ÖVERGÅNGEN, del av fastigheten Älmhult 8:1 m.fl.

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för ÖVERGÅNGEN, del av fastigheten Älmhult 8:1 m.fl. i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING Befintlig plankorsning utgör en osäker trafikmiljö och det finns behov av en gångbro. 1

2 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning med behovsbedömning Riskanalys Geoteknisk undersökning Antikvarisk konsekvensbeskrivning Antikvarisk förundersökning Stinsahuset Antikvarisk förundersökning Magasinsbyggnad Tågbuller- och markvibrationsundersökning PM Dagvattenberäkningar Stråkanalys Fastighetsförteckning (finns på Miljö- och byggförvaltningen) Handlingarna finns även att nå på under fliken Bygga & bo, Detaljplaner, Pågående detaljplaner. Fastighetsförteckning finns tillgänglig på Miljö- och byggförvaltningen. För att få all information och se helheten i ärendet bör plankartan läsas ihop med de beskrivningar som hör till ärendet. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. PLANPROCESSEN Planförslaget handläggs med normalt planförfarande i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900). Detaljplanen befinner sig nu i granskningsskedet, vilket innebär att detaljplanen med de ändringar som samrådet medfört skickas ut till sakägare, myndigheter och andra berörda för att ge dessa möjligheter att granska förslaget och lämna synpunkter. Detaljplaneförslaget granskas under minst tre veckor. Handlingarna skickas därefter till Miljö- och byggnämnden för godkännande och vidare till Kommunfullmäktige för antagande. uppdrag samråd granskning antagande laga kraft 2

3 INLEDNING Bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bygga en gångbro över järnvägen och att i samband med detta skapa goda möjligheter till angöring och passage. Planen syftar även till att ge förutsättningar för att det i ett stationsnära läge, dvs i intilliggande byggnader så som stationshuset, godsmagasinet och det gamla Stinsahuset, ska kunna erbjudas god service. I ändarna där gångbron landar, kring trapphus och hissar, finns ytterligare byggrätt för att det på sikt ska kunna uppföras till eempel entrébyggnader med kommersiell service som kiosk, café eller dylikt. Planfakta Planområdet är beläget kring järnvägstationen i Älmhult. Det avgränsas i väster av Västergatan, i norr av Norra Torggatan, i öster främst av Knutsgatan och i söder i princip av viadukten som utgör riksväg 120 mot Traryd. Bedömning av miljöpåverkan Graden av miljöpåverkan som genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska nödvändiga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms medföra viss påverkan på miljön, men inte så betydande att en miljökonsekvensbeskrivning måste göras (se vidare i behovsbedömningen längst bak i detta dokument). Järnvägstrafiken är redan befintlig och detaljplanen förändrar inte trafikmängder i området. Däremot finns viss påverkan på kulturmiljö och stadsbild. Hänsyn måste även tas till risk. Detta har studerats, vilket redovisas senare i planbeskrivningen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planen berör riksintresse för kommunikation, vilket utgörs av järnvägen/stambanan. Avsikten med planförslaget är att underlätta säkerhet för tågresenärer, och planen bedöms därför inte inverka negativt på riksintresset. Planen berör även ett riksintresse för kulturmiljö. Motiveringen för riksintresset är att det är ett planmässigt uppbyggt järnvägs-/stationssamhälle som speglar det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal. Det uttryck som riksintresset för med sig är en stadsmässig, regelbunden rutnätsplan från 1860-talet med monumentalt centralstråk framför järnvägsstationen, trädplanterade gator, tomtstruktur och byggnader. Översiktsplan I gällande översiktsplan, antagen , är området till största del markerat som järnväg. En mindre del av den östra delen av planområdet har angetts vara mark för offentlig och kommersiell service. I pågående arbete med en ny översiktsplan, samrådshandling , anges området som ett utvecklingsområde för blandad bebyggelse och spårområdet är järnväg. Gällande detaljplaner och områdesbestämmelser Planområdet berör tre gällande detaljplaner: A1, Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen (laga kraft ), 3

