Antagen av kommunfullmäktige i juni Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

Transkript

1 Antagen av kommunfullmäktige i juni 2012 Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

2 Orienteringskartor över planområdet µ LJUNGSBRO BERG ROXTUNA EKÄNGEN Tvärskogsudde SÄTTUNA LINGHEM MALMSLÄTT LINKÖPING VIKINGSTAD 105 STUREFORS 7 ROXTUNA EKÄNGEN nv Hallo ä H sthags v n Ekä v gs s thu Väx v DISTORP RYSTAD GÄRSTAD TALLBODA km Blåstreckat område visar avgränsningen för denna översiktsplan. 2

3 INNEHÅLL Vilka har arbetat med översiktsplanen...4 Ianspråktagande av jordbruksmark...74 Förord...7 Områden med i princip oförändrad mark- och Sammanfattning...9 vattenanvändning...74 Inledning...11 Förordnanden, riksintressen och miljökvalitetsnormer...75 Vad är en fördjupning av översiktsplanen...11 Strandskydd...75 Planprocessen...11 Riksintressen - analys över motstående intressen...75 Planens förhållande till andra översiktsplaner...12 Friluftsliv...75 Planområdets läge och avgränsning...15 Naturvård...76 Planhandlingar...16 E Mål och utgångspunkter...17 Yrkesfiske...77 Från forntid till nutid...17 Miljökvalitetsnormer (MKN)...77 Mål Samlad bedömning...77 Nationella och regionala mål...19 Genomförande...79 Lokala mål...20 Befintliga bebyggelsen...79 Hållbar utveckling...21 Etapputbyggnad av bostadsområdena...79 Nyckelfrågor...21 Etapputbyggnad av verksamhetsområdena...80 Miljö- och riskfrågor...23 Geoteknik (och dagvattenhantering)...80 Översvämningsbenägna områden...23 Ekängsvägen...80 Hantering av dagvatten...24 Godsspåret och kombiterminalen...81 Planförslag...25 Tvärskogsudde...81 Huvudstrategier för områdets framtida utveckling...25 Nya förskolor och skolor...81 Befintliga Ekängen-Roxtuna - en del av helheten...30 Badstranden...81 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader...32 Ridanläggning, handelsträdgård och kolonilotter...81 Ekängen en tätort med egen tydlig identitet...32 Gestaltningsåtgärder och entréer...81 En kraftig och variationsrik bostadsutbyggnad i Tröskelvärden...82 Ekängen...36 Huvudmannaskap...82 Ett småstadstorg med ett lokalt utbud av handel, service, Teknisk försörjning och energi...82 idrott, utbildning och boende...39 Litteraturförteckning...87 Trädgårdsstad...41 Kommunfullmäktiges antagandebeslut...89 Friluftsstad...45 Länsstyrelsens granskningsyttrande...91 Idrott, kultur, skolor och fritid på hemmaplan...49 Roxens stränder och Tvärskogsuddes naturområden ger Plankarta: orten attraktionskraft och intressanta besöksmål...50 Mark- och vattenanvändning Tätortsnära skogar bevaras och utvecklas...52 Stadsnära badstrand vid Roxen...54 Separata bilagor: Hållbart och säkert resande för alla trafikslag...55 Bilaga 1 Planeringsförutsättningar Odlingstraditionen bevaras...61 Bilaga 2 Konsekvenser Tekniska Verken nuvarande och framtida behov säkerställs vid Gärstad...62 Verksamheter med omgivningspåverkan...67 Verksamheter som inte stör omgivningarna...68 Gärstadområdets visuella omgivningspåverkan förbättras...70 Ny reningsdamm/våtmark bidrar till mindre utsläpp i Roxen

4 Vattenkontakt. VILKA HAR ARBETAT MED ÖVERSIKTSPLANEN Översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad är upprättad inom Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Lena Rydin-Hansson, samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplanechef Karin Elfström. Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planeringsutskott. Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har ingått: Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare/planförfattare) Lena Lindgren, översiktsplanerare (projektledare/planförfattare) Elinor Josefsson, trafikplanerare Tomas Nyström och Tobias Tinglöf, Bygglovkontoret Annelie Hammarström och Roger Björk, Miljökontoret Victoria Kurtsson, Kommunlantmäteriet Åsa Karlsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Magnus Hultegård, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Julia Lantz, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölvingsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Joacim Gustavsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anna Call, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Övriga kommunala medverkande i planarbetet: Stefan Samuelson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Hans Mayer, Kultur- och fritidsförvaltningen Elisabeth Ulvenäs, Omsorg och skola Christer Gunnarsson, Omsorg och skola Sten Johansson, Statistik och utredningar Bo-Göran Lindqvist, Tekniska Verken Magnus Hammar, Tekniska Verken Anders Svensson, Tekniska Verken 4 Per Widman, NuLink Gunnar Elfström, stadsantikvarie Mikael Jarle, Kommunlantmäteriet Gösta Hydén, Stadspartner Lisa Björk, Stadspartner Martin Averhed, Kultur- och fritidsförvaltningen Kurth Franzén, Kultur- och fritidsförvaltningen Karoline Hällgren, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Ulf Kronqvist, Räddningstjänsten Roger Stigsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Robin Andersson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Lena Johansson har inom ramen för praktikarbete utfört en studie av entrén till Ekängen Särskilt framtagna underlag och utredningar White Arkitekter och Smideman Arkitekter har utfört strukturstudier Arkeologisk förstudie för planområdet. Östergötlands Länsmuseum. Ann-Charlott Feldt och Anders Lundberg. Dagvattenutredningar utförda av Vectura. Lars Skoog. Rapporten Godsspår Linköping utförd av Vectura. John Fridlund och Frida Johansson. Terminalstudie för Distorp-Gärstad utförd av Vectura. John Fridlund och Frida Johansson. Naturinventering för en del av Roxen i viken vid Näsby utförd av Ekologi.nu. Peter Gustafsson. Utredning om huvudmannaskap i Ekängen utförd av Kommunlantmäteriet. Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner. Trafikanalys Ekängsvägen utförd av Tyréns. Trafikplats Staby behovsstudie, utförd av Linköpings kommun. Inventering av häckande fåglar vid Roxens strand, Ekängen, juni Ignell, H. & Rosenkvist O Calluna AB 2011.

5 Konsekvensbeskrivningar Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättas av Ida Tölander och Jan-Ove Ragnarsson på WSP Environmental. Den ekonomiska konsekvensbeskrivningen har upprättats av Ola Brånäs och Dennis Lundqvist på NAI Svefa. Socialkonsekvensbeskrivningen har upprättats av Ann-Sofie Jeppson och Pia Sartorius på WSP Samhällsbyggnad. Planförfattarna vill rikta ett stort tack till alla ekängsbor som visat stort intresse och engagemang för Ekängen och Roxtuna, idag och för framtiden. Särskilt tack till Ekängs- Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, grafiker, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Foto: Tekniska Verken Linköping, Jonathan Turner, Göran Billeson, Fanny Wahlqvist, Specialfastigheter, Lena Johansson, Gunnar Ölfvingsson, Eva Sandberg (sid 52), Jan Holmbäck (sid 53), Erik G Svensson, Mats Billermark, Peter Gustafsson (sid 54-55), Karla Blum Fagerström och Lena Lindgren. Bakgrundsmaterial till kartorna har, där inget annat anges, tagits fram av Kommunlantmäteriet, Linköping. Tryck: Elanders Sverige AB skolans föräldraförening för all praktisk hjälp under samrådet, men också för den viktiga insats som föreningen gjort för att skapa intresse och sprida information om den pågående planprocessen. Tack för alla synpunkter som förhoppningsvis bidragit till en bättre plan! 5

6 Attraktivt läge vid Roxen... 6

7 FÖRORD Ekängen har under de senaste åren upplevt en mycket snabb utveckling. Från ett litet samhälle med drygt 200 boende som karaktäriserades av trädgårdsodlingar, några stora sommarvillor och små sommarstugor, har dagens villasamhälle Ekängen vuxit fram med över 2000 invånare. Det attraktiva läget nära Roxen och med bara 10 minuters restid till Linköpings centrum har lockat många nybyggare, i synnerhet unga familjer. Den 10 juni 2010 antog kommunfullmäktige en gemensam översiktsplan för Linköping-Norrköping och en översiktsplan för staden Linköping. Dessa planer redovisar kommunens vilja för kommunens framtida utveckling i ett regionalt perspektiv, och en vilja för stadens utveckling. I dessa översiktsplaner finns en målsättning för en fortsatt utbyggnad av Ekängen med bostäder i attraktiva lägen nära vatten och natur. Denna översiktsplan för Ekängen utgör en konkretisering av hur målsättningen ska uppnås. Tyvärr har många viktiga samhällsfunktioner inte följt med i Ekängens snabba utveckling, och det finns ett stort behov av handel, service, idrotts- och fritidsanläggningar, ungdomslokaler m m lokalt i Ekängen. En fortsatt utbyggnad av orten kan ge ett befolkningsunderlag för den service och de anläggningar som saknas. Föreliggande översiktsplan redovisar förslag till en utveckling av EkängenRoxtuna med över nya bostäder, ett mindre handels- och servicecentrum samt rekreations- och idrottsområden. I planen finns även en rad andra förslag på anläggningar och förbättringar med syfte att skapa ett rikt socialt liv och den attraktiva boendemiljö i Ekängen som eftersträvas. Genom att mögliggöra ett större utbud av kommunal och kommersiell service och idrottsanläggningar lokalt i Ekängen samt förbättrad kollektivtrafik kan också det framtida Ekängen planeras ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom ett sådant förstärkt serviceutbud i Ekängen kan behovet av bilresor något reduceras. I översiktsplaneförslaget redovisas även en avgränsning av Tekniska verkens verksamhetsområde vid Gärstad, inklusive de expansionsmöjligheter som behövs i det växande Linköping. Verksamheterna inom området är stökiga och kräver en viss avskärmning för att inte vara visuellt störande för de som passerar igenom eller förbi området, eller för boende i anläggningarnas närhet. En ny huvudtrafikmatning från en utbyggd trafikplats Staby föreslås, vilket leder till att Ekängsvägen och andra gator i staden avlastas från störande tung trafik. I planförslaget finns även redovisat ett nytt stort verksamhetsområde i trakten av Distorp, ett område lämpligt bland annat för logistik- och omgivningspåverkande företag. Översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp- Gärstad var föremål för samråd under februariapril 2011 och föremål för utställning under december 2011-februari Synpunkter, från såväl medborgare, myndigheter, företag och organisationer, som framfördes under samråd och utställning har lett till att planen reviderats, kompletterats och i vissa fall förtydligats. Den 12 juni 2012 antog kommunfullmäktige översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. Nu börjar det spännande arbetet med att tillsammans med många olika aktörer förverkliga översiktsplanen. Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande Muharrem Demirok Samhällsbyggnadskommunalråd 7

8 Tvärskogsudde i väntan på att bli upptäckt. 8

9 SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige har, i samband med antagandet av den gemensamma översiktsplanen för Linköping-Norrköping, pekat ut Ekängen-Roxtuna som en ort där särskilda satsningar ska göras med anledning av ortens attraktiva läge nära staden och Roxen. I den antagna översiktsplanen för staden (ÖP staden) anges att Linköpings behov av småhusbyggande i framtiden kan tillgodoses bland annat i Ekängen-Roxtuna. Av Översiktsplan för staden Linköping framgår också att Tekniska Verkens verksamheter ska vara kvar vid Gärstad och få expansionsmöjligheter, samt att ett nytt verksamhetsområde ska öppnas vid Distorp. Denna översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad visar hur Ekängen-Roxtuna kan byggas ut med nya bostadsområden samt redovisar även den framtida markanvändningen vid Gärstad och Distorp. Ekängen är en ort som har upplevt en mycket snabb expansion och omvandling - från en plats med handelsträdgårdar och sommarboende till en förort och sovstad. Den snabba utvecklingen har dock skett utan att tillräcklig hänsyn har tagits till invånarnas behov av service, rekreation, idrott och platser för umgänge. Ambitionen i denna översiktsplan är att ge möjligheter för Ekängen att på sikt utvecklas till en mer normalt fungerande tätort, med egen service och med mötesplatser i olika former, och till en ort med en egen stark identitet. Planen föreslår en kraftig utbyggnad av Ekängen, som kan innebära en flerdubbling av folkmängden. Med den befolkningsökning som planen innebär kommer det att finnas underlag för handel, service, idrotts-, fritids- och kulturanläggningar samt bättre kollektivtrafik. De nya bostadsområdena trafikmatas från en ny huvudgata som går öster om befintliga Ekängen. De södra områdena föreslås få karaktär av trädgårdsstad och de norra områdena karaktär av friluftsstad, bebyggelse anpassad till natur och terräng. Lägen för en ny handelsträdgård, en ridanläggning samt kolonilotter redovisas i planen. Närheten till Roxen präglar en stor del av planområdet och utgör en mycket värdefull och utvecklingsbar resurs för boende, rekreation och naturvård. Vattennära områden kan exploateras med attraktiva bostäder och med en spännande arkitektur. Höga naturvärden är knutna till de grunda vattnen i Natura 2000-området Västra Roxen (väster om Tvärskogsudde) och till strandnära skogsområden med ek och andra lövträd. Förutsättningarna är samtidigt goda för att göra vattnet, stränderna och de strandnära miljöerna attraktiva och tillgängliga för såväl närboende som mer långväga besökare. Tvärskogsudde utgör ett stort område där tillgänglighetsskapande åtgärder som strövstigar, bryggor med mera kan gå hand i hand med skötsel och utveckling av naturvärdena i ett lokalt eklandskap med unik karaktär för Linköpingstrakten. Badplatser är exempel på friluftssatsningar som ger ökad tillgänglighet till vatten för alla. Inom planområdet bör åtminstone två badplatser anläggas och för en strandsträcka mellan Näsby och Ekängen är en översiktlig lokaliseringsutredning genomförd. Stor hänsyn ska tas till områdets naturvärden vid ett genomförande. Behovet av bostadsnära skog för motion och rekreation är stort i Ekängen-Roxtuna. Tre områden redovisas i planen som tätortsnära skogar. I dessa utpekade områden bör skogsskötsel och utveckling av rekreationsanläggningar etc. ske i samklang med naturvårdsintressena. Områden med höga naturvärden inom planområdet ska bevaras och i enstaka fall där detta inte är möjligt, med hänsyn till planens övergripande struktur, ska kompensationsåtgärder genomföras. Samband för god ekologisk funktionalitet, exempelvis gröna stråk mellan närliggande ekmiljöer, bör bevaras och förstärkas i så stor utsträckning som möjligt. Tekniska Verkens verksamhetsområde vid Gärstad fastställs i planen och utvecklingsmöjligheter ges. Ett nytt verksamhetsområde redovisas vid Distorp, delvis för omgivningspåverkande företag som kan samverka och ha nytta av närheten till Gärstad. En utbyggnad av Staby trafikplats ger möjlighet till en ny trafikmatning av det nya verksamhetsområdet direkt ifrån E4 och möjliggör även en ny trafikmatning av Gärstad. Ett nytt godsspår redovisas i planen parallellt med E4. Öster om Gärstad kan en omlastningsterminal anläggas. Planeringsförutsättningar finns i bilaga 1. Miljökonsekvenser, ekonomiska konsekvenser och sociala konsekvenser av planförslaget finns i bilaga 2 9

10 Vattnet en del av Ekängen. 10

11 INLEDNING Vad är en fördjupning av översiktsplanen? Kommuner gör översiktsplaner för att klargöra och förankra hur man vill att marken och vattnet inom kommunens gränser ska användas. En kommun kan välja att fördjupa den kommuntäckande planen för ett avgränsat område där man vill utreda, förändra eller utveckla mark- och vattenanvändningen. Denna översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, är en fördjupning av den kommunomfattande översiktsplanen. Denna plans huvudsyften är att, inom planområdet redovisa en översiktlig struktur för mark- och vattenanvändningen redovisa nya attraktiva boendemöjligheter i EkängenRoxtuna i anslutning till vatten och natur säkerställa Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjlighet till långsiktig expansion och utveckling av verksamheten redovisa omfattningen av och en struktur för ett nytt verksamhetsområde i anslutning till Distorp och Gärstad redovisa en översiktlig kommunikationsstruktur baserad bland annat på en utbyggd trafikplats Staby som möjliggör nya verksamhetsområden i Distorp-Gärstad Det innebär att planen ska visa vilka markområden som är lämpliga för ny bebyggelse och vilka som ska sparas för rekreation med mera. Säkerställande av Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjligheterna till nya verksamhetsområden i anslutning till Distorp och Gärstad ska redovisas. Kommunens syn på behov av skydd och bevarande av olika värden (natur-, kultur eller andra värden) ska redovisas. Utarbetande Bearbetning av av planförslag SAMRÅD 9 februari 29 april 2011 planförslag Utvecklingen av Ekängen-Roxtuna hänger tätt samman med utvecklingen av staden Linköping. I Översiktsplan för staden Linköping anges ett perspektiv på invånare och med utblick mot invånare. För hela kommunen är siffrorna invånare med utblick mot En del av dessa nya invånare kommer att bo i de nya delarna av Ekängen-Roxtuna. I denna plan utreds hur många det är lämpligt att det till slut kan bli. Av flera skäl bör Ekängen-Roxtuna bli en mer självständig ort, främst när det gäller service och fritidsaktiviteter. Pendlingen kommer att vara fortsatt stor, men en betydligt högre andel av den ska ske med kollektiva färdmedel eller med cykel. Ekängen-Roxtuna har en viktig roll som attraktivt boendealternativ för de som funderar på att flytta till Linköping. EKÄNGEN/ ROXTUNA boende natur vatten LINKÖPING kultur service arbetsplatser fritidsaktiviteter utbildning idrott Planprocessen En översiktsplan upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL. Framtagandet av planen följer en lagstiftad process vilken bland annat innebär att planförslaget ska vara föremål för diskussion och remissbehandling, först under ett samrådsskede och sedan under ett utställningsskede. En översiktsplan antas av kommunfullmäktige men är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen ligger dock till grund för efterföljande detaljplanering, för bygglovgivning samt för annan tillståndsgivning och andra beslut som berör mark- och vattenanvändning inom planområdet. Översiktsplanen är också en överenskommelse mel- UTSTÄLLNING 5 december februari 2012 Bearbetning av planförslag ANTAGANDE 12 juni 2012 Planprocessen - de olika stegen i arbetet med att ta fram en översiktsplan. 11

12 INLEDNING Här är vi nu Översiktsplan Fördjupad Detalj- översikts- plane- plan program Detaljplan Bygglov Bygganmälan När en översiktsplan antagits fortsätter planprocessen som till slut landar i en bygganmälan. lan kommunen och länsstyrelsen om hur eventuella riksintressen inom ett planområde ska tas tillvara. Att ta fram en översiktsplan är det första steget på en många gånger lång planeringsprocess, vars mål alltid är en hållbar utveckling för mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Utan en översiktsplan till grund för kommande beslut om exempelvis detaljplanering saknas förutsättningarna för den önskade utvecklingen att realiseras. Planens förhållande till andra översiktsplaner Denna plan är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen. Det innebär att det finns redan beslut tagna som påverkar vad och på vilket sätt det planeras i Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. De gällande planer som omfattar detta planområdet helt eller delvis är Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, inklusive bilaga om riksintressen, Översiktsplan för staden Linköping (ÖP staden), inklusive Trafikstrategi, del av Linköpings översiktsplan 1998 (ÖP 98) samt av kommunfullmäktige beslutade underlag för vindkraft och master. Denna fördjupning av översiktsplanen kommer att ersätta gällande översiktsplanen för Ekängen, antagen av KF Det finns även ett antal gällande detaljplaner för delar av planområdet, bland annat för delar av Gärstadområdet. Den kommunomfattande översiktsplanen för Linköping Planer som helt eller delvis berör denna plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Översiktsplan för staden Linköping. 12 Särtryck - Linköpings översiktsplan (Under omarbetning till Översiktsplan för landsbygden och småorterna.)

13 INLEDNING Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun Riksintressen i Linköpings kommun Kommunomfattande översiktsplan Gemensam översiktsplan Linköping och Norrköping Strategisk del, ortstruktur, kommunikationsstrukturer m m Översiktsplan för staden Linköping ÖP Ekängen Roxtuna Distorp Gärstad kommer när den är färdig att bestå av tre delar: Del 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Del 2 Översiktsplan för staden Linköping och Översiktsplan för landsbygden och småorterna (påbörjades våren 2011) Underlag för lokalisering av master Underlag för lokalisering av vindkraftverk ÖP för andra orter (som t ex Linghem) Del 3 Översiktsplan för landsbygden och småorterna. Del 1 och 2 av översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 10:e juni 2010 och arbetet med del 3, Översiktsplan för landsbygden och småorterna, pågår (våren Linköpings och Norrköpings inriktning Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet: Bråvalla Strand, Ekängen-Roxtuna, Glans Södra Strand, Marby-Unnerstad, Sturefors och Sättuna. Vackert belägna orter av varierande storlek, som utvecklas för att ta tillvara utblickar, vattenkontakt och intressanta omgivningar. Förutsättningarna för kollektivtrafik varierar. Säkra gång- och cykelvägar ska säkerställas i samband med utbyggnad. Utdrag ur Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Hållbar ortstruktur, sid 23 13

14 INLEDNING Ortstruktur från den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping 2012). Tills en sådan översiktsplan har antagits av kommunfullmäktige kommer vissa delar i den gamla kommuntäckande översiktsplanen, Linköpings översiktsplan 1998 (ÖP 98), att fortsätta att gälla, i första hand strategier och inriktningar för landsbygden. I övrigt har ÖP 98 upphört att gälla. 14 Den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping omfattar hela det nu aktuella planområdet. I redovisningen av ortstrukturen finns Ekängen-Roxtuna med i kategorin Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet. I dessa lägen ska efterfrågan på boende nära vatten mötas. Det innebär att de förslag

15 INLEDNING Området Distorp-Gärstad finns med i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som områden med verksamheter av regional betydelse Området är tänkt att innehålla verksamheter med god tillgänglighet för landtransporter och utveckling på mycket lång sikt. Området Distorp-Gärstad finns också med i ÖP staden. Två verksamhetsområden föreslås norr om Gärstad. Områdena anses lämpliga för logistikföretag (närhet till E4:an och möjlighet till spåranslutning) och för verksamheter med störande omgivningspåverkan. I ÖP staden läggs också verksamhetsområde för Tekniska Verken översiktligt fast. En ombyggnad av trafikplats Staby föreslås och ett reservat för ett nytt godsspår redovisas. För området Ekängen-Roxtuna finns en fördjupning av översiktsplanen som antogs Det har gjorts detaljplaner för bebyggelse i de framtida utvecklingsområden som planen anger. Lagstiftningen har förändrats sedan planen antogs vilket bland annat innebär att vissa delar som anses självklara idag, exempelvis sociala konsekvensbedömningar, saknas. Det finns även nya bestämmelser och direktiv för både mark och vatten att beakta. Planen gäller men ska snarast ersättas med en ny (Beslut i kommunfullmäktige juni 2010). Utdrag ur ÖP staden visar området Distorp-Gärstad som tas fram för ny bebyggelse i Ekängen-Roxtuna ska bygga på en ökad tillgänglighet till Roxen. Det är närheten till vatten och de goda förutsättningarna för att skapa attraktiva boendemiljöer som motiverar att bygga på en plats som inte ligger i anslutning till regionala kollektivtrafikstråk. Planområdets läge och avgränsning Planområdet är beläget mellan E4:an och Roxen. Distorp och Gärstad ligger i direkt närhet till E4:an och EkängenRoxtuna ligger cirka 5 km ytterligare norrut mot Roxen. Arbetet med planen har avgränsats utifrån det kommande arbetet med landsbygdsfrågor i en översiktsplan för landsbygden och småorterna. Det är viktigt att frågor som gäller utveckling och byggande på landsbygden utreds i rätt sammanhang och inte föregås i denna plan. 15

16 INLEDNING Planhandlingar Översiktsplanen består av denna planbeskrivning, en plankarta med mark- och vattenanvändningen, samt två bilagor med planeringsförutsättningar och konsekvenser. För att inte belasta planbeskrivningen med en omfattande genomgång av de befintliga förhållandena inom planområdet har dessa samlats i en bilaga till planen - Planeringsförutsättningar. I detta dokument finns också en mer utförlig beskrivning av de måldokument och andra utgångspunkter som utgör viktiga förutsättningar för planen. Underlag till planen är bland annat följande dokument: Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag 2010, beslut i kommunfullmäktige (Arbetet pågår med en bearbetning av detta underlag så att det blir ett tillägg till översiktsplanen) Riksintressen i Linköpings kommun, bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, beslut i kommunfullmäktige Trafikstrategi, del av Översiktsplan för staden Linköping. Den blå-vitstreckade linjen visar planområdets läge och avgränsning. Miljö- och Riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag Riksintressen i Linköpings kommun. Trafikstrategi.

