Årsmöteshandlingar. Svensk Biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2012 Norrköping

Transkript

1 Årsmöteshandlingar Svensk Biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2012 Norrköping

2 2

3 Föredragningslista Svensk Biblioteksförenings årsmöte 7 maj 2012 kl Mötets öppnande Inga Lundén 2. Val av mötesfunktionärer a. Ordförande b. Sekreterare c. Justerare tillika rösträknare Inga Lundén 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Fastställande av föredragningslista och arbetsordning Bilaga 1 5. Årsredovisning 2011 Inga Lundén Bilaga 2 6. Ekonomisk berättelse/bokslut Niclas Lindberg Bilaga 3 7. Revisorernas berättelse I bilaga 3 8. Beslut om fastställande av balans- och resultaträkning 9. Beslut om ansvarsfrihet 10. Fastställande av finansierings- och verksamhetsstrategi Inger Edebro Sikström Bilaga Fastställande av verksamhetsinriktning Lars Björnshauge Bilaga Behandling av motioner a. Internationell sekreterare b. Biblioteksforskningsprogram 13. Beslut om ersättningar till förtroendevalda Inger Edebro Sikström Lars Björnshauge Henrik Åslund, valberedningens ordf Bilaga 6 I bilaga Fastställande av medlemsavgifter Niclas Lindberg Bilaga Fastställande av budget Niclas Lindberg Bilaga Val av styrelse Henrik Åslund Bilaga Val av revisorer med ersättare Henrik Åslund Bilaga Val av valberedning, fem personer varav en sammankallande På förslag av deltagarna på mötet 19. Ev. övriga frågor 20. Avslutning 3

4 Svensk Biblioteksförening Bilaga 1 Arbetsordning vid Svensk Biblioteksförenings årsmöte 7 maj Närvaro- och yttranderätt liksom förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i Svensk Biblioteksförening. Mötespresidiet kan ge yttranderätt till annan närvarande. Ordet begärs skriftligt eller med röstkort. 2. Yrkanden ska lämnas skriftligt till mötespresidiet. 3. Beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet när inget annat är stadgat. Vid årsmöte sker omröstning öppet såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal gäller den mening som mötesordföranden biträder. 4. Beslut vid val sker genom acklamation eller om något ombud så begär, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal skiljer lotten. Om vid personval ingen kandidat erhåller mer än halva antalet röster görs ny omröstning mellan de två som erhållit flest röster. 5. Röstning genom fullmakt är inte tillåten för enskilda medlemmar. Enskild medlem har utöver egen röst rätt att företräda högst en institutionell medlem. 6. Röstsedel ska kasseras om den upptar fler namn på valbara kandidater än det antal som ska väljas samt om den upptar annat namn än till valet nominerad kandidat. 7. I övrigt då fråga om mötesregel uppkommer avgör mötet. För institutionella medlemmar gäller följande: Antal röster vid årsmötet Grupp 1 1 5,0 årsarbetare 2 (blå röstsedel) Grupp 2 5,01 30,00 årsarbetare 3 (orange röstsedel) Grupp 3 30,01 årsarbetare 4 (grön röstsedel) Enskilda medlemmar har gul röstsedel med 1 röst. 4

5 Svensk Biblioteksförening Bilaga 4 Förslag till långsiktig finansierings- och verksamhetsstrategi Styrelsen föreslår årsmötet besluta att Svensk Biblioteksförening ska arbeta efter följande långsiktiga finansierings- och verksamhetsstrategier: Finansieringsstrategi Finansieringsstrategin syftar till i princip evig verksamhet genom att föreningen i princip inte ska göra av med mer pengar än man får i avkastning på kapitalet i enlighet med placeringspolicyn. Principen skall tillämpas över tid, vilket medger särskilda, enstaka satsningar under år man samlat i ladorna, t ex genom att lägga avkastning utöver placeringspolicyn till kapitalet. Svensk Biblioteksförening har sedan bildandet arbetat efter denna strategi. Strategin är viktig för att trygga föreningens möjligheter att vara en fri och obunden aktör med egen, hållbar och långsiktig finansiering. Verksamhetsstrategi Verksamhetsstrategin syftar till att föreningen inte ska ta på sig uppgifter som man kan hävda är ett samhällsansvar. Denna strategi är nära knuten till finansieringsstrategin. Föreningen har inte till uppgift att använda sina resurser för att ta på sig samhällsuppgifter eller agera kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning. Strategin bygger på att man i valet mellan egna kortsiktiga lösningar eller försök att få till stånd långsiktiga samhälleliga lösningar ska välja det senare. Principen hindrar inte att föreningen bedriver verksamhet eller genomför insatser för att exemplifiera de behov man argumenterar för. Den närmare verksamhetsinriktningen anges av årsmötet i särskilt beslut. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: Att Fastställa finansierings- och verksamhetsstrategierna. 5

6 Svensk Biblioteksförening Bilaga 5 Verksamhetsinriktning Bakgrund Ändamål Enligt stadgarna, fastställda av årsmötet, är Svensk Biblioteksförening en ideell förening med uppgift att: Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard Verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling Tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna yttrandefriheten Främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra institutioner i samhället Främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning Främja läsning och bildning Skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende Stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet Verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom området biblioteks- och informationsvetenskap Anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet Stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks- och informationsområdet Främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet. Organisation och verksamhet Enligt stadgarna ska föreningens verksamhet bedrivas genom: Medlemsmöten Styrelse med kansli Aktivt medlemsengagemang i nätverk, råd och grupper Regionföreningar Medlemstidskrift samt andra publikationer Regionföreningen har till uppgift att inom regionen verka för att skapa nätverk mellan föreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Det sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök och diskussioner. Alla enskilda medlemmar har möjlighet att starta nätverk. Nätverken bygger på medlemmarnas engagemang och handlar om erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, tips och diskussioner. Styrelsen ska inrätta de utvecklingsråd man finner lämpligt. Råden ska bistå styrelsen med råd och synpunkter och delta i föreningens omvärldsbevakning och policyskapande arbete. Generalsekreteraren har att inrätta verksamhetsgrupper och arbetsgrupper, i vilka medlemmarna ska beredas möjlighet att delta i genomförandet av föreningens verksamhet. 6

7 Styrelsen Styrelsen skall i enlighet med stadgarna: utveckla, leda och samordna föreningens verksamhet marknadsföra och företräda föreningen utåt ansvara för föreningens ekonomiska planering, förvaltning av tillgångar och framtagande av placeringspolicy ansvara för omplacering av föreningens tillgångar; köp och försäljning av fast och lös egendom ansvara för föreningens centrala administration ha arbetsgivaransvar för anställd personal utse ansvariga utgivare för föreningens publikationer hålla regelbunden kontakt med råd, grupper, nätverk och regionföreningar upprätta en arbetsordning för sitt arbete, en delegationsordning för verksamheten samt fastställa instruktion för generalsekreteraren som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen, generalsekreteraren och kansliet samt anger vilka av styrelsens uppgifter som delegerats. Generalsekreterare och kansli Generalsekretaren har i den instruktion styrelsen tagit fram fått förtroende att på styrelsens uppdrag leda kansliets arbete och fullgöra uppgifter i styrelsens ställe. Generalsekreteraren och kansliet ska i enlighet med detta bl a svara för den löpande verksamheten, lägga fram förslag till mål, strategier, verksamhetsinriktning, budget mm, svara för omvärldsbevakning och det opinionsbildande arbetet, föra föreningens talan, avge yttranden och lämna synpunkter från Svensk Biblioteksförening. Biblioteksbladet Styrelsen har fastställt ägardirektiv för Biblioteksbladet. Tidningen ska ha en fri och självständig ställning och bedrivas med tryckfrihetsförordningen som grund och enligt spelreglerna för press, radio och TV. Tidningen har som uppgift att dels vara medlemstidning för Svensk Biblioteksförening, dels vara ett av Sveriges ledande organ för en levande, nydanande och ifrågasättande biblioteksdebatt. Tidningen ska spegla föreningens verksamhet, åsikter och ställningstaganden men också väcka egen debatt genom att ge utrymme åt andra åsiktsyttringar. Tidningen ska kritiskt granska såväl föreningens alla led som andra beslutsfattare som har betydelse för medlemmarna och bibliotekens verksamhet. Handlingsplan och policydokument Med utgångspunkt i den av årsmötet fastställda verksamhetsinriktningen och budgeten fattar styrelsen beslut om handlingsplan med fokusområden för det kommande årets verksamhet. Handlingsplanen återrapporteras till årsmötet i den årsredovisning styrelsen lämnar. Handlingsplanen tar också sin utgångspunkt i följande policydokument fastställda av styrelsen: Policy för kunskapsutveckling och omvärldsbevakning Kommunikationsstrategi Verksamhets- och finansieringspolicy 7

8 Förslag till verksamhetsinriktning 2012/2013 Utifrån det storytelling-projekt styrelsen genomfört, där styrelsen identifierat fem perspektiv på biblioteksverksamheten samt genomförd medlemsundersökning och medlemsdialog föreslås årsmötet fastställa följande verksamhetsinriktning: *Svensk Biblioteksförening synliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse för: Kunskap & Lärande Demokrati & Informationsfrihet Inspiration & Utveckling Kultur & Upplevelser Gemenskap & Fristad *Svensk Biblioteksförening arbetar som ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör med: Att förena: Samla och verka för alla typer av bibliotek, se det gemensamma, ena olika intressen, möjliggöra kontakter mellan olika bibliotekstyper, bidra till nätverk och erfarenhetsutbyte, samverka med andra organisationer, institutioner, myndigheter osv. Internationellt samarbete. Att synliggöra: Synliggöra biblioteken och dess verksamhet, dela ut priser, tala för biblioteken, bilda opinion och bedriva lobbning, påverka beslutsfattare på alla nivåer, föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. Att bevaka: Omvärldsbevaka, följa utvecklingen, framtidsspana, beskriva förhållanden som är viktiga för biblioteken, stödja omvärldsbevakning genom att tillhandahålla en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender och aktuell utveckling. Att utveckla: Bidra till kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling, förmedla forskning, goda exempel, fakta och annan kunskap, genomföra undersökningar och ta fram rapporter, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och nätverk, stödja utvecklingsinsatser och forskningsansatser. Ge kompetensutvecklingsmöjligheter, bland annat via konferenser och resestipendier. Att engagera: Ge möjligheter att påverka och delta i föreningens arbete, ta tillvara engagemang, kunskap och erfarenheter, erbjuda arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengagemang. 8

9 Svensk Biblioteksförening Bilaga 6 Motion angående inrättande av en tjänst som internationell sekreterare Motionen Det pågår en hel del projekt runt om i Sverige som gäller bistånd till biblioteksverksamhet i utvecklingsländer. Emellanåt dyker det upp upprop på Biblist och Skolbib om böcker och annat material, som ska skickas till något behövande bibliotek. Det läggs ner ett stort lokalt ideellt arbete, både i Sverige och i det aktuella landet. Vi i BiS har bedrivit några sådana projekt och vet att behovet av samordning, information och erfarenhetsutbyte är stort. Vi anser att Svensk Biblioteksförening, utöver sitt engagemang i IFLA, skulle kunna förstärka sitt internationella solidaritetsarbete genom att anställa en internationell sekreterare. En sådan skulle kunna fungera som kontaktförmedlare, kunskapsbank och samordnare och dessutom förmedla ytterligare information om biblioteksverkligheten i andra länder till den svenska biblioteksvärlden. Vi yrkar att Svensk Biblioteksförenings årsmöte beslutar att: Svensk Biblioteksförening ska anställa en internationell sekreterare, ev. som ett 2-3-årigt projekt, som sedan kan utvärderas. Lena Lundgren För Bibliotek i Samhälle Styrelsens yttrande och förslag till beslut De internationella frågorna är viktiga för Svensk Biblioteksförening och varje år satsas runt 1 miljon kronor på det internationella arbetet och utbytet. Inriktningen på det internationella arbetet är att främja långsiktighet och skapandet av hållbara strukturer för biblioteksutveckling. Av den anledningen har Svensk Biblioteksförening som sin huvudstrategi valt att kanalisera sitt internationella arbete genom nordiskt samarbete, europeiska organisationer (EBLIDA och LIBER) och IFLA-medlemskap. Svensk Biblioteksförening stödjer aktivt IFLA:s arbete bl a genom att vara medlem i IFLA:s samtliga sektioner, oavsett om det finns ett svenskt deltagande i dessa eller ej. Svensk Biblioteksförening främjar också IFLA:s verksamhet genom att på olika sätt stödja svenskt deltagande i IFLA:s sektioner. Svensk Biblioteksförening arbetar också för att skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete i samverkan med Kenya Library Association (KLA). Föreningen har i samråd med IFLA och deras program Building Strong Library Associations och med konsultation av Sida:s fokusländer valt att samarbeta med KLA. Syftet är att genom ett långsiktigt åtagande stödja skapandet av en stark, nationell biblioteksförening i Kenya som i sin tur kan vara en part i konkreta utvecklingsprojekt. Svensk Biblioteksförening har valt att kraftsamla resurser och engagemang på detta långsiktiga projekt istället för att sprida resurser på olika, mer kortsiktiga insatser, Det internationella arbetet och samarbetet med andra länder skall präglas av ömsesidigt lärande. Det internationella arbetet bygger på ambitionen att möjliggöra för föreningens medlemmar på de olika biblioteken att delta i det internationella utbytet. I valet mellan att lägga resurser på anställd personal eller medlemsaktiviteter har såväl årsmötet som styrelsen prioriterat det senare. Årligen delar därför föreningen ut såväl resestipendier som stipendier för IFLAdeltagande. 9

10 Genom biblioteksföreningens försorg har sedan år 2000 över 400 personer fått möjlighet till internationellt erfarenhetsutbyte med stöd av dessa stipendier. Utöver det är styrelsens valda ledamöter engagerade i det internationella arbetet genom uppdrag som delegater för IFLA och det europeiska och nordiska samarbetet. Till det kommer det engagemang som medlemmar nu lägger ner i arbetet med att utveckla ett långsiktigt arbete med KLA. Genom att använda resurserna till ett breddat och medlemsknutet internationellt engagemang vill styrelsen stimulera ett fördjupat och biblioteksnära erfarenhetsutbyte. Resurserna för medlemskap och deltagande i IFLA, LIBER, EBLIDA och det nordiska samarbetet uppgår varje år till ca :-. Utöver det tillkommer :- i stipendier som medlemmarna kan söka för resor och kunskapsutbyte i olika delar av världen. Tillsammans med kansliets egna direkta kostnader för resor mm uppgår utrymmet för det internationella utbytet till runt 1 miljon kronor. Därtill kommer arbetstid för kansliets personal. Med hänsyn tagen till andra angelägna uppgifter som föreningen också har ser styrelsen inga möjligheter att utöka det ekonomiska åtagandet för det internationella arbetet. Däremot går det alltid att omprioritera insatserna. En möjlig lösning är att frånträda principen om medlemskap i samtliga IFLA-sektioner. En annan är att avveckla föreningens olika stipendier. Det sammantaget skulle ge ett utrymme runt kronor per år, vilket kunde användas till att inrätta en tjänst som internationell sekreterare. Om motionen bifalles är styrelsens förslag att så sker. Styrelsen ser de behov som motionen lyfter fram. Det vore värdefullt med en nationell aktör som samordnar insatser, stimulerar erfarenhetsutbyte och förmedlar information om biblioteksverkligheten i andra länder till den svenska biblioteksvärlden. Detta är uppgifter som Svensk Biblioteksförening argumenterat för att en nationell biblioteksmyndighet ska fullgöra. I de åtta punkter som låg till grund för föreningens kampanj för en nationell bibliotekspolitik/strategi framgår att man vill att den nationella biblioteksmyndigheten ska ansvara för internationellt utbyte och omvärldsbevakning samt spridning av erfarenheter av utvecklingsarbete. Enligt föreningens långsiktiga verksamhetsstrategi ska föreningen inte ta på sig uppgifter som man kan argumentera är ett samhällsansvar. Föreningen har inte till uppgift att använda sina resurser för att ta på sig samhällsuppgifter eller agera kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning. Strategin bygger på att man i valet mellan egna kortsiktiga lösningar eller försök att få till stånd långsiktiga samhälleliga lösningar ska välja det senare. Styrelsen anser att detta resonemang i hög grad är tillämpligt på motionens förslag. Behoven finns och det vore mycket värdefullt för de offentligt finansierade biblioteken om denna funktion fanns. Styrelsen vill att Svensk Biblioteksförening ska fortsätta använda sin röst och sina resurser för att artikulera detta och få en nationell, offentligt finansierad lösning till stånd. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: Att Att avslå motionen. ge styrelsen i uppdrag att se till att Svensk Biblioteksförening till Kungliga biblioteket framför behovet av samordning och utveckling av det svenska biblioteksväsendes internationella arbete och utbyte så att detta blir en del av KB:s utvidgade uppdrag. 10

11 Motion angående arbetsgrupp för biblioteksforskningsprogram Motionen Representanter för Biblioteks- och informationsvetenskapsutbildningarna i Sverige träffades vid ämnesmötet i Uppsala november En stor grupp B&I-forskare träffades även i Lund veckan därefter. Vid dessa två möten beslutades det att skicka in en motion till Biblioteksföreningen för att få stöd till biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning i syfte att främja utvecklingen av bibliotekssektorn i vid bemärkelse. Biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) är ett tvärvetenskapligt forskningsämne som sedan nedläggningen av Forskningsrådsnämnden och inrättandet av vårt nuvarande forskningsfinansieringssystem 2001 har lidit av att inte ha någon självklar finansiär i Sverige. Omstruktureringen av de organ som fördelar forskningsmedel har inneburit att ingen enskild forskningsfinansiär har ansvar för frågor med relevans för bibliotekssektorn i sin helhet. För att sammanfatta: på grund av dess osynlighet som eget ämne i det nuvarande forskningssystemet har B&I-forskning svårigheter med finansiering. Samtidigt ser vi idag ett ökat samhällsbehov av tillämpad biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, ett behov som åtminstone delvis bottnar i de stora tekniska, institutionella och professionella förändringar som har präglat sektorn under det senaste decenniet. En del av dessa forskningsbehov identifieras av biblioteken själva i den Delfiundersökning (2009) som framtogs på uppdrag av Svensk Biblioteksförening. Vi har idag ett relativt gynnsamt läge vad gäller välkvalificerade B&I-forskare verksamma som lärare vid de fem lärosäten som bedriver B&I-utbildningar. Befintliga forskningsanslag är idag huvudsakligen knutna till forskningsråden eller de akademiska lärosätenas årliga anslag. Vad vi nu ser är ett ökat behov av ett kompletterande anslag, som kan rikta in och stödja den tillämpade forskningen om biblioteksväsendets specifika frågor. Vi kan kalla detta för en form av sektorsforskning en forskning som kan överbrygga det gap som idag finns mellan de mycket verksamhetsnära studier som bedrivs inom organisationer och utvecklingsprojekt och den mer teoretiskt motiverade forskning som stöttas av de vetenskapliga råden. Våra diskussioner i Lund och Uppsala uttryckte en önskan om ett nytt samlat Biblioteksforskningsprogram. Här under listas de forskningsteman som det svenska B&Ivetenskapssamhället identifierar som viktiga. Folkbibliotekens institutionella roll i en digital ålder Implikationerna för sektorn av den nya skolbibliotekslagen, inkluderat relationen mellan skolbibliotek och folkbibliotek samt högskole- och universitetsbiblioteken Förändringar för vetenskaplig kommunikation och medföljande utmaningar för forskningsbiblioteken Förändrade kompetensbehov och bibliotekarieprofessionen i omstöpning Viktiga teman att beakta som sträcker sig på tvärs av de ovan nämnda områdena är bl a: Digitalisering och digitala medier; implikationerna för delaktighet och förändrade produktions-, förmedlings- och användningsvillkor Förändrade villkor för läsandet, lärandet och informationssökning Bildning och utbildning Kunskapsorganisation 11