4 D7, kv. Stinsen mm (laga kraft ) och D71, Ikeaområdet m.m. (laga kraft ). D71) A1) D7) I bilden ovan: Detaljplan D71, gäller där gångbron landar i väster och anger idag handel och kontor utan byggrätt. Detaljplan A1, gäller för järnvägen, stationen, godsmagasinet och torget. Järnvägen och godsmagasinet har användningen Tj, järnvägsändamål. Detaljplan D7, gäller längs perrongen, busstationen och stinshuset. Stinshuset är planlagt som BKQ; bostäder, kontor, kulturreservat. Kommunala beslut Fysiska plangruppen, genom kommunstyrelsens arbetsutskott, beslutade att ansöka och ge uppdrag om ny detaljplan för en järnvägsövergång. Miljö- och byggnämnden beslutade att ge Miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan med normalt planförfarande. FÖRUTSÄTTNINGAR Befintliga förhållanden Planområdet är ett redan i anspråktaget järnvägsområde med järnvägsspår för stambanan, godsspår, godsmagasin, stationshus, stinshus och torg. Området är beläget centralt i Älmhults tätort. Kulturhistoriskt värdefull miljö Miljön kring stationen har höga kulturhistoriska värden, se vidare under rubrik riksintressen ovan. I gällande detaljplaner finns även en fastighet, Stinsen 1, som har markanvändningen Q, kulturreservat. Se vidare under rubriken miljökonsekvenser nedan. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning har gjorts avseende gångbron, vilken bifogas planhandlingarna. Det som framkommit när angränsande områden byggts ut tyder på att de geotekniska förhållandena är godtagbara inom planområdet. Detta måste klargöras mer i detalj vid projektering för nybyggnation. Utöver byggrätten för själva gångbron är byggrätterna planen inom planen till största del redan utnyttjade genom befintliga byggnader. 4

5 Trafiksituation Trafikverket arbetade under åren fram Förstudie Älmhult, bangårdsombyggnad (slutrapport , uppdragsnummer B303577). Arbetet syftade till att identifiera olika lösningar för stationsmiljön och bangården i Älmhult som ger en väl fungerande trafikmiljö med förbättrad säkerhet för resenärerna. Bakgrunden är att den nuvarande plankorsningen till mittplattformen utgör en stor olycksrisk för tågresenärerna då bland annat snabbtåg passerar korsningen i väldigt hög hastighet. Arbetet mynnade ut i ett förslag som anger att mittplattformen ska kunna nås utan risk för olyckor mellan tåg och resenärer och att säkerheten på plattformarna ska förbättras. En gångbro föreslås ersätta den befintliga plankorsningen, placerad norr om stationshuset, och den föreslås vara fristående från stationshuset. Från gångbron leder trappa och hiss ned på vardera sidan bangårdsområdet samt till mittplattformen. På mittplattformen placeras ett perrongtak och på sidoplattformen, dvs perrongen på centrumsidan, placeras väderskydd. I och med att IKEA:s nya varuhus placerats ute vid väg 23 har stråken genom tätorten ändrats markant. Från att tidigare varit en klassisk järnvägsort med det huvudsakliga stråket längs med järnvägen (nord-sydligt) finns det nu också en tydlig rörelse på tvären (öst-västligt). På grund av detta har kommunen har låtit Tyréns ta fram rapporten Stråkanalys i centrala Älmhult, , vilken bifogas planahandlingarna. Rapporten utgår ifrån målbilden att Älmhults centrum ska vara attraktivt och kreativt med trygga, säkra och gena logiska stråk för fotgängare och cyklister. I rapporten prövas två lägen för gångbro över järnvägen (norr och söder om stationshuset) och två lägen för regionbusshållplats (öster och väster om järnvägen). I rapporten föreslås att gångbron ska placeras i det södra läget och att nuvarande busshållplats öster om stationen bör flyttas till den västra sidan. Ledningar Där övergången landar på västra sidan finns befintliga optokablar som troligen måste flyttas. Fjärrvärme finns i Västergatan. Kommunen har va-ledningar precis öster om stationshuset. Likaså finns här fjärrvärmeledning. Till transformatorn på parkeringsplatsen i söder går högspänningskablar. PLANFÖRSLAGET Överensstämmelse med översiktsplanen Förslaget följer översiktsplanen. Placering av bron i förhållande till omgivningen Gångbron placeras söder om stationshuset, vilket avviker från den tidigare gjorda förstudien men har stöd i stråkanalysen. De positiva effekterna är flera. Bron kommer att påverka det landmärke som kyrkans torn utgör från centrum i betydligt mindre utsträckning än i det norra läget. Gångbron landar också bättre på båda sidor. På IKEA-sidan kan man på ett naturligt sätt gå över Västergatan och vidare in på den gata som leder in till det område där museum, hotell m.m. finns. På centrumsidan får man en betydligt bättre blick över centrum än om man hamnat i hörnet norr om stationen. Där bron landar på centrumsidan är det också viktigt att trapporna inte bara leder till perrongen utan det måste också skapas ett bra stråk kopplat till centrum. I förstudien föreslogs gångbron vara fristående från stationen. Även där har synen förändrats sedan I projektet bedöms det nu som väldigt viktigt ur ett resenärsperspektiv att det finns en koppling till stationshuset, där det finns 5

