dessa tabeller speglar den information om påverkan och belastning som används för beräkningarna med S-HYPE och utgår från exempelvis Översiktskartan, Corine, Jordartsdatabasen, Blockdatabasen, PLC5 och FUT. Informationen har sammanställts per delavrinningsområde.
4 Modeller S-HYPE Den hydrologiska beräkningsmodellen för Sverige, S-HYPE, har fortsatt att utvecklas under Ett stort antal nya produkter från modellen har tagits fram och finns nu tillgängliga för nedladdning i Vattenwebb: Stationskorrigerad vattenföring. Modellen uppdateras med mätvärden vid mätstationer vilket ger högre tillförlitlighet i beräkningarna nedströms mätstationerna. Uppdateringen ger avsevärt bättre flödesberäkningar i reglerade vattendrag där det annars är svårt att beskriva flödesvariationerna. Naturlig vattenföring. Alla regleringsrutiner som lagts in i modellen (103 st) ersätts med fri avbördning för att beräkna den oreglerade vattenföringen. Regleringspåverkan. Lokal regleringsvolym och regleringsamplitud visas tillsammans med den totala regleringsgraden. Regleringsgraden anges i procent och motsvarar den andel av årsvattenföringen som kan lagras i uppströms magasin. Flödesstatistik. Sex statistiska indikatorer som beskriver flödesregimen har beräknats från den stationskorrigerade vattenföring. Indikatorerna är HQ50, HQ10, HQ2, MHQ, MQ och MLQ, där de tre förstnämnda motsvarar olika varningsnivåer för höga flöden. Källfördelning av kväve och fosfor. En källfördelning beskriver vilka sektorer som släpper ut näringsämnen till vatten och bidrar till övergödningsproblem. Sektorerna är uppdelade på diffusa källor (skog, jordbruksmark etc.) och punktkällor (industrier, reningsverk etc). Fyra olika typer av källfördelningar beräknas från S-HYPE, vilka ger en kvantitativ fördelning av utsläppskällorna brutto (vid utsläppen) och netto (vid recipienten), lokalt och totalt. Vattenförhållanden i framtida klimat. Ett antal kartprodukter som beskriver den förväntade förändringen av Sveriges vattenförhållanden i framtida klimat. Kartorna visar utfallet av två olika klimatscenarier jämfört med nutida förhållanden. Se ytterligare information om detta arbete under åtgärd 25 nedan. Under senare delen av året har S-HYPE satts upp och kalibrerats för indelningen i SVAR 2012:2. Den nya versionen av S-HYPE beräknas bli tillgänglig i Vattenwebb i början av Under 2013 kommer dessutom beräkningar med S-HYPE ligga till grund för statusklassning av hydrologisk regim samt statusklassning av kustvattenförekomster. Kustzonsmodellen SMHI har under året fortsatt utveckla Kustzonsmodellen för att beskriva vattenkvaliteten utmed Sveriges kust och ett antal nya produkter har tagits fram och finns nu tillgängliga för nedladdning i Vattenwebb, se ytterligare information om dessa under Åtgärd 26 nedan. Under 2012 har Kustzonsmodellen dessutom anpassats till indelningen i SVAR 2012:2, uppdaterad beräkning av tillrinnande vatten och näringsämnen från S-HYPE och omkalibrerats. Den nya versionen av Kustzonmodellen beräknas bli tillgänglig i Vattenwebb i början av Under 2013 kommer dessutom en summerad budget för transporten av näringsämnen över sund mellan kustvattenförekomster beräknas och presenteras i Vattenwebb, vilket kommer att stödja påverkansanalys och planering av åtgärder.
