Utställningshandling december Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utställningshandling december 2011. Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad"

Transkript

1 Utställningshandling december 2011 Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

2 Orienteringskartor över planområdet µ LJUNGSBRO BERG ROXTUNA EKÄNGEN Tvärskogsudde SÄTTUNA LINGHEM MALMSLÄTT LINKÖPING VIKINGSTAD 105 STUREFORS 7 ROXTUNA EKÄNGEN nv Hallo ä H sthags v n Ekä v gs s thu Väx v DISTORP RYSTAD GÄRSTAD TALLBODA km Blåstreckat område visar avgränsningen för denna översiktsplan. 2

3 INNEHÅLL Vilka har arbetat med översiktsplanen...4 Förord...5 Sammanfattning...7 Inledning...9 Vad är en fördjupning av översiktsplanen...9 Planprocessen...9 Planens förhållande till andra översiktsplaner...10 Planområdets läge och avgränsning...14 Planhandlingar...14 Mål och utgångspunkter...15 Från forntid till nutid...15 Mål...17 Nationella och regionala mål...17 Lokala mål...18 Hållbar utveckling...19 Nyckelfrågor...19 Miljö- och riskfrågor...21 Översvämningsbenägna områden...21 Hantering av dagvatten...22 Planförslag...23 Huvudstrategier för områdets framtida utveckling...23 Befintliga Ekängen-Roxtuna - en del av helheten...29 Ekängen en tätort med egen tydlig identitet...30 En kraftig och variationsrik bostadsutbyggnad i Ekängen...34 Ett småstadstorg med ett lokalt utbud av handel, service, idrott, utbildning och boende...37 Trädgårdsstad...39 Friluftsstad...43 Idrott, kultur, skolor och fritid på hemmaplan...47 Roxens stränder och Tvärskogsuddes naturområden ger orten attraktionskraft och intressanta besöksmål...48 Tätortsnära skogar bevaras och utvecklas...50 Stadsnära badstrand vid Roxen...52 Hållbart och säkert resande för alla trafikslag...53 Odlingstraditionen bevaras...59 Tekniska Verken nuvarande och framtida behov säkerställs vid Gärstad...60 Verksamheter med omgivningspåverkan...65 Verksamheter som inte stör omgivningarna...66 Gärstads visuella omgivningspåverkan förbättras...68 Ny reningsdamm/våtmark bidrar till mindre utsläpp i Roxen...70 Ianspråktagande av jordbruksmark...72 Områden med i princip oförändrad mark- och vattenanvändning...72 Förordnanden, riksintressen och miljökvalitetsnormer...73 Strandskydd...73 Riksintressen - analys över motstående intressen...73 Friluftsliv...73 Naturvård...74 E Yrkesfiske...75 Miljökvalitetsnormer (MKN)...75 Samlad bedömning...75 Genomförande...77 Befintliga bebyggelsen...77 Etapputbyggnad av bostadsområdena...77 Etapputbyggnad av verksamhetsområdena...78 Geoteknik (och dagvattenhantering)...78 Ekängsvägen...78 Godsspåret och kombiterminalen...79 Tvärskogsudde...79 Nya förskolor och skolor...79 Badstranden...79 Ridanläggning, handelsträdgård och kolonilotter...79 Gestaltningsåtgärder och entréer...79 Tröskelvärden...80 Huvudmannaskap...80 Teknisk försörjning och energi...80 Litteraturförteckning...85 Plankarta: Mark- och vattenanvändning Separata bilagor: Bilaga 1 Planeringsförutsättningar Bilaga 2 Konsekvenser 3

4 Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad är upprättad inom Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Lena Rydin-Hansson, samhällsbyggnadsdirektör Lars Hågbrandt (samrådsskedet), t. f. samhällsbyggnadschef Bill Eriksson (utställningsskedet) och översiktsplanechef Karin Elfström. Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planeringsutskott. Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har ingått: Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare/planförfattare) Lena Lindgren, översiktsplanerare (projektledare/planförfattare) Elinor Josefsson, trafikplanerare Tomas Nyström och Tobias Tinglöf, Bygglovkontoret Annelie Hammarström och Roger Björk, Miljökontoret Victoria Kurtsson, Kommunlantmäteriet Åsa Karlsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Magnus Hultegård, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Julia Lantz, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölvingsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Joacim Gustavsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anna Call, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Övriga kommunala medverkande i planarbetet: Stefan Samuelson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Hans Mayer, Kultur- och fritidsförvaltningen Elisabeth Ulvenäs, Omsorg och skola Christer Gunnarsson, Omsorg och skola Sten Johansson, Statistik och utredningar Bo-Göran Lindqvist, Tekniska Verken Magnus Hammar, Tekniska Verken Anders Svensson, Tekniska Verken Per Widman, NuLink Gunnar Elfström, stadsantikvarie Mikael Jarle, Kommunlantmäteriet Gösta Hydén, Stadspartner Lisa Björk, Stadspartner Martin Averhed, Kultur- och fritidsförvaltningen Kurth Franzén, Kultur- och fritidsförvaltningen Karoline Hällgren, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Ulf Kronqvist, Räddningstjänsten Roger Stigsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Robin Andersson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Lena Johansson har inom ramen för praktikarbete utfört en studie av entrén till Ekängen Särskilt framtagna underlag och utredningar White Arkitekter och Smideman Arkitekter har utfört strukturstudier Arkeologisk förstudie för planområdet. Östergötlands Länsmuseum. Ann-Charlott Feldt och Anders Lundberg. Dagvattenutredningar utförda av Vectura. Lars Skoog. Rapporten Godsspår Linköping utförd av Vectura. John Fridlund och Frida Johansson. Terminalstudie för Distorp-Gärstad utförd av Vectura. John Fridlund och Frida Johansson. Naturinventering för en del av Roxen i viken vid Näsby utförd av Ekologi.nu. Peter Gustafsson. Utredning om huvudmannaskap i Ekängen utförd av Kommunlantmäteriet. Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner. Trafikanalys Ekängsvägen utförd av Tyréns. Trafikplats Staby behovsstudie, utförd av Linköpings kommun. Inventering av häckande fåglar vid Roxens strand, Ekängen, juni Ignell, H. & Rosenkvist O Calluna AB Konsekvensbeskrivningar Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättas av Ida Tölander och Jan-Ove Ragnarsson på WSP Environmental. Den ekonomiska konsekvensbeskrivningen har upprättats av Ola Brånäs och Dennis Lundqvist på NAI Svefa. Socialkonsekvensbeskrivningen har upprättats av Ann-Sofie Jeppson och Pia Sartorius på WSP Samhällsbyggnad. Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, grafiker, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Tryck: Elanders Sverige AB Foto: Tekniska Verken Linköping, Jonathan Turner, Göran Billeson, Fanny Wahlqvist, Specialfastigheter, Lena Johansson, Gunnar Ölvingsson, Eva Sandberg (sid 50), Jan Holmbäck (sid 51), Erik G Svensson, Mats Billermark, Peter Gustafsson (sid 52-53) och Lena Lindgren. Bakgrundsmaterial till kartorna har, där inget annat anges, tagits fram av Kommunlantmäteriet, Linköping. Planförfattarna vill rikta ett stort tack till alla ekängsbor som visat stort intresse och engagemang för Ekängen och Roxtuna, idag och för framtiden. Särskilt tack till Ekängsskolans föräldraförening för all praktisk hjälp under samrådet, men också för den viktiga insats som föreningen gjort för att skapa intresse och sprida information om den pågående planprocessen. Tack för alla synpunkter som förhoppningsvis bidragit till en bättre plan! 4

