Huvudsakligen om slöjan

Transkript

1 Huvudsakligen om slöjan Om religion, politik och identitet Sura 10:39 Nej, de förkastar som lögn allt som ligger utanför deras kunskap och vars djupare mening de ännu inte förstår. De som levde före dem kallade också sanningen för lögn, och se hur slutet blev för dessa orättfärdiga människor. Per Edvin Backman Fortsättningskurs i Sociologi Uppsats 5p, 2006 Handledare: Bertil Nelhans

2 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning Inledning & tema Syfte Frågeställning Avgränsningar Teori Metod och källdiskussion Klargöranden Redogörelse Historisk bakgrund Slöjan i Koranen Sura Kvinnorna vers trettiofyra Sura Ljuset vers trettioett Sura Ljuset vers sextio Sura De sammansvurna vers femtiotre Mer från Koranen Slöjan i hadith De skriftlärda om slöjan Om när slöjan skall börja användas Kultur och identitet Muslimska feministiska perspektiv Politiska perspektiv Sverige, religionsfriheten och debatten Analys och diskussion Källförteckning Vidare läsning Bilagor Förkortningar DO Diskrimineringsombudsmannen EW&IC Encyclopaedia of Women & Islamic Cultures SAOL Svenska akademins ordlista. SIS Sisters in islam. WML Women Muslim League 2

3 2. Inledning & tema Jag valde ämnet slöjan beroende på att det finns ett offentligt fokus på islamfrågor. Islam och genusfrågor är också ett av de ämnen som varit mest centralt i den allmänna debatten och jag har upplevt att jag inte haft tillräcklig kunskap för att ta mig an detta område tidigare, trots omfattande studier av islam. För att få en avgränsning av fältet valde jag bruket av slöja, då det kanske varit det mest centrala. Med debatten menar jag bl.a. det s.k. Burgårdenfallet och Umeåfallet. 1 Inte minst har frågan varit i fokus i Frankrike, där det är förbjudet att bära religiösa symboler i skolorna, vilket lett till omfattande protester. Även om huvudtemat är slöjan, är det omöjligt att undvika andra aspekter av jämlikhetsdebatten, i synnerhet då en del debattörer anser att slöjan är en del i ett bredare förtryck av kvinnor. Till följd av detta har jag en diskussion kring sexualitet, kultur och identitet. Jag berör även friskoleproblematiken. Tyngdpunkten ligger dock på Koranen och dess olika tolkningar. Vissa delar i bilagan om slöjan i språket och lite i avsnittet slöjan i Koranen kommer från ett tidigare arbete 2 jag producerat, men texten har omarbetats och kompletterats. Jag skall här också tacka Tetz Rooke och Göran Larsson som alltid delar med sig så generöst av sina kunskaper. Även Lisa Åkesson skall ha beröm för sitt engagemang, vilket sporrat mig till ökad ansträngning. 3. Syfte Min förhoppning med detta arbete är att kunna producera ett dokument, som kompletterar andras arbete på området och som kan användas som vägledning för t.ex. politiker, tjänstemän, skolor och daghem i deras integrationsarbete. 3 Syftet är också att framställa ett verktyg som kan hjälpa till att undvika missförstånd, misstänksamhet och diskriminering. 4. Frågeställning Den övergripande frågan för min undersökning skulle kunna beskrivas som ett sökande efter anledningen till att muslimska kvinnor använder huvudbonad. Är det något av gud beordrat, är det männen som säger till kvinnorna att använda slöja eller är det en viktig del av individernas identitet? Kan det helt enkelt vara en slags protest eller en andlig renässans som gör att slöjbruket finns. Mina underfrågor blir då följande. När och hur skall slöja användas? Vad står det i Koranen och hadith, och vad har de skriftlärda sagt om slöjan? Hur ser bruket ut i de olika muslimska länderna? Vilka politiska diskurser finns i den muslimska världen angående detta bruk? 1 Burgårdenfallet i Göteborg, bestod av två flickor som kom i ansiktstäckande slöja till lektioner. I Umeå handlade det om en liten flicka i friskolan Minerva, som kom till skolan med huvudduk. I Umeåfallet har det kommit ett beslut från skolverket att slöjförbud strider mot skollagen och således tillåts slöja i skolorna. I Göteborg tilläts inte heltäckande klädsel under lektionstid. 2 Sverige, Islam och värdegrunden, Göteborgs Universitet, D-uppsats i Mellanösternkunskap. 3 Min definition av integration är ömsesidig anpassning vilket ställer höga krav på majoritetssamhället att anpassa sig till islam, med allt vad det innebär, men också höga krav på ledande muslimer att verka för reformer. 3

4 5. Avgränsningar Jag försöker hålla mig till de olika huvudströmningarna inom sunnitisk islam i shariahänseende, men har en del exempel från det shiitiska Iran beträffande praktiken. Beträffande teoretiska avgränsningar har jag valt att inte föra något djupare maktteoretiskt resonemang. Jag definierar heller inte kultur och nationalitetsbegreppen i en djupare mening. De definieras av många andra inom sociologisk och socialantropologisk tradition. I linje med mitt syfte, att komplettera tidigare forskning 4, hänvisar jag istället till avsnittet om vidare läsning. Vill man ta del av mer empiriska kvalitativa primärdata finns t.ex. den utmärkta boken slöjor av Berge och Manga. Det finns också en Freudianskt inspirerad förklaring på fenomenet slöjan som jag inte har inkluderat. 6. Teori Jag har använt ett tillvägagångssätt, nu som tidigare, där det praktiska målet är det avgörande. Således har teori kommit i andra hand och jag tillämpar de förklaringsmodeller som passar mina fall och problem. Detta är avgörande för forskningens samhällsrelevans och för att mitt arbete skall bli använt och läst. Jag är också kritisk till ett alltför teoretiskt förhållningssätt. Anthony Giddens m.fl. diskuterar vad som händer när tradition möter det senmoderna samhället. Att identitet i det senmoderna samhället är något föränderligt och något vi väljer själva. Detta kallar Giddens plastisk personlighet och att människan är reflexiv, d.v.s. ställs in för ständiga valsituationer och en mängd möjliga handlingsalternativ. Detta skapar en ansträngd livssituation och ställer höga krav på människor. I det traditionella samhället var identitet något givet redan från början av en människas liv. Vidare för jag en diskussion om grupp och individbaserade kulturer, som presenteras av Annick Sjögren. Till den diskussionen ansluter på sätt och vis Unni Wikan, med sin genomgång av begreppen skam och heder. Jag sätter denna diskussion i relation till religion och religionens symboliska yttringar. Jag använder också in och utgruppsteori i min diskussion kring slöjan och migrerade grupper och menar att slöjan är en identitetsmarkör som fungerar som en sammanhållande faktor för en utsatt grupp, som lever vid sidan av majoritetssamhället. Till detta ansluter teorier om etnicitet och nationalitet och om hur vi skapar diskursiva gemenskaper genom användandet av myter och symboler. Detta är på sätt och vis parallellt med gruppteori, tradition och senmodernitet. Jag beskriver nedan hur slöjan har olika praktiska och symboliska funktioner i olika samhällen och i mellanösternkontexten menar jag att marxistiskt inspirerad postkolonial teori fungerar bra för att beskriva slöjans ökande utbredning. Nu är inte mellanöstern, eller den islamska världen, någon enhetlig region och således använder jag feministisk teori för att beskriva delar av situationen och delar av slöjans historiska bakgrund. Slöjan är ett komplext område och jag tror inte att allt går att förklara utifrån endast en teori. Slöjan fyller olika funktioner i olika regioner och för olika individer, så det finns inga enkla förklaringar och därför tangerar jag ett flertal teorier och förklaringsmodeller. Om vi skall tala om en röd tråd i detta arbete så är det mötet mellan tradition och modernitet, eller senmodernitet som Giddens kallar det. Jag vill dock reservera mig, då modernitet är ett västerländskt begrepp och det är inte givet att det är något positivt. Det kan med andra glasögon vara något negativt, okunnigt och barbariskt. Med ett sådant synsätt ansluter vi till postkolonial teori om västerlandets imperialism och makt över fattiga befolkningar i t.ex. Mellanöstern. 4 Med tidigare forskning avses det samlade publicerade materialet i Sverige, men till viss del även internationellt. 4