5 Tillgängliggörande av data Vattenwebb Vattenwebb är en webbapplikation som erbjuder nedladdning av hydrologiska data, och har under året kompletterats med både nytt användargränssnitt och innehåll. Det nya användargränssnittet med startsida som samlar olika appar förbättrar möjligheterna att successivt lägga till nya produkter och tjänster i Vattenwebb. Nya appar kan utvecklas och läggas till helt fristående från övrigt innehåll. Två olika appar ger exempelvis tillgång till modellberäknade data. I den ena kan man ladda ner detaljerade data för ett område, inklusive tidsserier, medan den andra ger möjlighet att ladda ner generell information om alla områden i Sverige för t.ex. visualisering av resultat i GIS-verktyg. Förutom de produkter som beskrivits i tidigare stycken (Temporära mätstationer, Databaser, S-HYPE och Kustzonmodellen) har innehållet i Vattenwebb kompletterats med följande tjänster: Daglig påfyllning av vattenföringsdata för hela Sverige. Tidsserier med total vattenföring från S-HYPE fylls på dagligen med automatik. Tidigare förlängdes tidsserierna manuellt några gånger per år. Markanvändning, jordarter och punktkällor. De bakgrundsuppgifter som används i S-HYPE har tillgängliggjorts både vid nedladdning av data per område och i tabell för hela Sverige. Utvärdering av modellresultat för söt- respektive saltvatten. Interaktiva tjänster ger användaren möjlighet att utvärdera modellresultaten från S-HYPE och Kustzonmodellen mot mätdata. Modellens genomsnittliga avvikelse i procent visas för varje mätstation och detaljerade diagram med tidsserier av modell- respektive mätdata presenteras för godtycklig mätstation. SMHI strävar mot att successivt förbättra modellernas kvalitet och utvärderingen är ett steg i arbetet att informera användare om modellernas nuvarande tillförlitlighet, begränsningar och möjligheter. Samtliga produkter i Vattenwebb är tillgängliga i och är beskrivna i detalj i Vattenwebb referensguide, se Produkter från SVAR, inklusive Dammregistret, finns att ladda ner från Sammanfattning Under 2012 genomfördes en rad större arbetsinsatser vid SMHI som syftar till att stötta rapporteringen inom den andra arbetscykeln inom vattenförvaltningen som sker SMHI deltog med flera aktiviteter inom Vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt - både tillgängligheten hos data och kvaliteten i underlagen förbättrades. Detta bekräftas även av att antalet besökare i Vattenwebb visade en positiv utveckling under året. Det nya arbetssättet med ökad öppenhet ger utomstående större inblick i SMHIs arbete och samtidigt större möjligheter att påverka vad SMHI bör arbeta med. SMHI har därmed vuxit in i rollen som
6 vattenfabrik inom svensk vattenförvaltning, där beslutsunderlag tas fram på ett kostnadseffektivt sätt till nytta för alla aktörer inom miljöområdet. 2) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden skulle vara pågående till Hur blev resultatet? Dela upp på (utifrån årsredovisningen): Mätningar, Modellberäkningar (land respektive kust), SVAR, Dammregistret, PDB samt arbetet med att tillgängliggöra data. Mätningar: 20 stationer omplacerades under 2012, och arbetet med mätningar vid dessa samt tidigare utplacerade stationer beräknas pågå till En utvärdering av nyttan av dessa mätningar är planerad under Modeller: Både S-HYPE och Kustzonsmodellen har uppdaterats under året med ny vattenförekomstindelning, omkalibrering och resultatparametrar. Arbetet med att leverera underlag från modellerna till statusklassning och åtgärdsplanering beräknas pågå till SVAR: Två nya versioner levererades under 2012, varav den senare (2012:2) ska ligga till grund för rapporteringen 2015 och modelluppsättningar av S-HYPE och Kustzonsmodellen. Ingen ny version är planerad till 2013 men arbetet med gränsvatten kommer att fortgå. Dammregistret: En första uppdatering av Dammregistret genomfördes under 2012 och levererades till Vattenmyndigheterna i början av Informationen om de inrapporterade objekten, samt objekt som saknas helt, behöver kompletteras under Anlagda våtmarker: Databasen har genomgått en omstrukturering och uppdatering under 2012 och arbetet med uppdatering beräknas fortgå under En webbaserad redigeringssida för databasen planeras driftsättas under 2013, vilket ger handläggare vid länsstyrelserna möjlighet att kontinuerligt uppdatera databasen. PBD: En första version av tabeller med markanvändning, jordarter och punktutsläpp levererades under 2012, och dessa behöver uppdateras med ny vattenförekomstindelning och utsläppsinformation under Tillgängliggörande av data: Vattenwebb och webbtjänster utvecklades stort under 2012 som en del av Vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt. Under 2013 kommer detta arbete fortgå och kompletteras med ett interaktivt scenarioverktyg för att testa känsligheten hos olika åtgärder för att reducera näringsämnestransport. Scenarioverktyget kommer att så långt som möjligt integreras med Vattenmyndigheternas åtgärdsbibliotek och åtgärdsmodul inom VISS. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Dela upp på (utifrån årsredovisningen): Modellberäkningar (land respektive kust), SVAR, Dammregistret, PDB samt arbetet med att tillgängliggöra data. Mätningar: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 1608 tkr. Modellberäkningar (land respektive kust): Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 3387 tkr.