5 FÖRORD Ekängen har under de senaste åren upplevt en mycket snabb utveckling. Från ett litet samhälle med drygt 200 boende som karaktäriserades av trädgårdsodlingar, några stora sommarvillor och små sommarstugor, har dagens villasamhälle Ekängen vuxit fram med över 2000 invånare. Det attraktiva läget nära Roxen och med bara 10 minuters restid till Linköpings centrum har lockat många nybyggare, i synnerhet unga familjer. Den 10 juni 2010 antog kommunfullmäktige en gemensam översiktsplan för Linköping-Norrköping och en översiktsplan för staden Linköping. Dessa planer redovisar kommunens vilja för kommunens framtida utveckling i ett regionalt perspektiv, och en vilja för stadens utveckling. I dessa översiktsplaner finns en målsättning för en fortsatt utbyggnad av Ekängen med bostäder i attraktiva lägen nära vatten och natur. Denna översiktsplan för Ekängen utgör en konkretisering av hur målsättningen ska uppnås. Tyvärr har många viktiga samhällsfunktioner inte följt med i Ekängens snabba utveckling, och det finns ett stort behov av handel, service, idrotts- och fritidsanläggningar, ungdomslokaler mm lokalt i Ekängen. En fortsatt utbyggnad av orten kan ge ett befolkningsunderlag för den service och de anläggningar som saknas. Föreliggande översiktsplan redovisar förslag till en utveckling av Ekängen-Roxtuna med över 2000 nya bostäder, ett mindre handels- och servicecentrum samt rekreations- och idrottsområden. I planen finns även en rad andra förslag på anläggningar och förbättringar med syfte att skapa ett rikt socialt liv och den attraktiva boendemiljö i Ekängen som eftersträvas. Genom att mögliggöra ett större utbud av kommunal och kommersiell service och idrottsanläggningar lokalt i Ekängen samt förbättrad kollektivtrafik kan också det framtida Ekängen planeras ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom ett sådant förstärkt serviceutbud i Ekängen kan behovet av bilresor något reduceras. I översiktsplaneförslaget redovisas även en avgränsning av Tekniska verkens verksamhetsområde vid Gärstad, inklusive de expansionsmöjligheter som behövs i det växande Linköping. Verksamheterna inom området är stökiga och kräver en viss avskärmning för att inte vara visuellt störande för de som passerar igenom eller förbi området, eller för boende i anläggningarnas närhet. En ny huvudtrafikmatning från en utbyggd trafikplats Staby föreslås, vilket leder till att Ekängsvägen och andra gator i staden avlastas från störande tung trafik. I planförslaget finns även redovisat ett nytt stort verksamhetsområde i trakten av Distorp, ett område lämpligt bland annat för logistik- och omgivningspåverkande företag. Planförslaget, som var föremål för samråd under februari-april 2011, väckte stort intresse bland Ekängsborna. Över 80 skrivelser med synpunkter lämnades in, varav över 60 var från privatpersoner eller lokalföreningar. Synpunkterna som framfördes under samrådet har lett till planen har reviderats, kompletterats eller förtydligats. Den reviderade planen ställs nu ut i det andra av två offentliga skeden i planprocessen utställningsskedet. Välkommen med dina synpunkter! Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande Muharrem Demirok Samhällsbyggnadskommunalråd 5

6 6 Tvärskogsudde i väntan på att bli upptäckt.

7 SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige har, i samband med antagandet av den gemensamma översiktsplanen för Linköping-Norrköping, pekat ut Ekängen-Roxtuna som en ort där särskilda satsningar ska göras med anledning av ortens attraktiva läge nära staden och Roxen. I den antagna översiktsplanen för staden (ÖP staden) anges att Linköpings behov av småhusbyggande i framtiden kan tillgodoses bland annat i Ekängen-Roxtuna. Av Översiktsplan för staden Linköping framgår också att Tekniska Verkens verksamheter ska vara kvar vid Gärstad och få expansionsmöjligheter, samt att ett nytt verksamhetsområde ska öppnas vid Distorp. Denna översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad visar hur Ekängen-Roxtuna kan byggas ut med nya bostadsområden samt redovisar även den framtida markanvändningen vid Gärstad och Distorp. Ekängen är en ort som har upplevt en mycket snabb expansion och omvandling - från en plats med handelsträdgårdar och sommarboende till en förort och sovstad. Den snabba utvecklingen har dock skett utan att tillräcklig hänsyn har tagits till invånarnas behov av service, rekreation, idrott och platser för umgänge. Ambitionen i denna översiktsplan är att ge möjligheter för Ekängen att på sikt utvecklas till en mer normalt fungerande tätort, med egen service och med mötesplatser i olika former, och till en ort med en egen stark identitet. Planen föreslår en kraftig utbyggnad av Ekängen, som kan innebära en flerdubbling av folkmängden. Med den befolkningsökning som planen innebär kommer det att finnas underlag för handel, service, idrotts-, fritids- och kulturanläggningar samt bättre kollektivtrafik. De nya bostadsområdena trafikmatas från en ny huvudgata som går öster om befintliga Ekängen. De södra områdena föreslås få karaktär av trädgårdsstad och de norra områdena karaktär av friluftsstad, bebyggelse anpassad till natur och terräng. Lägen för en ny handelsträdgård, en ridanläggning samt kolonilotter redovisas i planen. Närheten till Roxen präglar en stor del av planområdet och utgör en mycket värdefull och utvecklingsbar resurs för boende, rekreation och naturvård. Vattennära områden kan exploateras med attraktiva bostäder och med en spännande arkitektur. Höga naturvärden är knutna till de grunda vattnen i Natura 2000-området Västra Roxen (väster om Tvärskogsudde) och till strandnära skogsområden med ek och andra lövträd. Förutsättningarna är samtidigt goda för att göra vattnet, stränderna och de strandnära miljöerna attraktiva och tillgängliga för såväl närboende som mer långväga besökare. Tvärskogsudde utgör ett stort område där tillgänglighetsskapande åtgärder som strövstigar, bryggor med mera kan gå hand i hand med skötsel och utveckling av naturvärdena i ett lokalt eklandskap med unik karaktär för Linköpingstrakten. Badplatser är exempel på friluftssatsningar som ger ökad tillgänglighet till vatten för alla. Inom planområdet bör åtminstone två badplatser anläggas och för en strandsträcka mellan Näsby och Ekängen är en översiktlig lokaliseringsutredning genomförd. Stor hänsyn ska tas till områdets naturvärden vid ett genomförande. Behovet av bostadsnära skog för motion och rekreation är stort i Ekängen-Roxtuna. Tre områden redovisas i planen som tätortsnära skogar. I dessa utpekade områden bör skogsskötsel och utveckling av rekreationsanläggningar etc. ske i samklang med naturvårdsintressena. Områden med höga naturvärden inom planområdet ska bevaras och i enstaka fall där detta inte är möjligt, med hänsyn till planens övergripande struktur, ska kompensationsåtgärder genomföras. Samband för god ekologisk funktionalitet, exempelvis gröna stråk mellan närliggande ekmiljöer, bör bevaras och förstärkas i så stor utsträckning som möjligt. Tekniska Verkens verksamhetsområde vid Gärstad fastställs i planen och utvecklingsmöjligheter ges. Ett nytt verksamhetsområde redovisas vid Distorp, delvis för omgivningspåverkande företag som kan samverka och ha nytta av närheten till Gärstad. En utbyggnad av Staby trafikplats ger möjlighet till en ny trafikmatning av det nya verksamhetsområdet direkt ifrån E4 och möjliggör även en ny trafikmatning av Gärstad. Ett nytt godsspår redovisas i planen parallellt med E4. Öster om Gärstad kan en omlastningsterminal anläggas. Planeringsförutsättningar finns i bilaga 1. Miljökonsekvenser, ekonomiska konsekvenser och sociala konsekvenser av planförslaget finns i bilaga 2 7