5 7. Metod och källdiskussion Denna uppsats är en litteraturstudie av primär och sekundärkällor. Jag har gjort ett urval av litteratur på basis av mina tidigare studier av islam, mellanöstern och migrationsproblematik. Det är på intet sätt ett heltäckande arbete, men bredden i materialet är ändå avsevärt. Det är viktigt att föra ett resonemang om källor då det ofta handlar om vem som tolkar vad och hur. Även om det kan uppfattas som överdriven name dropping, så är det viktigt att klargöra ur vilken tradition de olika författarna kommer. Detta avsnitt skall ses som ett sätt att generalisera och inte som att jag uttalar mig om en persons eventuella sympatier, det är snarare ett sätt att hantera materialet, än någon åsiktsregistrering. Det är i sammanhanget en kärnfråga att klargöra det faktum att vi alltid har att göra med tolkningar, språk och olika uppfattningar om språket. Muhammed Knut Bernström, är Sveriges tidigare ambassadör i Marocko, troende muslim och översättare/tolkare av den godkända Koranen till svenska. Jag betecknar honom som liggandes i mittfåran av olika islamiska doktriner och till den falangen räknar jag också Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald. Roald arbetar idag som lärare på Malmö högskola och sysslar med islam och sociala frågor. Med mittfåran menar jag att islam kan indelas i olika strömningar, där olika grupperingar kan dra åt olika håll och att mittfåran varken är militant, konservativ eller för den delen sekulär. Tariq Ramadan intar en särställning med sitt goda anseende och jag räknar även honom till mittfåran. Många kallar honom förnyare och jag har också hört benämningen islams Martin Luther. Shaykh Muhammad Saalih al-munajid, förestår internetsajten islam-qa.com och är utbildad i Riyad och Al-Dahran i Saudiarabien. Han undervisar bland annat i Tamiyya och Abd Al- Wahab (se nedan). Dessa två teologer räknar jag till de mer konservativa och således räknar jag al-munajid till den konservativa falangen. Det kritiskt granskande programmet Uppdrag granskning i SVT kallar både Munajid och en av mina andra källor, internetforumet sindbad.se för salafi-sympatiserande. 5 (för förklaring av salafi, se nästa avsnitt) Naser Khader är dansk-arabisk politiker och drivande bland Danmarks sekulära muslimer. Jan Hjärpe räknas kanske som Sveriges främste expert i muslimska frågor. Jonas Svensson är/var forskare vid islamologi-institutionen i Lund och är en av dem som skrivit mest om genusfrågor och islam. Esposito räknas till en av de världsledande islamologi experterna och han har författat en stor mängd arbeten, av vilka många används som kurslitteratur på olika universitet. Gardell menar att han inte hör till orientalist 6 fållan. Mattias Gardell är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Magali Morsi är professor i historia och expert på islam. De absolut bästa källorna och referensverken är Encyclopaedia of Islam och Encyclopaedia of Women & Islamic Cultures (EW&IC), som utgör en slags ryggrad i akademisk islamvetenskap. Generellt har jag strävat efter bredd och försökt hitta olika synsätt. Därför har jag t.ex. tagit med de iranska kvinnorna som är motståndare till politisk islam överhuvudtaget, men också tagit med Gardell, som jag upplever försvarar politisk islam, i vissa former. Beträffande Internet, förhåller det sig så, att det finns en mängd olika sidor och islamtolkningar som alla anser att de företräder det sanna islam. För att förhålla sig kritisk är det nödvändigt att i största möjliga mån att utröna vem som ligger bakom sidorna, men det 5 Uppdrag granskning, SVT 25/4 och 2/ Orientalism betecknar en dolt rasistisk eurocentrisk diskurs och är ett begrepp som är förknippat med kritikern Edward Said och hans vetenskapskritiska bok Orientalism. Orientalismen odlar ett vi och dom tänkande, där orienten ömsom exotiseras och demoniseras, och västerlandet idealiseras. Se också Tomas Hylland Eriksens Kulturterrorismen. 5

6 är också nödvändigt att betrakta alla varianter som det rätta islam då det är det för dem och det är inte denna uppsats mening att avgöra vad som är rätt islam. 8. Klargöranden (för den som inte kan vårat islam) Inledningsvis vill jag förklara viss terminologi, som är viktig för att förstå de resonemang som förekommer. När jag talar om tradition, avses sunna, d.v.s. de profetberättelser som utgör ett slags islams nya testamente. På arabiska heter detta hadith, och en hadith är en kort berättelse om vad profeten gjorde och sade under sin levnad. Profetens levnad anses allmänt vara ideal och eftersträvandsvärd norm. För en del troende kvinnor gäller detsamma, men med profetens fruar som förebild. Hadither anges som sannfärdiga eller falska, alternativ benämning för falsk är svaga. De flesta hadither anses vara falska, men detta till trots, förkommer det en omfattande litteratur med tusentals hadither och en uppskattning säger att det inte finns någon levande människa som har total överblick. Hadithernas tolkning har föranlett en diskussion som varit tidvis intensiv och som pågått sedan profeten Mohammeds tid. Varje hadith anges ofta med en tradentkedja, vilket innebär att berättelsen går att spåra ända till någon som levde under profetens tid och som alltså kunde ha känt honom, eller känt någon annan, som kände honom och som har berättat historien. Vi skall också vara medvetna om att inte alla riktningar sätter lika stor tilltro till hadith-materialet. Materialet i sig, är indelat efter dem som samlat det och man räknar med sex 7 huvudsakliga hadith-samlare, d.v.s. Bukhari, Muslim, Tirmidii, Sijistani, al-nasai och al-qaswini. Det finns dock fler, som t.ex. Tabari. Ett kapitel i Koranen heter sura och en vers i Koranen heter ayat. Dessa anger jag med nummer d.v.s. kapitel först, följt av versnummer t.ex. 4:3 (som exempelvis är den vers som talar om polygami). I de två olika koranversioner som finns på svenska, har verserna olika numrering. Det beror på att det finns två accepterade redigeringar av Koranen, d.v.s. dels syrisk, som representeras av Zetterstens översättning och dels en egyptisk, som representeras av Bernströms tolkning. Jag använder olika ord, då Bernströms Koran just kallas tolkning, då det av många troende muslimer anses omöjligt att översätta Koranen, den kan enligt en sådan ståndpunkt bara tolkas. Bernströms tolkning har också godkänts 1998 av det anrika lärosätet al-azhar i Kairo, som anses vara en av de högsta myndigheterna i trosfrågor inom sunnitisk islam. Jan Hjärpe, professor i islamologi i Lund, menar att Bernströms Koran har godkänts för att den riktar in sig på att förmedla budskapet och andemeningen. Hjärpe gör förövrigt sina egna koranöversättningar och han har en nominalistisk hållning, d.v.s. inställningen att ord inte betyder något i sig, utan alltid skall ses i sin kontext. Eftersom det råder en viss förvirring när det gäller olika terminologi beträffande islam och det muslimska, vill jag här framhålla att när jag skriver islamisk eller islamsk menar jag en teoretisk eller praktisk muslimsk diskurs i en vid mening, d.v.s. något odefinierat och vagt. När jag skriver islamistisk menar jag en av de teoretiska inriktningar som anser att islam är en politisk modell, ett system för att organisera och styra samhället. Det finns en mängd olika islamistiska ideologiska inriktningar, med olika åsikter, vilket vi skall definiera närmare i det följande. Jag vill också här förklara ordet fatwa. En fatwa är ett juridiskt utlåtande från muslimska skriftlärda och det finns en mängd olika inriktningar även i detta fält, vanligtvis benämns dessa skolor, eller madhab. En person som anses ha auktoritet att utfärda en fatwa skall inneha en licens, ijaza, och får därefter anta titeln mufti. 7 Esposito anger dessa sex, men jag har sett andra indelningar där t.ex. Tabari anges som en av fyra viktiga. 6

