Gamla Älvsborg Etapp 1 & Etapp 3

Transkript

1 ARKEOLOGISK RAPPORT 200 7:18 Gamla Älvsborg Etapp 1 & Etapp 3 Göteborg 185 Fästning Historisk tid Förundersökning Göteborgs kommun Mats Sandin & Tom Wennberg

2

3 Gamla Älvsborg Etapp 1 & Etapp 3 Mats Sandin & Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2007:18 ISSN

4 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2007 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Mona Lorentzson OMSLAGETS GRAFISKA FORM OCH LAYOUT Mimmi Andersson REDIGERING Tom Wennberg FOTO Göteborgs Stadsmuseum Bilden på försättsbladet visar delområde 1 mot N Inlagan visar dansk segermedalj över belägringen av Älvsborgs slott 1612 TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor TRYCK Elanders Digitaltryckeri, Göteborg. 2007

5 INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...1 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...2 UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING...3 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR...5 MÅLSÄTTNING...5 UNDERSÖKNINGSMETOD...5 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR...5 GRÄVNINGSIAKTTAGELSER...5 Delområde Delområde FYNDBESKRIVNING...9 TOLKNING OCH DATERING...10 LITTERATUR...11 BILAGOR 1. Schakttabell 2. Schaktprofiler

6 Figur 1. Blå Kartan,, 1: , 61 Göteborg med undersökningsområdet markerat.

7 Gamla Älvsborg - Etapp 1 & Etapp 3 FORNLÄMNING GÖTEBORG 185 Arkeologisk förundersökning, Gamla Älvsborg På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs Stadsmuseum med anledning av planerad husbyggnation utfört en förundersökning på fastigheterna Majorna 140:11, 140:12, S:4 & 720:22 (fig 1 & 2). Den aktuella fastigheterna är belägna invid fornlämning Gö 185 vilken utgörs av fästningen Gamla Älvsborg med oklar utbredning (fig 3). Syftet med undersökningen var att klarlägga fornlämningens art och utbredning. Förundersökningen utfördes i form av maskingrävda provschakt. I området påträffades bland annat strukturer som tolkas som vallgrav och fältvall. Det påträffades även en pålrad, en stenkonstruktion samt en rustbädd. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr: 1007/ Uppdragsgivare: Klippan Kulturfastigheter AB Läge: Göteborgs kn, Majorna S:4, Majorna 140:11, Majorna 140:12, Majorna 720:22 Ekonomisk karta: 7B0d Koordinater i rikets nät: X=6402,7 Y=1267,7 Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs Stadsmuseum Tidpunkt för undersökning: Fältarkeologi: Undersökt yta: 96 m 2, 288 m 3 Antal arkeologtimmar i fält: 96 tim Antal maskintimmar: 48 tim Platsledare: Mona Lorentzson Övriga deltagare i fält: Mats Sandin, Patrik Hallberg GSMA nr:

8 Göteborgs Stadsmuseum Figur 2. Översikt och fornlämningsbild över närområdet, skala 1: TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Gamla Älvsborg existerade som slott och fästning från 1360-talet fram till 1661 då slottet revs. De äldsta anläggningarna som var byggda av trä och försedda med jordvallar brändes och skövlades vid flertalet tillfällen. Under Gustav Vasas regim påbörjades byggandet av ett stenslott. I skydd av denna fästning anlades år 1547 Älvsborgsstaden. Staden och slottet brändes 1563 av danskarna. För att återfå slottet måste en lösensumma om daler betalas vilket var Älvsborgs första lösen. År 1571, när slottet kommit i svensk ägo, igångsattes en restaurering intogs slottet åter av danskarna vilket resulterade i Älvsborgs andra lösen. Denna lösen om daler var slutbetald 1619 och slottet blev åter svenskt. Omfattande byggnadsarbeten vidtogs. Dock fann man snart att slottet som försvarsanläggning hade spelat ut sin roll. Beslut om rasering togs 1660 och genomfördes Material från slottet återanvändes till bygget av Nya Älvsborg. Som ovan nämnts har det funnits en mindre stadsbebyggelse i anslutning till Älvsborgs slott, Älvsborgsstaden. Staden existerade mellan Platsen för denna stad har dock inte påträffats, men indikationer i historiskt källmaterial, pekar på att denna bebyggelse har legat söder om slottet vid Sannahöjden (södra landfästet för Älvsborgsbron). 2

