Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret org. nr

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 2

3 3

4 Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret org. nr Svensk Biblioteksförenings årsmöte hålls den 7 maj 2014 kl Umeå Folkets Hus, IDUN Layout: Andrzej Olas 4

5 Innehåll Förord 6 Inledning 9 Stadgarna 9 Årsmötets verksamhetsinriktning 9 Styrelsens verksamhetsplan för 2013 med uppföljning 11 Redovisning av 2013 års verksamhet 15 Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation 15 Sakfrågor och insatser 26 Arrangemang 36 Internationell samverkan 42 Förvaltningsberättelse 47 Information om verksamheten 47 Resultat och utfall 47 Väsentliga ekonomiska händelser under året 47 Jämförelse mellan budget och utfall 49 Resultaträkning 50 Balansräkning 51 Revisionsberättelse 56 Bengt Hjelmqvist fond 57 5

6 Förord Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Genom det ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Därför vill Svensk biblioteksförening se en värld där alla människor har tillgång till bibliotek i livets olika skeenden. Med denna bibliotekssyn som utgångspunkt driver Svensk biblioteksförening på för angelägna bibliotek av högsta kvalitet. Vi arbetar på våra medlemmars uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner samt för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter. Det gör vi bland annat genom att verka för ändamålsenlig lagstiftning och finansiering och genom att sprida kunskap om bibliotekens verksamhet och effekter, till exempel genom faktamaterial, undersökningar och rapporter samt genom utdelning av bibliotekspriser. För att öka den biblioteksrelaterade forskningen delar vi årligen ut ett forskningsinitierande stöd för framtagande av forskningsansökningar. Svensk biblioteksförening vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra enskilda medlemmar och vi stödjer deras professionella utveckling genom resestipendier, utvecklingsbidrag, möjlighet till internationellt utbyte, de ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och genom vår tidskrift Biblioteksbladet. I våra expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. För att underlätta erfarenhetsbaserad utveckling underhåller vi en särskild uppsatsdatabas och uppmärksammar aktuell kunskap genom Månadens uppsats och genom en årlig forskardag. Vi ser våra institutionella medlemmar som partners i arbetet att bidra till utveckling av svenskt biblioteksväsende. De institutionella medlemmarna ger trovärdighet åt föreningens opinionsbildande arbete och möjliggör vårt arbete med att tillhandahålla arenor och mötesplatser för medarbetarnas professionella utveckling. För att medverka till lokala utvecklingsinsatser av nationellt intresse har våra institutionella medlemmar möjlighet att söka föreningens utvecklingsmedel var ett händelserikt år på flera sätt. På det nationella planet beslutade riksdagen om en ny bibliotekslag och fattade en rad beslut av vikt för biblioteken med anledning av regeringens proposition Läsa för livet. Debatten om bibliotek och e-boksfrågan fortsatte och skollagens nya bestämmelser om alla elevers rätt till skolbibliotek aktualiserades på många sätt. Under början av 2013 genomförde föreningen en ny medlemsundersökning som gav ett starkt stöd för föreningens verksamhet och för arbetet med opinionsbildning, omvärldsbevakning och kunskapsutveckling. Stärkta av det och våra sakpolitiska framgångar intensifierade vi arbetet med att synliggöra och tydliggöra bibliotekens grundläggande uppdrag och att lobba för en nationell biblioteksstrategi. Vi har också fortsatt utveckla formerna för medlemsengagemanget och fortsatt vår viktiga internationella samverkan. Under året har också nya strategiska samarbeten inletts med t ex Svenska Unescorådet, Statens medieråd och Utbildningsradion. 6

7 Med 2013 års verksamhet i ryggen blickar vi framåt och arbetar vidare med att förena, engagera, bevaka, utveckla och synliggöra svenskt biblioteksväsende. Under 2014 kommer Svensk biblioteksförening bland annat att: - fortsätta samla engagemanget för biblioteken och vara en förenande och oberoende kraft för människors rätt till fri tillgång till information och kunskap. Vi vill växa med flera medlemmar och utveckla våra expertnätverk. - bidra till att öka kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag och bredda bilden av bibliotekens verksamhet. - arbeta med att Sverige ska få till stånd en nationell biblioteksstrategi som bland annat omsätter biblioteksmanifest och bibliotekslag i praktisk handling, ökar effekten av bibliotekens insatser och bidrar till minskade klyftor. Vi vill tacka alla medlemmar och samarbetspartner för 2013 och ser fram emot kommande arbete och utmaningar. Tillsammans har vi fortsatt mycket att göra. Inga Lundén Ordförande Niclas Lindberg Generalsekreterare 7

8 8

9 Inledning Stadgar Stadgarna är föreningens övergripande styrdokumentet. 1 anger föreningens ändamål. Svensk biblioteksförening ska: 1. Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard. 2. Verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling. 3. Tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna yttrandefriheten. 4. Främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra institutioner i samhället. 5. Främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning. 6. Främja läsning och bildning. 7. Skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende. 8. Stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet. 9. Verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom området biblioteks- och informationsvetenskap. 10. Anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet. 11. Stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks och informationsområdet. 12. Främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet. Årsmötets verksamhetsinriktning Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Stadgarna anger i 5.1 att årsmötet ska fastställa vision och verksamhetsinriktning. Årsmötet fastställde inriktning för kommande verksamhetsplan. Svensk biblioteksförening ska inte i sin verksamhet ta på sig samhällsuppgifter eller agera kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning. I valet mellan egna kortsiktiga lösningar eller försök att få till stånd långsiktiga samhälleliga lösningar ska det senare väljas. Principen hindrar inte att föreningen bedriver verksamhet eller genomför insatser för att exemplifiera de behov man argumenterar för. 9