7 En fatwa kan utfärdas om olika områden men i denna framställning behandlas endast civilrätt och familjerätt, vilket också är det område som är mest påverkat av islamsk doktrin. De flesta muslimska länder använder en västerländsk politisk konstitution på alla andra fält, förutom inom civilrätt/familjerätt. Ickeislamska grupper brukar av tradition få sköta sin egen familjerätt. Även sharia, d.v.s. muslimsk rätt (lag), bör här få en kort presentation. Sharia, som betyder vägen till vattenkällan, betraktas av en del som något gudomligt, men av andra som något av människan uppfunnet 8. Olika tolkningar har gjorts gällande genom tiderna och vissa riktningar anser att en eller annan variant är den rätta. Det är också en utbredd uppfattning, bland många muslimska skriftlärda, att sharias uppgift är det allmännas bästa 9 och att den principen är överordnad allt annat inom islamisk lag. Om de muslimska lagskolorna skall vi nämna de fyra viktigaste. De olika skolorna har olika sätt att se på lagen och något olika principer för att avgöra legala ärenden. De fyra skolorna kallas hanafiter, shafiiter, hanbaliter och malikiter. Namnen kommer av dess grundare Abu Hanifa (d.767), al-shafi c i (d.820), Ibn Hanbal (d.855) och Malik Anas (d. 801). Många sunnitiska muslimer anser dock att de gamla lagskolorna är förlegade. I Saudiarabien är hanbalitisk madhab landets lag, vilket innebär att nya lagar inte skrivs, utan landets skriftlärda tolkar varje rättsfall utifrån traditionell hanbalitisk sharia. Beträffande islamismen, vill jag framhålla att vi i grova drag kan skilja mellan ikhwanii och salafii, där den förra riktningen är den pragmatiska linjen och den senare mer dogmatisk och värdekonservativ. Det finns också schatteringar inom dessa två tendenser, så det är inte så enkelt att vi kan indela islamismen i bara dessa två storheter. Det skall ses som två tendenser och inte som någon absolut indelning. Om ikhwanii är nytolkare, så är salafii bokstavstroende. För att förstå analysen i detta arbete måste vi också stifta bekantskap med den centrala termen ijtihad, som betecknar nytolkning, eller självständigt tolkande av Koranen. Jag har också sett det översättas till förnuft, men egentligen betyder det strävan. Det finns omfattande litteratur om detta centrala begrepp och Tariq Ramadan hävdar att det är varje enskild muslims plikt att utbilda sig så att var person kan göra sin egen ijtihad. Jag återkommer till detta längre fram. Samtliga koranhänvisningar i detta arbete följer Bernströms numrering om inget annat anges. 8 Esposito anger dock sharia som något oföränderligt och guds vilja för mänskligheten. T Ramadan och andra s.k. förnyare anser dock att sharia kunde förändras, bör förändras och är något av människan uppfunnet. Se Backman Den arabiska termen för detta är maslaha, vilket Ghazali angav som en princip överordnad andra aspekter av sharia. 7

8 9 Redogörelse 9.1 Historisk bakgrund Tiden mellan profetens tid och de senaste två hundra åren ämnar jag inte redogöra närmare för. Däremot skall jag redogöra för lite om vad som hände med slöjan under de västerländskt inspirerade sekulära staterna, vilket har betydelse för resonemanget om slöjan som politisk symbol. Spridningen av den heltäckande slöjan anses av en del historiker 10 ha sitt ursprung i det förislamska bruket vid det persiska hovet. Denna period kallas för den sassanidiska eran i persisk historia. Det var då ett väletablerat mode bland persiska hovdamer att helt dölja sig själva med heltäckande slöja. Det är också ett välbekant faktum att de arabiska erövrarna influerades mycket av den mer utvecklade och etablerade persiska kulturen. Som följd av detta blev det också bland muslimska kvinnor mode att helt täcka sig och det började med profetens fruar. Ordet för detta på persiska är parde, som har släktskap med begreppet purda, d.v.s. uppfattningen och bruket, att kvinnan skall leva i avskildhet. I Pakistan är det t.ex. en utbredd uppfattning att en kvinna inte kan lämna hemmet utan att eskorteras av en manlig släkting, vilket kallas att leva i purda. Därtill pardevar, i betydelsen det som är hemligt. Parde kan också betyda gardin, slemhinnor och hinna etc. I betydelsen hinna finns en direkt koppling till mödomshinna och därmed en symbol för kyskhet. Jan Hjärpe kallar könsåtskillnadssystemet för parda-systemet. Även hinduiska kvinnor förväntas följa purdaregler. 11 Naser Khader skriver; att bära slöja är ingen islamisk utan en förislamisk mesopotamisk och assyrisk sedvänja. I det antika mesopotamien och assyrien var slöjan den ärbara kvinnans förmån. Slöjan var en symbol för integriteten och mödomshinnan som skyddade kvinnan. Den satte en gräns och markerade förbjudet område för män. Men det var straffbart för skökor och fattiga kvinnor att bära slöja. 12 Khader hävdar att bruket spred sig från bysantinskt kristet håll till den muslimska sfären men det kan alltså ha varit ett allmänt bruk som var utbrett, både bland de kristna i mellanöstern och bland perser i det iranska kulturområdet, under förislamisk tid. Esposito har samma syn på den historiska bakgrunden. Från 1873 och regenten Khedive Ismael har det förekommit att kvinnor i städerna uppträtt utan slöjor. 13 I Algeriet, på 1950-talet, använde de franska myndigheterna argumentering mot slöjan, som ett sätt att vinna de algeriska kvinnorna på sin sida, gentemot de algeriska nationalisterna. Man menade att man skulle befria algerierna från sitt kulturella ok. 14 I Afghanistan förbjöds slöjbruket av regeringen 1920, men återinfördes År 1959 uppträdde dock presidentens systrar och hans fru utan slöja offentligt och menade att nu skulle Afghanistan bli ett modernt land utan dessa uråldriga sedvänjor. 1992, med 10 Jag har stiftat bekantskap med detta argument via de båda iranisterna Judith Josephsson och Gudmar Aneer, båda tidigare sysselsatta vid Göteborgs Universitet. 11 Encyclopaedia of Woman & Islamic Cultures (EW&IC), Volym 2, sid Khader, sidan Encyclopaedia of Islam, artikel om Hijab