8 8 Vattnet en del av Ekängen.

9 INLEDNING Vad är en fördjupning av översiktsplanen? Kommuner gör översiktsplaner för att klargöra och förankra hur man vill att marken och vattnet inom kommunens gränser ska användas. En kommun kan välja att fördjupa den kommuntäckande planen för ett avgränsat område där man vill utreda, förändra eller utveckla mark- och vattenanvändningen. Denna översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, är en fördjupning av den kommunomfattande översiktsplanen. Denna plans huvudsyften är att, inom planområdet redovisa en översiktlig struktur för mark- och vattenanvändningen redovisa nya attraktiva boendemöjligheter i Ekängen- Roxtuna i anslutning till vatten och natur säkerställa Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjlighet till långsiktig expansion och utveckling av verksamheten redovisa omfattningen av och en struktur för ett nytt verksamhetsområde i anslutning till Distorp och Gärstad redovisa en översiktlig kommunikationsstruktur baserad bland annat på en utbyggd trafikplats Staby som möjliggör nya verksamhetsområden i Distorp-Gärstad Det innebär att planen ska visa vilka markområden som är lämpliga för ny bebyggelse och vilka som ska sparas för rekreation med mera. Säkerställande av Tekniska Verkens verksamhetsområde och möjligheterna till nya verksamhetsområden i anslutning till Distorp och Gärstad ska redovisas. Kommunens syn på behov av skydd och bevarande av olika värden (natur-, kultur eller andra värden) ska redovisas. Utvecklingen av Ekängen-Roxtuna hänger tätt samman med utvecklingen av staden Linköping. I Översiktsplan för staden Linköping anges ett perspektiv på invånare och med utblick mot invånare. För hela kommunen är siffrorna invånare med utblick mot En del av dessa nya invånare kommer att bo i de nya delarna av Ekängen-Roxtuna. I denna plan utreds hur många det är lämpligt att det till slut kan bli. Av flera skäl bör Ekängen-Roxtuna bli en mer självständig ort, främst när det gäller service och fritidsaktiviteter. Pendlingen kommer att vara fortsatt stor, men en betydligt högre andel av den ska ske med kollektiva färdmedel eller med cykel. Ekängen-Roxtuna har en viktig roll som attraktivt boendealternativ för de som funderar på att flytta till Linköping. EKÄNGEN/ ROXTUNA boende natur vatten kultur arbetsplatser service fritidsaktiviteter utbildning idrott LINKÖPING Planprocessen En översiktsplan upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL. Framtagandet av planen följer en lagstiftad process vilken bland annat innebär att planförslaget ska vara föremål för diskussion och remissbehandling, först under ett samrådsskede och sedan under ett utställningsskede. En översiktsplan antas av kommunfullmäktige men är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen ligger dock till grund för efterföljande detaljplanering, för bygglovgivning samt för annan tillståndsgivning och andra beslut som berör mark- och vattenanvändning inom planområdet. Översiktsplanen är också en överenskommelse mel- Här är vi nu Utarbetande av planförslag SAMRÅD 9 februari - 29 april 2011 Bearbetning av planförslag UT- STÄLLNING 5 december februari 2012 Bearbetning av planförslag ANTAGANDE Våren 2012 Planprocessen - de olika stegen i arbetet med att ta fram en översiktsplan. 9

10 INLEDNING Här är vi nu Fördjupad plan Detalj- Detalj- Bygglov plane- program Översiktsplan översiktsplan Bygganmälan När en översiktsplan antagits fortsätter planprocessen som till slut landar i en bygganmälan. lan kommunen och länsstyrelsen om hur eventuella riksintressen inom ett planområde ska tas tillvara. Att ta fram en översiktsplan är det första steget på en många gånger lång planeringsprocess, vars mål alltid är en hållbar utveckling för mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Utan en översiktsplan till grund för kommande beslut om exempelvis detaljplanering saknas förutsättningarna för den önskade utvecklingen att realiseras. Planens förhållande till andra översiktsplaner Denna plan är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen. Det innebär att det finns redan beslut tagna som påverkar vad och på vilket sätt det planeras i Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. De gällande planer som omfattar detta planområdet helt eller delvis är Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, inklusive bilaga om riksintressen, Översiktsplan för staden Linköping (ÖP staden), inklusive Trafikstrategi, del av Linköpings översiktsplan 1998 (ÖP 98) samt av kommunfullmäktige beslutade underlag för vindkraft och master. Denna fördjupning av översiktsplanen kommer att ersätta gällande översiktsplanen för Ekängen, antagen av KF Det finns även ett antal gällande detaljplaner för delar av planområdet, bland annat för delar av Gärstadområdet. Den kommunomfattande översiktsplanen för Linköping Planer som helt eller delvis berör denna plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Översiktsplan för staden Linköping. Särtryck - Linköpings översiktsplan (Under omarbetning till Översiktsplan för landsbygden och småorterna.) 10