9 Gamla Älvsborg - Etapp 1 & Etapp 3 Figur 3. Undersökningsområdet, skala 1:3000. UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Ytan som omfattas av undersökningen utgörs av ca m 2 (fig 3). Området är beläget syd och sydost om berget där ruinerna efter Gamla Älvsborgs slott ligger. Undersökningsområdet utgörs i huvudsak av en parkeringsplats. Längst i sydost, mot motorvägen, finns ett mindre grönstråk med buskar, gräs och cykelväg. I det närmaste har alla delar av undersökningsområdet påverkats av sentida verksamhet som jordbruk, byggnation, schaktningar med mera. Området är beläget ca 3 7 meter över havet. Utredningsområdet delades in i två delområden. Område 1 kom senare att benämnas Etapp 1 och område 2 Etapp 3. Område 1. Ytan omfattar ca m 2. Området är beläget sydost om berget där nu ruinerna efter Gamla Älvsborgs slott ligger. Undersökningsområdet utgörs i huvudsak av en parkeringsplats med två byggnader (fig 4). Längst i sydost, mot motorvägen, finns ett mindre grönstråk med buskar, gräs och cykelväg. Område 2. Ytan omfattar ca m 2. Området är beläget vid Porterkaret öster om borgklippan. Undersökningsområdet utgörs i huvudsak av gräsmatta (fig 5). I sydvästra delen finns en markant förhöjning. Strax intill finns en parkeringsplats. Inom området finns enstaka äldre träd. 3

10 Göteborgs Stadsmuseum Figur 4. Översiktsbild över Område 1 med schakt 5 och schakt 7, mot NV. Foto: Mats Sandin. Figur 5. Översiktbild över område 2, mot NV. Foto: Tom Wennberg 4

11 Gamla Älvsborg - Etapp 1 & Etapp 3 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Större undersökningar av fornlämningen har tidigare skett under två omgångar. Under tidigt 1900-tal undersökte Wilhelm Berg den västra sidan av borgklippan vid uppförandet av bl a toppsockerstationen. Då dokumenterades framförallt murdetaljer. Under 1930-talet undersökte Harald Wideen stora delar av borgklippan och slottsruinen. Under tidigt 1950-tal undersökte Wideen även delar av de östra befästningsdetaljerna. Bland annat påträffades ett stockverk, en kasematt och en befästningsmur med bevarat bröstvärn i anslutning till borgklippan. MÅLSÄTTNING Förundersökningen syftade till att klarlägga fornlämningens art och utbredning i det aktuella området samt att därefter bedöma huruvida ytterligare undersökning skulle vara nödvändig. Syftet var således att utreda den vetenskapliga potentialen av bevarade fästningsstrukturer och kulturlager härrörande till Gamla Älvsborgs slott. UNDERSÖKNINGSMETOD Undersökningen föregicks av en mindre arkivgenomgång. Det konstaterades att området har varit nyttjat som industrimark under lång tid. Enligt det äldre kartmaterialet berörde området de yttre befästningsverken samt delar av vallgraven. Förundersökningen genomfördes med hjälp av maskingrävda sökschakt på valda ställen i exploateringsområdet. Undersökningen dokumenterades genom schaktbeskrivningar, profilritningar samt foto. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser utfördes på platsen. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Totalt grävdes 20 sökschakt om ca 3-6 m längd där djupet varierade mellan ca 3,5 4,5 m (fig 6, bilaga 1 & 2). Av dessa 20 schakt ligger 14 schakt inom delområde 1 och 6 schakt inom delområde 2. Delområde 1 Inom området grävdes sökschakten 1 9 och sökschakten (fig 6, bilaga 1 & 2). Området har varit nyttjat som industrimark under lång tid. De övre jordlagren ner till ca 1-1,5 m är därmed i huvudsak störda av verksamheter från 5