9 talibanernas intåg på scenen, kom så ett dekret att Afghanistans kvinnor omedelbart skulle ikläda sig islamisk klädsel, varpå burqan används så som det görs i dag. I Iran övergavs slöjbruket 1936 av kungen Reza Shah, men fortsatte att vara i bruk på landsbygden där den västerländskt influerade eliten inte hade mycket inflytande. Bruket förekom även i viss utsträckning i städerna, trots förbudet. År 1978, samband med den islamska revolutionen, demonstrerade kvinnor på gatorna och var klädda i slöja som en protest mot kungens välde. Detta var inte enbart en religiös protest, utan, anser somliga, också en sätt att visa sin kulturella hemvist och identitet. 15 I Turkiet angreps slöjbruket av Atatürk under 1920-talet och bruket förbjöds av den sekularistiska regimen. Så sent som 1997 religerades en arkitekturstudent som en följd av att hon insisterade på att bära slöja. 16 I två domar 1993 tvingades två andra studenter att foga sig i förbud mot huvudduk. 17 Slöjbärandet ökar dock markant i Turkiet, sedan det islamistiskt inspirerade AKP vunnit demokratiska val. I Centralasien trängdes slöjan tillbaka av den sovjetiska kommunistregimen, som menade att slöjan var ett bakåtsträvande, omodernt bruk vilket kvinnorna löste genom att anta en liten blommig sjalett. Paradoxalt nog gjorde sovjetkommunismens förbud att slöjan politiserades på sikt och skillnaderna i genusidentitet blev viktiga för muslimerna för att bevara kulturell självständighet. 18 Generellt kan sägas att den sekulära perioden mellan , som inträffade i samtliga länder i Mellanöstern och då slöjbruket frångicks, har resulterat i en motreaktion och att slöjan blivit en symbol för motståndet mot västerländskt inflytande och de av väst stödda diktaturerna. Detta är dock inte generellt applicerbart, då t.ex. Iran haft en annan utveckling sedan Afghanistan har likaså haft en annan situation. Arabländerna lever däremot fortfarande med västinfluerade diktaturer. 19 Ann-Sofie Roald menar att bruket av huvudduk har ökat i hela världen sedan början av 1980-talet, medan det under 60 och 70-talen var en nedgång. Bland t.ex. somaliska kvinnor i Sverige har bruket blivit mer uttalat än det var i Somalia. I Somalia har ansiktstäckande klädsel inte varit en traditionell sedvänja. 20 Enligt Roald är de flesta som bär ansiktstäckande slöja i Skandinavien personer som har salafi-sympatier. Naser Khader betecknar det ökande användandet av slöja i den muslimska världen som ett ungdomsuppror, vilket är något lättvindigt, anser jag. Förvisso säger han också att det finns en dimension av politisk protest, men han har inte samma analys som t.ex. Gardell, som jag menar företräder ett postkolonialt synsätt. När det gäller olika rättstillämpningar i nutid, kan vi konstatera att t.ex Storbritannien 1983 ansåg att det måste finnas ett starkare samband mellan religiös manifestation och religiös Min källa, beklagar att det inte finns någon islamisk feministorganisation som försvarar kvinnornas fria val. Det finns i verkligheten flera som t.ex Sisters in Islam och Women Muslim League. 17 Skolverket Dnr : EW&IC, Volym 2, sid Givetvis är detta en förenkling och Syrien och Libyen är klassiska arabnationalistiska diktaturer utan synligt stöd från väst. Irak har i dagsläget en krigssituation, Sudan sin egen historiska situation o.s.v. Min periodisering är heller inte helt godtagbar, men får duga i detta begränsade arbete. 20 EW&IC, Volym 2, sid

10 doktrin än vad som föreligger, för att religiös praxis skall godkännas. 21 Med detta avses att det inte finns några entydiga påbud i de religiösa urkunderna om att slöja är islamsikt, i synnerhet gäller detta heltäckande slöja. 9.2 Slöjan i Koranen Det finns dem som menar att när man vill förstå ett Koran-ords verkliga betydelse så skall s.k. koranparalleller användas, vilket innebär att läsaren utgår från att ordet används i samma bemärkelse i alla de sammanhang som de förekommer i Koranen. Det förefaller vara en sämre metod i detta fall, men vi skall bl.a. titta på ordet hijab som förekommer 7 gånger i Koranen. Fem gånger som "hijab" och två gånger som "hijaban". Dessa Koranställen är 7:46, 33:53, 38:32, 41:5, 42:51, 17:45 & 19:17. Bernström använder inte Koranparalleller i detta fall. Hijab betyder att gömma sig enligt Encyclopaedia of Islam. (jmfr parde) Sura Kvinnorna vers trettiofyra Den första sura som handlar om slöjan, sura 4.34, lyder delvis enligt följande; MÄNNEN SKALL ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företräden som gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. Rättfärdiga kvinnor förrättar ödmjukt sin andakt [inför gud] och döljer [för andra] det som gud har dolt Se nedan också Bernströms not till ordet döljer i ovanstående sura. Samma ord förekommer som vi redan nämnt i sura 33:53, vilket behandlas längre fram i denna framställning, och avser i den senare suran ett förhänge eller draperi, men mig veterligen är de skriftlärda inte eniga på denna punkt heller. Ordet hijab betecknar något som döljer, avskärmar eller skyddar den ene från den andre och kan allt efter sammanhanget översättas med skrank, skiljevägg, förhänge, slöja etc. i dessa ords konkreta såväl som abstrakta innebörd. Förbudet att nalkas Profetens hustrur om det inte sker från andra sidan av ett förhänge (el. bakom en skiljevägg ) kan förstås bokstavligt - vilket flertalet av Profetens följeslagare också gjorde - eller bildligt, som ett tecken på den utomordentliga respekt som måste visas dessa de troendes mödrar Sura Ljuset vers trettioett Nästa sura som har tolkats som att den behandlar kvinnans eventuella användande av huvudduk är 24:31 och den lyder enligt nedanstående; Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag. Troende! Vänd er till Gud i ånger [över era fel och synder]; kanske skall det gå er väl i händer! De manliga närstående som uppräknas i denna sura är det som kallas mahram, d.v.s. sådana som man kan vissa sitt hår för o.s.v. Bernström skriver i sina noter, beträffande det inom klammer satta anständigtvis, att flera lärda i den första generationen muslimer hävdat att det rör det som enligt gängse bruk öppet kan visas. Traditionella uttolkare har historiskt hävdat att både händer och ansikte är anständigt att visa, men andra har inte ansett 21 Skolverket Dnr : Bernströms not till sura 4:34. 10

