Översiktsplan 2,0 - förslag till slutliga revideringar samt antagande. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG Översiktsplan 2,0 - förslag till slutliga revideringar samt antagande. KS KS. k,? Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Revidera LIS-område 12 (Älvsered), 09 (Fridhemsberg), 08 (Ullared), 07 (Kinnadunga- Kogstorp), 06 (Köinge Svartrå) samt 01 (Vessigebro) enligt stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse. 2 Stryka LIS-område 05 (Okome). 3 Utöka LIS-område 16 (Ätran) enligt markägares remissyttrande från i utställningsutlåtandet. 4 Ta bort "föreslaget utredningsområde för omlastningscentral" i text och kartor både i del I och II av ÖP Lägga till "kommande verksamhetsområde för kombiterminal och logistik" enligt stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse i text och kartor både i del I och II av ÖP Ange i nya översiktsplanen att i delöversiktsplanen för centralortsområdet (2007) tidigare redovisat nytt industrispår över Falkenbergs mosse och Smedjeholm till Falkenbergs hamn inte längre gäller. 7 Därefter överlämna Översiktsplan 2.0 till kommunfullmäktige för ställningstagande. Beslutsunderlag Utställningsutlåtande, daterat Tjänsteskrivelse daterad Beslutsförslag, stadsbyggnadskontoret Sammanfattning av ärendet Översiktplanen för Falkenberg, ÖP 2.0, har varit ute på utställning och revideringar har genomförts enligt utställningsutlåtandet. Några revideringar återstår, framför allt vad det gäller LIS-områdena och efter att dessa beslutats och genomförts ska översiktsplan 2.0 antas. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG Forts. 104 Övervägande Efter att ovanstående förslag till revideringar har genomförts så bedöms översiktsplan 2.0 genomarbetad för att kunna antal Yrkande, propositionsordning och beslut Claes-L Ljung (M) yrkar på att LIS-område 16 (Ätran) ska utökas enligt markägares remissyttrande från i utställningsutlåtandet. Ordföranden ställer proposition på Claes-L Ljungs ändringsyrkande och finner det bifallet. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadskontoret Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

3 Översiktsplan 2.0 för Falkenbergs kommun DEL I STÄLLNINGSTAGANDEN ANTAGEN Förslag (72)

4 Falkenbergs översiktplan Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt verktyg för hela kommunens utveckling Den ska visa kommunens viljeinriktning och ska genom att redovisa grunddragen i mark- och vattenanvändningen, och ange kommunens syn på hur den byggda miljön ska bevaras och utvecklas, skapa spelregler för dem som bor, bygger, verkar och besöker kommunen på olika sätt. Översiktsplanen (ÖP) fungerar både som vision och handlingsplan, och har en planeringshorisont på år. Den är inte juridiskt bindande och garanterar därför inte genomförande, utan anger snarare ramarna och skapar möjligheter för ett genomförande. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen väger dock tungt vid överprövning av olika ärenden som rör den fysiska planeringen. PROJEKTGRUPP Sofia Hedberg Broberg (projektledare från 1 sep 2012) Pernilla Jacobsson (planförfattare, tidigare projektledare) Emelie Bertholdson, Johan Risholm, Josefin Selander. I programskedet deltog Emma Cejie och Nina Andersson, i samrådsskedet Christina Heintz-Welinder. Konsekvensbeskrivningen har tagits fram av Norconsult, genom Anna Svensson (uppdragsledare), Emmali Jansson och Erland Kjellson. Revidering har genomförts av Erland Kjellsson (uppdragsledare), Sara Rydbeck, Johan Sivengård Foto: om ej annat anges Falkenbergs kommun Kapitelbilder (ej del II kap 1): Thomas Andersson Falkenbergs kommun (76)

5 Förord Falkenbergs kommun står inför en spännande framtid. Kommunen har stor potential att utvecklas som en attraktiv kommun för boende, företag och besökare med sitt strategiska läge och unika natur- och kulturmiljöer. Med en ny översiktsplan för kommunen kan vi staka ut färdriktningen som möjliggör att vi på bästa sätt kan hantera de idéer, möjligheter, problem och hot som kan dyka upp. Vi har skogen, slätterna och havet och Sveriges största besöksmål. Ibland ser vi inte alla möjligheter vi har. För kommunen är miljöarbetet viktigt för att få en hållbar utveckling men det är också därför vi har en framtid att se fram emot. Mari-Louise Wernersson Kommunstyrelsens ordförande (76)

6 Översiktsplan Falkenbergs kommun Innehåll DEL I STÄLLNINGSTAGANDEN Förord 6 1 UTGÅNGSPUNKTER 7 Översiktsplanering 8 Arbetet med översiktsplanen 8 Hållbar tillväxt för framtidens samhällsbyggande 11 Förutsättningar inom kommunen 12 Drivkrafter och trender i omvärlden 13 Beslutade mål och strategier 14 Scenarier för bebyggelseutvecklingen 15 2 STRATEGIER & STRUKTURBILD 17 Strategier- planeringsinriktningar 18 Strukturbild 22 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 25 Redovisning av mark- och vattenanvändning 26 Rekommendationer hela kommunen 27 Rekommendationer delområden i kommunen 29 Delöversiktsplaner (DÖPar), ställningstaganden 30 Falkenbergs stad 31 Ullareds samhälle 34 Havet 36 Kusten 38 Mellanbygden 40 Inlandet 41 Karta Verksamheter 45 Karta Naturvärden 47 Karta Risk och Hänsyn 49 Rekommendationer 51 4 RIKSINTRESSEN 55 Karta riksintressen 59 Områdesvisa ställningstaganden 61 Sammanhållen bedömning 61 Karta med föreslagen utbrednings av MB4 62 DEL II FOKUSOMRÅDEN 1 SOCIAL MILJÖ Sociala perspektiv på fysisk planering Ledord för social hållbarhet 2 BOENDE Boende för olika behov En tät nära och blandad struktur Effektiv lokalisering som skapar mervärden 3 LANDSBYGD Landsbygden i Falkenberg Prioriteringar Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS 4 VERKSAMHETER Näringslivet i Falkenberg Verksamhetsområden Handel Besöksnäring Materialförsörjning Jordbruk skogsbruk fiske Vindbruk 5 KOMMUNIKATIONER Transportsystemet 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 63 Levande strategisk planering 63 Aktiv markpolitik 65 Mellankommunalt och regionalt samarbete 65 Lokal förankring 66 Effektiva detaljplaner 67 Ändamålsenliga förvaltningsformer 68 Uppföljning och fortsatt arbete 71 Referenser 73 Persontransporter Godstransporter Bredband 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Kulturmiljövärden Naturvärden Landskapsvärden Friluftsliv och grönstruktur 7 VATTEN Vattenstatus Vattenförsörjning Vatten och avloppssystem Dagvatten Avloppsrening 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Tekniska olycksrisker Naturolycksrisker Miljörisker Klimatrisker Sociala risker Riskhantering Referenser DEL III KONSEKVENSER Sammanfattning 1 Inledning 2 Miljömål och miljökvalitetsnormer 3 Hållbarhet 4 Konsekvenser av nollalternativet 5 Miljökonsekvenser (huvudalternativ) 6 Sociala konsekvenser (huvudalternativ) 7 Ekonomiska konsekvenser (huvudalternativ) 8 Uppföljning Referenser (76)

7 Översiktsplan Falkenbergs kommun 1 Utgångspunkter (76)

8 Översiktsplan Falkenbergs kommun 1 UTGÅNGSPUNKTER 1 UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplanen är en del av framtidsdiskussionen i kommunen och anger vilka prioriteringar som behöver göras och vilken inriktning den fysiska planeringen bör ha för att nå en hållbar samhällsutveckling. Den anger strategier på en översiktlig nivå för insatser som kan behöva göras både i kommunen som helhet och i lokalsamhället, dvs i bygden, orten och stadsdelen. Översiktsplanering HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Översiktsplanens övergripande mål är att ge förutsättningar för planering av ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. En hållbar samhällsutveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I en hållbar samhällsutveckling är medborgarna delaktiga och har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Ett helhetstänkande är avgörande för möjligheten till hållbar utveckling, eftersom mänsklig välfärd, ekonomisk utveckling och ekologisk hållbarhet hänger samman. En detaljerad redogörelse av hur ÖP 2.0 förväntas påverka miljömålen och hur den samverkar med regionala mål finns i programhandlingen till ÖP 2.0. VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplanen (ÖP) fungerar både som vision och handlingsplan, och har en planeringshorisont på år. En ÖP ska redovisa grunddragen i mark- och vattenanvändningen och ange kommunens syn på hur den byggda miljön ska bevaras och utvecklas och hur riksintressen ska tillgodoses. Den ska fungera som beslutsunderlag för kommunen och andra myndigheter när det gäller frågor som rör planering, bygglov och resurshushållning. Eftersom beslut om lokalisering och markanvändning berör många människor och livsbetingelserna på lång sikt, är det viktigt att dessa inte tas isolerade utan sätts i ett större sammanhang. I sin ÖP kan kommunen i dialog med berörda göra långsiktiga och övergripande helhetsbedömningar. En översiktsplan är inte juridiskt bindande och garanterar därför inte genomförande, utan anger snarare ramarna och skapar möjligheter för det. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen väger dock tungt vid överprövning av olika ärenden som rör den fysiska planeringen. KONTINUERLIG ÖVERSIKTSPLANERING Översiktsplanering är en rullande process där nya frågor kontinuerligt måste hanteras och underlag aktualiseras som stöd för politiska beslut. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt, och det är därför viktigt att ÖP:n hålls aktuell för att behålla sin funktion som strategiskt vägledande beslutsunderlag. Istället för att se ÖP:n som ett slutgiltigt dokument, bör man därför hellre tänka sig ÖP:n som ett strategiskt ställningstagande utifrån de kunskaper som vi har just nu. Det som vi ständigt bygger på. När den nya översiktsplanen är antagen fortsätter planeringen t.ex. genom fortsatta utredningar, fördjupningar för delområden i kommunen, tematiska tillägg kring vissa frågor, och så vidare. Beslut om översiktsplanens aktualitet ska sedan tas under varje mandatperiod. Arbetet med översiktsplanen UPPDRAG Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar all mark och allt vatten i kommunen. Falkenberg har en gällande ÖP från 1990, som under åren aktualitetsprövats och kompletterats med en elva delöversiktsplaner antagna Under denna tjugoårsperiod har mycket hunnit förändras. Befolkningen har ökat och många nya bostadsområden har växt fram, nya företag har etablerat sig medan andra försvunnit. Infrastrukturen har genomgått genomgripande förändringar med ny motorväg för E6:an ( ) och ny dragning av järnvägen (2008). Klimatfrågorna har fått allt större betydelse och nya lagar har kommit till i form av en helt ny miljöbalk och viktiga förändringar i plan- och bygglagen. I januari 2010 fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Först togs ett program fram, som angav utgångspunkter och strategier för det fortsatta arbetet. Programmet diskuterades brett i en omfattande samrådsprocess under perioden 21 januari - 21 mars (76)