12 Göteborgs Stadsmuseum Figur 6. Planritning över grävda schakt, skala 1:

13 Gamla Älvsborg - Etapp 1 & Etapp 3 den indusriella epoken i området (framförallt från ca 1800 till första halvan av 1900-talet). Dessa jordlager iakttogs i alla schakt i delområdet. Schakt 3 öppnades enbart i ytan. Direkt under asfalt och krossbädd framkom betongfundament varmed grävningen avslutades. I schakt 1 och 2 iakttogs på 1,9 2,5 m djup raseringsmaterial innehållande tegelskrot och murbruk, med all sannolikhet från slottet. På 3 meters djup i schakt 1 påträffades ett mer kompakt lager med rasmassor innehållande murbruk och tegel. I schakt 4 minskar förekomsten av tegel och murbruk i lagren på djupet 1,8 3,4 m. I schakt 6 påträffades ett 20 cm tjockt kulturlager på 1,2 m djup vilket sluttar åt norr (0,20 m på 3 m). Detta avgränsas åt söder av en stenkoncentration vilken kan indikera en befästningskonstruktion. Stenkoncentrationen ligger på ett Figur 7. Schakt 20 mot söder. Foto: Mats Sandin. 7

14 Göteborgs Stadsmuseum tjockt sandlager. Schakt 7, 8, 9 och 20 har lager som sluttar i nordlig riktning (fig 7). Detta indikerar någon form av erosion eller igenfyllning av en vallgrav. I schakt 8 iakttogs på ca 3 3,8 m djup inblandning av stortegel av talstyp. I schakt 9 dokumenterades murbruk, tegelfragment och sotlinser. Lerhalten i sandlagren varierar. I schakt 8 och 9 sågs markanta nivåskillnader i lagren. Dessa kan tolkas som tillhörande fältvallen. I schakt 16 påträffades yngre fyllnadslager ner till 2,5 m djup. Lagren därunder kan eventuellt ha något att göra med slottets rasering. I schakt 5 iakttogs en nedgrävning som motsvarar läget för en på samtida kartor existerande vallgrav. I samma schakt iakttogs en plan yta åt öster som kan tolkas som inre befästningsvall. I schakt 17 sågs i profilen en nivåhöjning i 5 lager. Denna nivåhöjning kan förmodligen vara delar av samma befästningsvall. I schakt 18 iakttogs ett antal leriga lager som eventuellt motsvarar en del av ovan nämnda befästningsvallen. I schakt 19 iakttogs ett metertjockt kulturlager med bl.a talskeramik. Förundersökningen av detta delområde resulterade i att spår av den vallgrav som omgärdat slottet påträffades. Spåren är i huvudsak från vallgravspartiet och eventuellt även från fältvallen och en eventuell inre befästningsvall. Delområde 2 Inom området grävdes sökschakten (fig 6, bilaga 1 & 2). Området har varit nyttjat som industrimark under lång tid. Dessförinnan ingick marken i Kungsladugårds ägor och var under och 1800-talen del av Kungsladugårds trädgårdsmiljö med park. I schakt 12, 13 och 14 iakttogs sentida fyllnadslager i den övre delen av profilen. På ca 1,5 m djup påträffades ett äldre matjordslager med underliggande äldre troligen vattenavsatta lager. I schakt 10 och 11 dokumenterades från ca 1,6 3,9 m djup olika påförda lerlager över ett tunt vattenavsatt lager. Dessa lager låg ovanpå orörd lera. I dessa lerlager iakttogs större och mindre delar av stortegel, huggspån, mindre klumpar av kalkbruk. Träfragment förekom som exempelvis pinnar och huggspån. I västra kanten av schakt 10 dokumenterades en stenkonstruktion i profilväggen. Denna var byggd på en liggande rustbädd. Rustbäddens underdel låg på ca 2, 6 m djup. Den synliga delen av stenkonstruktionen följde sökschaktets längdriktning. I schakt 15 iakttogs välbevarat trämaterial i form av eventuell pålrad (fig 8). De övre jordlagren ner till ca 1-1,5 m är därmed i huvudsak störda av verksamheter från den industriella epoken i området (framförallt från ca 1800 till första häften av 1900-talet). Dessa jordlager iakttogs i alla schakt i delområdet. Förundersökning resulterade i att spår av den vallgrav som omgärdat slottet påträffades. Spåren är i huvudsak från vallgraven och eventuellt också inre befästningsverk. 8