7 SVAR: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde både via SMHIs allmänna ramanslag med 1927 tkr och sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 2540 tkr. Dammregistret: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 1420 tkr. PBD (inkl. Anlagda våtmarker): Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 417 tkr. Tillgängliggörande av data: Finansiering av åtgärden under 2012 skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete med 2714 tkr. 4) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 24? Arbetet med ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov behöver fortgå under nästa förvaltningscykel. Dels behöver informationen anpassas till eventuella revideringar av vattenförekomstindelningen, och dels behöver kvaliteten hos informationen successivt förbättras. Under 2012 gjordes stora framsteg med att redovisa osäkerheten hos modellberäkningar både på land och i kust, och detta arbete behöver fortgå parallellt med framtagandet av själva informationen. Det långsiktiga målet med åtgärden bör vara att (a) så långt som möjligt karaktärisera både naturliga processer och mänsklig påverkan i vattenförekomster och (b) successivt minska osäkerheten hos resultaten genom att förbättra både bakgrundsdata och processbeskrivningar hos modellverktygen. Åtgärd 25 Åtgärd 25. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2012 och vad som planeras de närmsta åren. Under 2012 publicerades ett antal kartprodukter som beskriver den förväntade förändringen av Sveriges vattenförhållanden i framtida klimat. Kartorna visar hur en framtida klimatförändring skulle kunna påverka svensk vattentillgång för 13 olika variabler och variation av flöde i vattendrag på lokal skala. Beräkningar har gjorts med hjälp av SMHIs hydrologiska modell S-HYPE (version 2010) för ca delavrinningsområden som täcker Sveriges yta. Långtidsmedelvärden för dagens klimat (referensperiod) redovisas tillsammans med möjliga framtida förändringar för följande tidsperioder: Referensperiod: Halvseklet: Sekelskiftet: Medelvärdena bygger på dagliga beräkningar med nederbörd och temperatur från två olika klimatprojektioner. Dessa baseras på de två globala klimatmodellerna (GCM) Hadley 5 och Echam 3 som drivits med IPCCs utsläppsscenario A1b. GCM-resultaten har skalats ner dynamisk med RCA modellen vid Rossby center/ SMHI och därefter korrigerats och skalerats statistiskt med DBS metoden.
8 Det blir stora skillnader i bedömningen av en framtida klimatförändring beroende på vilken klimatmodell och vilka scenarier som används vid beräkningen. Därför rekommenderas att resultat från många olika klimatprojektioner används som beslutsunderlag och för effektmodellering. De två projektioner som redovisas här täcker inte på långt när det stora osäkerhetsintervallet, men sammanfaller relativt väl med % av intervallet i SMHIs ensemble av 16 klimatprojektioner som bl.a. används vid de detaljerade Länsanalyserna. Flera hydrologiska modeller är också att föredra för säkrare slutsatser. De 13 variabler som redovisas i Vattenwebb ( Klimatscenarier med S-HYPE ) är: 1. Lufttemperatur 2. Nederbörd 3. Medelvattenföring 4. Medel specifik avrinning 5. Relativ grundvattennivå 6. Snödagar med >1 cm 7. Snötäcke, medel av årsmax 8. Medellågvattenföring 9. Varaktighet av lågflöde <10% 10. Intensitet av lågflöde <10% 11. Medelhögvattenföring 12. Hög vattenföring med 10 års återkomsttid 13. Hög vattenföring med 50 års återkomsttid 2) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden skulle vara färdigställd till (Första version av klimatprediktioner på vattenförekomstskalan skulle vara färdigställda). Hur blev resultatet? I slutet av 2012 publicerades en första version av klimatprediktioner med S-HYPE i Vattenwebb. Det finns inga planer på att uppdatera dessa under 2013, trots att vattenförekomstindelningen reviderats och en ny version av S-HYPE färdigställts. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Arbetet med klimatprediktioner har finansierats av SMHIs forskningsavdelning med ekonomiskt bidrag via forskningsrådet FORMAS (Hydroimpacts2.0-projektet) och Naturvårdsverket (forskningsprogrammet CLEO). Dessa forskningsprojekt, med en budget på flera miljoner kronor, sträcker sig över flera år och har bidragit till metodutveckling för arbetet med åtgärden. Publiceringen av resultaten i Vattenwebb har finansierats via SMHIs nationella kunskapscentrum för klimatanspassning. 4) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 25? Arbetet med att reducera osäkerheterna i klimatprediktionerna behöver fortgå och resultaten bör uppdateras när nya klimatsimuleringar med uppdaterade utsläppsscenarier blir tillgängliga. Hittills har endast klimateffekter på vattentillgången studerats med det finns även behov av att undersöka effekter av ett förändrat klimat på vattenkvaliteten.