11 INLEDNING Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun Riksintressen i Linköpings kommun Kommunomfattande översiktsplan Gemensam översiktsplan Linköping och Norrköping Strategisk del, ortstruktur, kommunikationsstrukturer m m Översiktsplan för staden Linköping Översiktsplan för landsbygden och småorterna (påbörjades våren 2011) Underlag för lokalisering av master Underlag för lokalisering av vindkraftverk ÖP Ekängen Roxtuna Distorp Gärstad ÖP för andra orter (som t ex Linghem) kommer när den är färdig att bestå av tre delar: Del 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Del 2 Översiktsplan för staden Linköping och Del 3 Översiktsplan för landsbygden och småorterna. Del 1 och 2 av översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 10:e juni 2010 och arbetet med del 3, Översiktsplan för landsbygden och småorterna, har påbörjats Linköpings och Norrköpings inriktning Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet: Bråvalla Strand, Ekängen-Roxtuna, Glans Södra Strand, Marby-Unnerstad, Sturefors och Sättuna. Vackert belägna orter av varierande storlek, som utvecklas för att ta tillvara utblickar, vattenkontakt och intressanta omgivningar. Förutsättningarna för kollektivtrafik varierar. Säkra gång- och cykelvägar ska säkerställas i samband med utbyggnad. Utdrag ur Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Hållbar ortstruktur, sid 23 11

12 INLEDNING Ortstruktur från den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping (våren 2011). Tills en sådan översiktsplan har antagits av kommunfullmäktige kommer vissa delar i den gamla kommuntäckande översiktsplanen, Linköpings översiktsplan 1998 (ÖP 98), att fortsätta att gälla, i första hand strategier och inriktningar för landsbygden. I övrigt har ÖP 98 upphört att gälla. Den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping omfattar hela det nu aktuella planområdet. I redovisningen av ortstrukturen finns Ekängen-Roxtuna med i kategorin Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i städernas närhet. I dessa lägen ska efterfrågan på boende nära vatten mötas. Det innebär att de förslag 12

13 INLEDNING Området Distorp-Gärstad finns med i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som områden med verksamheter av regional betydelse Området är tänkt att innehålla verksamheter med god tillgänglighet för landtransporter och utveckling på mycket lång sikt. Området Distorp-Gärstad finns också med i ÖP staden. Två verksamhetsområden föreslås norr om Gärstad. Områdena anses lämpliga för logistikföretag (närhet till E4:an och möjlighet till spåranslutning) och för verksamheter med störande omgivningspåverkan. I ÖP staden läggs också verksamhetsområde för Tekniska Verken översiktligt fast. En ombyggnad av trafikplats Staby föreslås och ett reservat för ett nytt godsspår redovisas. För området Ekängen-Roxtuna finns en fördjupning av översiktsplanen som antogs Det har gjorts detaljplaner för bebyggelse i de framtida utvecklingsområden som planen anger. Lagstiftningen har förändrats sedan planen antogs vilket bland annat innebär att vissa delar som anses självklara idag, exempelvis sociala konsekvensbedömningar, saknas. Det finns även nya bestämmelser och direktiv för både mark och vatten att beakta. Planen gäller men ska snarast ersättas med en ny (Beslut i kommunfullmäktige juni 2010). Utdrag ur ÖP staden visar området Distorp-Gärstad som tas fram för ny bebyggelse i Ekängen-Roxtuna ska bygga på en ökad tillgänglighet till Roxen. Det är närheten till vatten och de goda förutsättningarna för att skapa attraktiva boendemiljöer som motiverar att bygga på en plats som inte ligger i anslutning till regionala kollektivtrafikstråk. Planområdets läge och avgränsning Planområdet är beläget mellan E4:an och Roxen. Distorp och Gärstad ligger i direkt närhet till E4:an och Ekängen- Roxtuna ligger cirka 5 km ytterligare norrut mot Roxen. Arbetet med planen har avgränsats utifrån det kommande arbetet med landsbygdsfrågor i en översiktsplan för landsbygden och småorterna. Det är viktigt att frågor som gäller utveckling och byggande på landsbygden utreds i rätt sammanhang och inte föregås i denna plan. 13

14 INLEDNING Planhandlingar Översiktsplanen består av denna planbeskrivning, en plankarta med mark- och vattenanvändningen, samt två bilagor med planeringsförutsättningar och konsekvenser. För att inte belasta planbeskrivningen med en omfattande genomgång av de befintliga förhållandena inom planområdet har dessa samlats i en bilaga till planen - Planeringsförutsättningar. I detta dokument finns också en mer utförlig beskrivning av de måldokument och andra utgångspunkter som utgör viktiga förutsättningar för planen. Underlag till planen är bland annat följande dokument: Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag 2010, beslut i kommunfullmäktige (Arbetet pågår med en bearbetning av detta underlag så att det blir ett tillägg till översiktsplanen) Riksintressen i Linköpings kommun, bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, beslut i kommunfullmäktige Trafikstrategi, del av Översiktsplan för staden Linköping. Den blå-vitstreckade linjen visar planområdets läge och avgränsning. Miljö- och Riskfaktorer i Linköpings kommun, underlag Riksintressen i Linköpings kommun. Trafikstrategi. 14

15 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Från forntid till nutid Planområdet är, likt stora delar av Östgötaslätten, rikt på fornlämningar. Sammanlagt finns drygt 160 registrerade fornlämningar inom området. Till det kommer ett antal utredningsobjekt och nyfunna fornlämningar som identifierats vid tidigare genomförda utredningar och förundersökningar. Inom planområdet har lämningar från de flesta tidsepoker påträffats. Här finns fynd och boplatslämningar från stenåldern; boplatser, gravar och hällristningar från bronsålder; gravar och gravfält, boplatser och stensträngar från järnålder, by-/gårdstomter, fossila åkrar och lämningar efter kyrka och kyrkogård från medeltiden samt senare tiders torplämningar och agrara lämningar. Inom planområdet, norr om Gärstad, finns en fornlämningsmiljö med tre gravfält, spridda ensamliggande stensättningar och rester av ett omfattande hägnadssystem i form av stensträngar. Gravfälten är av äldre järnålderskaraktär, med runda och kvadratiska stensättningar. Stensträngarna anknyter på ett intressant sätt delvis till den nuvarande ägoindelningen. Området ingår i länsstyrelsens regionala kulturminnesvårdsprogram. Planområdet bestod ända fram till tidigt 1900-tal nästan uteslutande av jordbruksfastigheter. Under slutet av 1880-talet presenterades en idé om en villastad vid Näsby och Tvärskogsudde och den första sommarvillan ska ha uppförts i slutet på 1800-talet. I början av 1910-talet tillkom ytterligare egnahem. Till den nya bebyggelsen byggdes en ångbåtsbrygga. Sedan tillkom också flera nya sommarstugetomter. Under 1940-talet började sommarvillor uppföras vid Östernäs strax norr om det ursprungliga Ekängen. På grund av vattenförsörjnings- och avloppsproblem infördes 1962 nybyggnadsförbud i Ekängen. Förbudet upphävdes Många av berättelserna och bilderna i boken Ekängen en Roxtuna. 15

16 Fornlämningstäta områden 16 Karta från den arkeologiska förstudien som Östergötlands länsmuseum gjort och som visar de särskilt uppmärksammade fornlämningskoncentrationerna.