11 händer och ansikte anständigt och därmed alltså förespråkat och förespråkar heltäckande klädsel. Ordet för slöjan i denna sura är khumur och med det avses en klädespersedel som var vanligt använd på profetens tid, både före och efter islams framträdande. Detta plagg fästes över håret och bildade en djup urringning, varpå barmen blev delvis bar. Därför uppmanades kvinnorna att fästa den på ett annat sätt, så att man inte skulle se del av barmen. 23 Koranexegeten Ibn Kathir (d. 1373) menade att det som Bernström benämner vad som anständigtvis kan vara synligt skall tolkas som vad som [rimligen] inte kan hållas dolt. Ordalydelsen dem som de rättmätigt besitter syftar på slavar och är alltså inte tillämpbart idag, vilket jag nämner, för det kommer att spela roll i en senare diskussion. Jan Hjärpe säger att verserna 24:30-31 otvivelaktigt handlar om en generell regel för anständigt beteende. Detta syftade i första hand på profetens fruar, men har tolkats generellt som gällandes för alla kvinnor. Ett förhållande som kan ställa till det är att det finns en rad olika översättningar och tolkningar av Koranen och att tolkaren själv lägger in egna värderingar. Det finns t.ex. en översättning till engelska där sura 24:31, lyder enligt följande och på Svenska enligt Roald; Och inte visa mer av sina behag än vad som kan vara synligt (som handflatan eller ett öga eller båda ögonen om man behöver se vägen, eller ytterkläder som slöja, handskar, huvudduk, skyddskåpa och så vidare) och låt dem därför fästa slöjan över deras juyubihinna (det vill säga deras kroppar, ansikten, hals och barm) 24 På detta sätt förvandlas den heltäckande slöjan till att vara en del av Koranen, vilket kan tyckas mycket diskutabelt och i detta fall är översättningen gjord av två Saudier med en hanbalitisk tolkning i grunden Sura Ljuset vers sextio Ett tredje avsnitt i Koranen som tar upp vårt undersökningsobjekt är sura 24:60; OCH kvinnor vars månadsblödningar upphört och som inte längre hoppas på giftermål, gör ingenting klandervärt om de lättar något på sin klädsel, utan att låta de kvinnliga behagen framträda. Men det bästa är att undvika detta. Gud hör allt, vet allt. Här är det aktuella ordet thiiyaab i originalspråket Sura De sammansvurna vers femtiotre Nästa stycke om vårat fenomen är andra delen av sura 33:53 som Bernström tolkar så här; När ni behöver vända er till [profetens hustrur]för att be om något, tala då till dem från andra sidan av ett förhänge; detta är bästa sättet för er och för dem att bevara hjärtats renhet. Och företa er ingenting som kan förarga Profeten. Och ta inte under några omständigheter [någon av] hans änkor till hustru efter hans död! Inför Gud skulle detta vara en oerhörd handling. Här översätter alltså Bernström hijab till förhänge. Jan Hjärpe gör den tolkningen att ordet hijab, i betydelsen draperi möjligtvis kan tolkas som hela systemet med kvinnan som avskiljd från det offentliga livet. Han påpekar också att verserna om kvinnans klädsel är omstridda och att många ifrågasatt om de ens är tillämpbara i vår tid. 23 Bernström, sid Ouis & Roald, sid

12 Vi skall nedan titta på Hjärpes översättning av några rader i vers 33:33, som i Bernströms tappning lyder; försök inte dra uppmärksamhet till era yttre företräden på det sätt som var vanligt under den hedniska tiden, Vilket blir i Hjärpes variant; Och stanna i era hus och smycka er inte med den första okunnighetstidens (al-jahiliyya) besmyckande (tabarruj). 25 Detta är ganska intressant, då det är relativt skilda lydelser och ytterligare en annan aspekt är att slöjan faktiskt var en förislamisk sedvänja. Vi skulle alltså kunna göra tolkningen att slöjan tillhör okunnighetens tid (al-jahiliyya) och bör således alltså vara förbjuden enligt islam. Men det är min egen ganska djärva tolkning Mer från Koranen Om vi kopplar samman slöjan med idén om att kvinnan skall vara avskild från offentligt liv, det s.k. parda systemet, så får vi gå till sura 65 at-talaaq (skilsmässa) och vers 1, som tagits som invändning för att bibehålla parda traditionen. Sura 65:1 lyder delvis, enligt Hjärpe; Ni skall inte köra ut dem från deras hus och de skall inte gå ut utan att de gör en tydlig skamlöshet (faahisha). 26 Och enligt Bernström; Mannen får inte tvinga [hustrun] att lämna hemmet och hon skall inte heller [självmant] lämna det annat än om hon gjort sig skyldig till en grovt oanständig [eller annan förkastlig] handling. Dessa ord har tolkats som, att det är skamlöst att över huvud taget lämna hemmet. En annan tolkning skulle säga att det alls inte handlar om dagliga utfärder, utan om att lämna huset för gott, d.v.s. flytta. Det handlar också om ordet faahisha och hur det skall tolkas och i vilket sammanhang det är satt och det finns en omfattande diskussion om detta ord. Faktum är att varje ord i Koranen antagligen har en eller flera böcker, som behandlar bara det ordet. Vad jag vill säga är att litteraturen om Koranen är extremt omfattande. I koranen finns fler avsnitt om klädsel bl.a. 7:26 som lyder enligt följande; SÖNER av Adam! Vi har gett er ting som ni kan skyla er nakenhet [och pryda er] med liksom [fågeln pryder sig med sina] fjädrar; men den bästa dräkten är en dräkt av gudsfruktan. Detta är ett budskap från Gud- kanske stämmer det dem till eftertanke. 25 Hjärpe, sid Hjärpe 2005, sid

13 9.3 Slöjan i Hadith Enligt Anne Sofie Roald finns mycket lite om slöjan i hadith-litteraturen och det hon (och jag) hittat, beträffande ordet hijab, handlar endast om profetens fruar. Inför detta arbete har jag gått igenom Bukhari och Abu Muslims samlingar 27 och det jag har hittat har handlat om vid vilken tidpunkt suran om hijab kom till och vilken händelse som gjorde att den kom till. Se till exempel sahih muslim nr 3334 från The Book of Marriage. Men i kommentaren till denna hadith anges hijab som varandes också det system som föreskriver kvinnans avskildhet. Versen om hijab lär ha kommit till i samband med en fest i profetens hem och då han tyckte att gästerna dröjde kvar för länge. För att få vara privat hängde han därför upp ett draperi som skydd. Många hadither handlar om just denna händelse. Exempelvis följande; Thereupon the Prophet hung a curtain between me and him and the Verse regarding the order for (veiling of women) hijab was revealed. 28 En av de mer berömda haditherna, beträffande slöjan, handlar om Aishas 29 syster, som profeten menade skulle klä sig mer anständigt nu när hon kommit i puberteten, d.v.s. inte visa mer än ansikte och händer. 30 Hon hade nämligen uppträtt i genomsiktiga kläder varpå man kan tänka sig att profeten ansåg det opassande. Jan Hjärpe presenterar förövrigt två hadither som handlar om versen med ordet khumur. Han presenterar först tradentkedjorna, som är olika för de två haditherna, därefter kommer själva utsagorna, som alltså stödjer varandra. Att två olika hadither stödjer varandra ökar deras trovärdighet och beviset för deras äkthet anses starkt. Hjärpe kommenterar haditherna med att konstatera att betydelsen, innebörden, av orden murut och uzur är osäker. Berättelserna lyder enligt följande; Må gud förbarma sig över de första kvinnorna som emigrerade [från Mekka till Medina]. När Gud sände ned [uppenbarelsen] och de må slå sina khumur över/om sina barmar så rev de sönder sina murut (förkläden?) och täckte sig (ikhtaramna) med [de avrivna styckena]. 31 Den andra hadithen; När denna [koran] vers kom ned [från Gud] och de må slå sina khumur över/om sina barmar så tog de sina uzur (sjalar?) och rev sönder dem längs kanterna och täckte sig med dem Jag har använt tre nätbaserade samlingar med inbyggd sökfunktion, annars hade inte detta varit möjligt. Jag vet dock inte hur tillförlitlig sökfunktionen är och kan därför ha missat en eller annan hadith. 28 Sahih al Bukhari nr 5105, nedladdat 4/ Aisha var en av profetens fruar. 30 Ouis & Roald, sid Hjärpe, sid Hjärpe, sid

14 9.4 De skriftlärda om slöjan. 33 För en presentation av de skriftlärda se avsnittet om klargöranden ovan och politiska perspektiv nedan. Abu Hanifa menade att kvinnor skulle täcka sitt ansikte inför icke-släktingar, så att människor med sjuka sinnen inte skulle fatta tycke för dem. Malik Anas menade att arabiska kvinnor brukade visa ansiktet precis som slavkvinnor gjorde, som en invitation till män att titta på dem. Därför gav gud dem order att täcka sig med sina kläder, så även ansiktet. Ibn Tamiyya menade att det inte var tillåtet för kvinnor att visa sitt ansikte för män de inte var släkt med. Al-Suyuti (d. 1505) menade att hijab avsåg även ansiktet. 9.5 Om när slöjan skall börja användas Enligt islamisk praxis anses en människa inte ha någon tonårstid, antingen är man barn eller vuxen. Tidpunkten för starten av vuxenlivet hos flickor bestäms av första menstruationen. Det är först som vuxen som flickor skall ha huvudduk. 34 På internetsajten islam-qa.com ställdes frågan; om mitt barn har börjat få kroppsbehåring, är hon då enligt sharia, tvungen att bära slöja (full hijab) Svaret från muftin blev följande; En person är inte ansedd ansvarig förrän hon nått puberteten. Vilket kommenterades med en hadith som bekräftade den saken. 35 Enligt den hadithen, menade muftin, skall en flicka ha komplett hijab när hon kommit i puberteten. Svaret gick vidare med en beskrivning av typiska tecken på pubertet och enligt muftins specifikation så finns det tre tecken på pubertet. 1. Erotiska drömmar och nattlig utlösning. 2. Könsbehåring 3. Att bli femton år. I fallet med kvinnor finns det ett fjärde tecken som är menstruationen. Om ett av dessa tecken visar sig på en flicka är hon skyldig att uppfylla alla de muslimska plikterna och att undvika alla förbjudna (haram) saker. 36 Ett av dessa obligatorium, menar islam-qa.com, är slöjan. Det tilläggs också att föräldrarna har skyldighet att träna flickorna i deras plikter och att undvika förbjudna saker, redan innan puberteten. Även detta påbud stärks med en hadith som säger; träna dina barn att be när de är sju år gamla, och aga dem om de inte gör det när de är tio, samt låt dem inte sova tillsammans Uppgifter från islam-qa.com nedladdat 18/ Det finns som sagt en enormt omfattande litteratur från de skriftlärda och detta är bara ett smakprov. 34 EW&IC, Volym 3, sid Abu Dawood, Abu Dawood 495 och Ahmad 2/187. Hadither från islam-qa.com. Förövrigt är barnaga förbjudet enligt svensk lag och en madhab som förespråkar detta bryter mig veterligen mot svensk lagstiftning, d.v.s. gör sig skyldig till anstiftan till misshandel. 14

15 I Egypten konstaterade en domstol 1994 att frågan om slöja över en viss ålder är en fråga som beror på vilken tolkning man vill göra. Däremot slog man fast att heltäckande slöja (niqab) inte stöds i de religiösa urkunderna och att det är en fråga om personlig frihet. Således låg niqab-frågan helt inom skolväsendets område, då det handlade om en skoluniformfråga. I praktiken har de Egyptiska myndigheterna inte kunnat hindra bruket, då det är allt för populärt. 38 Det enda jag hittat angående slöja på små barn är en notering om att profetens fru, Aisha, skall ha burit slöja från den dagen äktenskapet ingicks, d.v.s. från sex års ålder. 39 Upplysningen i detta eminenta uppslagsverk hänvisar dock inte, för ovanlighets skull, till någon hadith eller annan källa. 9.6 Kultur och identitet. Inledningsvis, i detta avsnitt, vill jag betona att den västerländska kulturen är individbaserad och att de länder där islam är dominerande religion, i huvudsak är gruppcentrerade. Därmed inte sagt att en islamisk identitet är detsamma som en gruppcentrerad kulturell identitet. Islam är inte en kultur på det viset och även kristna runt Medelhavet lever i gruppcentrerade kulturer. Däremot kan religion utgöra en grund för identitet, precis som andra kategorier som klass, nationalitet, etnicitet och språk. I det västerländska samhället betonas individualismen, individens integritet och individens fria vilja. I en gruppcentrerad kultur betonas familjen, klanen och gruppen. 40 I det gruppbaserade samhället utgör kvinnans sedlighet en tillgång för hela gruppen och resonemanget här hänger intimt samman med begreppen skam och heder. Familjens heder anses med ett sådant synsätt ligga i kvinnans förmåga att känna skam. På detta sätt är det alltså männen i en patriarkal samhällsstruktur som har heder och kvinnorna känner skam. En våldtäkt mot en av gruppens kvinnor blir på detta sätt ett angrepp på hela gruppen. I ett individbaserat samhälle talar vi hellre om skuld, d.v.s. en individ kan känna skuld. Skam är förknippat med offentlighet och det är först när det skamliga är allmänt känt som gruppen är hotad. Denna problematik utreds grundligt av Unni Wikan i boken En fråga om heder och Annick Sjögren behandlar också frågan i boken Här går gränsen. Religionsbegreppet, i svensk lagstiftning, är likaså det, individuellt baserat. Sedan 1951 anses religionstillhörighet vara något som endast individen avgör. I många länder där islam är dominerande, bär det religiösa viktiga politiska och juridiska funktioner, och religionen är något som är kollektivt definierat. Islam och religion i t.ex. Mellanöstern är dessutom i högsta grad en angelägenhet som hör till det offentliga rummet och är inte en privatsak som i Sverige. 37 Ibid. 38 Gardell, sid Encyclopaedia of Islam, Volym 3, sid 359. Aisha flyttade hem till profeten först vid nio års ålder, enligt Magali Morsi, sid Etnologen Annick Sjögren utvecklar detta vidare i sin bok Här går gränsen. 15

16 Fatima Mernissi, marockanska och sociolog, menar i sin bok Beyond The Veil, att den tilltagande fundamentalistiska 41 vågen betonar islams betydelse för identitetsbildningen och att detta, i sin tur, resulterat i ökat användande av hijab. 42 En liknande förklaringsmodell återfinns hos Anthony Giddens som menar att konstruerandet av identitet och livshistoria ökar i betydelse när traditioner upplöses. 43 En delvis liknande, men egentligen parallell, tankegång återfinns hos Gardell, som menar att den religiösa väckelsen i Egypten resulterat i ökat användande av hijab och att detta är en protest mot den totalitära, repressiva regimen. Anne Sofie Roald skriver; många forskare och mediapersoner har dragit slutsatsen att huvudduken i den västerländska kontexten har blivit en identitetsmarkör utifrån ett behov att uttrycka ett slags yttre manifestation gentemot majoritetssamhället. 44 En tjugoårig svensk-algeriska berättar på internet om sin syn och hon skriver att; Redan vid 13 års ålder ville jag bära slöja fastän jag hyst förakt mot den innan. För mig var det ett sätt att markera min identitet. 45 En alternativ förklaring till identitets och protest hypoteserna är den om grupptryck. Roald menar att det finns ett grupptryck bland muslimska grupper i västvärlden och kvinnorna sätter press på varandra att det riktiga är att bära huvudduk. (jämför med in och utgruppsteori nedan). Tariq Ramadan menar att; Som sådan är muslimsk identitet inte stängd, avgränsad av stela orubbliga principer. Tvärtom bygger den på en ständig, dynamisk och dialektisk rörelse mellan källorna och omvärlden i syfte att finna ett sätt att leva i harmoni. 46 En muslimsk kvinna sade, i något sammanhang jag inte minns, att identiteten sitter i själen, inte i sjalen. Det är också ett välkänt faktum att religionens betydelse ökar när man lever i diaspora eller i ett migrerat tillstånd. Religion står för något beständigt och stabilt, i en i övrigt osäker och föränderlig situation. Globalisering medför också det en flyktig och osäker livssituation för många, även om de inte migrerat Eftersom termen fundamentalism är något godtycklig anser jag själv att den egentligen är missvisande. De islamistiska rörelserna är många och diversiva och Svensson, vars bok utgavs 1996, har en något förlegad terminologi. 42 Svensson, sid Månsson, sid Ouis & Roald, sid nedladdat 23/ Ramadan, T (1999) sid Backman 2005, sid10. 16

17 9.7 Muslimska feministiska perspektiv Islamisk feminism tar sin början år 1899 med Qasim Amins bok Kvinnans frigörelse och han menade att kvinnan skulle ta större del i samhällslivet och han var motståndare till slöjan. Amin var också jurist och menade att det inte fanns något i islamisk lag om att kvinnor skulle bära slöja. 48 Först trettio år senare kom de första tecknen från kvinnorna själva när libanesiskan Nazira Zain al-din 1928 utger boken Unveiling and Veiling. Hon använde sig av muslimska argument, vilket inte Qasim Amin gjorde. 49 Enligt Jonas Svensson, har alla muslimska feminister en gemensam ståndpunkt, i det att de anser att det finns ett manligt förtryck i den muslimska världen, men att islam i sig inte har någon skuld i detta. Pernilla Ouis säger i ett inslag i Sveriges television att det finns ett stort kvinnoförtryck i den islamska världen 50 I samma inslag menar hon att möjligheten att tolka Koranen feministiskt är större än motsvarande tolkning av Bibeln. Islam har tolkats patriarkalt, anser hon. Detta stöds av Hjärpe, som menar att feministiska rörelser i den muslimska världen använder Koranen och gör sina egna nytolkningar. Feministerna menar att Koranen och hadith har lästs med patriarkala glasögon och alltså måste omtolkas idag. 51 Detsamma framkommer om Sisters in Islam (SIS) och de kämpar bland annat för att det skall finnas kvinnliga qadis, (domare) inom islamsk rätt. SIS använder bland annat ett argument från Koranen för att argumentera för kvinnors och mäns jämlikhet. Sura 2:187 lyder delvis De är en klädnad för er och ni är en klädnad för dem. Följande text är ett pressmeddelande från malajsiska SIS, daterat den 27 februari 2006 och beskriver deras syn på huvudduken, tudung. (slöja på indonesiska/malajsiska). Uttrycket donning kunde jag inte hitta i något lexikon och jag slutleder det till förbud utifrån sitt sammanhang i texten. THE DONNING OF TUDUNG: PERSONAL CHOICE TO BE RESPECTED Sisters in Islam is opposed to any attempt by any government, public institution or the private sector, to force girls and/or women to cover or uncover their heads. In reference to the two recent cases of an employee of a five-star hotel s decision to wear the tudung and the cutting of the schoolgirls tudungs in SMK Teluk Sentang, Kuala Krau, Temerloh, SIS maintains that the personal choices of the girls and women must be respected and no punitive measure or harsh treatment should be imposed. Even amongst Muslims who choose to don the tudung, the style of wearing the tudung varies and it should not be regarded as a reflection of the degree of their piety. In the history of Islamic jurisprudence and scholarship, there has been no consensus regarding the right form of women s dress. Even the several verses in the Qur an that talk about women s dress do not explicitly espouse a specific type of dress. In fact, the Qur an infers that modesty can be achieved in different forms of dress suitable to different cultures, times and places. Thus, to legislate or regulate on women s dress based on a perceived single Islamic standard is a misguided attempt at representing the breadth of thought and scholarship in Islam. Al-Qur an surah Al-A raaf 7:26 mentions about clothes and adornments, but stresses that.the raiment of righteousness, that is the best. 48 Encyclopaedia of Islam, artikel om Hijab. 49 Jag använder Jonas Svenssons genomgång av islamisk feminism för att presentera denna historia i korthet. 50 SVT 1, bilden av islam, sänt den 8/ Hjärpe, sid

18 As repeatedly stressed in the Al-Qur an, there should be no compulsion in religion (Surah al-baqarah 2:256, Surah Yunus 10:99-100, Surah al-ghashiyah 88:22). The decision to cover or not cover one s head therefore, remains the sovereign choice of the individual, not any external human authority under any pretext. 52 Således finns inget som är rätt eller fel, ur muslimsk synvinkel, om vi skall tro en organisation som SIS, som företräder muslimska kvinnor. Uttalandet talar också om ansiktet och inte om heltäckande klädsel. En av de mer framstående muslimska feministerna idag är Amina Wadud-Muhsin, som själv är skriftlärd. Hon väckte stort uppseende när hon 2005 uppträdde som böneledare i USA. Hon använder sig av hadither och Koranen, och gör egna nytolkningar med kvinnliga glasögon. Hjärpe skriver att; feministerna tar så att säga på sig huvudduken för att angripa patriarkalismen. 53 Det finns även viss femininisering av resonemang hos dem som står nära det muslimska brödraskapet. Dessutom finns det en antireligiös feminism bland kvinnor från främst Iran, samt en religiöst neutral feminism på den politiska vänsterkanten. Den senare strömningen representeras av författaren Nawwal Saadawi och sociologen Fatima Mernissi. Ett annat argument för slöjan är att många kvinnor menar att de får större frihet att röra sig då de använder huvudduk. De kan t.ex. studera vidare, röra sig på stan o.s.v. Samtidigt som många västerländska feminister stereotypiserar 54 och t.ex. angriper islam som förtryckande och menar att slöja är ett sätt att kontrollera kvinnans sexualitet, så gäller det omvända i den islamska världen. Det är inte ovanligt att västerlandet, stereotypt och generellt, framställs som en plats där kvinnan är kommersiellt sexuellt exploaterad Politiska perspektiv I detta stycke vill jag främst presentera några ledande ideologer som varit verksamma under de senaste hundrafemtio åren och lite av vad de sagt i genusfrågan. Dessa ideologer har varit framträdande i framväxten av politisk islam och jag baserar huvudsakligen denna del av redogörelsen på Mattias Gardells arbete om politisk islam. De mest betydande ideologerna för den här framställningen kanske är Muhammed Abduh ( ) från Egypten, Rashid Rida ( ) från Libanon, Sayyid Abu l-a la Mawdudi ( ) från Indien/Pakistan, Sayyid Qutb ( ) från Egypten, Hasan Al-Turabi (f. 1932) från Sudan, samt den nu verksammeyusuf Al-Qaradawi från Egypten. Nämnas, skall dessutom, att det finns en mängd tänkare i övrigt, och en del av dem är förknippade med Muslimska Brödraskapet, en organisation som hade sin upprinnelse i Egypten och det arv som Abduh och Rida lämnade efter sig. Brödraskapet grundades 1928 av Hassan Al-Banna och är idag en enormt stor organisation, och organisationer knutna till dem eller inspirerade av dem, skulle troligen få egen majoritet i Egypten i händelse av ett fritt demokratiskt val. Enligt Gardell så förespråkar de idag en demokratisk och fredlig politik och 52 nedladdat 20/ Hjärpe sid EW&IC, Volym 2, sid