15 Gamla Älvsborg - Etapp 1 & Etapp 3 Figur 8. Schakt 15 mot söder med pålrad till höger i bild. Foto: Mats Sandin. FYNDBESKRIVNING Fynden från förundersökningen bestod av keramikskärvor från yngre material som rödgods och lergods samt slagg och järnföremål. Det äldre fyndmaterialet bestod av rödgodsskärvor, rörskaft till trefotsgryta, järnspikar, tegelstenar, delar av takskiffer, ben bl a efter nötkreatur och bevarat trämaterial. Fynden finns beskrivna i lagerbeskrivningarna till sökschakten (bilaga 2). Inget fyndmaterial insamlades för magasinering. Figur 9. Planritning över Älvsborg från

16 Göteborgs Stadsmuseum TOLKNING OCH DATERING Inom området kunde det påvisas lager och konstruktioner hörande till Gamla Älvsborgs slotts yttre befästningar. Vallgraven konstaterades i ett flertal av provschakten. I några av schakten iakttogs företeelser vilka kan motsvara bevarade lämningar av fältvall och en inre befästningsvall. Det historiska materialet samt äldre kartor visar att en vallgrav omslutit borgklippan senast under 1500-tal (fig 9). Borgen rivs under mitten av 1660-talet. Detta medför att det inom området framförallt finns lämningar från tal men även senmedeltida lämningar kan förväntas. ANTIKVARISK BEDÖMNING Den antikvariska bedömningen av området är att den kulturhistoriska miljön i största möjliga mån skall bevaras vid eventuell exploatering. Vid bebyggelseexploateringen bör hänsyn tas till denna viktiga fornlämning. Gamla Älvsborgs slott har enbart blivit undersökt i det centrala borgområdet. Det har inte företagits några undersökningar av de yttre försvarsanläggningarna. Därför bör en slutundersökning genomföras av de konstruktioner som konstaterades vid förundersökningen innan en exploatering kan genomföras på platsen. Lagskyddet kvarstår för de delar av fornlämningen som inte berörts av exploateringen. 10

17 Gamla Älvsborg - Etapp 1 & Etapp 3 LITTERATUR Andersson, Stina, Hall, Berit & Öborn, Gösta (red.) Borgar från forntid och medeltid i Västsverige. Arkeologi i Västsverige 5. Göteborgs arkeologiska museum Kungälv Berg, Wilhelm Gamla Elfsborg. s Göteborg. Bodman, Gösta & Reuterskiöld, Sigvard Sockerbruket i Göteborg Göteborgs sockerbruk. Göteborg Larsson, Lars-Olof Paul Dolnsteins dagbok. Göteborg förr och nu. Göteborgs hembyggdsför-bunds skriftserie XVIII. s Lovén, Christian Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Motala Johansson, Birgitta & Pettersson, Ing-Marie Från borg till bunker. Befästa anläggningar från förhistorisk och historisk tid. Fornlämningar i Sverige 2. Riksantikvarieämbetet. Borås Scander, Ralph Vad krönikor kan ställa till. Nya Lödöses flyttning till Älvsborgs slott på 1540-talet. Göteborg förr och nu. Göteborgs hembyggdsförbunds skriftserie IV. S Wideen, Harald Älvsborgs slott. Grävningsfynd och byggnadsdata. Göteborgs Historiska Museum. Berättelser för S Göteborg. 11