10 Svensk biblioteksförenings utgångspunkt är att: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Alla människor ska ha tillgång till bibliotek i livets olika skeenden och biblioteken ska ha stöd i lagstiftning och i en nationell biblioteksstrategi. Svensk biblioteksförening synliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse för: Kunskap och Lärande Demokrati och Informationsfrihet Inspiration och Utveckling Kultur och Upplevelser Fristad och Gemenskap Svensk biblioteksförening arbetar som ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör med: Att förena: Samla och verka för alla typer av bibliotek, se det gemensamma, ena olika intressen, möjliggöra kontakter mellan olika bibliotekstyper, bidra till nätverk och erfarenhetsutbyte, samverka med andra organisationer, institutioner, myndigheter osv. Internationellt samarbete. Att synliggöra: Synliggöra biblioteken och dess verksamhet, dela ut priser, tala för biblioteken, bilda opinion och bedriva lobbning, påverka beslutsfattare på alla nivåer, föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. Att bevaka: Omvärldsbevaka, följa utvecklingen, framtidsspana, beskriva förhållanden som är viktiga för biblioteken, stödja omvärldsbevakning genom att tillhandahålla en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender och aktuell utveckling. Att utveckla: Bidra till kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling, förmedla forskning, goda exempel, fakta och annan kunskap, genomföra undersökningar och ta fram rapporter, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och nätverk, stödja utvecklingsinsatser och forskningsansatser. Ge kompetensutvecklingsmöjligheter, bland annat via konferenser och resestipendier. Att engagera: Ge möjligheter att påverka och delta i föreningens arbete, ta tillvara engagemang, kunskap och erfarenheter, erbjuda arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengagemang. 10

11 Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning Föreningens stadgar och årsmötets verksamhetsinriktning bildar tillsammans med budgeten utgångspunkt för styrelsens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen utgör ett flerårigt styrdokument som anger långsiktiga utmaningar, mål samt inriktning för aktiviteter, insatser och åtgärder. Verksamhetsplanen gäller fram tills det att styrelsen fattar nytt beslut. Även om dokumentet är långsiktigt och gäller tillsvidare revideras det årligen efter föreningens årsmöte så att verksamhetsplanen alltid hänger samman med årsmötets beslut. Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i de ändamål föreningen har enligt stadgarna och byggs upp utifrån de funktioner årsmötet angivit att föreningen har: Förena och engagera Synliggöra Bevaka och utveckla Verksamhetsplanen består av två nivåer: 1. Utmaning preciserar ett problem 2. Mål anger ett önskvärt och om möjligt mätbart tillstånd Utmaningen preciserar ett problem som Svensk biblioteksförening vill ägna tid och resurser åt att lösa. Målet beskriver vad Svensk biblioteksförening vill uppnå och formuleras som ett önskvärt, framtida tillstånd. 11

12 Förena & Engagera Svensk biblioteksförening som medlemsorganisation. Utmaningar Föreningens representativitet bygger på att medlemmar från alla typer av bibliotek upplever att föreningen driver för dem aktuella och relevanta frågor. En utmaning är att behålla medlemmarnas intresse och attrahera nya för att kunna fortsätta vara relevant som organisation. Föreningens trovärdighet hänger samman med att föreningen drar nytta av medlemmarnas kompetens och engagemang. En utmaning är att skapa bättre former och förutsättningar för ökat medlemsengagemang. Allt fler frågor kräver samordnade lösningar på nordisk, europeisk och internationell nivå och bibliotekens internationella organisationer behöver stärkas. Mål Uppföljning Antalet medlemmar uppgår till minst var medlemsantalet Minst 65% av medlemmarna känner väl till Svensk biblioteksförening. Minst 60% av medlemmarna anser att Svensk biblioteksförening arbetar med rätt saker och är nöjda med hur man arbetar med dem. Minst 60% av medlemmarna är nöjda med hur man kan gå med och engagera sig i Svensk biblioteksförening. Minst 68% av medlemmarna anser att Svensk biblioteksförening är en organisation med bra idéer. Svensk biblioteksförening bidrar till det nordiska samarbetet samt IFLA, Eblida och Liber genom medlemskap och aktivt engagemang. 71% av medlemmarna känner väl till Svensk biblioteksförening. 62% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan om man anser att föreningen arbetar med rätt saker. 87% ger värdet 3 eller mer. 53% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan hur nöjd man är med hur föreningen arbetar med för mig viktiga frågor. 83% ger värdet 3 eller mer. 1% är mycket missnöjd. 40% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan hur nöjd man är med hur man kan gå med och engagera sig i Svensk biblioteksförening. 66% ger värdet 3 eller mer. 1% är mycket missnöjda. 63% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan om Svensk biblioteksförening är en organisation med bra idéer. 87% ger värdet 3 eller mer. Svensk biblioteksförening har representanter och deltar aktivt i samtliga dessa samarbeten och organisationer. 12

13 Synliggöra Svensk biblioteksförenings arbete för opinionsbildning och lobbning. Utmaningar Kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag är otillräcklig och bilden av bibliotekens verksamhet är alltför smal. Det saknas tydliga visioner hos ansvariga politiker för hur biblioteken ska utvecklas för framtiden och för hur Sverige ska bli en starkare biblioteksnation. Ökande klyftor och vikande användning hos vissa grupper gör att bibliotekens fulla potential inte tas tillvara. Det finns hinder för hur biblioteken kan bidra till en effektiv informationsförsörjning, människors informationskompetens och fria tillgång till information och kunskap. Mål Uppföljning Mål för synliggörande av bibliotek är att bidra till att: Kunskapen är hög om bibliotekens djupa och breda funktion i samhället och vad avser kunskap och lärande, inspiration och utveckling, kultur och upplevelser, demokrati och informationsfrihet, samt gemenskap och fristad. Människor ur alla samhällsgrupper uppfattar biblioteken som relevanta och angelägna i vardagen och tas i anspråk som en viktig part i utvecklandet av kunskapssamhället. Biblioteken med kompetent och engagerad personal uppfattas som unika jämfört med andra medietillhandahållare. Inte mätt men har följts upp bl a genom analys av den politiska debatten, riksdagsmotioner, propositionstexter, partiprogram mm. Bilden av och därmed retoriken kring biblioteken och dess verksamhet har ändrats Klyftorna i biblioteksanvändning, läsning och digital delaktighet är fortsatt stora och ökar i vissa fall. 63% av de med hög utbildning besökte biblioteket någon gång under året, 95% har läst en bok och 98% har använt internet under året. Motsvarande siffror för de med lägst utbildning är 27%, 65% och 61%. Färre än häften av befolkningen har besökt bibliotek minst en gång under de senaste året. SOM-undersökningarna visar en sjunkande trend. Från 71 procent i början av 00-talet till 46 procent Inte mätt och bedömningen är att målet ännu inte är nått. Mål för opinionsbildning/lobbning är att bidra till att: Sverige har en nationell biblioteksstrategi och bibliotekslag som tar utgångspunkt i IFLA:s och Unescos manifest om bibliotek. Alla elever har tillgång till skolbibliotek bemannade med utbildad personal. Biblioteken tillhandahåller alla medier avgiftsfritt i alla format för alla. Biblioteken har goda förutsättningar för att kunna bidra till en effektiv informationsförsörjning, människors informationskompetens och fria tillgång till information och kunskap. Sverige har ännu inte någon nationell biblioteksstrategi men väl en bibliotekslag som tydligt knyter an till olika biblioteksmanifest. 1 av 6 skolor saknar skolbibliotek. 50% av eleverna saknar ett bemannat skolbibliotek. Den nya bibliotekslagen skärper avgiftsfriheten för litteratur oavsett tekniskt utförande. Avgiftsfriheten omfattar dock inte alla typer av medier. Målet inte nått. Det finns fortfarande ekonomiska, juridiska och infrastrukturella hinder. 13

