Interaktiv undervisning
|
|
|
- Karolina Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Interaktiv undervisning Effektivare inlärningsmiljö genom små förändringar Magnus Gustafsson Institutionen för kemi 16 december, 2008 Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 1 / 17
2 Magnus bakgrund (undervisning i grönt) : Grundutbildning i fysik, Lunds universitet : Forskarstudier i atom och molekylfysik, University of Texas : Teaching assistant, astronomi 2002: Ingenjörsfysik, Austin Community College : Postdok i fysikalisk kemi, University of Colorado 2006: Optik 2007: Ingenjörsfysik (ca 300 studenter) : Forskarassistent i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet : KEM040, spektroskopi 2008: Doktorandkurs, optik Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 2 / 17
3 Magnus bakgrund (undervisning i grönt) : Grundutbildning i fysik, Lunds universitet : Forskarstudier i atom och molekylfysik, University of Texas : Teaching assistant, astronomi 2002: Ingenjörsfysik, Austin Community College : Postdok i fysikalisk kemi, University of Colorado 2006: Optik 2007: Ingenjörsfysik (ca 300 studenter) : Forskarassistent i fysikalisk kemi, Göteborgs universitet : KEM040, spektroskopi 2008: Doktorandkurs, optik Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 2 / 17
4 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17
5 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17
6 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare, eller Använd trick Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17
7 Hur kan jag föreläsa mer effektivt? 1. Bli en exceptionellt bra talare, eller Använd trick Jag är ingen speciellt bra lärare men en hyffsad vetenskapsman då kan man använda vetenskapliga metoder för att mäta sin effektivitet som lärare. Carl Wieman Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 3 / 17
8 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17
9 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17
10 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Enkla experiment Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17
11 Huvudkomponenter Traditionell föreläsning på tavla men nästan helt utan härledningar Konceptkollar ( Concept tests ) ungefär tre per dubbeltimme konceptuella, tankeprovocerande frågor studenterna diskuterar och röstar frivilliga studenter motiverar sina svar efter de röstat Enkla experiment Simuleringar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 4 / 17
12 KEM040, spektroskopi inledande Ljusets natur: Maxwell (1861): Ljus är en elektromagentisk våg Andra elektromagnetiska vågor? gamma röntgen UV IR mikrovågor radio Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 5 / 17
13 Radiovåg En radiovåg med våglängd λ=3 m passerar en person (med ett instrument som kan räkna vågtoppar). Vågens utbredningshastighet är c= m/s. Under loppet av en sekund är antalet vågtoppar som passerar personen... A: B: C: D: E: omöjligt att veta c λ Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 6 / 17
14 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
15 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
16 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
17 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
18 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
19 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Kan göra om röstningen jag gör sällan det Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
20 Konceptkollens struktur 1. Frågan ställs 2. Studenterna diskuterar i små grupper 3. De röstar efter några minuter 4. Frivilliga motiverar sina svar 5. Vi försöker komma överens Kan göra om röstningen jag gör sällan det Viktigt: inte kritisera felaktiga argument Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 7 / 17
21 KEM040, spektroskopi senare Centrala koncept: Energinivåer Övergångsvillkor: hν = E 2 E 1 Vågtal i cm 1 : ν = ν/c Ljusintensitet Absorbans Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 8 / 17
22 Energidiagram och spektrum Vilka övergångar och absorptionslinjer hör samman i diagrammen nedan? α A: α 1,β 2,γ 3 B: α 1,β 3,γ 2 E β γ C: α 2,β 3,γ 1 abs. D: α 3,β 2,γ 1 E: Någon annan kombination ν Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 9 / 17
23 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17
24 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17
25 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17
26 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17
27 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Be studenterna förutsäga vad som ska hända tillämpa kunskaper bygg upp nyfikenhet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17
28 Experiment och simuleringar Lär sig studenterna något eller är de bara underhållande? Forskning visar att svaret är... Ja! Passivt betraktande av ett experiment ger alltför ofta ingen ökad förståelse (enligt Mazur m.fl.) För att utnyttja potentialen i ett experiment: Be studenterna förutsäga vad som ska hända tillämpa kunskaper bygg upp nyfikenhet Gör en konceptkoll: visa svaret med ett experiment Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 10 / 17
29 KEM040, spektroskopi på slutet Superposition av vågor Interferens Diffraktionsgitter Spektroskopets funktion Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 11 / 17
30 Ljusinterferens En röd laser belyser ett gitter så att man får en serie röda punkter på en skärm. Om man byter till en grön laser kommer de gröna punkterna att hamna... A: glesare än de röda B: på samma ställe som de röda C: tätare än de röda D: Inga punkter syns för grönt ljus Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 12 / 17
31 Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17
32 Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg 2. Reda ut vanliga missförstånd t.ex. Energidiagram och spektrum Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17
33 Konceptkollar mina favoriter 1. Avdramatiserande t.ex. Radiovåg 2. Reda ut vanliga missförstånd t.ex. Energidiagram och spektrum 3. Be studenterna förutsäga resultatet av ett experiment t.ex. Ljusinterferens Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 13 / 17
34 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
35 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
36 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
37 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
38 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
39 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
40 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
41 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback...och en glimt av hur studenterna tänker Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
42 Fördelar med konceptkollar Naturligt verktyg för kompisinstruktion (peer instruction) Studenter förklarar för varandra...och lär sig av varandra T.ex. om studenterna inte förstår min förklaring...låt en student som har förstått förklara för de andra Ger uppmärksamma studenter Ger läraren feedback...och en glimt av hur studenterna tänker Det är kul Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 14 / 17
43 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17
44 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17
45 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17
46 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17
47 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering En fördel med kort: Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17
48 Kort eller mentometrar? (Flash cards or clickers?) Inlärningsvinst är densamma enligt forskning Två fördelar med mentometrar: Studenterna kan inte snegla på varandra under röstningen Statistik sparad automatiskt för utvärdering En fördel med kort: Visualiserar domäner i klassrummet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 15 / 17
49 Andra komponenter som förespråkas Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17
50 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17
51 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17
52 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17
53 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Standardiserade prov för utvärdering av metoder Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17
54 Andra komponenter som förespråkas Attitydutvärdering som t.ex. Beliefs about physics survey : Undersökning från University of Colorado Kvalitativt samma resultat för kemikurser Standardiserade prov för utvärdering av metoder Träning för labassistenter och räkneövningsledare Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 16 / 17
55 Källor Physics Education Research at Colorado Carl Wieman Science Education Initiative, University of BC Eric Mazur, Harvard University Clark Landis et al. Chemistry ConceptTests Cedric Linder, Uppsala Universitet Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 17 / 17
56 Källor Physics Education Research at Colorado Carl Wieman Science Education Initiative, University of BC Eric Mazur, Harvard University Clark Landis et al. Chemistry ConceptTests Cedric Linder, Uppsala Universitet Speciellt tack till: Steven Pollock och Michael Dubson vid University of Colorado Magnus Gustafsson (Kemi, GU) Interaktiv undervisning 17 / 17
Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar.
Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar. Lennart Karlsson Johanna Nygren Spanne Anders Peterson Mål och
Alla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker
Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!
TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson
Deliberate Practice på en kurs i kvantmekanik. Emma Wikberg (& Stefano Bonetti) Fysikum, SU
Deliberate Practice på en kurs i kvantmekanik Emma Wikberg (& Stefano Bonetti) Fysikum, SU Generella principer Aktiv träning + feedback = effektiv inlärning Utnyttja klassrumstiden till problemlösning,
Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen
Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk
Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.
Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Föreläsningar F10 Fraunhoferdiffraktion F11 Diffraktionsgitter F12 Fresneldiffraktion F13 Matrisrepresentation av polariserat ljus F14 Polariserat ljus F15 Repetition
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94
Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se. Elektromagnetisk strålning
ANDREAS REJBRAND NV1A 2004-06-09 Fysik http://www.rejbrand.se Elektromagnetisk strålning Innehållsförteckning ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SPEKTRET... 3 Gammastrålning...
Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Från populär föreläsare till diskussionsledare med fokus på lärande eller Min Peer-Instruction resa från 2011
Från populär föreläsare till diskussionsledare med fokus på lärande eller Min Peer-Instruction resa från 2011 Fredrik Lundell Enhetschef Higher Education Research and Development Professor Experimentell
Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och
Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Masterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.
Masterenkät 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89 Svenska 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 English 2. Vilket masterprogram läser du? Atmosfärsvetenskap,
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Gauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Kapitel 36, diffraktion
Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många
Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.
2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem
SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9
SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-20 1 1 (33) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK
1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Milstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan
5. Elektromagnetiska vågor - interferens
Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html
Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei
Elektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Modeller och representationer - hur används de i skolan och hur kan de utnyttjas?
Modeller och representationer - hur används de i skolan och hur kan de utnyttjas? Lena Tibell VisuelltLärande och Kommunikation (VLC) MIT/ITN/LiU Vetenskapsdagen 5/9 2017 Exploranation = to explore and
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören
Handledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
The nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Välkomna till Kvantfysikens principer!
Välkomna till Kvantfysikens principer! If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose If quantum
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets
Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,
Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet S:t Petri, 12.09.05 Higgs 1 Leif Lönnblad Lund University Varför är Higgs viktig?
FAKULTETEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE. Utveckling av kurser inom byggteknik genom användning av interaktiva föreläsningar Ett pilotprojekt
FAKULTETEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Utveckling av kurser inom byggteknik genom användning av interaktiva föreläsningar Ett pilotprojekt Anders Peterson Februari 2014 Sammanfattning Föreläsningar sker i
Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):
Parbildning Vi ar studerat två sätt med vilket elektromagnetisk strålning kan växelverka med materia. För ögre energier ar vi även en tredje: Parbildning E mc Innebär att omvandling mellan energi oc massa
BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 15 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 : Kapitel 15.1 15.8 Ljud och
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Tentamen Fysikaliska principer
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består
U T B I L D N I N G S P L A N
Dnr: 1053/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N erprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Physics, 180
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Kursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik.
Naturvetenskapliga fakulteten ASTA34, Astronomi: Strålningsprocesser och stjärnatmosfärer, 7,5 högskolepoäng Astronomy: Radiation Processes and Stellar Atmospheres, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar
1. Vågrörelselära (mekaniska vågor, optik, diffraktion ) 7x2 tim föreläsning 6x2tim lektion 2. Experimentell problemlösning TFYA58, Fysik, 8 hp, 3 delar Ht 1 Ht 2 2x1 tim föreläsning 2 st Richardslabbar
2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)
2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.
Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 11/14 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-39* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs! 2 Introduktion Kvantmekanik
Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research
Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge
Naturvetenskaplig fysik i Lund
Naturvetenskaplig fysik i Lund Tomas Brage Studierektor Naturvetenskaplig fysik, Lund University, Sweden Stockholm GU 9 december 2011 Tomas Brage, Naturvetenskaplig fysik, Lund University Mitten av 90-talet:
Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1
Marcus Berg, 008-06-04 Kvantfysikens principer, FK003 Extramaterial : Stern-Gerlach med fotoner, v. Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så det här extrabladet utgör kurslitteratur för den här
Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse
Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar
Kvantfysikaliska koncept
FAFA 55, Ht2013 Kvantfysikaliska koncept Heiner Linke, heiner.linke@ftf.lth.se Kvantfysik: Vad handlar kursen om? Kursprogram: inlärningsmål, betygsättning etc. Kvant -fysik: Alla former av energi och
SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
FYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Bengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Laboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Ljusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30
BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course
Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor
NOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
Tentamen Fysikaliska principer
Linko pings Universitet Institutionen fo r fysik, kemi och biologi Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 23 april 2014 8:00 12:00
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur
Kvantfysikens principer, FK003 Extramaterial : Stern-Gerlach med fotoner Marcus Berg, 008--0 Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur för den här biten av
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat
3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner
3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Föreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Användandet av studentinteraktivitet i kursen energisystemfysik
Användandet av studentinteraktivitet i kursen energisystemfysik E. Andersson Sundén, P. Andersson, M. Skiba och A. Solders Avdelningen för tillämpad kärnfysik, Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
LFY 100: FRÅN BIG BANG TILL NUTID 1, 20 POÄNG From Big Bang to present time 1, introductory level Kursnivå: 1-20 poäng. 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av för lärarutbildning 2002-11-12
Dopplereffekt och lite historia
Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia
FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016
Inför Laborationen Laborationen sker i två lokaler: K204 (datorsal) och H226. I början av laborationen samlas ni i H212. Laborationen börjar 15 minuter efter heltimmen som är utsatt på schemat. Ta med
8. Planeringen finns på hemsidan. a. Vad som tas upp på föreläsningarna b. Vilka tal som löses på lektionerna c. Rekommenderade hemuppgifter som
1 Information 1. Välkommen 2. Presentera mig själv 3. Kurshemsida: http://www.ifm.liu.se/courses/tfya48/ 4. Kursen har utökats: Labbar 2 (1), 6hp (4.5) 5. Labbar: Lab1 (Datorlab) är uppdelad på två tillfällen
Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi
Kvantfysikaliska koncept
FAFA 55, Ht2016 Kvantfysikaliska koncept Heiner Linke, heiner.linke@ftf.lth.se Kvantfysik: Vad handlar kursen om? Kursprogram: inlärningsmål, betygsättning etc. Kvant -fysik: Alla former av energi och
Ljusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Ljusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260
Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion
Information om kursen
Information om kursen Föreläsningar: Magnus Axelsson och Emma Wikberg Räkneövningar: Thomas Kvorning Kurshemsida: www.fysik.su.se/~emma/kvantprinciperna Kontaktinformation Schema Skannade föreläsningsanteckningar
Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Storheter och enheter Del 8: Fysikalisk kemi och molekylfysik
Storheter och enheter Del 8: Fysikalisk kemi och molekylfysik Quantities and units - Part 8: Physical chemistry and molecular physics Förord Denna standard är den svenska översättningen av ISO 31-8:1992,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6
skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden
Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40
Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Åsa Bengtsson: asa.bengtsson@fysik.lth.se Emma Persson: tfy15epe@student.lu.se Lärandemål I den här laborationen får Du experimentera med