9 1 UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fig 1.1 Programmet till översiktsplanen var ute på samråd januari - mars 2011, och antogs av kommunstyrelsen i juni Synpunkterna sammanställdes i en samrådsredogörelse där förslag för det fortsatta arbetet formulerades. Programmet och samrådsredogörelsen antogs av kommunstyrelsen i juni Med utgångspunkt från programmet och de synpunkter som har kommit in har ett förslag till ny översiktsplan tagits fram. Denna har i sin tur varit ute på samråd 24 oktober 7 januari Planförslaget har bestått av tre delar; ställningstaganden, fokusområden och konsekvensbeskrivning, se figur 1.2. Med samrådsförslaget har följt två kartor där karta 1 visar på kommunen föreslår ska gälla och karta 2 illusterar sådant som kommunen har att förhålla sig till enligt lag. Synpunkter som har inkommit under samrådsskedet har också sammanställts i en samrådsredogörelse. Kommunstyrelsen antog revideringarna i samrådsredogörelsen Fig 1.2 Utställningshandlingarna av översiktsplanen var ute på samråd september november I samrådsredogörelsen finns samtliga inkomna yttranden presenterade och förslag på förändringar som ska göras inför granskningsskedet. Det reviderade samrådsmaterialet har ställts ut mellan 25 september till 25 november På nytt har inkomna synpunkter sammaställts och bemötts, det så kallade utställningsutlåtandet. Materialet har slutligen korrigerats inför ett antagande (76)

10 Översiktsplan Falkenbergs kommun 1 UTGÅNGSPUNKTER SAMRÅD OCH DIALOG Eftersom översiktsplanen är en politisk viljeyttring får den starkare genomslag ju bredare förankring den har. Den berör många människor och intressen, och därför är det viktigt att alla som vill får möjlighet att komma till tals. Kommunen valde därför i ett tidigt skede att arbeta med riktade dialoginsatser för att involvera fler medborgare. Fokus låg på grupper som vanligtvis inte brukar komma på samrådsmöten eller göra sig hörda på annat sätt i de formella samråden. Bland annat genomfördes ett par mycket givande workshopar med ungdomar på gymnasiet under programskedet. De som har velat har kunnat lämna synpunkter på något av de öppna samrådsmötena eller via hemsidan. Tre fokusgrupper bildades med inriktning på södra kusten, på inlandet och på Falkenbergs stad, vilket varit ett viktigt inspel i arbetet med planen. Under samrådsskedet har ÖP-gruppen också träffat unga KRIS, Navigatorcentrum, Lärvux och Grundvux. I detta skede har kommunen inte valt att hålla öppna samrådsmöten utan provat varianten med öppet hus där enskild dialog kunnat föras och man har kunnat lämna sypunkter direkt i förslagslåd. Dessutom har man kunnat lämna synpunkter via vanligt brev, via hemsidan samt facebook. Den interaktiva kartan som har funnits på hemsidan har visat sig vara efterfrågad. ARBETSGRUPPER OCH UTREDNINGAR Lika viktig som den externa dialogen, är den mellan förvaltningarna inom kommunen. I ett tidigt skede träffades en intern referensgrupp där alla förvaltningar och bolag fanns representerade. Vidare bildades 17 olika arbetsgrupper kring angelägna tematiska frågor med kompetenser från olika delar av den kommunala organisationen för att ta fram olika kunskapsunderlag till ÖP:n. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts kring angelägna tematiska frågor med hjälp av arbetsgrupperna och i vissa fall med stöd av konsulter, se faktarutan intill. Många av dessa utredningar har aktualiserats inom ramen för ÖP-arbetet, medan andra varit på gång men har skyndats på för att kunna integreras i ÖP-arbetet. Allt värdefullt utredningsmaterial har sedan sammanställts och sammanvägts i samrådshandlingarna. I vissa fall har man valt att göra avvägningen i väntan på inkomna synpunkter. ORGANISATION OCH TIDPLAN Kommunstyrelsen är uppdragsgivare för den översiktliga planeringen, och dess arbetsutskott fungerar som styrgrupp för vad arbetet med den nya översiktsplanen ska innehålla. Arbetet leds av kommunens förvaltningsövergripande samhällsbyggnadsgrupp, som har den samlade överblicken över hur samhällsbyggandet kan genomföras. Det praktiska arbetet utförs av stadsbyggnadskontoret genom en projektgrupp och projektleds av en ansvarig översiktsplanerare. Antagande av översiktsplanen beräknas ske under Arbetsgrupper i ÖP-arbetet: Vindkraft Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Hav och kust Hållbart vatten Riskfrågor Hållbara transporter Landsbygdsutveckling Verksamhetsutveckling Social hållbarhet Grönplan Översyn delöversiktsplan Falkenbergs stad Översyn delöversiktsplaner kustområdena Översyn delöversiktsplaner inlandet Länkade utredningar som tagits fram som kunskapsunderlag (se referenser): Trafikplan (konsultstöd) Kulturmiljöprogram (konsultstöd) Handelsutredning (konsultstöd) Riskidentifieringsutredning (konsultstöd) Hamnutredning (konsultstöd) VA-översikt (konsultstöd) Vattenförsörjningsplan (konsultstöd) Materialhushållningsplan (konsultstöd) Stråkstudie (konsultstöd) Utredning tätortsnära natur(konsultstöd) Vindbruksutredning LIS-utredning PM Hav och kust PM Hållbara transporter PM Landsbygdsutveckling PM Verksamheter PM Social hållbarhet PM översyn DÖP Falkenbergs stad PM översyn kust-döp:ar PM Översyn inlands-döp:ar 10 (76)

11 1 UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplan Falkenbergs kommun Hållbar tillväxt för framtidens samhällsbyggande Falkenbergs kommun är inne i en spännande utveckling. Många väljer att bosätta sig eller utveckla sitt företag i kommunen och nya bostads- och verksamhetsområden växer fram. Detta skapar i sin tur nya möjligheter och framtidstro, men omfattar också en rad utmaningar för att tillväxten ska bli hållbar. Några av dessa utmaningar är: Omvärlden förändras snabbt. Samhället förändras i allt snabbare takt och utom kommunens påverkan. Hur planerar vi för ändrade förutsättningar och skapar möjlighet till omställning? Klimatförändringar. Vi människor och våra verksamheter påverkar miljön och klimatet, och vi påverkas av dess följdverkningar. Hur förebygger vi bäst för att minimera miljöpåverkan av byggande och transporter, och hur skaffar vi beredskap för översvämningar, snölaster, stormar mm? Marken är en ändlig resurs. Vi kan inte längre räkna med att lösa alla våra behov genom att ta ny jordbruksmark, naturmark eller grönområden i anspråk. Var och hur ska vi bäst bygga för att inte äventyra dessa värden? Många intressen ska samspela i en stad. Falkenbergs stad behöver bostäder, arbetsplatser, grönytor och infrastruktur till en växande befolkning på en alltmer begränsad yta. Det är många intressen som ska samsas och många människor som ska må bra. Hur utvecklar vi staden samtidigt som dess värden bevaras och de sociala skillnaderna minskar? Falkenbergs kommun växer ojämnt. Vissa delar av kommunen växer kraftigt medan andra har svårt att behålla sin befolkning. Hur planerar vi och styr utvecklingen så att olika förutsättningar och tillgångar i olika delar av kommunen kan tas tillvara och utvecklas? TÄTORTER (invånarantal 2012) Falkenberg (20 467) Skogstorp (2 094) Skrea (1 097) Slöinge (943) Ullared (771) Vessigebro (771) Glommen (739) Vinberg (581) Långås (538) Ringsegård (451) Älvsered (451) Heberg (437) Ätran (425) Årstad (286) Skreanäs (264) Morup (256) Bergagård (242) Vinbergs kyrkby (214) SMÅORTER (invånarantal 2012) Fegen (201) Köinge (190) Olofsbo (172) Ljungby (167) Långasand (162) Okome (158) Fagered (137) Källsjö (122) Ugglarp (105) Skrea strand (94) Veka + Grimsholmen (89) Sandkärr + del av Rosendal (87) Fridhemsberg (82) Gällared (78) Stensjö + del av Stora Skipås (74) Eftra (73) Bölse (70) Glommen/norra delen (70) Asige (63) Stafsinge (60) Norra Bobergs udde (52) Begränsningar för byggande på den attraktiva kustzonen. Hela kusten omfattas av hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken och får inte exploateras utöver mindre kompletteringar. Hur ska vi hantera kustens potential för Falkenbergs attraktivitet och de växande exploateringsintressena utan att äventyra kustens värden? Fig 1.3 Tätorter och småorter i Falkenbergs kommun Enligt SCB:s definition har en tätort minst 200 invånare och en småort invånare, i båda fallen med högst 200 meter mellan husen, (76)