17 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Från forntid till nutid Planområdet är, likt stora delar av Östgötaslätten, rikt på fornlämningar. Sammanlagt finns drygt 160 registrerade fornlämningar inom området. Till det kommer ett antal utredningsobjekt och nyfunna fornlämningar som identifierats vid tidigare genomförda utredningar och förundersökningar. Inom planområdet har lämningar från de flesta tidsepoker påträffats. Här finns fynd och boplatslämningar från stenåldern; boplatser, gravar och hällristningar från bronsålder; gravar och gravfält, boplatser och stensträngar från järnålder, by-/gårdstomter, fossila åkrar och lämningar efter kyrka och kyrkogård från medeltiden samt senare tiders torplämningar och agrara lämningar. Inom planområdet, norr om Gärstad, finns en fornlämningsmiljö med tre gravfält, spridda ensamliggande stensättningar och rester av ett omfattande hägnadssystem i form av stensträngar. Gravfälten är av äldre järnålderska- raktär, med runda och kvadratiska stensättningar. Stensträngarna anknyter på ett intressant sätt delvis till den nuvarande ägoindelningen. Området ingår i länsstyrelsens regionala kulturminnesvårdsprogram. Planområdet bestod ända fram till tidigt 1900-tal nästan uteslutande av jordbruksfastigheter. Under slutet av 1880-talet presenterades en idé om en villastad vid Näsby och Tvärskogsudde och den första sommarvillan ska ha uppförts i slutet på 1800-talet. I början av 1910-talet tillkom ytterligare egnahem. Till den nya bebyggelsen byggdes en ångbåtsbrygga. Sedan tillkom också flera nya sommarstugetomter. Under 1940-talet började sommarvillor uppföras vid Östernäs strax norr om det ursprungliga Ekängen. På grund av vattenförsörjnings- och avloppsproblem infördes 1962 nybyggnadsförbud i Ekängen. Förbudet upphävdes Många av berättelserna och bilderna i boken Ekängen en Roxtuna. 17

18 Fornlämningstäta områden Karta från den arkeologiska förstudien som Östergötlands länsmuseum gjort och som visar de särskilt uppmärksammade fornlämningskoncentrationerna. 18

19 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER bygd i förvandling speglar ett samhälle som under hela 1900-talet hade ett relativt rikt socialt liv, något som förändrats i och med att odlingarna och sommarstugorna har ersatts av nya villaområden. Roxtunaanstalten togs i drift 1955, och verksamheten lades ner under De flesta av bostadshusen i anslutning till anstalten byggdes som arbetarbostäder till de anställda på Roxtuna. Utvecklingen vid Gärstad Tekniska Verken påbörjade deponiverksamheten vid Gärstad i början på 1970-talet. Då hade AB Svenska Leca (numera Saint-Gobain) grävt upp lera på området sedan början på 1960-talet. Sedan följde en verksamhet som i korthet gick ut på att Leca grävde ur lerfyndigheter och Tekniska Verken Gården Bostället innan Lecas etablering. Kv 60 under byggnation. övertog gropen för deponiverksamhet. Denna samverkan pågår delvis fortfarande. I början av 1980-talet togs den första avfallsförbränningsanläggningen, (panna 1-3) kv50, i drift, efter ökade nationella utsläppskrav, och under 2004 togs den 4:e pannan, kv60 i drift En mer utförlig historisk beskrivning av planområdet finns i Planeringsförutsättningar, i den arkeologiska utredningen samt i boken Ekängen en bygd i förvandling. Mål Nationella och regionala mål Det finns nationella mål som är grundläggande för kommunernas plan- och byggverksamhet. Bland dessa är det de nationella miljökvalitetsmålen som främst påverkar och genomsyrar den översiktliga planeringen. Det övergripande målet för Sveriges miljömålsarbete är att till nästa generation, det vill säga till år 2020, lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Detta så kallade generationsmålet innebär bland annat att påverkan på miljön och människors hälsa ska ha reducerats till en nivå som är långsiktigt hållbar. För att nå dit har riksdagen antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål, som finns beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar, syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna De nationella miljökvalitetsmålen har även brutits ner till regionala miljökvalitetsmål vilka också finns beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen. De mål som kan ges avtryck i en översiktsplan är: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet 19

20 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet De transportpolitiska målen för landet är från Fem av dessa påverkar nuvarande och framtida Ekängsbor eftersom de förflyttar sig dagligdags mellan hemmet och skolan/arbetsplatsen/service av olika slag. Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem Följande dokument/avtal ska också ligga till grund för en översiktsplan: FN:s barnkonvention På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, Prop. 1998/99:115 Regeringens nationella demokratipolitik samt Målet för jämställdhetspolitiken Nationell handlingsplan för äldrepolitiken, Prop. 1997/98:113 Nationell handlingsplan för handikappolitiken, Prop. 1999/200:79 Lokala mål Linköpings kommuns fullmäktige antog 2011 ett dokument som innehåller mål och strategier bland annat för samhällsbyggande och infrastruktur Världens bästa Linköping. Kommunens strategiska plan med övergripande mål, I dokumentet framgår det bland annat att: Linköping är inte bara storstad, utan också en stor landsbygdskommun. Möjlighet till vackra boendemiljöer utanför tätorterna och den starka företagartraditionen som finns på landsbygden är en viktig byggsten i Linköpings attraktivitet. Linköping har alltid gått före i miljö- och klimatarbetet. Den ambitionen ligger fast och ska förstärkas. Fram till 2025 ska vi göra Linköping koldioxidneutralt. För att lyckas med denna oerhört tuffa ambitionsnivå måste energieffektiviseringen ta ordentlig fart. Kommunens naturvårdsarbete ska hålla en hög stan20 dard. Särskilt viktigt är arbetet med att stärka skyddet för den biologiska mångfalden och tillvaratagandet av värdefulla naturmiljöer. De allra största insatserna för att minska påverkan på klimat och miljö står enskilda människor för. Ensam påverkar man i liten utsträckning, men när flera arbetar åt samma håll kan effekterna bli stora. Därför ska Linköping vara en plats där det är enkelt att göra smarta val för att förbättra miljön och minska påverkan på klimatet. Det ska vara lätt att ta sig fram som gångtrafikant och cyklist i Linköping. Gång- och cykelbanor ska ha hög prioritet. Det ska också vara enkelt, billigt och miljövänligt att åka med en kollektivtrafik som håller ihop Linköping och som underlättar resande mellan stadsdelar. Närmare beskrivning av mål och strategier som berör arbetet med översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad finns i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Under 2005 antog Linköpings kommunfullmäktige ett dokument, Inriktning för det fortsatta översiktsplanearbetet, som ger vägledning för hur arbetet med den översiktliga planeringen skulle fortskrida. Inriktningsbeslutet ger vägledning för arbetet med denna översiktplan vad gäller följande frågor: Förorter och ytterområden ska ha fungerande lokala centra. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bland annat ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom respektive stadsdel/ort eftersträvas. Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. Andra måldokument som har beaktats i samband med upprättande av planen är: Folkhälsopolitisk policy för Östergötland Kommunens folkhälsoprogram 2000 Handikappolitiskt program Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun 2008 Kultur- och fritidsnämndens Kultur och fritidsstrategi 2010

21 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Naturvårdsprogrammet Ovanstående dokument finns närmare beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett komplext begrepp. Det kan ses som en process och ett förhållningssätt för att nå en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtlandkommissionens definition). Det kan också uttryckas som en utveckling som säkerställer god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa för både dagens och kommande generationer. Det är en samhällsutveckling som utgår från demokratiska värderingar och där alla individer har förutsättningar och vilja för att medverka och ta aktiv ställning för såväl lokal som global hållbar utveckling. Hållbar utveckling har tre ömsesidigt beroende dimensioner, ekologiska ramar, ekonomiska medel och sociala mål om global och lokal rättvisa och välfärd. Om en av dessa dimensioner saknas går det inte att uppnå hållbar utveckling. I en översiktsplan, som är ett strategiskt verktyg som ska gälla för lång tid framåt, är det av särskild vikt att integrera hållbarhetsperspektivet och därigenom skapa förutsättningar för ett bra liv för både dagens och kommande generationer. All planering som kommunen bedriver, oavsett om den är fysisk till sin karaktär eller ej, ska genomsyras av att vara hållbar. I bilaga 1 Planeringsförutsättningar görs en mer ingående beskrivning av begreppet och vad det innebär för den översiktliga planeringen av Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. Nyckelfrågor En översiktsplan ska bland annat visa hur kommunen har tänkt att de allmänna intressen som finns inom ett område ska hanteras och prioriteras. Utöver dessa har det under arbetets gång identifierats ett antal nyckelfrågor, som beroende på hur de hanteras, kommer att påverka planens innehåll. De här frågorna, eller förutsättningarna för framgång, är mycket viktiga för hela planen. Attraktivitet och identitet Ekängen-Roxtuna har, för Linköpings kommun, en unik närhet till både vatten och stad. Ekängen är ett av Linköpings mest populära bostadsområden och närheten till vatten är en av de faktorer som bidrar till områdets höga status. Vad finns det för ytterligare kvalitéer att bygga vidare på? Hur ser sambanden ut mellan attraktivitet och identitet och hur kan de se ut i planen? ramar Ekologiska Ekonomiska medel Sociala mål Relationen till Roxen Trots de befintliga bostädernas direkta närhet till Roxen, är tillgängligheten till vattnet låg. Hur kan planen utformas så att tillgängligheten till Roxen ökar? Utveckla gröna värden Inom planområdet finns fantastiska förutsättningar att utveckla gröna värden och strukturer till både människors och växt21

22 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER och djurlivets gagn. Hur görs det på bästa sätt? Läge för centrum Dagens Ekängen behöver ett naturligt centrum, med ett litet torg, matbutik och gärna eventuell annan service, privat och offentlig. Var ska det ligga? Värdeskapande och medveten arkitektur Det har inte funnits någon bestämd kommunal ambition vad gäller arkitektur och utformning, utöver en inledande omsorg om att bevara karaktären av fritidshusområde. Hur kan värdeskapande och medveten arkitektur skapa sammanhang och bidra till fortsatt attraktivitet? Hur kan en kommunal ambition för den nya bebyggelsen se ut? En ny, östlig väg Ekängsvägen genom befintliga Ekängen har låg standard och brister när det gäller trafiksäkerheten. Den trafik som ny bebyggelse i Ekängen-Roxtuna alstrar kan därför inte belasta Ekängsvägen genom samhället. Var ska en ny väg gå och hur ska den utformas och relateras till ny och befintlig bebyggelse? Ekängen och Roxtunas förhållande till varandra Ekängen och Roxtuna ligger bredvid varandra men delar inte samma historiska utveckling. Hur kan dessa delar fogas samman i en större helhet? Ekängen-Roxtunas förhållande till Linköping Utan tvekan har Ekängen ett fördelaktigt geografiskt läge nära staden. Samtidigt är området ensidigt vad gäller bostadsutbudet och i princip finns det enbart kommunal ser- 22 vice i form av förskolor och skolor. Vilka uppgifter som Ekängenborna uträttar i staden, kan de i och med planens genomförande istället uträtta i Ekängen? Vilken roll spelar attraktiva boendemöjligheter i ett utbyggt EkängenRoxtuna för hela kommunens utveckling? Vilka förändringar i Ekängen-Roxtuna kan också komma hela staden tillgodo? Från nästan enbart bil till en hög andel buss och cykel Området trafikeras idag med landsbygdsbuss. Ett ökat befolkningsunderlag ger förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik. Hur ska den utformas för att de boende ska välja att åka buss (hållbart) istället för bil som idag? Förutsättningar för verksamhetssamverkan Stora mängder energi finns i omlopp vid Gärstadområdet. Denna energi skulle kunna utnyttjas på fler effektiva sätt. Andra företag skulle kunna samutnyttja och dra fördelar av den direkta närheten till de anläggningar som Tekniska Verken och Saint-Gobain (Leca) har på sina fastigheter. Hur kan ett sådant nytt verksamhetsområde struktureras? Trafikplats Staby Trafikplats Staby är inte fullständig. En av- och påfartsmöjlighet norrut saknas. Hur kan ett nytt trafiksystem, baserat på en utbyggnad av trafikplats Staby försörja ett nytt verksamhetsområde vid Distorp, Gärstad och på lång sikt även Ekängen?

23 MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR Det finns många miljö- och riskfaktorer att ta hänsyn till i en översiktsplan. En viktig faktor är klimatförändringarna till följd av ökade utsläpp av växthusgaser som är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Senare tids stormar och orkaner och de följder som de gett, har tillsammans med andra väderrelaterade händelser som översvämningar och skredrisker tydliggjort behovet av åtgärder för att minska växthuseffekten. Utsläpp av luftföroreningar bidrar också till klimatförändringarna liksom de orsakar växtskador, korrosion, övergödning och försurning. Luftföroreningar kan vålla sjukdomar och förkorta den förväntade livslängden hos människor. Under de senaste åren har även förorenade områden uppmärksammats allt mer och det finns ett stort behov av ökad kunskap. Vissa förorenade områden kan orsaka både hälso- och miljöproblem om de inte saneras. Buller, speciellt flyg- och vägtrafikbuller, är ett annat miljöproblem som många människor utsätts för. I Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun underlag 2010, redovisas på ett övergripande sätt vilka rekommendationer, riktvärden och miljökvalitetsnormer Utdrag ur SMHI:s översvämningskartering. för vägtrafikbuller, luftföroreningar, förorenad mark, radon, översvämningar, farligt gods med lag 2010 är det ett antal markområden inom det område mera som kommunen tillämpar. Dessa rekommendatiosom planen omfattar som inte är lämpliga för exploatener gäller för hela planområdet. I bilaga 1 Planeringsförring över huvudtaget, och andra kräver ytterligare utredutsättningar konkretiseras miljö- och riskfrågorna utifrån ning innan exploatering kan bli aktuell. Dessa områden planområdets faktiska förhållanden. har undantagits från exploatering i planförslaget, och nuvarande markanvändning får fortgå. De schematiskt De två i särklass mest strukturpåverkande miljö- och redovisade områden i ÖP 98 för ny bebyggelse söder om riskfaktorerna inom planområdet är risken för översvämdet befintliga Ekängen kan inte längre anses vara lämpningar och hanteringen av dagvatten. liga. Näsby småstugeområde ligger på låglänt mark som är utsatt för stora översvämningsrisker. Kommunen kan Översvämningsbenägna områden därför inte medverka till förändring av området från frismhi:s översvämningskartering visar vilka områden tidshus till permanentbostäder. som kommer att översvämmas vid olika ökade vattennivåer. I enlighet med de rekommendationer som redovisas Stora delar av planområdets södra markområden, i ani Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun underslutning till Tekniska Verkens områden berörs av invall23

24 MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR Den stora andelen lera i marken gör att det redan finns en hög vattenhalt i marken, marken är redan vattenmättad. Den naturliga reningen av dagvatten som sker i och med LOD kommer då inte heller till stånd. Befintliga höjdförhållanden är också en viktig utgångspunkt för dagvattenhantering. Vatten rinner till, och samlas upp i terrängens lågpunkter. Då förutsättningarna för delar av LOD är begränsade, är det särskilt viktigt att utformningen av planstrukturen anpassas efter vattnets väg mot flödessvackor och lågpunkter. För att en ändamålsenlig bebyggelsestruktur ska kunna uppnås kan viss bebyggelse behöva lokaliseras på områden som ligger lägre i terrängen, med sämre förutsättningar för naturlig avrinning. Marknivån på dessa områden kan då behöva höjas. Invallningsföretag. ningsföretag. Landområden har vallats in för att kunna användas för olika typer av verksamheter, främst för att tillskapa jordbruksmark. På grund av de nuvarande verksamheternas karaktär är det mycket viktigt att kvaliteten i vallarna är av det slag att om nivåerna i Roxen stiger, så står vallarna emot, och håller markområdena innanför torra. Invallningsföretagen redovisas i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Hantering av dagvatten Vid hårdgörande av mark, i samband med nyexploatering, uppstår ytterligare dagvattenflöden att hantera. Rening, omhändertagande och fördröjning, för att minska flödestoppar, är generellt mycket viktiga planeringsfrågor. Planområdets faktiska markförhållanden, de geologiska och geotekniska förutsättningar, visar att LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, kan vara relativt svårgenomförbart. 24 Exploatering av naturmark med bebyggelse innebär ökade flöden av dagvatten att hantera, eftersom vatten istället för att gå ner direkt i marken leds via olika hårdgjorda ytor till lågpunkter där vatten kan bli stående, eller filtreras ner i marken. Vattenkvaliteten påverkas också eftersom naturligt filtrerat vatten innehållsmässigt skiljer sig från vatten som leds via hårdgjorda ytor som gator och parkeringar och plockar upp partiklar från dessa ytor. Exploatering av jordbruksmark med bebyggelse innebär också ökade flöden på grund av mer hårdgjorda ytor. Vattenkvaliteten påverkas också, eftersom innehållet skiftar från rester av jordbruk till att istället vara påverkat av en ny markanvändning. Med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten måste åtgärder för att reducera föreningsriskerna i Stångån och Roxen från dagvatten hanteras i planen.

25 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN LITEN STADSDEL TILL STÖRRE TÄTORT MED EGEN IDENTITET Fler Ekängsbor ger förutsättningar för fler funktioner, som stadsdelen saknar idag, fler boendeformer, service, kultur- och fritidsaktiviteter och fler mötesplatser. Ekängen utvecklas till en tätort med en tydlig egen attraktiv identitet och roll i kommunen. FLER MÖJLIGHETER TILL GEMENSKAP Tillkomsten av mötesplatser i olika former ger möjlighet till mer umgänge och ett rikare socialt liv och en aktiv fritid för människor i alla åldrar. 25

26 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FLERA TYPER AV BOSTÄDER 2,5 3 1 Fler hustyper och upplåtelseformer leder till mer varierade boendemiljöer och ökar ortens attraktionskraft. EN IDENTITETSSKAPANDE EKÄNGSVÄG Genom gestaltningsåtgärder skapas en trevligare väg, med en tydlig utformning anpassad till omgivande landskap. 26

27 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN EXKLUDERANDE TILL INKLUDERANDE T PRIVA Privat väg Välkommen till Ekängen Tillträde förbjudet Fler tillgängliga grön- och strandområden och nya gröna stråk ökar trivseln och sammanhållningen i orten. STÖRRE UTBUD PÅ HEMMAPLAN Ekängen AFFÄR KIOSK CAFÉ Bibliotek EKÄNGENS IF EKÄNGEN LINKÖPING IDROTTSHALL Fler Ekängsbor ger underlag för service, idrott- och fritidsanläggningar och mötesplatser på orten. 27

28 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling HÅLLBARA RESOR EKÄNGEN LINKÖPING Fler Ekängsbor ger underlag för bättre kollektivtrafik och skapar förutsättningar för ett minskat bilberoende och en bättre miljö, inte minst inom orten. ROXEN BLIR MER TILLGÄNGLIG En ny badstrand i söder och ett nytt promenadstråk knyter ihop äldre och nyare bebyggelse med naturen och Roxen och attraherar besökare till orten. GRÖNOMRÅDEN OCH TÄTORTSNÄRA SKOGAR FÅR NYTT LIV Grönområden och tätortsnära skogar som har ett värde för rekreation och/eller biologisk mångfald bevaras och utvecklas. 28

29 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling TVÄRSKOGSUDDE BLIR ETT REKREATIONSOMRÅDE FÖR ALLA LINKÖPINGSBOR Tvärskogsuddes stora potential för rekreation och som besöksmål tillvaratas och utvecklas för alla kommuninvånare. GÄRSTADS VISUELLA STÖRNINGAR MINSKAR Gärstadområdets stökiga intryck minskas genom getsaltningsåtgärder längs Ekängsvägen, E4 och Stångåstråket. HÅLLBAR AVFALLSHANTERING OCH ENERGIPRODUKTION FINNS KVAR OCH UTVECKLAS VID GÄRSTAD EL/FJÄRRVÄRME SOPBIL SOPBIL BIOGAS EL FJÄRRVÄRME BIOGAS I det växande Linköping ska Tekniska Verken disponera markområden som möjliggör en effektiv och hållbar avfallshantering och energiproduktion. Hanteringen innebär maximal återvinning, minskad andel avfall som deponeras och så liten omgivningspåverkan som möjligt. 29

30 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN JORDBRUKSLANDSKAP TILL INDUSTRILANDSKAP Markanvändningen går från jordbruksdrift till verksamheter med och utan omgivningspåverkan. Den växande stadens behov av mark för nya verksamheter, baserade på ny teknik och utökad återvinning tillgodoses i anslutning till goda kommunikationer vid E4:an och ett framtida godsspår. Befintliga Ekängen-Roxtuna en del av helheten Den befintliga bostadsbebyggelsen i Ekängen-Roxtuna utgör en viktig del av den struktur som planen redovisar. Bostäderna utgör en viktig del av den totala andelen villa- och småhusbebyggelse som orten enligt planförslaget kan komma att innehålla. Som en del av den nya helheten kommer den befintliga bostadsbebyggelsen att få tillgång till många nya funktioner. Det är även viktigt att det sker vissa förändringar inom den befintliga bebyggelsen, och att sambanden mellan den befintliga bebyggelsen och den nya blir starka, såväl fysiskt som känslomässigt. Ekängen är redan idag ett av de mest populära områdena i kommunen, och det är viktigt att planförslaget ger området fortsatta förutsättningar att vara det. Kontrasten i omsorg mellan den befintliga bebyggelsen och den nya 30 INRIKTNING Oavsett huvudman ska en hög ambition vid utformning av allmänna ytor och anläggningar eftersträvas. Kommunens ambition är att medverka till att nya fotbollplaner söder om Ekängsskolan förverkligas så snart som möjligt. Två lekplatser ska utvecklas inom området. Kommunen är positiv till komplettering i befintlig bebyggelse med mindre flerbostadshus för exempelvis äldreboende. bebyggelsen får inte blir för stor. Den omsorg som kommer att ges de offentliga rummen i den nya bebyggelsen bör även kunna ges i den befintliga bebyggelsen. Enligt dagens system är de olika samfällighetsföreningarna ansvariga för en sådan utveckling.