12 Flera av dessa teman överensstämmer med de behov som biblioteksprofessionen framhåller i Delfi-undersökningen. Ett sektorsinriktat forskningsprogram kräver såväl goda målbeskrivningar, en resursmässig beredskap som en förmåga till långsiktigt ansvarstagande. Vi föreslår att föreningen inleder detta arbete genom att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att formulera ett program med en varaktighet om 3-5 år. I denna grupp föreslår vi ingår representanter från samtliga fem lärosäten. Dels för att åstadkomma största möjliga forskningsförankring och dels för att främja spridning av forskningsdiskussionen i hela landet. Gruppen bör även beakta de villkor som högkvalificerad forskning kräver i form av kompetens, långsiktighet och overheadkostnader. Gruppen bör kunna bereda ett remissbehandlat och vetenskapligt väl förankrat förslag som kan gå till beslut vid årsmötet Katriina Byström, Universitetslektor, Högskolan i Borås Hanna Carlsson, Doktorand, Lunds universitet Christer Eld, Universitetsadjunkt, prefekt, Uppsala universitet Helena Francke, Universitetslektor, Högskolan i Borås Jutta Haider, Universitetslektor, Lunds universitet Joacim Hansson, Professor, Linnéuniversitetet Åse Hedemark, Universitetslektor, Uppsala universitet Isto Huvila, PD, Forskarassistent, Uppsala universitet Jenny Johannisson, Universitetslektor, Högskolan i Borås Peter Kahre, Universitetslektor, Linnéuniversitetet Sara Kjellberg, Universitetslektor, Lunds universitet Ulrika Kjellman, Universitetslektor, prefekt, Uppsala universitet Claes Lennartsson, Forskarstuderande, Högskolan i Borås Margareta Lundberg Rodin, Prefekt, Högskolan i Borås Karen Nowé Hedvall, Universitetslektor, Högskolan i Borås Birgitta Olander, Universitetslektor, docent, Lunds universitet Johanna Rivano Eckerdal, Doktorand, Lunds universitet Kerstin Rydbeck, Professor, Uppsala universitet Jenny Samuelsson, ÖB, Luleå tekniska universitet Ingrid Schild, Universitetslektor, Umeå universitet Lars Seldén, Universitetslektor, docent, Högskolan i Borås Olof Sundin, Professor, Lunds universitet Åsa Söderlind, Universitetslektor, Högskolan i Borås Sanna Talja, Professor, Uppsala universitet Angela Zetterlund, Universitetslektor, Linnéuniversitetet Fredrik Åström, Forskarassistent, Lunds Universitet Styrelsens yttrande och förslag till beslut Svensk Biblioteksförening anser att det finns behov av tillämpad biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning. Föreningen ska enligt stadgarna verka för ändamålsenlig forskning inom området biblioteks- och informationsvetenskap och ska enligt verksamhetsinriktningen förmedla forskning, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och stödja forskningsansatser. Föreningens engagemang inom området har ytterligare preciserats i den forskningspolicy som antogs av styrelsen Policyn arbetades fram av ett av styrelsens utvecklingsråd med representanter för medlemmarna. Policyn lyfter fram att föreningen ska: skapa ytterligare arenor för möten mellan yrkesverksamma och forskare. Föreningen bör också på olika sätt ge professionen stöd i att hålla sig ajour med forskning på bred front och verka för att man på biblioteken ökar medvetenheten om forskningens betydelse för utveckling av den egna verksamheten. Tyngdpunkten i föreningens arbete ska enligt policyn ligga på att främja att yrkesverk- 12

13 samma på bibliotek utvecklar ett forskande och reflekterande arbetssätt. Föreningen arbetar aktivt utifrån policyn bland annat genom forskardagar, månadens uppsats i BBL och på hemsidan, en sökbar uppsatsdatabas på hemsidan och seminarier på Biblioteksdagarna. Enligt policyn ska föreningen också främja praktiknära forskning genom att stimulera tillkomsten av nya forskningsansökningar. Sedan 2010 delar föreningen också ut ett forskningsinitierande stöd, för närvarande på kr per år. Det forskningsinitierande stödet har utformats just med utgångspunkt i att B&I-ämnet anser sig ha svårt att få anslag från de ordinarie forskningsfinansiärerna. Avsikten är att stödet ska leda till fler och mer välunderbyggda ansökningar till de ordinarie forskningsfinansiärerna, så att ämnet i förlängningen blir mer synligt hos finansiärerna och därmed på lång sikt får större resurser. Om föreningen hade valt att lämna stöd till forskning skulle det kanske ha gett ett ökat antal forskningsresultat på kort sikt, men skulle på lång sikt göra att antalet B&I-ansökningar blev färre och att ämnet därmed blir än mer osynligt. Att B&Iämnet lämnar in många och starka ansökningar till de instanser som har ansvar för att finansiera forskning är den långsiktigt mest gynnsamma strategin och den som stämmer överens med föreningens verksamhets- och finansieringsstrategi. Styrelsen ser positivt på förslaget om en arbetsgrupp och ett forskningsprogram, då även det i förlängningen kan leda till fler och starkare ansökningar till forskningsfinansiärerna. För att tillgodose största möjliga forskningsförankring och långsiktiga ansvarstagande menar styrelsen att det arbetet ska utföras av institutionerna själva eventuellt tillsammans med den myndighet som har fått ett samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn (Kungliga biblioteket, KB). Denna ståndpunkt stöds också av föreningens långsiktiga verksamhetsstrategi. Denna syftar till att föreningen inte ska ta på sig uppgifter som man kan argumentera är ett samhällsansvar. Föreningen har inte till uppgift att använda sina resurser för att ta på sig samhällsuppgifter eller agera kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning. Principiellt anser styrelsen att staten själv, via sina lärosäten och dess berörda institutioner samt KB är de aktörer som har ansvar att organisera och leda arbetet med att ta fram ett biblioteksforskningsprogram. Styrelsen anser dock att arbetet är av betydelse för att flytta fram forskningen inom området och på ett positivt sätt skulle komplettera Delfi-studiens resultat med ett mer åtgärdsinriktat forskningsprogram. Studien och programmet skulle därmed bli ett mycket användbart underlag för ett kommande arbete med att ta fram nya forskningsansökningar. Biblioteksforskningsprogrammet blir på detta sätt ett stöd för Svensk Biblioteksförenings arbete med sitt forskningsinitierande stöd. Om en ansökan om forskningsinitierande stöd skulle inkomma ställer sig styrelsen beredd att pröva möjligheten att ge ekonomiskt stöd till institutionernas arbete med att ta fram ett biblioteksforskningsprogram, då detta kan bidra till att antalet starka forskningsansökningar ökar. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: Att Att avslå motionen. ge styrelsen i uppdrag att pröva möjligheterna att lämna forskningsinitierande stöd till arbetet om en ansökan om det inkommer. 13

14 Svensk Biblioteksförening Bilaga 7 Förslag till Avgifter år 2013 för medlemskap i Svensk Biblioteksförening Inom parentes anges nuvarande avgifter Enskilda medlemmar och vänföreningar 350 kr (350) Studerande och pensionärer 175 kr (175) Organisationer 700 kr (700) Institutionella medlemmar Antal anställda Röster vid vid biblioteket årsmöte Antal BBL Årsavgift/kalenderår - 5, kr (700) 5,01-30, kr (2.500) 30, kr (5.000) Styrelsen föreslår årsmötet besluta Att fastställa ovanstående, från föregående år oförändrade, avgiftsklasser och avgifter för medlemskap i Svensk Biblioteksförening. 14

15 Svensk Biblioteksförening Bilaga 8 Verksamhetens intäkter Utfall Budget Förslag Medlemsavgifter Kansli, försäljning BBL Konferensintäkter Projekt, Ungdomsstyrelsen Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Föreningsverksamhet Årsmöte, valberedning Styrelse, AU och programutskott Regionföreningar Förvaltningskostnader Oförutsett Verksamhetsresurser Kanslipersonal Övriga kanslikostnader Lokalkostnader Inventarier och avskrivningar Projekt, Ungdomsstyrelsen Kunskapsutvecklng & omvärldsbevakning Utvecklingsstöd Forskningsinitierande stöd Kompetensutvecklingsinsatser, konferenser mm Kunskapsproduktion och -förmedling Branschtidskrift/BBL Råd, grupper, nätverk Internationellt utbyte Kommitteér Resestipendier mm Priser och utmärkelser Lobbning och opinionsbildning Information, Opinionsbildning, Lobbning, PR Synligöra bibliotek Mässor och evenemang Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat

16 Budgetkommentarer Verksamhetsresultat Enligt fastställd placeringspolicy ska avkastningen från kapitalplaceringarna beräknas till 3% + inflationen tkr motsvarar förväntad avkastning och budgeten har beräknats utifrån det med anledning av föreningens finansieringspolicy. Anledningen till att avkastningen sjunker är att värdet på föreningens placeringar sjunkit med anledning av den finansiella oron. Värdeminskningen är enligt styrelsens bedömning trots allt relativt blygsam, bl a som ett resultat av den placeringspolicy som styrelsen tillämpar. Jämfört med budget 2012 föreslås minskade kostnader med 850 tkr för att balansera mot förväntad avkastning. Nedan kommenteras budgeten. Siffrorna inom parantes är i jämförelse med 2012 års budget. Föreningsverksamhet ( 200 tkr) Budgeten har anpassats efter utfall och 2013 års verksamhet beräknas rymmas inom dessa ramar. Verksamhetsresurser (+ 150 tkr) Personalkostnaderna ökar genom att kansliet förstärkts med en jurist efter årsmötets beslut 2011 om förstärkningar av kansliet. Hyreskostnaderna för kanslilokalerna ökar i enlighet med avtal. Avskrivningarna minskar med anledning av att anpassningskostnaderna som uppstod vid flytten av kansliet nu fullt ut avskrivits. Kunskapsutveckling & omvärldsbevakning I 2011 års budget utökades både utvecklingsmedlen (från 200 till 300 tkr) och det forskningsinitierande stödet (från 150 till 200 tkr) utökades utvecklingsstödet till 500 tkr. Med hänsyn tagen till föreningens finansiella situation har stöden nu budgeterats till 2011 års nivå satsas 100 tkr extra på resestipendier med anledning av att IFLA genomförs i Helsingfors och att föreningen vill möjliggöra ett starkt svenskt deltagande där återgår stipendiesumman till 2011 års nivå. Övriga budgetposter har anpassats efter utfall och 2013 års verksamhet beräknas rymmas inom dessa ramar. De utvecklings- och förvaltningsfunktioner föreningen har avseende katalogisering, klassificering och indexering förvaltas av kommittéerna. Under 2012 fortgår diskussioner om en eventuell överföring av kommittéernas verksamhet till KB. Om en sådan överföring sker äger styrelsen rätt att ombudgetera kostnaderna för kommittéerna till förmån för annan verksamhet. Lobbning & opinionsbildning Budgeten för Information, Opinionsbildning, Lobbning, PR har budgeterats efter 2011 års utfall. Som en effekt av vakans på tjänsten som informationschef överförs medel från 2011 till Detta kommer enligt styrelsens bedömning att innebära möjligheter till kommande överföringar av medel mellan 2012 och Styrelsens bedömning är att det kommer att leda till att utrymmet för Information, Opinionsbildning, Lobbning, PR kommer att vara ungefär lika stort 2013 som 2012 trots det lägre budgetbeloppet. Detta då man genom överföringar kan balansera budgeten över tid. Budgeten för Synliggöra bibliotek bibehålls för att öka föreningens möjligheter att stödja sina institutionella medlemmars möjligheter att synliggöra sin verksamhet gentemot användare. Posten mässor har justerats med anledning av 2011 års utfall. 16

17 Svensk Biblioteksförening Bilaga 9 Valberedningens förslag, årsmötet 2012 Ordinarie ledamöter val på 2 år Inga Lundén, ordförande Stockholm (Omval. Fylln.val -09, omvald 10) Cajsa Broström Bibliotekarie, Västerås stadsbibliotek (Omval. Invald 2010) Anders Söderbäck Bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek Maria Jacobsson Chef, Bibliotek, bildning och media, Region Skåne Jenny Samuelsson Chef, Luleå universitetsbibliotek LRC Barbro Bolonassos Enhetschef, Fisksätra bibliotek, Nacka kommun (Nyval, 2 år) (Nyval, 2 år) (Nyval, 2 år) (Nyval, 2 år) Ordinarie ledamot, fyllnadsval på 1 år Torbjörn Nilsson Chef, Stadsbiblioteket i Helsingborg (Fyllnadsval, 1 år) Kvarstår sedan årsmötet 2011 Inger Edebro Sikström Bibliotekschef, Umeå stadsbibliotek (invald -07, omvald -09 & -11) Margareta Lundberg Rodin Prefekt, Bibliotekshögskolan i Borås (fylln.val -08, omvald -09 & -11) Ulrika Domellöf Mattsson (invald -09, omvald -11) Koordinator, Naturvårdsverkets bibliotek Peter Linde (invald -11) Bibliotekarie, Blekinge Tekniska Högskola Avgår ur styrelsen gör: Lars Björnshauge Anette Eliasson Anders Olsson Daniel Forsman David Jonsson. 17

18 Val av revisorer Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Bengt Doyle, suppleant Lekmannarevisorer Karin Semberg, ordinarie Ragnar Helin, suppleant omval omval omval omval Arvoden för ordföranden, 1:e och 2:e vice ordförande Valberedningen föreslår oförändrad ersättning för Ordförande: kr/mån (specialkonstruktion kopplad till Inga Lundén) 1:e och 2:e vice ordförande: kr/mån Valberedning har varit: Henrik Åslund, Lund (sammankallande) Ellen Åberg, Göteborg Elisabeth Aldstedt, Stockholm Sylvia Blomberg, Örebro Anna Swärd Bergström, Umeå. 18