18

19 Bilaga 1: Schakttabell För profilritningar, se bilaga 2. Schakt Lager Jordart Bestämning Lagerdjup (m) Beskrivning 1 1 Asfalt Två lager. Asfalt med underliggande gruslager. 1 2 Fyllnadslager 0,2-1,8. Byggnadstegel, yngre. 1 3 Lerig sand 1,8-2,5. Kolpartiklar, murbruk och tegel. 1 4 Lerig sand 2,5-3. Murbrukspartiklar. 1 5 Mycket lerig sand 3-3,2. Relativt mycket murbruk. Tegelskrot. Grävning slutar på 3,2 m. 2 1 Asfalt Två lager. Asfalt med underliggande gruslager. 2 2 Fyllndslager 0,2-1,95. Diverse byggmaterial och tegel, yngre. 2 3 Lera grå 1,95-3,4. Murbruk och en del tegel. Lagret fortsätter 4 1 Asfalt Två lager. Asfalt med underliggande gruslager. 4 2 Fyllnadslager 0,2-1, Lera grå 1,3-1,8. Murbruk och en del tegel. 4 4 Lera grå 1,8-2,15. Murbruk. Skiktad övergång till lager Lera brungrå 2,15-2,95. Ställvis murbruk. 4 6 Lera brungrå 2,95-3,4. Samma lager som 5 men något mörkare. Lagret fortsätter neråt. 5 1 Asfalt Asfalt med underliggande gruslager. 5 2 Fyllnadslager 0,2-0, Matjord 0,65-1,75. Mer humusinblandning i lagret åt väster. 5 4 Lera gråbrun 1,75-2,8. Lerblandade lager med humusinblandning. Sotpartiklar. Tegelskrot och murbruk förekommer.här påträffades ben och tänder från nötkratur. Fragment av takskiffer samt en järnspik och mindre järnfragment. 5 5 Bottenavsättning gråsvart 1,8-2,4. Ligger i västra kanten av nedgrävningen. Tegelstenar och murbruk i toppen som skiljer lagret mot lager 3 och lager 4. Teglet är 10 cm breda och 4 cm tjocka. 5 6 Bottenavsättning gråsvart Ligger i botten på nedgrävning. Tunt, ca 1 cm. 5 7 Lera brungrå 2,4 -. Oren lera. Fältvall? 6 1 Asfalt Asfalt med underliggande gruslager. 6 2 Fyllnadslager 1,4-0, Grus 0,8-1,2. Recent? 6 4 Sten 0,6-1,25. Stenmur. Centralt i schaktet. 6 5 Kulturlager brun 1-1,4. Kulturlager med tals keramik. Fynd av ben, yngre rödgods, järnspik, tegel och sot, takskiffer. Tendens av sluttande lager åt norr. 6 6 Sand brun Tendens av sluttande lager åt norr. 6 7 Lera Tendens av sluttande lager åt norr Asfalt med underliggande gruslager. 7 2 Sand 0,4-1,9. Tendens av sluttande lager åt norr. 7 3 Sand brungrå Parti insprängd i lager 2, fläckig. Tendens av sluttande lager åt norr. 7 4 Sand gulbrun 1,4-2,4. Rostfärgat lager. Skiktat sand och lera. Tendens av sluttande lager åt norr. 7 5 Sand 2-2,6. Lerigt. Tendens av sluttande lager åt N. Lagret forsätter neråt Asfalt med underliggande gruslager. 8 2 Sand 0,4-1, Matjord 1,1-1, Sand gråbrun 1,3-2,05. Mörkbrun åt SO. 8 5 Sandig lera 1,7-2,8. Sluttande lager åt NV. Övre del av övertäckt/igensedimenterad vallgrav? 8 6 Sandig lera 1,8-3,85. Sotpartiklar, tegelinblandning (1600-tal) och murbruk. Sluttande lager åt NV. Fynd av ben. Övre del av övertäckt/igensedimenterad vallgrav? 8 7 Sandig lera 1,7-2,1. Mörkare än lager 6. Ej tydlig övergång mellan lager 6 och lager 5. Sluttande lager åt NV. Övre del av övertäckt/igensedimenterad vallgrav? Ev inre kant på fältvall. 8 8 Lera 2,4-3,6. Innehåller mer sand än lager 6. Sluttande lager åt NV. Övre del av övertäckt/igensedimenterad vallgrav? 1