12 Översiktsplan Falkenbergs kommun 1 UTGÅNGSPUNKTER Förutsättningar inom kommunen Läs mer om förutsättningar och demografi i programmet till översiktsplanen. GEOGRAFI Falkenbergs kommun ligger mitt på hallandskusten och är med sin landareal på 1115 kvadratkilometer (km 2 ) Hallands till ytan största kommun. Med en befolkning på knappt invånare har kommunen en genomsnittlig befolkningstäthet på knappt 37 inv/km 2, med en betydligt högre täthet nära kusten än i inlandet. Kommunen har en inlandsvattenareal på 47 km 2 och en havsareal på 676 km 2. Territorialgränsen ligger 2 mil utanför kustlinjen. Enligt SCB:s definition har kommunen (2005) 18 tätorter och 18 småorter, enligt fig 1:3. BEFOLKNINGSUTVECKLING Jämför man befolkningsförändringarna Falkenbergs kommuns med Sverige som helhet ser man att Falkenbergs kurva i stort sett följer rikets. Kommunen har idag invånare (juli 2013), en ökning med i genomsnitt 0,60 procent per år sedan 1950, vilket med dagens folkmängd motsvarar cirka 240 personer per år. Kommunens senaste befolkningsprognos (0,61 procent per år fram till 2019) överensstämmer med denna långa trend. Folkmängden skulle enligt denna uppgå till drygt personer år 2019 och år 2030, vilket är en trolig utveckling om inga stora förändringar sker till följd av förändrade omvärldsförutsättningar eller medvetna satsningar. Befolkningsutvecklingen varierar i olika delar av kommunen. Med urbaniseringen har jordbruks- och skogsbygder under lång tid tappat invånare till städer och tätorter. Den rådande flyttrenden är att framför allt Skrea Falkenberg, Stafsinge och Morups församlingar växer medan de övriga minskar år är det enda ålderssegment där Falkenberg, av naturliga skäl, har en större utflyttning än inflyttning. Det är också ett kommunalt mål att andelen ungdomar som söker sig till högskola ska öka. PENDLING Ungefär av kommunens invånare pendlar från hemmet till en arbetsplats i en annan kommun. Något fler väljer Falkenberg som boendekommun och arbetar i annan kommun (pendlar ut) än de som gör tvärtom (pendlar in). Störst pendlingsutbyte har Falkenberg med Varberg. Dit är pendlingsströmmarna ungefär lika stora åt båda håll. Nästan en tredjedel av utpendlarna åker längre än till grannkommunen till sitt arbete. Om man bryter ner siffrorna till församlingsnivå framträder hur pendlingsmönstren varierar i olika delar av kommunen. I hela kommunen arbetar störst eller näst störst andel av den egna befolkningen över 16 år i hemförsamlingen eller i den riktning som pilarna i fig 1.5 anger. En tydlig gräns mellan lokala arbetsmarknadsregioner framträder vid kommunens midja. Alla församlingar söder om den streckade linjen i figuren har Falkenberg som arbetsort på första, andra eller tredje plats, medan ingen av församlingarna norr om denna har det. Kraftigt förbättrade kommunikationer medför att de lokala arbetsmarknadsregionerna blir bättre integrerade. Fig 1.4 Pendling Kartan visar vart man åker för att arbeta som huvudalternativ till arbete i den egna församlingen, och visar på en tydlig arbetsmarknadsgräns inom kommunen. Källa: bearbetad statistik från SCB. 12 (76)

13 1 UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplan Falkenbergs kommun Drivkrafter och trender i omvärlden TRENDER SOM PÅVERKAR FALKENBERG För att kunna planera och fatta kloka beslut inför framtiden är det viktigt att ta reda på vad som händer i omvärlden och försöka bedöma hur det kommer att påverka utvecklingen i kommunen och vilka utmaningar vi behöver ha en beredskap att möta. Genom att lyfta blicken och se utanför det egna närområdet kan vi ha bättre framförhållning och på så sätt i viss mån styra utvecklingen i den riktning vi önskar. I Program till Översiktsplan beskrivs ett antal långsiktiga förändringsmönster i omvärlden som bedöms ha betydelse för Falkenbergs kommuns utveckling på lite längre sikt och ur ett samhällsbyggnadsperspektiv. Dessa är: Livsmiljöns betydelse ökar Ökat fokus på välbefinnande och hälsa Trygghetsbehovet ökar Konsumtion av upplevelser ökar Andel av befolkningen med utländsk bakgrund ökar Andelen äldre ökar, färre ska försörja fler De sociala klyftorna ökar Arbetsmarknadsregionerna växer Industrins villkor förändras Kunskap fortsätter att öka i betydelse Samhällsengagemanget ändrar karaktär Mediernas inflytande ökar men i nya former Ökade krav på kommunerna samtidigt som resurserna minskar Regionens betydelse ökar Klimatförändringarna ökar kraven på ansvarstagande Kraven på hållbara transporter och resande ökar Förnybara energikällor och energibesparing allt viktigare Tre av dessa beskrivs lite närmare nedan, då de bedömts utgöra extra viktiga förutsättningar för Falkenbergs planering. ARBETSMARKNADSREGIONERNA VÄXER På trettio år har antalet lokala arbetsmarknader i Sverige nästan halverats. Arbetsresorna blir fler och längre. Benägenheten att byta bostadsort sjunker. Istället har människors möjligheter och vilja att pendla längre sträckor ökat, vilket brukar kallas för regionförstoring. Pendlingsviljan minskar dock med tidsavståndet, och få är beredda att pendla mer än en timma till jobbet. Det innebär att platser med goda kommunikationer har lättare att attrahera invånare. På en sådan plats, gärna med goda förbindelser med storstädernas arbetsmarknad, kan båda de vuxna i familjen arbeta, och man kan bo kvar även om man byter arbete. Den viktigaste faktorn för fortsatt regionförstoring är utbyggnaden av kollektivtrafiken. Falkenberg påverkas inom de närmaste 10 åren framför allt av utbyggnaden av Västkustbanan (dubbelspår och tunnlar genom Göteborg, Varberg och Hallandsås) vilket leder till kortare restider och därmed högre integrering med Göteborgs- och Öresundsregionernas arbetsmarknader. I den mån kommunen uppfattas som attraktiv för boende kan dessa förändringar komma att leda till ett befolkningsmässigt trendbrott. Dubbelspår och tunnel under Varberg 2021 Tunnel under Fehmarn 2020 Västlänken (tunnel under Göteborg) 2028 Tunnel genom Hallandsås 2015 Fig 1.5 Arbetsmarknadsregionerna växer och påverkas framför allt av utbyggnaden av infrastrukturen. Fyra stora projekt påverkar Falkenbergs kommun de närmaste 10 åren. Siffrorna anger beräknat färdigställandeår. Underliggande kartglob från region Halland Halland ligger dessutom inom en tillväxtregion.. 13 (76)

14 Översiktsplan Falkenbergs kommun 1 UTGÅNGSPUNKTER Befolkningstillväxten kan i ett sådant f förväntas bli betydligt större än idag, troligtvis i nivå med Varbergs och Hallands, vars befolkning växer dubbelt så fort som Falkenbergs. ÖKADE KRAV PÅ KOMMUNERNA SAMTIDIGT SOM RESURSERNA MINSKAR Offentlig sektor ställs inför allt större krav på effektivisering från staten, medborgare, företag och samarbetspartners, samtidigt som det blir allt svårare att ta betalt via skattsedeln. Det handlar om ökade krav på brukarvänlighet, dialog och transparens, om utökade krav från staten genom nya lagar, om konkurrensutsättning och om krav från t.ex. Trafikverket och EU om medfinansiering i olika åtgärder och projekt. Större informationsflöde och snabbare förändringsprocesser ökar behoven av beredskap, snabba beslut och snabb information. Detta i sin tur kräver helhetssyn och tydliga långsiktiga strategier. KRAVEN PÅ HÅLLBARA TRANSPORTER OCH RESANDE ÖKAR Samtidigt som kommunikationernas betydelse ökar och rörligheten blir större, ökar medvetenheten om dess klimatpåverkan och kraven på hållbara transporter och ett hållbart resande. Utmaningarna blir bland annat att planera samhället för en effektiv kollektivtrafik där gena och snabba rutter kompletteras med pendlarparkeringar, infrastruktur för miljövänliga drivmedel, samt gång och cykelvägar vid viktiga knutpunkter och hållplatslägen. Mer gods behöver transporteras med hållbara transportmedel, till exempel järnväg eller sjöfart istället för med lastbil. Omlastnings- Terminaler/kombiterminaler där olika trafikslag möts, spelar en viktig roll för att skapa flexibla och effektiva transportkedjor, där det mest miljövänliga transportmedlet används, till exempel tåg för huvudresan och lastbil i de båda ändarna. Beslutade mål och strategier HÅLLBARHET OCH TILLVÄXT Som grund för översiktsplaneringen ligger regionens vision Halland - bästa livsplatsen och dess strategier samt kommunens vision och mål för perioden Visionen för Falkenberg sammanfattas i uttrycket: Vi växer för en hållbar framtid, vilket förmedlar synsättet att växandet skall ses som något positivt förutsatt att det också är långsiktigt hållbart. Utifrån visionen har fem övergripande kommunala mål formulerats vilka handlar om: medborgare, verksamhet, ekonomi, medarbetare samt miljö och tillväxt. Det finns en lång rad andra mål som är beslutade för kommunens verksamheter, och som inverkar på översiktsplanen. I programmet till översiktsplanen kan man läsa vidare om följande: Plan för den ekologiska hållbarheten Regionala miljömål Plan för hållbar energiomvandling Plan för social hållbarhet Bostadsförsörjningsprogram Näringslivsprogram Regional utvecklingsstrategi - Halland bästa livsplatsen Hur kommunfullmäktiges vision och mål inverkar på översiktsplanen Tillväxt ska främjas på ett sätt som är långsiktigt hållbart Arbetet med översiktsplanen ska ge utrymme för engagemang, deltagande och påverkan kring planeringen Planeringen ska verka för blandade bebyggelsemiljöer av hög kvalitet och med goda och likvärdiga möjligheter till god hälsa. Planeringen ska värna alla människors lika värde och motverka diskriminering Planeringen ska verka för god tillgänglighet till kommunal service som motsvarar brukarnas behov till långsiktigt hållbara kostnader Planeringen ska värna naturmiljön och dess långsiktiga reproduktionsförmåga, vilket ska balanseras mot tillväxt- och utvecklingsbehov Planeringen ska stödja ett energieffektivt samhälle och fortsatt utveckling och produktion av förnybar energi Planeringen ska verka för attraktiva boendemiljöer med höga krav på hållbarhet PROGRAMSTRATEGIER Med utgångspunkter från förutsättningar i kommunen och i omvärlden, och från beslutade mål, har fem huvudstrategier för samhällsbyggandet formulerats i programmet till översiktsplanen, antaget av kommunstyrelsen juni Dessa strategier har varit utgångspunkt för det fortsatta arbetet med översiktsplanen, och presenteras i kapitel (76)

15 1 UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplan Falkenbergs kommun Scenarier och målsättning för bebyggelseutvecklingen Historiskt sett har Falkenberg haft en befolkningsökning på ca 0,6% per år. Under talet var befolkningsökningen uppe i nästan 1,5% och detta var en följd av en rad samverkande faktorer. Det byggdes många nya bostäder (staten subventionerade bostadsbyggandet med räntebidrag och förmånliga lån) och efter avregeleringen av kreditmarknaden 1985 var det också lätt att låna pengar till fastighetsköp. I Falkenbergs kommun styrdes under denna period medvetet bostadsbyggandet till landsbygden. Befolkningen ökade stadigt under flera år, men när finans- och fastighetsmarknaderna kollapsade under 1990-talets början märktes det snabbast på landsbygden. I slutet av 90-talet var landsbygdens befolkning, trots alla nybyggda bostäder, tillbaka på samma nivå som i början av 80-talet, samtidigt som tätortens folkmängd ökat. De senaste tjugo åren har det byggts mycket få nya bostäder på Falkenbergs landsbygd. Bankerna är försiktiga med lån till bostäder utanför tätorterna. Handelns utveckling till alltmer stordrift har också lett fram till att t. ex. dagligvarubutikerna och varubussarna minskat från 28 respektive 7 till idag totalt 7 dagligvarubutiker i kommunen. Hur befolkningsutvecklingen ser ut i framtiden kan vi idag bara ana. Den hänger samman med hur förutsättningarna i omvärlden och i kommunen förändras, men också hur kommunen väljer att satsa och påverka sina förutsättningar. Befolkningstillväxen är alltså beroende på åtgärder som gör Falkenbergs kommun attraktiv som boendekommun. Åtgärder som bra boendemiljöer, arbetstillfällen, goda pendlingsförutsättningar (infrastruktursatsningar), attraktiv stadsmiljö, trygghet, hög kvalitet på skola och omsorg, förutsättningar för en aktiv fritid med mera. I översiktsplanen föreslås en satsning i knutpunkter, serviceorter och noder, se strukturbild sid. 24. Detta innebär att utvecklingen med en minskad befolkning i för exempelvis Ullared måste brytas och en tillväxt i befolkningen därstimuleras. Detta kräver aktiva åtgärder som styrning av handel, byggande av attraktiva bostäder samt satsningar på kommunikation m.m.. MÅLSÄTTNING Kommunens målsättning är att befolkningen i slutet av planperioden (2030) ska ha vuxit till ca invånare. Hur detta kan te sig kan beskrivas i olika scenarier och nedanstående scenarier bygger på en framskrivning av tillgänglig statistik och målsättningen att Falkenberg ska växa. HUVUDSCENARIO NYA FALKENBERGARE Kommunens målsättning är att befolkningen i slutet av planperioden (2030) ska ha vuxit till invånare vilket förutsätter tillväxttakten på befolkningen successivt ökar till ca 1,2 % år Tillväxten ska också helst ske med en jämn och stadig ökning vilket ger möjlighet för en bra planering. Detta är översiktsplanens huvudscenario, och hänger samman med aktiva åtgärder för att göra Falkenberg attraktiv som boendekommun, att planerade infrastruktursatsningar genomförs samt en positiv verksamhetsutveckling i kommunen. Enligt huvudscenariot får kommunen en befolkning på cirka år 2030, och genom satsningar i stråk, knutpunkter och noder, en tillväxt i alla kommundelar på mellan 4 och 27 % på 20 år, se tabellen i figur 1.6. ALTERNATIV- OCH NOLLSCENARIO Det alternativa scenariot är att befolkningsutvecklingen ligger kvar på dagens, ur ett halländskt perspektiv lite mer blygsamma, ökningstakt. I detta scenario, liksom i huvudscenariot, väljer kommunen att aktivt styra bebyggelseutvecklingen i enlighet med strategierna, strukturbilden och översiktsplanens intentioner, vilket ändå ger en tillväxt i alla kommundelar. Planens så kallade noll-alternativ beskriver ett hypotetiskt scenario där befolkningen ökar som idag, men att man väljer bort att aktivt styra utvecklingen i enlighet med översiktsplanens intentioner och istället låter marknaden sköta lokaliseringen av ny bebyggelse. En framskrivning av dagens utveckling alltså. I både alternativ- och i nollscenariot får kommunen en befolkning på cirka år 2030, men med olika spridning över kommundelarna (76)

16 Översiktsplan Falkenbergs kommun 1 UTGÅNGSPUNKTER Det alternativa scenariot innebär att alla kommundelar ökar sin befolkning mellan 2 och 19 % till år Nollalternativet däremot innebär att befolkningsutvecklingen under 20 år fortsätter att öka mycket i Falkenbergs stad och på Kusten, måttligt i Mellanbygden, inget i Ullared och att befolkningen fortsätter att minska i Inlandet, se tabellen i figur 1.6. BOSTADSFÖRSÖRJNING M.M. Om befolkningen ska kunna växa med invånare till 2030, behöver bland annat närmare 3600 bostäder tillskapas i bra lägen nära kommunikationer. Detta kan ske genom ny- och ombyggnation, permanentning av fritidshus och genom att stora hus frigörs för större familjer genom flyttkedjor när mindre bostäder byggs. Kommunen har idag planberedskap genom färdiga och pågående detaljplaner motsvarande cirka 2300 bostäder. I översiktsplanens områden för blandad bebyggelse finns plats för bostäder (440 hektar) beroende på med vilken täthet man bygger. Genom att förstärka och bygga tätare i befintliga strukturer i staden och i stråkens knutpunkter, serviceorter och noder kan ytterligare uppskattningsvis bostäder rymmas. Eftersom de byggrätter som finns i färdiga och pågående detaljplaner framför allt finns i staden och i kustnära lägen, är det viktigt att ha en beredskap för behov av planläggning i framför allt Ullared. Detta för att möta behoven i huvudscenariot. För att uppnå önskad omfördelning av tillväxten, så att befolkningsökning kan ske i Ullared, så bör man också satsa på att vidmakthålla servicen till Ullared. I kommunens bostadsförsörjningsprogram för , som bygger på dagens befolkningstillväxt, behöver cirka 150 nya bostäder byggas varje år. Enligt översiktsplanens huvudscenario bör denna siffra vid planperiodens slut ha ökat till 300. Målsättningen med den ökande befolkningstillväxten ställer även krav på utbyggnad av skolor, äldreboenden och annan service. befolkn befolkn andel av HUVUD- andel av befolkn antal nya ALTERNATIV- andel av befolkn antal nya NOLL- andel av befolkn antal nya tillväxt SCENARIO tillväxt 2030 bostäder SCENARIO tillväxt 2030 bostäder SCENARIO tillväxt 2030 bostäder FALKENBERGS STAD % 27% 83% % 83% % 95% KUSTEN % 8% 4% % 4% % 9% MELLANBYGDEN % 8% 8% % 8% % 4% ULLAREDS SAMHÄLLE % 27% 3% % 3% % 0% INLANDET (ej Ullared) % 4% 2% % 2% % -8% FALKENBERG % 19% 100% % 100% % 100% Fig 1.6 Alternativa scenarier för befolkningsutveckling (feta siffror) och behov av nya bostäder (beräknat på 2,2 personer per bostad). Huvudscenariot är beräknat på en genomsnittlig befolkningsökning med 0,6 per år i början av planperioden, succesivt upptrappad till 1,2 % per år Till Falkenbergs stad räknas här Falkenbergs, Skrea, Stafsinge (90%) och Vinberg-Ljungby (30%) församlingar, till Kusten räknas Morups (75%), Stafsinge (10%) och Susedalens (50%) församlingar, till Mellanbygden Vessige, Morups (25%), Susedalens (50%) och Vinberg-Ljungby (70%) församlingar, till Ullareds samhälle tätorten, och till Inlandet räknas Ullareds församling minus tätorten, samt Okome, Gällareds, Krogsereds, Gunnareds, Fagereds, Källsjö och Älvsereds församlingar. Observera att även om siffrorna ser exakta ut, så är beräkningen grov. Underlag: statistik från SCB samt Kerabs befolkningsframskrivning för Falkenberg (76)

17 2 STRATEGIER Översiktsplan Falkenbergs kommun 2 Strategier och strukturbild (76)

18 Översiktsplan Falkenbergs kommun 2 STRATEGIER 2 STRATEGIER OCH STRUKTURBILD En viktig förutsättning för att uppnå det övergripande målet: Vi växer för en hållbar framtid är att fullfölja de fem strategier som togs fram i programskedet, följa strategiernas planeringsinriktningar och att bygga kommunen utgående från strukturbilden. Till de fem strategierna är också de planeringsinriktningar som tidigare fanns i del II kopplade. Strategier- planeringsinriktningar Strategi 1 - Planera för en hållbar samhällsutveckling Falkenberg ska vara en attraktiv kommun för boende, besökare och företagare. Kommunen ska vara attraktiv både idag och i framtiden, och måste därför utvecklas i balans med de tillgångar och värden som finns i natur- och kulturmiljö och med de människor lever och verkar i kommunen. Allt byggande ska anpassas så att miljöpåverkan och riskfaktorer minimeras. Social miljö: Ta in det sociala perspektivet tidigt i planeringen, för att motverka etniskekonomisk- och ålderssegregation. Bedömning ur socialt perspektiv bör övervägas. Arbeta med dialog och invånarinflytande i planeringsprocesserna. Planera för såväl spontana och planerade möten i offentliga och privata miljöer. Förstärk de fysiska sambanden i staden och kommunen. Det kan åstadkommas genom att bygga ihop olika stadsdelar och överbrygga barriärer i form av större vägar m.m. Även underlätta kontakter mellan tätorter. Öka den fysiska tillgängligheten i samhället som helhet. Bebyggelse/boende: Förstärk den befintliga bebyggelsestrukturen i kommunens knutpunkter, serviceorter och noder, genom att förtäta och komplettera där det redan är byggt. Orts- och områdesanalys kan vara ett viktigt redskap. Planlägg för sammanhållen bebyggelse enbart i de prioriterade stråkens knutpunkter, serviceorter och noder. Prioritera bostadsbebyggelse som kompletterar befintligt bostadsutbud och därmed bidrar till att stärka kollektivtrafik och service. Fördelningen mellan lägenheter i flerbostadshus och småhus behöver uppmärksammas men även olika typer av boendeformer för olika boendegrupper (äldre, unga, funktionsnedsatta e.t.c.). Kommunens demografiska underlag behöver kontinuerligt utvecklas. Verksamheter: Besöksnäringen stärks genom prioritering av natur- och friluftsvärden, den allmänna tillgängligheten till havet och vildmark samt tillgång till tysta miljöer. Skapa renodlade men ändå yteffektiva verksamhetsområden för störande eller ytkrävande verksamheter med goda förutsättningar för effektiva och hållbara transporter och som minimerar belastningen på miljön till följd av produktion och transporter. Minimera andelen hårdgjord yta. För en levande bebyggelsemiljö kan mindre störande verksamheter, ex tjänsteföretag, med fördel planeras in i blandad bebyggelse. Dessa kan också placeras vid trafikleder som buffert för bakomliggande bostäder. Dra nytta av det exponerade läget för verksamheter vid stadens infarter och ställ krav på utformning. Använd respektive verksamhetsområde för det som det är mest lämpat för och verksamheterna ska lokaliseras så att behovet av transporter av material och människor minimeras. Täktverksamhet. Elva områden pekas ut som möjliga utredningsområden (prövning krävs) för framtida materialtäkter för naturgrus och fem områden för krossberg. Det är dock av vikt ur ett hushållningsperspektiv att nyttja befintliga täkter före man öppnar upp nya. 18 (76)

19 2 STRATEGIER Översiktsplan Falkenbergs kommun Vid tänkt nyetablering av täkt i Vastaddalen och avvägning mellan riksintresse enl 4 kap. miljöbalken och miljöbalken 3:7 (riksintresse värdefulla ämnen) ska hushållningsbestämmelserna överväga och riksintresset för värdefulla ämnen stå tillbaka. Hushållningsbestämmelserna gör det olämpligt för nyetablering av täkter i området. Vad det gäller befintlig täkt med tillstånd i Vastaddalen så föreslås att denna prövas restriktivt vad det gäller förlängning. Vid eventuell prövning för utvidgning rekommenderas avslag. Jordbruksmark. Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och bör endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen, då lämplig alernativ till lokalisering saknas. På jordbruksmark i kommunen i bördighetsklass 6 och över prövas annan användning restriktivt. Fragmentering ska undvikas och när jordbruksmark ska nyttjas till annan användning ska jordbruksmarkens värden ställas mot de värden som skapas för att nyttja marken för annan användning. Punkterna ovan angående jordbruksmark är överordnat det som står i respektive fördjupad översiktsplan. Vindbruk. Vid all etablering av vindkraft gäller kommunens vindbruksutredning. Natur- och kulturlandskap: Kommunen bör medverka till att bevara, levandegöra och utveckla kulturmiljöer t. ex. genom riktlinjer. De kulturmiljöer vi planerar för idag blir morgondagens kulturarv. Identifierade och utpekade kulturvärden ska särskilt beaktas vid myndighetsbeslut. Kommunen bör i övrigt bidra med information och stöd till enskilda. Områden utpekade att ha särkskilt höga värden för naturvården (mark och vatten) ska så långt som möjligt undantas från exploatering och negativ påverkan. Åtgärder som kan innebära påtaglig skada på ekologiskt särskilt känsliga områden eller i livsmiljöer för hotade arter tillåts inte. Stora opåverkade områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan ändra områdets karaktär. Vatten: Kommunens VA-policy och kommande VA-plan med tillhörande dokument ska följas. Planläggning i områden med högt grundvattenstånd ska undvikas. Miljö- och riskfaktorer: Riskidentifiering ska genomföras vid uppdatering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys och detta integreras i den rullande översiktsplaneringen. Byggande inom identifierade riskområden för översvämningar, höga flöden, erosion och skred bör i första hand helt undvikas, i andra hand tas i anspråk endast om tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. Placering av nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält ska undvikas. Klimatanpassningsstrategi bör tas fram. Trygghetsinventeringar bör fortsätta och erfarenheterna integreras bättre in den fysiska planeringen. Vid exploatering av industriområden eller andra från brandsynpunkt jämförbara områden, ska alltid brandvattenförsörjning tillgodoses (76)

20 Översiktsplan Falkenbergs kommun 2 STRATEGIER Strategi 2 Satsa på hållbara person- och godstransporter Transporter med bil och lastbil ökar både genom kommunen och till och från olika destinationer i kommunen. En ökad trafik skapar trängsel, försämrad luftkvalitet och ger en negativ miljöpåverkan på framför allt klimatet. Det är därför viktigt att planera så att trafikmängderna minimeras och så långt som möjligt kan ske på ett hållbart sätt, t.ex. från väg till järnväg och från egen bil till kollektivtrafik eller cykel. Utveckla kollektivtrafikstråken tillsammans med Region Halland. Prioriterat är snabba linjer med hög turtäthet. Prioritera tillgänglighet till kollektivtrafik och samla ny bebyggelse till kollektivtrafikstråken. Trafikplan för Falkenbergs stad antas och den ska följas. Ta fram strategisk plan för utvecklingen av gång- och cykeltrafik för hela kommunen. Utred utbyggnadslägen för omlastningsterminal, samt förutsättningarna för industrispår till befintliga och större planerade områden för transportintensiva verksamheter. Under tiden kvarstår föreslagen dragning via Smedjeholm. Verka för snabb utbyggnad av väg 153 och 154. Utred förutsättningarna för miljövänlig godsoch persontrafik till betydande verksamheter och besöksmål, t.ex. GeKås i Ullared. Arbeta aktivt med att styra trafikanternas attityder och beteenden så att biltrafikutvecklingen dämpas. Strategi 3 Förstärk Falkenbergs stad Falkenbergs stad är en viktig motor i kommunen och har goda förutsättningar att utvecklas och ta emot fler människor och företag. Staden har under de senaste hundra åren brett ut sig kraftigt på omgivande jordbruks- och naturmarker med nya bostads- och industriområden, service- och vägområden. Ju mer utbredd staden blir desto mer gator och annan infrastruktur behöver byggas och desto längre blir det att ta sig till fots eller med cykel. En gles stad är också svår att försörja med kollektivtrafik. Staden behöver därför växa genom att befintlig bebyggelse kompletteras och förtätas, samtidigt som viktiga värden i staden värnas. Arbeta aktivt med att förstärka Falkenbergs stads attraktivitet som servicecentrum, verksamhetsort, besöksort och boendeort i en växande arbetsmarknadsregion. Förtäta bebyggelsen för att nå ökad närhet mellan bostäder, service och arbetsplatser, för att underlätta kollektivåkande och cykling och för att nyttja tekniska försörjningssystem effektivare. Detta utan att småstadens kvaliteter går förlorade. Komplettera och blanda bebyggelse för att öka mångfalden och skapa en levande bebyggelsemiljö. Sträva efter blandning av bostäder med olika byggnadsålder, upplåtelseformer och prisklasser. Samlokalisera bostäder och arbetsplatser som inte stör varandra. Bevara och utveckla stadens grönområden, friytor och kontakten med vattnet. Skapa goda livsmiljöer genom utveckling av närrekreation och mötesplatser av god kvalitet och tillgänglighet. Handelspolicyn ska följas. 20 (76)

21 2 STRATEGIER Översiktsplan Falkenbergs kommun Strategi 4 Styr bebyggelseutvecklingen i kustnära lägen Falkenbergs kustområden är attraktiva för friluftsliv, semesterboende och åretruntboende. De är en viktig resurs för kommunens utveckling och exploateringstrycket är stort. Här finns också stora natur- och landskapsvärden. Längs hela kusten gäller hushållningsbestämmelser som begränsar den lagliga rätten att bygga här, till förmån för det rörliga friluftslivet. När ny bebyggelse kommer till som små öar på kustens jordbruksmarker blir dessa svårare att bruka, det öppna kustlandskapet splittras sönder, biltrafiken ökar och det blir svårt att ordna hållbara vatten- och avloppslösningar. För att de kvaliteter som gör kusten attraktiv och värdefull inte ska gå förlorade, behöver dessa värden värnas och komplet terande bebyggelse styras till lägen där det redan finns bebyggelse och där service och kollek-tivtrafik lättare kan samordnas. Ta hänsyn till stora obebyggda landskapsrum, bland annat genom att bostadsbebyggelse i det öppna kustlandskapet undviks helt, så att områden värdefulla för jordbruk, natur- och kulturvård och rekreation skyddas (landskapskilar) Utveckla attraktiva områden för bostäder och arbetsplatser i kustnära lägen genom att ta tillvara specifika förutsättningar och stärka befintlig bebyggelsestruktur, På så sätt skyddas samtidigt viktiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Bygg bakom befintlig bebyggelse I områden där MB 4, hushållningsbestämmelser, gäller sak vidare en diskussion med länsstyrelsen om var gränsen för Hallandskusten bör gå. Styr exploatering till noder och serviceorter, i anslutning till befintlig bebyggelse eller som förtätning där förutsättningar för hållbara VA-, cykel- och kollektivtrafikslösningar är påvisat goda. Strategi 5 Skapa förutsättningar för bebyggelseutveckling på landsbygden Falkenbergs inland har stor potential för boende och besökare. Här finns ett rikt natur- och kulturlandskap, många vackra sjöar och dalgångar, och tätorter och bygder där man känner varandra och hjälps åt. Här finns mängder av små och medelstora företag och i Ullared finns Skandinaviens största besöksmål och gott om arbetstillfällen och service. Ändå har inlandet svårt att öka sin befolkning och många orter och bygder avfolkas sakta men säkert. Bristande kommunikationer gör avstånden längre än nödvändigt, och många, särskilt de unga, väljer att bosätta sig någon annanstans. När man sen bildar familj och vill flytta tillbaka blir det svårt att hitta bostad och att få lån till att bygga nytt. Förstärk Ullared som knutpunkt för hela inlandet och som boendeort. Stöd kompletterande bebyggelse i tät- och småorter, som tar vara på områdenas specifika förutsättningar och är anpassad till ortens struktur, karaktär, skala, natur, kultur och värden för friluftsliv. Kommunens LIS-utredning har identifierat lämpliga lägen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Inom dessa områden gäller dock vanliga krav vad det gäller detaljplaneläggning och bygglov. Vidare ska inte heller strandskyddets syften äventyras. Underlätta för byggande i inlandet och mellanbygden på attraktiva platser i noder, serviceorter och i knutpunkt Ullared. Detta kan exempelvis ske genom att kommunen prövar lokalisering av viss sammanhållen bebyggelse utan krav på formell detaljplaneläggning. Översiktsplanens krav på lokalisering prövas där i samband med bygglov (förhandsbesked). Verka för kraftigt förbättrade kommunikationer i form av vägstandardhöjning, bredbandsutbyggnad, förbättrad infrastruktur för miljövänliga drivmedel och förstärkt kollektivtrafik i olika former. Till kollektivtrafiken kopplas nya pendelparkeringsplatser för cykel och bil. Verka för att ny bebyggelse förbättrar möjligheterna att samordna och utveckla kollektivtrafik och/eller samåkning, samt kommunal och kommersiell service. Arbeta aktivt för en fortsatt bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommunens Bredbandsstrategi ska följas (76)

22 Översiktsplan Falkenbergs kommun 2 STRATEGIER Strukturbild Ambitionen med strukturbilden är att skapa en stark kommunstruktur som drar nytta av de specifika förutsättningarna för tillväxt där potentialen finns. Dessa platser kan därigenom växa långsiktigt samtidigt som det stärker de övriga delar av kommunen. Allt för att skapa förutsättningar för att upprätthålla hög kvalitet på servicen och att hela Falkenbergs kommun ska kunna leva. De specifika förutsättningarna varierar utifrån olika geografiska delområden i kommunen. De prioriterade stråken handlar om att samordna planeringen för bebyggelseutveckling, kollektivtrafik och andra kommunikationer samt kommunal service så att dessa stärker varandra. Det ömsesidiga och ökande beroendet mellan olika delar av världen som följer med globaliseringen, och den ständigt pågående urbaniseringen, har resulterat i att inte bara landsbygden, utan även mindre städer och tätorter, tappar folk till de stora tillväxtregionerna. De starka regionerna växer medan de svaga regionerna krymper och den viktigaste tillväxtfaktorn blir närhet och snabba förbindelser till dessa starka regioner. Falkenbergs utveckling och förmåga att upprätthålla hög service till sina invånare är på så sätt i hög grad beroende av hur väl integrerade vi lyckas bli med framför allt Göteborgsregionen, men också med Öresundsregionen. Folk behöver kunna ta sig dit jobben finns och de lokala företagen behöver ha tillgång till kvalificerad arbetskraft för att kunna utvecklas i kommunen. På samma sätt är Falkenbergs mindre orter och landsbygd beroende av tillväxten i Falkenbergs stad. Avgörande för att nå en hög integrering med tillväxtregionerna är bra kommunikationer både mellan regionerna och mellan olika delar av kommunerna. Det regionala samarbetet och förmågan att tänka förbi kommungränserna i planeringen blir också allt viktigare. GEOGRAFISKA DELOMRÅDEN Utifrån de fem strategierna kan man identifiera en geografiskt indelad struktur där de olika delarnas karaktärer och utvecklingsförutsättningar kan lyftas fram. Falkenberg består av en mångfald av landskap och miljöer, som alla har sina specifika egenskaper och förutsättningar: från Havet och Kusten, via den jordbrukspräglade Mellanbygden till det varierade skogslandskapet i Inlandet. Kusten är mycket attraktiv för fritids- och fastboende, för turismen och för friluftslivet. Här finns många motstridiga intressen och det är en utmaning att balansera bevarandevärden med exploateringsvärden. Idag sker den övervägande delen (uppskattningsvis %) av all exploatering väster om E6, dvs i kustnära lägen och i Falkenbergs stad, områden som utgör bara ca 15 % av kommunens yta. Men även andra delar av kommunen har stor outnyttjad potential för boende och verksamheter. Fig 2.1 Överst en schematisk strukturbild för Falkenberg som visar kommunens delområden och huvudprincipen för stråk, knutpunkter och noder. Den nedre bilder visar Falkenbergs läge i västkuststråket mellan Göteborgs- och Öresundsregionerna. 22 (76)

23 2 STRATEGIER Översiktsplan Falkenbergs kommun Många orter i Mellanbygdens kulturlandskap ligger mycket strategiskt i förhållande till kommunikationer och arbetsplatser och bör ha stora möjligheter att attrahera inflyttare. På samma sätt ger Inlandets karaktärsstarka bygder unik tillgång till ett individualiserat och naturnära boende. Få inlandsområden har så stora resurser i form av service och arbetsplatser som Falkenbergs inland. Genom att satsa på snabba och effektiva kommunikationer, både fysiskt och digitalt, skapas ökade förutsättningar att bosätta sig här, och samtidigt ha kvar tillgången till de större arbetsmarknadsregionerna och/eller bedriva verksamhet på distans. PRIORITERADE STRÅK Inom kollektivtrafikplaneringen har stråkplanering blivit ett vedertaget arbetssätt. Detta avspeglas också i det långsiktiga trafikförsörjningsprogrammet för Halland som Region Halland tagit fram, se referenser och figur 2.2. Där utgår planeringen av kollektivtrafik från att utveckla trafiken i starka stråk, för att öka turutbudet och snabba upp resorna där det finns en stor potential för ökat resande. I de starka stråken planeras även för förbättringar av infrastrukturen för kollektivtrafiken. I strukturbilden finns ett antal prioriterade stråk identifierade där snabba kommunikationer ska kunna garanteras. Grundläggande för strukturbildens stråk är transporten av framför allt människor, men även gods, mellan olika målpunkter. Detta eftersom transporterna är viktiga för att det samhälle vi vill leva i ska fungera, se figur 2.3. Fig 2.2 Region Hallands stråkbild Genom att styra bebyggelseutvecklingen till de stråk som har bäst förutsättningar för ökat kollektivresande, kan ett stomnät med snabba och effektiva vägar, busslinjer och bredband skapas, vilket ökar tillgängligheten och möjligheterna i till ökat boende i hela kommunen. Idag är det en självklar del av vår vardag med möjligheten att välja arbetsplats, att kunna ta sig dit snabbt. Dessutom att kunna resa och uppleva olika saker och att kunna ha en stor valfrihet att köpa saker från hela världen är. I Falkenberg är stråken längs kusten och över Ullared prioriterade som huvudstråk för kollektivtrafiken i regionens stråkbild, se figur 2.2. KNUTPUNKTER, SERVICEORTER OCH NODER I översiktsplanens stråk föreslås, utöver en utbyggnad av kollektivtrafik, också en ökad satsning på bebyggelse för bostäder och verksamheter i utpekade knutpunkter, serviceorter och noder. Detta för att öka underlagen för kollektivtrafik, vägstandardhöjningar, digital nätutbyggnad och annan service. Knutpunkt Falkenbergs stad och Ullared räknas som de strategiska knutpunkterna. Utvecklingen av Falkenbergs stad är utgångspunkten för utvecklingen i kommunen. Över hälften av kommuninvånarna bor i staden och tillväxt i staden stärker hela kommunen. Till Falkenbergs stad räknas i detta sammanhang Falkenberg, Skogstorp, Vinberg, Vinbergs kyrkby, Skrea och Ringsegård. Detta är samma område som omfattas av Delöversiktsplanen för centralorten. Här bör full kommunal service finnas inom alla områden. Ullareds samhälle är också en viktig knutpunkt. Den har mycket stor betydelse för utvecklingen i kommunen, både som servicecentrum, arbetsplatscentrum och med stor potential för ett ökat boende. Ullared är också viktig som centrum för inlandet, och här bör i det närmaste all service finnas tillgänglig. Serviceort Av övriga orter räknas fyra som serviceorter; Ätran, Vessigebro, Glommen och Slöinge. Dessa orter har stor potential att kunna växa snabbare utifrån kommunikationsläge, service (kommunal och kommersiell) och företagandet på bygden. I dessa orter ska en omfattande service finnas (76)

24 Översiktsplan Falkenbergs kommun 2 STRATEGIER Nod 9 orter utgör noder och dessa är Älvsered, Fegen, Köinge/Okome, Ljungby/ Bergagård, Årstad, Heberg, Ugglarp/ Långasand, Långås och Morup. I noderna ska goda kommunikationer och lämplig lokalisering av bebyggelse, skapa bättre förutsättningar för bibehållen service. Med genomtänkta länkar till samtliga stråk, i form av parkeringar, cykelvägar och kompletterande kollektivtrafik, förstärks tillgången till kommunikationer och service inte bara i själva stråken utan också i dess omland. I övriga delar av kommunen är det redan idag svårt att upprätthålla kommunal och kommersiell service. Här bör nya koncept utvecklas, till exempel mer mobila och flexibla serviceformer, på samma sätt som till exempel bokbussar och skolskjutsar fungerar idag. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka utbudet av kommersiell service på en ort. I en tid då mycket service centraliseras, och vi har svårt att behålla till exempel mataffärer och postservice i mindre orter, kan stråkstrukturen ge stöd till företaga re att våga etablera sig. Givetvis kan prioriteringen även leda till att en viss service inte ser en framtid i de orter där de idag finns, men då stråken täcker in de större orterna i kommunen bör avståndet till service ändå bli acceptabelt för flertalet medborgare. Målet är att skapa underlag för upprätthållande av service i ett antal orter, som ett alternativ till att den försvinner helt och hållet utanför knutpunkterna. Fig 2.3 Den detaljerade strukturbilden för Falkenberg illustrerar geografiska delområden, föreslagna prioriterade och sekundära stråk, och knutpunkter, de fyra serviceorterna och noder inom dessa. 24 (76)

25 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 Mark- och vattenanvändning (76)

26 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 3 MARK- OCH VATTEN- ANVÄNDNING I kapitel 1 redovisas de mål och strategier som översiktsplanen grundas på, och i kapitel 2 kopplas dessa samman med strukturbilden, som är den övergripande utbyggnadsstrategin för kommunen. I detta kapitel och på tillhörande kartor redovisas vilka fysiska uttryck strategier och strukturbild får för markanvändningen. Underlagen för avvägningar som görs här kan man läsa mer om i översiktsplanens del II, där olika tematiska fokusunderlag redovisas. Redovisning av mark- och vattenanvändningen I den kommunövergripande översiktsplanen ska grunddragen för användningen av mark- och vattenområden i kommunen redovisas. Denna är till sin natur översiktlig och principiell, medan den mer detaljerade markanvändningen successivt kommer att redovisas i fördjupningar av översiktsplanen, programstudier och detaljplaner. Översiktsplanens inriktning visar tydligt på en utbyggnad i kommunen som inriktas mot komplettering och förtätning i de prioriterade stråkens knutpunkter, serviceorter och noder, det vill säga i den del av den befintliga bebyggelsestrukturen där god försörjning med kollektivtrafik finns eller har bra utbyggadsförutsättningar. REDOVISNING PÅ KARTAN Eftersom övervägande utbyggnad föreslås ske genom komplettering och omvandling i redan bebyggda områden kan mindre kompletteringar inte detaljerat utläsas ur kartorna. Tanken är inte heller att kartorna ska medge någon detaljerad tolkning av föreslagna områdesgränser, eftersom dessa kommer att definieras i den fortsatta planeringen. Rekommendationer är ställningstaganden till hur kommunen i översiktsplanen förhåller sig till mark- och vattenanvändningen. Dessa grundar sig på kommunala ställningstaganden i olika beslut och på tillämpningar av lagar och på rekommendationer från andra myndigheter. De generella rekommendationerna är inte bundna till utpekade områden, utan gäller övergripande för hela eller delar av kommunen, vid prövning av bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan och som underlag då detaljplaner upprättas. Rekommendationerna för specifikt mark- eller vattenområde, däremot gäller endast för specifika områden. De rekommendationer som redovisas i kartan har en kartsymbol och en bokstavskombination före beteckningen. Fig 3.1 Karta med generella rekommendationer för hela kommunen. 26 (76)

27 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Rekommendationer för hela kommunen G1 Prövning av ny bebyggelse Utbyggnad inom tätorter och verksamhetsområden ska i första hand prövas genom detaljplaneläggning. Enstaka bebyggelse kan prövas särskilt genom bygglov, förutsatt att de inte utgör hinder för samhällsutvecklingen. G2 Prövning i områden utanför detaljplan Lämplighetsbedömning. I de fall nytillkommande bebyggelse kan tillkomma utan föregående prövning i detaljplan, ska lokaliseringsprövning ske utifrån allmän lämplighetsbedömning enligt PBL 2 kap. i beslut om förhandsbesked eller bygglov i bygglovsnämnden. Vid lokaliseringsprövningen ska, förutom rekommendationerna i denna översiktsplan, också beaktas allmänna intressen som möjligheten att lösa tillfart, vattenoch avlopp etc., liksom också att byggnader utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till kulturvärdena på platsen och så att de inte medför fara eller olägenheter för omgivningen. Fastighetsbildning. Enligt fastighetsbildningslagen får fastighetsbildning inte ske som kan försvåra en lämplig användning av marken, förhindra lämplig senare planläggning eller föranleda olämplig bebyggelse. Fastighetsbildning för nya hus sker i normalfallet med lämplighetsprövningen som grund och efter prövning i detaljplan eller positivt förhandsbesked från bygglovsnämnden. Enskilda VA-anläggningar. Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Huvudregeln är därför att tillkommande bebyggelse ska anslutas till kommunal vatten- och avloppsanläggning. I de fall en lokaliseringsprövning i ett område där kommunalt VA saknas, utmynnat i ett positivt förhandsbesked ska enskild vatten- och avloppsanläggning utföras efter anvisningar i beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillämpar Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för spillvatten i arbetet med avlopp från enskilda hushåll. G3 Bebyggelsemiljöns kvaliteter Socialt perspektiv. De sociala aspekterna bör tas in i planeringens tidiga skeden, och aktiv samverkan ske med andra förvaltningar (social- och barn- och utbildningsförvaltningarna). Kunskapen om de vardagliga behoven hos olika grupper i samhället bör öka genom en utvecklad dialog, undersökningar och statistikanvändning, och den offentliga miljön liksom behovet av attraktiva mötesplatser bör uppmärksammas. Sociala konsekvensbedömningarr bör övervägas i detaljplaner. Läs vidare i del II, kap 1. Grönområde. Tillgång till goda grön- och rekreationsområden i bostädernas närhet ska säkras vid planering och utbyggnad av nya områden och då staden kompletteras med ny bebyggelse inom den befintliga strukturen. Värdefulla grönområden och stråk ska bibehållas och utvecklas. Borttagna värden ska kompenseras så att kvaliteterna bibehålls. Läs vidare under del II, kap 6. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För all bebyggelse gäller varsamhetsbestämmelserna i PBL 8:17, dvs att ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. För särskilt värdefulla byggnader, identifierade i bebyggelseinventering som klass A och B, gäller förbud mot förvanskningar enligt PBL 8:13. För förändringar inom och i anslutning till kulturmiljöområden, identifierade i kulturmiljöprogram och bevarandeplaner (se del II kap 6), ska områdenas särskilda värden beaktas vid planering, bygglovgivning och andra kommunala beslut. Inom område som är av riksintresse för kulturmiljövården får inte åtgärder vidtas som innebär att värdena påtagligt skadas. För att klarlägga hur planerade förändringar påverkar riksintresset kan i samband med planläggning en konsekvensbeskrivning komma att erfordras. Se även regler enligt lagen om kulturminnen, samt fokusområde natur- och kulturmiljö, del II. Miljöanpassat byggande. Vid all planering och byggande ska hushållning med resurser och ett miljöanpassat byggande eftersträvas. Energianvändning i den byggda miljön ska minska och miljöpåverkan minimeras. Val av plats för ny bebyggelse ska vägas efter ett hållbarhetsperspektiv (76)

28 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Fysisk tillgänglighet. Bebyggelsen och bebyggelsemiljön ska utformas med god tillgänglighet. Kraven på fysisk tillgänglighet till byggnader, anläggningar, tomtmark och offentliga platser regleras i PBL och få avsteg ska göras och då de görs motiveras. Gator, torg och parker ska utformas så att tillgängligheten, tryggheten och säkerheten är god. Markbeläggning, väghållning och skyltning ska underlätta framkomligheten. G4 Miljö, hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, vattenkvalitet samt fisk- och musselvatten. Som huvudregel gäller att gällande miljökvalitetsnormer ska följas och uppfyllas vid all planering och prövning av ny bebyggelse. För övrigt regleras detta i kommunens VA-policy samt kommande VA-plan och dagvattenpolicy. Hantering av dagvatten. Dagvatten hanteras främst genom VA-plane n och dess tillhörande dokument. Dagvatten ska i första hand tas om hand på den egna fastigheten genom infiltration och om detta inte är möjligt kan dagvattnet ledas bort via ledningar till recipient. Vid infiltration ska bräddavlopp anordnas för att säkerställa att egna och angränsande fastigheter inte skadas av dagvattnet. Detaljplaner bör innehålla bestämmelse om lokalt omhändertagande av dagvatten. Källare. Byggnation av källare bör inte tillåtas i nytillkommande bebyggelse, annat än i undantagsfall. Detta är särskilt viktigt vid byggnation i närheten av vatten. Källare kan medföra ändrade grundvattenförhållanden, ökade vattenmängder i ledningsnätet där kapaciteten kan vara otillräcklig, risk för översvämning och dåligt inomhusklimatklimat, problem med enskilda avloppslösningar, samt behov av omfattande dränering med risk för hydrologisk påverkan. Se del II kap 7. Hästanläggning och avstånd till bebyggelse. Vid planering och prövning av bygglov kan kommunens framtagna riktlinjer för avstånd mellan bostadsbebyggelse och hästanläggningar användas som utgångspunkt. Lämpligt avstånd får dock prövas från fall till fall. Läs mer i Häst i planeringen", se referenser. Buller och vibrationer från väg och järnväg. Som huvudregel gäller att de riktvärden för trafikbuller som fastställts av riksdagen ska tillämpas vid planläggning och utbyggnad. Enligt anvisningarna till dessa bör man vid åtgärder i trafikinfrastrukturen ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte går att reducera utomhusnivån till riktvärdena bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Boverkets sk avstegsfall, med tyst sida kan därvid behöva tillämpas. (se ref, Boverket 2008) Banverkets riktlinjer för spårbunden linjetrafik ska tillämpas vid planläggning och prövning av lov i anslutning till järnväg. Se äben del II, kap 8. Buller från vindkraftverk. Det finns inte några riktlinjer för vindkraftsbuller i Sverige men miljööverdomstolen har uttalat att ljudnivån 40 db(a) utomhus vid bostäder är acceptabel nivå för vindkraftsbuller. Övrigt buller. Högsta tillåtna bullernivåer från industrianläggningar och andra bullrande verksamheter är ofta reglerade i miljötillstånd för respektive verksamhet. Vilka restriktioner och skyddsavstånd som krävs ska utredas i samband med planläggning eller bygglovsprövning i anslutning till bullrande verksamheter. Avstånd järnväg bebyggelse. Hänsyn ska tas till minsta avstånd enligt elsäkerhetsföreskrifter. Ingen ny bebyggelse bör dock tillkomma inom 30 m från spårmitt. Bedömning bör ske i varje enskilt fall. Se också rekommendationen för farligt gods. Master och torn. Förvarsmakten ska höras för särskild utredning om eventuella störningar på Försvarsmaktens system. Master och torn ska placeras med sådana skyddsavstånd till ledningar att de inte utgör fara för haveri i samband med helikopterbesiktning. Radon. Markradonförhållanden ska uppmärksammas vid planläggning och bygglovsprövning. 28 (76)