31 PLANFÖRSLAG Även om området är populärt så saknas en del grundläggande funktioner och det saknas också plats inom den befintliga bebyggelsen för flera av dessa funktioner. Behovet av lekplatser, plats för idrott och andra spontana mötesplatser är stort. Lekplatser bör kunna lokaliseras inom de bebyggda områdena, en vid de nybyggda norra delarna av Ekängen och en i anslutning till Grönhögsvägen i de södra delarna. I Lekplatsplan för Linköpings kommun föreslås två nya lekplatser inom Ekängen, men det konstateras vidare att placeringen måste utredas. Det är viktigt att lekplatser i den nya bebyggelsen placeras med tanke på tillgängligheten även för de barn som bor i de redan bebyggda delarna. Närhet och tillgänglighet är viktiga utgångspunkter för lokalisering av ett nytt idrottsområde. Inom de bebyggda delarna finns inte detta utrymme. Områden för fritid, i form av idrottsplatser, saknas helt, och planeringen av dessa har varit eftersatt, sett till den snabba befolkningsutvecklingen på 2000-talet. Idrottsområdet ges därför i förslaget en nära anknytning till befintliga områdena. Det är en kommunal ambition att medverka till ett iordningställande av delar av ett idrottsområde så snart som möjligt. Vuxna har större möjlighet att möta behovet av motion och rörelse utanför det direkta närområdet än vad barn och ungdomar har. Befolkningen i Ekängen är ung och behovet av tillgängliga och nära fritidsaktiviteter inom orten är stort, inte minst ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Små spontana mötesplatser, som parkbänkar utefter gångstråk, finns det gott om utrymme för att iordningställa i de bebyggda områdena. Små barn eller äldre kan ta sig längre sträckor om det finns platser för vila emellanåt. Parkbänkar inbjuder, rätt placerade, även till samtal och så kallad People Spotting. Den mark som kommunen äger i anslutning till Roxen är en underanvänd resurs som kan fyllas med ett annat innehåll än idag. Områdena kan röjas och iordningställas för naturlek och vattenkontakt med små enkla bryggor för lek och rekreation. I gällande detaljplaner finns det visst utrymme för ytterligare bostadsbebyggelse. Andelen pensionärer i Ekängen är låg, men i takt med tiden kommer antalet pensionärer att öka. Det bör göras en översyn över obebyggda tomter för att se om det finns möjlighet att komplettera den befintliga bebyggelsen med småskaliga flerbostadshus med möjlighet till hiss. Det skulle ge ökade möjligheter för exempelvis äldre eller människor med funktionsnedsättning att kunna leva/bo kvar i det direkta närområdet. Ett behov av sådana lägenheter kan även uppstå på grund av hushållssplittring. Lägenheterna skulle dock även kunna vara attraktiva för nyinflyttning till området. Det är viktigt hur befintlig bebyggelse möter ny bebyggelse. Det finns i princip två sätt som detta möte kan ske, se figurer nedan och på nästa sida. Principen mer av samma innebär att ett befintligt område kan kompletteras med ytterligare villor/bostadshus av liknande typ vad avser formspråk och utformning. Lekplatsen i Roxtuna. 31

32 PLANFÖRSLAG INRIKTNING Principen mer av något annat innebär att om man till en befintlig villabebyggelse vill komplettare med någon annan funktion, exempelvis handel, service eller annan typ av bostadsbebyggelse så bör detta ske med respekt för den befintliga bebyggelsen. Respekten kan ta uttryck i avstånd, utformning, anpassning av byggnadshöjden, vegetation eller rumsbildande element. Vilket sätt som väljs kommer att avgöras i ett senare skede av planeringen, och beror också på platsens specifika förhållanden, som befintlig vegetation eller andra rumsbildande element. Ekängen och Roxtuna I Ekängen bor det idag (november 2011) 2100 personer. I Roxtuna bor det 67 personer. På sikt kommer Roxtuna att bli en del i det större Ekängen. De första nya bostäderna kommer att byggas i anslutning till de befintliga södra delarna av Ekängen. Roxtuna kommer under en ganska lång period att fortsätta vara en liten boendemiljö. Förhållandena förändras när den nya vägen når området och skapar förutsättningar för ny bebyggelse. En exploatering av f d anstaltsområdet vid Roxtuna kan genomföras tidigare om man kan lösa finansieringen av den nya vägen. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader Planområdet är rikt på lämningar från de flesta tidsepoker. Det finns lämningar från sten-, brons- och järnåldern, medeltiden samt senare tiders torplämningar och agrara lämningar. Det finns även kulturhistoriskt värdefulla byggnader i det befintliga Ekängen samt gårdar i andra delar av planområdet. För beskrivning och karta se avsnitten Arkeologisk förstudie och Kulturmiljöer och historisk utveckling i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. 32 Fornlämningar I samband med den fortsatta planeringen för bostäder och verksamheter m m inom planområdet ska enligt Kulturminneslagen både kända och okända fornlämningar beaktas. Arkeologiska utredningar etapp 1 måste utföras för att klarlägga omfattningen och värdet av fornlämningarna. Ytterligare utredningar (sökschaktsgrävning, d v s arkeologisk utredning etapp 2) kommer att behöva utföras för vissa delar av planområdet. Om fullständig arkeologisk utgrävning krävs kan avgöras när etapp 1- och etapp 2-utredningarna har genomförts. Kulturbärande byggnader i Ekängen Bostadshuset Tallkullen på Hallonvägen och viss äldre bebyggelse vid Morotsvägen (se planeringsförutsättningarna sid 31) är kulturhistoriskt värdefulla byggnader som bör ges skydd i detaljplan. Dessa byggnader har stor identitetsskapande betydelse. Gårdar i landskapet Näsby säteri är beläget inom det öppna landsbygdsområdet mellan staden och Ekängen där pågående markanvändning, jordbruk, ska fortgå enligt översiktsplanen. Näsby säteri och den omkringliggande kulturmiljön ges därmed planmässiga förutsättningar att bevaras. Vid en utbyggnad av Staby trafikplats ska ett bevarande av Staby gårds historiska värden eftersträvas Vid en utbyggnad av ett nytt verksamhetsområde vid Distorp ska ett bevarande av historiskt värdefulla byggnader och alléer eftersträvas. Detta skulle bidra till positiva miljöer och historisk förankring i det nya området. Ekängen - en tätort med egen tydlig identitet Orten och identiteten I takt med det ökande nybyggandet i Ekängen under 2000-talet lämnade stora delar av orten de resterande delarna av fritidshusområdeskaraktären bakom

33 PLANFÖRSLAG kollektivtrafik och formella och informella mötesplatser. INRIKTNING Ekängen ska vara en ort. Den befintliga bebyggelsen i Ekängen och Roxtuna ska ses som redan byggda delar av den helhet, som på sikt kommer att utgöras av all föreslagen ny bebyggelse tillsammans med de redan byggda delarna. Roxtuna ska på sikt bli en del av Ekängens tätort. Ekängen ska ges förutsättningar att även fortsättningsvis vara ett av kommunens mest populära områden. Detta sker genom att höga krav ställs på utformning av ny bebyggelse och bebyggelsestruktur. De nya bebyggelseområdena ska ges tydliga karaktärer och tillsammans med de befintliga områdena skapas en helhet sammansatt av intressanta och attraktiva delområden. De olika delområdena ska knytas till varandra genom tydliga stråk till målpunkter såväl i den befintliga som i den nya bebyggelsen. Betydelsen av Ekängsvägen som identitetsskapande element ska lyftas fram. Ekängen får i planförslaget tre tydliga entréer. Entréerna ska ha en välkomnande utformning och tydliggöra Ekängens karaktär inom respektive område. Samtidigt ska entréerna ha vissa gemensamma drag som visar att det är just Ekängen man kommit till. sig. Istället skedde en förskjutning mot mer traditionell småhus- och villabebyggelse i ett vackert sjönära läge. Förändringen av områdets karaktär inleddes egentligen redan under 1980-talet och möttes av ett massivt motstånd som organiserades under parollen Rädda Ekängen. De förslag till ny bebyggelse, och nya funktioner, som denna plan innebär ska tillsammans utveckla och förädla upplevelsen av orten som attraktiv och populär. Detta ska ske utifrån den redovisade målstrukturen som omfattar all kommunal planering och verksamhet. Det behövs fler boende i Ekängen och Roxtuna! Fler Ekängen- och Roxtunabor skapar genom ett ökat underlag förutsättningar för de funktioner som saknas i området, till exempel kommersiell service, en fungerande Idag kan Ekängen med fog kallas en sovstadsdel, beroende av staden Linköpings utbud. Planen innehåller förslag på funktioner i Ekängen och Roxtuna som förändrar detta förhållande. Nya badplatser, en förädling av Tvärskogsudde och ett nytt promenadstråk, från staden via Stångån genom hela den nya bebyggelsen, är attraktioner även för den stora stadens invånare. I och med planen skapas målpunkter i Ekängen och Roxtuna för stadsborna, som hittills inte haft så många skäl att besöka området. Dessa funktioner ger förutsättningar för ett nytt synsätt på Ekängen och Roxtuna. Fler invånare och ett större och mer varierat utbud förstärker den egna identiteten gentemot staden. EKÄNGEN/ ROXTUNA kultur vattenkontakt natur idrott boende utbildning bad service kultur service LINKÖPING arbetsplatser fritidsaktiviteter utbildning idrott På samma sätt som det befintliga Ekängen kan karaktäriseras som ett glest villaområde vid Roxen behöver de nya områdena, som planen skapar förutsättningar för, ges egna uttryck. De redan byggda områdena ska tillsammans med de nya områdena utgöra en helhet som upplevs som attraktiv och populär. De olika karaktärerna knyts till varandra bland annat genom nya gemensamma funktioner och målpunkter som fotbollsplaner, elljusspår och ett torg med handel och annan service. Det är också viktigt att fokusera på de målpunkter som trots allt finns i de redan byggda områdena, och hur dessa fungerar tillsammans med nya strukturer och hänger ihop med nya målpunkter. Den nya vägens utformning spelar också en viktig roll i att knyta samman områdena. De befintliga målpunkterna, exempelvis badplatsen vid gamla SAABområdet (Sellerivägen), bildar tillsammans med de nya målpunkterna, till exempel fotbollsplanerna, de gemensamma målpunkterna. Sambandet mellan identitet och stolthet över var man bor, och över sitt område är starkt. Men identitet handlar naturligtvis inte enbart om fysiska strukturer utan till stor del även om det sociala livet. Identitetsskapande gestaltning För att komma till Ekängen från staden idag behöver man 33

34 PLANFÖRSLAG färdas genom Tekniska Verkens verksamhetsområde vid Gärstad. Planen innehåller förslag på åtgärder för att på bästa sätt minska den negativa visuella påverkan från Gärstadområdet på omgivningen. Själva passagen genom området bör ges en mer stadsmässig, ianspråktagen och välskött utformning. Passagen genom Gärstadområdet från Ekängen är ju där Ekängenborna möter staden och upplevelsen domineras idag av den skräpiga och stökiga baksidan av deponiområdet. Även denna upplevelse kan förändras genom att dölja de stökiga verksamheterna. Tekniska anläggningar utmed vägen och cykelvägen bör ges en enhetlig utformning med tydliga stadsmässiga drag. När man från Linköpingshållet lämnar Gärstadområdet och de nya områdena för verksamheter, är det viktigt att Ekängsvägen byter karaktär från stadsgata till landsväg. För att komma till Ekängen åker man ur staden när man passerat Gärstad och ut på landsbygden innan man når Ekängen. Det tar inte lång tid att färdas denna sträcka, men den är betydelsefull i den meningen att den understryker att man lämnar staden och kommer till något nytt, ett område med en annan identitet än stadens. Med denna retorik tydliggörs Gärstad som en del av staden och Ekängen som egen ort. Det första intrycket av ett område är viktigt. Idag när man närmar sig Ekängen längs Ekängsvägen möts man först av villaträdgårdarnas privata baksidor vid Växthusvägen. På översta bilden visas det första broräcket, intill Ekängsvägen vid Gärstad, som passeras och på bilden under det andra med en annan karaktär. För att skapa en mer sammanhållen bild och förstärka landsvägskaraktären kan det andra räcket förslagsvis vara i samma stil som det första vilket bilden längst ner illustrerar. 34 Planteringen runt återvinningscentralen ger idag ett ganska stökigt intryck vilket den översta bilden visar. Genom att bara anlägga en gräsmatta eller någon annan sorts plantering får platsen ett mer ordnat och städat uttryck.

35 PLANFÖRSLAG Upplevelse av Ekängsvägen idag. Upplevelse av Ekängsvägen i framtiden. Det första mötet med Ekängen bör vara mer offentligt välkomnande För att tydliggöra läget vid Roxen föreslår planen att man öppnar upp vyerna och tydligt talar om för besökare att Ekängen ligger vid Roxen. Med en ny badplats finns det plats för fler att bada i Ekängen. Det går också att nå Ekängen och Roxtuna från öster. Även här bör ett resonemang föras om entré och skiftande av karaktär från landsväg till stadsgata. Den tredje platsen lämplig för samma entrére- sonemang är vid den nya tillfartsvägen söderifrån. För att understryka samhörigheten i orten kan de olika entréplatserna ha vissa gemensamma gestaltningsprinciper. Dessa förändringar ligger dock längre fram i tiden än förbättringar av den befintliga entrén. En möjlig fjärde entrépunkt skulle kunna finnas vid de nya verksamheterna utmed Ekängsvägen. Dessa två bilder visar exempel på hur entrén till Ekängen kan förändras bara genom att lägga till och ta bort en del av den befintliga vegetationen. Den översta bilden visar hur det ser ut idag med ganska mycket vegetation som döljer utblickarna mot Roxen. På den nedre bilden har området vid entrén rensats på en del av vegetationen för att öppna upp mot Roxen och göra den till ett tydligare inslag i landskapsbilden. 35

36 PLANFÖRSLAG En kraftig och variationsrik bostadsutbyggnad i Ekängen (B-områden på plankartan) Planen redovisar markområden som är lämpliga för nya bostäder söder och öster om det befintliga Ekängen och upp mot Roxtuna. De nya bostadsområdena betecknas på plankartan B1, B2 och B3. Ambitionen i planen är att skapa en variation på bostadstyper och upplåtelseformer i Ekängen, samtidigt som det stora antalet nya bostäder ger underlag för viss handel och service samt en bättre kollektivtrafik. Utbyggnadsområdena föreslås trafikmatas via en ny huvudgata/uppsamlingsgata, som går öster om Ekängen från en ny cirkulationsplats strax söder om Ekängen till Roxtuna och Tvärskogsudde. Utbyggnaden av Ekängen ska ske etappvis söderifrån, och den nya huvudgatan byggs ut allteftersom nya bostadsområden kommer till. Område B1 föreslås få karaktären av trädgårdsstad, det vill säga småskalig, sammanhållen bebyggelse med måttlig och i vissa delar högre täthet och med ett tydligt arkitektoniskt uttryck. Stor vikt ska läggas vid utomhusmiljön där det bland annat ska finnas trädplanterade gator, torg och allmänna platser. I närheten av huvudgatan, vid korsningspunkter och torg, kan lämpligen byggas småskaliga flerbostadshus, såväl hyresrätter som bostadsrätter, i 2-3 våningar. Området omfattar cirka 83 ha och antalet nya bostäder som ryms inom området uppgår till cirka st. Inom 36 INRIKTNING Nya attraktiva bostadsområden ska byggas i Ekängen. Antalet tillkommande bostäder ska vara av en sådan omfattning att ett befolkningsunderlag för service och anläggningar skapas i orten. De bostadsområden som tillkommer i de södra delarna ska ha karaktären av trädgårdsstad, och de bostadsområden som tillkommer i de norra delarna ska ha karaktären av en friluftsstad. De tillkommande bostadsområdena ska innehålla en variation av hustyper och upplåtelseformer. Höga krav ska ställas på arkitekturen inom alla de tillkommande bostadsområdena. Nya bostadsområden ska trafikmatas från en ny huvudgata öster om Ekängen. INRIKTNING Trädgårdsstaden, område B1 ska karakteriseras av de kriterier som framgår av Trädgårdsstaden som stadsbyggnadsidé, se sidan 42 ska präglas av småskalig, sammanhållen bebyggelse i 2-3 våningar med tätare bebyggelse närmast huvudgatan bebyggelsen ska bestå av en- och tvåbostadshus och småskaliga flerbostadshus. Något högre bebyggelse är lämpligt vid centrumtorget och vid den sydöstra entrén till Ekängen bostadsbebyggelsen ska innehålla blandade upplåtelseformer området ska i huvudsak rymma bostäder, men inslag av verksamheter är möjliga stor omsorg ska läggas vid utformning av gator, torg och platser

37 PLANFÖRSLAG INRIKTNING Friluftsstaden, område B2 ska karakteriseras av de kriterier som framgår av Friluftsstaden som stadsbyggnadsidé, se sidan 46 bebyggelsen ska innehålla en blandning av hustyper och upplåtelseformer. Tätare bebyggelse närmast huvudgatan stora krav ska ställas på att arkitekturen är spännande och håller hög kvalitet Vid Roxtuna i trakten av det gamla anstaltsområdet ska den nya bebyggelsen medge fria siktlinjer mot Roxen. Där de naturliga förutsättningarna saknas för friluftsstad (hus i skog) vid Roxtuna krävs särskild omsorg vid utformning av bebyggelse och närmiljö. området kan ett antal friliggande villor byggas, lämpligen i de södra delarna. Tätare bebyggelse föreslås närmast huvudgatan. Den södra delen av B1-området, har efter samrådet utvidgats något söderut. Delar av den redovisade bostadsexploateringen hamnar inom observationsområdet kring ett befintligt vindkraftverk. Innan en exploatering av området kan bedömas som lämplig måste därför en utredning utföras för att belysa eventuella risker med buller, islossning, skuggning och reflexer. Området intill den nya huvudgatan från Distorp, kan gärna innehålla verksamheter i något högre byggnader som bidrar till att tydligt markera den sydöstra entrén till Ekängen, och som talar om att nu kommer jag till Ekängen. Den norra delen av B1-området, mellan centrumet och den föreslagna handelsträdgården, kan gärna innehålla lokaler för företag i hus som passar in i den speciella småskaliga miljön som trädgårdsstaden utgör. Inom område B1 går Näsby dike vilket är ett mycket viktigt dagvattenstråk. Dikets karaktär och funktion är viktig såväl för B1-området som för hela Ekängen då det även fortsättningsvis kommer att hantera dagvatten från de innanförliggande delarna av Ekängen och dagvatten från planområdets södra delar. Dikets dimensioner kommer att förändras i och med planens genomförande, och ges en ny mer stadsmässig utformning. Det är en kommunal ambition att denna omvandling ska utveckla den direkta närmiljön och bidra till bättre kommunikationsmöjligheter för boende på Växthusvägen och i den nya planerade bebyggelsen öster om Växthusvägen och knyta dessa områden till bebyggelsen norr om diket. Område B1 består mestadels av åkermark och är ett lågliggande område. För att avleda dagvatten från stora delar av B1-området krävs att marknivån höjs med upp till 1,5 meter. De geotekniska förhållandena innebär att det krävs geotekniska kompensationsåtgärder, det vill säga att marken måste schaktas bort och ersättas med ett stabilare material innan man kan bebygga området. Område B2, som idag utgörs av skogsmark samt Roxtunas före detta anstaltsområde, föreslås bebyggas som en friluftsstad, där nya hus ska byggas och placeras med respekt för de naturgivna förutsättningarna. Den nya bebyggelsen ska kilas in mellan sparade vegetationsområden. Närheten till Roxen och Tvärskogsudde innebär att området har en särskild attraktionskraft med få motsvarigheter i Linköpings kommun. Området bör exploateras med mycket stor omsorg och med höga krav på husens utformning. Roxen kan erbjuda de boende i detta område utsikter, bad, båtliv, fiske, långsfärdsskridsko- och skidåkning på nära avstånd. B2-området är cirka 92 hektar stort, och uppskattningsvis kan cirka bostäder byggas här i form av hyresbostäder, bostadsrätter och friliggande villor. Inom området kan ett antal friliggande villor byggas, lämpligen i utspridda smågrupper. För en mindre del av B2 i söder krävs uppfyllnader för att klara dagvattenavrinningen. I den norra delen av B2-området föreslås att Roxens strand görs tillgänglig för de boende och andra genom anläggande av en större allmän brygga vid vattnet. Här kan också finnas en servering, en småbåtshamn, samt ytor för 37

38 PLANFÖRSLAG möten och samvaro. Det unika läget vid vattnet bör manifesteras i en unik och spännande arkitektur. Siktlinjer genom den nya bebyggelsen ner mot Roxen är centrala i tillvaratagandet av läget. Området kan gärna innehålla högre bebyggelse (3-4 våningar). Placeringen av de högre byggnaderna kan med fördel vara luftig och fristående. Det finns förutsättningar att skapa intressanta kontraster mellan den befintliga anstaltsbebyggelsen och ny bebyggelse. Planen möjliggör dock, på grund av byggnadernas skick, att anstaltsbebyggelsen helt ersätts med ny bebyggelse. Eventuellt kan detta område bebyggas med hotell och konferenscenter, vilket innebär att Ekängen-Roxtuna skulle få ett besöksmål och en turistanläggning. Tillgängligheten för allmänheten till stranden vid Roxtuna får dock inte påverkas negativt. En viktig aspekt för utformningen av B3-området är den totala helhetsbilden och de behov av olika bostadstyper som uppstått under utbyggnaden från idag och till området blir aktuellt att ianspråkta för bebyggelse. Det totala antalet nya bostäder som kan byggas enligt planförslaget uppgår således till cirka st. Detta innebär att planen ger möjlighet till en ökning av folkmängden i Ekängen, när alla de tre områdena är utbyggda, till cirka personer. Antal bostäder - räkneexempel Område Areal ha Bef. Ekängen Roxtuna Antal boende B * B * B3 Det är mycket viktigt att skogen inom eller i anslutning till B2-området inte blir föremål för avverkning eller andra åtgärder som allvarligt skulle försämra förutsättningarna för ett förverkligande av översiktsplanens ambition för den nya, attraktiva bostadsbebyggelsen inom området med tillhörande tätortsnära skogar och rekreationsområden. Antal bostäder Summa * *) 3,2 boende per hushåll FRILUFTSSTAD lite högre hus som står tätare med spännande arkitektur ev. hotell FRILUFTSSTAD "Hus i skog" B2:2 INRIKTNING B2:1 STADSVILLOR med möjlighet till sjöutsikt B3:1 Område B3 ska karakteriseras av småhusbebyggelse och/eller mindre flerfamiljshus SMÅHUS + små FLERFAMILJSHUS TRÄDGÅRDSSTAD Bostäder i byggnader med handel/verksamheter i bottenplan B1:3 Det tredje utbyggnadsområdet B3 är huvudsakligen skogsmark, men den nordligaste delen består av åkermark. Området kommer att exploateras på längre sikt. Vilken typ av bostäder som lämpligen ska byggas här bestäms inte i denna plan detta kan bestämmas i den fortsatta planeringen. Området omfattar cirka 19 hektar, och antalet bostäder som ryms uppskattas till cirka B1:2 TRÄDGÅRDSSTAD stadsvillor TRÄDGÅRDSSTAD småhus/små flerfamiljshus TRÄDGÅRDSSTAD = tätare trädgårdsstad utmed huvudgatan B1:1 B1:1 TRÄDGÅRDSSTAD småhus/små flerfamiljshus Illustration: Exempel på hur bebyggelseområdena skulle kunna utformas. STADSVILLA Syftet med stadsvillor är ofta att skapa en byggnad för flera hushåll som kan smälta in i en småskalig bebyggelse. I denna plan definieras stadsvillan som ett mindre flerbostadshus med en skala och byggnadsarea som stämmer överens med ett större enfamiljshus, exempelvis en så kallad högreståndsvilla. Skalan och våningsantalen relateras till omgivande bebyggelse. Tomten är ofta tydligt definierad i förhållande till omkringliggande mark. Den har också, likt en vanlig villa, en huvudentré samt ett trapphus.