20 Schakt Lager nr Jordart Bestämning Lagerdjup (m) Beskrivning 9 1 Asfalt 0-0,5. På en betonggrund 9 2 Fyllnadslager 0,5-0, Finkornig sand brun Sand och humus varvat. Tegelpartiklar och sotpartiklar. Sluttande lager åt NV. 9 4 Sand brungrå Ca 1-2 cm tjockt. Ligger mellan lager 3 och lager 5. Tunt lager med stark sotinblandning. Sluttande lager åt NV. 9 5 Finkornig varvig brun 0,5-1,95. Inslag av gråaktiga leriga tunna lager. Sluttande lager åt NV. sand 9 6 Ca 1-2 cm tjockt. Ligger mellan lager 5, 7 och lager 8. Tunt lager med stark sotinblandning. Sluttande lager åt NV. 9 7 Finkornig lerig ljusgrå 1,1-2,8. Något flammig. Tecken på erosion i profil. sand 9 8 Sandig lera brungrå 1,95-2,45. Sotinblandning. Tecken på erosion i profil. Sluttande lager åt NV. 9 9 Lera 2,7-2,9. Lagret forsätter neråt. Fet Grus 0-0,45. Parkeringsanläggning 10 2 Lera gråbrun 0,4-0,8. Något humusinslag med murbruk och sand. Tegelkross förekommer. Fynd av yngre material som rödgods, stengods samt glas 10 3 Humös lera brungrå 0,8-2,1. Murbruk, multnat trä och enstaka tegelfragment mörkgrå Ca 5 cm tjockt. Innehåller mycket finfördelade växtpartiklar. Ligger som ett tunt skikt mellan lager 3 och lager 5.Buteljglas, handblåst. Lagret sluttar åt S Sand brun 1,2-2,45. Avfallslager. Mycket tegelfragment och multnat trä. Lagret sluttar åt S. Relativt torrt Humusblandad grå 1,6-2,9. Murbruk, större tegelfragment och hela tegel. Multnat trä. lera 10 7 Lera ljusgrå 2,9-3,0. Vertikalt lager, tunt Lera brun 3,0-3,9. Multnat trä, trämängden ökar mot botten. Större träspån (ej multnade) och enstaka murbruksparticklar Lera grå 3,9-4,0. Bottenlera Grus 0-0,4. Parkeringsanläggning 11 2 Fyllnadslager 0,4-0, Fyllnadslager 0,7-0,9. Lager med murbruk och tegelfragment Lera grå 0,9-1,7. Har humusinblandning. Mindre murbruksfragment. Fynd av yngre material som glas, slagg och järnbeslag 11 5 Lera brungrå 1,76-3,95. Humusinblandning. Små sandpartier förekommer ställvis. Fragment av murbruksklumpar, kolpartiklar och något tegelkross. Pålspets påträffades i toppen av lagret. Träfragment förekommer som ex pinnar. Mindre humös i botten av lagret, blötare Bottenavsättning 3,95-4,05. Bottenavsättningskikt Lera grå 4,05 -. Orörd. Fortsätter neråt Matjord 0-0, Matjord brun 0,8-1,0. Innehåller mycket tegel Matjord brun 1,0-1,2. Mindre humöst inslag Koksliknande 1,2-1,3. Koks, finfördelat lager Matjord brun 1,3-1,9. Innehåller mycket kalkbruk.fynd av yngre material som glas, slagg och mindre järnfragment Avfallslager brun 1,95-2,6. Avfallslager, tomt Lera 2,6-3,7. Blålera. Fortsätter neråt Matjord 0-0, Kokslager 0,6-0,7. Finfördelat Matjord brun 0.7-1,4. Mycket tegel och murbruk.fynd av yngre lergods och glas brun 1,4-1,6. Knappt fyndförande. Ngt humös ,6-2,0. Innehåller humus och mycket kalkbruk Avfallslager brun 2,0-2,5. Avfallslager, tomt Silt gulgrå 2,5-2,8. Rostig Lera 2,8-3,0. Blålera. Lagret fortsätter neråt. 2

21 Schakt Lager nr Jordart Bestämning Lagerdjup (m) Beskrivning 14 1 Matjord 0-0, Fyllnadslager 0,3-1, Trärestlager 1,0-1,05. Lager av förmultnade trärester Fyllnadslager 1,05-1,25. Lager med aska, kol och murbruk Trärestlager 1,25-1,3. Lager av förmultnade trärester Matjord brun 1,3-1,7. Enstaka tegelkross, i toppen av lagret mer förekommande. Fynd av slagg 14 7 Sand gulbrun 1,7-2,1. Innehåller även varvig silt och humus Varvig sand med gulgrå 2,1-2,45. Fynd av rörskaft till trefotsgryta silt 14 9 Sand gul 2,45-2, Lera 2,5-3,8. Blålera. Lagret fortsätter neråt Grässvål 0-0, Fyllnadsmassor 0,15-0, Fyllnadslager 0,5-0,8. Murbruk och tegelskrot skiffer Tunt lager av finfördelad skiffer. Ligger i nästan hela profillängden från öst. Avgränsar lager 3 från underliggande lager murbruk Ligger i anslutning av lager 4. Avgränsar lager 3 från underliggande lager Lera gråbrun 0,8-1,2. Fyllnadslager, torrare än underliggande Lera 0,65-0,9. Lerblandat fyllnadslager med humus Lera brungrå 0,8-1,75. Omrörd lera med keramikbitar och tegelpartiklar. Stöter emot sten i profil från öster Lera gulgrå 1,05-2,0. Omrörd lera. Stöter emot stor sten i profilen från öster Lera gråbrun 0,95-1,5. Tegelflis och murbruk Sand 1,2-2,0. Skiktat fint sandlager med tunna stråk av förmodat multnat trä Lera gråsvart 1,3-1,6. Kollager med lite träflis. Lagret ligger på pålrad och lagren 13 och Varvig lera grå 1,5-2,1. Lagret fortsätter neråt. Lagret stöter emot pålrad från öster Lera grå 1,5 -. Lagret fortsätter neråt.omrörd lera med kolparticklar och tegelpartiklar Lera grå 1,7-2,1. Omrörd?. Fortsätter neråt Asfalt 0-0, Krossbädd 0,1-0, Fyllnadslager 0,6-0, Kollager Tunt lager Fyllnadslager 0,9-1, Fyllnadslager 1,3-1, Sand 1,5-1,75. Fyllnadslager. Kol, tegelkross och murbruk Kollager Tunt lager med kol Fyllnadslager rödbrun 1,75-2,0. Tegelkross och murbruk Trärester 2,0-2,05. Tunt lager med trärester Sand 2,05-2,2. Aska inblandat i sanden Keramiklager Tunt lager med krossad keramik, stor - små skärvor. Gul-vitt lergods från 1800-tal samt yngre rödgods Siltig lera grå 2,3-2,4. Innehöll trärester Fyllnadslager 2,4-2,8. Lager med trärester och tegelkross Ca 4 cm tjockt. Tunt lager med tunna träspån/flis. Fynd av papper? uppspänt på tunna stickor? Tegelkross ligger i ytan av lagret och avskilde det mot ovanliggande lager Sand brun 2,85-3,2. Lagret ev tunnare. Mycket vatten ansamlades. Hypotetiskt kan detta vara errosoinslager från material som runnit ner i yttre vallgrav Lera grå 3,2-3,4. Fortsätter neråt.hypotetiskt kan detta vara markhorisont från anläggande av yttre vallgrav Asfalt 0-0, Sand 0,1-0, Lera grå 0,2-0, Sand brun 0,3-0,45. Något vitaktig sand. 3

22 Schakt Lager nr Jordart Bestämning Lagerdjup (m) Beskrivning 17 5 Lera gråbrun 0,45-0,6. Humusinblandning. Tegelfragment Sand brun 0,45-0,7. Tendens till sluttande lager åt väster Lera gråbrun 0,45-1,0. Humus och sotinblandning. Tendens till sluttande lager åt väster Murbrukslager Något lerblandat lager Lera brungrå 0,6-1,8. Någon sotinblandning. Torrare än underliggande lager Lera gråbrun 0,9-3,0. Fet lera, ngt sandig. Tegelfragment förekommer Lera grå 1,95-2,85. Ligger på hälleberg Lera gråbrun 3,0-3,2. Fet. Ligger på hälleberg Hälleberg 3, Asfalt 0-0, Grus 0,1-0, Sand gulvit 0,3-0, Lera gråsvart 0,4-0,5. Sotblandat lager Sand brun 0,5-0, Lera svartbrun 0,55-0,7. Tegelfragment, sot och kol Lera gråbrun 0,7-1,8. Sandinblandning. Tegel, enstaka murbruk och kol Lerig sand, brun 1,8-2,5. Kolfragment iakttogs i gränsen mellan lager 8 och lager 9. ganska fet 18 9 Lera gråbrun 2,5-2,9. Sandig. Lagret fortsätter neråt. Ej orörd. Kolfragment iaktogs i gränsen mellan lager 8 och lager Asfalt 0-0, Makadam 0,1-0, Fyllnadsmassor 0,3-1, Lera gråbrun 1,2-2,3. Sandig. Inslag av humus, kol, murbruk, tegelkross, ben, enstaka järnföremål. Smetig. Sten i övre delen. Sintrat material/slagg påträffades Lerig sand brungrå 2,2-2,7. Som lager 4, dock mindre kol Lerig sand brun 2,5-3,7. Hela tegel, tegelkross, enstaka kol, takskiffer och enstaka ben. Lagret fortsätter neråt Asfalt 0-0, Makadam 0,1-0, Krossbädd 0,2-0, Matjord 0,4-1,2. Tendens av sluttande lager åt norr Varvig sand 0,7-2,3. Kol, tegelflis, ben. Tendens av sluttande lager åt norr Lerig sand grå 1-2,35. Enstaka kol och sot. Lagret sluttar åt norr. Centralt i profilen iaktogs eventuellt spår av errosion. Lagret verkade dela sig i tre delar. I söder rasade profilen varför det ej gick att se förhållanden Sand gråbrun 1,0-2,65. Inslag av kol Lerig sand grå 1,4-2, Sand brungrå 2,55-2,95. Enstaka tegelkross Något lerig sand grå 1,5-3,4. Tegelkross Sandig lera grå 1,9-3,6. I profil iakttogs område med järnutfällning, föremål? Sand gråröd 2,0-2,8? Grovkornig sand gråröd Ca 2,4-4,3. Enstaka växtfragment iakttogs. Steril eller påverkad ev verksamhet? Lagret fortsätter neråt. 4

23 Bilaga 2. Schaktprofiler För lagerbeskrivningar se bilaga 1. Profilerna är renritade av Mona Lorentzson. mot N mot V

24 mot S mot N

25 mot N mot N mot SV

26 Schakt 15 mot SO mot S mot N

27 mot O