9 Åtgärd 26 Åtgärd 26. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. 1) Beskriv kortfattat vad som har skett under 2012 och vad som planeras de närmsta åren. Under 2012 beräknades tre nya variabler med Kustzonsmodellen och publicerades i Vattenwebb: Omsättningstid. Vattnets ålder i dygn då det lämnar vattenförekomsten under antagandet att allt inflöde till vattenförekomsten har åldern noll. Kollektiv omsättningstid. Vattnets ålder i dygn då det lämnar vattenförekomsten under antagandet att all tillrinning från land och allt inflöde från utsjön har åldern noll. Utsjöpåverkan. Andelen utsjövatten i vattenförekomsten, anges i procent. Både omsättningstider och utsjöpåverkan ger värdefull information om vattenutbytet med omgivningen, och detta kan användas för att bedöma hur kustvattenförekomsten reagerar på antingen förändrat påverkanstryck eller planerade åtgärder. Resultaten kommer att uppdateras i samband med att en ny version av Kustzonsmodellen publiceras i början av Övrigt arbete med karaktärisering av kustvattenförekomster med Kustzonsmodellen beskrivs i Åtgärd 24. 2) I förra årets rapportering uppskattade SMHI att åtgärden var färdigställd. Hur ser SMHI på det fortsatta arbetet utifrån formuleringen med relevans för vattenförvaltningens behov? Resultaten behöver uppdateras i samband med att vattenförekomstindelningen revideras och/eller bakgrundsinformation förbättras, t.ex. hypsografer av de olika kustvattenförekomsterna och beskrivning av bottentopografin vid sund mellan kustvattenförekomster. Under 2013 kommer dessutom transporten av näringsämnen mellan kustvattenförekomsterna summeras och presenteras i Vattenwebb. 3) Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Finansiering av åtgärden skedde via sakanslaget för vattenförvaltingsarbete, se kostnader som redovisas för modellberäkningar i Åtgärd 24. 4) År 2015 ska ett reviderat åtgärdsprogram fastställas av vattenmyndigheterna. Hur ser SMHI på upplägg och innehåll i nästa åtgärdsprogram utifrån genomförandet av åtgärd 26? SMHI anser att denna åtgärd fortsättningsvis kan ingå som del i Åtgärd 24 om man ändrar termen hydrologisk till hydrologisk/oceanografisk.
10 Ytterligare fråga till SMHI 1) Utifrån de åtgärder som SMHI arbetat med i åtgärdsprogrammet från 2009 hur ser SMHI på det fortsatta arbetet med vattenförvaltningens åtgärdsprogram i det kommande åtgärdsprogrammet? Finns det ytterligare åtgärder som SMHI vill arbeta med? Åtgärd 24 och 25 är så pass grundläggande att de även bör fortgå i nästa förvaltningsprogram. Åtgärd 26 skulle kunna inrymmas i Åtgärd 24 enligt förslaget ovan och behöver i så fall ingen egen omnämning. Ett förslag från SMHI är att ersätta nuvarande Åtgärd 26 med att beskriva effekter av tidsmässiga förändringar i påverkan och belastning på vattnets kvantitet och kvalitet. SMHIs modellverktyg använder idag i de flesta fall en tidsstatisk beskrivning av påverkan och belastning (t.ex. markanvändning, punktutsläpp och regleringsrutiner) medan dessa i verkligheten varierar i tiden, inte minst i samband med ett successivt genomförande av åtgärder. Modellverktygen behöver anpassas för att kunna nyttja tidsvarierande bakgrundsinformation, vilket även skulle ge resultat med större trovärdighet. Detta kan exempelvis innebära att modellen hanterar markanvändningsdata från olika tidpunkter i samma simulering, eller att modellen tillåter tidsmässiga förändringar i regleringsrutiner i takt med att vattendrag byggs ut för vattenkraftsproduktion eller avregleras. Genom att hantera tidsvariabla påverkans- och belastningsdata öppnas även en möjlighet att med modeller förutspå trögheten mellan själva genomförandet av åtgärder och den effekt åtgärden förväntas ge. Samhället behöver få bättre kunskap kring denna tröghet för att kunna ställa rimliga förväntningar på resultaten från åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen. Detta förslag på ny åtgärd skulle även ställa krav på de databaser som byggs/byggts upp med påverkans- och belastningsinformation eftersom de behöver kunna hantera variationer i tiden.
Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013
Niclas Hjerdt och Lena Eriksson Bram Dnr 2013/2327/10.7 2014-02-28 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2013 SMHI arbetar fortlöpande med mätningar, databaser och
Läs merÅterrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2014
Niclas Hjerdt och Lena Eriksson Bram Dnr 2014/2234/10.7 2015-02-26 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2014 SMHI arbetar fortlöpande med mätningar, databaser och
Läs merSynpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Läs meruppföljning kommer att hållas i mitten av september.
Utfärdad av: Dokumentnamn: Niclas Hjerdt SMHI-#124826-v1-Vattenförvaltningen_delårsredovisning_2011.doc Fastställt datum: Dnr: 2011-09-15 2011/1566/189 Delårsredovisning av SMHI:s arbete inom den svenska
Läs merÅterrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2015
Niclas Hjerdt och Lena Eriksson Bram Dnr 2015/2404/10.7 2016-02-18 Återrapportering av SMHI:s åtgärder inom arbete med svensk vattenförvaltning 2015 SMHI arbetar fortlöpande med mätningar, databaser och
Läs merTILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merNytt nationellt dammregister vid SMHI
Nytt nationellt dammregister vid SMHI Figur 1. Översiktlig datamodell för nytt dammregister i SVAR. Beskrivning av interna relationer: En dammanläggning (DAMMANL_T) består av en primärdammenhet och eventuellt
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merTyp Information Upplösning Källa. Hypsografer och sundinformation
Indata till modellerna Beräkningar för delavrinningsområden har utförts med den hydrologiska modellen Å-HYPE och beräkningar för kustnära vattenförekomster har utförts med Kustzonsmodellen. Kustzonsmodellen
Läs merAvbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Läs merPM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND
PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit
Läs merFrågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017
Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017 Instruktion Vattenmyndigheterna önskar ett samlat svar från kommunen via kommunstyrelsen. Rapporteringen
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merKustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data
Kustvatten -Erfarenheter och behov av verktyg och data Workshop med SMHI 14 april 2016 Malin Kronholm, VM Bottenviken Marina data och verktyg Kustzonsmodellen Vattenwebb Datavärdskap Bedömningsgrunder
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merNy metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning
Exploatering av stränder Ny metod för uppföljning av strandexploatering Enhetlig metod för hela landet krävs för att kunna analysera det egna området i relation till andra, och för relevant kvalitetssäkring.
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merJustering av vattenförekomster 2011-2015
Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs mer1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10
Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone
Läs merProjekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merEffekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Läs merAtmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE
SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Läs merNäringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merVM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merJordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen
Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Else-Marie Mejersjö Åtgärd enligt VM:s åtgärdsprogram Jordbruksverket och länsstyrelserna, behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merKommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Läs merKlimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel
Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merPM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken
1(5) PM Hydrologi Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 2011-02-24 Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig:
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Framtagande av lokalt åtgärdsprogram Edsviken FRED ERLANDSSON Ramdirektivet för vatten - utgångspunkt för svensk vattenförvaltning Vi ska ha tillräckligt mycket
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merSMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Läs merSTOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk
MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka
Läs merHållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merVattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?
Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka
Läs merMetaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan
Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt
Läs merRegeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman
Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet Irene Bohman Maj 2015 PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell prövning enligt VFF 6 kap 4 punkt 1 och/eller
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merModellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde
Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merVad tror vi om häftiga regn i framtiden?
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV
Läs merProjektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merFakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern
Fakta om Göta älv - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern 2015 Uppdatering av skriften som gavs ut senast 2005 Ny information, speciellt med tanke på vattenförvaltningen
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs merSpridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merHur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merBilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
Läs merFosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken
Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs mer