39 PLANFÖRSLAG Gång- och cykelväg Kvarter med äldreboende Vårdcentral Apotek Idrottsområde Hall Rink Två fullstora planer INRIKTNING Förutsättningar ska skapas för ett trevligt och attraktivt mindre centrum med ett utbud anpassat till en växande lokal efterfrågan. Handel och service ska lokaliseras till ett centralt beläget område sydost om Ekängsskolan och byggas kring eller i anslutning till ett attraktivt småstadstorg. Bebyggelsen i anslutning till den föreslagna torgytan ska anpassas efter den omgivande bebyggelsen och utföras med ett passande småskaligt uttryck som överensstämmer med kriterierna för trädgårdsstad. Vid torget bör bebyggelsen vara något tätare och högre. Centrumområdet ska ha hög tillgänglighet för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Ekängen behöver ett litet centrum! När Ekängen växer skapas underlag för en utökad lokal service. Utbudet ska samlas kring, eller lokaliseras i anslutning till, en mindre torgyta. Torgytan ska kunna fungera som en mötesplats med offentlig karaktär i Ekängen. Lämpliga verksamheter vid Ekängens nya torg kan vara äldreboende, ungdomslokal och lokaler för kultur (till exempel bibliotek). I anslutning till centrumet kan även en ny skola lokaliseras. Det kan på sikt bli aktuellt med ett högstadium på denna plats när orten har byggts ut och llén Befintlig skola Handel och kontor Torg BU S S! Skola Gång- och cykelväg dsa (C-område på plankartan) Hästhagsvägen Tätare och högre bebyggelse rä dg år Ett småstadstorg med ett lokalt utbud av handel, service, idrott, utbildning och boende T Tätare och högre bebyggelse Illustration: Exempel på hur Ekängens nya centrum kan utformas folkmängden ökat. Det kan vara fördelaktigt att redan i det översiktliga planskedet göra vissa fördjupade studier av centrumområdets karaktär och funktion. Inte minst är det viktigt att kunna starta en parallell lokaliseringsprocess för att få till stånd fotbollsplaner, något som de som redan bor i Ekängen är i stort behov av. En fullstor hall för idrottsverksamhet, och bollplaner, ryms inom det på plankartan brunmarkerade I1 området. Hallen och planerna kan med denna placering samutnyttjas av Ekängsskolan, en ny skola och lokala idrottsföreningar som Ekängens IF. Närheten till Linköping innebär att vissa typer av service inte kan konkurrera med utbudet i Linköping. En kraftig utbyggnad av orten ger ett ökat underlag för service och det kommersiella utbudet vid torget skulle utöver livsmedelshandel kunna innehålla några mindre butiker, exempelvis med tydlig koppling till ortens identitet I anslutning till torget kan även mindre kontorslokaler och lokaler för småföretag byggas, förslagsvis i våningar ovanför butikerna, och/eller i ett stråk mellan centrumet och den föreslagna handelsträdgården. Av alla Ekängsbor som förvärvsarbetar så pendlar 94% till arbetsplatser utanför Ekängen. Det är en siffra i linje med jämförbara mindre orter i kommunen. För vissa småföretag, som redovisningskonsulter, IT företag, advokatbyråer och mäklarfirmor, kan det vara intressant att få tillgång till lokaler i Ekängen, nära sitt boende eller nära sin marknad. 39

40 Torg - exempelbilder För att torget ska kunna fungera som en mötesplats, måste det vara lätt att ta sig dit. I enlighet med Trafikstrategin ska en omfördelning av dagens färdmedelsfördelning ske. Det innebär även för Ekängens del att en större andel av resandet ska ske med gång- och cykel och kollektivtrafik. Det ska finnas en hög framkomlighet för bussen genom centrumområdet och en attraktiv hållplatsplacering vid torget. Det ska finnas gott om plats för cykelparkeringar i anslutning till de olika målpunkterna. Parkeringsytor för bilar ska finnas i centrumområdets utkanter. Centrumområdet ligger i direkt anslutning till B1 området, där bebyggelsens karaktär ska vara trädgårdsstad. Även bebyggelsen i anslutning till den föreslagna torgytan ska vara av trädgårdsstadskaraktär. Det är viktigt att större byggnader, som idrottshall, skola och livsmedelsbutik ges en utformning som ansluter till trädgårdsstadens kännetecken. Torgets storlek ska anpassas till en mänsklig skala för att inte uppfattas som stort och öde, utan istället småskaligt och gemytligt, ge en förutsättning för folkliv. Bebyggelsen i anslutning till den föreslagna torgytan bör vara både högre och tätare än i de omkringliggande områdena, samtidigt bör den vara varierad i höjd för att inte uppfattas som kompakt eller främmande på platsen. Tyresö strandtorg (Arken SE Arkitekter AB). På plankartan har centrumet redovisats symboliskt och kan angöras med bil både från Hästhagsvägen och den nya huvudgatan i öster. Behovet av olika handels- och servicefunktioner kommer sannolikt att uppstå i takt med att befolkningen i Ekängen växer. En strategi för utbyggnaden av centrumet måste därför tas fram i samband med den fortsatta planeringen av området. Inte minst för att den inflyttande befolkningen inte ska hinna etablera handels- och res(o)vanor som inte gynnar ett lokalt centrum. Det föreslagna centrumområdet ligger lågt och en uppfyllnad på 0,5 meter krävs för att klara dagvattenavrinningen. Huddinge. 40 Tyresö strandtorg (Arken SE Arkitekter AB).

41 Trädgårdsstad 41

42 Trädgårdsstaden som stadsbyggnadsidé Den svenska trädgårdsstaden formades på 1910och 20-talet utifrån engelska förebilder om bättre hälsa och trivsamma grönare städer. Fyra grundkriterier kan identifieras, som konkretiserar vad trädgårdsstadsbebyggelse innebär; måttlig täthet, trädgårdar till alla hus, max tre våningar och traditionellt gatunät. Dessa kriterier innebär en stadsmässig bebyggelse med en och två-bostadshus och småskaliga flerbostadshus. Trädgården är ett väsentligt inslag, den ska vara en förlängning av bostaden, utomhus. I trädgårdsstaden utförs den som ett privat, avskilt område, skyddat mot insyn från gatan. Stadsvilla Viktiga karaktärsdrag är att byggnaderna placeras nära gatan, och orienteras utmed gatulinjen. Väggarna i gaturummet skapas av husens fasader, men även av träd, häckar, staket eller plank. Att alla hus ligger vid gatan medför också att samtliga lägenheter har sin entré direkt från gatan. I trädgårdsstadens struktur ingår också att det ska finnas platser eller torg där butiker och gemensamma lokaler kan ligga. Förebilden för detta är det lilla småstadstorget. Gator utformas på ett för staden karaktärs- och identitetsskapande sätt. Genomfartsgator anläggs så att gångbanor skiljs från körbanorna, med en smal, trädplanterad gräsremsa som ger gatan allékaraktär. Lokalgator görs så smala som kan accepteras, med hänsyn till de funktioner som ska finnas. Den svenska trädgårdsstaden karaktäriseras material- och kulörmässigt av byggnader uppförda med fasader av puts eller träpanel, och takytor belagda med tegelröda takpannor eller bandtäckta plåttak. Trädgårdsstadens utformning ska skapa en känsla av småstad. (Ref. Johan Rådberg, trädgårdsstadens mönster i arkitektur nr 7 93) 42

43 Trädgårdsstad i Linköping I Linköping finns flera äldre områden med karaktär av trädgårdsstad, främst i de delar av staden som planerats och gestaltats av stadsarkitekten Gustav Linden (Generalstadsplanen 1923). Exempel på trädgårdsstad som stadsbyggnadsidé finns vid Lindengatan, Konsistoriegatan, och Atlasgatan i Hejdegården. Även i delar av Valla, söder om Malmslättsvägen, finns tydliga drag av trädgårdsstad i gaturummen som gröningar det vill säga planterade mindre ytor för utevistelse med rumsbildande effekt. Lindengatan. Konsistoriegatan. 43

44 Ekängens trädgårdsstad Bo i den nya trädgårdsstaden upplev småstadens skala och en harmonisk balans mellan offentligt och privat. Varje lägenhet har egen entré mot gatan, och mot trädgårdssidan finns möjligheter att skapa ostörda och insynsskyddade uteplatser och trädgårdsrum. Bebyggelsen innehåller en- och tvåbostadshus eller mindre flerbostadshus. Här kan du välja att bo antingen i en byggnad i fonden på den trädplanterade gatan eller i en av lägenheterna i någon av radhuslängorna som skapar gatans vackra långsträckta gaturum. Byggnaderna karaktäriseras av individuell variation inom ett samlande grundkoncept/utformning. Här finns den traditionella svenska småstadens material och färgskala. Det är fasader i puts eller träpanel avfärgade i ljusa jordfärger och tak belagda antingen med bandtäckt röd eller grå plåt eller utförda av tegelröda takpannor. 44 Miljöerna är hämtade från: Tullinge trädgårdsstad (Arken SE Arkitekter, Brunnberg & Forshed, Djurgårdsstaden Arkitekter), Nyköping (Småstaden), Vistaberg Huddinge (Södergruppen foto: Tomas Henriksson), Tyresö Strandtorg (Arken SE Arkitekter), Östra Kvarnskogen (foto: Åke ) och Parkvillorna Saltsjöbaden (Veidekke). Så här skulle en mäklare kunna beskriva:

45 Friluftsstad 45

46 Friluftsstaden som stadsbyggnadsidé Förebild för denna stadsbyggnadsidé är Friluftsstaden i Malmö, men också nyare områden som Nysäter i Mölnycke, Norra Hallsås i Lerum och Östra Kvarnskogen i Sollentuna. Ambitionen är ny bostadsbebyggelse med spännande och intressant arkitektur som tar vara på skogens karaktär. Visionen för Friluftstaden i västra Malmö var att skapa bostäder omgivna av natur och grönska. Bostadsområdet ritades av byggherren Eric Sigfrid Persson under 1940-talet och är ett till sin karaktär unikt radhusområde, där grönskan utgör en stor del av områdets identitet. Tanken var att ge stadsbor ett hem i lummig grönska. Också inom Friluftsstaden i Ekängen är ambitionen att låta de platsspecifika förutsättningarna påverka och styra bebyggelsens utformning. De nya husen ska guidas in i naturen, med stor respekt för de naturgivna förutsättningarna just i detta område. Mot husens skogssida utformas små privata tomter med en successiv övergång till naturmarken. Området karaktäriseras av bebyggelsens anpassning till naturen och terrängen och omges av naturmark med tydlig skogskaraktär. Detta förhållningssätt ger naturligt svängda gaturum med slingrande vägar. Bebyggelsens arkitektoniska uttryck är varierat i detaljer men med ett samlat grundkoncept avseende materialval och kulörer, i avsikt att uppnå ett enhetligt och harmoniskt helhetsintryck i resp delområde. Bebyggelsen får gärna karaktäriseras av ursprungliga och naturliga material. 46

47 Enhetligt och harmoniskt helhetsintryck. Naturmark med skoglik karaktär Byggnader av ursprungliga eller naturliga material Bebyggelsen anpassas till naturen. Privata tomter med successiv övergång till naturmarken. 47

48 Ekängens Friluftsstad Bo i den nya friluftsstaden upplev fantastisk naturmiljö från morgonens första stund. Friluftsstaden i norra Ekängen är en unik boendemiljö utformad utifrån naturens och skogens karaktär. Bebyggelsen är inplacerad med stor omsorg, i en natur nära Roxen, och i ett skogsområde med rika och varierade lövskogsmiljöer som bevarats. Området är planerat med svagt slingrande vägsträckningar, som bjuder på ett variationsrikt intryck och god terränganpassning. Varje friluftsstadskvarter gränsar till naturmark. Närheten till skogen, och samspelet mellan husen och den omgivande naturmarken är områdets karaktärsbärare. Alla hus har entré mot vägen. Närmast husen, på gårdssidan, är husen planerade med en stor insynsskyddad yta för utevistelse, som sedan efter en mindre gräs/trädgårdsyta övergår i naturmark. Bilparkering har passats in med god känsla i kvarterens början och avskärmats med enhetligt uttryck som knyter an till bebyggelsens utformning. Husen har spännande arkitektonisk utformning, baserade på funktionella planlösningar som tillgodogör sig de speciella naturomgivningarna. Utformningen visar generöst glasade fasader mot söder med väggytor av naturliga och miljövänliga fasadmaterial. Färgsättningen är inspirerad av lövskogens varma höstfärger. 48 Miljöerna är hämtade från: Norra Hallsås, Nysäter Mölnlycke (Sweco), Balingsnäs Huddinge (Brunnberg & Forshed foto: Tomas Henriksson) och Höjdpunkten (illustration: arkitekt Josefina Nordmark) Så här skulle en mäklare kunna beskriva:

49 PLANFÖRSLAG Idrott, kultur, skolor och fritid på hemmaplan (I-områden på plankartan) INRIKTNING Förutsättningar ska skapas för ett lokalt utbud av idrottsanläggningar, lokaler för kultur, och andra byggnader och anläggningar som kan erbjuda en intressant och värdefull fritidssysselsättning för Ekängsbor i alla åldrar. Ett samutnyttjande av lokaler ska eftersträvas Idrottshall och bollplaner ska ligga i anslutning till det nya centrumet. Behovet av mindre bollplaner i andra delar av Ekängen kommer att studeras i samband med kommande detaljplaner. Tre nya skolor ska byggas i de tillkommande bostadsområdena, en i söder, en i norr och en vid centrumet. Ekängens snabba tillväxt under de senaste åren har skett utan att vissa viktiga samhällsfunktioner har följt med i utvecklingen. Bland annat saknas ett lokalt idrottsutbud och utbud av lokaler och anläggningar som ger Ekängsborna möjlighet till meningsfull fritidssysselsättning på hemmaplan. Ekängsborna är aktiva idrotts- och kulturutövare, men både vuxna och barn är i hög grad beroende av idrottsutbudet, föreningslivet, kulturen etc i Linköping, vilket innebär ett omfattande bilresande (kartlagt i en enkätundersökning, Fritid i Ekängen, utförd av Föräldraföreningen i Ekängen). Mot bakgrund av åldersstrukturen i området, med ett stort antal barnfamiljer, är detta en allvarlig brist, och inte förenligt med kommunens målsättning vad gäller hållbara resor. En nyligen genomförd enkätundersökning, Intresseundersökning i samband med ansökan om medlemskap, i den nybildade Ekängens IF (med cirka 800 medlemmar) visar ett stort behov av och önskemål om främst fotbollsplaner, elljusspår och hall för bland annat innebandy och gymnastik. Den lilla befintliga fotbollsplanen vid södra infarten räcker inte till. Det är positivt, och identitetsskapande, att Ekängens IF har bildats, men föreningen behöver tillgång till lokaler och anläggningar för verksamheten. Vid en utbyggnad av Ekängen som planen föreslår kommer ett behov av tre nya skolor att uppstå. En bör lokaliseras till den södra delen av orten inom B1-området och en till den norra delen inom B2-området. Preliminära lägen för de nya skolorna redovisas på plankartan. Den tredje skolan ska lokaliseras till centrumområdet. På sikt kan det bli aktuellt med ett högstadium när orten har byggts ut och folkmängden ökat. Det behövs en större fotbollsanläggning centralt i orten samt ett antal mindre planer inom de tillkommande bostadsområdena. I1 Intill det föreslagna centrumet kan lämpligen en idrottshall, bollplaner och ytor för andra utomhusidrotter lokaliseras (se illustrationen på sidan 39). Området har en god närhet till befintliga och kommande skolor som kan utnyttja området på dagtid. Kvällstid kan idrottsföreningen bedriva sina verksamheter där både inom- och utomhus, och vuxna kan erbjudas tider i idrottshallen för till exempel gympa, innebandy och badminton. I centrumet kan eventuellt finnas möjlighet att skapa lokaler för kultur- och fritidsverksamheter, bland annat biblioteksfilial och en ungdomslokal. I2 I nordöstra delen av planområdet redovisas ett område för en möjlig framtida ridanläggning, som kan vara ett värdefullt tillskott i orten till glädje för många barn och ungdomar. Ridstigar kan skapas i den vackra naturen vid Roxen och på Tvärskogsudde. Även om förslagen till lokaler och anläggningar för idrott, kultur och fritidssysselsättning är långsiktiga så är 49

50 PLANFÖRSLAG dessa väldigt viktiga för att planens ambition om ett rikt social liv och en aktiv fritid på hemmaplan ska kunna uppnås, samt målsättningen om att antalet bilresor kan minskas. Roxens stränder och Tvärskogsuddes naturområden ger orten attraktionskraft och intressanta besöksmål (RB-områden på plankartan) INRIKTNING För att tillgodose friluftslivets och naturvårdens intressen ska tillgängligheten till stränder förbättras och områdets naturvärden utvecklas. Tvärskogsuddes stora potential som rekreationsområde ska tas till vara. Bryggor som ökar tillgängligheten till Roxens stränder på naturens villkor ska anläggas. Höga estetiska krav ska ställas på alla åtgärder och anläggningar vid Roxens stränder. Riksintresset rörligt friluftsliv på Tvärskogsudde går att kombinera med riksintressena naturvård, Natura 2000 och yrkesfisket. Många studier visar att tillgång till grönområden och vistelse i naturen har positiva effekter på folkhälsan. Friluftsliv är den i särklass mest omtyckta fritidssysselsättningen utomhus. Närhet till ett rekreationsområde är en av de viktigaste faktorerna för att tillgodose behovet av rekreation. RB1 Tvärskogsudde Tvärskogsudde är ett strandnära skogsområde med stor potential för att kunna bli ett innehållsrikt rekreationsområde och besöksmål för boende i såväl Ekängen som 50 Linköping. Bestånd av ek, bok och andra lövträd tillsammans med en strandzon med många gamla och grova träd höjer rekreationsområdets värde och innebär att området är av intresse även för naturvården. Rekreations- och tillgänglighetsinsatser har här stora möjligheter att gå hand i hand med utveckling av naturvärden till ett mångformigt, biologiskt rikt och attraktivt område med sjökontakt. En promenadstig kan med fördel anläggas längs den långa strandlinjen, till stor del på den gamla strandvallen. På lämpliga platser kan man öppna upp strandskogen och iordningställa rastplatser/grillplatser. På några ställen, som är lämpliga ur rekreations- och naturvårdssynpunkt, bland annat längst ut på udden, kan anläggas bryggor som ger möjlighet till bad och fiske. Tvärskogsudde ska också vara en bas för andra vattenbaserade fritidsaktiviteter knutna till Roxen både sommar- och vintertid, till exempel windsurfing, paddling, fiske, långfärdsskridskoåkning samt skridskosegling. Redan vid lokaliseringen av Roxtuna-anstalten i början av 1950-talet uttryckte kommunen en önskan gentemot staten om ett fritids- och rekreationsområde vid Tvärskogsudde. Tvärskogsudde ägs av Statens Fastighetsverk. Entréerna till Tvärskogsudde ska tydliggöras, och vara inbjudande så att de fångar upp besökare. Parkeringsplatser ska iordningställas vid entréerna. Det ska också vara en tydlig koppling mellan närskogsområdet T3 och Tvärskogsudde för att skapa ett sammanhängande grönstråk mellan bebyggelsen i Ekängen och Tvärskogsudde. Trots att RB1 och TS3 har olika karaktärer kommer de tillsammans att skapa ett väldigt attraktivt rekreationsområde i Ekängen. Vid Roxtuna, med ny bostadsbebyggelse närmare stranden, föreslås en större brygga där en attraktiv och inbjudande mötesplats med bland annat ett café kan utvecklas. Här kan också en ny småbåthamn lokaliseras där boende i Ekängen och Roxtuna kan få tillgång till fler båtplatser och en plats som är ett intressant besöksmål. Området ska vara tillgängligt för alla människor oavsett funktionsnedsättning. Förutom de aktiviteter och anläggningar som går att ordna vid vattnet utgör Tvärskogsudde ett stort naturområde där man kan finna tystnad och ro. Möjligheterna att få uppleva tystnad och ro har blivit en allt viktigare aspekt för att vi ska må bra. Tystnad är emellertid ett relativt begrepp då

51 Inspirationsbilder GÄNGLIGHET TILL VATTNET: FUNKTIONER EN SKA ÅLLA: llgänglighet a aktiviteter mn system (alla unna komma vattnet) möjlighet vid n brygga promenadstråk - kogs Tvärs udde Trappbrygga Varaytor! Vatten k ontak t Båthamn Fikaställe Platsen ska innehålla: s xen Ro and Hög tillgänglighet till alla aktiviteter str Båthamn Bryggsystem (alla ska kunna komma nära vattnet) Fikamöjlighet vid vatten Trappbrygga Kolon ilotter Grönt promenadstråk Illustration: Tillgänglighet till vattnet - funktioner. det är svårt att ange en exakt ljudnivå för vad som räknas som tyst miljö. I Linköping har vi svårt att finna tysta rekreationsmiljöer då buller från flygplatserna ramar in staden från två håll. Även trafikbuller från vägar och järnvägar påverkar förutsättningarna för tysta miljöer. Det är mycket viktigt att skogen på Tvärskogsudde bevaras och inte blir föremål för avverkning eller andra åtgärder som allvarligt skulle försämra förutsättningarna för ett förverkligande av översiktsplanens ambition för Tvärskogsudde. Ambitionen är att utveckla ett innehållsrikt och spännande natur- och rekreationsområde tillika besöksmål i samklang med skapandet av särskilt attraktiva boendemiljöer i Ekängen. RB2 Öppen hage vid Roxtuna Detta område är beläget mellan Roxtuna f d kriminalvårdsanstalt och Tuna gård. RB2 består av en öppen hage som höjer sig över landskapet med utsikt över Roxen. Området innehåller naturvärden främst knutna till en artrik betesmark med flera olika vegetationstyper men också kulturhistoriska värden. Området har ett mycket högt bevarandevärde och är också en intressant och vacker plats att besöka för boende i Ekängen med omnejd. Promenadstråk Ett promenadstråk redovisas i planen som förbinder Linköping och Ekängen. Stråket följer Stångån för att vid mynningen vika av österut. Det följer en befintlig väg fram till Näsby säteri. Vid säteriet är den långsiktiga am- bitionen att stråket ska följa utmed Roxens strand och passera den framtida sandstranden. I planen anges en etapplösning där stråket inledningsvis läggs öster om bostadshuset på fastigheten Näsby 5:1 för att på sikt gå utmed stranden väster om Näsby säteri. 51

52 PLANFÖRSLAG Tätortsnära skogar bevaras och utvecklas (TS-områden på plankartan) INRIKTNING För att tillgodose behovet av natur och rekreation ska tätortsnära skogar bevaras och utvecklas på flera platser i Ekängen-Roxtunaområdet. Ts-områden De mindre tätortsnära grönområdena är mycket viktiga i tätortens gröna infrastruktur. Dessa områden är av stor betydelse för vardagsrekreation som att gå ut med hunden, sätta sig en stund i solen etc. För barn och äldre som inte kan röra sig så långt från bostaden blir de tätortsnära grönområdena den viktigaste rekreationsmiljön. Männis- 52 kor i olika åldrar rör sig olika långt. En frisk människa cyklar cirka 2,5 kilometer på 10 minuter, en frisk vuxen hinner gå cirka 700 meter. Man har i studier sett att besöksfrekvensen minskar när avståndet från bostaden till grönområdet överstiger 1 kilometer. Det är därför särskilt viktigt att erbjuda en god rekreationsmiljö nära bostaden framförallt för barn och äldre. Avståndet är dock inte den enda faktorn av betydelse utan även frånvaron av fysiska barriärer och förekomsten av en variationsrik miljö med olika naturkvaliteter. Förutom att natur- och grönområden ger möjlighet till rörelse och fysisk träning får rekreation i dessa miljöer många andra positiva hälsoeffekter. Det finns även en viktig pedagogisk funktion med grönområden som bör lyftas fram. Barns egna upplevelser av naturen är en viktig grund för förståelse och inlärning. Forskare har konstaterat att vi kommer att få en allt sämre folkhälsostatus i landet om inte barnen rör sig mer. Den bostadsnära utemiljön är barnets enda möjlighet att på egna villkor, utan hjälp av vuxnas medverkan, kunna utforska och upptäcka omvärlden. Leken är den viktigaste inlärningsformen. Genom att få en positiv erfarenhet av naturen i unga år grundläggs en medvetenhet och ett engagemang för natur och miljö som också kan innefatta att påverka andra att ta hand om och förbättra sin närmiljö. Med anledning av detta bör skolor och förskolor i möjligaste mån förläggas intill naturområden.

53 PLANFÖRSLAG TS1 är ett skogsområde som ligger i södra delen av Ekängen. I väster finns en betad ekhagmark med många värdefulla ekar. Inslaget av björk och andra lövträd är stort i de planterade barrskogspartierna och ger goda möjligheter att utveckla en variationsrik skogsmiljö. Skogen har en funktion att utgöra en avgränsning mellan det öppna landskapet i söder och bebyggelsen i Ekängen men är samtidigt en viktig tätortsnära skog för befintliga och blivande boende i södra Ekängen. Området ansluter i söder till en stor öppen hagmark. De norra delarna av skogsområdet är snåriga och består mest av sly och saknar ett värde för rekreation. Här föreslås att området kan bebyggas med bostäder. TS2 är beläget öster om Hästhagen. Delar av området domineras av ek och andra ädellövträd medan tall dominerar i andra delar. Skogen används delvis för rekrea- tion redan idag och har stor potential att kunna utvecklas till en mycket värdefull och variationsrik tätortsnära skog för boende. I skogen finns en motionsslinga som kan förbättras och sammankopplas med slingan i TS3 för att tillgodose behovet av en längre slinga. Här finns också skolskogen. Skolskogen är ett avgränsat område som för Ekängsskolan fungerar som en bas för planerade lektioner och utevistelser. Skolskogen har blivit ett viktigt redskap för Ekängsskolans utomhuspedagogiska verksamhet. I skolskogen kombineras undervisning, upplevelse och lek på ett sätt som är svårt att göra i ett vanligt klassrum. Miljöundervisning och ämnesintegrering tillämpas så mycket som fantasin tillåter. Skogsexkursioner är ett vanligt inslag i biologiundervisningen. Genom ett avtal med markägaren har skolan tillstånd till 53

54 PLANFÖRSLAG lite mer än vad allemansrätten tillåter till exempel att göra stigmarkeringar, sätta ut fasta skyltar, bygga eldplats eller vindskydd och sätta upp fågelholkar. TS3 ligger norr om det befintliga Ekängen och strax söder om Tvärskogsudde. De idag värdefullaste delarna för rekreation finns i söder med väl uppvuxen och strövvänlig skog. I norr dominerar ungskog och ganska nyligen avverkade ytor. Dessa kommer att kunna ha stor betydelse för närboende i framtiden genom en framsynt planering för utvecklandet av variationsrika skogsmiljöer. Området lämpar sig väl för anläggandet av en motionsslinga/elljusspår. Det är mycket viktigt att de tätortsnära skogarna bevaras och inte blir föremål för avverkning eller andra åtgärder som kan minska rekreationsvärdet. Stadsnära badstrand vid Roxen (Bs-området på plankartan) INRIKTNING Stor vikt läggs vid en ökad tillgänglighet till Roxen i enlighet med riksintresset för rörligt friluftsliv. Roxens strand ska göras mer tillgänglig för boende i Ekängen och besökare genom återskapande av en badstrand i viken mellan Hästudden och infarten till Ekängen. Områdets naturvärden ska beaktas. 54 Bilder från 2010 som visar viken där det tidigare funnits en fin badstrand. Bs-området I viken väster om infarten till Ekängen, Badstrand strax öster om Näsby fritidsområde, har det tidigare funnits en fin badstrand. Hela viken är nu, på grund av övergödning, bevuxen med buskar, vass och andra högvuxna gräs och genom detta mycket svårtillgänglig. Området ingår i Natura 2000-området Västra Roxen, och är av riksintresse för både naturvård och för det rörliga friluftslivet. För att undersöka förutsättningarna för ett återskapande av badplatsen har företaget ekologi.nu utfört en inventering av de befintliga förhållandena: Naturinventering av en del av Roxen söder om Ekängen. Inventeringen utgör ett underlag för översiktsplanen. I inventeringen bekräftas att det finns sandbotten i viken och att de rent fysiska förutsättningarna för ett återskapande är goda. Ur naturvårdssynpunkt kan ett återskapande av badplatsen ge både positiva och negativa konsekvenser. Det är positivt att minska dominansen av vass och andra högvuxna gräs vilket ger bätt-

55 PLANFÖRSLAG Hållbart och säkert resande för alla trafikslag INRIKTNING I Ekängen-Roxtuna ska det vara ett självklart val att gå eller cykla till tätortens och närområdets målpunkter. Den nya bebyggelsen länkas samman med den befintliga via gena gång- och cykelvägar. Med en utbyggnad och utveckling av Ekängen-Roxtuna ökar resandeunderlaget vilket innebär att en attraktiv kollektivtrafik, med god turtäthet och rimlig restid, kan utvecklas till/från staden. För att möjliggöra en utbyggnad av Ekängen-Roxtuna ska en ny uppsamlingsgata/huvudgata byggas öster om befintlig bebyggelse. re livsbetingelser för många av de växter och djur som finns på platsen. Om åtgärderna blir för omfattande kan de dock innebära negativa konsekvenser för naturmiljön. Det är dock viktigt att tillgängligheten till området är hög och för detta ändamål kan krävas vissa åtgärder. Efter samrådet har en fågelinventering utförts i den aktuella viken vid Roxens strand i Ekängen. Totalt påträffades 58 arter, varav 42 visade tecken på att de häckade. Rekommendationen är, för att minimera ingreppet som anläggande av en badstrand skulle innebära, att badplatsen bör placeras så långt åt väster som möjligt. Med hänsyn till att Roxens strand i Ekängen till största delen är privatiserad finns det ett behov av fler platser där alla kan komma ner till vattnet. Det föreslås därför i planen att den gamla badstranden återskapas och att detta sker med hänsyn till naturvärden. Badplatsen kan bli en stor tillgång och attraktion för boende i Ekängen men även ett intressant besöksmål för Linköpingsbor, som behöver flera badstränder. Den aktuella platsen är inom cykelavstånd från staden och gång- och cykelväg finns redan. En parkeringsplats till badstranden anläggs intill Ekängsvägen. Tillståndsprövning enligt Miljöbalken krävs för badstranden. Trafikplats Staby ska bli fullständig med en koppling även norrut. Detta är en förutsättning för etablering och utveckling av verksamhetsområdet i GärstadDistorp. I ett läge öster om trafikplats Staby finns möjligheter att etablera en kombi-/omlastningsterminal i anslutning till ett framtida godsspår. Den övergripande inriktningen i kommunens trafikplanering är enligt Trafikstrategin (antagen av kommunfullmäktige juni 2010) att öka resandeandelarna med kollektivtrafik, cykel samt till fots. Olika åtgärder ska öka attraktiviteten för dessa hållbara transportsätt och samtidigt minska andelen resor som görs med bil. För Ekängen och Roxtuna innebär detta bland annat att planera för en attraktiv kollektivtrafik med högre turtäthet än idag och att öka möjligheterna att gå och cykla till målpunkter i närområdet. Genom en centrumbildning 55

56 PLANFÖRSLAG med viss service i Ekängen skulle en del av hushållens vardagliga ärenden kunna uträttas där. Serviceresors längd skulle då kortas eftersom de inte skulle behöva sträcka sig ända in till Linköping. Serviceärenden skulle ofta kunna ske med cykel eller till fots. En utgångspunkt i trafiksystemet som föreslås i planen är att i så hög utsträckning som möjligt länka samman den befintliga bebyggelsen i Ekängen respektive i Roxtuna med de nya områdena i planen. Sammanlänkningen föreslås ske i huvudsak genom gång- och cykelvägar som kopplar samman gatunäten men eventuellt också i något läge genom en fullständig vägförbindelse och/eller med en bussgata. Enkelt val att gå och cykla i Ekängen-Roxtuna Inom Ekängen-Roxtuna är inte avstånden längre än att det finns goda förutsättningar att cykla och gå. Flertalet boende har till exempel kortare än en kilometer till skolan, vilket innebär att det maximalt tar ca 5 minuter att cykla och ca 12 minuter att gå. Inom planens område finns och planeras det för ett antal viktiga målpunkter så som skolor och förskolor, busshållplatser, centrum, idrottsplats och badplats. Gena, säkra och trygga gångoch cykelvägar till dessa, tillsammans med bra cykelparkering vid målpunkterna innebär goda möjligheter att cykla och gå inom Ekängen-Roxtuna. Planens centrala läge för service, skola och idrottsplats innebär att avståndet hit för flertalet boende i tätorten är kortare än 1,5 kilometer och som längst ca 2,5 kilometer, det vill säga inom rimligt gång- och cykelavstånd. Linköping som stad är en målpunkt av stor betydelse eftersom de boende i Ekängen och Roxtuna i stor utsträckning arbetar där. Den separerade gång- och cykelvägen mellan Ekängen och Linköping utgör av den anledningen en viktig förbindelse för hållbar arbetspendling. Genom en utveckling av gång- och cykelvägnätet österut kan även Roxtuna och de östra bebyggelseområdena anslutas till gång- och cykelvägen mot staden. Förbindelsen spelar också en viktig roll för besökare som vill bada, ströva i naturen eller av annan anledning vill besöka EkängenRoxtuna. Genom ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät kan den befintliga bebyggelsen i Ekängen-Roxtuna länkas sam56 Schematiska gång- och cykelförbindelser. man med de nya bebyggelseområdena som föreslås i planen. I planen föreslås också en gång- och cykelväg längs den befintliga vägen i norr mellan Ekängen och Roxtuna, längs Tvärskogs Udde. Genom en sådan förbindelse kommer tillgängligheten till Tvärskogsudde att öka samtidigt som länken skulle ingå i ett gång- och cykelvägnät. Ett sammanhängande system av stigar, gång- och cykelvägar länkar samman ortens grönområden och skapar på så sätt kopplingar mellan skogsområden, stranden, lekplatser etcetera.

57 PLANFÖRSLAG Stångån är en viktig del i Linköpings kvaliteter avseende natur och rekreation. Längs åns östra strand planeras det för ett promenadstråk från staden ut till mynningen i Roxen. Därifrån föreslås en fortsättning av stråket längs Roxens strand fram till Ekängen där det ansluter till tätortens gång- och cykelvägnät. Förbindelsen längs Stångån och Roxen skulle utgöra en alternativ färdväg för fotgängare mellan staden och Ekängen. Den skulle också innebära stora rekreativa värden. För att möjliggöra en trafiksäker gång- och cykeltrafik i verksamhetsområdena i Gärstad och Distorp föreslås att separerade gång- och cykelvägar skapas i samband med att vägsystemet byggs ut i området. Dessa kopplas till gång- och cykelvägen längs Ekängsvägen i väster samt till Staby bro över motorvägen i öster, för vidare anslutning till Tallboda. Attraktiv kollektivtrafik till och från staden Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i möjligheten att resa hållbart, framför allt på avstånd längre än fem kilometer då många börjar tycka det är för långt för att cykla. Valet står då i högre grad mellan bil och kollektivtrafik. För att vara konkurrenskraftig krävs att kollektivtrafiken är attraktiv genom bland annat hög turtäthet och rimlig restid samt att det upplevs bekvämt, enkelt och tydligt att resa kollektivt. För att skapa väl fungerande hållplatser ska de utrustas med ordnad cykelparkering och väderskydd. Färdvägen för kollektivtrafiken mellan Linköping och Ekängen-Roxtuna är i första hand Ekängsvägen. Därmed passeras Gärstadverket samt befintlig bebyggelse längs vägen. På sikt, då Distorp har exploaterats med verksamheter kan det eventuellt bli aktuellt med en kollektivtrafiklinje som trafikerar via detta område, som sannolikt kommer att innehålla många arbetsplatser. Kollektivtrafikförsörjningen av den planerade utbyggnaden i Ekängen-Roxtuna föreslås ske med en så kallad splittad linje, vilket innebär att linjen delar sig i två grenar i en punkt. Varannan tur trafikerar den ena grenen och varannan den andra. Den östra grenen har en sträckning förbi det nya centrumet, idrottsplatsen och befintlig skola, vilka är viktiga målpunkter. I restidsberäkningarna har hastigheten antagits vara 40 kilometer/timme och varje hållplatsstopp tar i genomsnitt 30 sekunder. Start- Kollektivtrafik, så kallad splittad linje med två linjegrenar. och sluthållplatserna (Hpl 1-4) ingår inte i restidsberäkningarna. Genom att dela kollektivtrafiken i två grenar blir täckningen i princip hundraprocentig. Tillgängligheten till kollektivtrafiken blir god genom att näst intill alla hushåll i området får som längst 400 meter till närmsta hållplats (fågelvägen), vilket brukar anges som ett riktvärde. Färdvägen med den splittade linjen blir relativt rak och gen vilket innebär en rimlig restid för respektive linjegren. Nackdelen med en splittad linje är den lägre turtätheten som det sannolikt blir i respektive gren. Den ena grenen kommer att trafikera genom befintliga Ekängen på Ekängsvägen och angör förslagsvis fem hållplatser längs sträckan. Norr om bebyggelsen, i anslutning till den befintliga cykelvägens slut, föreslås en ändhållplats där bussen kan vända. Körsträckan för denna gren är cirka meter (Hpl 1-Hpl 2) och restiden genom Ekängen beräknas till 5 minuter och 10 sekunder. Den andra grenen kommer att trafikera den nya östliga vägen. Kollektivtrafiken färdas genom den planerade be57

58 PLANFÖRSLAG byggelsen sydöst om befintligt Ekängen, vidare genom det nya centrumet, förbi Ekängsskolan och vidare mot nordöst till Roxtuna. Den önskvärda trafikeringen genom centrumet innebär tyvärr en något krokig linjedragning. Läget för linjesträckningens ändhållplats bör vara en bit in i Roxtuna för god tillgänglighet (Hpl 4 i kartan). Körsträckan för linjegrenen mot Roxtuna är cirka meter och beräknas ha en restid på 7 minuter och 30 sekunder mellan Hpl 3 och Hpl 4. Framtidens biltrafiksystem En viktig inriktning i översiktsplanen är att minska resbehovet med bil. Självklart kommer en del resor behöva ske med den egna bilen, men det ska finnas attraktiva alternativ. Linköping är en viktig målpunkt vid många resor vilket gör Ekängsvägen till en betydelsefull länk mellan Ekängen-Roxtuna och staden. Med hänsyn till bland annat trafiksäkerheten, buller och siktförhållanden görs bedömningen att den befintliga Ekängsvägen genom tätorten inte kan belastas av den trafik som en utbyggnad av Ekängen åt öster samt Roxtuna skulle innebära. Detta innebär att en ny vägförbindelse öster om befintliga Ekängen är en förutsättning för att kunna utveckla Ekängen-Roxtuna enligt översiktsplanen. Sträckan för en östlig vägförbindelse mellan södra befintliga Ekängen (Ekängsvägen) Huvudvägnät för biltrafik med prognostiserade trafikmängder då B1 respektive B1+B2 är och Roxtuna är drygt fyra kilometer. Trafikutbyggt, utan en ny väg genom Distorp till trafikplats Staby. belastningen som planens utbyggnadsförslag gå, cykla och åka kollektivt. Utbyggnaden av bostäder alstrar varierar längs sträckan, med högst belastning i sö(b1+b2) i Ekängen-Roxtuna innebär att trafiken till/från der samt i anslutning till centrum. Detta innebär att vägens området kommer att öka med cirka fordon per dygn. utformning kan se olika ut på olika delsträckor. Grundtanken är en hastighetsstandard på 40 kilometer/timme och att Direkta förbindelser för biltrafik, mellan befintlig bebygvägen har funktionen uppsamlingsgata dit lokalgator gelse i Ekängen och den nya bebyggelsen som planeansluter. Tomtutfarter direkt mot den nya uppsamlingsras, bedöms svåra att åstadkomma med hänsyn till det gatan är inte aktuellt. Generellt sett brukar det antas att befintliga gatusystemet. Dessutom tål inte Ekängsvägen varje hushåll alstrar 5 resor per dygn (inklusive servicegenom orten ytterligare trafik vilket det kan förväntas resor) under förutsättning att det finns goda möjligheter att 58

59 PLANFÖRSLAG Ekängsvägens sträcka mellan Ekängen och Linköping (Gärstadrondellen) är en landsväg med separerad gång- och cykelväg. Vägen är förhållandevis rak och med i huvudsak god sikt vilket medför att trafikanter ofta kör fortare än skyltade 70 kilometer/ timme. Vägen är idag drygt 6 meter bred och upplevs som smal, vilket framförallt gäller delen norr om korsningen med väg Med utbyggnaden av Ekängen-Roxtuna enligt planen kommer trafikbelastningen att öka på Ekängsvägen. I en trafikanalys för Ekängsvägen beskrivs vägens standard och tålighet utifrån de utbyggnadsetapper som planen anger. Utbyggnadsetapp B1 innefattar två cirkulationsplatser på Ekängsvägen, en vid väg 1058 och en söder om Näsby Park i Ekängen. Nuvarande utformning av vägen, kompletterad med de två cirkulationsplatserna, bedöms kapacitetsmässigt klara trafikmängderna för etapp B1. Med etapp B2 utbyggt kommer det, under maxtimmen på morgonen och kvällen, att gå trögt men under övrig tid är framkomligheten mycket god. Även om kapacitetshöjande åtgärder genomförs på Ekängsvägen påverkas framkomligheten även av hur trafiksystemet fungerar närmare Linköping, till exempel vid den framtida Ullevileden och Gumpekullarondellen. För att förbättra trafiksäkerheten vid busshållplatserna längs sträckan bör dessa placeras i anslutning till de föreslagna cirkulationsplatserna vid 1058 samt söder om Näsby Park. Huvudvägnät för biltrafik med prognostiserade trafikmängder då B1+B2 respektive B1+B2+B3 är utbyggt med en ny väg genom Distorp till trafikplats Staby. bli om tvärförbindelser mellan den nya vägen i öster och Ekängsvägen skapas. Av kartbilden för biltrafik framgår hur huvudvägnätet är tänkt. Ett bidrag till ett hållbart resande kan vara en samåkningsplats. Denna föreslås ligga i södra delen av Ekängen och ha parkeringsmöjlighet både för bilar och för cyklar. Parkeringen kan även användas av besökare till badstranden. En förutsättning för etablering och utveckling av ett omfattande verksamhetsområde, med stort transportbehov, är en direktanslutning till trafikplats Staby. Genom en koppling norrut i trafikplatsen skulle varje transport mellan motorvägen och Gärstadverket kunna förkorta sin resväg i Linköping med cirka 4,5 kilometer enkel resa och inte belasta stadens trafiksystem. En anslutning norrut skulle göra trafikplatsen fullständig och ge verksamhetsområdena en god tillgänglighet till det nationella vägnätet. 59

60 PLANFÖRSLAG För att verksamhetsområden ska kunna börja utvecklas i Gärstad och Distorp behöver befintlig väg 1058 ges en ny sträckning i ett nordligare läge. På grund av dåliga geotekniska förhållanden måste vidare utredning visa exakt läge för en ny cirkulationsplats där väg 1058 ansluts till Ekängsvägen. Desamma gäller för var den mest lämpliga sträckningen av väg 1058 är i anslutning till Ekängsvägen. I vissa lägen kommer sannolikt omfattande geotekniska åtgärder att krävas vilket leder till ökade kostnader. Vägen kommer att kopplas till befintlig väg mot Rystad samt till den nya vägen som ansluter till trafikplats Staby. I kartbilden visas detta vägsystem samt de bedömda trafikmängderna efter utbyggnad av B1 respektive B1+B2. Trafikmängden på södra delen av den nya vägen genom planens bebyggelseområde bedöms uppgå till fordon/vardagsmedeldygn i etapp B1. Med både B1 och B2 utbyggd blir motsvarande trafikmängd fordon/vardagsmedeldygn. Tillsammans med trafiken på Ekängsvägen genom befintliga tätorten kommer den totala trafikmängden på Ekängsvägen söder om bebyggelsegränsen att uppgå till (B1) respektive (B1+B2) fordon/vardagsmedeldygn (inklusive trafiken från den planerade bebyggelsen i Bärstadsskogen och Sjötorp 1:1). Med en ny vägförbindelse genom Distorp till en utbyggd trafikplats Staby skulle Ekängsvägen avlastas med ca fordon/dygn, vilket är betydelsefullt för framkomligheten på Ekängsvägen. Etapp B3 alstrar ytterligare 800 fordon/dygn. När Distorp är exploaterat, kommer vägen från en utbyggd trafikplats Staby att sträcka sig genom verksamhetsområdet norrut för att ansluta till tätortens gatusystem i sydöstra Ekängen. Denna slutbild för vägsystemet inom planområdet skulle innebära att Ekängen-Roxtuna har två parallella förbindelser mot Linköping, den ena i Ekängsvägen och den andra genom Distorp via trafikplats Staby och vidare på Norrköpingsvägen. Vägsystemet mellan Ekängen och Linköping skulle då inte vara så sårbart. En omfördelning av trafiken sker med detta fullständiga vägsystem då en del trafik till/från Ekängen-Roxtuna trafikerar vägen genom Distorp istället för Ekängsvägen. För att få finansiering av en ny väg behöver kringliggande mark exploateras. Detta innebär till exempel att områdena i norr, kring Roxtuna, inte kan bebyggas för60 rän de södra delarna öster om Ekängen har exploaterats. Detsamma gäller i Distorp där exploatering av verksamheter måste ske för att få finansiering av vägarna genom området. Godsspår och kombi-/omlastningsterminal Idag passerar cirka 20 godståg Linköping och i framtiden är en fördubbling mycket möjlig. Gods på järnvägen, inklusive farligt gods, innebär störningar i form av buller, vibrationer och risker (gasutsläpp, brand och explosion). En långsiktig lösning med ett godsspår utanför staden skulle innebära minskade störningar och risker från järnvägen i stadens centrala delar. I plankartan redovisas den korridor som godsspårsutredningar för Linköping resulterat i och som anges i ÖP staden. Till godsspåret kan ett stickspår med en kombi-/omlastningsterminal anslutas i ett läge öster om trafikplats Staby. Detta skulle ge nya möjligheter till ett effektivt och hållbart transportsystem inte bara för Gärstadverket och verksamheterna som planeras i Distorp utan också för andra verksamheter i Linköping, till exempel i området Malmskogen. En kombi-/omlastningsterminal möjliggör att varor och gods fraktas på järnväg, lastas om till lastbil för en kort vidaretransport till mottagaren. Exploateringen av Distorp och en kombi-/omlastningsterminal förutsätter en utbyggnad av trafikplats Staby med en anslutning norrut.

61 PLANFÖRSLAG Odlingstraditionen bevaras (H- och K-områden på kartan) INRIKTNING Förutsättningar ska ges för att Ekängens tradition inom trädgårdsnäringen och odling kan bevaras och utvecklas H-området Att odla grönsaker (särskilt gurkor!), frukt, blommor etc, det vill säga trädgårdsnäringen, har varit en viktig sysselsättning i Ekängen ända sedan 1900-talets början. Då fanns många torp med tillhörande åker, betesmark och djur. Man rodde in till Linköping och sålde varor till stadsborna. Trädgårdsnäringen utvecklades och det fanns som mest ett 15-tal trädgårdsmästerier i mitten på 1900-talet. Nu är nästan alla borta - det sista är under avveckling. För att bevara odlingstraditionen och för att skapa en intressant verksamhet i Ekängen som lockar besökare, har i planen ett markområde i sydöstra delen av tätorten reserverats för en ny handelsträdgård. Handelsträdgården kan omfatta växthus, utomhusodlingar, café, butik mm. Rosendahls Trädgård vid Waldemarsudde och Zeta Finsmakarens Trädgård i Segeltorp, som är mycket populära besöksmål är lämpliga förebilder för anläggningen. Caféet vid Zeta Finsmakarens Trädgård, Segeltorp. Rosendals trädgårdar. Illustration Annika Gudmundsson Området som föreslås för en handelsträdgård ligger på låglänta marker som är under jordbruksdrift. Byggande av bostäder bedöms som inte möjligt här eftersom det inte går att leda bort dagvatten från området utan stora, mycket kostsamma, utfyllningar. Handelsträdgårdens byggnader kan lämpligen lokaliseras till högre mark i skogskanten. Det föreslagna promenadstråket öster om Ekängen och runt Tvärskogsudde föreslås passera genom området för handelsträdgården. K-området På plankartan redovisas även ett område för kolonilotter som ligger i den nordöstra delen av planområdet vid Marieberg. Området, som idag består av jordbruksmark, är vackert beläget med en fantastisk utsikt över Roxen. Det bedöms kunna uppstå ett behov av kolonilotter eftersom många av bostäderna som planeras att byggas i norra delen av Ekängen och vid Roxtuna kommer att sakna egna trädgårdar. Genom närhet till kolonilotter kan de boende som önskar ges möjlighet till odlande. 61

62 PLANFÖRSLAG Tekniska Verkens nuvarande och framtida markbehov säkerställs vid Gärstad (TV-områden på plankartan) INRIKTNING Tekniska Verkens nuvarande och framtida behov av markområden för värme- och kraftproduktion, deponier och upplag tillgodoses inom eller i direkt anslutning till det befintliga området vid Gärstad. Gärstad avfallsanläggning Ö inklusive Gärstadverket och Saint-Gobains (Lecas) anläggning, vy från söder i början av juni För att avlasta Ekängsvägen och gator inom staden från störande tung trafik ska huvudinfarten till Gärstad flyttas och anslutas till en utbyggd trafikplats Staby med anslutning även norrut/norrifrån. Möjlighet ska ges att på lång sikt kunna utnyttja järnväg för mer hållbara transporter till och från Gärstad genom anläggande av ett godspår intill E4 och en omlastningsterminal öster om Gärstad. Gärstad avfallsanläggning V och Gärstad återvinningscentral, vy från nordost i juli Gärstadområdet innefattar verksamheter som huvudsakligen ägs och drivs av Tekniska Verken i Linköping AB och Saint-Gobain Byggprodukter AB (tidigare Svensk Leca AB). Verksamheten bedrivs både öster och väster om Ekängsvägen. Idag hanteras merparten av Linköpings verksamhets- och hushållsavfall på Gärstad avfallsanläggning som även tar emot avfall från ett stort antal kommuner och verksamheter. Huvuddelen av avfallet omvandlas till fjärrvärme och elenergi i Gärstadverket. Övrigt avfall förbehandlas, mellanlagras eller deponeras inom anläggningen. Farligt avfall såsom metallhaltigt avfall och vissa askor från förbränningsanläggningarna läggs i en deponicell för farligt avfall. Farligt avfall som 62 inte kan behandlas inom anläggningen hanteras i ett mellanlager innan det skickas vidare till andra slutbehandlingsanläggningar. Flytande industriavfall behandlas genom indunstning eller våtkemi beroende på typ av förorening medan oljeförorenad jord komposteras i slutna behandlingsceller. Inom Gärstad avfallsanläggning Ö (öster om Ekängsvägen) bedrivs sedan slutet av talet mottagning, behandling, utsortering, mellanlagring, långtidslagring och deponering av avfall. Deponering idag sker i princip endast av icke brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas samt slagg och askor från förbränningen. Inom Gärstad avfallsanläggning V (väster om Ekängsvägen och som tidigare hette Kallerstad EcoCenter) bedrivs bland annat kompostering och matjordsframställning, krossning av asfalt och betong för återvinning, lagring av biobränslen och avfall för energiutvinning vid Kraftvärmeverket. Inom området finns även Gärstad återvin-

63 PLANFÖRSLAG ningscentral (ÅVC) för omhändertagande av hushållens grovavfall med mera. I Gärstadverket, som är en av Tekniska Verkens två basanläggningar för energiproduktion, sker avfallsförbränning som genererar både fjärrvärme och el. Stora krav ställs på behandlingen av lakvatten från området. Detta sker i dammar längs E4 och i en våtmark belägen öster om Ekängsvägen, vid infarten till avloppsreningsverket. Vid Saint-Gobains anläggning sker produktion av lättklinker (Lecakulor) där råvaran är lera som bryts inom eller i nära anslutning till området både öster och väster om Ekängsvägen. De områden som Tekniska Verken nyttjar för deponi och verksamhetsytor utgörs till stor del av tidigare lertäkter. Avsikten är att framtida lertäkter till stor del ska utnyttjas för samma ändamål. Framtida utveckling Tekniska Verkens verksamheter vid Gärstad anses ha en lämplig lokalisering i Linköping och bedöms kunna ligga kvar på mycket lång sikt. Förutom att lokaliseringen är lämplig med hänsyn till avståndet från Linköping, vindförhållanden med mera så skulle en flyttning till annat område innebära höga kostnader. För närvarande pågår planeringen för en framtida expansion av området, förutom till området väster om Ekängsvägen, även mot norr och nordost och omfattar bland annat de områden där Saint-Gobain (Leca) planerar ta ut lera. I det fall denna expansion kan ske på planerat sätt är markförsörjningen för avfallsanläggningen löst för mycket lång tid framåt. De senaste årens utveckling, med minskat olje- och kolberoende vid kraftvärmeanläggningarna antas fortsätta. Behovet att lagra och bereda olika typer av biobränslen kommer då att öka vid Gärstadverken. Ökad efterfrågan på biobränsle, både nationellt och internationellt, ger en ökad konkurrens om den producerade biobränslemängden vilket leder till ökade bränslekostnader. Goda möjligheter till lagring av biogasbränslen kan vara en del i att motverka de ökade kostnaderna. Mängden inkommande avfall till Gärstad avfallsanläggning bedöms öka på sikt. Ökade krav på sortering och återvinning ökar även behovet av nya ytor för mellanlagring och behandling av avfall. Det är troligt att ytterligare behov av ytor kommer att uppstå, i takt med att nya verksamheter för bearbetning och förädling av avfall tas i bruk, det kan vara verksamheter baserade på tekniker som inte finns tillgängliga idag. Genom befintliga och föreslagna framtida deponiytor säkerställs deponibehovet på mycket lång sikt (>50 år). Idag används ytorna för de planerade deponierna som verksamhetsytor och för upplag av bland annat bränslen. Efterhand som dessa ytor övergår till deponi måste nya ytor för verksamheter och upplag tas i anspråk. Det restavfall som inte på något sätt kan återvinnas kommer att deponeras inom området i enlighet med gällande miljötillstånd för avfallsanläggningen. Andelen avfall som deponeras har minskat de senaste åren. Genom successivt skärpta krav på vad som får deponeras kommer denna minskning att fortsätta. Parallellt med denna utveckling har Gärstads avfallsanläggning fått en allt större regional betydelse. På grund av de höga kraven som ställs på deponiverksamhet har flera kommuner avvecklat egen deponiverksamhet och skickar avfallet till Gärstad istället. En konsekvens av detta blir att mängden avfall som behöver deponeras vid Gärstad ökar. I lagar och miljötillstånd ställs både tekniska och estetiska krav på deponins utformning. Bland annat regleras uppbyggnad och utformning av geologisk barriär, behandling av lakvatten och återställning (täckning) mm. För att möjliggöra att deponin ska kunnas användas under så lång tid som möjligt är fyllnadshöjden bestämmande. De geotekniska förutsättningarna medger att deponin kan byggas upp till nivån +32 meter (Linköpings lokala höjdsystem) vilket anges i gällande tillstånd för deponin. Nuvarande högsta höjd är cirka +19 meter. På sikt föreslås ytterligare områden norr om befintlig deponi även kunna nyttjas för deponiändamål. På grund av förväntat ökade råvarupriser kan avfall i framtiden komma att betraktas som än större resurs än idag. På försök har Tekniska Verken provat metallutvinning genom utsortering i tidigare deponerade askor från avfallsförbränningen. I en framtid kan ytterligare resurser återvinnas ur den befintliga deponin vilket kan 63

64 PLANFÖRSLAG öka deponins livslängd. TV1 Befintlig verksamhet fortgår. En del ytor som används för upplag flyttas för att ge plats för deponin. TV2 Befintlig verksamhet fortgår. Dessutom kan verksamheten utökas med nya ytor för upplag och mellanlagring i enlighet med gällande miljötillstånd. TV3 Området är avsett för upplag och tänkt att ersätta de befintliga ytor med detta syfte inom TV1 som utgår i takt med att deponiverksamheten utökas. Ovan beskrivna markområden ligger helt eller delvis inom områden som kan komma att översvämmas vid vattenmängder motsvarande högsta beräknade flödet (BHF) det vill säga det inträffar en gång per år. Nya verksamheter utformas med denna förutsättning, i enlighet med de rekommendationer som anges i miljöoch riskavsnittet (se sidan 23). Se även sidan 61 i Planeringsförutsättningar. Användningen av dessa områden är anpassade till Tekniska Verkens långsiktiga behov och utgör inte generella verksamhetsområden för exempelvis småindustri. Gestaltningsfrågor I samband med byggandet av den nya avfallspannan kv60 har stor omsorg lagts på utformningen av Gärstadområdet mot E4:an. Utbygganden av deponin är planerad på mycket lång sikt. Stor vikt måste läggas på att påverkan på omkringliggande miljö, och utefter viktiga stråk (E4:an, Ekängsvägen, den nya vägen mellan trafikplats Staby och Ekängen och Stångåstråket) blir så visuellt positiv som möjligt. Deponins långa uppbyggnadstid är en försvårande faktor i detta. Stora krav kommer också att behöva ställas på utformningen av avfallsanläggningarna både öster och väster om Ekängsvägen. Ett arbete med gestaltningen av Gärstadområdet från Ekängsvägen har påbörjats (november 2011). Trafiklösning Staby trafikplats föreslås byggas om med av- och påfarter norrut. Detta möjliggör en förändring av trafikmatningen 64 till Gärstad, som innebär att huvudmatningen till och från Gärstad blir via en ny matargata från öster. Detta leder till att Ekängsvägen kan avlastas från trafik, särskilt från tung trafik till och från E4. Intern trafik till och från kraftvärmeverket (KV1) och den trafik som alstras inom Linköping såsom besökande till Gärstad ÅVC samt interna sopbilar kommer att kunna utnyttja nuvarande angöringsväg (Ekängsvägen och Gärstadrondellen). Övrig trafik leds via ny avfart vid Staby. De totala transporterna till och från Gärstadanläggningarna kommer att förändras och sannolikt öka beroende på verksamhetens utveckling. Om den framtida järnvägsanslutning kommer till utförande på sikt, kommer den att innebära ett minskat behov av vägbundna fjärrtransporter. En förbättring föreslås även för Tekniska Verkens interna trafik mellan områdena öster respektive väster om Ekängsvägen. Där finns en vägport under Ekängsvägen som är för låg (fri höjd 3,6 meter och fri bredd 5 meter) för att tillåta högre fordon att passera. Idag utnyttjas vägporten huvudsakligen för Saint-Gobains (Lecas) lertransporter. En breddning och sänkning av vägporten skulle möjliggöra för andra transporter att passera och att den korsande trafik som idag berör Ekängsvägen skulle upphöra. En helt ny vägport vid sidan av den befintliga är också ett alternativ som har studerats. Framtida användning av lertäkter. Tekniska Verken har ett behov av och intresse för att kunna använda Saint-Gobains (Lecas) redan brutna och planerade lertäkter som verksamhets- och upplagsytor samt för en framtida expansion av deponin inom området. Någon omfattande byggnation inom dessa områden är inte trolig på grund av sättningsrisk och att områdena till största delen är invallade eller kommer att kräva invallning. Vissa framtida lertäkter kan komma att användas för lakvattenbehandling och som ersättning för de dammar som kan komma att minska/försvinna vid planerad godsspårsutbyggnad längs E4:an. Observationsavstånd till hälso- och miljöpåverkande verksamheter För att säkra en framtida verksamhet inom området är det viktigt att observationsavstånden runt hälso- och miljö-

65 PLANFÖRSLAG Deponi Etapp 1. Framtida utformning. Ekvidistans: Gul nivåkurva varje meter. Lila nivåkurva var 5:e meter. Toppnivå på tipp 20 m. Deponi Etapp 2. Framtida utformning. Ekvidistans: Gul nivåkurva varje meter. Lila nivåkurva var 5:e meter. Toppnivå på tipp 32 m. 65

66 PLANFÖRSLAG Ekängen Gärstad kraftvärmeverk Framtida anläggningar Framtida lertäkter. påverkande verksamheter vid Gärstadanläggningarna hävdas. I planen har angivits ett schematiskt observationsavstånd om 1000 meter från Gärstads framtida nordligaste deponiområdesgräns till bebyggelsen i Ekängen och även öster, söder och väster om Gärstad. Observationsavståndet är cirka meter från kommande verksamheter med miljöpåverkan vid Distorp. Syftet med observationsavståndet är att man i samband med till exempel exploateringar ska uppmärksamma eventuella risker och vidare utreda vad man bör ta hänsyn till och åtgärda innan området runt den hälso- och miljöpåverkande verksamheten kan bebyggas. Nuvarande och framtida förhållanden vid Gärstad. 66 Tallboda Gräns observationsavstånd från Gärstad. Järnvägsspår På sikt kan ett nytt godsspår komma att anläggas mellan Gärstadverket och E4:an. Detta spår kommer troligen att inkräkta på de befintliga behandlingsdammarna för lakvatten som då måste ersättas på annan plats. I planförslaget har ett område öster om Stångån redovisats som en framtida våtmark som kan nyttjas för lakvattenrening.

67 PLANFÖRSLAG Verksamheter med omgivningspåverkan (Vs-områden på plankartan) INRIKTNING Förutsättningar ska skapas för ett verksamhetsområde i anslutning till Distorp och Gärstad där företag kan etableras som av miljö- och säkerhetsskäl behöver ligga avskilt från stadens övriga bebyggelse. Företagen i området kan samarbeta och eventuellt ha nytta av en lokalisering intill Gärstads verksamhetsområde. En eventuell framtida omlokalisering av avloppsreningsverk och en biogasanläggning kräver ytterligare utredning. Verksamhetsområdet ska trafikmatas från en utbyggd trafikplats Staby. Nya bostäder ska ej lokaliseras i anslutning till dessa områden där störningar från verksamheterna kan befaras. Observationsavstånd på cirka meter ska gälla. För området ska ett gestaltningsprogram upprättas. Linköpings förväntade framtida tillväxt kräver att nya områden för olika typer av verksamheter behöver öppnas. I översiktsplanen för staden har ett område norr och öster om Gärstad, i trakten av Distorp, utpekats som ett område där nya företag kan etableras. Vs1 och Vs2 Det finns idag en växande efterfrågan på strategiska lägen hos företag som bedriver verksamheter som av olika skäl behöver ligga avskilt. Det kan finnas såväl miljöskäl som säkerhetsbehov. Andra skäl kan vara logistiska eller att verksamheten kan dra nytta av andra verksamheter, ge- nom att samutnyttja energi och andra resurser. Runt om i världen växer så kallade Industrial Parks upp. Förutsättningarna för en sådan finns i området nära Gärstad. Inom området ryms olika verksamheter som på olika sätt samexisterar. En grundläggande förutsättning för utveckling av området är det geografiska läget, mitt i den Nordiska Triangeln Stockholm-Oslo-Köpenhamn. Detta läge kan utnyttjas genom en fullständig trafikplats vid Staby, samt genom att ett godsspår dras fram från södra stambanan. Avfallshanteringen och energiproduktionen vid Gärstadverket kan på sikt utvecklas till nytta för nya företag i närområdet. Energi kan omvandlas till såväl värme som kyla. Exempel på verksamheter som kan ha fördel av dessa förutsättningar är laboratorier, datahallar med värmealstrande servrar liksom olika former av förädling och produktion av livsmedel. Det kan handla om såväl växthus, som mer industriella processer där råvaror från jordbruket förädlas. Tanken med detta verksamhetsområde är att det sker en medveten styrning av vilka företag som lokaliserats hit, liksom en långsiktig plan för områdets utveckling. Ett systemtänkande på energiutnyttjande och logistik ligger till grund för utbyggnaden. Det kräver även en gemensam serviceorganisation för verksamheter som etableras här. Totalt redovisas ett 80 hektar stort Vs-område. Inom området finns dock fornlämningar och gravfält, vilka har redovisats i en arkeologisk utredning som utförts av Östergötlands länsmuseum. I samband med den fortsatta planeringen kan Vs1 och Vs2 komma att minska i omfattning med anledning av de kulturhistoriska intressena. Vissa delar kräver uppfyllnad för att klara dagvattenavrinning. Inom Vs1 finns en damm av stort naturvärde på grund av den mycket goda förekomsten av spetsnate, förekomsten av större vattensalamander och en allmänt stor artrikedom bland växter och djur. Dammen ska bevaras inom exploateringsområdet. 67

68 PLANFÖRSLAG Flera av de företag som lokaliseras till Vs1 och Vs2 kommer på olika sätt att ha en miljöpåverkan. Ett observationsavstånd på cirka meter krävs inom vilket lämpligheten av nya etableringar ska särskilt prövas med hänsyn till eventuella hälso- och miljörisker. Det är också viktigt, med hänsyn till det öppna landskapet, att gestaltningen av området görs hänsynsfullt så att visuella störningar minimeras. Område för eventuell lokalisering av nytt avloppsreningsverk/ biogasanläggning. I samband med ÖP staden har frågan om en framtida flytt av avloppsreningsverket (Nykvarnsverket) och Åby biogasanläggning diskuterats där Distorp nämnts som tänkbar placering. Anledningen till att en flyttning av anläggningarna har diskuterats är att Linköpings stadskärna kommer att byggas ut på östra sidan av Stångån och att en ny stadsdel kommer att byggas i Kallerstad och på längre sikt även i Östra Tornby. När de nya stadsdelarna närmar sig avloppsreningsverket och biogasanläggningen måste störningarna från anläggningarna minskas. Ett alternativ är att minska störningarna genom åtgärder i de befintliga anläggningarna. Ett annat alternativ är en omlokalisering av anläggningarna. Kostnaderna för att flytta anläggningarna till nytt läge är mycket höga. En omlokalisering av anläggningarna är för närvarande inte aktuell, likväl måste kommunen ha en beredskap i fall byggande av nya anläggningar skulle komma att aktualiseras. I den fortsatta planeringen av Vs1 och Vs2 ska utredas om det finns mark som är lämplig för en omlokalisering av anläggningarna samt omfattningen av ett sådant område. Vs3 En annan möjlig verksamhet i anslutning till Vs-området är ett logistikcentrum, för samordning mellan olika entreprenörer och transportslag. Här finns en möjlighet att optimera lastkapaciteten och minimera körsträckorna, ge68 nom att avlastning, uppsamling och avhämtning av gods kan ske på samma plats. Området norr om E4an och öster om Gärstad lämpar sig för logistik och andra trafikintensiva företag som behöver god närhet till Staby trafikplats och E4an. Även dessa företag bedöms kunna ha en omgivningspåverkan. Området är cirka 55 hektar stort. Inom området finns dock fornlämningar, vilka har redovisats i en arkeologisk utredning som utförts av Östergötlands länsmuseum. I samband med den fortsatta planeringen kan V3 komma att minska i omfattning med anledning av de kulturhistoriska intressena. För att klara dagvattenavrinningarna krävs uppfyllnader på upp till 1,5 meter. Dessutom krävs så kallade kompensationsåtgärder eftersom grundförhållandena är dåliga. Verksamheter som inte stör omgivningarna (V-områden på plankartan) INRIKTNING Områden norr om Distorp samt områden på varje sida av Ekängsvägen norr om Gärstad reserveras för verksamheter som inte stör sina omgivningar. För området ska ett gestaltningsprogram upprättas. Norr om Distorp samt längs Ekängsvägen norr om Gärstad redovisas markområden för icke störande verksamheter. Inom dessa områden finns det rikligt med fornlämningar, och troligen finns det okända fornlämningar i områdena. Ytterligare arkeologiska utredningar kommer att utföras i samband med den fortsatta planeringen. Utredningarna kan leda till att särskilt formlämningsrika delar av verksamhetsområdena komma att lämnas obebyggda, medan för andra delar kommer arkeologiska utgrävningar att krävas innan en exploatering kan påbörjas.

69 PLANFÖRSLAG För att klara dagvattenavrinningarna krävs uppfyllnader i vissa delar av området. V1 V1 ligger väster om Ekängsvägen och innehåller några bostadsfastigheter och andra byggnader. Gärstadanläggningens framtida expansion innebär att markområden söder och öster om V1 på sikt kommer att användas för deponier och upplag. Bostäder i närheten av deponierna och upplagen kommer då ej att vara lämpliga boendemiljöer på grund av störningarna som kan uppstå i form av lukt, buller och damm. V1 föreslås därför omvandlas till ett verksamhetsområde. Med rätt placering och höjd, och med höga krav på arkitekturen, kan framtida byggnader bidra till att skärma av Gärstads upplags- och deponiytor och därmed minska det negativa intrycket som trafikanter får av Tekniska Verkens område väster om Ekängsvägen. Området omfattar cirka 17 hektar. V2 V2 ligger öster om Ekängsvägen och norr om Tekniska Verkens expansionsområde. Området, som är 26 hektar stort, består mestadels av odlad mark. Området föreslås bebyggas med icke störande verksamheter. På samma sätt som för V1 kan bebyggelse placeras och utformas för att skärma av deponiområden. Höga krav på arkitektur bör ställas med hänsyn till områdets läge intill Ekängsvägen. För att klara dagvattenavrinning krävs uppfyllnader. Dessutom krävs så kallade kompensationsåtgärder eftersom grundförhållandena är dåliga. Utformningen och placeringen av verksamheter inom de nya områdena kommer att få stor betydelse för Ekängsvägens identitetsskapande funktion. Det är viktigt att nya Entré Entré Kommer man från Ekängen möter man staden vid de röda punkterna. byggnader får en stadsmässig utformning och karaktär. Det kan också innebära trädplaneringar utmed tomtgränser och gator. Stort fokus bör läggas på utformningen av infarten till dessa områden. Motsvarande resonemang som använts kring behovet av offentliga entréer till Ekängen kan användas även här. Kommer man från Ekängen är det vid denna punkt som staden börjar! V3 och V4 Dessa områden är belägna på var sin sida av den föreslagna vägen mellan Staby trafikplats och Ekängen. De 114 hektar stora områdena (V3 45 hektar, V4 69 hektar) består huvudsakligen av odlad jordbruksmark, men längst i väster och längst i öster finns skogspartier. Områdena är lämpliga för verksamheter utan omgivningspåverkan då de ligger relativt nära bostadsbebyggelsen i Ekängen. 69

70 PLANFÖRSLAG Gärstadområdets visuella omgivningspåverkan förbättras INRIKTNING Genom planteringar, plank och nya byggnader ska deponier och upplagsområden döljas så att de inte ger en negativ upplevelse för förbipasserande på E4, Ekängsvägen, den nya vägen mellan trafikplats Staby och Ekängen eller utefter Stångåstråket. Nya insynsskyddsåtgärder ska utformas på ett sådant sätt att positiva upplevelsevärden från E4, Ekängsvägen, den nya vägen mellan trafikplats Staby och Ekängen eller utefter Stångåstråket, till exempel utblickar över Roxen, inte försämras utan helst förbättras. De höga arkitektoniska ambitionerna i samband med byggandet av den nya förbränningsanläggningen, ska vara vägledande för nya byggnader inom området. Enligt Översiktsplan för staden Linköping är målet för mötet mellan Linköping och E4 att skapa en positiv bild av Linköping och samtidigt tydliggöra Linköpings identitet och särprägel. Det kanske viktigaste medlet för att nå detta mål är att framhäva de tillgångar som finns längs vägsträckan avseende landskapskaraktärer, stadssiluett och unika landmärken. Därutöver behöver den negativa påverkan från delar av Tekniska Verkens och Saint-Gobains (Lecas) verksamheter minskas. Salixodlingar och andra planteringar har anlagts längs delar av vägavsnittet förbi Saint-Gobains (Leca) och Gärstadverken för att skydda från insyn i dessa områden. En icke önskvärd effekt av den täta salixodlingen är att upplevelsen av slättlandskapet och närheten och utblickarna över Roxen gått förlorade. Det borde vara möjligt att variera insynsskyddet för att öppna upp utblickar mot Roxen. Höga staket eller plank riskerar att upplevas som utestängande och ogästvänliga barriärer, men kan kanske 70 Utmed E4, vägarna till Ekängen och Stångåstråket (det rödskrafferade området) ska insynsskyddande åtgärder göras på ett sådant sätt att upplevelsevärdena förbättras utan att utblickar över Roxen försämras. i kombination med varierad växtlighet kombinera behovet av insynsskydd med en önskan om flera utblickar. Förbränningsanläggningen Kv60 vid Gärstad, som uppfördes 2004, är ett av de landmärken som finns utmed E4:an då man passerar Linköping. Denna anläggning bör framhävas, och den höga arkitektoniska ambitionen som ligger bakom byggnadens utformning kan stå modell för nya anläggningar och byggnader som tillkommer i samband med nyetableringar inom Distorpsområdet. Dock är kontrasten stor mellan byggnadens strikta och eleganta uttryck, och omgivande deponier och upplag. En genomtänkt utformning av kringverksamheterna skulle minska denna kontrast och minska de visuella störningarna från verksamheterna vid Gärstad.