6 väntsal och möjlighet till ett kommersiellt utbud. Däremot bedöms det ännu som viktigt att stationen och gångbron båda klarar sig på egen hand. Kopplingen ska finnas och vara smidig, men gångbron ska kunna användas även om stationen är stängd. Där övergången landar på centrumsidan är förslaget därför att trappan ska dela sig i två delar på halva vägen. Går man rakt fram landar man längs perrongen. Viker man av åt sidan kommer man ner på marken så att man antingen kan kliva rakt in i stationshuset eller ta ett steg åt sidan och vidare ut mot torget. Utformning av bron Utgångspunkten är att bron och perrongtaket ska utformas så att de hör till järnvägsområdet. Bron ska fungera som passage och inte som en plats man uppehåller sig. Av praktiska skäl kommer större delen av bron vara väderskyddad, men avsikten är att de material som används är sådana som används utomhus. Material som diskuteras är I-balkar, glas, stålplåt och asfalt. Bron har en väldigt lång spännvidd från mittperrongen och västerut, och den måste på grund av kontaktledningarnas höjd bli väldigt hög, så det är viktigt att den ändå upplevs som en lätt konstruktion. Avsikten är också att bron ska kunna ha en orienterande funktion för resenärer och besökare. När man är inne i gångbron ska man alltid kunna se ut på ett bra sätt. Därför avslutas bron med panoramafönster i ändarna, och hissar och trappor är istället placerade på sidorna. På kvällarna är det ur trygghetssynpunkt viktigt att den som går i bron har möjlighet att se ut genom glasrutorna trots att det är mörkt ute. Detta gör att det inte är lämpligt att arbeta med ljus i taket, som är det vanliga, utan snarare ljus på golvet som gör att det är ljust men ändå är möjligt att se ut i ögonhöjd. 6

7 Förslag till utformning av bro, hissar, trappor och perrongtak. ÅF Infrastruktur, Den omgivande miljön Trafikverket har vissa funktionskrav man måste upprätthålla i stationsmiljöer. Bland annat finns det krav på att det är en viss ljusnivå i gångstråk och på perrongerna. Intentionen i projektet är att arbeta aktivt med belysningen i ett större område för att undvika en situation där perronger och gångbro uppfattas som ett allt för starkt belyst område. På IKEA:s sida pågår ett arbete där man ser över sina markytor och avsikten är att kunna hantera besök till arbetsplatser, hotell och museum på ett bra sätt. I detta arbete ingår även att arbeta med kopplingen till övergången och det nya stråk som bildas in till IKEA:s verksamheter. Även miljön kring stationshuset kommer att behöva förändras för att bättre passa till de rörelsemönster som bildas i och med övergången. Kommunen håller på att arbeta fram planer för hur detta kan göras. Utgångspunkten är att betrakta den tredjedel av torget som ligger närmast stationshuset som ett stationsplan. Här ska miljön tydligt visa att den hör till stationen och resandet. Cykelparkeringarna behöver både flyttas och utökas, passage tvärs över torget underlättas, tillgängligheten till stationshuset ordnas bättre osv. Älmhults näringsfastigheter äger stationshuset och det intilliggande lilla magasin som används av taibolaget och för bussgods. Båda är idag planlagda för järnvägsändamål och så är avsikten även i detta planförslag. Ett arbete har påbörjats för att se över lokalerna så att dessa utnyttjas på ett bättre sätt i förhållande till övergången. I anslutning till övergången finns på båda sidor också ytterligare byggnader som på sikt kan vara bra att kunna ha kommersiell verksamhet i, med till eempel verksamhet som riktar sig till besökare och resenärer. På centrumsidan ligger det så kallade Stinsahuset i direkt anslutning till övergången och som avskiljare mellan torget och busstationen. Idag är det planlagt för bostäder, kontor och kulturreservat. Stinsahuset uppfördes samtidigt som den första stationen år 1862 och har väldigt höga kulturvärden, se vidare under rubriken Kulturmiljö nedan. Godsmagasinet är inte fullt lika gammalt som Stinsahuset men anses ändå vara intressant att bevara då det så tydligt visar på Älmhults koppling till järnvägen. Nu hamnar det dessutom i ett läge där övergången landar på västra sidan, vilket gör att det blir betydligt lättare att nå. Förhoppningsvis kan det då uppstå en önskan om att använda huset till något intressant. Både godsmagasinet och Stinsahuset ägs av kommunen. Stinsahuset avses i detta planförslag få bestämmelsen C, centrum. Detta innebär att det kan vara möjligt att ha sådan verksamhet som bör ligga centralt eller vara lätt att nå för många människor. Här ingår butiker, service, gym, kontor, bio, bibliotek, teater, bank, kyrkor, föreningslokaler, samlingslokaler, restauranger, hotell med mera. Byggnaden är utsatt för en del buller. Ska kotor 7

8 inredas måste man säkerställa att det blir tysta arbetsplatser. Detta kan i delar av huset bli svårt, då det är olämpligt at med hänsyn till husets kulturella värde göra stora ombyggnader av fasaden. Det kan vara möjligt att ha kontor inom delar av byggnaden. Detta måste granskas vidare i bygglovsskedet. Med tanke på risken, se vidare nedan under rubrik riskhänsyn, finns det vissa begränsningars att ta hänsyn till vad gäller Godsmagasinet. Detta får därför användningen T 1 K, järnvägsändamål och kontor. Det innebär betydligt mindre personintensiva verksamheter i jämförelse med centrumverksamhet, som tidigare föreslagits. Trafik För att säkerställa en god trafikmiljö är det viktigt att det på båda sidor om övergången finns goda angörings- och parkeringsmöjligheter. På östra sidan föreslås gatan närmast stationen planläggas som gångsfartsområde. Tanken är att hela denna yta, inklusive den del av torget som går fram till Knutsgatan/Eriksgatan ska vara i en jämn nivå höjdmässigt och uppfattas som ett stationsplan och en tydlig egen del av det större torget. Angöringstrafik och handikapparkering samt viss korttidsparkering blir tillåten. Cykelparkeringarna utökas. Lokalbussen får eventuellt flytta ut så att den stannar på torget i Eriksgatan. På västra sidan ändras det område, som idag ägs av Trafikverket och som är planlagt för HK, handel och kontor (men utan byggrätt), och som idag utnyttjas som parkering så att det blir järnvägsändamål med parkering. Ekonomiska och sociala konsekvenser Från kommunens sida är övergången, bron över järnvägen viktig inte bara för att skapa en säkrare trafiksituation över spåren och längs riksväg 120, utan också för att den skapar en möjlighet att knyta ihop östra och västra sidan av järnvägen. På västra sidan finns både många arbetstillfällen och många besökare. På östra sidan finns en centrumhandel som gärna ser fler flanörer i centrum, vilket bron kan underlätta för. Trafikmässigt blir det också lättare att hantera flödena till och från järnvägs- och busstationer när det finns en bra och gen koppling mellan de båda sidorna av järnvägen. Relevanta projekt i omgivningen Inom IKEA:s område pågår två större projekt, dels kommer hotellet Värdshuset att byggas till och bli Smålands största hotell, och dels kommer ett IKEA-museum att öppna under våren 2016 i det gamla varuhuset från I samband med detta ser IKEA över sina utemiljöer med avseende på bland annat stråk för besökare, parkeringar etc. Projektet kring övergången diskuteras löpande med företrädare från IKEA. Miljökonsekvenser Behovsbedömningen har resulterat i att planen innebär viss, men inte betydande, miljöpåverkan vilket gör att en specifik MKB inte tagits fram. Däremot har utredningar gjorts för att belysa risk- och kulturmiljöfrågor, se nedan. Riskhänsyn Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal insatstid. Närheten till järnvägen innebär en risk både sett till framförallt snabbtågens genomfart på stambanan och den hantering av farligt gods som sker på bangården. Tyréns har därför tagit fram en riskanalys för att se över risken vad gäller framförallt Godsmagasinet och möjligheten att planlägga 8