17 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER bygd i förvandling speglar ett samhälle som under hela 1900-talet hade ett relativt rikt socialt liv, något som förändrats i och med att odlingarna och sommarstugorna har ersatts av nya villaområden. Roxtunaanstalten togs i drift 1955, och verksamheten lades ner under De flesta av bostadshusen i anslutning till anstalten byggdes som arbetarbostäder till de anställda på Roxtuna. Utvecklingen vid Gärstad Tekniska Verken påbörjade deponiverksamheten vid Gärstad i början på 1970-talet. Då hade AB Svenska Leca (numera Saint-Gobain) grävt upp lera på området sedan början på 1960-talet. Sedan följde en verksamhet som i korthet gick ut på att Leca grävde ur lerfyndigheter och Tekniska Verken Gården Bostället innan Lecas etablering. Kv 60 under byggnation. övertog gropen för deponiverksamhet. Denna samverkan pågår delvis fortfarande. I början av 1980-talet togs den första avfallsförbränningsanläggningen, (panna 1-3) kv50, i drift, efter ökade nationella utsläppskrav, och under 2004 togs den 4:e pannan, kv60 i drift En mer utförlig historisk beskrivning av planområdet finns i Planeringsförutsättningar, i den arkeologiska utredningen samt i boken Ekängen en bygd i förvandling. Mål Nationella och regionala mål Det finns nationella mål som är grundläggande för kommunernas plan- och byggverksamhet. Bland dessa är det de nationella miljökvalitetsmålen som främst påverkar och genomsyrar den översiktliga planeringen. Det övergripande målet för Sveriges miljömålsarbete är att till nästa generation, det vill säga till år 2020, lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Detta så kallade generationsmålet innebär bland annat att påverkan på miljön och människors hälsa ska ha reducerats till en nivå som är långsiktigt hållbar. För att nå dit har riksdagen antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål, som finns beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar, syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna De nationella miljökvalitetsmålen har även brutits ner till regionala miljökvalitetsmål vilka också finns beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen. De mål som kan ges avtryck i en översiktsplan är: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet 17

18 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet De transportpolitiska målen för landet är från Fem av dessa påverkar nuvarande och framtida Ekängsbor eftersom de förflyttar sig dagligdags mellan hemmet och skolan/arbetsplatsen/service av olika slag. Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem Följande dokument/avtal ska också ligga till grund för en översiktsplan: FN:s barnkonvention På ungdomars villkor ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, Prop. 1998/99:115 Regeringens nationella demokratipolitik samt Målet för jämställdhetspolitiken Nationell handlingsplan för äldrepolitiken, Prop. 1997/98:113 Nationell handlingsplan för handikappolitiken, Prop. 1999/200:79 Lokala mål Linköpings kommuns fullmäktige antog 2011 ett dokument som innehåller mål och strategier bland annat för samhällsbyggande och infrastruktur Världens bästa Linköping. Kommunens strategiska plan med övergripande mål, I dokumentet framgår det bland annat att: Linköping är inte bara storstad, utan också en stor landsbygdskommun. Möjlighet till vackra boendemiljöer utanför tätorterna och den starka företagartraditionen som finns på landsbygden är en viktig byggsten i Linköpings attraktivitet. Linköping har alltid gått före i miljö- och klimatarbetet. Den ambitionen ligger fast och ska förstärkas. Fram till 2025 ska vi göra Linköping koldioxidneutralt. För att lyckas med denna oerhört tuffa ambitionsnivå måste energieffektiviseringen ta ordentlig fart. Kommunens naturvårdsarbete ska hålla en hög stan- dard. Särskilt viktigt är arbetet med att stärka skyddet för den biologiska mångfalden och tillvaratagandet av värdefulla naturmiljöer. De allra största insatserna för att minska påverkan på klimat och miljö står enskilda människor för. Ensam påverkar man i liten utsträckning, men när flera arbetar åt samma håll kan effekterna bli stora. Därför ska Linköping vara en plats där det är enkelt att göra smarta val för att förbättra miljön och minska påverkan på klimatet. Det ska vara lätt att ta sig fram som gångtrafikant och cyklist i Linköping. Gång- och cykelbanor ska ha hög prioritet. Det ska också vara enkelt, billigt och miljövänligt att åka med en kollektivtrafik som håller ihop Linköping och som underlättar resande mellan stadsdelar. Närmare beskrivning av mål och strategier som berör arbetet med översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad finns i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Under 2005 antog Linköpings kommunfullmäktige ett dokument, Inriktning för det fortsatta översiktsplanearbetet, som ger vägledning för hur arbetet med den översiktliga planeringen skulle fortskrida. Inriktningsbeslutet ger vägledning för arbetet med denna översiktplan vad gäller följande frågor: Förorter och ytterområden ska ha fungerande lokala centra. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bland annat ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom respektive stadsdel/ort eftersträvas. Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. Andra måldokument som har beaktats i samband med upprättande av planen är: Folkhälsopolitisk policy för Östergötland Kommunens folkhälsoprogram 2000 Handikappolitiskt program Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun 2008 Kultur- och fritidsnämndens Kultur och fritidsstrategi

19 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Naturvårdsprogrammet Ovanstående dokument finns närmare beskrivna i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett komplext begrepp. Det kan ses som en process och ett förhållningssätt för att nå en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtlandkommissionens definition). Det kan också uttryckas som en utveckling som säkerställer god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa för både dagens och kommande generationer. Det är en samhällsutveckling som utgår från demokratiska värderingar och där alla individer har förutsättningar och vilja för att medverka och ta aktiv ställning för såväl lokal som global hållbar utveckling. Hållbar utveckling har tre ömsesidigt beroende dimensioner, ekologiska ramar, ekonomiska medel och sociala mål om global och lokal rättvisa och välfärd. Om en av dessa dimensioner saknas går det inte att uppnå hållbar utveckling. Ekonomiska medel Sociala mål Ekologiska I en översiktsplan, som är ett strategiskt verktyg som ska gälla för lång tid framåt, är det av särskild vikt att integrera hållbarhetsperspektivet och därigenom skapa förutsättningar för ett bra liv för både dagens och kommande generationer. All planering som kommunen bedriver, oavsett om den är fysisk till sin karaktär eller ej, ska genomsyras av att vara hållbar. I bilaga 1 Planeringsförutsättningar görs en mer ingående beskrivning av begreppet och vad det innebär för den översiktliga planeringen av Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad. Nyckelfrågor En översiktsplan ska bland annat visa hur kommunen har tänkt att de allmänna intressen som finns inom ett område ska hanteras och prioriteras. Utöver dessa har det under arbetets gång identifierats ett antal nyckelfrågor, som beroende på hur de hanteras, kommer att påverka planens innehåll. De här frågorna, eller förutsättningarna för framgång, är mycket viktiga för hela planen. Attraktivitet och identitet Ekängen-Roxtuna har, för Linköpings kommun, en unik närhet till både vatten och stad. Ekängen är ett av Linköpings mest populära bostadsområden och närheten till vatten är en av de faktorer som bidrar till områdets höga status. Vad finns det för ytterligare kvalitéer att bygga vidare på? Hur ser sambanden ut mellan attraktivitet och identitet och hur kan de se ut i planen? ramar Relationen till Roxen Trots de befintliga bostädernas direkta närhet till Roxen, är tillgängligheten till vattnet låg. Hur kan planen utformas så att tillgängligheten till Roxen ökar? Utveckla gröna värden Inom planområdet finns fantastiska förutsättningar att utveck- 19

20 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER la gröna värden och strukturer till både människors och växt- och djurlivets gagn. Hur görs det på bästa sätt? Läge för centrum Dagens Ekängen behöver ett naturligt centrum, med ett litet torg, matbutik och gärna eventuell annan service, privat och offentlig. Var ska det ligga? Värdeskapande och medveten arkitektur Det har inte funnits någon bestämd kommunal ambition vad gäller arkitektur och utformning, utöver en inledande omsorg om att bevara karaktären av fritidshusområde. Hur kan värdeskapande och medveten arkitektur skapa sammanhang och bidra till fortsatt attraktivitet? Hur kan en kommunal ambition för den nya bebyggelsen se ut? En ny, östlig väg Ekängsvägen genom befintliga Ekängen har låg standard och brister när det gäller trafiksäkerheten. Den trafik som ny bebyggelse i Ekängen-Roxtuna alstrar kan därför inte belasta Ekängsvägen genom samhället. Var ska en ny väg gå och hur ska den utformas och relateras till ny och befintlig bebyggelse? Ekängen och Roxtunas förhållande till varandra Ekängen och Roxtuna ligger bredvid varandra men delar inte samma historiska utveckling. Hur kan dessa delar fogas samman i en större helhet? Ekängen-Roxtunas förhållande till Linköping Utan tvekan har Ekängen ett fördelaktigt geografiskt läge nära staden. Samtidigt är området ensidigt vad gäller bo- stadsutbudet och i princip finns det enbart kommunal service i form av förskolor och skolor. Vilka uppgifter som Ekängenborna uträttar i staden, kan de i och med planens genomförande istället uträtta i Ekängen? Vilken roll spelar attraktiva boendemöjligheter i ett utbyggt Ekängen- Roxtuna för hela kommunens utveckling? Vilka förändringar i Ekängen-Roxtuna kan också komma hela staden tillgodo? Från nästan enbart bil till en hög andel buss och cykel Området trafikeras idag med landsbygdsbuss. Ett ökat befolkningsunderlag ger förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik. Hur ska den utformas för att de boende ska välja att åka buss (hållbart) istället för bil som idag? Förutsättningar för verksamhetssamverkan Stora mängder energi finns i omlopp vid Gärstadområdet. Denna energi skulle kunna utnyttjas på fler effektiva sätt. Andra företag skulle kunna samutnyttja och dra fördelar av den direkta närheten till de anläggningar som Tekniska Verken och Saint-Gobain (Leca) har på sina fastigheter. Hur kan ett sådant nytt verksamhetsområde struktureras? Trafikplats Staby Trafikplats Staby är inte fullständig. En av- och påfartsmöjlighet norrut saknas. Hur kan ett nytt trafiksystem, baserat på en utbyggnad av trafikplats Staby försörja ett nytt verksamhetsområde vid Distorp, Gärstad och på lång sikt även Ekängen? 20

21 MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR Det finns många miljö- och riskfaktorer att ta hänsyn till i en översiktsplan. En viktig faktor är klimatförändringarna till följd av ökade utsläpp av växthusgaser som är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Senare tids stormar och orkaner och de följder som de gett, har tillsammans med andra väderrelaterade händelser som översvämningar och skredrisker tydliggjort behovet av åtgärder för att minska växthuseffekten. Utsläpp av luftföroreningar bidrar också till klimatförändringarna liksom de orsakar växtskador, korrosion, övergödning och försurning. Luftföroreningar kan vålla sjukdomar och förkorta den förväntade livslängden hos människor. Under de senaste åren har även förorenade områden uppmärksammats allt mer och det finns ett stort behov av ökad kunskap. Vissa förorenade områden kan orsaka både hälso- och miljöproblem om de inte saneras. Buller, speciellt flyg- och vägtrafikbuller, är ett annat miljöproblem som många människor utsätts för. I Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun underlag 2010, redovisas på ett övergripande sätt vilka rekommendationer, riktvärden och miljökvalitetsnormer för vägtrafikbuller, luftföroreningar, förorenad mark, radon, översvämningar, farligt gods med mera som kommunen tillämpar. Dessa rekommendationer gäller för hela planområdet. I bilaga 1 Planeringsförutsättningar konkretiseras miljö- och riskfrågorna utifrån planområdets faktiska förhållanden. De två i särklass mest strukturpåverkande miljö- och riskfaktorerna inom planområdet är risken för översvämningar och hanteringen av dagvatten. Utdrag ur SMHI:s översvämningskartering. Översvämningsbenägna områden SMHI:s översvämningskartering visar vilka områden som kommer att översvämmas vid olika ökade vattennivåer. I enlighet med de rekommendationer som redovisas i Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun underlag 2010 är det ett antal markområden inom det område som planen omfattar som inte är lämpliga för exploatering över huvudtaget, och andra kräver ytterligare utredning innan exploatering kan bli aktuell. Dessa områden har undantagits från exploatering i planförslaget, och nuvarande markanvändning får fortgå. De schematiskt redovisade områden i ÖP 98 för ny bebyggelse söder om det befintliga Ekängen kan inte längre anses vara lämpliga. Näsby småstugeområde ligger på låglänt mark som är utsatt för stora översvämningsrisker. Kommunen kan därför inte medverka till förändring av området från fritidshus till permanentbostäder. Stora delar av planområdets södra markområden, i anslutning till Tekniska Verkens områden berörs av invall- 21

