Utställningshandling december Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

Transkript

1 Utställningshandling december 2011 Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

2 Orienteringskartor över planområdet µ LJUNGSBRO BERG ROXTUNA EKÄNGEN Tvärskogsudde SÄTTUNA LINGHEM MALMSLÄTT LINKÖPING VIKINGSTAD 105 STUREFORS 7 ROXTUNA EKÄNGEN nv Hallo ä H sthags v n Ekä v gs s thu Väx v DISTORP RYSTAD GÄRSTAD TALLBODA km Blåstreckat område visar avgränsningen för denna översiktsplan. 2

3 INNEHÅLL Vilka har arbetat med översiktsplanen...4 Förord...5 Sammanfattning...7 Inledning...9 Vad är en fördjupning av översiktsplanen...9 Planprocessen...9 Planens förhållande till andra översiktsplaner...10 Planområdets läge och avgränsning...14 Planhandlingar...14 Mål och utgångspunkter...15 Från forntid till nutid...15 Mål...17 Nationella och regionala mål...17 Lokala mål...18 Hållbar utveckling...19 Nyckelfrågor...19 Miljö- och riskfrågor...21 Översvämningsbenägna områden...21 Hantering av dagvatten...22 Planförslag...23 Huvudstrategier för områdets framtida utveckling...23 Befintliga Ekängen-Roxtuna - en del av helheten...29 Ekängen en tätort med egen tydlig identitet...30 En kraftig och variationsrik bostadsutbyggnad i Ekängen...34 Ett småstadstorg med ett lokalt utbud av handel, service, idrott, utbildning och boende...37 Trädgårdsstad...39 Friluftsstad...43 Idrott, kultur, skolor och fritid på hemmaplan...47 Roxens stränder och Tvärskogsuddes naturområden ger orten attraktionskraft och intressanta besöksmål...48 Tätortsnära skogar bevaras och utvecklas...50 Stadsnära badstrand vid Roxen...52 Hållbart och säkert resande för alla trafikslag...53 Odlingstraditionen bevaras...59 Tekniska Verken nuvarande och framtida behov säkerställs vid Gärstad...60 Verksamheter med omgivningspåverkan...65 Verksamheter som inte stör omgivningarna...66 Gärstads visuella omgivningspåverkan förbättras...68 Ny reningsdamm/våtmark bidrar till mindre utsläpp i Roxen...70 Ianspråktagande av jordbruksmark...72 Områden med i princip oförändrad mark- och vattenanvändning...72 Förordnanden, riksintressen och miljökvalitetsnormer...73 Strandskydd...73 Riksintressen - analys över motstående intressen...73 Friluftsliv...73 Naturvård...74 E Yrkesfiske...75 Miljökvalitetsnormer (MKN)...75 Samlad bedömning...75 Genomförande...77 Befintliga bebyggelsen...77 Etapputbyggnad av bostadsområdena...77 Etapputbyggnad av verksamhetsområdena...78 Geoteknik (och dagvattenhantering)...78 Ekängsvägen...78 Godsspåret och kombiterminalen...79 Tvärskogsudde...79 Nya förskolor och skolor...79 Badstranden...79 Ridanläggning, handelsträdgård och kolonilotter...79 Gestaltningsåtgärder och entréer...79 Tröskelvärden...80 Huvudmannaskap...80 Teknisk försörjning och energi...80 Litteraturförteckning...85 Plankarta: Mark- och vattenanvändning Separata bilagor: Bilaga 1 Planeringsförutsättningar Bilaga 2 Konsekvenser 3

4 Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad är upprättad inom Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Lena Rydin-Hansson, samhällsbyggnadsdirektör Lars Hågbrandt (samrådsskedet), t. f. samhällsbyggnadschef Bill Eriksson (utställningsskedet) och översiktsplanechef Karin Elfström. Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planeringsutskott. Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har ingått: Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare/planförfattare) Lena Lindgren, översiktsplanerare (projektledare/planförfattare) Elinor Josefsson, trafikplanerare Tomas Nyström och Tobias Tinglöf, Bygglovkontoret Annelie Hammarström och Roger Björk, Miljökontoret Victoria Kurtsson, Kommunlantmäteriet Åsa Karlsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Magnus Hultegård, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Julia Lantz, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölvingsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Joacim Gustavsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anna Call, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Övriga kommunala medverkande i planarbetet: Stefan Samuelson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Hans Mayer, Kultur- och fritidsförvaltningen Elisabeth Ulvenäs, Omsorg och skola Christer Gunnarsson, Omsorg och skola Sten Johansson, Statistik och utredningar Bo-Göran Lindqvist, Tekniska Verken Magnus Hammar, Tekniska Verken Anders Svensson, Tekniska Verken Per Widman, NuLink Gunnar Elfström, stadsantikvarie Mikael Jarle, Kommunlantmäteriet Gösta Hydén, Stadspartner Lisa Björk, Stadspartner Martin Averhed, Kultur- och fritidsförvaltningen Kurth Franzén, Kultur- och fritidsförvaltningen Karoline Hällgren, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Ulf Kronqvist, Räddningstjänsten Roger Stigsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Robin Andersson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Lena Johansson har inom ramen för praktikarbete utfört en studie av entrén till Ekängen Särskilt framtagna underlag och utredningar White Arkitekter och Smideman Arkitekter har utfört strukturstudier Arkeologisk förstudie för planområdet. Östergötlands Länsmuseum. Ann-Charlott Feldt och Anders Lundberg. Dagvattenutredningar utförda av Vectura. Lars Skoog. Rapporten Godsspår Linköping utförd av Vectura. John Fridlund och Frida Johansson. Terminalstudie för Distorp-Gärstad utförd av Vectura. John Fridlund och Frida Johansson. Naturinventering för en del av Roxen i viken vid Näsby utförd av Ekologi.nu. Peter Gustafsson. Utredning om huvudmannaskap i Ekängen utförd av Kommunlantmäteriet. Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner. Trafikanalys Ekängsvägen utförd av Tyréns. Trafikplats Staby behovsstudie, utförd av Linköpings kommun. Inventering av häckande fåglar vid Roxens strand, Ekängen, juni Ignell, H. & Rosenkvist O Calluna AB Konsekvensbeskrivningar Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättas av Ida Tölander och Jan-Ove Ragnarsson på WSP Environmental. Den ekonomiska konsekvensbeskrivningen har upprättats av Ola Brånäs och Dennis Lundqvist på NAI Svefa. Socialkonsekvensbeskrivningen har upprättats av Ann-Sofie Jeppson och Pia Sartorius på WSP Samhällsbyggnad. Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, grafiker, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Tryck: Elanders Sverige AB Foto: Tekniska Verken Linköping, Jonathan Turner, Göran Billeson, Fanny Wahlqvist, Specialfastigheter, Lena Johansson, Gunnar Ölvingsson, Eva Sandberg (sid 50), Jan Holmbäck (sid 51), Erik G Svensson, Mats Billermark, Peter Gustafsson (sid 52-53) och Lena Lindgren. Bakgrundsmaterial till kartorna har, där inget annat anges, tagits fram av Kommunlantmäteriet, Linköping. Planförfattarna vill rikta ett stort tack till alla ekängsbor som visat stort intresse och engagemang för Ekängen och Roxtuna, idag och för framtiden. Särskilt tack till Ekängsskolans föräldraförening för all praktisk hjälp under samrådet, men också för den viktiga insats som föreningen gjort för att skapa intresse och sprida information om den pågående planprocessen. Tack för alla synpunkter som förhoppningsvis bidragit till en bättre plan! 4