9 den för centrumändamål; Riskanalys, godsmagasin samt lokstallar, Älmhult, daterad Riskanalysen i sin helhet finns tillgänglig på miljö- och byggförvaltningen. Under förutsättning att åtgärder vidtas bedöms situationen vara acceptabel. De åtgärder som föreslås är följande: - Markytan närmast järnvägen ska utformas så att den motverkar och förhindrar att vätskeutsläpp vid en olycka kan strömma mot fastigheten, eempelvis mjuka ytor som absorberar vätskeutsläpp, ett dike som samlar upp vätskeutsläppet och avledningsmöjlighet, för att undvika att vätskeutsläppet rinner i riktning mot fasaden eller ansamlas framför etableringen. (Detaljplanen har en bestämmelse om störningsskydd som anger detta). - En kantsten (höjd ca 2 dm) ska uppföras för att hindra att en pöl sprider sig mot fasaden. Det går att uppnå samma effekt med höjdskillnad etc. (Detaljplanen har en bestämmelse om störningsskydd som anger detta). - Det ska finnas tillgång till väg ut från byggnaderna i riktning bort från järnvägen och den plats där olyckor eventuellt sker. (Detaljplanen har en bestämmelse som anger att entréer inte får placeras så att de vetter mot spårområdet) - Skapa en enkel och lätt tillgänglig avstängningsfunktion för friskluftsintaget och den allmänna ventilationen. En knapp för detta kan placeras på bemannad plats. (Detta måste hanteras i bygglovet) - Det är av stor vikt att människor är vakna samt att lokalerna är lätta att överblicka, det vill säga det bör vara stora ytor, snarare än små rum som används för publika utrymmen. (Detaljplanen medger endast järnvägsändamål och kontor). - Det är endast lämpligt att använda utrymmen i bottenvåning till publika utrymmen. (Detaljplanen medger endast en våning och anger att vind inte får inredas). Buller och vibrationer Tyréns har på uppdragav kommunen tagit fram en rapport, Tågbullerberäkning och stickprovsmätning av markvibrationer från tågtrafiken Slutsatsen i rapporten är att det är marginell risk att markvibrationerna ska upplevas som störande. Området lämpar sig väl för tänkt verksamhet. Däremot pekar rapporten på att det kan bli svårt att inrymma kontor med tysta arbetsplatser i Stinsahuset då det skulle behövas en förstärkning av fasaden som inte är lämplig av kulturmiljöskäl. Kommunen menar att delar av byggnaden kan vara lämplig för mindre kontor, vilket kan utredas i bygglovsprocessen. Stadsbild Utbyggnad enligt detaljplanen innebär en förändring av stadsbilden. Övergången placeras söder om stationshuset vilket bedömts vara positivt för stadsbilden jämfört med att som tidigare föreslagits placera gångbron norr om stationen. Bron är också medvetet utformad för att tillhöra järnvägslandskapet. Kulturmiljö En antikvarisk konsekvensbeskrivning har tagits fram av Tyréns, Utredningen belyser hur de kulturhistoriska värdena påverkas vid föreslagna ändringar inom planområdet. Den samlade bedömningen är att riksintresset för kulturmiljö kommer att påverkas, i vissa delar i betydande utsträckning. Skadan på riksintresset som helhet är däremot inte så påtaglig att detaljplaneförslaget inte ska kunna realiseras. Träden föreslås få ett skydd i detaljplanen, men i och med att det är almar och att de därför kommer behöva bytas ut avser kommunen istället arbeta med trädfrågan när man 9