22 MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR Den stora andelen lera i marken gör att det redan finns en hög vattenhalt i marken, marken är redan vattenmättad. Den naturliga reningen av dagvatten som sker i och med LOD kommer då inte heller till stånd. Befintliga höjdförhållanden är också en viktig utgångspunkt för dagvattenhantering. Vatten rinner till, och samlas upp i terrängens lågpunkter. Då förutsättningarna för delar av LOD är begränsade, är det särskilt viktigt att utformningen av planstrukturen anpassas efter vattnets väg mot flödessvackor och lågpunkter. För att en ändamålsenlig bebyggelsestruktur ska kunna uppnås kan viss bebyggelse behöva lokaliseras på områden som ligger lägre i terrängen, med sämre förutsättningar för naturlig avrinning. Marknivån på dessa områden kan då behöva höjas. Invallningsföretag. ningsföretag. Landområden har vallats in för att kunna användas för olika typer av verksamheter, främst för att tillskapa jordbruksmark. På grund av de nuvarande verksamheternas karaktär är det mycket viktigt att kvaliteten i vallarna är av det slag att om nivåerna i Roxen stiger, så står vallarna emot, och håller markområdena innanför torra. Invallningsföretagen redovisas i bilaga 1 Planeringsförutsättningar. Hantering av dagvatten Vid hårdgörande av mark, i samband med nyexploatering, uppstår ytterligare dagvattenflöden att hantera. Rening, omhändertagande och fördröjning, för att minska flödestoppar, är generellt mycket viktiga planeringsfrågor. Planområdets faktiska markförhållanden, de geologiska och geotekniska förutsättningar, visar att LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, kan vara relativt svårgenomförbart. Exploatering av naturmark med bebyggelse innebär ökade flöden av dagvatten att hantera, eftersom vatten istället för att gå ner direkt i marken leds via olika hårdgjorda ytor till lågpunkter där vatten kan bli stående, eller filtreras ner i marken. Vattenkvaliteten påverkas också eftersom naturligt filtrerat vatten innehållsmässigt skiljer sig från vatten som leds via hårdgjorda ytor som gator och parkeringar och plockar upp partiklar från dessa ytor. Exploatering av jordbruksmark med bebyggelse innebär också ökade flöden på grund av mer hårdgjorda ytor. Vattenkvaliteten påverkas också, eftersom innehållet skiftar från rester av jordbruk till att istället vara påverkat av en ny markanvändning. Med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten måste åtgärder för att reducera föreningsriskerna i Stångån och Roxen från dagvatten hanteras i planen. 22

23 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN LITEN STADSDEL TILL STÖRRE TÄTORT MED EGEN IDENTITET Fler Ekängsbor ger förutsättningar för fler funktioner, som stadsdelen saknar idag, fler boendeformer, service, kultur- och fritidsaktiviteter och fler mötesplatser. Ekängen utvecklas till en tätort med en tydlig egen attraktiv identitet och roll i kommunen. FLER MÖJLIGHETER TILL GEMENSKAP Tillkomsten av mötesplatser i olika former ger möjlighet till mer umgänge och ett rikare socialt liv och en aktiv fritid för människor i alla åldrar. 23

24 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FLERA TYPER AV BOSTÄDER 2,5 3 1 Fler hustyper och upplåtelseformer leder till mer varierade boendemiljöer och ökar ortens attraktionskraft. EN IDENTITETSSKAPANDE EKÄNGSVÄG Genom gestaltningsåtgärder skapas en trevligare väg, med en tydlig utformning anpassad till omgivande landskap. 24

25 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling FRÅN EXKLUDERANDE TILL INKLUDERANDE Privat väg PRIVAT Tillträde förbjudet Välkommen till Ekängen Fler tillgängliga grön- och strandområden och nya gröna stråk ökar trivseln och sammanhållningen i orten. STÖRRE UTBUD PÅ HEMMAPLAN KIOSK Ekängen AFFÄR CAFÉ Bibliotek EKÄNGENS IF EKÄNGEN LINKÖPING IDROTTSHALL Fler Ekängsbor ger underlag för service, idrott- och fritidsanläggningar och mötesplatser på orten. 25

26 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling HÅLLBARA RESOR EKÄNGEN LINKÖPING Fler Ekängsbor ger underlag för bättre kollektivtrafik och skapar förutsättningar för ett minskat bilberoende och en bättre miljö, inte minst inom orten. ROXEN BLIR MER TILLGÄNGLIG En ny badstrand i söder och ett nytt promenadstråk knyter ihop äldre och nyare bebyggelse med naturen och Roxen och attraherar besökare till orten. GRÖNOMRÅDEN OCH TÄTORTSNÄRA SKOGAR FÅR NYTT LIV Grönområden och tätortsnära skogar som har ett värde för rekreation och/eller biologisk mångfald bevaras och utvecklas. 26

27 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling TVÄRSKOGSUDDE BLIR ETT REKREATIONSOMRÅDE FÖR ALLA LINKÖPINGSBOR Tvärskogsuddes stora potential för rekreation och som besöksmål tillvaratas och utvecklas för alla kommuninvånare. GÄRSTADS VISUELLA STÖRNINGAR MINSKAR Gärstadområdets stökiga intryck minskas genom getsaltningsåtgärder längs Ekängsvägen, E4 och Stångåstråket. 27

28 PLANFÖRSLAG Huvudstrategier för områdets framtida utveckling HÅLLBAR AVFALLSHANTERING OCH ENERGIPRODUKTION FINNS KVAR OCH UTVECKLAS VID GÄRSTAD SOPBIL EL/FJÄRRVÄRME SOPBIL EL FJÄRRVÄRME BIOGAS BIOGAS I det växande Linköping ska Tekniska Verken disponera markområden som möjliggör en effektiv och hållbar avfallshantering och energiproduktion. Hanteringen innebär maximal återvinning, minskad andel avfall som deponeras och så liten omgivningspåverkan som möjligt. FRÅN JORDBRUKSLANDSKAP TILL INDUSTRILANDSKAP Markanvändningen går från jordbruksdrift till verksamheter med och utan omgivningspåverkan. Den växande stadens behov av mark för nya verksamheter, baserade på ny teknik och utökad återvinning tillgodoses i anslutning till goda kommunikationer vid E4:an och ett framtida godsspår. 28

29 PLANFÖRSLAG Befintliga Ekängen-Roxtuna en del av helheten Den befintliga bostadsbebyggelsen i Ekängen-Roxtuna utgör en viktig del av den struktur som planen redovisar. Bostäderna utgör en viktig del av den totala andelen villa- och småhusbebyggelse som orten enligt planförslaget kan komma att innehålla. Som en del av den nya helheten kommer den befintliga bostadsbebyggelsen att få tillgång till många nya funktioner. Det är även viktigt att det sker vissa förändringar inom den befintliga bebyggelsen, och att sambanden mellan den befintliga bebyggelsen och den nya blir starka, såväl fysiskt som känslomässigt. Ekängen är redan idag ett av de mest populära områdena i kommunen, och det är viktigt att planförslaget ger området fortsatta förutsättningar att vara det. Kontrasten i omsorg mellan den befintliga bebyggelsen och den nya bebyggelsen får inte blir för stor. Den omsorg som kommer att ges de offentliga rummen i den nya bebyggelsen bör även kunna ges i den befintliga bebyggelsen. Enligt dagens system är de olika samfällighetsföreningarna ansvariga för en sådan utveckling. Även om området är populärt så saknas en del grundläggande funktioner och det saknas också plats inom den befintliga bebyggelsen för flera av dessa funktioner. Behovet av lekplatser, plats för idrott och andra spontana mötesplatser är stort. Lekplatser bör kunna lokaliseras inom de bebyggda områdena, en vid de nybyggda norra delarna av Ekängen och en i anslutning till Grönhögsvägen i de södra delarna. I Lekplatsplan för Linköpings kommun föreslås två nya lekplatser inom Ekängen, men det konstateras vidare att placeringen måste utredas. Det är viktigt att lekplatser i den nya bebyggelsen placeras med tanke på tillgängligheten även för de barn som bor i de redan bebyggda delarna. Närhet och tillgänglighet är viktiga utgångspunkter för lokalisering av ett nytt idrottsområde. Inom de bebyggda Oavsett huvudman ska en hög ambition vid utformning av allmänna ytor och anläggningar eftersträvas. Kommunens ambition är att medverka till att nya fotbollplaner söder om Ekängsskolan förverkligas så snart som möjligt. Två lekplatser ska utvecklas inom området. Kommunen är positiv till komplettering i befintlig bebyggelse med mindre flerbostadshus för exempelvis äldreboende. delarna finns inte detta utrymme. Områden för fritid, i form av idrottsplatser, saknas helt, och planeringen av dessa har varit eftersatt, sett till den snabba befolkningsutvecklingen på 2000-talet. Idrottsområdet ges därför i förslaget en nära anknytning till befintliga områdena. Det är en kommunal ambition att medverka till ett iordningställande av delar av ett idrottsområde så snart som möjligt. Vuxna har större möjlighet att möta behovet av motion och rörelse utanför det direkta närområdet än vad barn och ungdomar har. Befolkningen i Ekängen är ung och behovet av tillgängliga och nära fritidsaktiviteter inom Lekplatsen i Roxtuna. INRIKTNING 29

30 PLANFÖRSLAG orten är stort, inte minst ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Små spontana mötesplatser, som parkbänkar utefter gångstråk, finns det gott om utrymme för att iordningställa i de bebyggda områdena. Små barn eller äldre kan ta sig längre sträckor om det finns platser för vila emellanåt. Parkbänkar inbjuder, rätt placerade, även till samtal och så kallad People Spotting. Den mark som kommunen äger i anslutning till Roxen är en underanvänd resurs som kan fyllas med ett annat innehåll än idag. Områdena kan röjas och iordningställas för naturlek och vattenkontakt med små enkla bryggor för lek och rekreation. Principen mer av något annat innebär att om man till en befintlig villabebyggelse vill komplettare med någon annan funktion, exempelvis handel, service eller annan typ av bostadsbebyggelse så bör detta ske med respekt för den befintliga bebyggelsen. Respekten kan ta uttryck i avstånd, utformning, anpassning av byggnadshöjden, vegetation eller rumsbildande element. I gällande detaljplaner finns det visst utrymme för ytterligare bostadsbebyggelse. Andelen pensionärer i Ekängen är låg, men i takt med tiden kommer antalet pensionärer att öka. Det bör göras en översyn över obebyggda tomter för att se om det finns möjlighet att komplettera den befintliga bebyggelsen med småskaliga flerbostadshus med möjlighet till hiss. Det skulle ge ökade möjligheter för exempelvis äldre eller människor med funktionsnedsättning att kunna leva/bo kvar i det direkta närområdet. Ett behov av sådana lägenheter kan även uppstå på grund av hushållssplittring. Lägenheterna skulle dock även kunna vara attraktiva för nyinflyttning till området. Det är viktigt hur befintlig bebyggelse möter ny bebyggelse. Det finns i princip två sätt som detta möte kan ske, se figurerna. Vilket sätt som väljs kommer att avgöras i ett senare skede av planeringen, och beror också på platsens specifika förhållanden, som befintlig vegetation eller andra rumsbildande element. Ekängen och Roxtuna I Ekängen bor det idag (november 2011) 2100 personer. I Roxtuna bor det 67 personer. På sikt kommer Roxtuna att bli en del i det större Ekängen. De första nya bostäderna kommer att byggas i anslutning till de befintliga södra delarna av Ekängen. Roxtuna kommer under en ganska lång period att fortsätta vara en liten boendemiljö. Förhållandena förändras när den nya vägen når området och skapar förutsättningar för ny bebyggelse. En exploatering av f d anstaltsområdet vid Roxtuna kan genomföras tidigare om man kan lösa finansieringen av den nya vägen. Ekängen - en tätort med egen tydlig identitet Principen mer av samma innebär att ett befintligt område kan kompletteras med ytterligare villor/bostadshus av liknande typ vad avser formspråk och utformning. Orten och identiteten I takt med det ökande nybyggandet i Ekängen under 2000-talet lämnade stora delar av orten de resterande delarna av fritidshusområdeskaraktären bakom sig. Istället skedde en förskjutning mot mer traditionell småhus- och villabebyggelse i ett 30

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

PLANBESKRIVNING Antagandehandling

PLANBESKRIVNING Antagandehandling Datum 2014-02-03 Diarienummer 0901/07 Sida 1/7 PLANBESKRIVNING Antagandehandling DETALJPLAN FÖR RÖRÖ 1:108 M FL. RÖRÖ, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2014-02-03 Diarienummer 0901/07 Sida 2/7 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se

konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se space studio arkitekt Måns Hallén konsulterande inom samhällsplanering och arkitektur tfn 0532-510 18 mob 070-320 4565 e-post: mans@spacestudio.se Företagspresentation Space studio är ett litet dynamiskt

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(12) Planbeskrivning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO Laga kraft 2013-10-04 Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

[Skriv text] 2014/1050 Bromölla kommun Mari Wagner

[Skriv text] 2014/1050 Bromölla kommun Mari Wagner [Skriv text] 2014/1050 Bromölla kommun Mari Wagner DETALJPLAN FÖR DAHLIAN 4 & 13 UTMED VINKELVÄGEN I BROMÖLLA Plan och genomförandebeskrivningen ska redovisa detaljplanens syfte och förutsättningar. Detta

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62

SÄRSKILT UTLÅTANDE. Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 A Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2013, 62 Dnr P 2006-01 Fördjupad översiktsplan för Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Inledning Bakgrund och syfte Miljö- och stadsarkitektkontoret, Filipstads

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer