MVIF M Sida 1 av 6 FMV ProjLedDU :31541/00 TÅGVIRKE GEMENS 2000 TÅGVIRKE, GEMENSAMT

Transkript

1 MVIF M Sida 1 av 6 TÅGVIRKE, GEMENSAMT ALLMÄNT Teknisk orientering Tågvirke tillverkas av växtfibrer såsom bomull, hampa, lin, manilla, sisal och kokos syntetfibrer framställda ur plastmaterial, såsom polyeten, polypropen, polyamid (nylon) och polyester (terylen). Ett tågvirke kan vara sammansatt av flera olika slag av växt- och syntetfibrer. I så kallade ormlinor ingår ståltråd.

2 MVIF M Sida 2 av 6 Konstruktion Tågslagning Fibrerna spinns till garn, vanligen moturs. Garnen tvinnas medurs till en dukt. Tre eller fyra dukter sammanslås moturs till en tross (trosslaget tågvirke). Tre eller fyra trossar, som i detta fall benämns kardeler, läggs ihop medurs till en kabel (kabelslaget tågvirke). Inuti en fyrslagen kabel läggs en lösare slagen dukt (kalv) för att fylla ut tomrummet mellan trossarna. Bild 1. Tågslagning Som framgår av bild 1 görs dukttvinning och tågslagning omväxlande medurs och moturs. Därigenom motverkas tågvirkets benägenhet att sno sig och bilda kinkar.

3 MVIF M Sida 3 av 6 Beroende på åt vilket håll de yttersta kardelerna slagits vid tillverkningen, skiljer man på Z-slaget (moturs) och S-slaget (medurs) tågvirke. Tågflätning Bild 2. Z- och S-slagning Tågvirke med särskilda krav på att inte sno sig, förekommer i flätat utförande, varvid kardeler flätas ihop enligt olika metoder, t ex kvadratflätning med åtta parter flätade parvis. Tagling Bild 3. Kvadratflätning För att inte tågvirkets fria ändar ska repas upp, bli fransiga och svårhanterliga låser man ändarna enligt nedan. Bild 4. Tagling På tågvirke av växtfibrer taglar man ändarna. På tågvirke av syntetfibrer värmer man ändarna tills kardelerna smälter ihop.

4 MVIF M Sida 4 av 6 Splitsar och kauser Öglor på tågvirke är i regel splitsade. För splitsarbete används ett särskilt verktyg, märlspik. Måttagning Bild 5. Splitsar Tågvirkets mått anges med diametern, uttryckt i mm. Bild 6. Måttagning

5 MVIF M Sida 5 av 6 Tågvikets draghållfasthet Några allmänna regler för beräkning av styrkan hos tågvike av olika slag finns inte. Man måste följa leverantörernas uppgifter härom för varje slag av tågvirke. För ett nytt tågvike får arbetsbelastningen vid lyftning utgöra högst 1/7 av brottgränsen. Gammalt tågvirke, såväl använt som oanvänt, tål inte samma belastning som nytt. Knopar och stek minskar styrkan hos ett tåg med %. En splits reducerar styrkan med %. Några facktermer för tågvirke Coil [kveil, kvail] = Benämning på tågvirkesrulle i den form den levereras från tillverkaren. Kan också benämnas tross. Draghållfasthet = Den högsta belastning ett garn eller ett tåg kan utsättas för vid långsamt stegrad belastning utan att brista. Grästross = Tågvirke av kokos. Kabellängd = Standardlängd på kabel av tågvirke, ca 185 m = 0,1 nautisk mil. Kalv = Garn eller lina som utfyller centrum på fyrslaget tågvirke. (hjärtsnöre, kärnsnöre) Kink = Korkskruvsformad hopvridning av ett tåg som hindrar det att löpa fritt. Kinkar uppkommer oftast genom felaktigt handhavande. Lina = Kollektiv benämning på tågvirke. Andra sådana benämningar är rep, streck, tåg. Najgarn = Taglingsgarn. Används för tagling och najning (fästning). Serviginstropp = Tygklädd lyftstropp (lyftslinga). Tirar = Längs ett tåg i spiral gående rännor. Tross = 1. Benämning på trosslaget tågvirke. 2. Tågvirkesrulle. Jämför coil. Trosslängd = Längden på en ny tross. Heltross = 220 m, halvtross = 110 m.

6 MVIF M Sida 6 av 6 Miljöpåverkan Miljöfaktorer växtfibrer Tågvirke av syntetfibrer Värme Vid temperaturer över 50 C börjar i materialet ingående fettämnen smälta och rinna av. Tågvirket blir sprött. Polyeten och polypropylen är känsliga för värme över 80 C. Nylon och perlon tål upp till 100 C, varefter fibrerna försvagas. Terylen och treviramaterial har bättre värmebeständighet. Sträng kyla Ingen väsentlig påverkan. Vid mycket låga temperaturer (kallare än -40 C) kan tågvirke stelna och brytas av vid böjning. Relativ fuktighet över 75 % Fibrer kan angripas av föruttnelsebakterier, varvid tågvirket förstörs. Mögelsvampar förtär tågvirkets fettämnen. Materialet torkar ut och blir sprött. I fuktigt tillstånd är nylontågvirke cirka 10 % svagare än i torrt tillstånd. Övriga syntetiska tågvirken påverkas inte av fuktighet. Ultraviolett strålning Ingen väsentlig påverkan. Starkt solljus under längre tid bryter ner syntetfibrerna och försvagar därmed tågvirket. Polypropen som inte UV-stabiliserats skadas snabbt. Svartfärgat syntettågvirke motstår bäst UV-strålning. Saltvatten Lösnings- och smörjmedel Mekanisk påverkan Salt stannar kvar i tågvirket och drar åt sig fuktighet. Impregnering mot röta och mögel urlakas. Tågvirkets fettämnen och impregnering löses upp, varvid fibrerna blir spröda och angrepp av röta och mögel kan följa. Kinkar kan medföra att tågvirkets dukter vrids från varandra och öppnas. Vid dragbelastning slits då tågvirket lätt av genom att hela belastningen upptas av enskilda dukter. Ingen väsentlig påverkan. Ingen väsentlig påverkan. Långvarigt tryck, bockning eller åtdragna kinkar kan medföra bestående formförändringar i tågvirket och försvagar det därmed.