71 PLANFÖRSLAG Från Ekängsvägen in mot staden ser man Gärstadområdet från baksidan. Här finns inga insynsskyddsplanteringar. Här är det å andra sidan mycket lämpligt med en kompakt växtridå då det inte finns några utblickar att sträva efter. På den högra sidan av vägen, sett norrifrån, är det lämpligt med en mer varierad växtridå, exempelvis vad avser höjden, eftersom det är från den sidan staden syns. I enlighet med översiktsplanen för staden ska Stångåstråket utvecklas till ett attraktivt rekreationsstråk med framkomlighet för gående längs båda sidor av ån. För att områdets attraktivitet inte ska påverkas av den fysiska närheten till och upplevelsen av verksamheterna i anslutning till Gärstad föreslås ett respektavstånd från Stångån till Tekniska Verkens område på 150 meter samt Så ser Gärstadområdet ut idag från Ekängsvägen in mot staden (juli 2010). Bildmontage över Gärstadområdet sett från Ekängsvägen med utökade lägre planteringar. Bildmontage över Gärstadområdet sett från Ekängsvägen med utökade högre planteringar. 71

72 PLANFÖRSLAG en variationsrik vegetationsskärm mellan upplagsytorna och ån. En fördjupad studie bör göras av det aktuella avsnittet av E4, Ekängsvägen (påbörjat i november 2011) och Stångåstråket med fokus på gestaltningsfrågor, landskapsbild, upplevelsevärden och insynsskydd. Denna studie kan utgå från den övergripande landskapsbildsanalysen av E4:an förbi Linköping som arbetades fram som ett underlag för ÖP staden, av Poiesis Landskapsarkitektur Ny reningsdamm/våtmark bidrar till mindre utsläpp i Roxen (Vm-område på plankartan) INRIKTNING En reningsdamm/våtmark ska anläggas öster och sydost om Stångåmynningen. Möjlighet ges därmed att begränsa utsläpp av skadliga ämnen som finns i lakvatten från Gärstad och dagvattnet från Mörtlösadiket, till Stångån och Roxen. Ett område öster om Stångåmynningen reserveras i planen för en framtida reningsdamm eller våtmark, alternativt en kombination av dessa. Saint-Gobain (Leca) har i sina långtidsplaner för avsikt att bryta lera i området. Som tidpunkt för brytningen anges år Fullföljer Saint-Gobain (Leca) sina planer så kommer lera att grävas ut till ett djup av cirka 6 meter. Därefter kommer området att vattenfyllas och kan användas för rening av lakvatten från Gärstad och dagvatten från Mörtlösadiket samt utgöra ytterligare ett steg i reningsprocessen av avloppsvatten från ett 72 nytt avloppsreningsverk inom Vs området. Om leran av någon anledning inte bryts i området kan området ändå användas för rening av olika förorenade vatten, dock då i form av en våtmark. Möjligen kan en damm grävas i en del av området. Området reserveras i översiktsplanen för vattenrening. Lakvatten från deponierna vid Gärstad måste renas innan det släpps ut i Roxen. Det finns ett antal lakvattendammar som är belägna mellan Gärstadverket och E4. Dessa måste flyttas om ett godsspår anläggs parallellt med E4 och kan då ersättas av en ny lakvattendamm öster om Stångån. Det mycket förorenade vattnet i Mörtlösadiket skulle också kunna ledas in i dammen eller våtmarken innan vattnet släpps ut i Stångån och Roxen. Mörtlösadiket är ett kraftigt påverkat vattendrag. Vattendraget avvattnar industriområden kring SAAB och Gärstad, SAAB:s flygfält samt kraftigt trafikerade vägar. Vattendraget är även påverkat av jordbruksdrift. I en framtida expansion av centrumbebyggelse öster om Stångån kommer påverkan av dagvatten att öka ytterligare. I avrinningsområdet hanteras stora mänger avfall och miljöfarliga ämnen varför effekten på Stångån och Roxen vid en eventuell olycka inte är försumbara. Anläggande av en reningsdamm/våtmark höjer områdets rekreationsvärde och tillgängliggör Roxens och Stångåns stränder. Speciellt våtmarker har ett högt rekreationsvärde då det brukar utvecklas ett rikt fågelliv i sådana områden. Erfarenheter från äldre våtmarker i bland annat Hässleholm (Magle våtmark) och Oxelösund (Oxelösunds våtmark) visar att våtmarksområden får många besökare för promenader, fågelskådning och från skolklasser för undervisning. Våtmarker som anläggs i områden med hög belastning av näringsämnen (höga halter och vattenflöden) fungerar som effektiva närsaltsfällor. En pilotanläggning i närheten, Nykvarnsdammarna, har i flera forskningsprojekt visat god reningsförmåga. Dammar har även visats ha möjlighet att sedimentera och fastlägga bland annat suspenderat material och metaller. En reningsdamm/våtmark vid Mörtlösadiket kan utnyttjas som säkerhetsbarriär mot utsläpp i Stångån vid olyckor där utsläpp sker i Mörtlösadiket.

73 PLANFÖRSLAG Frökärret, Tinnerö Eklandskap, Linköpings kommun. Magle våtmark, Hässleholms kommun. 73

74 PLANFÖRSLAG Ianspråktagande av jordbruksmark 74 Områden med i princip oförändrad mark- och vattenanvändning INRIKTNING INRIKTNING Inom eller i direkt anslutning till befintlig tätortsbebyggelse i Ekängen och Gärstad prioriteras utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden framför bevarande av jordbruksmark. Inom mark- och vattenområden där ny användning inte har redovisats ska pågående mark- och vattenanvändning fortsätta. Förändringar av den pågående mark- och vattenanvändningen är, i princip, inte lämpliga. Markområden vid Distorp samt öster och sydost om Ekängen består idag av produktiv jordbruksmark. Vissa delar av dessa områden föreslås i planen bebyggas med bostäder (cirka 100 hektar) eller verksamheter (cirka 230 hektar). Förslaget att ta i anspråk jordbruksmark för bebyggelse är i enlighet med den inriktning som finns i den antagna gemensamma översiktsplanen för Linköping-Norrköping, nämligen att utbyggnad av städerna och prioriterade orter prioriteras framför bevarande av jordbruksmark inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. För områden som på plankartan inte har fått en färg- och bokstavsbeteckning gäller att nuvarande mark- eller vattenanvändning ska fortgå och att inga förändringar av mark- och vattenanvändningen föreslås. Det gäller till exempel det öppna jordbruksmarkerna på båda sidor av Ekängsvägen mellan Gärstad och Ekängen och på båda sidor av den nya vägen mellan Distorp och Ekängen, som är viktiga att bevara eftersom de har ett viktigt upplevelse- och identitetsskapande värde. Bostadskompletteringar är inte lämpliga här på grund av att området ingår i skyddsområdet kring Gärstadverkens störande verksamheter. Områdena norr och öster om Näsby Säteri är inte lämpliga att bebygga med bostäder på grund av risken för översvämning.

75 FÖRORDNANDEN, RIKSINTRESSEN OCH MILJÖKVALITETSNORMER Strandskydd Vid Roxen gäller utökat strandskydd om 150 meter. I samband med tidigare detaljplanering kan delar av strandskyddet ha upphävts inom vissa planer. De åtgärder som föreslås i planen för att öka tillgängligheten till Roxen bedöms kunna hanteras och rymmas inom gällande lagstiftning och bestämmelser kring strandskydd. Riksintressen - analys över motstående intressen Inom planområdet finns riksintressen för rörligt friluftsliv, naturvård (bland annat Natura 2000), kommunikationsanläggningar (E4) och fiske. Dessa beskrivs i Riksintressen i Linköpings kommun som antogs i samband med den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping i juni Friluftsliv Roxen utgör, som en del av Göta Kanal, riksintresse för friluftlivet och ska därmed skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. För att tillgodose riksintresse för friluftslivet ska möjligheterna att röra sig utmed stränderna, till exempel genom strandpromenader, bibehållas och utvecklas inom staden och övriga tätorter samt tillgodoses i samband med utbyggnad av staden och tätorterna. Utanför tätorterna ska strandnära områden bevaras och undantas från bebyggelse eller anläggningar som inte tillgodoser friluftslivets intressen. Strandskyddsbestämmelserna utgör tillräckligt skydd för friluftsintresset. Planförslaget innebär att stränderna inom planområdet undantas från bebyggelse och anläggningar, såvida de inte krävs för att tillgodose friluftslivets intressen. Ny strandpromenad Den föreslagna strandpromenaden, från Stångåns östra sida, efter Roxens strand till Ekängen, och vidare runt Tvärskogsudde och ner genom den nya bebyggelsen, ger en generellt ökad tillgänglighet till Roxens stränder och förbättrar förutsättningarna för det rörliga friluftslivet. Idag otillgängliga strandområden görs, utifrån de platsspecifika naturförutsättningarna, tillgängliga, inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Ny badplats vid Tvärskogsudde Den föreslagna nya badplatsen vid Tvärskogsudde, belägen utmed det föreslagna strandpromenadsstråket, har ypperliga förutsättningar för det rörliga friluftslivet. En ny badplats, utformad efter de platsspecifika naturvärdena, ökar tillgängligheten till Roxens stränder inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Platsen har förutsättningar för att vara attraktiv under stora delar av året, oberoende av årstid. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Ny brygganläggning och småbåtshamn vid Roxtuna strand Stora delar av planförslagets åtgärder i anslutning till Roxens stränder har utformats med största hänsyn tagen till de platsspecifika naturvårdsförhållandena. Planförslaget innehåller endast denna plats som ökar tillgängligheten till Roxens stränder med större utgångspunkt i rekreationsbehov. Behovet av ytterligare plats för småbåtshamn, som i sig är en större typ av åtgärd, kan kombineras med behovet av en brygganläggning utformad så att den är tillgänglig för alla människor. På så sätt samlas förslag på lite större nya åtgärder på en och samma plats. Förslaget ökar tillgängligheten till Roxens stränder inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Badplats norr om Näsby Förslaget till badstrand vid Näsby innebär att ett strandavsnitt som idag är helt otillgängligt åter öppnas upp för allmänheten. Tidigare har det funnits en badplats med sandstrand i området som tyvärr vuxit igen med vass och andra högvuxna gräs på grund av övergödning. Ett återskapande av en badplats i detta läge, utformad efter de platsspecifika naturförutsättningarna, ökar tillgängligheten till Roxens stränder inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Ny reningsdamm/våtmark öster om Stångåmynningen Ett område för vattenrening reserveras i planen. Områ75

76 FÖRORDNANDEN, RIKSINTRESSEN OCH MILJÖKVALITETSNORMER dets kan användas för damm eller våtmark utifrån vilka förutsättningar som kommer att gälla. Det kan bli aktuellt med en kombination av de olika metoderna. Oavsett vilken metod som används kan området stärka förutsättningarna för fågellivet, vilket också kan vara attraktivt för det rörliga friluftslivet. Ett anläggande av damm resp våtmark ökar tillgängligheten till Roxens stränder inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Naturvård Västra Roxen fram till väster om Tvärskogsuddes nordspets utgör riksintresse för naturvården. Området är även ett Natura 2000 område (särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet). Västra Roxen är sedan 2001 ett av Sveriges 51 RAMSAR-områden (Convention on wetlands). Den nedre delen av Stångån är mycket värdefull för fågellivet och även som lekområde för flera fiskarter. Naturreservaten vid Svartåmynningen och Kungsbro, utanför planområdet, är mycket värdefulla rast- och häckningsplatser för ett stort antal fågelarter. I översiktsplanen berörs Västra Roxens strand i en sträcka från Stångåmynningen till Tvärskogsuddes nordligaste spets. Planförslaget innebär att stränderna inom planområdet undantas från bebyggelse och anläggningar, såvida de inte krävs för att tillgodose friluftslivets intressen. Planförslaget innebär att ingrepp i strandmiljön görs på ett antal platser efter Roxens stränder i syfte att tillgodose friluftslivets intressen. Ny strandpromenad Den föreslagna strandpromenaden, från Stångåns östra sida, efter Roxens strand till Ekängen, och vidare runt Tvärskogsudde och ner genom den nya bebyggelsen, ger en generellt ökad tillgänglighet till Roxens stränder och förbättrar förutsättningarna för det rörliga friluftslivet. Idag otillgängliga strandområden görs, utifrån de platsspecifika naturförutsättningarna, tillgängliga, inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Planförslaget kan på vissa delsträckor innebära negativ lokal påverkan på naturvärdena men bedöms inte påtagligt skada riksintresset. 76 Badplats norr om Näsby Förslaget till badstrand vid Näsby innebär att ett strandavsnitt som idag är helt otillgängligt åter öppnas upp för allmänheten. Tidigare har det funnits en badplats med sandstrand i området som tyvärr vuxit igen med vass och andra högvuxna gräs på grund av övergödning. Ett återskapande av en badplats i detta läge, utformad efter de platsspecifika naturförutsättningarna, ökar tillgängligheten till Roxens stränder inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. En utredning av förutsättningarna för återskapande av en badplats visar att både positiva och negativa effekter på naturvärdena är möjliga. I det aktuella området finns vissa växter som gynnas av ett anläggande genom att vass, som försvårar livsbetingelserna, tas bort. Ges anläggningen för stora dimensioner kan dock samma arter påverkas negativt. Förslaget kan innebära att ett område med buskar och mindre träd tas bort, vilket kan ha en viss negativ påverkan för fågellivet. Denna del av planförslaget är det som ligger närmast de utpekade grundvärdena som motiverar riksintresset och badstranden bör därför planeras och genomföras i nära samråd med naturvårdskompetens. Planförslaget kan innebära negativ lokal påverkan på naturvärdena men bedöms inte påtagligt skada riksintresset. Ny reningsdamm/våtmark öster om Stångåmynningen Ett område för vattenrening reserveras i planen. Områdets kan användas för damm eller våtmark utifrån vilka förutsättningar som kommer att gälla. Det kan bli aktuellt med en kombination av de olika metoderna. Oavsett vilken metod som används kan området stärka förutsättningarna för fågellivet, vilket också kan vara attraktivt för det rörliga friluftslivet. Förslaget om anläggande av en reningsdamm/våtmark öster om Stångåmynningen kan tillföra planområdet nya naturvärden. Ett anläggande av damm resp våtmark ökar tillgängligheten till Roxens stränder inte bara för Ekängsbor utan även för besökare utifrån. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Dagvattenhantering Den föreslagna dagvattenhantering i Ekängen innebär anläggande av fördröjningsmagasin i vilka dagvattnet kan sedimenteras. Åtgärden minskar föroreningsrisken för re-

77 FÖRORDNANDEN, RIKSINTRESSEN OCH MILJÖKVALITETSNORMER cipienten Roxens vatten. Det är viktigt bland annat för fågellivet att dagvattnet renas i så hög grad som möjligt innan det släpps ut i Roxen. Det är även viktigt med hänsyn till närheten till den föreslagna badstranden. Planförslaget kan innebära negativ lokal påverkan på naturvärdena men bedöms inte påtagligt skada riksintresset. E4 Väg E4 utgör riksintresse för kommunikationsanläggningar. Planförslaget är förenligt med en möjlig utbyggnad av E4 till en 6-filig väg. Den föreslagna utbyggnaden av Staby trafikplats med av- och påfarter mot norr tillför E4 ett nytt värde och ökar E4ans roll ur kommunikationssynpunkt. Planförslaget bedöms stärka riksintresset. Yrkesfiske Roxen i sin helhet utgör riksintresse för yrkesfisket. Planförslaget bedöms inte medföra några effekter på förutsättningarna för bedrivande av yrkesfiske. Planförslaget leder inte till en försämring av vattenkvalitén i Roxen och bedöms inte påtagligt skada riksintresset. Miljökvalitetsnormer (MKN) Luftkvalitet Ett nytt luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa trädde i kraft den 11 juni Genom direktivet kommer en förordning som medför nya miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10 och PM2,5). Enligt Naturvårdsverket kommer Sverige att klara de miljökvalitetsnormer som luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG) har fastställt. Vattenkvalitet Dagvattenhanteringen identifieras tidigt i planprocessen och i avgränsningen av MKB:n, som en viktig fråga att hantera ur flera aspekter. Dagvatten från bland annat jordbruk som bedrivs inom planområdet når Roxen via olika dikningssystem. gån, sträckan Roxen till Tinnerbäcken. Grundvattenförekomsten bedöms ha god status (både kvantitativt och kemiskt) med en preliminär riskklassning att risk inte föreligger för att god status inte ska uppnås Roxen och Stångån bedöms ha otillfredsställande ekologisk status och miljökvalitetsnormen är fastställd till god ekologisk status med tidsfrist till Detta innebär att åtgärder ska vidtas för att förbättra den ekologiska statusen inom den närmaste tioårsperioden. Åtgärdsprogram är ett annat viktigt instrument inom vattenförvaltningen och sådana kommer att tas fram. Kommunen har skyldighet att beakta detta i sin planering och vid prövning av ärenden (exempelvis bygglov), tillsyn etc. Den utveckling som denna plan redovisar skapar ytterligare förutsättningar för att hantera tillflödena till Roxen ur ett MKN-perspektiv. Samlad bedömning De åtgärder som föreslås i planen för att öka tillgängligheten till Roxen bedöms kunna hanteras och rymmas inom gällande lagstiftning och bestämmelser kring strandskydd. Åtgärder som bedöms stärka riksintresset för det rörliga friluftslivet kan ha lokala negativa effekter på riksintresset för naturvården. Kommunens samlade bedömning är att de i planen föreslagna åtgärderna, vare sig enskilt, eller tillsammans, inte påtagligt skadar utpekade riksintressen. Med hänvisning till Naturvårdsverkets bedömning vad gäller PM2,5 kommer planförslaget att innebära att miljökvalitetsnormer för luft klaras vad gäller påverkan från trafik. Vid en eventuell framtida utbyggnad av Gärstadverket sker en miljöprövning som omfattar då gällande miljökvalitetsnormer. Vad gäller PM10 bedöms erfarenhetsmässigt att de öppna gaturummen och de beräknade trafikmängderna innebära att MKN kommer kunna klaras. Planförslaget innebär ingen påtaglig risk för försämring av vattenkvaliteten för Roxen eller grundvattenförekomsten vid Ekängen. Föreslagna åtgärder i planen kan skapa förbättrade möjligheter att uppnå fastställd miljökvalitetsnorm för Roxen. Planområdet berör tre vattenförekomster, dels en grundvattenförekomst vid Ekängen, dels Roxen och dels Stån77

78 Den äldre bebyggelsen i Ekängen ger variation och bidrar till ortens identitet. 78

79 GENOMFÖRANDE Planhandlingen innehåller förslag på hur mark och vatten inom planområdet ska användas för att tillgodose planens syften. Främst innebär planförslaget fysiska förändringar utanför den befintliga bebyggelsen, men planförslaget ger även stöd för vissa fysiska förändringar inom den befintliga bebyggelsen. De kommunala markområdena vid Roxen kan göras mer tillgängliga, som utrymme för strandnära aktiviteter som bad och lek. En varsam förtätning med småskaliga hisshus på kvarvarande obebyggda tomter kan ge ökad möjlighet till kvarboende för äldre, eller boende för människor med funktionsnedsättning. Störst förändring för Ekängen och Roxtuna idag sker dock utanför den befintliga bebyggelsen, genom nya målpunkter, ökad vattenkontakt och ett kommunikationssystem som knyter befintliga och nya ormåden samman. En översiktsplaneprocess handlar oftast om detta, att genom att föreslå lämplig mark- och vattenanvändning skapa förutsättningar för att uppnå mål av olika slag. En annan del av planeringen är att inte hindra önskvärd framtida förändring av mark- och vattenanvändningen. För att inte förhindra en framtida väg- eller järnvägsdragning görs ofta markreservationer för sådana infrastrukturanläggningar i översiktsplaner. Ett antagande av planen innebär att de inriktningar som anges i planen får styra den fortsatta planeringsprocessen i form av detaljplaner, utredningar och så småningom bygglov och byggande. Plan- och bygglagen reglerar att det bara är kommuner som får bestämma att planer ska tas fram och sedan anta planerna. Förhållandet kallas för att kommunen har planmonopol. En följd av detta är att oavsett vem som äger en viss mark, så är det kommunala beslut som avgör vad den ska användas till, alltså lämpligheten för en viss markanvändning. Inom det nu aktuella planområdet äger kommunen förhållandevis liten del av marken. (Markägoförhållandena redovisas närmare i Planeringsförutsättningar.) Kommunen har genom tidigare beslut visat att planområdet är viktigt att planera vidare utifrån ett antal faktorer. Tiden är ytterligare en aspekt på översiktlig planering. En översiktlig plan innehåller oftast förslag till olika förändringar vars genomförande sträcker sig över mycket lång tid. Under de senaste 10 åren har cirka 350 bostäder byggts i Ekängen - Om utbyggnaden av orten skulle fortsätta i samma takt så kommer det att ta cirka 60 år innan alla bostäder enligt denna översiktsplan har byggts. Men det kan också gå fortare eller mer långsamt. Plankartan är en slutbild av hur planområdet ska se ut när planen är genomförd. Utvecklingen från antagen översiktsplan till byggande kommer på grund av förslagens omfattning därför att ske i etapper. Befintliga Ekängen Ett genomförande av översiktsplanen har naturligtvis stor betydelse även för boende i de redan byggda delarna av Ekängen och Roxtuna. Planförslaget ger stöd för vissa fysiska förändringar inom den befintliga bebyggelsen, med ett användande av de kommunala markområdena ned mot vattnet, plats för lek och en varsam förtätning med småskaliga hisshus för ökad möjlighet till kvarboende för äldre, eller boende för människor med funktionsnedsättning, i den direkta närmiljön. Etapputbyggnad av bostadsområdena Genom att börja byggandet av nya bostäder i Ekängens södra delar, område B1 på plankartan, kan vägsystemet successivt följa med utbyggnaden norrut. Från den befintliga Ekängsvägen ansluts en ny huvudgata i ett läge söder om skogsområdet vid Näsby Park. För att hålla ihop de södra bebyggelseområdena i södra Ekängen, inklusive befintliga villor i Näsby Park, kommer den nya huvudgatan att runda skogen och södra B1 för att i ett läge ca meter öster om Ekängsvägen ges en mer stadsmässig karaktär där den blir en del av den nya bebyggelsen (B1). Allteftersom området byggs ut skapas de ekonomiska förutsättningarna för att nå med vägen upp till Roxtuna och det nya området B2. På sikt, och efter att behov uppstår kan det tredje området, B3, tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Grönområden för tätortsnära rekreation kan ställas i ordning i samband med att näraliggande områden för bostäder byggs. Det finns dock ingen anledning att vänta med område TS3 då ett iordningställande av det området, bland annat med elljusspår, är av stor betydelse för de som bor i Ekängen och Roxtuna redan idag. 79

80 GENOMFÖRANDE Byggandet av ett litet centrum är en viktig del i skapandet av en egen ort av Ekängen-Roxtuna. Planen visar var detta centrum bör ligga, och hur det skulle kunna fungera med omgivningarna. Delar av det innehåll som ett centrum skulle kunna ha är beroende av en viss kritisk massa för att vara intressant för nya etableringar. Det finns orter i kommunen som är betydligt mindre än vad EkängenRoxtuna är idag, som redan har en fungerande närbutik, men också annan typ av service. För nyetablering idag är den kritiska massan dock betydligt högre. Det är en av anledningarna att den tätare bebyggelsen ska vara lokaliserad kring ett nytt centrumområde. Ett centrumområde ska utgå ifrån en torgyta kring vilka olika funktioner samlas. En mycket lämplig första del av centrumområdet är byggandet av en idrottshall med tillhörande bollplaner. Det kommersiella utbudet vid torget skulle utöver livsmedelshandel, exempelvis kunna innehålla några mindre butiker. Vissa verksamheter som har direkt nytta av en lokalisering vid Roxen kan lokaliseras där, men avsikten är inte att skapa två centrumplatser. Etapputbyggnad av verksamhetsområdena Även de föreslagna områdena för nya verksamheter är omfattande och kommer att exploateras i etapper. Hur snart exploateringen kan komma igång beror på hur snabbt det går att bygga ut trafikplats Staby till att även fungera norrut. Det är angeläget att projektet kommer med i Trafikverkets långstidsplan och att utbyggnaden genomförs snarast möjligt. När anslutningen norrut från Staby finns kan en utbyggnad av området påbörjas från söder. Fortsatt exploatering av Distorpområdet får ske i takt med att vägen norrut byggs ut. Eftersom kommunen äger stora delar av de marker som är lämpliga för utbyggnad av verksamhetsområden så finns ytterligare möjlighet att styra utvecklingen av området även utifrån tidsaspekten. En trafikmatning av de nya verksamhetsområdena från Ekängsvägen är inte lämplig med hänsyn till vägens standard. Ett öppnande av Distorp för verksamheter skulle kunna delfinansiera, eller på annat sätt påverka, en lösning på tillfartsproblematiken till Ekängen och transporterna, 80 med bland annat farligt gods till Gärstad, vilket förutsätter en utbyggnad av trafikplats Staby. Verksamhetsområdet som redovisas i denna översiktsplan är mycket omfattande cirka 240 hektar. Om åtgången på mark för verksamheter i framtiden är av samma omfattning som den har varit under de senaste åren, det vill säga cirka hektar per år, så kommer det nya verksamhetsområdet vid Gärstad-Distorp att räcka för Linköpings totala behov av mark för verksamheter i drygt år. Eftersom företag även kommer att lokaliseras till andra verksamhetsområden i Linköping kommer det därför att ta flera decennier innan området är fullt utbyggt. Ett genomförande av området görs därför i lämpligt stora etapper. Geoteknik (och dagvattenhantering) För delar av de områden som i planen föreslås för exploatering krävs uppfyllnader för att hantera dagvattenavrinningen. Den geotekniska utredningen visar att förstärkningsåtgärder krävs för delar av de markområden som ligger lågt för att marken ska kunna bära både uppfyllnad och exploatering enligt planförslaget. Genomtänkt masshantering är därför en viktig faktor i kommande planeringsprocesser som måste beaktas. Uppfyllnader och stabiliseringsåtgärder kan vara kostsamma och påverka planens ekonomiska konsekvenser. En genomtänkt masshantering i den fortsatta planprocessen kan påverka/ minska kostnaderna. Ekängsvägen Beläggningsarbete på Ekängsvägen är enligt Trafikverket planerat att ske under Allteftersom den förslagna bostadsbebyggelsen byggs ut ökar trycket på Ekängsvägen. Den nuvarande utformningen av vägen bedöms kapacitetsmässigt klara den trafikökning som utbyggnaden enligt B1 innebär. I samband med utbyggnaden enligt etapp B1 kommer de två föreslagna cirkulationsplatserna på Ekängsvägen anläggas. Dessa korsningspunkter kommer under rusningstid på morgon och kväll kunna innebära en mindre påverkan på framkomligheten för

81 GENOMFÖRANDE trafikströmmarna på Ekängsvägen. Vid fortsatt utbyggnad enligt etapp B2 ökar trafikmängden ytterligare på Ekängsvägen och det finns risk för låg framkomlighet under vissa tider, framförallt på morgonen. För att undvika en låg framkomlighet på Ekängsvägen behöver den föreslagna vägförbindelsen genom Distorp med anslutning till en utbyggd trafikplats Staby anläggas så tidigt som möjligt efter etapp B1. Med ytterligare en fullvärdig anslutning mot Linköping minskar sårbarheten i trafiksystemet, t ex vid en avstängning av vägen. Om en förbindelse mellan Ekängen och Linköping via trafikplats Staby genom Distorp dröjer kommer det krävas åtgärder på Ekängsvägen, bl a i form av breddning till fler körfält i anslutning till cirkulationsplatserna samt åtgärder för att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet. Godsspåret och kombiterminalen Det redovisade godsspåret och till den tillhörande kombiterminalen är förslag till markanvändning på mycket lång sikt och ska snarast ses som framtida verksamheter som inte får hindras av annan verksamhet. Tvärskogsudde För att kunna använda Tvärskogsudde på det sätt som föreslås i översiktsplanen är det önskvärt att kommunen förvärvar marken, alternativt att ett nyttjanderättsavtal tecknas med markägaren. Det är mycket viktigt att skogen på Tvärskogsudde bevaras och inte blir föremål för avverkning eller andra åtgärder som allvarligt skulle försämra förutsättningarna för ett förverkligande av översiktsplanens ambition för Tvärskogsudde - utvecklingen av ett innehållsrikt och spännande natur- och rekreationsområde tillika besöksmål i samklang med skapandet av särskilt attraktiva boendemiljöer i Ekängen. med det efterföljande detaljplanearbetet. Preliminärt tre nya skolor i Ekängen kommer att behövas, en i den norra delen, en i den södra och en i centrumområdet. Utemiljön kring förskolor och skolor är en viktig förutsättning och bidrar till verksamheternas måluppfyllelse. Tillgängligheten till förskolor och skolor samt trafikmiljön kring dessa, måste lösas och beaktas vid placering av nya förskolor och skolor. När Ekängsområdet är fullt utbyggt kommer det uppskattningsvis att bo cirka 800 barn i förskoleålder och cirka 1700 barn i grundskoleålder i området. Kommunen behöver planera för fyra till sex nya förskolor, motsvarande cirka 400 platser och två till tre nya grundskolor i området. Förskolor ska placeras med god spridning i de nya bostadsområdena och ska vara lättillgängliga med kollektivtrafik eller med bil från huvudvägnätet. En av de nya skolorna bör placeras i anslutning till tänkt centrumbildning och i närhet till planerad idrottshall. Badstranden Den föreslagna badstranden vid Näsby ligger på privatägd mark. Ett genomförande kräver därför ett kommunalt markförvärv alternativt att ett nyttjanderättsavtal upprättas med markägarna. Ridanläggning, handelsträdgård och kolonilotter De föreslagna anläggningar ligger på privat mark. Ridanläggningen och handelsträdgård kan genomföras på privat initiativ. Kolonilotterna förutsätter ett kommunalt markförvärv alternativt att ett nyttjanderätts-/arrendeavtal tecknas med markägaren. Nya förskolor och skolor Gestaltningsåtgärder och entréer En utbyggnad av Ekängen enligt denna översiktplan innebär ett ökat behov av nya förskolor och grundskolor. Mark för förskolor och skolorna planeras in i samband De föreslagna gestaltningsåtgärderna kring Gärstad efter E4, Ekängsvägen (påbörjat november 2011), den nya vägen mellan trafikplats Staby och Ekängen samt Stångå81

82 GENOMFÖRANDE stråket är angelägna. Ett åtgärdsprogram måste tas fram och åtgärderna kostnadsberäknas. Detta bör ske i form av ett särskilt samarbetsprojekt mellan Linköpings kommun och Tekniska Verken. Åtgärder för att förbättra och tydliggöra entréerna till Ekängen bör genomföras i samband med att nya vägar byggs och områden vid entréerna exploateras. Teknisk försörjning och energi Vatten och avlopp En utbyggnad enligt intentionerna i den nya översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad kommer utöver nya förbindelseledningar även att kräva ett helt nytt vatten- och avloppssystem (VA) inom de nya områdena. Under en övergångsperiod kan dock för vissa nya områden det befintliga systemet utnyttjas. Tröskelvärden Många av de funktioner som planen visar behov av för att få en fungerande tätort är beroende av en viss mängd invånare. Eller, vid ett visst invånarantal faller ett behov ut tillexempel av en ny skola eller nyinvesteringar i den tekniska försörjningen. Sådana här värden refereras ofta till en kritisk massa eller så kallade tröskelvärden. Planeringen av Ekängen är en balansgång mellan behovet av fler Ekängsbor och att bevara en attraktiv skala i planförslaget. Huvudmannaskap För att bringa klarhet i vilka samfällighetsföreningar och gemensamhetsanläggningar som finns för förvaltandet av dagvatten, vägar och annat inom den befintliga bebyggelsen i Ekängen och Roxtuna fick Kommunlantmäteriet i uppdrag att utreda och redovisa nulägesförhållandena. I uppdraget ingick även att titta på möjliga sätt att förändra de befintliga förhållandena. Utredningen visar lantmäteriets samlade bedömning av huvudmannaskapet, och hur det kan hanteras. Utredningen i sin helhet utgör ett planeringsunderlag till planen. Utöver denna bedömning finns ytterligare faktorer med relevans för ett kommunalt ställningstagande i frågan. Dessa frågor kommer att finnas med i det fortsatta utredningsarbetet. För befintliga Ekängen kommer fördjupade studier att utföras för att belysa konsekvenserna av ett kommunalt övertagande. Kommunalt huvudmannaskap föreslås för de tillkommande bebyggelseområdena. En utbyggnad enligt intentionerna i den nya översiktsplanen för EkängenRoxtuna- Gärstad- Distorp kommer utöver nya förbindelseledningar även att kräva ett helt nytt vatten- och avloppssystem (VA) inom de nya områdena. 82

83 GENOMFÖRANDE Schematisk illustration av ett utbyggt Näsby dike för dagvattenhantering. Inom befintliga områden i Ekängen är Tekniska Verken huvudman för dricksvatten och spillvattensystemet medan dagvattensystemen ägs och förvaltas av bildade samfälligheter. För nya områden som omfattas av översiktsplanen är det kommunens önskan att bygga ut ett allmänt VA nät som även omfattar dagvatten. Förutsättningarna för detta har översiktligt bedömts i samband med den VA utredning som genomförts i samband med översiktsplanearbetet. Någon detaljerad ekonomisk kalkyl av föreslagen lösning har inte gjorts men Tekniska Verkens bedömning är att kostnaderna per lägenhet för VA inom detta område blir högre än normalt och att en särtaxa kan behöva tillämpas. Förslag till framtida VA system framgår av kartan här intill. dräneringssystem som förvaltas av enskilda fastighetsägare eller diknings- och invallningsföretag. Dagvatten Dagvattnet från området avleds i diken och ledningsnät till Roxen. Dagvattensystemen inom befintliga bebyggelseområden i Ekängen ingår inte i den allmänna VA- anläggningen för dagvatten utan ägs och förvaltas av olika samfällighetsföreningar inom området. Specialfastigheter är ansvarig för de befintliga dagvattensystemen inom Roxtunaområdet. Rådande situation försvårar en effektiv dagvattenhantering i området. Kommunen utreder förutsättningarna för att överta även de befintliga dagvattensystemen i området. Gärstadverket och Gärstad avfallsanläggning samt SaintGobains anläggning har egna dagvattensystem med avledning till omgivande dikessystem. För lakvattnet inom Gärstad avfallsanläggning sker behandling i anlagda dammar och efterföljande våtmark. Vissa områden inom planområdet är lågt belägna i förhållande till Roxens yta vid högvattenförhållanden. Dagvattenutredningen visar att för att förse dessa områden med naturlig avrinning för dagvattnet krävs att maknivån höjs. Den geotekniska utredningen visar att förstärkningsåtgärder krävs för delar av de markområden som ligger lågt för att marken ska kunna bära både uppfyllnad och exploatering enligt planförslaget. Dagvattenutredningen och den geotekniska utredningen utgör planeringsunderlag och planeringsförutsättningar till planen, och dokumentens slutsatser beskrivs utförligare i dokumentet Planeringsförutsättningar. Vid det fortsatta planarbetet måste lägsta tillåtna marknivå vid byggnation fastställas. Vid den fortsatta planläggningen kan även klimatförändringen innebära att nya krav ställs beträffande dimensionering av dagvattensystemen. Övrig mark avvattnas till öppna diken och lednings-/ Upplevelsen av vattenkontakt i stadsmiljön är mycket En dagvattenutredning har genomförts för att översiktligt belysa hur dagvattenfrågan för området ska lösas för föreslagen utbyggnad. För att minska oönskade flödestoppar kommer olika fördröjningsåtgärder att behövas inom tomtmark och på den allmänna delen av dagvattensystemet. För att minska risken för översvämningar vid stora flöden som ledningsnäten inte dimensioneras för behöver flödessvackor anordnas och höjdsättning av hus och känslig infrastruktur anpassas. Detta måste beaktas vid den fortsatta planläggningen liksom krav på åtgärder för att minska dagvattnets föroreningspåverkan. 83

84 GENOMFÖRANDE Del av Näsby dike, juli uppskattat hos stadens invånare. Både den visuella och den fysiska kontakten med sjöar, dammar och vattendrag är eftersträvansvärt. Att ta tillvara på de möjligheter som finns att skapa vattenkontakt är därför viktigt. Exempelvis kan man utveckla det lokala omhändertagandet av dagvatten och ekologisk vattenrening mycket mer i stadsmiljön. Dagvattenhanteringen kan synliggöras genom anläggande av gröna tak, vattenspeglar i anslutning till planteringar, väl utformade rännor i gator och trottoarer med mera. Gröna tak har kapacitet att utjämna kapa de största/höga flödena av dagvatten från takavrinning och utjämna dem. En annan positiv effekt är att växterna även binder upp Dike - referensbilder Bostadsbebyggelse i anslutning till ett större dike i Växjö. 84 Diket finns inom området markerat med röd ring.

85 GENOMFÖRANDE föroreningar. Gröna tak kan också bidra till en mer attraktiv landskapsbild, särskilt om de anläggs på låga delar av byggnader och i anslutning till eventuella takterrasser. Fjärrvärme Befintlig fjärrvärmeledning från Linköping till Ekängen som togs i drift 2009 har en kapacitet på cirka 10 MW vilket motsvarar en anslutning av totalt cirka lägenheter beroende av vilka energikrav som kommer att ställas på den nya byggnationen. Om behov finns kan kapaciteten ökas ytterligare genom tryckstegring inom ramen för befintlig anläggning. För att försörja det blivande industriområdet inom Distorp planeras en ny ledning i väg 1058:s sträckning från Ekängsvägen fram till den blivande vägkorsningen och sedan norr ut genom industriområdet och genom de nya bostadsområdena fram till Roxtuna. För att förstärka fjärrvärmenätet ytterligare kan en ny ledning även komma utföras mellan de planerade vägkorsningarna/korsningspunkterna i södra Ekängen. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt bestäms av hur övrig infrastruktur byggs ut samt vilka energibehov som föreligger inom respektive område. El Under 2009 förstärktes elnätet från Linköping fram till Ekängen med ytterligare en 10 kv ledning. Befintligt elnät fram till och inom Ekängen är med nuvarande anslutningsförhållanden dimensionerat för att klara en bedömd anslutning av totalt lägenheter. Den fortsatta konverteringen från eluppvärmning av befintliga fastigheter till fjärrvärme innebär en successiv möjlig ökad anslutning till elnätet utan att ytterligare förstärkningsåtgärder (fram till och inom området) behöver utföras. För att försörja det nya verksamhets/industriområdet inom Distorp kommer en ny utmatning från Gärstadområdet att byggas i anslutning till de nya matargatorna. Det nya ledningsnätet kommer att utgå från befintlig 130/10 kv station (M3) belägen vid Gärstadverket. För att på sikt få ytterligare redundans (säkerhet) för elnätet inom området kommer den nya utmatningen på sikt anslutas till befintligt och nytt huvudledningsnät inom Ekängen. Framtida huvudledningssystem för fjärrvärme och eldistribution. Elnätet kommer att byggas ut i takt med exploateringen och utbyggnaden av övrig infrastruktur samt anpassas till det elbehov som krävs. Kommunikation och bredband Inom området finns idag goda möjligheter till bredbandsanslutning via tekniken fiber- LAN och ADSL. För närvarande pågår en omfattande utbyggnad av stadsnätet inom området för att kunna erbjuda fiberanslutning. Det är viktigt att vid det fortsatta arbetet med detaljplaner säkra att även nya områden kommer att omfattas av denna utbyggnad. 85

86 Avfall Insamling av allt hushållsavfall inom området sker huvudsakligen via kärlhämtning. Vid infarten till Ekängen finns en återvinningsstation för producentansvaret (ÅVS) placerad och vid Gärstadrondellen finns sedan 2010 en ny återvinningscentral (ÅVC) etablerad. För framtida områden ska mekaniserade avfallslösningar eftersträvas. Det är viktigt att fastställa avfallslösning för nya områden vid det fortsatta arbetet med detaljplaner. Gasledning I början 2000-talet planerade Sydkraft för att försörja bland annat Östergötland med naturgas. Lämpliga sträckningar för en ny gasledning utreddes och ett förslag till sträckning genom Linköpings kommun togs fram. Ett reservat för naturgasledningen redovisas på översiktsplanekartan. Sträckningen följer i princip E4 västerifrån för att sedan vika av norrut vid Stångåns östra strand. Vid Stångåmynningen fortsätter sträckningen österut i riktning mot Tegneby. Sedan 2005 har naturgasprojektet legat på is och det finns för dagen inga planer på att genomföra naturgasledningen, men reservatet ligger kvar för eventuella framtida planer/eller tills vidare. 86

87 LITTERATURFÖRTECKNING Nationella och regionella planer och måldokument Folkhälsopolitisk policy för Östergötland FN:s barnkonvention. På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, Prop. 1998/99:115. Regeringens nationella demokratipolitik samt Målet för jämställdhetspolitiken. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken, Prop. 1997/98:113. Nationell handlingsplan för handikappolitiken, Prop. 1999/200:79. Kommunala planer och måldokument Linköpings översiktsplan Linköpings kommun Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Linköpings kommun Översiktsplan för staden Linköping. Linköpings kommun Översiktsplan för Ekängen. Linköpings kommun En bygd i förvandling. Ortsbor berättar om gångna tider Mål i sikte. Miljömål för Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötland Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet. Linköpings kommun Kommunens strategiska plan med övergripande mål. Linköpings kommun Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun. Linköpings kommun Kommunens folkhälsoprogram Handikappolitiskt program Kultur- och fritidsstrategi Kulturpolitisk vision för Linköping. Handlingsprogram kultur för barn och unga i Linköping. Biblioteksplan för Linköping. Idrottspolitiskt program för Linköping. Naturvårdsprogram för Linköpings kommun. Linköpings kommun Utredningar och underlag Arkeologisk förstudie för Ekängen-Gärstad-Distorp-Roxtuna utförd av Östergötlands länsmuseum Dagvattenutredning för Ekängen och Distorp utförd av Vectura Systemstudie Godsspår Linköping. Railize Godsspår Linköping. Fördjupade studier. Railize 2009 Terminalstudie för Distorp-Gärstad utförd av Vectura Utredning om vatten- och bottenförhållandena i viken vid Näsby utförd av Ekologi.nu Utredning om huvudmannaskap i Ekängen utförd av Kommunlantmäteriet Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner Entrén till Ekängen. Praktikarbete av Lena Johansson Ekängen en bygd i förvandling. Ortsbor berättar om gångna tider Fritid i Ekängen. Föräldraföreningen i Ekängen. Intresseundersökning i samband med ansökan om medlemskap, Ekängens IF Översiktlig geoteknisk undersökning. Del av Ekängen-Roxtuna, Distorp-Gärstad. Geotekniskt PM. Stadspartner Geoteknisk undersökning. Del av Ekängen-Roxtuna, Distorp-Gärstad. Geotekniskt PM. Stadspartner Inventering av häckande fåglar vid Roxens strand, Ekängen, juni Ignell, H. & Rosenkvist O Calluna AB 2011 Hållbar utveckling Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner. Sveriges kommuner och Landsting. En ännu varmare värld, Monitor 20. Claes Bernes. Naturvårdsverket. Den Naturvetenskapliga grunden. Rapport Naturvårdsverket. FN:s klimatpanel

88 LITTERATURFÖRTECKNING Miljö- och riskfrågor Översvämningsrisker i fysisk planering, rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Augusti Invallningar kring Roxen. Grunddata, nuläge och framtid. Länsstyrelsen Östergötland m fl Utredning av skyddsavstånd. Förslag till plats- och omgivningsspecifika skyddsavstånd kring avloppsreningsverk och biogasanläggning i Linköping. WSP Grönstruktur Gröna områden i planeringen. Boverket Trafik och infrastruktur Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet. Linköpings kommun, antagen av kommunfullmäktige Cykelplan för Linköpings kommun. Linköpings kommun Trafikstrategi för Linköping. Linköpings kommun Trafiksäkerhetsprogram för Linköpings kommun, del 1 Skadeinventering och problembeskrivning. Linköpings kommun Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050, rapport Naturvårdsverket Säkert resande utvärdering av effekter av mobility management på trafiksäkerhet. Publikation 2005:76. Vägverket Potential att överföra korta bilresor till cykel. Thesis 84. Annika Nilsson. Lunds Tekniska Högskola Översyn av tätortstrafiken i Linköping. Linköpings kommun och Östgötatrafiken oktober En deponis historia. Tekniska Verken. Åke Taberman Förstudie för gång- och cykelväg genom Ekängen Arbetsplan för gång- och cykelväg genom Ekängen Trafikanalys Ekängsvägen. Tyréns Trafikplats Staby behovsstudie, Linköpings kommun maj E4 och Ekängsvägen Stads-/Landskapsbildsanalys av E4 förbi Linköping samt Ekängsvägen. Poiesis Landskapsarkitektur Om trädgårdsstaden Ebenezer Howard; Tomorrow: A Peaceful Path Towards Reform 1898, titel i andra upplagan 1902 var Garden Cities of Tomorrow. Raymond Unwin; Town Planning in Practice (Den bygger vidare på Camillo Sittes stadsbyggnadsidéer från 1880-talets slut och engelska arts and crafts - rörelsens ideal.) Johan Rådberg; Den svenska trädgårdsstaden. WHITE cordinator; Trädgårdsstäder i praktiken. Göran K johansson m. fl.; Trädgårdsstaden Några ekonomiska konsekvenser av att bygga ut ett bostadsområde. 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 Förslag till Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad var föremål för samråd under perioden 9 februari-29 april Samrådsförfarandet är en del av den PBL reglerade planprocessen och syftar till att bland annat engagera lokalbefolkningen i planarbetet. Under samrådstiden fanns en samrådsutställning på Stadsbiblioteket i Linköping och på Ekängsskolan. Den 15 februari och den 5 mars hölls Öppet hus i Ekängsskolan då planförfattarna fanns på plats för att diskutera planens innehåll med berörda och intresserade. Vid båda tillfällena kom cirka 60 personer. Med anledning av de synpunkter som lämnades, samt med hänsyn till vissa kompletterande utredningar som utfördes under och efter samrådstiden, reviderades och kompletterades planförslaget. Planförslaget ställdes sedan ut på samma platser som under samrådet. Utställningstiden var mellan 5 december 2011 och 29 februari Under utställningen lämnades synpunkter in som ledde till att planen reviderades och kompletterades i vissa hänseenden. Planen antogs av kommunfullmäktige den 12 juni Engagemanget och intresset för Ekängens och Roxtunas framtid och för översiktsplanen i största allmänhet har varit mycket stort. Detta i sig är en god grund för att Ekängen-Roxtuna kan utvecklas och växa som en populär och attraktiv egen ort.

96 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen