Enfasigt över- och underspänningsrelä

Transkript

1 SPAU 121 C Enfasigt över- och underspänningsrelä Bruksanvisning och teknisk beskrivning U n = 100V 110V f n = 50Hz 60Hz 2 5 B U U > U < IRF SPAU 121 C V ~ V U aux U > U n STEP STEP SPCU 1C1 REGISTERS U > / U n U max / U n U ) n ( U < ) t / t > [%] t /t < [%] SGR t > [ s] k > U U < RS 612 Ser.No SPCU 1C1

2 1MRS MUM SV Utgiven Uppdaterad Upplaga B (ersätter 34 SPAU 16 SV1) Granskad MK Godkänd OL SPAU 121 C Enfasigt över- och underspänningsrelä Rätt till tekniska ändringar förbehålles Innehåll Egenskaper... 2 Användning... 3 Funktion... 3 Anslutningar... 4 Konfigurering av utgångsreläer... 6 Start- och funktionsindikatorer... 7 Matnings- och utgångsrelämodul... 7 Tekniska data (uppdaterad )... 8 Applikationsexempel Registrerad information och felanalys Sekundärprovning Underhåll och service Utbytesmoduler och reservdelar Beställningsnummer Måttuppgifter och montage Beställningsuppgifter Den kompletta manualen för det kombinerade över- och underspänningsreläet SPAU 121 C består av följande delmanualer: Över- och underspänningsrelä SPAU 121 C, allmänn del Över- och underspänningsrelä SPCU 1C1 C Allmänna egenskaper hos SPC-relämoduler av C-typ 1MRS MUM SV 1MRS MUM SV 1MRS MUM SV Egenskaper Enfasigt överspänningssteg med valbar konstanttideller inverttidkarakteristik Enfasigt underspänningssteg med valbar konstanttideller inverttidkarakteristik Utgångsreläernas funktioner kan fritt konfigureras av användaren Flexibla valmöjligheter mellan olika funktioner beroende på tillämpning Numerisk presentation av aktuell mätspänning, reläets inställningsvärden, registrerade mätvärden vid reläfunktion, indikeringar etc. Serieport för anslutning av reläet till överliggande system såsom rapporteringssystem och fjärrkontrollsystem Kontinuerlig självövervakning av reläets hårdvara och mjukvara med inbyggd autodiagnostik Kraftfull programvara för parametrering och övervakning av reläet och för lagring av inställningsvärde kan beställas separat Reläet ingår i SPACOM-produktfamiljen som ingår i PYRAMID, ABBs koordinerade skyddsoch kontrollkoncept. 2

3 Användning Det kombinerade över- och underspänningsreläet SPAU 121 C används för övervakning och registrering av nätspänningen. Reläet används också som underspänningsskydd för motorer samt i andra applikationer där enfasig över- och/ eller underspänningsövervakning önskas. Funktion Över-och underspänningsreläet utgör en komplett helhet, som innehåller ett överspänningsoch underspänningsskydd samt flexibla utlösnings- och alarmfunktioner. Över- och underspänningsreläet SPAU 121 C är ett sekundärrelä, som ansluts till sitt skyddsobjekt med hjälp av spänningstransformatorer. Reläet mäter kontinuerligt skyddsobjektets huvudspänning. Vid över- eller underspänning avger reläet startsignal, signalerar för onormal spänning, löser ut brytaren och registrerar erforderliga parametrar, allt efter hur reläet ställts in och konfigurerats i den aktuella skyddsapplikationen. När mätspänningen överstiger inställd startnivå för överspänningssteget U> startar reläet. Om felet kvarstår så länge, att den inställda funktionsfördröjningen t> vid konstanttidfunktion eller den beräknade funktionsfördröjningen t> vid inverttidfunktion löper ut, avger reläet en funktionssignal TS1. När mätspänningen understiger inställd startnivå för underspänningssteget U< startar reläet. Om felet kvarstår så länge, att den inställda funktionsfördröjningen t< vid konstanttidfunktion eller den beräknade funktionsfördröjningen t< vid inverttidfunktion löper ut, avger reläet en funktionssignal TS2. Såväl överspännings- som underspänningssteget kan ges antingen konstanttidkarakteristik eller inverttidkarakteristik. Vid inverttidfunktion kan man för överspänningsstegets del välja mellan två inverttidkurvskaror med beteckningarna A och B. Underspänningssteget har endast en inverttidkurvskara. Vid start av över och underspänningssteget erhålls startsignalerna SS1 eller SS2 som kan tas ut som kontaktfunktioner och användas t.ex. som blockeringssignaler för samverkande reläskydd. Över- och underspänningsreläet är försett med en optiskt separerad styringång för utifrån kommande styrsignaler. I över- och underspänningsreläet SPAU 121 C används styringången som ingång för en utifrån kommande blockeringssignal, som påverkar underspänningsstegets fördröjda funktion. U ÖVERSPÄNNINGSSTEG MED KONSTANTTIDKARAKTERISTIK ELLER INVERTTIDKARAKTERISTIK 59 UTLÖSNING 1 UTLÖSNING 2 UNDERSPÄNNINGSSTEG MED KONSTANTTIDKARAKTERISTIK ELLER INVERTTIDKARAKTERISTIK 27 SIGNAL 1 START 1 EXTERN BLOCKERING AV ENDERA ELLER BÅDA FUNKTIONSSTEGEN START 2 IRF BLOCKERING SERIEKOMMUNIKATION SERIEPORT Fig. 1. Funktionsblockschema för över- och underspänningsrelä SPAU 121 C. De omringade siffrorna hänför sig till aktuell skyddsfunktion enligt ANSI (American National Standards Institute). 3

4 Anslutningar L1 L2 L3 Rx Tx + - (~) (~) Uaux SPA-ZC_ BS IRF START2 START1 SIGNAL1 TRIP2 TRIP SERIAL PORT 110V 100V _ E F D C B A U3 + - SGR/1 U3 IRF SS1 SGR U > t>,k> TS1 SGB/5 SS2 U < t<,k< TS2 SPAU 121 C U1 I/O U2 Fig. 2. Anslutningsschema för över- och underspänningsrelä SPAU 121 C. U aux A,B,C,D,E,F IRF BS SS1, SS2 TS1, TS2 SGR SGB/5 TRIP1, TRIP2 SIGNAL1 START_ U1 U2 U3 SERIAL PORT SPA-ZC_ Rx och Tx Matningsspänning Utgångsreläer Självövervakningssystemets utgångsrelä Inkommande blockeringssignal Startsignaler Utlösningssignaler Switchgrupp för konfigurering av funktions- och startsignaler Switchgrupp för konfigurering av blockeringssignaler Utlösningssignaler Signal för utlösning Startsignal eller signal för utlösning Över- och underspänningsrelämodul SPCU 1C1 Matnings- och utgångsrelämodul SPTU 240S1 eller SPTU 48S1 Anslutningsmodul SPTE 3E16 Seriesnitt Bussanslutningsmodul Bussanslutningsmodulens mottagarsida Rx och sändarsida Tx 4

5 13 61 Rx Tx TTL Made in Finland B Fig.3. Plintkonfiguration på baksidan av över- och underspänningsrelä SPAU 121 C. Anslutningar för inkommande och utgående signaler Plintar Funktionsspecificering Huvudspänningen U (100 V) Huvudspänningen U (110 V) Extern blockeringssignal (BS) Matningsspänning U aux. Vid likspänningsmatning ansluts matningens positiva pol till anslutningsplint Funktionsutgång 1 för steg U> och U< (TRIP1) Funktionsutgång 2 för steg U> och U< (TRIP2) Signal för funktion av steg U> och U< (SIGNAL 1) Signal för funktion av steg U<, startsignal för steg U> och U< (START 1) Startsignal för steg U> (START 2). Under normalt tillstånd är kontaktintervallet slutet. Kontaktintervallet sluts när steg U> startar eller när matningsspänningen försvunnit Självövervakningssystemets signalrelä. Under normalt tillstånd är kontaktintervallet slutet. Kontaktintervallet sluts när matningsspänningen försvinner eller när ett permanent internt fel upptäcks. Anslutningsskruv för skyddsjord Över- och underspänningsreläet SPAU 121 C ansluts till den fiberoptiska SPA-bussen med hjälp av en bussanslutningsmodul SPA-ZC17 eller SPA-ZC 21. Bussanslutningsmodulen ansluts till en subminiatyrkontakt av sk. D-typ på reläets baksida. De fiberoptiska kablarna ansluts med snabbkontakter till bussanslutningsmodulens anslutningskontakter Rx (mottagarsidan) och Tx (sändarsidan). I bussanslutningen finns switchar för datakommunikation. Ställ switcharna i "SPA"- läget. 5

6 Konfigurering av utgångsreläer Överspänningsstegets startsignal SS1 är fast ansluten till utgångsrelä F och utlösningssignal TS 1 är fast ansluten till utgångsrelä A. Underspänningsstegets utlösningssignal TS2 är fast ansluten till utgångsrelä B. Med hjälp av switchgrupp SGR på reläets frontpanel kan ytterligare följande konfigureringar göras för utgångsreläerna: Switch Funktion Förin- Kundinställning ställning SGR/1 Länkar en inkommande blockeringssignal BS till switchgrupp SGB i över- och underspänningsrelämodulen 1 SGR/2 Länkar startsignalen SS2 från steg U< till relä D 1 SGR/3 Länkar startsignalen SS1 från steg U> till relä D 1 SGR/4 Länkar funktionssignalen TS2 från steg U< till relä D 1 SGR/5 Länkar funktionssignalen TS2 från steg U< till relä C 1 SGR/6 Länkar funktionssignalen TS2 från steg U< till relä A 1 SGR/7 Länkar funktionssignalen TS1 från steg U> till relä C 1 SGR/8 Länkar funktionssignalen TS1 från steg U> till relä B 1 Utgångsreläerna A och B är dimensionerade för direkt brytarstyrning. Detta möjliggör att man kan använda skilda utlösningsreläer för respektive funktionssteg eller att man kan lösa ut två brytare samtidigt. 6

7 Start- och funktionsindikatorer U n = 100V 110V f n = 50Hz 60Hz SPAU 121 C 2 5 B U U > U < IRF 2. Den gula indikatorn (U) ovanför teckenfönstret på relämodulens frontpanel visar, när de tänds, att värdet för aktuell mätspänning för tillfället är uppe för visning i teckenfönstret V ~ V SPCU 1C1 REGISTERS U > / U n U max / U n U ) n ( U < ) t / t > [%] t /t < [%] RS 612 Ser.No. SGR U aux STEP U > U n 0.8 t > [ s] k > U U < SPCU 1C1 1. Vardera spänningssteget (U> och U<)har sin kombinerade start- och funktionsindikator nere till höger på över- och underspänningsrelämodulens frontpanel. Indikatorerna är märkta U> resp. U< och de tänds med gult ljus för att indikera start för respektive steg och med rött ljus för att indikera funktion. Start- och funktionsindikeringarna kan antingen vara självåtergående eller fordra manuell återställning, sk. självhållning. Självhållningen, som väljs med omkopplarna i switchgrupp SG2 betyder att den aktuella indikeringen förblir lysande efter att den tänts, fastän den signal som förorsakat indikeringen återgår. Funktionsindikatorerna återställs med RESET-tryckknappen på över- och underspänningsrelämodulens frontpanel. Över- och underspänningsreläet är hela tiden funktionsberett oberoende av om indikatorerna återställts eller inte. 3. Självövervakningssystemets funktionsindikator IRF visar vid rött ljus att skyddsreläets självövervakningssystem upptäckt ett permanent internt reläfel. När ett internt reläfel inträffar tänds i de flesta fall även en autodiagnostisk felkod i relämodulens teckenfönster. Felkoden kan registreras på lämpligt sätt och delges vid översyn av reläet. 4. Den gröna indikatorn U aux på reläets systemfrontskylt är tänd när matningsspänningen ligger påkopplad och matningsmodulen fungerar korrekt. 5. Indikatorn under respektive inställningsratt lyser när rattens inställningsvärde är uppe för visning i teckenfönstret. 6. Indikatorn för switchgrupp SG1 tänds när switchgruppens kontrollsumma är uppe för visning i teckenfönstret. Indikatorerna, mjukvaruswitchgruppen SG2 och indikatorernas funktion under inställning av skyddsreläet beskrivs närmare i manualen för över- och underspänningsrelämodul SPCU 1C1. Matnings- och utgångsrelämodul Den kombinerade matnings- och utgångsrelämodulen (U2) sitter bakom skyddsreläets systemfrontskylt. Modulen kan dras ut ur sitt hölje efter att systemfrontskylten avlägsnats. Matnings- och utgångsrelämodulen innehåller ett matningsdon, fem utgångsreläer, utgångsreläernas styrelektronik och elektroniken för den externa styringången. Matningsdonet är transformatorkopplat, dvs. primär- och sekundärsidorna är galvaniskt separerade. Primärsidan skyddas med en säkring, F1, som sitter på matningsdonets kretskort. Säkringsstorleken är 1 A (trög). När en matningsspänning ligger påkopplad och matningsdonet är i funktion lyser den gröna indikatorn U aux på skyddsreläets systemfrontskylt. Matnings- och utgångsrelämodulen finns i två varianter, som skiljer sig från varandra endast med avseende på tillåtet matningsspänningsområde: - SPTU 240S1 U aux = V ls/vs - SPTU 48S1 U aux = V ls Tillåtet matningsspänningsområde för den matnings- och utgångsrelämodul, som skyddsreläet försetts med vid leverans, står antecknat på skyddsreläets systemfrontskylt. 7

8 Tekniska data (uppdaterad ) Mätingångar 100 V 110 V Plintpar Märkspänning U n 100 V 110 V Kontinuerlig spänningshållfasthet 2 x U n 2 x U n Effektförbrukning i mätingången vid U n <0,5 VA Märkfrekvens f n, enl. beställning 50 Hz eller 60 Hz Utgångskontakter Utlösningskontakter Plintpar 65-66, Märkspänning 250 V vs/ls Kontinuerlig belastbarhet 5 A Kopplings- och belastningsström, 0,5 s 30 A Kopplings- och belastningsström, 3 s 15 A Brytförmåga vid likström, när lastens tidskonstant L/R 40 ms vid manöverspänningarna V ls 1 A V ls 3 A - 48 V ls 5 A Signalkontakter Plintpar , , 77-78, Märkspänning 250 V vs/ls Kontinuerlig belastbarhet 5 A Kopplings- och belastningsström, 0,5 s 10 A Kopplings- och belastningsström, 3 s 8 A Brytförmåga vid likström, när lastens tidskonstant L/R 40 ms vid larmsignalspänningarna V ls 0,15 A V ls 0,25 A - 48 V ls 1 A Extern styringång (blockering) Styringång Styrspänning V ls eller V vs Strömförbrukning vid aktiverad styringång 2 20 ma Matningsspänning Matnings- och utgångsrelämodul samt matningsspänningsområde: - modul typ SPTU 240S V vs/ls - modul typ SPTU 48S V ls Effektförbrukning vid vilande/fungerande relä ~4 W/~6 W 8

9 Över- och underspänningsrelämodul SPCU 1C1 Överspänningssteg U> Startspänning U> Startfördröjning Funktionsfördröjning t> vid konstanttidkarakteristik Inverttidkarakteristik Tidfaktor k> vid inverttidkarakteristik 0,8 1,6 x U n 0,1 s, 1 s, 10 s eller 60 s 0, s diagram A och B 0,05 1,00 Underspänningssteg U< Startspänning U< 0,4 1,2 x U n Startfördröjning 0,1 s eller 30 s Funktionsfördröjning t< vid konstanttidkarakteristik s Inverttidkarakteristik diagram C Tidfaktor k> vid inverttidkarakteristik 0,1...1,00 Datakommunikation Överföringssätt Fiberoptisk seriebuss Teckenkod ASCII Valbar överföringshastighet 300, 1200, 2400, 4800 eller 9600 Bd Elektrisk/optisk bussanslutningsmodul med hjälpspänningsmatning från värdreläet - för optokablar med plastkärna SPA-ZC 21 BB - för optokablar med glasfiberkärna SPA-ZC 21 MM Elektrisk/optisk bussanslutningsmodul med integrerat matningsdon för separt hjälpspänningsmatning - för optokablar med plastkärna SPA-ZC 17 BB - för optokablar med glasfiberkärna SPA-ZC 17 MM Isolationsprov *) Isolationsprovspänning enligt IEC Stötprovspänning enligt IEC Isolationsresistans enligt IEC kv, 50 Hz, 1 min 5 kv, 1,2/50 µs, 0,5 J >100 MΩ, 500 Vdc Elektromagnetisk kompatibilitet *) Högfrekvent provspänning (1 MHz) enligt IEC längsspänning 2,5 kv - tvärspänning 1,0 kv Statisk urladdning enligt IEC och IEC kontakturladdning 6 kv - lufturladdning 8 kv Snabba transienter enligt IEC och IEC matningsingångar 4 kv - I/O-ingångar 2 kv Omgivningsförhållanden Specifierad omgivningstemperatur Värme-och fuktbeständighet enligt IEC Relativ fuktighet enligt IEC Transport- och lagringstemperatur Höljets kapslingsklass vid infällt montag e Reläets vikt inkl. hölje för infällt montage C <95 %, +40 C, 56 dygn/år %, +55 C, 6 cycles C IP54 3,0 kg *) Proven gäller inte serieporten, som används uteslutande för bussanslutningsmodulen. 9

10 Applikationsexempel Exempel 1. Övervakning av samlingsskenespänningen L1 L2 L3 I I Rx Tx SPA-ZC_ + (~) - (~) Uaux BS IRF START START1 SIGNAL1 TRIP2 TRIP SERIAL PORT 110V 100V _ E F D C B A U3 + - SGR/1 U3 IRF SS1 SGR U > t>,k> TS1 SGB/5 SS2 U < t<,k< TS2 SPAU 121 C U1 I/O U2 Fig. 4. Över- och underspänningsrelä SPAU 121 C använt för övervakning av samlingsskenespänningen. Swticharnas ställningar visas i tabellen på följande sida. Över- och underspänningsreläet SPAU 121 C mäter en av nätets huvudspänningar och används för över- och underspänningsövervakning i distributionsnät. Nätfel och störningar i transformatorns lindningskopplare eller spänningsregulator kan förorsaka onormalt hög eller låg samlingsskenespänning. Om man väljer inverttidkarakteristik för över- och underspänningsrelä SPAU 121 C:s båda funktionssteg, kan samlingsskenebrytaren lösas ut desto snabbare ju större spänningens avvikelse från nominellt värde är. Vid inverttidfunktion ger överspänningssteget larm när inställt startvärde överskrids. Om spänningen stiger 6 % över inställt startvärde fungerar överspänningssteget efter en tid som beror på hur stor spänningen är. Överspänningssteget ger larm vid begynnande överspänning och löser ut, ifall spänningen fortsätter att stiga. 10

11 Genom att välja karakteristik A kan larmgränsen för överspänningssteget ställas relativt lågt, medan tillräckligt med tid garanteras åt spänningsregulatorn även vid stora spänningsvariationer. Om krafttransformatorn utsätts för stora spänningspåkänningar, varpå transformatorn övermagnetiseras och skadas termiskt ifall omgivningstemperaturen är för hög, är det också skäl att lösa ut uppspänningssidans brytaren. I det här fallet kan brytaren på krafttransformatorns uppspänningssida lösas ut av utgångsrelä A (kontakt 65-66). Även underspänningssteget är utlösande. Obefogade funktioner hos underspänningssteget vid återinkopplingar i nätet kan förhindras med hjälp av switch SG1/6 i över- och underspänningsrelämodulen. När switchen ställs i läge 1 blockeras underspänningsstegets funktion när mätspänningen sjunker under 20 % av U n. Obefogad utlösning av underspänningssteget vid utlösning av säkringsautomat förhindras genom att en blockeringssignal från säkringsautomatens hjälpkontakt påförs över- och underspänningsreläets styringång Switch SGB/5 i över- och underspänningsrelämodulen skall ställas i läge 1 liksom även switch SGR/1. Den externa blockeringssignalen hindrar inte underspänningssteget från att starta. Över- och underspänningsreläet SPAU 121 C kan ges följande inställningar: Switch SG1/SPCU 1C1 SGB/SPCU 1C1 SGR Ej i bruk 1 Blockering från U> starttid = 10 s säkringsautom Ej i bruk 1 U<-startsignal till utgångsrelä D 3 1 U> inverttid 0 Ej i bruk 0 Ingen U>-startsignal till utgångsrelä D 4 0 Kurvskara A 0 Ej i bruk 0 Ingen U<-funktionssignal till utgångsrelä D 5 0 U< blockeras, om 1 Blockering av steg U< 1 U<-funktionssignal till U<20% av U n utgångsrelä C 6 1 Kurvskara C 0 Ej i bruk 0 Ingen U<-funktionssignal till utgångsrelä A 7 1 U< inverttid 0 Ej i bruk 0 U>- funktionssignal till utgångsrelä C 8 1 U< starttid = 30 s 0 Ej i bruk 1 Ingen U>-funktionssignal till utgångsrelä B 246 När det kombinerade över- och underspänningsreläet SPAU 121 C ges ovanstående inställningar erhålls följande utgångsreläfunktioner: Utgång Funktion Signal för utlösning, steg U> Brytarutlösning, steg U< och steg U> Signal för utlösning, steg U< Startsignal från steg U< Signal för självövervakningslarm Startsignal från steg U> 11

12 Exempel 2. Underspänningsskydd för motor L1 L2 L3 HUVUDBRYTARE + M MOTOR- BRYTARE + - (~) (~) Uaux BS IRF START START1 SIGNAL1 TRIP2 TRIP SERIAL PORT 110V 100V _ E F D C B A U3 + - SGR/1 U3 IRF SS1 SGR U > t>,k> TS1 SGB/5 SS2 U < t<,k< TS2 SPAU 121 C U1 I/O U2 Fig. 5. Över- och underspänningsreläet SPAU 121 C som underspänningsskydd för motor. Switcharnas ställningar visas i tabellen på följande sida. 12

13 När underspänningen är kortvarig strävar man att hålla kvar motorer och andra apparater i nätet. Men när strömavbrottet är långvarigt, kan motorernas varvtal sjunka för mycket och motorerna måste koppla ur nätet. Underspänningssteget löser ut alla till samlingsskenan anslutna motorbrytare vid underspänning. På detta sätt förhindrar man att alla motorer startar samtidigt vid återkommande nätspänning. Underspänningsstegets funktionstid väljs längre än den spänningslösa tiden vid snabbåterinkoppling i stamnätet, för att korta spänningsavbrott inte skall förorsaka utlösning av motorerna. I ovanstående exempel löser reläet motormatningen ur nätet om underspänningen varat längre än den funktionstid t< som ställts in på reläet. Över- och underspänningsrelä SPAU 121 C kan också användas för övervakning av spänningsregulatorer. Om mätspänningen överstiger inställt startvärde för reläet, förhindrar reläet att lindningskopplaren stegar till ett högre spänningssteg. Obefogad utlösning av underspänningssteget vid utlösning av säkringsautomat i spänningsmätkretsen förhindras med hjälp av en blockeringssignal från säkringsautomatens hjälpkontakt till över- och underspänningsreläets styringång Switcharna SGB/5 och SGR/1 skall i detta fall ställas i läge 1. Överspänningssteget fungerar som överspänningsskydd för motorer, transformatorer etc. som anslutits till samlingsskenan. När man vid inverttidkarakteristik väljer funktionskurvskara B kan startgränsen inställas relativt högt utan att funktionstiden vid stora överspänningar blir alltför lång. Över- och underspänningsreläet SPAU 121 C kan ges följande inställningar: Switch SG1/SPCU 1C1 SGB/SPCU 1C1 SGR Ej i bruk 1 Blockering från säkrings- U> starttid = 1 s automat Ej i bruk 0 Ingen U<-startsignal till utgångsrelä D 3 1 U> inverttid 0 Ej i bruk 0 Ingen U>-startsignal till utgångsrelä D 4 1 Kurvskara B 0 Ej i bruk 1 U<-funktionssignal till utgångsrelä D 5 0 U< ingen blockering, 1 Blockering av 0 Ingen U<-funktionssignal om U < 20 % av U n steg U< till utgångsrelä C 6 0 t< = s 0 Ej i bruk 0 Ingen U<-funktionssignal till utgångsrelä A 7 0 U< konstanttid 0 Ej i bruk 1 U>- funktionssignal till utgångsrelä C 8 0 U< starttid = 0,1 s 0 Ej i bruk 0 Ingen U>-funktionssignal till utgångsrelä B 13 När det kombinerade över- och underspänningsreläet SPAU 121 C ges ovanstående inställningar erhålls följande utgångsreläfunktioner: Utgång Funktion Utlösning av huvudbrytare, steg U> Utlösning av motorbrytare, steg U< Signal för utlösning av huvudbrytare, steg U> Signal för utlösning av motorbrytarna, steg U< Signal för självövervakningslarm Startsignal för steg U>, blockeringssignal för spänningsregulator 13

14 Registrerad information och felanalys Med hjälp av registren i över- och underspänningsreläet SPAU 121 C erhålls värdefull information om nätets beteende under normal drift och i störningssituationer. Register 1 innehåller det största spänningsvärdet, som överspänningssteget uppmätt vid start presenterat som multipel av reläets märkspänning U n. Varje ny överspänningsstart nollställer registret och ny uppdatering sker. Uppdateringsförloppet stoppas när överspänningssteget fungerar, varvid registret innehåller det största spänningsvärde som uppmätts mellan start och funktion. Register 2 innehåller det största spänningsvärde, som reläet uppmätt efter senaste nollställningen presenterat som multipel av reläets märkspänning U n. Registrets värde uppdateras alltid när mätspänningen överstiger ett tidigare registrerat maximumvärde. Register 2 kan endast nollställas med ett nollställningskommando via seriesnittet eller genom att STEP- och RESETtryckknapparna trycks in samtidigt. Register 3 innehåller det lägsta spänningsvärdet, som underspänningssteget uppmätt vid start presenterat som multipel av reläets märkspänning U n. Varje ny underspänningsstart nollställer registret och ny uppdatering sker. Uppdateringsförloppet stoppas när underspänningssteget fungerar, varvid registret innehåller det lägsta spänningsvärde som uppmätts mellan start och funktion. Register 4 innehåller det lägsta spänningsvärde, som reläet uppmätt efter senaste nollställningen presenterat som multipel av reläets märkspänning U n. Registrets värde uppdateras alltid när mätspänningen underskrider ett tidigare registrerat minimivärde. Register 4 kan endast nollställas med ett nollställningskommando via seriesnittet eller genom att STEP- och RESET-tryckknapparna trycks in samtidigt. I register 5 och 6 finns antalet starter för överspännings- resp. underspänningssteget lagrade. Register 5 och 6 ger en viss uppfattning om förekomsten av över- och underspänningar i nätet. Om startfördröjningen ställts in på det fasta värdet 0,1 s kan normala driftssituationer, såsom start av motorer, leda till att underspänning registreras. På liknande sätt kan överspänning registreras på grund av övergående överspänningar förorsakade t.ex. av lindningskopplaren. Register 7 och 8 visar hur länge de senaste starterna för respektive steg varat i förhållande till inställd funktionsfördröjning eller vid inverttidfunktion för överspänningssteget till kalkylerad funktionsfördröjning uttryckt i procent. Varje ny start nollställer registret vars värde sedan uppdateras. Om över- eller underspänningssteget löst ut visar registret värdet 100 [%]. Med hjälp av värdena i register 7 och 8 får man en uppfattning om spänningsstörningarnas varaktighet och hur nära funktion över- resp. underspänningssteget var i relation till t.ex. anläggningens spänningsregulator. Med hjälp av register 2 och 4 kan man fastställa inom hur vida gränser anläggningens samlingsskenespänning normalt varierar. Register 1 och 3 samt 7 och 8 underlättar felanalysen efter en nätstörning. Med hjälp av registren kan man få fram störsituationens spänning och hur nära funktion över- resp. underspänningssteget var. Sekundärprovning Sekundärprovningen skall alltid utföras enligt gällande nationella provningsnormer och säkerhetsbestämmelser. Skyddsreläet är försett med en IRF-funktion som kontinuerligt övervakar reläets funktionsduglighet och ger larm ifall ett permanent internt fel upptäcks. Tillverkaren rekommenderar att sekundärprovning av reläet sker vart femte år. Provningen bör, om det låter sig göras, ske som primärprovning, varvid hela skyddsräckan från mättransformatorer till brytare inkluderas i provningen. I det följande beskrivs sekundärprovningen av reläet med de inställningar som reläet har under normal drift. Vid behov kan en mera omfattande sekundärprovning göras, genom att prova de olika funktionsstegen vid olika inställningsvärden. Emedan omkopplarlägen och inställningar ändå temporärt måste ändras under provningen är det skäl att förvissa sig om att man efter utförd provning kan återställa grundinställningarna. På referenskortet som följer med reläet kan aktuella inställningsvärden skrivas in. För sekundärprovningen måste reläet lösgöras från sina sekundärkretsar antingen med brytbara radklämmor eller med ett för ändamålet premonterat provdon. 14

15 Vid provning av över- och underspänningsreläet skall man komma ihåg att lossa reläet från spänningstransformatorerna. En eventuell utlösningskrets från över- och underspänningsreläet till effektbrytare i anläggningen skall också beaktas vid provningen. När matningsspänningen ansluts till skyddsreläet utför relämodulen ett självtestningsprogram, som omfattar hela skyddsreläet förutom anpassningstransformatorerna och utgångsreläernas kontakter. Sekundärprovningen utförs med en konventionell reläprovningsutrustning,varvid även anpassningstransformatorer, utgångsreläer och noggrannheter inkluderas i provningen. Ifall lämplig reläprovningsutrustning saknas kan provningen utföras med följande provningstillbehör: - inställbar spänningstransformator V, 1 A - isolertransformator 220/220 V - voltmätare - stoppur eller klocka - likspänningsmatningsdon - omkopplare och märklampor - matnings- och mätsladdar - universalmätare Beakta märkspänningen U n för använd mätingång när mätspänningen ansluts till reläet, se avsnitt "Mätingångar" i kapitel "Tekniska data". BS Uaux _ IRF START2 START1 SIGNAL1 TRIP2 TRIP1 E F D C B A SGR/1 + - U3 IRF SS1 SGR U > t>,k> KLOCKSTART TS1 SGB/5 SS2 U < t<,k< TS2 U1 I/O U2 110V 100V L1 U3 N V S1 SPAU 121 C + (~) S2 L1 L2 L3 L4 - (~) KLOCKSTOPP Fig. 6. Principiell sekundärprovningskoppling för över- och underspänningsrelä SPAU 121 C. Efter att provkopplingen kopplats upp och granskats kan matningsspänningen anslutas. Provkopplingens funktion kan ännu verifieras med hjälp av en universalmätare. 15

16 Provning av anpassningstransformatorn Mata mätspänning till reläets mätingång och kontrollera att det spänningsvärde som kan avläsas i reläets teckenfönster motsvarar det värde som voltmätaren visar. Mätningen kan utföras vid t.ex. märkspänningsnivå. Provning av överspänningssteget U> Ställ switcharna i switchgrupp SGR i följande lägen innan provningen påbörjas: Switch När SGR-switcharna ställts in som i tabellen ovan erhålls följande utgångsreläfunktioner: Utgångsrelä (plintpar) Funktion A (65-66) Funktionssignal, steg U> B (68-69) (Funktionsignal, steg U<) C (80-81) Signal för funktion, steg U> D (77-78) Ej i bruk E ( ) Självövervakningssignal F ( ) Startsignal, steg U> Startfunktionen Position Provningen utförs enligt fig. 6. Mata provspänning till ingång eller beroende på använd märkspänning. Slut omkopplaren S1 och höj provspänningen långsamt tills reläet startar (märklampa L2 tänds) och avläs startspänningens värde på voltmätaren. Funktionsfördröjningen Konstanttidfunktion Ställ, om möjligt, provspänningen på en nivå lika med 2 x inställd startspänning för steg U>. Mätingångens tillåtna kontinuerliga ingångsspänning 2 x U n får inte överskridas! Klockan startas med att switch S1 sluts och stoppas med kontaktintervall 65-66, när utgångsrelä A fungerar. Funktionen för utgångsrelä C kan påvisas med märklampa L4. När överspänningssteget startar tänds indikatorn U> nere till höger på relämodulens frontpanel med gult ljus, som övergår i rött ljus när steget fungerar. Inverttidfunktionen Om överspänningssteget har inverttidkarakteristik skall funktionsfördröjningen mätas vid två olika provspänningsnivåer, dvs.1,1 x U> och 1,4 x U>. Erhållna funktionstider jämförs med funktionstiderna som kan avläsas ur aktuell karakteristisk kurvskara A eller B. 16

17 Provning av underspänningssteget U< Ställ switcharna i switchgrupp SGR i följande lägen innan provningen påbörjas: Switch Position När SGR-switcharna ställts in som i tabellen ovan erhålls följande utgångsreläfunktioner: Utgångsrelä (plintpar) Funktion A (65-66) (Funktionssignal, steg U>) B (68-69) Funktionsignal, steg U< C (80-81) Signal för funktion, steg U< D (77-78) Startsignal, steg U< E ( ) Självövervakningssignal F ( ) Startsignal, steg U> Startfunktionen Provningen utförs enligt fig. 6. Ställ in provspänningen på ett värde ca. 2 gånger inställt startvärde U<. Slut omkopplaren S1 och sänk långsamt provspänningen tills reläet startar (märklampa L2 tänds) och avläs startspänningens värd på voltmätaren. Funktionsfördröjningen Konstanttidfunktionen Ställ provspänningen på 0,5 x inställd startspänning för steg U<. Klockan startas med att switch S1 sluts och stoppas med kontaktintervall 68-69, när utgångsrelä B fungerar. Obs! Om provspänningsinställningen ligger under 0,2 x Un, skall switch SG1/6 stå i läge 0. Inverttidfunktionen Ifall reläet har getts inverttidkarakteristik, skall provningen utföras så att man mäter funktionstiden vid två olika spänningsvärden (0,9 x U< och 0,6 x U<). Funktionstiderna skall sedan jämföras med de funktionstider som fås från inverttiddiagrammet. Blockeringen Switch SGB/5 på över- och underspänningsrelämodulens kretskort ställs i läge 1 (ON). Likaså ställs switch SGR/1 på reläets systemfrontskylt i läge 1. Blockeringsfunktionen kontrolleras genom att en styrspänning på matningsspänningsnivå matas till styringång via omkopplare S2. Mätspänningen ställs in på ca. 2 x inställd startnivå U<. När provspänningen sänks startar reläet normalt (märklampa L2 tänds) men ingen reläfunktion erhålls, dvs. märklampa L3 tänds inte. Provning av självövervakningssystemet Provningen av självövervakningssystemets funktionsindikator IRF och utgångsrelä E kan utföras i den sk. TRIP TEST-moden, som beskrivs i detalj i manualen "Allmänna egenskaper hos relämoduler av C-typ". Funktion hos utgångsrelä E påvisas med märklampa L1. 17

18 Underhåll och service När skyddet används under sådana förhållanden som specificerats i avsnitt "Tekniska data" är det praktiskt taget underhållsfritt. Reläet innehåller inga sådana delar eller komponenter, som utsätts för nämnvärt slitage under normala driftsförhållanden. Om omgivningsförhållandena på reläets uppställningsplats avviker från givna specifikationer, tex beträffande temperatur eller relativ luftfuktighet eller om atmosfären innehåller damm eller kemiskt aggressiva gaser, bör skyddet granskas visuellt t.ex. i samband med att reläprovning utförs eller enligt separat underhållsprogram. Den visuella granskningen bör bland annat rikta sig på följande faktorer: - tecken på mekanisk skada på funktionsmoduler, kontaktdon eller hölje - anhopning av damm innanför locket eller inne i höljet; dammet kan försiktigt blåsas bort med tryckluft eller borstas bort med en mjuk borste - tecken på oxidation (rost) på anslutningsdon, hölje eller på komponenter inne i skyddet Om reläet uppvisar funktionsstörningar eller om självövervakningssystemet upptäckt ett bestående internt fel bör reläet granskas noggrannt. Mindre åtgärder, tex byte av defekt funktionsmodul kan utföras av operatören. Större ingrepp, som inkluderar åtgärder i reläets elektronik och som innebär kontroll av kalibreringar och ev. omkalibrering, bör utföras av tillverkaren eller av honom auktoriserad serviceinstans. Kontakta leverantören för närmare instruktioner. OBS! Skyddsreläerna innehåller elektroniska kretsar som kan skadas av statisk elektricitet. Se till att du befinner dig på samma potential som reläet genom att vidröra relähöljet, innan du drar ut en relämodul ur sitt hölje. OBS! Skyddsreläer är mätinstrument som skall hanteras varsamt och skyddas mot fukt, damm och mekaniska stötar speciellt under transport och lagring. Utbytesenheter och reservdelar Över- och underspänningsrelämodul SPCU 1C1 Matnings- och utgångsrelämodul - U aux = V vs/ls SPTU 240 S1 - U aux = V ls SPTU 48 S1 Relähölje (inkl. anslutningsmodul) SPTK 3E15 Anslutningsmodul SPTE 3E15 Bussanslutningsmodul SPA-ZC 17_ eller SPA-ZC 21_ Beställningsnummer Över- och underspänningsrelä utan provdon SPAU 121 C RS AA, CA, DA, FA Över- och underspänningsrelä inklusive provdon RTXP 18 SPAU 121 C RS AA, CA, DA, FA Beställningsnumrets två sista bokstäver bestämmer reläets märkfrekvens f n och matningsspänningsområde U aux enligt följande: AA motsvarar f n = 50 Hz och U aux = V vs/ls CA motsvarar f n = 50 Hz och U aux = V ls DA motsvarar f n = 60 Hz och U aux = V vs/ls FA motsvarar f n = 60 Hz och U aux = V ls 18

19 Måttritningar och montage Relähöljet är i sitt grundutförande avsett för infällt montage. Erforderligt montagedjup är ca. 270 mm, varvid även beaktats erforderliga utrymmen för anslutningsledningar och bussanslutningsmodul. Vid behov kan det erforderliga montagedjupet reduceras med hjälp av en 40 mm hög distansram typ SPA-ZX 111, av en 80 mm hög distansram typ SPA-ZX 112 eller av en 120 mm hög distansram typ SPA-ZX 113. Reläet kan också förses med ett hölje typ SPA- ZX 115 för utanpåliggande montage ±1 a b 139 ± Distansram SPA-ZX 111 SPA-ZX 112 SPA-ZX 113 a b Fig. 7. Mått- och montageritningar för över- och underspänningsrelä SPAU 121 C. Relähöljet är tillverkat av aluminiumprofil och är beige till färgen. Montagekragen, som ligger an mot montagepanelen, är försedd med en gummitätning, som ger en täthet motsvarande klass IP54 mellan relähölje och montagepanel vid infällt montage. Relähöljet är försett med ett glasklart, UVstabiliserat polykarbonatlock, som är försett med gångjärn nertill och plomberbar fingerskruv upptill. Utmed lockets kant finns en gummitätning, som ger en täthet motsvarande klass IP54 mellan lock och relähölje. Vid infällt och halvinfällt montage görs alla anslutningar till skruvkontaktlister på relähöljets baksida. Varje skruvkontakt kan ta emot en max. 6 mm 2 eller två max. 2,5 mm 2 ledare. Till den 9-poliga subminiatyrkontakten av D-typ ansluts bussanslutningsmodulens motkontakt. Panelöppning Beställningsuppgifter 1. Antal och typbeteckning 15 st reläer SPAU 121 C 2. Beställningsnummer RS AA 3. Märkfrekvens f n = 50 Hz 4. Matningsspänning U aux = 110 V ls 5. Tillbehör 15 st bussanslutningsmoduler SPA-ZC 21 MM 2 st fiberoptiska kablar SPA-ZF MM st fiberoptiska kablar SPA-ZF MM 5 6. Speciella önskemål - 19

20

21 SPCU 1C1 Över- och underspänningsrelämodul Bruksanvisning och teknisk beskrivning B U > U U n STEP t [ s] 0.5 > k > U U < 1316 SPCU 1C1

22 1MRS MUM SV Utgiven Uppdaterad Upplaga C (ersätter 34 SPCU 3 SV1) Granskad KJ Godkänd GL Rätt till tekniska ändringar förbehålles SPCU 1C1 Över- och underspänningsrelämodul Innehållsförteckning Egenskaper... 2 Funktionsbeskrivning (uppdaterad 98-06)... 3 Blockschema... 4 Frontskylt... 5 Funktionsindikatorer (uppdaterad 98-06)... 5 Inställningar... 6 Inställningsomkopplare (uppdaterad 99-12)... 7 Mätdata... 8 Registrerad information (uppdaterad 98-06)... 9 Huvudmeny och undermenyer för inställningar och register Inverttidkarakteristikor Tekniska data (uppdaterad 98-06) Händelsekoder Datakommunikationsparametrar Felkoder Egenskaper Överspänningssteg U> med konstant- eller inverttidkarakteristik Underspänningssteg U< med konstant- eller inverttidkarakteristik Underspänningsstegets U< utlösning är blockerbar med en utifrån kommande styrsignal Teckenfönstret visar mät- och inställningsvärden samt under felögonblicket registrerad information Självövervakningssystemet har kontinuerligt uppsikt över elektronik och mikroprocessor och om ett bestående fel upptäcks, erhålls därom larm och modulens utgångsstyrsignaler spärras 2

23 Funktionsbeskrivning (uppdaterad 98-06) Över- och underspänningsrelämodulen SPCU 1C1 innehåller både ett överspänningssteg och ett underspänningssteg, som kan fungera oberoende av varandra antingen med konstanttideller inverttidkarakteristik. När den av modulen uppmätta spänningen överstiger inställningsvärdet för U>-steget, avger modulen en startsignal SS1 efter det att den inställda starttidsfördröjningen löpt ut. Med hjälp av omkopplarna 1 och 2 i switchgruppen SG1 kan fyra olika värden för U>-stegets startfördröjning väljas. Efter den inställda funktionsfördröjningen t>, eller vid inverttidfunktion efter en tid som är beroende av överspänningens storlek, avger överspänningssteget en utlösningssignal TS1. Med hjälp av omkopplaren SG1/3 väljs funktionskarakteristiken, dvs. konstanttideller inverttidkarakteristik, för U>-steget. Vid konstanttidfunktion väljs inställningsområdet för utlösningstiden med omkopplaren SG1/4. Vid inverttidfunktion innehåller detta funktionssteg två karakteristikor A och B med olika branthet. Den karakteristika som skall användas väljs med omkopplaren SG1/4, se fig. 4 och 5 på sida 12 och 13. När mätspänningen understiger U<-stegets inställningsvärde, avger modulen en startsignal SS2 efter det att den inställda starttidsfördröjningen löpt ut. Värdet för U<-stegets startfördröjning väljs med omkopplaren SG1/8. Två alternativ är möjliga. Underspänningssteget avger en utlösningssignal TS2, då den inställda funktionsfördröjningen t< löpt ut eller vid inverttidfunktion efter en tid som är beroende av underspänningens storlek. Med hjälp av omkopplaren SG1/7 väljs funktionskarakteristiken för U<-steget. Om underspänningssteget fungerar med konstanttid, väljs funktionstidens inställningsområde med omkopplaren SG1/6. Vid inverttidkarakteristik har funktionssteget endast en funktionskarakteristik C, se fig 6 på sida 13. För att undvika obefogade funktioner t.ex. under en återinkopplingscykel kan start och utlösning av underspänningssteget blockeras med hjälp av omkopplaren SG1/5. Blockeringen träder i funktion, om mätsignalen underskrider 0,2 x U n. Denna funktion visas i fig 1. Fig. 1. Funktionsschema för spänningsrelämodulen SPCU 1C1, då underspänningsstegets funktion blockeras internt (SG1/5 = 1). Enbart utlösningen (TS2) hos steget U< kan blockeras genom att steget påförs en blockeringssignal BTS2. Blockeringarna programmeras med hjälp av omkopplarna i switchgruppen SGB på modulens kretskort. De olika skyddskombinationerna programmeras separat i enlighet med anvisningarna i det avsnitt, som behandlar funktionsmodulernas inbördes styrsignaler i beskrivningen av reläskyddskombinationen. På relämodulens frontskylt finns funktionsindikatorerna för över- och underspänningssteget. Funktionsindikatorn lyser med gult ljus när ifrågavarande funktionssteg startar och övergår till rött ljus när steget löser ut. Funktionsindikatorerna kan ges självhållning med omkopplarna i omkopplargrupp SG2, varpå funktionsindikatorerna kvarstår trots att signalen som orsakade funktionen återgår. Funktionsindikatorerna kvitteras genom att trycka på RESET-tryckknappen på reläets frontpanel eller via SPAbussen genom att använda kommando V101 eller V102. 3

24 Blockschema Fig 2. Blockschema för över- och underspänningsrelämodulen SPCU 1C1. U BS1, BS2, BS3 BTS2 SG1/1 8 SGB SS1 TS1 SS2 TS2 Y R Mätspänning Utifrån kommande blockeringssignaler Blockeringssignal av U<-stegets utlösning Programmeringsomkopplare på modulens frontpanel Programmeringsomkopplare på modulens kretskort Startsignal från U>-steget Utlösningssignal från U>-steget Startsignal från U<-steget Utlösningssignal från U<-steget Gul indikator för start Röd indikator för utlösning OBS! Alla av modulens in- och utgångssignaler är inte nödvändigtvis ledningsförda till anslutningarna hos varje reläskyddskombination där modulen används. Vilka signaler som är ledningsförda till anslutningarna, framgår i beskrivningen för ifrågavarande reläskyddskombination, i det avsnitt som behandlar modulernas inbördes styrsignaler. 4

25 Frontskylt B U > U < Förenklad symbol för relämodulen Indikator för spänningsmätningen U Inställningsratt och indikator för U>-stegets startvärde U > U n STEP 0.8 U IRF STEP Indikator för självövervakningssystemet Teckenfönster för presentation av inställnings- och mätvärden etc. Avläsningstryckknapp Inställningsratt och indikator för U>-stegets funktionsfördröjning eller tidfaktor k> Inställningsratt och indikator för U<-stegets startvärde Inställningsratt och indikator för U<-stegets funktionsfördröjning eller tidfaktor k< t > [ s] k > U U < SPCU 1C1 Programmeringsomkopplargrupp SG1 Indikator för programmeringsomkopplargrupperna SG1, SG2 och SG3 Kvitteringstryckknapp Funktionsindikatorer Relämodulens typbeteckning Fig 3. Frontskylt för under- och överspänningsrelämodulen SPCU 1C1. Funktionsindikatorer (uppdaterad 98-06) Vardera funktionssteget har sin gul-röda funktionsindikator. Den tänds med gult ljus, när funktionssteget startar och skiftar om till rött ljus, när det ifrågavarande funktionssteget beordrar utlösning. De fyra funktionsindikeringarna kan oberoende av varandra programmeras med omkopplarna i omkopplargrupp SG2 att kvarstå efter att reläet återgått. Programmeras t.ex. den gula startindikeringen att kvarstå, tänds den gula indikeringen när funktionssteget startat och ersätts av den röda indikeringen, om funktionssteget beordrar utlösning. När funktionssteget återgår till normalläge, kvarstår endast den gula indikeringen. Funktionsindikeringarna som kvarstår kvitteras med RESETtryckknappen eller via SPA-bussen genom användning av kommandot V102. En icke återställd funktionsindikator inverkar inte på modulens funktion. Se även tabellen för omkopplargrupp SG3 i kapitel "Inställningsomkopplare" på s. 8. Självövervakningssystemets indikator visar, att modulens självövervakningssystem upptäckt ett bestående fel. Indikatorn tänds med rött sken kort efter det att felet upptäckts. Samtidigt avger modulen en styrsignal till reläskyddskombinationens självövervakningsrelä. I de flesta felsituationer tänds dessutom en felkod i modulens teckenfönster. Felkoden, som består av en röd etta och en grön kodsiffra, talar om vilken typ av fel det är fråga om. Koden kan inte kvitteras bort. Då ett fel inträffar, är det skäl att anteckna felkoden för att underlätta servicekontakten med tillverkaren. 5

26 Inställningar Inställningsvärdena indikeras av de tre siffrorna längst till höger i teckenfönstret. En lysande indikator under en inställningsratt indikerar, att inställningsvärdet i fråga för ögonblicket presenteras i teckenfönstret. U>/U n U>-stegets startvärde som multipel av skyddets märkspänning. Inställningsområdet är 0,8 1,6 x U n. t> [s] U>-stegets inställda funktionsfördröjning i sekunder vid konstanttidfunktion. k> Inställningsområdet väljs med omkopplarna SG1/4. Alternativen är 0,05 1,00 s eller 0,5 10,0 s. Vid inverttidfunktion har överspänningsstegets tidfaktor k> inställningsområdet 0,05 1,00. U</U n U<-stegets startvärde som multipel av skyddets märkspänning. Inställningsområdet är 0,4 1,2 x U n. t< [s] U<-stegets inställda funktionsfördröjning i sekunder vid konstanttidfunktion. k< Inställningsområdet väljs med omkopplaren SG1/6. Alternativen är 1 10 s och s. Vid inverttidfunktion har underspänningsstegets tidfaktor k< inställningsområdet 0,1 1,0. Vidare kan man i teckenfönstret avläsa kontrollsumman för omkoplargrupp SG1, när indikatorn under omkopplargruppen lyser. På basen av denna information kan man försäkra sig om, att omkopplarna har avsedd inställning och att önskad kontaktfunktion erhållits. Ett exempel på hur kontrollsumman kan beräknas manuellt ges i beskrivningen av de allmänna egenskaperna hos SPC-relämodulerna. 6

27 Inställningsomkopplare (uppdaterad 99-12) Tilläggsfunktioner kan vid olika applikationer väljas med hjälp av inställningsomkopplarna i omkopplargruppen SG1 på modulens frontpanel. Omkopplarnas numrering 1 8 samt lägena 0 och 1 finns angivna på frontpanelen. Omkopplare SG1/1 SG1/2 Funktion Val av starttidsfördröjningen för överspänningssteget U>. SG1/1 SG1/2 Starttid 0 0 0,1 s s s s SG1/3 SG1/4 Val av funktionskarakteristik för U>, dvs. konstant- eller inverttid, samt val av inställningsområde för funktionsfördröjningen eller karakteristika. SG1/3 SG1/4 Funktions- Funktionsfördröjning t> karakteristik eller karakteristika 0 0 Konstanttid 0,05 1,00 s 0 1 Konstanttid 0,5 10 s 1 0 Inverttid Kurva A 1 1 Inverttid Kurva B SG1/5 Val av automatisk blockering av underspänningsstegets start och utlösning. När SG1/5 = 0, fungerar underspänningssteget alltid, då den uppmätta spänningen understiger inställningsvärdet. När SG1/5 = 1, blockeras underspänningsstegets start och utlösning, om den uppmätta spänningen understiger 0,2 x U n. Denna egenskap kan användas för att förhindra obefogade starter och utlösningar under pågående återinkopplingscykel. SG1/6 SG1/7 Val av konstanttideller inverttidfunktion för U<-steget samt val av inställningsområde för funktionsfördröjningen vid konstanttidfunktion. SG1/6 SG1/7 Funktions- Funktionsfördröjning t< karakteristik eller karakteristika 0 0 Konstanttid 1 10 s 1 0 Konstanttid s 0 1 Inverttid Kurva C 1 1 Inverttid Kurva C SG1/8 Val av underspänningsstegets U< starttidsfördröjning. När SG1/8 = 0, är starttiden 0,1 s. När SG1/8 = 1, är starttiden 30 s. 7

28 Omkopplargrupp SG2 är en sk. mjukvaruomkopplargrupp. I omkopplargrupp SG2 programmeras funktionsindikatorernas funktionssätt, indikeringarna från de olika funktionsstegen kan fritt väljas att kvarstå eller att återgå, när det funktionssteg som förorsakade indikeringen återgår. Programmeringen sker med en kontrollsumma som räknas ut enligt tabellen nedan. Normalt är startindikeringarna självåtergående och utlösningsindikeringarna kvarstående. Kvarstående indikator Fabriksinställning Gul funktionsindikator U> 1 0 Röd funktionsindikator U> 2 2 Gul funktionsindikator U< 4 0 Röd funktionsindikator U< 8 8 Kontrollsumma Omkopplargrupp SG3 är en sk. mjukvaruomkopplargrupp som finns i undermeny 4 i omkopplargrupp SG1. STEP- och RESETtryckknapparna på frontpanelen kan programmeras med omkopplare SG3/1. Omkopplarna SG3/2 8 är ej i bruk. Fabriksinställningen för omkopplargrupp SG3 är 0. SG3/1 Tryckknapp Kvittering av start och Radering av registrerade utlösningsindikatorer värden STEP 0 RESET x STEP & RESET x x STEP 1 RESET x STEP & RESET x x På modulens kretskort sitter en omkopplargrupp med beteckningen SGB med åtta programmeringsomkopplare. Med omkopplarna 1 3 väljer man, vilka startsignaler som avgår från modulen, medan omkopplarna 5, 7 och 8 används för att programmera eventuella inkommande blockeringssignaler i olika reläskyddskombinationer. Omkopplarna 4 och 6 är inte i bruk hos denna modul. Anvisningar för programmeringen av omkopplargruppen SGB ges i skyddskombinationens beskrivning i schemat som behandlar funktionsmodulernas inbördes styrsignaler. Mätdata Mätdata presenteras i de tre rutorna längst till höger i modulens teckenfönster. Det mätvärde, som för ögonblicket är uppe för visning, utpekas med en lysande indikator på modulens frontpanel. Indikator U Mätdata Modulens mätspänning som multipel av reläets märkspänning. 8

29 Registrerad information (uppdaterad 98-06) Siffran längst till vänster i teckenfönstret visar registrets adress och de tre övriga siffrorna längst till höger visar registrerad information. Register/ STEP 1 Registrerad information Den största uppmätta spänningen som multipel av skyddets märkspänning, när överspänningsstegets startvärde senast överskreds. Överspänningsstegets utlösning avslutar registreringsperioden. Varje gång startvärdet överskrids, nollställs det gamla värdet och en ny registreringsperiod inleds. 2 Den största spänning som modulen uppmätt efter föregående nollställning av registren, som multipel av skyddets märkspänning. Register 2 nollställs med ett kommando via seriesnittet eller genom att trycka på STEP- och RESETtryckknapparna samtidigt. Ett registrerat värde raderas också vid ett hjälpspänningsbortfall. 3 Den minsta av modulen uppmätta spänningen som multipel av skyddets märkspänning, när underspänningsstegets startvärde senast underskreds. Underspänningsstegets utlösning avslutar registreringsperioden. Varje gång startvärdet underskrids, nollställs det gamla värdet och en ny registreringsperiod inleds. 4 Den minsta spänning som modulen uppmätt efter föregående nollställning av registren, som multipel av skyddets märkspänning. Uppdatering av register kräver inte att U<-steget startat. Register 4 nollställs med ett kommando via seriesnittet eller genom att trycka på STEP- och RESET-tryckknapparna samtidigt. Ett registrerat värde raderas också vid ett hjälpspänningsbortfall. 5 Antalet överskridningar av startnivån för U>-steget, n (U>) = Antalet underskridingar av startnivån för U<-steget, n (U<) = Tiden under vilken överspänningssteget U> senast varit i starttillståndet, i procent av den inställda funktionsfördröjningen t> eller vid inverttidfunktion av den beräknade funktionsfördröjningen. Varje ny start nollställer räkneverket, varför registret alltid innehåller den senaste startens information. Om steget beordrar utlösning, visar registret värdet Tiden under vilken underspänningssteget U< senast varit i starttillståndet, i procent av den inställda funktionsfördröjningen t< eller vid inverttidfunktion av den beräknade funktionsfördröjningen. Varje ny start nollställer räkneverket, varför registret alltid innehåller den senaste startens information. Om steget beordrar utlösning, visar registret värdet Presentation av blockerings- och andra externa styrsignaler. Av registrets tre siffror visar den som är ytterst till höger, i vilket läge modulens blockeringsingångar befinner sig. Följande alternativ är möjliga: 0 = inga blockeringar 2 = underspänningsstegets utlösning blockerad Den andra siffran från höger visar oavbrutet noll i detta register. Den tredje siffran från höger indikerar tillståndet hos en eventuell fjärrkvitteringsingång. Följande alternativ är möjliga: 0 = fjärrkvitteringsingången inte aktiverad 1 = fjärrkvitteringsingången aktiverad Från detta register kan man vid behov förflytta sig till Trip test -moden, där modulens start- och utlösningssignaler kan aktiveras en åt gången. Se närmare förklaring i anvisningen "Allmänna egenskaper hos SPC-relämoduler av C-typ med datakommunikation". 9

Visa mer