5 FÖRORD Ekängen har under de senaste åren upplevt en mycket snabb utveckling. Från ett litet samhälle med drygt 200 boende som karaktäriserades av trädgårdsodlingar, några stora sommarvillor och små sommarstugor, har dagens villasamhälle Ekängen vuxit fram med över 2000 invånare. Det attraktiva läget nära Roxen och med bara 10 minuters restid till Linköpings centrum har lockat många nybyggare, i synnerhet unga familjer. Den 10 juni 2010 antog kommunfullmäktige en gemensam översiktsplan för Linköping-Norrköping och en översiktsplan för staden Linköping. Dessa planer redovisar kommunens vilja för kommunens framtida utveckling i ett regionalt perspektiv, och en vilja för stadens utveckling. I dessa översiktsplaner finns en målsättning för en fortsatt utbyggnad av Ekängen med bostäder i attraktiva lägen nära vatten och natur. Denna översiktsplan för Ekängen utgör en konkretisering av hur målsättningen ska uppnås. Tyvärr har många viktiga samhällsfunktioner inte följt med i Ekängens snabba utveckling, och det finns ett stort behov av handel, service, idrotts- och fritidsanläggningar, ungdomslokaler mm lokalt i Ekängen. En fortsatt utbyggnad av orten kan ge ett befolkningsunderlag för den service och de anläggningar som saknas. Föreliggande översiktsplan redovisar förslag till en utveckling av Ekängen-Roxtuna med över 2000 nya bostäder, ett mindre handels- och servicecentrum samt rekreations- och idrottsområden. I planen finns även en rad andra förslag på anläggningar och förbättringar med syfte att skapa ett rikt socialt liv och den attraktiva boendemiljö i Ekängen som eftersträvas. Genom att mögliggöra ett större utbud av kommunal och kommersiell service och idrottsanläggningar lokalt i Ekängen samt förbättrad kollektivtrafik kan också det framtida Ekängen planeras ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom ett sådant förstärkt serviceutbud i Ekängen kan behovet av bilresor något reduceras. I översiktsplaneförslaget redovisas även en avgränsning av Tekniska verkens verksamhetsområde vid Gärstad, inklusive de expansionsmöjligheter som behövs i det växande Linköping. Verksamheterna inom området är stökiga och kräver en viss avskärmning för att inte vara visuellt störande för de som passerar igenom eller förbi området, eller för boende i anläggningarnas närhet. En ny huvudtrafikmatning från en utbyggd trafikplats Staby föreslås, vilket leder till att Ekängsvägen och andra gator i staden avlastas från störande tung trafik. I planförslaget finns även redovisat ett nytt stort verksamhetsområde i trakten av Distorp, ett område lämpligt bland annat för logistik- och omgivningspåverkande företag. Planförslaget, som var föremål för samråd under februari-april 2011, väckte stort intresse bland Ekängsborna. Över 80 skrivelser med synpunkter lämnades in, varav över 60 var från privatpersoner eller lokalföreningar. Synpunkterna som framfördes under samrådet har lett till planen har reviderats, kompletterats eller förtydligats. Den reviderade planen ställs nu ut i det andra av två offentliga skeden i planprocessen utställningsskedet. Välkommen med dina synpunkter! Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande Muharrem Demirok Samhällsbyggnadskommunalråd 5

6 6 Tvärskogsudde i väntan på att bli upptäckt.

7 SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige har, i samband med antagandet av den gemensamma översiktsplanen för Linköping-Norrköping, pekat ut Ekängen-Roxtuna som en ort där särskilda satsningar ska göras med anledning av ortens attraktiva läge nära staden och Roxen. I den antagna översiktsplanen för staden (ÖP staden) anges att Linköpings behov av småhusbyggande i framtiden kan tillgodoses bland annat i Ekängen-Roxtuna. Av Översiktsplan för staden Linköping framgår också att Tekniska Verkens verksamheter ska vara kvar vid Gärstad och få expansionsmöjligheter, samt att ett nytt verksamhetsområde ska öppnas vid Distorp. Denna översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad visar hur Ekängen-Roxtuna kan byggas ut med nya bostadsområden samt redovisar även den framtida markanvändningen vid Gärstad och Distorp. Ekängen är en ort som har upplevt en mycket snabb expansion och omvandling - från en plats med handelsträdgårdar och sommarboende till en förort och sovstad. Den snabba utvecklingen har dock skett utan att tillräcklig hänsyn har tagits till invånarnas behov av service, rekreation, idrott och platser för umgänge. Ambitionen i denna översiktsplan är att ge möjligheter för Ekängen att på sikt utvecklas till en mer normalt fungerande tätort, med egen service och med mötesplatser i olika former, och till en ort med en egen stark identitet. Planen föreslår en kraftig utbyggnad av Ekängen, som kan innebära en flerdubbling av folkmängden. Med den befolkningsökning som planen innebär kommer det att finnas underlag för handel, service, idrotts-, fritids- och kulturanläggningar samt bättre kollektivtrafik. De nya bostadsområdena trafikmatas från en ny huvudgata som går öster om befintliga Ekängen. De södra områdena föreslås få karaktär av trädgårdsstad och de norra områdena karaktär av friluftsstad, bebyggelse anpassad till natur och terräng. Lägen för en ny handelsträdgård, en ridanläggning samt kolonilotter redovisas i planen. Närheten till Roxen präglar en stor del av planområdet och utgör en mycket värdefull och utvecklingsbar resurs för boende, rekreation och naturvård. Vattennära områden kan exploateras med attraktiva bostäder och med en spännande arkitektur. Höga naturvärden är knutna till de grunda vattnen i Natura 2000-området Västra Roxen (väster om Tvärskogsudde) och till strandnära skogsområden med ek och andra lövträd. Förutsättningarna är samtidigt goda för att göra vattnet, stränderna och de strandnära miljöerna attraktiva och tillgängliga för såväl närboende som mer långväga besökare. Tvärskogsudde utgör ett stort område där tillgänglighetsskapande åtgärder som strövstigar, bryggor med mera kan gå hand i hand med skötsel och utveckling av naturvärdena i ett lokalt eklandskap med unik karaktär för Linköpingstrakten. Badplatser är exempel på friluftssatsningar som ger ökad tillgänglighet till vatten för alla. Inom planområdet bör åtminstone två badplatser anläggas och för en strandsträcka mellan Näsby och Ekängen är en översiktlig lokaliseringsutredning genomförd. Stor hänsyn ska tas till områdets naturvärden vid ett genomförande. Behovet av bostadsnära skog för motion och rekreation är stort i Ekängen-Roxtuna. Tre områden redovisas i planen som tätortsnära skogar. I dessa utpekade områden bör skogsskötsel och utveckling av rekreationsanläggningar etc. ske i samklang med naturvårdsintressena. Områden med höga naturvärden inom planområdet ska bevaras och i enstaka fall där detta inte är möjligt, med hänsyn till planens övergripande struktur, ska kompensationsåtgärder genomföras. Samband för god ekologisk funktionalitet, exempelvis gröna stråk mellan närliggande ekmiljöer, bör bevaras och förstärkas i så stor utsträckning som möjligt. Tekniska Verkens verksamhetsområde vid Gärstad fastställs i planen och utvecklingsmöjligheter ges. Ett nytt verksamhetsområde redovisas vid Distorp, delvis för omgivningspåverkande företag som kan samverka och ha nytta av närheten till Gärstad. En utbyggnad av Staby trafikplats ger möjlighet till en ny trafikmatning av det nya verksamhetsområdet direkt ifrån E4 och möjliggör även en ny trafikmatning av Gärstad. Ett nytt godsspår redovisas i planen parallellt med E4. Öster om Gärstad kan en omlastningsterminal anläggas. Planeringsförutsättningar finns i bilaga 1. Miljökonsekvenser, ekonomiska konsekvenser och sociala konsekvenser av planförslaget finns i bilaga 2 7

8 8 Vattnet en del av Ekängen.

9 INLEDNING Vad är en fördjupning av översiktsplanen? Kommuner gör översiktsplaner för att klargöra och förankra hur man vill att marken och vattnet inom kommunens gränser ska användas. En kommun kan välja att fördjupa den kommuntäckande planen för ett avgränsat område där man vill utreda, förändra eller utveckla mark- och vattenanvändningen. Denna översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, är en fördjupning av den kommunomfattande översiktsplanen. Denna plans huvudsyften är att, inom planområdet redovisa en översiktlig struktur för mark- och vattenanvändningen redovisa nya attraktiva boendemöjligheter i Ekängen- Roxtuna i anslutning till vatten och natur säkerställa Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjlighet till långsiktig expansion och utveckling av verksamheten redovisa omfattningen av och en struktur för ett nytt verksamhetsområde i anslutning till Distorp och Gärstad redovisa en översiktlig kommunikationsstruktur baserad bland annat på en utbyggd trafikplats Staby som möjliggör nya verksamhetsområden i Distorp-Gärstad Det innebär att planen ska visa vilka markområden som är lämpliga för ny bebyggelse och vilka som ska sparas för rekreation med mera. Säkerställande av Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjligheterna till nya verksamhetsområden i anslutning till Distorp och Gärstad ska redovisas. Kommunens syn på behov av skydd och bevarande av olika värden (natur-, kultur eller andra värden) ska redovisas. Utvecklingen av Ekängen-Roxtuna hänger tätt samman med utvecklingen av staden Linköping. I Översiktsplan för staden Linköping anges ett perspektiv på invånare och med utblick mot invånare. För hela kommunen är siffrorna invånare med utblick mot En del av dessa nya invånare kommer att bo i de nya delarna av Ekängen-Roxtuna. I denna plan utreds hur många det är lämpligt att det till slut kan bli. Av flera skäl bör Ekängen-Roxtuna bli en mer självständig ort, främst när det gäller service och fritidsaktiviteter. Pendlingen kommer att vara fortsatt stor, men en betydligt högre andel av den ska ske med kollektiva färdmedel eller med cykel. Ekängen-Roxtuna har en viktig roll som attraktivt boendealternativ för de som funderar på att flytta till Linköping. EKÄNGEN/ ROXTUNA boende natur vatten kultur arbetsplatser service fritidsaktiviteter utbildning idrott LINKÖPING Planprocessen En översiktsplan upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL. Framtagandet av planen följer en lagstiftad process vilken bland annat innebär att planförslaget ska vara föremål för diskussion och remissbehandling, först under ett samrådsskede och sedan under ett utställningsskede. En översiktsplan antas av kommunfullmäktige men är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen ligger dock till grund för efterföljande detaljplanering, för bygglovgivning samt för annan tillståndsgivning och andra beslut som berör mark- och vattenanvändning inom planområdet. Översiktsplanen är också en överenskommelse mel- Här är vi nu Utarbetande av planförslag SAMRÅD 9 februari - 29 april 2011 Bearbetning av planförslag UT- STÄLLNING 5 december februari 2012 Bearbetning av planförslag ANTAGANDE Våren 2012 Planprocessen - de olika stegen i arbetet med att ta fram en översiktsplan. 9

10 INLEDNING Här är vi nu Fördjupad plan Detalj- Detalj- Bygglov plane- program Översiktsplan översiktsplan Bygganmälan När en översiktsplan antagits fortsätter planprocessen som till slut landar i en bygganmälan. lan kommunen och länsstyrelsen om hur eventuella riksintressen inom ett planområde ska tas tillvara. Att ta fram en översiktsplan är det första steget på en många gånger lång planeringsprocess, vars mål alltid är en hållbar utveckling för mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Utan en översiktsplan till grund för kommande beslut om exempelvis detaljplanering saknas förutsättningarna för den önskade utvecklingen att realiseras. Planens förhållande till andra översiktsplaner Denna plan är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen. Det innebär att det finns redan beslut tagna som påverkar vad och på vilket sätt det planeras i Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. De gällande planer som omfattar detta planområdet helt eller delvis är Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, inklusive bilaga om riksintressen, Översiktsplan för staden Linköping (ÖP staden), inklusive Trafikstrategi, del av Linköpings översiktsplan 1998 (ÖP 98) samt av kommunfullmäktige beslutade underlag för vindkraft och master. Denna fördjupning av översiktsplanen kommer att ersätta gällande översiktsplanen för Ekängen, antagen av KF Det finns även ett antal gällande detaljplaner för delar av planområdet, bland annat för delar av Gärstadområdet. Den kommunomfattande översiktsplanen för Linköping Planer som helt eller delvis berör denna plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Översiktsplan för staden Linköping. Särtryck - Linköpings översiktsplan (Under omarbetning till Översiktsplan för landsbygden och småorterna.) 10

11 INLEDNING Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun Riksintressen i Linköpings kommun Kommunomfattande översiktsplan Gemensam översiktsplan Linköping och Norrköping Strategisk del, ortstruktur, kommunikationsstrukturer m m Översiktsplan för staden Linköping Översiktsplan för landsbygden och småorterna (påbörjades våren 2011) Underlag för lokalisering av master Underlag för lokalisering av vindkraftverk ÖP Ekängen Roxtuna Distorp Gärstad ÖP för andra orter (som t ex Linghem) kommer när den är färdig att bestå av tre delar: Del 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Del 2 Översiktsplan för staden Linköping och Del 3 Översiktsplan för landsbygden och småorterna. Del 1 och 2 av översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 10:e juni 2010 och arbetet med del 3, Översiktsplan för landsbygden och småorterna, har påbörjats Linköpings och Norrköpings inriktning Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet: Bråvalla Strand, Ekängen-Roxtuna, Glans Södra Strand, Marby-Unnerstad, Sturefors och Sättuna. Vackert belägna orter av varierande storlek, som utvecklas för att ta tillvara utblickar, vattenkontakt och intressanta omgivningar. Förutsättningarna för kollektivtrafik varierar. Säkra gång- och cykelvägar ska säkerställas i samband med utbyggnad. Utdrag ur Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Hållbar ortstruktur, sid 23 11

12 INLEDNING Ortstruktur från den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping (våren 2011). Tills en sådan översiktsplan har antagits av kommunfullmäktige kommer vissa delar i den gamla kommuntäckande översiktsplanen, Linköpings översiktsplan 1998 (ÖP 98), att fortsätta att gälla, i första hand strategier och inriktningar för landsbygden. I övrigt har ÖP 98 upphört att gälla. Den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping omfattar hela det nu aktuella planområdet. I redovisningen av ortstrukturen finns Ekängen-Roxtuna med i kategorin Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet. I dessa lägen ska efterfrågan på boende nära vatten mötas. Det innebär att de förslag 12

13 INLEDNING Området Distorp-Gärstad finns med i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som områden med verksamheter av regional betydelse Området är tänkt att innehålla verksamheter med god tillgänglighet för landtransporter och utveckling på mycket lång sikt. Området Distorp-Gärstad finns också med i ÖP staden. Två verksamhetsområden föreslås norr om Gärstad. Områdena anses lämpliga för logistikföretag (närhet till E4:an och möjlighet till spåranslutning) och för verksamheter med störande omgivningspåverkan. I ÖP staden läggs också verksamhetsområde för Tekniska Verken översiktligt fast. En ombyggnad av trafikplats Staby föreslås och ett reservat för ett nytt godsspår redovisas. För området Ekängen-Roxtuna finns en fördjupning av översiktsplanen som antogs Det har gjorts detaljplaner för bebyggelse i de framtida utvecklingsområden som planen anger. Lagstiftningen har förändrats sedan planen antogs vilket bland annat innebär att vissa delar som anses självklara idag, exempelvis sociala konsekvensbedömningar, saknas. Det finns även nya bestämmelser och direktiv för både mark och vatten att beakta. Planen gäller men ska snarast ersättas med en ny (Beslut i kommunfullmäktige juni 2010). Utdrag ur ÖP staden visar området Distorp-Gärstad som tas fram för ny bebyggelse i Ekängen-Roxtuna ska bygga på en ökad tillgänglighet till Roxen. Det är närheten till vatten och de goda förutsättningarna för att skapa attraktiva boendemiljöer som motiverar att bygga på en plats som inte ligger i anslutning till regionala kollektivtrafikstråk. Planområdets läge och avgränsning Planområdet är beläget mellan E4:an och Roxen. Distorp och Gärstad ligger i direkt närhet till E4:an och Ekängen- Roxtuna ligger cirka 5 km ytterligare norrut mot Roxen. Arbetet med planen har avgränsats utifrån det kommande arbetet med landsbygdsfrågor i en översiktsplan för landsbygden och småorterna. Det är viktigt att frågor som gäller utveckling och byggande på landsbygden utreds i rätt sammanhang och inte föregås i denna plan. 13

14 INLEDNING Planhandlingar Översiktsplanen består av denna planbeskrivning, en plankarta med mark- och vattenanvändningen, samt två bilagor med planeringsförutsättningar och konsekvenser. För att inte belasta planbeskrivningen med en omfattande genomgång av de befintliga förhållandena inom planområdet har dessa samlats i en bilaga till planen - Planeringsförutsättningar. I detta dokument finns också en mer utförlig beskrivning av de måldokument och andra utgångspunkter som utgör viktiga förutsättningar för planen. Underlag till planen är bland annat följande dokument: Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag 2010, beslut i kommunfullmäktige (Arbetet pågår med en bearbetning av detta underlag så att det blir ett tillägg till översiktsplanen) Riksintressen i Linköpings kommun, bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, beslut i kommunfullmäktige Trafikstrategi, del av Översiktsplan för staden Linköping. Den blå-vitstreckade linjen visar planområdets läge och avgränsning. Miljö- och Riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag Riksintressen i Linköpings kommun. Trafikstrategi. 14

15 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Från forntid till nutid Planområdet är, likt stora delar av Östgötaslätten, rikt på fornlämningar. Sammanlagt finns drygt 160 registrerade fornlämningar inom området. Till det kommer ett antal utredningsobjekt och nyfunna fornlämningar som identifierats vid tidigare genomförda utredningar och förundersökningar. Inom planområdet har lämningar från de flesta tidsepoker påträffats. Här finns fynd och boplatslämningar från stenåldern; boplatser, gravar och hällristningar från bronsålder; gravar och gravfält, boplatser och stensträngar från järnålder, by-/gårdstomter, fossila åkrar och lämningar efter kyrka och kyrkogård från medeltiden samt senare tiders torplämningar och agrara lämningar. Inom planområdet, norr om Gärstad, finns en fornlämningsmiljö med tre gravfält, spridda ensamliggande stensättningar och rester av ett omfattande hägnadssystem i form av stensträngar. Gravfälten är av äldre järnålderskaraktär, med runda och kvadratiska stensättningar. Stensträngarna anknyter på ett intressant sätt delvis till den nuvarande ägoindelningen. Området ingår i länsstyrelsens regionala kulturminnesvårdsprogram. Planområdet bestod ända fram till tidigt 1900-tal nästan uteslutande av jordbruksfastigheter. Under slutet av 1880-talet presenterades en idé om en villastad vid Näsby och Tvärskogsudde och den första sommarvillan ska ha uppförts i slutet på 1800-talet. I början av 1910-talet tillkom ytterligare egnahem. Till den nya bebyggelsen byggdes en ångbåtsbrygga. Sedan tillkom också flera nya sommarstugetomter. Under 1940-talet började sommarvillor uppföras vid Östernäs strax norr om det ursprungliga Ekängen. På grund av vattenförsörjnings- och avloppsproblem infördes 1962 nybyggnadsförbud i Ekängen. Förbudet upphävdes Många av berättelserna och bilderna i boken Ekängen en Roxtuna. 15

16 Fornlämningstäta områden 16 Karta från den arkeologiska förstudien som Östergötlands länsmuseum gjort och som visar de särskilt uppmärksammade fornlämningskoncentrationerna.

17 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER bygd i förvandling speglar ett samhälle som under hela 1900-talet hade ett relativt rikt socialt liv, något som förändrats i och med att odlingarna och sommarstugorna har ersatts av nya villaområden. Roxtunaanstalten togs i drift 1955, och verksamheten lades ner under De flesta av bostadshusen i anslutning till anstalten byggdes som arbetarbostäder till de anställda på Roxtuna. Utvecklingen vid Gärstad Tekniska Verken påbörjade deponiverksamheten vid Gärstad i början på 1970-talet. Då hade AB Svenska Leca (numera Saint-Gobain) grävt upp lera på området sedan början på 1960-talet. Sedan följde en verksamhet som i korthet gick ut på att Leca grävde ur lerfyndigheter och Tekniska Verken Gården Bostället innan Lecas etablering. Kv 60 under byggnation. övertog gropen för deponiverksamhet. Denna samverkan pågår delvis fortfarande. I början av 1980-talet togs den första avfallsförbränningsanläggningen, (panna 1-3) kv50, i drift, efter ökade nationella utsläppskrav, och under 2004 togs den 4:e pannan, kv60 i drift En mer utförlig historisk beskrivning av planområdet finns i Planeringsförutsättningar, i den arkeologiska utredningen samt i boken Ekängen en bygd i förvandling. Mål Nationella och regionala mål Det finns nationella mål som är grundläggande för kommunernas plan- och byggverksamhet. Bland dessa är det de nationella miljökvalitetsmålen som främst påverkar och genomsyrar den översiktliga planeringen. Det övergripande målet för Sveriges miljömålsarbete är att till nästa generation, det vill säga till år 2020, lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Detta så kallade generationsmålet innebär bland annat att påverkan på miljön och människors hälsa ska ha reducerats till en nivå som är långsiktigt hållbar. För att nå dit har riksdagen antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål, som finns beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar, syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna De nationella miljökvalitetsmålen har även brutits ner till regionala miljökvalitetsmål vilka också finns beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen. De mål som kan ges avtryck i en översiktsplan är: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet 17

18 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet De transportpolitiska målen för landet är från Fem av dessa påverkar nuvarande och framtida Ekängsbor eftersom de förflyttar sig dagligdags mellan hemmet och skolan/arbetsplatsen/service av olika slag. Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem Följande dokument/avtal ska också ligga till grund för en översiktsplan: FN:s barnkonvention På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, Prop. 1998/99:115 Regeringens nationella demokratipolitik samt Målet för jämställdhetspolitiken Nationell handlingsplan för äldrepolitiken, Prop. 1997/98:113 Nationell handlingsplan för handikappolitiken, Prop. 1999/200:79 Lokala mål Linköpings kommuns fullmäktige antog 2011 ett dokument som innehåller mål och strategier bland annat för samhällsbyggande och infrastruktur Världens bästa Linköping. Kommunens strategiska plan med övergripande mål, I dokumentet framgår det bland annat att: Linköping är inte bara storstad, utan också en stor landsbygdskommun. Möjlighet till vackra boendemiljöer utanför tätorterna och den starka företagartraditionen som finns på landsbygden är en viktig byggsten i Linköpings attraktivitet. Linköping har alltid gått före i miljö- och klimatarbetet. Den ambitionen ligger fast och ska förstärkas. Fram till 2025 ska vi göra Linköping koldioxidneutralt. För att lyckas med denna oerhört tuffa ambitionsnivå måste energieffektiviseringen ta ordentlig fart. Kommunens naturvårdsarbete ska hålla en hög stan- dard. Särskilt viktigt är arbetet med att stärka skyddet för den biologiska mångfalden och tillvaratagandet av värdefulla naturmiljöer. De allra största insatserna för att minska påverkan på klimat och miljö står enskilda människor för. Ensam påverkar man i liten utsträckning, men när flera arbetar åt samma håll kan effekterna bli stora. Därför ska Linköping vara en plats där det är enkelt att göra smarta val för att förbättra miljön och minska påverkan på klimatet. Det ska vara lätt att ta sig fram som gångtrafikant och cyklist i Linköping. Gång- och cykelbanor ska ha hög prioritet. Det ska också vara enkelt, billigt och miljövänligt att åka med en kollektivtrafik som håller ihop Linköping och som underlättar resande mellan stadsdelar. Närmare beskrivning av mål och strategier som berör arbetet med översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad finns i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Under 2005 antog Linköpings kommunfullmäktige ett dokument, Inriktning för det fortsatta översiktsplanearbetet, som ger vägledning för hur arbetet med den översiktliga planeringen skulle fortskrida. Inriktningsbeslutet ger vägledning för arbetet med denna översiktplan vad gäller följande frågor: Förorter och ytterområden ska ha fungerande lokala centra. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bland annat ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom respektive stadsdel/ort eftersträvas. Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. Andra måldokument som har beaktats i samband med upprättande av planen är: Folkhälsopolitisk policy för Östergötland Kommunens folkhälsoprogram 2000 Handikappolitiskt program Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun 2008 Kultur- och fritidsnämndens Kultur och fritidsstrategi

19 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Naturvårdsprogrammet Ovanstående dokument finns närmare beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett komplext begrepp. Det kan ses som en process och ett förhållningssätt för att nå en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtlandkommissionens definition). Det kan också uttryckas som en utveckling som säkerställer god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa för både dagens och kommande generationer. Det är en samhällsutveckling som utgår från demokratiska värderingar och där alla individer har förutsättningar och vilja för att medverka och ta aktiv ställning för såväl lokal som global hållbar utveckling. Hållbar utveckling har tre ömsesidigt beroende dimensioner, ekologiska ramar, ekonomiska medel och sociala mål om global och lokal rättvisa och välfärd. Om en av dessa dimensioner saknas går det inte att uppnå hållbar utveckling. Ekonomiska medel Sociala mål Ekologiska I en översiktsplan, som är ett strategiskt verktyg som ska gälla för lång tid framåt, är det av särskild vikt att integrera hållbarhetsperspektivet och därigenom skapa förutsättningar för ett bra liv för både dagens och kommande generationer. All planering som kommunen bedriver, oavsett om den är fysisk till sin karaktär eller ej, ska genomsyras av att vara hållbar. I bilaga 1 Planeringsförutsättningar görs en mer ingående beskrivning av begreppet och vad det innebär för den översiktliga planeringen av Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. Nyckelfrågor En översiktsplan ska bland annat visa hur kommunen har tänkt att de allmänna intressen som finns inom ett område ska hanteras och prioriteras. Utöver dessa har det under arbetets gång identifierats ett antal nyckelfrågor, som beroende på hur de hanteras, kommer att påverka planens innehåll. De här frågorna, eller förutsättningarna för framgång, är mycket viktiga för hela planen. Attraktivitet och identitet Ekängen-Roxtuna har, för Linköpings kommun, en unik närhet till både vatten och stad. Ekängen är ett av Linköpings mest populära bostadsområden och närheten till vatten är en av de faktorer som bidrar till områdets höga status. Vad finns det för ytterligare kvalitéer att bygga vidare på? Hur ser sambanden ut mellan attraktivitet och identitet och hur kan de se ut i planen? ramar Relationen till Roxen Trots de befintliga bostädernas direkta närhet till Roxen, är tillgängligheten till vattnet låg. Hur kan planen utformas så att tillgängligheten till Roxen ökar? Utveckla gröna värden Inom planområdet finns fantastiska förutsättningar att utveck- 19

20 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER la gröna värden och strukturer till både människors och växt- och djurlivets gagn. Hur görs det på bästa sätt? Läge för centrum Dagens Ekängen behöver ett naturligt centrum, med ett litet torg, matbutik och gärna eventuell annan service, privat och offentlig. Var ska det ligga? Värdeskapande och medveten arkitektur Det har inte funnits någon bestämd kommunal ambition vad gäller arkitektur och utformning, utöver en inledande omsorg om att bevara karaktären av fritidshusområde. Hur kan värdeskapande och medveten arkitektur skapa sammanhang och bidra till fortsatt attraktivitet? Hur kan en kommunal ambition för den nya bebyggelsen se ut? En ny, östlig väg Ekängsvägen genom befintliga Ekängen har låg standard och brister när det gäller trafiksäkerheten. Den trafik som ny bebyggelse i Ekängen-Roxtuna alstrar kan därför inte belasta Ekängsvägen genom samhället. Var ska en ny väg gå och hur ska den utformas och relateras till ny och befintlig bebyggelse? Ekängen och Roxtunas förhållande till varandra Ekängen och Roxtuna ligger bredvid varandra men delar inte samma historiska utveckling. Hur kan dessa delar fogas samman i en större helhet? Ekängen-Roxtunas förhållande till Linköping Utan tvekan har Ekängen ett fördelaktigt geografiskt läge nära staden. Samtidigt är området ensidigt vad gäller bo- stadsutbudet och i princip finns det enbart kommunal service i form av förskolor och skolor. Vilka uppgifter som Ekängenborna uträttar i staden, kan de i och med planens genomförande istället uträtta i Ekängen? Vilken roll spelar attraktiva boendemöjligheter i ett utbyggt Ekängen- Roxtuna för hela kommunens utveckling? Vilka förändringar i Ekängen-Roxtuna kan också komma hela staden tillgodo? Från nästan enbart bil till en hög andel buss och cykel Området trafikeras idag med landsbygdsbuss. Ett ökat befolkningsunderlag ger förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik. Hur ska den utformas för att de boende ska välja att åka buss (hållbart) istället för bil som idag? Förutsättningar för verksamhetssamverkan Stora mängder energi finns i omlopp vid Gärstadområdet. Denna energi skulle kunna utnyttjas på fler effektiva sätt. Andra företag skulle kunna samutnyttja och dra fördelar av den direkta närheten till de anläggningar som Tekniska Verken och Saint-Gobain (Leca) har på sina fastigheter. Hur kan ett sådant nytt verksamhetsområde struktureras? Trafikplats Staby Trafikplats Staby är inte fullständig. En av- och påfartsmöjlighet norrut saknas. Hur kan ett nytt trafiksystem, baserat på en utbyggnad av trafikplats Staby försörja ett nytt verksamhetsområde vid Distorp, Gärstad och på lång sikt även Ekängen? 20

21 MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR Det finns många miljö- och riskfaktorer att ta hänsyn till i en översiktsplan. En viktig faktor är klimatförändringarna till följd av ökade utsläpp av växthusgaser som är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Senare tids stormar och orkaner och de följder som de gett, har tillsammans med andra väderrelaterade händelser som översvämningar och skredrisker tydliggjort behovet av åtgärder för att minska växthuseffekten. Utsläpp av luftföroreningar bidrar också till klimatförändringarna liksom de orsakar växtskador, korrosion, övergödning och försurning. Luftföroreningar kan vålla sjukdomar och förkorta den förväntade livslängden hos människor. Under de senaste åren har även förorenade områden uppmärksammats allt mer och det finns ett stort behov av ökad kunskap. Vissa förorenade områden kan orsaka både hälso- och miljöproblem om de inte saneras. Buller, speciellt flyg- och vägtrafikbuller, är ett annat miljöproblem som många människor utsätts för. I Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun underlag 2010, redovisas på ett övergripande sätt vilka rekommendationer, riktvärden och miljökvalitetsnormer för vägtrafikbuller, luftföroreningar, förorenad mark, radon, översvämningar, farligt gods med mera som kommunen tillämpar. Dessa rekommendationer gäller för hela planområdet. I bilaga 1 Planeringsförutsättningar konkretiseras miljö- och riskfrågorna utifrån planområdets faktiska förhållanden. De två i särklass mest strukturpåverkande miljö- och riskfaktorerna inom planområdet är risken för översvämningar och hanteringen av dagvatten. Utdrag ur SMHI:s översvämningskartering. Översvämningsbenägna områden SMHI:s översvämningskartering visar vilka områden som kommer att översvämmas vid olika ökade vattennivåer. I enlighet med de rekommendationer som redovisas i Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun underlag 2010 är det ett antal markområden inom det område som planen omfattar som inte är lämpliga för exploatering över huvudtaget, och andra kräver ytterligare utredning innan exploatering kan bli aktuell. Dessa områden har undantagits från exploatering i planförslaget, och nuvarande markanvändning får fortgå. De schematiskt redovisade områden i ÖP 98 för ny bebyggelse söder om det befintliga Ekängen kan inte längre anses vara lämpliga. Näsby småstugeområde ligger på låglänt mark som är utsatt för stora översvämningsrisker. Kommunen kan därför inte medverka till förändring av området från fritidshus till permanentbostäder. Stora delar av planområdets södra markområden, i anslutning till Tekniska Verkens områden berörs av invall- 21

22 MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR Den stora andelen lera i marken gör att det redan finns en hög vattenhalt i marken, marken är redan vattenmättad. Den naturliga reningen av dagvatten som sker i och med LOD kommer då inte heller till stånd. Befintliga höjdförhållanden är också en viktig utgångspunkt för dagvattenhantering. Vatten rinner till, och samlas upp i terrängens lågpunkter. Då förutsättningarna för delar av LOD är begränsade, är det särskilt viktigt att utformningen av planstrukturen anpassas efter vattnets väg mot flödessvackor och lågpunkter. För att en ändamålsenlig bebyggelsestruktur ska kunna uppnås kan viss bebyggelse behöva lokaliseras på områden som ligger lägre i terrängen, med sämre förutsättningar för naturlig avrinning. Marknivån på dessa områden kan då behöva höjas. Invallningsföretag. ningsföretag. Landområden har vallats in för att kunna användas för olika typer av verksamheter, främst för att tillskapa jordbruksmark. På grund av de nuvarande verksamheternas karaktär är det mycket viktigt att kvaliteten i vallarna är av det slag att om nivåerna i Roxen stiger, så står vallarna emot, och håller markområdena innanför torra. Invallningsföretagen redovisas i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Hantering av dagvatten Vid hårdgörande av mark, i samband med nyexploatering, uppstår ytterligare dagvattenflöden att hantera. Rening, omhändertagande och fördröjning, för att minska flödestoppar, är generellt mycket viktiga planeringsfrågor. Planområdets faktiska markförhållanden, de geologiska och geotekniska förutsättningar, visar att LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, kan vara relativt svårgenomförbart. Exploatering av naturmark med bebyggelse innebär ökade flöden av dagvatten att hantera, eftersom vatten istället för att gå ner direkt i marken leds via olika hårdgjorda ytor till lågpunkter där vatten kan bli stående, eller filtreras ner i marken. Vattenkvaliteten påverkas också eftersom naturligt filtrerat vatten innehållsmässigt skiljer sig från vatten som leds via hårdgjorda ytor som gator och parkeringar och plockar upp partiklar från dessa ytor. Exploatering av jordbruksmark med bebyggelse innebär också ökade flöden på grund av mer hårdgjorda ytor. Vattenkvaliteten påverkas också, eftersom innehållet skiftar från rester av jordbruk till att istället vara påverkat av en ny markanvändning. Med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten måste åtgärder för att reducera föreningsriskerna i Stångån och Roxen från dagvatten hanteras i planen. 22

23 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN LITEN STADSDEL TILL STÖRRE TÄTORT MED EGEN IDENTITET Fler Ekängsbor ger förutsättningar för fler funktioner, som stadsdelen saknar idag, fler boendeformer, service, kultur- och fritidsaktiviteter och fler mötesplatser. Ekängen utvecklas till en tätort med en tydlig egen attraktiv identitet och roll i kommunen. FLER MÖJLIGHETER TILL GEMENSKAP Tillkomsten av mötesplatser i olika former ger möjlighet till mer umgänge och ett rikare socialt liv och en aktiv fritid för människor i alla åldrar. 23

24 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FLERA TYPER AV BOSTÄDER 2,5 3 1 Fler hustyper och upplåtelseformer leder till mer varierade boendemiljöer och ökar ortens attraktionskraft. EN IDENTITETSSKAPANDE EKÄNGSVÄG Genom gestaltningsåtgärder skapas en trevligare väg, med en tydlig utformning anpassad till omgivande landskap. 24

25 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN EXKLUDERANDE TILL INKLUDERANDE Privat väg PRIVAT Tillträde förbjudet Välkommen till Ekängen Fler tillgängliga grön- och strandområden och nya gröna stråk ökar trivseln och sammanhållningen i orten. STÖRRE UTBUD PÅ HEMMAPLAN KIOSK Ekängen AFFÄR CAFÉ Bibliotek EKÄNGENS IF EKÄNGEN LINKÖPING IDROTTSHALL Fler Ekängsbor ger underlag för service, idrott- och fritidsanläggningar och mötesplatser på orten. 25

26 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling HÅLLBARA RESOR EKÄNGEN LINKÖPING Fler Ekängsbor ger underlag för bättre kollektivtrafik och skapar förutsättningar för ett minskat bilberoende och en bättre miljö, inte minst inom orten. ROXEN BLIR MER TILLGÄNGLIG En ny badstrand i söder och ett nytt promenadstråk knyter ihop äldre och nyare bebyggelse med naturen och Roxen och attraherar besökare till orten. GRÖNOMRÅDEN OCH TÄTORTSNÄRA SKOGAR FÅR NYTT LIV Grönområden och tätortsnära skogar som har ett värde för rekreation och/eller biologisk mångfald bevaras och utvecklas. 26

27 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling TVÄRSKOGSUDDE BLIR ETT REKREATIONSOMRÅDE FÖR ALLA LINKÖPINGSBOR Tvärskogsuddes stora potential för rekreation och som besöksmål tillvaratas och utvecklas för alla kommuninvånare. GÄRSTADS VISUELLA STÖRNINGAR MINSKAR Gärstadområdets stökiga intryck minskas genom getsaltningsåtgärder längs Ekängsvägen, E4 och Stångåstråket. 27

28 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling HÅLLBAR AVFALLSHANTERING OCH ENERGIPRODUKTION FINNS KVAR OCH UTVECKLAS VID GÄRSTAD SOPBIL EL/FJÄRRVÄRME SOPBIL EL FJÄRRVÄRME BIOGAS BIOGAS I det växande Linköping ska Tekniska Verken disponera markområden som möjliggör en effektiv och hållbar avfallshantering och energiproduktion. Hanteringen innebär maximal återvinning, minskad andel avfall som deponeras och så liten omgivningspåverkan som möjligt. FRÅN JORDBRUKSLANDSKAP TILL INDUSTRILANDSKAP Markanvändningen går från jordbruksdrift till verksamheter med och utan omgivningspåverkan. Den växande stadens behov av mark för nya verksamheter, baserade på ny teknik och utökad återvinning tillgodoses i anslutning till goda kommunikationer vid E4:an och ett framtida godsspår. 28

29 PLANFÖRSLAG Befintliga Ekängen-Roxtuna en del av helheten Den befintliga bostadsbebyggelsen i Ekängen-Roxtuna utgör en viktig del av den struktur som planen redovisar. Bostäderna utgör en viktig del av den totala andelen villa- och småhusbebyggelse som orten enligt planförslaget kan komma att innehålla. Som en del av den nya helheten kommer den befintliga bostadsbebyggelsen att få tillgång till många nya funktioner. Det är även viktigt att det sker vissa förändringar inom den befintliga bebyggelsen, och att sambanden mellan den befintliga bebyggelsen och den nya blir starka, såväl fysiskt som känslomässigt. Ekängen är redan idag ett av de mest populära områdena i kommunen, och det är viktigt att planförslaget ger området fortsatta förutsättningar att vara det. Kontrasten i omsorg mellan den befintliga bebyggelsen och den nya bebyggelsen får inte blir för stor. Den omsorg som kommer att ges de offentliga rummen i den nya bebyggelsen bör även kunna ges i den befintliga bebyggelsen. Enligt dagens system är de olika samfällighetsföreningarna ansvariga för en sådan utveckling. Även om området är populärt så saknas en del grundläggande funktioner och det saknas också plats inom den befintliga bebyggelsen för flera av dessa funktioner. Behovet av lekplatser, plats för idrott och andra spontana mötesplatser är stort. Lekplatser bör kunna lokaliseras inom de bebyggda områdena, en vid de nybyggda norra delarna av Ekängen och en i anslutning till Grönhögsvägen i de södra delarna. I Lekplatsplan för Linköpings kommun föreslås två nya lekplatser inom Ekängen, men det konstateras vidare att placeringen måste utredas. Det är viktigt att lekplatser i den nya bebyggelsen placeras med tanke på tillgängligheten även för de barn som bor i de redan bebyggda delarna. Närhet och tillgänglighet är viktiga utgångspunkter för lokalisering av ett nytt idrottsområde. Inom de bebyggda Oavsett huvudman ska en hög ambition vid utformning av allmänna ytor och anläggningar eftersträvas. Kommunens ambition är att medverka till att nya fotbollplaner söder om Ekängsskolan förverkligas så snart som möjligt. Två lekplatser ska utvecklas inom området. Kommunen är positiv till komplettering i befintlig bebyggelse med mindre flerbostadshus för exempelvis äldreboende. delarna finns inte detta utrymme. Områden för fritid, i form av idrottsplatser, saknas helt, och planeringen av dessa har varit eftersatt, sett till den snabba befolkningsutvecklingen på 2000-talet. Idrottsområdet ges därför i förslaget en nära anknytning till befintliga områdena. Det är en kommunal ambition att medverka till ett iordningställande av delar av ett idrottsområde så snart som möjligt. Vuxna har större möjlighet att möta behovet av motion och rörelse utanför det direkta närområdet än vad barn och ungdomar har. Befolkningen i Ekängen är ung och behovet av tillgängliga och nära fritidsaktiviteter inom Lekplatsen i Roxtuna. INRIKTNING 29

30 PLANFÖRSLAG orten är stort, inte minst ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Små spontana mötesplatser, som parkbänkar utefter gångstråk, finns det gott om utrymme för att iordningställa i de bebyggda områdena. Små barn eller äldre kan ta sig längre sträckor om det finns platser för vila emellanåt. Parkbänkar inbjuder, rätt placerade, även till samtal och så kallad People Spotting. Den mark som kommunen äger i anslutning till Roxen är en underanvänd resurs som kan fyllas med ett annat innehåll än idag. Områdena kan röjas och iordningställas för naturlek och vattenkontakt med små enkla bryggor för lek och rekreation. Principen mer av något annat innebär att om man till en befintlig villabebyggelse vill komplettare med någon annan funktion, exempelvis handel, service eller annan typ av bostadsbebyggelse så bör detta ske med respekt för den befintliga bebyggelsen. Respekten kan ta uttryck i avstånd, utformning, anpassning av byggnadshöjden, vegetation eller rumsbildande element. I gällande detaljplaner finns det visst utrymme för ytterligare bostadsbebyggelse. Andelen pensionärer i Ekängen är låg, men i takt med tiden kommer antalet pensionärer att öka. Det bör göras en översyn över obebyggda tomter för att se om det finns möjlighet att komplettera den befintliga bebyggelsen med småskaliga flerbostadshus med möjlighet till hiss. Det skulle ge ökade möjligheter för exempelvis äldre eller människor med funktionsnedsättning att kunna leva/bo kvar i det direkta närområdet. Ett behov av sådana lägenheter kan även uppstå på grund av hushållssplittring. Lägenheterna skulle dock även kunna vara attraktiva för nyinflyttning till området. Det är viktigt hur befintlig bebyggelse möter ny bebyggelse. Det finns i princip två sätt som detta möte kan ske, se figurerna. Vilket sätt som väljs kommer att avgöras i ett senare skede av planeringen, och beror också på platsens specifika förhållanden, som befintlig vegetation eller andra rumsbildande element. Ekängen och Roxtuna I Ekängen bor det idag (november 2011) 2100 personer. I Roxtuna bor det 67 personer. På sikt kommer Roxtuna att bli en del i det större Ekängen. De första nya bostäderna kommer att byggas i anslutning till de befintliga södra delarna av Ekängen. Roxtuna kommer under en ganska lång period att fortsätta vara en liten boendemiljö. Förhållandena förändras när den nya vägen når området och skapar förutsättningar för ny bebyggelse. En exploatering av f d anstaltsområdet vid Roxtuna kan genomföras tidigare om man kan lösa finansieringen av den nya vägen. Ekängen - en tätort med egen tydlig identitet Principen mer av samma innebär att ett befintligt område kan kompletteras med ytterligare villor/bostadshus av liknande typ vad avser formspråk och utformning. Orten och identiteten I takt med det ökande nybyggandet i Ekängen under 2000-talet lämnade stora delar av orten de resterande delarna av fritidshusområdeskaraktären bakom sig. Istället skedde en förskjutning mot mer traditionell småhus- och villabebyggelse i ett 30