Interaktiv undervisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Interaktiv undervisning"

Transkript

1 Interaktiv undervisning Effektivare inlärningsmiljö genom små förändringar Magnus Gustafsson Institutionen för kemi 16 december, 2008 Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 1 / 17

2 Magnus bakgrund (undervisning i grönt) : Grundutbildning i fysik, Lunds universitet : Forskarstudier i atom och molekylfysik, University of Texas : Teaching assistant, astronomi 2002: Ingenjörsfysik, Austin Community College : Postdok i fysikalisk kemi, University of Colorado 2006: Optik 2007: Ingenjörsfysik (ca 300 studenter) : Forskarassistent i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet : KEM040, spektroskopi 2008: Doktorandkurs, optik Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 2 / 17

3 Magnus bakgrund (undervisning i grönt) : Grundutbildning i fysik, Lunds universitet : Forskarstudier i atom och molekylfysik, University of Texas : Teaching assistant, astronomi 2002: Ingenjörsfysik, Austin Community College : Postdok i fysikalisk kemi, University of Colorado 2006: Optik 2007: Ingenjörsfysik (ca 300 studenter) : Forskarassistent i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet : KEM040, spektroskopi 2008: Doktorandkurs, optik Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 2 / 17

4 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

5 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

6 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare, eller Använd trick Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

7 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare, eller Använd trick Jag är ingen speciellt bra lärare men en hyffsad vetenskapsman då kan man använda vetenskapliga metoder för att mäta sin effektivitet som lärare. Carl Wieman Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17

8 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

9 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

10 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Enkla experiment Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

11 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Enkla experiment Simuleringar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17

12 KEM040, spektroskopi inledande Ljusets natur: Maxwell (1861): Ljus är en elektromagentisk våg Andra elektromagnetiska vågor? gamma röntgen UV IR mikrovågor radio Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 5 / 17

13 Radiovåg En radiovåg med våglängd λ=3 m passerar en person (med ett instrument som kan räkna vågtoppar). Vågens utbredningshastighet är c= m/s. Under loppet av en sekund är antalet vågtoppar som passerar personen... A: B: C: D: E: omöjligt att veta c λ Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 6 / 17

14 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

15 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

16 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

17 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

18 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

19 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Kan göra om röstningen jag gör sällan det Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

20 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Kan göra om röstningen jag gör sällan det Viktigt: inte kritisera felaktiga argument Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17

21 KEM040, spektroskopi senare Centrala koncept: Energinivåer Övergångsvillkor: hν = E 2 E 1 Vågtal i cm 1 : ν = ν/c Ljusintensitet Absorbans Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 8 / 17

22 Energidiagram och spektrum Vilka övergångar och absorptionslinjer hör samman i diagrammen nedan? α A: α 1,β 2,γ 3 B: α 1,β 3,γ 2 E β γ C: α 2,β 3,γ 1 abs. D: α 3,β 2,γ 1 E: Någon annan kombination ν Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 9 / 17

23 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

24 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

25 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

26 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

27 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Be studenterna förutsäga vad som ska hända tillämpa kunskaper bygg upp nyfikenhet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

28 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Be studenterna förutsäga vad som ska hända tillämpa kunskaper bygg upp nyfikenhet Gör en konceptkoll: visa svaret med ett experiment Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17

29 KEM040, spektroskopi på slutet Superposition av vågor Interferens Diffraktionsgitter Spektroskopets funktion Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 11 / 17

30 Ljusinterferens En röd laser belyser ett gitter så att man får en serie röda punkter på en skärm. Om man byter till en grön laser kommer de gröna punkterna att hamna... A: glesare än de röda B: på samma ställe som de röda C: tätare än de röda D: Inga punkter syns för grönt ljus Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 12 / 17

31 Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17

32 Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg 2. Reda ut vanliga missförstånd t.ex. Energidiagram och spektrum Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17

33 Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg 2. Reda ut vanliga missförstånd t.ex. Energidiagram och spektrum 3. Be studenterna förutsäga resultatet av ett experiment t.ex. Ljusinterferens Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17

34 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

35 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

36 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

37 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

38 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

39 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

40 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

41 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback...och en glimt av hur studenterna tänker Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

42 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback...och en glimt av hur studenterna tänker Det är kul Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17

43 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

44 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

45 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

46 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

47 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering En fördel med kort: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

48 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering En fördel med kort: Visualiserar domäner i klassrummet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17

49 Andra komponenter som förespråkas Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

50 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

51 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

52 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

53 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Standardiserade prov för utvärdering av metoder Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

54 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Standardiserade prov för utvärdering av metoder Träning för labassistenter och räkneövningsledare Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17

55 Källor Physics Education Research at Colorado Carl Wieman Science Education Initiative, University of BC Eric Mazur, Harvard University Clark Landis et al. Chemistry ConceptTests Cedric Linder, Uppsala Universitet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 17 / 17

56 Källor Physics Education Research at Colorado Carl Wieman Science Education Initiative, University of BC Eric Mazur, Harvard University Clark Landis et al. Chemistry ConceptTests Cedric Linder, Uppsala Universitet Speciellt tack till: Steven Pollock och Michael Dubson vid University of Colorado Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 17 / 17

Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar.

Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar. Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar. Lennart Karlsson Johanna Nygren Spanne Anders Peterson Mål och

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk

Läs mer

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST! TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson

Läs mer

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning

ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Kapitel 36, diffraktion

Kapitel 36, diffraktion Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Milstolpar i tidig kvantmekanik Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1053/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N erprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Physics, 180

Läs mer

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor

Läs mer

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri, Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet S:t Petri, 12.09.05 Higgs 1 Leif Lönnblad Lund University Varför är Higgs viktig?

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Elektromagnetiska vågor (Ljus) Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer

Läs mer

Välkomna till Kvantfysikens principer!

Välkomna till Kvantfysikens principer! Välkomna till Kvantfysikens principer! If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose If quantum

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består

Läs mer

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar

TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar 1. Vågrörelselära (mekaniska vågor, optik, diffraktion ) 7x2 tim föreläsning 6x2tim lektion 2. Experimentell problemlösning TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar Ht 1 Ht 2 2x1 tim föreläsning 2 st Richardslabbar

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14 Fysik TFYA68 Föreläsning 11/14 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-39* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs! 2 Introduktion Kvantmekanik

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning LFY 100: FRÅN BIG BANG TILL NUTID 1, 20 POÄNG From Big Bang to present time 1, introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av för lärarutbildning 2002-11-12

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Linko pings Universitet Institutionen fo r fysik, kemi och biologi Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 23 april 2014 8:00 12:00

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Dopplereffekt och lite historia

Dopplereffekt och lite historia Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Användandet av studentinteraktivitet i kursen energisystemfysik

Användandet av studentinteraktivitet i kursen energisystemfysik Användandet av studentinteraktivitet i kursen energisystemfysik E. Andersson Sundén, P. Andersson, M. Skiba och A. Solders Avdelningen för tillämpad kärnfysik, Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016 Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Information om kursen

Information om kursen Information om kursen Föreläsningar: Magnus Axelsson och Emma Wikberg Räkneövningar: Thomas Kvorning Kurshemsida: www.fysik.su.se/~emma/kvantprinciperna Kontaktinformation Schema Skannade föreläsningsanteckningar

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

Projekt - Pedagogiska verktyg för att förbättra studenters färdighet i muntlig framställning

Projekt - Pedagogiska verktyg för att förbättra studenters färdighet i muntlig framställning Projekt - Pedagogiska verktyg för att förbättra studenters färdighet i Lars Forsberg Oktober 2011 Lars Forsberg (Uppsala University) Pedagogiskt projekt Oktober 2011 1 / 18 Undervisningen: Vad lär vi ut

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Ability-Based Learning i praktiken - Jag reste tillbaka till Alverno College i Milwaukee

Ability-Based Learning i praktiken - Jag reste tillbaka till Alverno College i Milwaukee Ability-Based Learning i praktiken - Jag reste tillbaka till Alverno College i Milwaukee Pia Hellertz 2003 - Artikel i SULF-tidningen I Socionomen nr 8, år 2000, berättade jag om mitt första besök under

Läs mer

Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11

Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11 Fysik TFYA86 Föreläsning 9/11 1 Elektromagnetiska vågor (ljus) University Physics: Kapitel 32, 33, 35, 36 (delar, översiktligt!) Översikt och breddning! FÖ: 9 (ljus) examineras främst genom ljuslabben

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Repetitionsuppgifter Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL

Läs mer

ntations titel Arial 14pt Rubrik rial 26pt,bold 1: Arial 22pt

ntations titel Arial 14pt Rubrik rial 26pt,bold 1: Arial 22pt Bergianska trädgården AlbaNova universitetscentrum 31 som arbetar mer än 20% (18 heltid), 40 besöksledare forskare, lärare, näringsliv Vision Målet med verksamheten på Vetenskapens Hus är att öka ungas

Läs mer

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11 Fysik TFYA86 Föreläsning 10/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-41* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 40.1-4 (översikt) koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs!

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Tentamen Fysikaliska principer

Tentamen Fysikaliska principer Linko pings Universitet Institutionen fo r fysik, kemi och biologi Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2015 14:00

Läs mer

8. Planeringen finns på hemsidan. a. Vad som tas upp på föreläsningarna b. Vilka tal som löses på lektionerna c. Rekommenderade hemuppgifter som

8. Planeringen finns på hemsidan. a. Vad som tas upp på föreläsningarna b. Vilka tal som löses på lektionerna c. Rekommenderade hemuppgifter som 1 Information 1. Välkommen 2. Presentera mig själv 3. Kurshemsida: http://www.ifm.liu.se/courses/tfya48/ 4. Kursen har utökats: Labbar 2 (1), 6hp (4.5) 5. Labbar: Lab1 (Datorlab) är uppdelad på två tillfällen

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

F2: Kvantmekanikens ursprung

F2: Kvantmekanikens ursprung F2: Kvantmekanikens ursprung Koncept som behandlas: Energins kvantisering Svartkroppsstrålning Värmekapacitet Spektroskopi Partikel-våg dualiteten Elektromagnetisk strålning som partiklar Elektroner som

Läs mer

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 H. Linke, FAFA55, HT 2014 FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 Välkommen till FAFA55: Kvantfysikaliska koncept (HT 2014). Huvuddelen av denna kurs kommer att äga rum under Läsperiod

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 1.3.2016 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande

Läs mer

Två teoretiska modeller för studentavhopp från universitetsutbildning

Två teoretiska modeller för studentavhopp från universitetsutbildning Två teoretiska modeller för studentavhopp från universitetsutbildning Jonas Forsman, Staffan Andersson Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap, Uppsala universitet

Läs mer

Radiovågor. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Astronomi. Mikrovågor. Mekaniska svängingar FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Lars Rippe Atomfysik

Radiovågor. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Astronomi. Mikrovågor. Mekaniska svängingar FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Lars Rippe Atomfysik Radiovågor Tillämpad vågrörelselära FAF260 Lars Rippe Atomfysik ALMA-Atacama Large Millimeter Array Chajnantor platån i Atacama öknen i Chile på 5,000 m höjd Våglängder mellan 0.3 mm och 9.6 mm Astronomi

Läs mer

Införande av ett webbaserat responssystem i undervisningen - Slutrapport

Införande av ett webbaserat responssystem i undervisningen - Slutrapport PUG-projekt 2013-2014 Införande av ett webbaserat responssystem i undervisningen - Slutrapport Sökande: Kenneth Järrendahl, Inst. för fysik, kemi och biologi, IFM Medsökande: Torun Berlind, Inst. för fysik,

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef

Läs mer

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

LABORATION 4 VÄTEATOMENS SPEKTRUM

LABORATION 4 VÄTEATOMENS SPEKTRUM Fysikum FK00 - Fysikexperiment Laborationsinstruktion (4 november 00) LABORATION 4 VÄTEATOMENS SPEKTRUM Mål Du skall i denna laboration bekanta dig med en gitterspektrometer och studera de monokromatiska

Läs mer

KVANTMEKANIKENS HISTORIA. Solvay Conference 1927

KVANTMEKANIKENS HISTORIA. Solvay Conference 1927 KVANTMEKANIKENS HISTORIA Solvay Conference 197 Kvantmekanik, what's the fuss about? If quantum mechanics hasn't profoundly shocked you, you haven't understood it yet Niels Bohr Quantum computing is...

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Kursutvärdering FySA01 Ht 2014

Kursutvärdering FySA01 Ht 2014 Kursutvärdering FySA01 Ht 2014 Sammanfattning Föreläsningar Både Johan och Lasana var tydliga med vad som var viktigt inför tentamen. De var noggranna med referenser så att det var lätt att kolla upp det.

Läs mer