Malmö stads insatser mot antisemitism. Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015.

Transkript

1 Malmö stads insatser mot antisemitism Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015.

2 Inledning DET GLOBALA MALMÖ Mångfald är en central del av Malmös identitet. 175 nationaliteter finns representerade i denna lilla, tätt bebyggda storstad. Redan 1945 mobiliserades stora delar av staden för att ta emot judiska flyktingar från koncentrationsläger. För Malmöbor och Sverige blev detta en påminnelse och en insikt om att Malmö och Sverige är en del av sin omvärld. Sedan dess har staden i flera omgångar fortsatt på denna inslagna väg. Det har inneburit att människor som har varit på flykt undan krig och förföljelse från länder och regioner såsom Chile, Iran, Balkan, Irak, Afghanistan och Syrien har bosatt sig i staden. Vi har varit och vill förbli hoppets hamn genom att erbjuda skydd åt förföljda och förtryckta. Det är en del av vår identitet. Men det handlar inte bara om att hjälpa. Malmö vill vara en öppen, jämställd och inkluderande stad. Vi vet att mångfald är en tillgång och konkurrensfördel för staden gentemot många andra svenska och europeiska städer. ANTISEMITISM I MALMÖ En studie från Anti-Defamation League som presenterades 2014 har undersökt attityder gentemot judar i 102 länder. Undersökningen visar att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder. Samtidigt visar en studie som gjordes av European Union Agency for Fundamental Rights 2013 kring judars upplevelser i åtta EU-länder att finns en hög oro bland Sveriges judar. Detta gäller i än högre utsträckning för judar i Malmö. Lägg därtill att det har skett flera antisemitiska attacker runt om i Europa på senare tid, däribland i vår grannstad Köpenhamn, som ytterligare förstärker oron och utsattheten bland Malmös judar. För några månader sedan kunde vi också se hur reportrar, iklädda judiska attribut, trakasserades på Malmös gator i ett tv-program. Om Malmö ska fortsätta vara en stad där mångfalden är en tillgång får sådant inte förekomma. Det är oacceptabelt att rabbinen hotas, att judar kränks eller att någon känner behov av att dölja sin judiska identitet. Vi arbetar mot detta men är medvetna om att mer behöver göras. En attack på en del av Malmös befolkning är en attack på hela Malmö och dess innersta väsen. Samtidigt måste Malmö hantera incidenter som rör olika typer av främlingsfientlighet, däribland antisemitism, islamofobi, afrofobi och antiziganism. FRAMTIDEN Från stadens sida bygger vårt långsiktiga arbete på ett brett engagemang för att bekämpa främlingsfientlighet och alla former av rasism. Vi jobbar aktivt med frågorna tillsammans med polisen, som är en statlig och inte kommunal myndighet, räddningstjänsten, civilsamhället och religiösa församlingar. I det arbetet är det viktigt att understryka och erkänna att det finns olika former av rasism som har olika historiska och samhälleliga förklaringar. Därför måste vi också kunna förstå och peka på att vi tydligt behöver arbeta gentemot specifika uttryck som grundas på just antisemitism. Vi har utvecklat vårt arbete de senaste åren, men har samtidigt mycket att lära och strävar efter att ständigt bli bättre på att uppmärksamma och hantera de här frågorna. Vi välkomnar USA:s särskilda sändebud mot antisemitism, både för att få tillfälle att berätta vad vi gör och för att ta del av den kunskap och information som han kan förmedla. Katrin Stjernfeldt-Jammeh Kommunstyrelsens ordförande (S)