14 Bevaka & Utveckla Svensk biblioteksförenings arbete för att bidra till medlemmarnas omvärldsbevakning och kunskapsutveckling. Utmaningar Biblioteken arbetar i för liten utsträckning utifrån ett reflekterande arbetssätt och utifrån erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap. Det saknas kunskap om bibliotekens verksamheter och dess betydelse för kunskap och lärande, inspiration och utveckling, kultur och upplevelser, demokrati och informationsfrihet, samt gemenskap och fristad. Den kunskap som finns samlas och analyseras fragmentariskt, vilket försvårar verksamhetsutveckling. Mål Uppföljning Svensk biblioteksförening ska bidra till att: Biblioteksverksamheten för kunskap och lärande, inspiration och utveckling, kultur och upplevelser, demokrati och informationsfrihet, samt gemenskap och fristad utvecklas med hjälp av ett kunskapsbaserat förhållningssätt. Det finns tillgång till fakta, forskning och kunskap som stöd för utvecklingen av bibliotekens verksamhet för kunskap och lärande, inspiration och utveckling, kultur och upplevelser, demokrati och informationsfrihet, samt gemenskap och fristad. Det kunskapsbaserade förhållningssättet behöver utvecklas vidare och resurser behöver avsättas av huvudmännen för kompetens- och verksamhetsutveckling. Svensk biblioteksförening har bidragit genom t ex Forskardag, Månadens uppsats och Biblioteksdagarna. Det behövs ökad fakta och forskning som stöd för utveckling. Svensk biblioteksförening har bidragit med sina lokala och regionala rapporter och de undersökningar man gjort under året. 14

15 Redovisning av 2013 års verksamhet Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation Svensk biblioteksförening är en medlemsburen organisation och en av föreningens viktigaste uppgifter är att vara en samlande aktör för alla typer av bibliotek och ta tillvara det engagemang och den kompetens som finns hos medlemmarna. Den senaste kartläggningen visar att ca 150 medlemmar är engagerade i nätverk, råd och grupper. Föreningen arbetar medvetet, strategiskt och systematiskt med att ta del av medlemmarnas synpunkter om såväl inriktning på verksamheten samt deras bedömning av hur väl föreningen infriar deras förväntningar. Det sker bl a genom medlemsundersökningar, dialoger med nätverk och regionföreningar, medlemsengagemang i råd och grupper och genom olika medlemsdialoger. Ytterst fastställer årsmötet verksamhetsinriktning och väljer styrelse som antar verksamhetsplanen. Efter genomförda medlemsdialoger och den återkommande medlemsundersökningen är styrelsens bedömning att föreningen i stor utsträckning arbetar med rätt saker och når rätt resultat. Däremot behöver kommunikationen kring föreningens arbete, processer och dess resultat öka. Likaså behöver medlemsengagemanget i regionföreningarna och nätverken tas bättre tillvara och i högre grad inkluderas i föreningsarbetet. Styrelsens bedömning är också att det finns goda möjligheter att öka medlemsantalet. Genom medlemsundersökningar vet vi att starka skäl för att vara med i föreningen är att man vill få stöd i omvärldsbevakning, få BBL och visa sitt stöd för biblioteken. Marknadsföringen av medlemskapet och medlemserbjudandet bör utvecklas utifrån det. Marknadsföringen/medlemsvärvningen måste ges ökat fokus. Medlemskommunikation Medlemsmejlet är en fortsatt viktig kanal för att informera medlemmar om föreningens aktiviteter. Publiceringen på webbplatsen har ökat. Föreningens största egna arrangemang Biblioteksdagarna har integrerats istället för att vara en helt egen webbplats. Föreningens egna sidor i Biblioteksbladet, Aktuellt från föreningen, har ökat. Rapporter från nätverk och andra medlemsaktiviteter bereds särskild plats. Föreningens närvaro i social media har fortsatt utvecklats under året. Twitter används som en viktig kanal för att kommunicera och sprida nyheter från föreningen och antalet följare har ökat stadigt. Föreningens Facebook-sida har kompletterats med en egen sida för Biblioteksdagarna. Tydliggjord bild av vad föreningen står för och vill vara Under arbetet med föreningens kommunikationsstrategi under 2012 väcktes insikten om att föreningen var i behov av att ta ett större helhetsgrepp kring varumärket. En organisations varumärke kommer till uttryck i allt vad som sägs och görs av en organisation och dess företrädare. Det ska vara unikt och särskiljande och bidra till att sätta en tydlig och enhetlig bild av organisationen. Med ett starkt och väl förankrat varumärke underlättas vägval, prioriteringar och kommunikation. För en organisation som Svensk biblioteksförening där en av huvuduppgifterna är kommunikation och opinionsbildning är detta av särskilt stor betydelse. Under hösten 2012 inleddes en process med att analysera bilden 15

16 av och förväntningarna på föreningen internt och externt samt formulera en plattform för föreningens varumärke. Baserat på bland annat befintliga policy- och styrdokument, medlemsundersökning, slutsatser från styrelsens höstturné 2011 samt intervjuer med personer ur föreningens målgrupper gjordes en analys av hur föreningen uppfattas och vilka förväntningar som finns. Processen har bedrivits under vintern 2012/13 och involverat såväl kansliet som styrelsen. Varumärkesplattformen tjänade som riktlinje för arbetet med att ta fram ett nytt grafiskt uttryckssätt som bättre kommunicerar kärnan i föreningens uppdrag och verksamhet. Styrelsen beslutade varumärkesplattformen 20 februari 2013: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Svensk Biblioteksförening vill därför se en värld där alla människor har tillgång till bibliotek i livets olika skeenden. Föreningen driver på för angelägna bibliotek av högsta kvalitét. Svensk Biblioteksförening vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. Föreningen vill uppfattas som en nytänkande, öppen och kunskapsdriven organisation med passion för bibliotek och de frågor föreningen driver. Ny och moderniserad grafisk profil Föreningen har sedan sammanslagningen 2000 använt sig av samma logotyp och olika grafiska profiler för arrangemanget Biblioteksdagarna och i kampanjer som t ex Library Lovers och Därförbibliotek.nu samt opinionsbildat för bibliotekens grundläggande uppdrag under kampanjnamnet Till försvar för det fria ordet. Utmaningen att utforma den nya logotypen har varit att göra den användbar för föreningens framtida och olika aktiviteter och arrangemang. Den nya logotypen innehåller ett designelement som enkelt går att förena med bilder av bibliotekens verksamhet och som också går att utveckla i samband med t ex föreningens 100-årsjubileum Färgpaletten är sammansatt av fem klara signalkulörer vilka föreningen tidigare har använt för att spegla bibliotekens värdegrund i kampanjen Därförbibliotek.nu. Svensk biblioteksförenings grafiska profil och logotyp har tagits fram av Andrzej Olas, Proforma. Medlemsengagemang Svensk biblioteksförening ska vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra medlemmar och i föreningens råd, grupper, expertnätverk och regionföreningar vill vi ta tillvara medlemmarnas kompetens och stödja både medlemmarnas professionella utveckling och biblioteksutvecklingen i Sverige. Under året har runt 150 medlemmar varit aktivt engagerade i olika funktioner inom föreningen. Räknar man deltagarna vid olika träffar, studiebesök och arrangemang är deltagarna många hundra. 16

17 Antalet medlemmar Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet 2013 till Av dessa var 2846 enskilda medlemmar och 524 institutionella medlemmar. Antalet medlemmar har minskat årligen sedan Jämfört med 2008 har medlemsantalet minskat med 424. Sedan starten 2000 har dock antalet medlemmar ökat med 875. Styrelsen har initierat en diskussion om hur medlemsantalet ska kunna ökas. Föreningens representativitet bygger på att man lyckas förena och engagera en stor del av bibliotekssverige. En utmaning styrelsen identifierat är att behålla medlemmarnas intresse och attrahera nya för att kunna fortsätta vara relevant som organisation. Årsmöte Svensk biblioteksförenings årsmöte 2013 ägde rum den 15 maj på Conventum, Örebro. Årsmötet förrättade val till bland annat styrelsen samt fastställde föreningens verksamhetsinriktning för och budget för Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Bengt Doyle, suppleant Lekmannarevisorer Ragnar Helin, ordinarie Åsa Olsson, suppleant Valberedning vald vid årsmötet Inger Edebro Sikström, Umeå (sammankallande) Annelie Janred, Göteborg Sylvia Blomberg, Örebro Anna Swärd Bergström, Umeå Anders Olsson, Sollentuna 17

18 Föreningsstyrelsen Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning: Ordförande: Inga Lundén, chef för Stockholms stadsbibliotek, Stockholm, invald på fyllnadsval 2009, omvald 2010 och Cajsa Broström, utvecklare, Västerås stadsbibliotek, invald 2010, omvald Ulrika Domellöf Mattsson, koordinator, Naturvårdsverkets bibliotek, invald 2009, omvald 2011 och Peter Linde, bibliotekarie Blekinge Tekniska Högskola. Invald 2011, omvald Anders Söderbäck, bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek. Invald Maria Jacobsson, chef Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne. Invald Jenny Samuelsson, bibliotekschef, Luleå tekniska universitet. Invald Torbjörn Nilsson, bibliotekschef, Helsingborgs stadsbibliotek. Invald Barbro Bolonassos, bibliotekschef, Fisksätra bibliotek. Invald Nicholas Haldosen, bibliotekarie/it & social verksamhet, Nora bibliotek. Invald Cecilia Gärdén, universitetslektor, Högskolan i Borås. Invald Styrelsemöten Svensk biblioteksförenings styrelse har under 2013 haft 10 styrelsesammanträden varav ett i samband med styrelsens strategidagar. Vid det konstituerande sammanträdet valdes Jenny Samuelsson till förste vice ordförande och Torbjörn Nilsson till andre vice ordförande. Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Styrelsens möten har föregåtts av förberedande AU-sammanträden. Föreningskansliet Niclas Lindberg, generalsekreterare Anna Kåring Wagman, utredare (t o m maj) Eva Silverplats, administrativ samordnare/delas med Biblioteksbladet Stefan Engström, kommunikationschef Caroline Fellbom Franke, jurist Martin Engman, samhällspolitisk sekreterare Jakob Kihlberg, forsknings- och utvecklingssekreterare (fr o m aug) Annikki Alanne, ekonomiansvarig (60%) Wiviann Wilhelmsson, organisationssekreterare (60%) Åsa Ekström, redaktör för webb och sociala medier/delas med Biblioteksbladet (80%) Biblioteksbladet Henriette Zorn, chefredaktör och ansvarig utgivare Bo Eriksson, annonssäljare (extern) Paolo Sangregorio, formgivare (extern) Utvecklingsråd Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor Cajsa Broström (ordf), Svensk biblioteksförening, Eskilstuna stadsbibliotek Peter Linde, Svensk biblioteksförening, Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek Nicholas Haldosen, Svensk biblioteksförening, Nora bibliotek (fr o m juni) Barbro Bolonassos, Svensk biblioteksförening, Bibliotek Fisksätra (t o m juni) Lo Claesson, Vaggeryds bibliotek Annelie Janred, Chalmers bibliotek 18

19 Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek (fr o m juni) Elisabeth Fridsäll Emilsson, Utbildningsförvaltningen Jönköpings kommun (fr o m juni) Malin Norrby, Länsbibliotek Uppsala (fr o m juni) Lena Lundberg Vesterlund, Biblioteksavdelningen i Luleå (fr o m juni) Lena Malmqvist, Ystad bibliotek (t o m juni) Hanna Carlsson, Lunds universitet (t o m juni) Martin Hafström, Stockholms stadsbibliotek (t o m juni) Ann Östman, Länsbibliotek Gävleborg (t o m juni) Utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi Margareta Lundberg Rodin (ordf), Svensk biblioteksförening, Högskolan i Borås (t o m juni) Anders Söderbäck (ordf), Svensk biblioteksförening, Stockholms universitetsbibliotek (fr o m juni) Maria Jacobsson, Svensk biblioteksförening, Kultur Skåne Cecilia Gärdén, Svensk biblioteksförening, Bibliotekshögskolan (fr o m juni) Karin Bergendorff, Folkbiblioteken i Lund Helene Swenne, Sundsvalls stadsbibliotek (fr o m juni) Catharina Isberg, Helsingsborgs stadsbibliotek (fr o m juni) Mats Törnquist, Region Gävleborg (fr o m juni) Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län (fr o m juni) Anneli Friberg, Linköpings universitetsbibliotek (fr o m juni) Anne-Marie Evers, Stockholms stadsbibliotek (t o m juni) Morgan Palmqvist, Mittuniversitetets bibliotek (t o m juni) Helena Kettner Rudberg, MTM (t o m juni) Anna Christina Rutqvist, Regionbibliotek Värmland (t o m juni) Lotta Trosell Svender, Ljusdalsbibliotek (t o m juni) Kommittéer Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Anders Cato, (ordf) Bibliotekstjänst (fr o m sept) Elisabet Viktorsson, (ordf) Bibliotekstjänst (t o m aug) Ebon Gentili, Malmö stadsbibliotek Jan Larsson, Högskolan i Borås Harriet Aagaard, (adj), Kungliga biblioteket Marita Blomberg, (adj sekr), Bibliotekstjänst Svensk biblioteksförenings kommitté för katalogisering Miriam Säfström, (ordf), Kungliga biblioteket Harriet Aagaard, Kungliga biblioteket Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek Susanne Haglund, Statens musikbibliotek Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek Berit Ölander, Göteborgs stadsbibliotek Adjungerad sekreterare: Olle Johansson, Kungliga biblioteket Övriga adjungerade: Anders Noaksson, BTJ Svensk biblioteksförenings redaktionskommitté för indexering Harriet Aagaard, (ordf), Kungliga biblioteket Anna Dunér, Gribbylunds bibliotek Anne-Marie Karlsson, Svenska barnboksinstitutet 19

20 Karin Kristoffersson, Jönköpings stadsbibliotek Susanne Persson, Lunds stadsbibliotek Emma Rolander, Medioteket, Stockholms utbildningsförvaltning Cecilia Östlund, Svenska barnboksinstitutet Elisabet Viktorsson, Bibliotekstjänst Maria Jörgensen, Bibliotekstjänst Verksamhetsgrupp Svensk biblioteksförenings verksamhetsgrupp för skolbibliotek Gunnel Olsson Hothar, Skolbibliotekscentralen, Folkbiblioteken i Lund Johanna Rivano Eckerdal, Inst. för kulturvetenskaper, Biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet Anita Höglund, Bibliotek Botkyrka Lisa Åström, Rosendalsgymnasiet, Uppsala Margareta Guldér, Kvarnbyskolan, Mölndal Hanna Carlsson, Jenny Nyströmsskolan, Kalmar Catrin Eriksson, Utbildningsförvaltningen, Linköping Monika Johansson, Bibliotekshögskolan, Borås Ingalill Åkesson Hedqvist, Medioteket, Stockholm Arbetsgrupper Arbetsgrupp för riktlinjer för kriminalvårdsbibliotek Lotta Larsson Perkiö, Kumla Lena Hagman, Ystad Lo Ek, Norrköping Thomas Öhnell, Hall Arbetsgrupp för nominering till ALMA-priset Catrin Eriksson, Linköping Ingrid Källström, Stockholm Daniella Melin, Folkbiblioteken i Lund Emelie Ljungberg, Malmö Arbetsgruppen för Kenya-projektet Stronger Together Ett samarbetsprojekt mellan Svensk biblioteksförening och Kenya Association of Library and Information Professonals. Christina Tovoté, Lund Leif Mårtensson, Umeå stadsbibliotek Stefan Engström, Svensk biblioteksförening Expertnätverk Föreningen har 25 nätverk, varav två har tillkommit under året. Expertnätverket för bibliotek som arbetar med lärarutbildningar Kontaktperson: Vakant Expertnätverket för bibliotek som har äppelhyllor Kontaktperson: Jenny Nilsson Expertnätverket för bibliotekets roll i mångspråkiga områden Kontaktperson: Alireza Afshari 20

21 Expertnätverket för Dewey Kontaktperson: Ann Tobin Expertnätverket för digitala bibliotekstjänster Kontaktpersoner: Ann Östman och Åke Nygren Expertnätverket för e-böcker Kontaktpersoner: David Jonsson och Lisa Eriksson Expertnätverket för fängelsebibliotek Kontaktpersoner: Lotta Larsson Perkiö, Lo Ek och Thomas Öhnell Expertnätverket för företagsservice på bibliotek Kontaktperson: Sofia Murray Expertnätverket för IFLA Kontaktperson: Anette Mjöberg Expertnätverket för hbtq-frågor på bibliotek Kontaktperson: Christer Edeholt Expertnätverket för jämställdhet på bibliotek Kontaktpersoner: Anna Sjödahl Hayman och Ingvar Grimberg Expertnätverket för konst, arkitektur, design och mode Kontaktperson: Maud Roberts Expertnätverket för kulturarvet äldre tryck och handskrifter Kontaktperson: Wolfgang Undorf Expertnätverket för låna en levande bok Kontaktperson: Linda Willander Expertnätverket för meröppna bibliotek Kontaktpersoner: Annelie Krell och Kristina Elding Expertnätverket för omvärldsbibliotek Kontaktperson: Katarina Kristoffersson Expertnätverket för referensarbete och fjärrlån Kontaktpersoner: Gunilla Fors, Gun-Mari Isaksson Legrell. Britt Löfdahl, Junko Söderman Expertnätverket för samarbete bibliotek och familjecentral/öppen förskola Kontaktperson: Anna-Karin Albertsson Expertnätverket för sjukhusbibliotek Kontaktperson: Helena Kettner Rudberg Expertnätverket för skolbibliotek Kontaktperson: Hanna Carlsson Expertnätverket för statliga bibliotek Kontaktperson: Pia Bagge Expertnätverket för sverigefinsk biblioteksverksamhet Kontaktperson: Anna-Leena Forsberg Expertnätverket för system- och webbarbete inom skol- och gymnasiebiblioteksområdet Kontaktperson: Cecilia Sjöberg Expertnätverket för tidningar och tidskrifter på folk-och skolbibliotek Kontaktperson: Kristina Andersson Expertnätverket för ämnesbibliotekarier inom socialt arbete, sociologi och genusvetenskap, NISSAG Kontaktperson: Veronica Sarge Cech Följande nätverksträffar har genomförts: Jämställdhet, 1 mars i Hallonbergen NISSAG, (bibliotekarier inom socialt arbete, sociologi och genusvetenskap), april i Örebro 21

22 Fängelsebibliotek, 19 april i Stockholm Tidskrifter, april i Lund/Malmö Mångspråk, 3 maj i Botkyrka IFLA, 31 maj i Stockholm Statliga, 10 juni i Stockholm Äppelhyllor, 5 november i Stockholm HBTQ, 8 november i Hallonbergen IFLA, 6 december i Stockholm Svensk biblioteksförenings regionföreningar Skåne (390 medlemmar) Hedija Kodzaga Jasarevic, Malmö, ordförande Stockholm, Uppsala, Gotland (897 medlemmar) Patrik Schylström, Stockholm, ordförande Väst (418 medlemmar) Ingvar Grimberg, Göteborg, ordförande Västerbotten (255 medlemmar) Kristina Andersson, Umeå, ordförande Västernorrland och Jämtland (100 medlemmar) Per-Erik Wik, Härnösand, ordförande Östergötland och Jönköping (215 medlemmar) Anja Leiding, Linköping, ordförande Regionföreningsträff Träff med representanter för regionföreningarna, personal från kansliet och nya ledamöter i föreningsstyrelsen juni. Representation Augustpriset 2013 Elektorer Barn och ungdom Martin Borg, Bibliotek- och läranderesurser, Högskolan i Borås Emilia Forssblad, Uppsala stadsbibliotek Fia Idegård, Värmdö gymnasiebibliotek Agneta Krohn Strömshed, Mjölkuddens bibliotek, Luleå Clarisa Rolandi-Ronge, Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm Susanne Sandström, Angereds bibliotek, Göteborg Ulla Wikberg Adania, Medicinska biblioteket, Sahlgrenska Augustpriset 2013 Elektorer Skönlitteratur Barbro Borg, Stockholm Lena Floser, Stockholms universitetsbibliotek Ulla Forsén, Göteborg Maria Forssén, Umeå stadsbibliotek Anders Granström, Sjukhusbiblioteket, Akademiska sjukhuset, Uppsala Anna-Lena Höglund, Norrköping Mats Törnquist, Region Gävleborg 22

23 Augustpriset 2013 Elektorer Facklitteratur Thomas Drugg, Östersunds bibliotek Lise Eberhard, Gränbybiblioteket, Uppsala Rune Eckeskog, Umeå universitetsbibliotek Eva Nordin, Ross Tensta Gymnasium Jonas Ringqvist, Bibliotekshögskolan i Borås Britt-Inger Rönnqvist, Riksarkivet, Uppsala Björn Karlsson, Populär Kommunikation Biblioteksmuseiföreningen Birgitta Hellström, Falun Elsa Thulins översättarpris Lotta Aleman, Stockholm Föreningen för folkbildningsforskning Krister Hansson, Stockholm Kurdiska bibliotekets styrelse Maud Ekman, Eskilstuna Nationella skolbiblioteksgruppen Gunnel Olsson Hothar, Lund Ingalill Åkesson Hedqvist, Stockholm (suppleant våren 2013) Anita Höglund, Botkyrka (suppleant hösten 2013) Juryn Årets skolbibliotek Gunnel Olsson Hothar, Lund SIS/TK 321 (standardiseringsarbete) Ulf-Göran Nilsson, Skövde MTMs råd Caroline Fellbom Francke och Martin Engman, Svensk biblioteksförening. Blue Shield Svensk biblioteksförening deltar i bildandet av en svensk Blue Shield-kommitté tillsammans med motsvarande organisationer för museer och arkiv. Anna Kåring Wagman, Martin Engman och Caroline Fellbom Francke har representerat föreningen. Utredningen om vissa upphovsrätts- och bolagsrättsärenden. Caroline Fellbom Francke, Svensk biblioteksförening Statens medieråds referensgrupp Martin Engman, Svensk biblioteksförening. Jury Årets Mångspråkiga bibliotek 2013 Ingrid Atlestam, Göteborg 23

24 kristian lundberg belönades med svensk biblioteksförenings Välkommen till bibliotekens ledande branschdagar 2013! Örebro, maj Föreningens årskonferens 15 maj ERIK FICHTELIUS UR KUNSKAP & LÄRANDE Välj mellan 50 olika föreläsningar, seminarier, och studiebesök. INSPIRATION & UTVECKLING Marianne Granfelt SUHF ANNA EKSTRÖM Skolverket MAUREEN SULLIVAN American Library Association LISE BERGH Amnesty INGA LUNDÉN Ordförande DEMOKRATI & INFORMATIONSFRIHET #bibldag13 KRISTIAN LUNDBERG Författare KULTUR & UPPLEVELSER Program och anmälningsformulär fi n n sp å biblioteksdagarna.se GEMENSKAP & FRISTAD GABRIELLA AHLSTRÖM Moderator Hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Samtidigt sjunker elevernas läsförmåga och läsförståelse trots att skollagen anger att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Den politiska retoriken har utvecklats till att sätta skolans förutsättningar i centrum istället för elevens behov. Vi vet att skolbibliotek bemannade med kompetenta bibliotekarier är en viktig resurs för elevers lärande och utveckling. Nu är det dags att sluta prata, ge Sveriges elever tillgång till den pedagogiska resurs de har rätt till! Läs mer i vår nya rapport om skolbibliotek som finns att hämta på vår webbplats. Svensk Biblioteksförening lyfter fram skolbibliotekens betydelse för elevers och studenters läsfärdighet på två seminarier under Almedalsveckan i Visby: Vad händer egentligen med läsningen? Måndag 1 juli, kl Science Park, Strandgatan 1. Arr: Dyslexiförbundet Ett läslyft för Sverige - Från ord till handling! Tisdag 2 juli, kl Hamnplan 5. Arr: ABF Foto: Erik Fichtelius: Johan Bergmark, Kristian Lundberg: Kristin Lidgren, bakgrundsbild: Linus Lindgren, Lise Bergh: Amnesty International svenska sektionen, Inga Lundén och Gabriella Ahlström: Elisabeth Ohlson Wallin, Marianne Granfeldt: Kenneth Ruona, Anna Ekström: Stefan Borgius. SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING DÖTID I TUNNEL- BANAN? Ladda ner Hamlet eller någon annan klassiker i Radioteaterbiblioteket: sverigesradio.se/radioteatern eller i vår app Sveriges Radio Play VÄLKOMMEN TILL ETT SAMTAL MELLAN FÖRFATTAREN KRISTIAN LUNDBERG OCH JOURNALISTEN GABRIELLA AHLSTRÖM Torsdag 4 juli kl almedalsbiblioteket Foto: Kristin Lidgren 24 Foto: Almberg & Preinitz Jag menar på fullt allvar att den dag då vi började reducera antalet bibliotekarier och bibliotek, ja, då började vi välja fel, för här finns en av de viktiga länkarna in i ett samhälle, en tillgänglighet...

25 MONTER- PROGRAM BOK & BIBLIOTEK 2013 Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor Hos oss kan du lyssna på intressanta samtal, delta i diskussion, ta en kopp kaffe och ladda dina batterier. Välkommen till vår monterplats C02:32! SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Helena Francke På uppdrag av SvenSk BiBliotekSFörening 2013 World Trade Center Box Stockholm Tel: info@biblioteksforeningen.org AllA elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek en skolbibliotekspolitisk översikt barbro thomas på uppdrag Av svensk biblioteksförening 2013 stina OscarsOn FOtO: MattIaS ahlm Lördag 28 september söndag 29 september stina Oscarson berättar om radioteaterbiblioteket Radioteaterbiblioteket är ett unikt projekt där världsdramatiken publiceras som pod! I arkivet finns massor av pjäser som spelats in genom tiderna sedan Radioteaterns vagga Stina Oscarson vill tillgängliggöra dessa för alla! Med start 2013 har en nypremiär skett varje fredag Hör Radioteaterns chef Stina Oscarson berätta mer om projektet! Lördag 28 september e-böcker, vad är grejen egentligen? Det är mycket debatt och skriverier om e- böcker nu för tiden. Varför är det så mycket hallå? Biblioteksföreningens nätverk E- böcker åt folket ger dig hela bilden. Medverkande: Lisa Eriksson och David Jonsson. 25

26 Sakfrågor och insatser Styrelsen bedömer att Svensk biblioteksförening under de senaste åren nått stora framgångar i det politiska påverkansarbetet bl a vad gäller: E-boksfrågan och bibliotekens grundläggande uppdrag och oberoende urval Bibliotekslagens utvärdering och reformering Skolbibliotekens lagreglering Positionsförflyttningen och det ökande politiska stödet för en nationell biblioteksstrategi Flera av insatserna har under lång tid tagit betydande resurser i anspråk. Även om de opinionsbildande målen delvis berörts i arbetet med att nå de sakpolitiska målen har arbetet med dem inte kunnat få lika stor prioritet. Målet om att biblioteken ska ha goda förutsättningar för att kunna bidra till en effektiv informationsförsörjning och människors informationskompetens (i vilket rymmer flera viktiga frågeställningar kopplat till forskningsbiblioteken) har inte heller givits det utrymme som krävs. Här har dock ny kompetens rekryterats till kansliet för att målet ska få ökad prioritet. Mot bakgrund av 2013 verksamhet och uppnådda resultat bedömer styrelsen att man från och med 2014 delvis behöver förskjuta fokus från det sakpolitiska påverkansarbetet för att kunna ägna mer kraft åt det opinionsbildande arbetet för att synliggöra bibliotekens verksamhet och breda och djupa funktion. E-boksfrågan Bibliotekens tillgång till e-böcker och de principiella utgångspunkterna för det har tydliggjorts i bl a litteraturutredningen, den nya bibliotekslagen och i kulturutskottets fördjupningsstudie. Föreningen har aktivt bidragit till att förtydliga och förstärka bibliotekens position i e-boksfrågan och att lyfta fram viktiga biblioteksprinciper. E-boksfrågan söker nu sin praktiska lösning och i det arbetet har såväl SKL som KB givna uppgifter. Något som också tydliggjorts och uttalats. I slutet av 2013 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att peka på bl a dessa aktörers ansvar och uppgift att i samråd med biblioteken (som till stor del är medlemmar hos Svensk biblioteksförening) finna lösningar på affärsmodeller mm. Föreningen har under 2013 och ska fortsatt lyfta fram behovet av en lösning som ett exempel i samband med att man arbetar med att synliggöra bibliotek och argumenterar för bibliotekens uppgift att ge fri tillgång till information och kunskap. Bibliotekslagen Riksdagen beslutade under hösten 2013 om en ny bibliotekslag med ikraftträdande 1 januari Lagen innebär i flera avseenden en framgång för Svensk biblioteksförenings ståndpunkter. Föreningen har aktivt bidragit till att lyfta fram bibliotekens betydelse, behovet av nya formuleringar i lagen och lyft fram viktiga biblioteksprinciper som fått stöd i den nya lagen. Den nya lagen tydliggör också ansvaret för de olika biblioteksverksamheterna. Såväl KB som den regionala biblioteksverksamheten har fått förtydligat och fördjupat ansvar för samordnings-, utvecklings- och kvalitetsfrågor. Kommunerna har ålagts ansvar att se till att folkbiblioteksverksamheten ska bedrivas med allsidighet och kvalitet. KB, den regionala biblioteksverksamheten, SUHF och SKL är viktiga aktörer i arbetet med att implementera bibliotekslagen. För föreningen innebär införandet av en 26

27 ny bibliotekslag en möjlighet att framföra föreningens bibliotekssyn utifrån biblioteksmanifesten. Föreningen arbetar aktivt med att synliggöra och argumentera för den skärpta prioriteringen av särskilda målgrupper samt barn och ungdomar. Genom det bidrar föreningen till att synliggöra bibliotekens funktion, som är ett av opinionsbildningsmålen. I slutet av 2013 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska fokusera på ett sakpolitiskt arbete i syfte att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som krävs, bl a för att öka kvaliteten i folkbiblioteksverksamheten ifråga om t ex bemanning och resurser till nyförärv av medier. Skolbiblioteksfrågan Föreningen har under en längre tid aktivt bidragit till att lyfta fram skolbibliotekens betydelse, bristen på bemannade skolbibliotek och lyft fram viktiga biblioteksprinciper. Föreningen har under 2013, och ska även framöver, arbeta med att förskjuta fokus i diskussionen om skolbibliotek från den motiverande ansats som länge funnits. Dvs att man trots lagkravet fastnat i ett motiverande/försvarande av skolbiblioteksverksamheten trots att eleverna har lagstadgad rätt till skolbibliotek. Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Motiven till det har redan beskrivits i skollagskommitténs arbete och i skollagspropositionen. Litteraturutredningen har i sitt slutbetänkande ytterligare inskärpt behoven av skolbibliotek och bemanning av dessa. Skolinspektionen har tagit fram kriterier för när lagens krav ska anses vara infriade och man är allt kraftfullare i sina inspektioner. Folkpartiet har vid sitt landsmöte skrivit in i sitt partiprogram att man anser att skolbiblioteken dessutom ska vara bemannade. Skolbiblioteksfrågans OM-fråga är därmed redan avgjord. HUR-frågan söker dock sin praktiska lösning då 50% av eleverna saknar tillgång till bemannat skolbibliotek. SKL och Skolinspektionen är viktiga aktörer i arbetet att infria skollagens krav. I slutet av 2013 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att fokusera på ett sakpolitiskt arbete i syfte att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som krävs för att ge Sveriges elever tillgång till bemannade skolbibliotek. Föreningen har under 2013 givit fortsatt stöd till nationella skolbiblioteksgruppen samt uppmuntrat erfarenhetsutbyte i det praktiska arbetet genom inrättande av nätverket för Skolbibliotek. Under året inleddes också arbetet med att positionera skolbiblioteken i förhållande till det av Unesco lanserade begreppet medie- och informationskunnighet. Nationell biblioteksstrategi Regeringen uttalar i sin proposition om ny bibliotekslag att Kungliga biblioteket, om man finner behov av det, har mandat att ta fram de nationella strategier eller planer man finner lämpligt. Såväl förutvarande som nuvarande riksbibliotekarier har uttalat att KB gärna tar fram en nationell strategi/plan om man får uppdraget. Men utan finansiering har man, enligt riksbibliotekarierna, inte möjlighet. KB får alltså om man vill. KB vill men kan inte/har inte råd. Frågan OM Sverige behöver en nationell strategi är genom detta i sak avförd. Regeringen har, efter påtryckningar från bl a föreningen, Kulturrådet och flera partimotioner i riksdagen, gett KB mandat att avgöra frågan. KB säger sig vilja men att man saknar finansiering. KB/Riksbibliotekarien har också vid myndighetens Bibliotekschefsmöte 2013 uttalat att KB startat ett arbete som kan resultera i en strategi/plan, om än i det lilla. I slutet av 2013 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att inte längre lägga resurser på OM-frågan, eftersom den enligt styrelsens förmenande är avgjord. Föreningen arbetar på alla de sätt man kan medverka till att KB och processen ges den finansiering som krävs. Valåret 2014 bjuder på möjligheter till detta, inte minst eftersom flera av riksdagens partier motionerat om att man vill ha en nationell biblioteksstrategi. HUR-frågan, dvs hur processen för att ta fram en strategi/plan ska se ut och vad den ska innehålla och resultera i, är efter att finansieringen lösts ett ansvar för KB att 27

28 tydliggöra i samråd med representanter för bibliotekens huvudmän, t ex SKL, SUHF och statliga aktörer i övrigt. Till den diskussionen kan föreningen bidra med resultatet av sitt trend/omvärldsspaningsarbete och IFLA:s trendrapport. En viktig uppgift för föreningen att bidra med är att öka medvetenheten om de olika biblioteksmanifesten och tydliggöra bibliotekens djupa och breda funktion. Under 2013 har samtliga biblioteksmanifest översatts till svenska. Forskningsbibliotekens frågor Styrelsen har som uttalad ambition att förtydliga, utveckla och förstärka föreningens insatser inom områden av vikt för medlemmarna inom forskningsbibliotekssektorn. I syfte att öka föreningens kapacitet att verka inom olika bibliotekstyps- och politikområden har kansliet förstärkts med ytterligare en specialist/handläggarkompetens under Forsknings- och utvecklingssekreteraren har ansvar för forskningsbibliotek, specialbibliotek, myndighetsbibliotek och deras frågor och ska delta i diskussioner om bibliotekens tekniska infrastruktur, Open Access, digitaliseringsfrågor, Nationell katalog, RDA m m. Denna ska också fullgöra kontaktansvar för utbildningarna, Vetenskapsrådet, SUHF, Forum för specialbibliotekschefer, Högskoleverket, Liber, Utbildningsutskottet/departementet, Näringsutskottet/departementet, m fl aktörer. Vidare ska FoU-sekreteraren svara för bevakning forsknings-, utbildnings- och innovationspolitisk bevakning och ansvara för Forskardagen, uppsatsdatabasen och Månadens uppsats. Denna ska också handlägga utvecklingsstöd och forskningsinitierande stöd. Styrelsen har under 2013 givit direktiv om att föreningen under 2014 ska ta fram ett s k positionspapper för forskningsbiblioteksfrågor som ska klargöra vilka positioner föreningen ska inta och vilka insatser som ska genomföras. Bilden av biblioteken Föreningen har, som argumenterats för ovan, i flera avseenden nått långt i sitt sakpolitiska påverkansarbete. Ett antal förutsättningar måste dock förbättras för att biblioteken ska kunna skörda fördelar av de sakpolitiska landvinningarna. I slutet av 2013 beslutade styrelsen att öka insatserna för att påverka bilden av biblioteken i syfte att förbättra ett antal förutsättningar som är önskvärda, till exempel: Resurser till utbyggnad och bemanning av skolbiblioteken Engagemang för implementering av bibliotekslagen Resurser för kvalitets- och verksamhetsutveckling av bl a folkbiblioteken Resurser till KB:s utvidgade uppdrag och en nationell strategi Engagemang för att lösa e-boksfrågan Den bild Svensk biblioteksförening vill sprida om biblioteken och dess verksamhet tar sin utgångspunkt dels i årsmötets fem perspektiv på bibliotek: Kunskap och Lärande Inspiration och Utveckling Kultur och Upplevelser 28