19 de vill nå makten genom demokratiska medel. Men utvecklingen i Mellanöstern är svajig och mycket kan hända. (min not). Jag skall här också nämna två viktiga medeltida ideologer, då de är så viktiga att det inte är möjligt att gå runt dem. Det är Al-Ghazzali ( ) och Ahmad Tamiyya ( ), vilkas Koran och sharia tolkning varit vägledande sedan dess. Al-Ghazzalis shariatolkning har gjort gällande att sharias enda syfte är det allmännas bästa och att utilitarismen är överordnad andra principer. Tamiyya i sin tur har blivit berömd för sin xenofobi, som kom sig av de återkommande anfallen från mongolerna innan och under hans livstid. Tamiyyas tänkande har därmed använts mot israel och andra korsfarare och mongoler, enligt det gängse språkbruket. Tamiyyas idéer har också lett fram till den konservativa tolkning som görs i Saudiarabien. Al-Turabi, som haft stor betydelse i Sudan, gör en relativt liberal tolkning av islam, enligt Gardell, och är kritisk till purda konceptet och menade att det var en manlig svaghet. Han menade att en islamisk revolution mot de nuvarande förhållandena för kvinnor är ofrånkomlig. Enligt sann islam var män och kvinnor självständiga individer, med samma rättigheter och skyldigheter i det offentliga och religiösa livet. 56 I kontrast till detta skall framhållas Sigrid Kahles kritik av nämnde Turabi, vilken hon hävdar skall hållas ansvarig för 74 amputationer för enkel stöld och att han lät avrätta den muslimske reformatorn Muhammad Taha för avfall från tron 57, vilket inte verkar särskilt liberalt. Den berömde Rashid Rida framhöll på sin tid att; islam garanterade kvinnorna en självständig ekonomi, jämlikhet inför lagen och politiska och religiösa rättigheter i en tid då européerna diskuterade huruvida kvinnornas själ kom från djuren eller djävulen och skuldbelade henne för syndafallet 58 De framsteg som Europa gjort i jämställdhetsfrågan, noterade Rida, som att Europa anammat vissa islamiska idéer. Han trodde därmed också att Europa snart skulle införa polygami i samma anda. Ridas föregångare, Abduh, menade dock att polygamin var otidsenlig och argumenterade utifrån Koranens verser 4:3 och 4:129. Han menade bestämt att i ett modernt samhälle och i med en nytolkning, så var det monogami som var den muslimska normen. Versen 4:3 säger att en man kan ta upp till 4 hustrur om han kan vara helt rättvis mellan dem, medan vers 4:129 säger att det inte är möjligt att vara helt rättvis. Således drog han slutsatsen att det var monogami som gällde. Det muslimska brödraskapet förespråkade mäns och kvinnors jämlikhet och på talen propagerade de för att kvinnor skulle ha rätt till högre utbildning och att få göra karriär, i traditionellt sett, manliga yrken. Trots detta ansåg man att kvinnans naturliga plats var som moder i hemmet och att en ledare inte kunde vara kvinna. De förespråkade dock varken heltäckande slöja eller purda. Brödraskapet menade faktiskt att preventivmedel var godtagbart i en situation där kvinnans ekonomi eller hälsa var hotad och de menade att kvinnor hade rätt att ta ut skilsmässa. 56 Gardell, sid Gardell, sid

20 Idag har brödraskapet deklarerat att de kan tänka sig att stödja en kvinnlig president, så inställningen har ändrats. Sayyid Qutb 59 menade att kvinnan, genom sin roll i reproduktionen, naturligt hade sin plats i hemmet och eftersom hon hade mindre försörjningsansvar, så behövde heller inte arvsregler vara jämlika. (I traditionell islam ärver en kvinna bara hälften, i jämförelse med en man). Qutb menade också att det västerländska systemet med kvinnor i arbetslivet, som tjänar mindre än männen, är en dubbel exploatering, därför att kvinnorna fortfarande har huvudansvaret för hushållet. Mawdudi, i sin tur, hade en betydligt mer konservativ hållning i genusfrågan och förordade purda, d.v.s. att kvinnan skulle hållas borta från det offentliga rummet och rollfördelningen var given. Mawdudi talade också om illegitim sexualitet och att kolonialismen stod för uppluckring av sexualmoralen. Han framhöll västvärldens brist på moral och belyste detta med existensen av pornografi, offentlig lättkläddhet och utbredd otrohet. Han menade, dessutom, att uppmaningen till kvinnor, att söka sig till offentliga yrken, stred mot naturens ordning. Han beklagade också att spöstraffet för otukt, hade avskaffats. I Talibanernas Afghanistan infördes efter deras makttillträde strikt purda och kvinnor fick inte arbeta, frånsett sjukvården, men då fick de inte samtala med manliga läkare. De fick inte delta i utbildning. Talibanrörelsen var en militant gren av deobandirörelsen, men hade egentligen inte så mycket ideologi 60. Yusuf Al-Qaradawi är Mellanösterns kanske mest berömde imam, mycket beroende på att han leder ett tv-program i tv-kanalen Al-Jaziira. Qaradawi har bland annat tagit skarpt avstånd från Talibanernas kvinnosyn som varandes icke-islamsk. Qaradawi är också motståndare till korruption och västerländska ideal. Han är motståndare till både sekulär och religiös extremism Sverige, religionsfriheten och debatten I detta stycke 62 vill jag först belysa religionsfriheten. Religionsfriheten omfattar dels en negativ religionsfrihet, d.v.s. rätten att slippa religion. Den andra sidan, den positiva religionsfriheten, omfattar rätten att få utöva den religion vi vill. Religionsfriheten är fastlagd i svensk lagstiftning sedan Vidare är religionsfriheten fastställd via europeiska konventionen och sedan 1994 är det också en del av svensk nationell lag. Man skiljer i frihetslagar på absolut frihet och begränsningsbar frihet. Religionsfriheten hör till de begränsningsbara friheterna. Om den negativa varianten är en absolut frihet vet jag inte bestämt. Om den är det, kan man alltså enligt svensk och internationell rätt aldrig tvingas tillhöra en religion, eller tvingas avslöja sin religiösa hemvist. 63 I ett fall där man anser att ens religionsfrihet är kränkt kan man vända sig till Europakommissionen och sedan driva fallet vidare till europadomstolen om de rätta förhållandena råder. Vi kan ställa flera viktiga frågor om denna princip. Jan Hjärpe undrar bl.a. om religionsfrihet skall betraktas på ett individplan, eller om det också kan tillämpas på grupper? Vi talade tidigare om individ och gruppcentrerade kulturer och här blir det då intressant i ett 59 Det är viktigt att veta att Qutb hade två perioder. En liberal period innan fängelsedomen och tortyren, en militant oförsonlig period därefter. 60 För att läsa mer om Talibanerna kan man ta del av A. Rashids bok eller för att läsa om kvinnan i Afghanistan i allmänhet finns Siba Shakibs bok. Deobandi räknas enligt Hjärpe till de extremt traditionella. 61 Esposito. 62 Hela stycket bygger på information från Nationalencyklopedin. 63 Detta är teologiskt intressant då avfall från tron traditionellt omges av stränga regler i islam. 20