10 ser över utformningen av stationsplan. Kommunen känner till att trädraderna kring torget har en viktig roll i riksintresset för kulturmiljö. Det så kallade Stinsahuset är en av de första byggnader som uppfördes i Älmhult. Huset uppfördes år 1862 tillsammans med den ursprungliga järnvägsstationen. Byggnaden innehöll då bostad för stinsen och även inkvartering för lokförare, konduktörer och förste skrivare. En antikvarisk förundersökning, Smålands museum 2014:12, bifogas planhandlingarna och har tagits fram för att belysa vilka värden som är viktiga och få antikvariska rekommendationer inför kommande bygglovsärenden. I detaljplanen införs en skyddsbestämmelse som anger att byggnaden inte får rivas och att den inte får förvanskas vare sig interiört eller eteriört. En antikvarisk förundersökning har även tagits fram för den lilla magasinbyggnaden söder om stationshuset, Tyréns Byggnaden anses vara välbevarad och ha ett högt kulturvärde. I rapporten föreslås att byggnaden förses med rivningsförbud. Samtidigt finns det en potentiell konflikt med de behov den nya gångbron för med sig ur ett kommunikationsperspektiv. Detta påpekar också Trafikverket i sitt samrådsyttrande. Kommunens intention är att magasinsbyggnaden ska vara kvar men menar att det vore olämpligt att förse byggnaden med en skyddsbestämmelse. Den antikvariska förundersökningen kommer att fungera som underlag vid kommande bygglovsprövningar. Arkeologi Byggherren ansvarar för att om inte tillstånd redan finns från Länsstyrelsen ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas om arkeologiska fynd påträffas. Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen. Dagvatten Området är redan idag hårdgjort och avvattningen sker till det kommunala dagvattennätet. Trafikverket har låtit ta fram ett PM med en dagvattenberäkning, som kommer att fastställas och som bifogas planhandlingarna. Mittperrongen infiltreras idag troligen ner i järnvägsbanken. Denna kommer att anslutas till ledningsnätet. Området i övrigt ska även fortsatt avvattnas till det kommunala dagvattensystemet. Då kommunen ställer krav på Trafikverket att det anslutna flödet får vara maimalt 5 l/s*ha måste utjämningsmagasin anläggas under mark. Plats för dessa finns i parkeringsytorna mellan perrongerna och nuvarande busstation. Miljökvalitetsnormer Planen medger endast nya byggrätter för en gångbro över järnvägen och till den hörande angöringseller entrébyggnader. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids inte i Älmhults kommun. Planen anses inte påverka detta negativt. Planförslaget anses medföra liten eller obetydlig negativ påverkan för yt- och grundvattensituationen i kommunen. Jämfört med nuvarande situation är förändringarna små. Lite mer dagvatten kommer att hamna i det kommunala systemet men med bättre fördröjningskapacitet, se vidare ovan under rubriken dagvatten. Radon Planområdet är ett låg-/ normalriskområde vad gäller radon. Markföroreningar Inom planområdet finns inga kända markföroreningar enligt länsstyrelsens karta

11 GENOMFÖRANDEFRÅGOR Organisatoriska genomförandefrågor Kommunen ansvarar genom tekniska förvaltningen för att tillsammans med eploatör samordna frågor om markköp, fastighetsbildning, ledningsrätter och avtal. Kommunen ansvarar genom tekniska förvaltningen för genomförandet (utbyggnaden) av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Tekniska genomförandefrågor Om arkeologiska fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm (KML) och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen. Det förutsätts att nödvändig grundundersökning tas fram av byggherren i samband med bebyggandet av området. Ekonomiska genomförandefrågor Projektet är beräknat att kosta totalt sett 76 miljoner varav ombyggnationen av plattformarna är beräknad till 40 miljoner kr. Denna kostnad kommer Trafikverket att stå för. Själva övergången samfinansieras däremot. Total kostnad är beräknad till 36 miljoner kronor, varav Älmhults kommun står för 2/3 och Trafikverket för resterande 1/3 av kostnaden. Trafikverket kommer att äga både plattformar och övergången och stå för drift och underhåll. Kommunen kommer att planera och bekosta en ombyggnation av miljön kring stationen för att placera och hantera angöringstrafik, cykelparkeringar, handikapparkering osv på ett sätt som fungerar ihop med de nya rörelsestråk som förväntas uppstå genom övergången. Likaså i den västra änden av övergången. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, tele-, opto- eller elledningar bekostas av eploatören. Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser Det finns inga befintliga fastighets- eller tomtindelningsbestämmelser. Ledningar som kommer att finnas eller finns kvar inom kvartersmark ska lämpligen tryggas genom att servitut eller ledningsrätt bildas. Initiativ till detta tas av berörd lednings- eller rättighetshavare. Konsekvenser för de olika fastigheterna inom planområdet: - Älmhult 8:1, järnvägen. Markanvändningen ändras norr om Godsmagasinet från Handel och Kontor till järnvägsändamål (med parkering). Kommunen är intresserad av att köpa denna mark och stycka av den. Fastighetsbildning ansöks och bekostas i så fall av kommunen. - Älmhult 8:6, godsmagasinet. Markanvändningen ändras från järnvägsändamål till T 1 K, järnvägsändamål och kontor. Fastighetsgränserna behöver korrigeras något, genom att mark norr om byggnaden överförs till ny fastighet som bildas ur Älmhult 8:1 (enligt ovan). 11

12 - Älmhult 8:7, stationshuset. Markanvändningen fortsätter vara järnvägsändamål. Byggrätter och byggnadshöjder preciseras, men utgår ifrån och medger befintlig situation. - Servitut ska kunna bildas för allmänhetens tillgänglighet till övergången ovanpå det som idag är Älmhult 8:1 och Älmhult 8:7. - Stinsen 1, Stinsahuset. Markanvändningen ändras från BKQ till C, centrum. - Stinsen 2, busstationen. Markanvändningen i västra kanten av byggstationen ändras från bussterminal med bestämmelser om att marken ska ha gatsten och att det ska finnas ett uppställt tågsätt under ett perrongtak till att vara järnvägsändamål med parkering. - Älmhult 3:1, sidoperrongen. Ingen förändring. Järnvägsändamål och parkering kvarstår. Konsekvenser / Part Kommunen Trafikverket Älmhults näringsfastigheter AB Organisatoriska Upprättar detaljplanen. Håller i projektering och byggnation av övergången och perronger. Fastighetsrättsliga Ekonomiska Önskemål om att förvärva mark på Älmhult 8:1, norr om Godsmagasinet, av Trafikverket. Bekostar detaljplanen. Bekostar 2/3 av övergången. Avsikten är att övergången, dvs bron, trappor och tillhörande hissar, ska kunna få servitut för allmänhetens tillträde över befintliga fastigheter och in i bron. Bekostar 1/3 av övergången samt ombyggnad av perrongerna. Tekniska Byggherre på egen mark. Byggherre på egen mark, samt delar av kommunens mark som berörs av övergången. - - Detaljplanen medför ett behov av ombyggnation av stationshuset. Både planlösning och tillgänglighetsmässigt. Kostnadsfördelning diskuteras med kommunen. Byggherre på egen mark. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE Christina Selin-Flink, karttekniker, har medverkat i framställandet av planhandlingarna. Carina Tenngart Ivarsson Stadsarkitekt, LAR/MSA 12

13 Behovsbedömning Detaljplan för ÖVERGÅNGEN Riksintressen Naturvård Rörligt friluftsliv Kulturmiljövård Naturvårdsintressen Naturreservat Natura 2000 Biotopskydd Natur Kronobergs natur Ängs- och hagmarksinv. Våtmarksinventering Sumpskogsinventering Nyckelbiotopsinventering Vät- och djurliv Strandskydd Påverkan på vatten Grundvatten Ytvatten Dricksvattentäkt Dagvatten Kulturmiljö och landskapsbild Fornminnen Kulturmiljöprogram Kulturhistorisk miljö Stads- /landskapsbild Hälsa Buller Föroreningar luft, mark, vatten Lukt Radon Strålning Kraftledningar Berörs ej Påverkan Kommentarer Ingen Liten Måttlig Stor Järnvägen är anledningen till att orten finns. Övergången blir ett modernt tillägg och utformas medvetet för att den tydligt ska tillhöra järnvägen. Antikvarisk förundersökning har tagits fram för Stinsen 1. Byggnaden avses bevaras och få varsamhetsbestämmelser. Gångbron innebär en visuell påverkan på stadsbilden. Bron är medvetet utformad för att tillhöra järnvägslandskapet. Övergången placeras söder om stationshuset vilket bedömts vara positivt för stadsbilden jämfört med att som tidigare föreslagits placera gångbron norr om stationen. 13

14 Säkerhet Trafik Eplosion Översvämning Ras och skred Trygghet Miljö Möjligheterna att hantera trafikflöden till och från stationen ökar i och med övergången när spåren och stationen är nåbar från båda sidor om järnvägen. En riskanalys har tagits fram för att studera godsmagasinet. Övergången kan vara positiv ur trygghetssynpunkt då den förhoppningsvis kommer att upplevas som en bättre passage för fotgängare och cyklister än väg 120. Miljökvalitetsnormer Detaljplanen bedöms varken påverka luft eller vatten. Miljömål Hållbar utveckling Alt som stärker kollektivtrafiken. Kommunens bedömning Planförslaget bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan. 14