3 Konkreta insatser för att motverka antisemitism MALMÖS ARBETE MOT ANTISEMITISM Malmös samtliga verksamheter med drygt anställda ska aktivt arbeta utifrån Strategisk utvecklingsplan mot diskriminering, som när det revidrades gjordes i dialog med civilsamhället. Sedan ett par år pågår ett arbete med att utbilda alla Malmös 1200 chefer i samtliga diskrimineringsgrunder. Malmö är sannolikt den enda svenska kommun som har ett särskilt kommunalråd som jobbar med frågor som rör antidiskriminering, likabehandling och rasism. Ett av nio kommunfullmäktigemål som alla nämnder och förvaltningar i staden ska arbeta med att förverkliga handlar om att Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad som är fri från diskriminering och där alla har samma rättigheter och möjligheter, och där mångfalden är en tillgång. TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete utgår ifrån prevention och insatser som främjar demokrati och öppenhet i samhället. Det innebär att kommunen arbetar brett med barn, unga och föreningsliv för att motverka diskriminering och för att stärka demokratin. Arbetet sker ofta i samverkan med andra myndigheter, med civilsamhället och med polisen, som är en statlig myndighet. Polisen är också den aktör som har säkerhetsansvaret i Sverige. Samarbetet mellan kommunen och polisen, samt räddningstjänsten är en central del i kommunens trygghetsskapande och förebyggande arbete. De mänskliga rättigheterna och demokratiska grundprinciperna utgör spelreglerna för det kommunala grunduppdraget att bygga ett samhälle för alla. Det förebyggande arbetet handlar om att identifiera risker eller lokala problembilder och utifrån dessa stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer. Utifrån planen mot diskriminering kan detta handla om att samverka kring frågor som rör antiziganism, antisemitism, HBTQ-fobi, etc. Den reaktiva hanteringen när något redan har inträffat innefattar krisberedskap på ett allmänt plan och att hantera exempelvis brottsutsatta på individnivå, eller bistå med hjälp för kriminella som vill hitta en väg ut ur kriminalitet. Efter attentatet i Köpenhamn februari 2015 träffade företrädare för kommunledningen den Judiska församlingen. Man lyssnade på deras oro och erbjöd möjligheten att etablera en kommunal krisgrupp. Församlingen framförde också förfrågningar till kommunen, som man tog till sig. Efter mötet har kommunalrådet med ansvar för trygghet och säkerhet varit i kontakt med Sveriges inrikesminister om att judiska församlingen bör få utökat stöd till sitt säkerhetsarbete, vilket också utlovats. Staden har även yttrat sig till Länsstyrelsen, som är den statliga myndighet som prövar ansökningar om kameraövervakning, om att judiska församlingen i Malmö bör få möjlighet till ökad kameraövervakning. Efter attentaten i Köpenhamn tog kommunledningen också initiativ till en manifestation mot våld och extremism, där demokratiskt sinnade partier och reli-

4 giösa församlingar deltog. Företrädare för kommunledningen har deltagit i flera av de kippavandringar som anordnats. BARN OCH UNGA Arbetet mot rasism och antisemitism handlar för kommunen framförallt om att jobba proaktivt. Vi gör så genom att tydligt arbeta värderingsstyrt i våra skolor. Genom att lyssna på och låta elevernas olika livserfarenheter ta plats i undervisning ökar förståelsen och tryggheten. Malmö stad fokuserar bland annat på nedanstående insatser. Antirasistiskt skolnätverk Malmö stad har inrättat ett antirasistiskt skolnätverk bestående av lärare, rektorer och kuratorer. Syftet med nätverket är att fortbilda sig inom områden såsom normkritik, antisemitism, islamofobi, afrofobi, antiziganism och HBTQ-fobi, liksom att sprida goda exempel mellan skolor. Tillsammans med Svenska Kommittén mot Antisemitism anordnar Malmö stad utbildningar och studieresor för elever i årskurs nio till koncentrationsläger i Polen. Syftet är att lära sig mer om historien men också att reflektera över dagens rasism och främlingsfientlighet. Elever ska dokumentera sina erfarenheter och sprida detta vidare till sina kamrater. Antirasistiskt elevnätverk Staden driver i samarbete med Ungdom Mot Rasism ett elevnätverk som riktar sig till elever inom Malmös skolor. Syftet är att få ökad insikt och förståelse om olika former av rasism. Nyligen hölls en inspirationsoch utbildningsdag för 80 elever i årskurs 7-9 på temat antisemitism och islamofobi i samarbete med bland annat Svenska Kommitteen mot Antisemitism. Unga muslimer mot antisemitism och främlingsfientlighet Malmö stad beviljade nyligen en kvarts miljon kronor i ekonomiskt stöd till föreningen för arbetet med att utbilda ungdomsambassadörer som i sin tur arbetar mot främlingsfientlighet och rasism. KULTUR Kultur har en avgörande roll för att skapa möten, stimulera till diskussion och gränsöverskridande samarbete. Malmö stad samverkar och stödjer en rad olika aktörer som syftar till att lyfta fram judisk kultur, belysa antisemitismen och nazismens fasor och skapa en debatt om vilket samhälle vi vill ha. Judisk vår Programserien judisk vår arrangeras av organisationen Judisk kultur i Sverige tillsammans med Moriska Paviljongen. Programmet pågår under våren och består av paneldiskussioner, debattserier, workshops och konserter med syftet att undersöka den judiska erfarenhetens betydelse för att forma och utveckla demokratiska och humanistiska värderingar. Third generation Stiftelsen Framtidsgenerationen har i samarbete med Malmö stadsteater arrangerat pjäsen Third generation som ursprungligen skapades av Habimateatern i Tel Aviv. På scenen gestaltar tyskar, israeliska judar och palestinier hur det är att vara den tredje generationen efter förintelsen och staten Israels bildande. Över 1000 ungdomar har sett pjäsen. Förintelsens minnesdag Varje år uppmärksammas Förintelsens minnesdag med seminarier och tal. I år invigde kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh dagen. Besökarna kunde ta del av bland annat en ögonvittnesskildring från koncentrationsläget och en föreläsning av Expo. Gymnasieklasser fick ta del av film och samtal. Antirasistiska filmdagar Malmö stödjer Antirasistiska filmdagar som med film och samtal som metoder vill motverka antisemitism, islamofobi, antiziganism, afrofobi och homofobi. ARF pågår under en vecka varje höst och riktar sig till alla Malmös skolor. Malmö museum Malmö museum har en stolt historia av att ha varit en plats där judiska flyktingar funnit en sovplats

5 under andra världskriget. Detta arbetar vi vidare på. I dag finns en Raoul Wallenberg-plakett och en vit buss för att påminna Malmöbor, framför allt skolbarn, om Malmös stolta historia. I vår öppnar en stor utställning om Malmö museum som flyktingförläggning och de vita bussarna. SAMARBETE MED JUDISKA FÖRSAMLINGEN Malmö stad samarbetar med flertalet trossamfund kopplat till uppdraget om trygghetsfrågor och till diskussioner kring samhällsbyggande. Nedan följer ett antal exempel på hur staden samarbetar tillsammans med judiska församlingen för att stävja antisemitism och främja öppenhet och demokrati. Minnenas arv Judiska församlingen, företaget Xenofilia och Malmö Museer har drivit projektet Minnenas arv, en utställning med berättelser av judar som upplevt andra världskrigets koncentrationsläger. I februari 2015 fattades beslut om att bevilja ekonomiskt stöd för ett komplement till utställningen och en vidareutveckling av projektet till bokform. Boken ska fokusera på intervjuer med första, andra och tredje generationens judiska flyktingar från andra världskriget. Coexist Malmö Coexist Malmö är ett nätverk för världsreligioner för ett tryggare Malmö ur ett religionsperspektiv. Fyra världsreligioner och elva församlingar som representerar judendom, kristendom, islam och buddhism arbetar med konceptet fråga religionen i gymnasieklasser, föreningar och på arbetsplatser. Dialogforum Dialogforum består av representanter för grupper som särskilt riskerar att utsättas för hatbrott. Här finns judisk representation, men också representanter från den muslimska, afrosvenska och romska gruppen samt RFSL. Syftet med Dialogforum är att skapa en plattform där dessa grupper kan mötas för att diskutera gemensamma frågor som rör hatbrott. Här får kommunen och polisen viktig kunskap om hatbrott direkt från berörda grupper.