29 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Rekommendationer för delområde i kommunen GF Generella rekommendationer för Falkenbergs stad Handel med dagligvaror ska i första hand etableras i områden där det finns brist på livsmedel inom gång- och cykelavstånd från större bostadsområden. GU Generella rekommendationer för delområde Ullared Bebyggelseutveckling ska i första hand ske genom förtätning och förädling av befintlig bebyggelse, där servicenivån är hög och mycket goda förbindelser med kollektivtrafik finns. Kommersiella verksamheter som vänder sig till annat är närområdets behov, ska lokaliseras till områden söder om väg 153. GK Generella rekommendationer för delområde Kusten Ny bebyggelse ska prövas restriktivt, och i första hand lokaliseras till områden med befintlig bebyggelse som är möjlig att kollektivtrafikförsörja och där avlopsvattem (inklusive dagvatten) kan tas om hand på ett tillfredsställande sätt. Kontakten med havet från vägar och innanförliggande områden, ska särskilt värnas, i synnerhet i de få avsnitt som bjuder på havsutsikt. Ny bebyggelse får inte ha betydande negativ påverkan på det rörliga friluftslivet. Strövområden utmed såväl havet som i anslutning till bebyggelseområden ska bevaras. Vid varje ny planläggning ska dagvattenutredning tas fram som tydligt redovisar och reder ut dagvattensituationen och ansvarsfrågan, både för ny och befintlig bebyggelse. Inom områden med befintliga dagvattenproblem ska mycket stor restriktivitet råda mot planläggning av nya områden innan befintliga problem är lösta eller om det klart kan påvisas att det nya planområdet inte förvärrar det befintliga problemet. GM Generella rekommendationer för delområde Mellanbygden Bebyggelseutveckling ska i första hand ske i stråkens noder och serviceort, se kap 2. Behovet av en flexibel och mångfunktionell användning av byggnader ska uppmärksammas vid detaljplanering. Vid lokalisering av ny bebyggelse i tätoch småorter bör hänsyn tas till behovet av kvalitativa och nåbara gröna platser/parker. Underlätta för byggande i mellanbygden på attraktiva platser i noder, och serviceort. Detta kan exempelvis ske genom att kommunen prövar lokalisering viss sammanhållen bebyggelse utan krav på formell detaljplaneläggning. Översiktsplanens krav på lokalisering prövas där i samband med bygglov (förhandsbesked). GI Generella rekommendationer för delområde Inlandet Bebyggelseutveckling ska i första hand ske i stråkens noder och serviceort, se kap 2. Underlätta för byggande i inlandet på attraktiva platser i noder, och serviceort. Detta kan exempelvis ske genom att kommunen prövar lokalisering viss sammanhållen bebyggelse utan krav på formell detaljplaneläggning. Översiktsplanens krav på lokalisering prövas där i samband med bygglov (förhandsbesked). Behovet av en flexibel och mångfunktionell användning av byggnader ska uppmärksammas vid detaljplanering. Vid lokalisering av ny bebyggelse i tät- och småorter bör hänsyn tas till behovet av kvalitativa och nåbara gröna platser/parker. Fig 3.2 Karta med generella rekommendationer för delar av kommunen (76)

30 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Delöversiktsplaner (DÖPar) Fig 3.3 Delöversiktsplanen markerade med brunt kommer att kvartstå medan delöversiktsplaner markerat med svartstreckat kommer att upphävas i samband med antagande av översiktsplanen. FÖRUTSÄTTNINGAR Falkenbergs kommun har idag gällande delöversiktsplaner för Falkenbergs Centralortsområde (2007), Ullared (2005), kustområdet norr och söder (1995 och 1994), Långås (1995), Heberg (1996), Slöinge (1996) och Vessigebro (2000), Fegen (1997), Ätran (1996) och Älvsered (1996) I Ullared förekommer förfrågningar om planläggning, och DÖP:en har stor betydelse som styrdokument. Av DÖP-områdena Långås, Heberg, Slöinge och Vessigebro är det endast en procent som blivit utbyggda under en årsperiod. Av DÖP-områdena Fegen, Ätran och Älvsered är det mindre än ett par procent som blivit utbyggda under en femtonårsperiod. STÄLLNINGSTAGANDEN DÖP kommer framöver att heta FÖP (Fördjupad Översiktsplan). Detta är, till skillnad från DÖP, ett vedertaget begrepp i Sverige I de fall DÖParna strider mot den kommunövergripande översiktsplanen så gäller den kommunövergripande översiktsplanen. DÖP:en för Falkenbergs Centralortsområde kommer att fortsätta att gälla. En översyn kommer på sikt att behöva göras. Fördjupningen för Ullared fortsätter att gälla. Dock med klargörandet att en tydlig uppdelning behöver ske så att inga kommersiella verksamheter som vänder sig till annat är närområdets behov, lokaliseras norr om väg 153. Detta för att Ullared ska kunna utvecklas som verksamhets- och boendeort. DÖP:arna för kusten föreslås fortsätta att gälla som rekommendation för markanvändningen, tillsammans med den nya översiktsplanen. De kan ifrågasättas i de fall de strider mot den kommunövergripande översiktsplanen eller är inaktuella. Detta ska i så fall motiveras. Nya fördjupningar för kustområdet behöver snarast möjligt tas fram. Behovet av fördjupningar av översiktsplanen till havs bedöms inte finnas i dagsläget, men kan komma att aktualiseras i den fortsatta planeringen. DÖP-områdena Långås, Heberg, Slöinge och Vessigebro föreslås fortsätta att gälla tillsammans med den nya översiktsplanen, men är på lång sikt i behov av uppdatering. DÖP-områdena Fegen, Ätran och Älvsered föreslås formellt upphävas som delöversiktsplaner i samband med antagandet av den nya översiktsplanen, men med ett uttalande att de ska behållas som kunskapsunderlag som anger möjlig markanvändning fram till det att nya fördjupningar görs. Det innebär att de områden som utpekats i nu gällande DÖP:ar fortsätter att rekommenderas som primär markanvändning, men att markanvändning också kan omprövas för annat ändamål om intresseförfrågan finns och om man vid prövning i förhandsbesked eller planbesked finner det lämpligt. PRIORITERING FORTSATT ARBETE Södra och norra kusten har högsta prioritet vid framtagandet av nya fördjupningar. 30 (76)

31 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Falkenbergs stad SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Knutpunkten Falkenbergs stad har drygt invånare. Den ligger på kustslätten vid Ätrans mynning, och karaktäriseras av sin närhet till havet och sitt mycket goda kommunikationsläge. Idag omfattar staden även Skogstorp, Vinbergs kyrkby, Vinberg, Näset, Skrea stationssamhälle och Ringsegård, vilka bör betraktas som funktionella delar av staden, även om de rent statistiskt räknas som egna tätorter. PLANERINGSFRÅGOR I stråket från 154 genom staden till havet inryms merparten av de mest strategiska utvecklingsfrågorna för Falkenbergs. En generell inriktning för stråket bör vara att låta verksamheter och extern volymhandel finnas närmast E6:an och Västkustbanan, där infrastrukturen är god och störningar för boende och slitage på vägnät minimeras. Samtidigt bör man verka för bostäder och evenemang i attraktiva miljöer ner mot havet. I centrumområdet finns en utmaning i att utveckla ett attraktivt och levande centrum med ett varierat utbud av shopping (kläder, skor mm) och livsmedelshandel, där småstadskänslan tas tillvara. Viktigt för centrumutvecklingen är förtätning av staden samtidigt som de delar av det offentliga rummet som har hög kvalitet värnas, knyts samman och förstärks. I det senare fallet är grönstrukturen viktig och behöver i vissa delar stärkas. Befolkningen i Falkenbergs stad har ökat med en femtedel på 20 år. I översiktsplanens huvudscenario bedöms befolkningen öka något snabbare, med cirka till år 2030, se tabell figur 1.6. Detta innebär att ungefär bostäder behöver tillskapas under perioden, det vill säga i genomsnitt 135 bostäder per år. De kvarvarande DÖP-områdena (ca 200 ha), tillsammans med förtätningen bedöms räcka till för detta scenario. Det är dock viktigt att de kvarvarande DÖP-områdena byggs med en relativt hög täthet. KONFLIKTOMRÅDEN OCH AVVÄGNINGAR A. Bostäder på södra åstranden (DÖP-områden ). Delar av södra åstranden är utpekat som ett utredningsområde för bostäder, fritidsaktiviteter och småbåtshamn. Eftersom området binder samman den gamla staden med havet så är viljeinriktningen att området ligger kvar som i FÖP. Kommunfullmäktige har i maj 2012 tagit beslut om att arbeta vidare med att hitta lösningar för att verksamheter och bostäder, på ömse sidor Ätran, ska kunna samexistera, och att planeringen för bostäder ska fortsätta. B. Verksamheter Värdefull jordbruksmark. Föreslagna utredningsdel av framtida verksamhetsområde 211 utgår enligt de övergripande riktlinjerna för jordbruksmark utgå (Kommunstyrelsen, KS, ) Det ligger även perifert från prioriterade stråk. Område 212 kvarstår som utredningsområde. C. Blandad bebyggelse Värdefull jordbruksmark. Område 20 har efter övervägande föreslagits kvarstå som område för bebyggelse sett i ett längre perspektiv (KS , 53) Detta för dess värde som centrumnära område, som redan idag omges av staden på tre håll. D. Möjligt vindbruksområde Område med särskilt höga värden för naturvård mm. Möjligt prövningsområde för vindbruk vid Ramsjön utgår till förmån ekologiskt särskilt område samt område med särskilt höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. E. Riksintresse vindkraft Område med särskilt höga värden för naturvård, mm. Riksintresse för vindkraft sammanfaller med område utpekat både i kulturmiljö- och naturvårdsprogram och ekologiskt särskilt känsligt område. Riksintresse för vindkraft tas bort i den del som kommunen inte bedömt som prioriterat i vindbruksutredningen (KS, , 86) F. Riksintresse vindkraft Utredningsområde för omlastningscentral. Utredningsområdet för kommunikation har delvis ersatts med kommande verksamhetsområde för kombiterminal och logistik. Detta område kan troligt samexistera med riksintresset för vindbruk, se punkt J (76)

32 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING G. Översvämningsrisk Exploatering av hamnområdena. En nyligen utförs studie av havsytehöjningens konsekvenser visar på en förhöjd översvämningsrisk i hamnområdena vid Ätrans mynning, delar av DÖP-områden Både verksamhetsområdena och nya områden för blandad bebyggelse har stort värde för staden och bör ligga kvar, men stor hänsyn till översvämningsrisker ska iakttas. H. Översvämningsrisk Verksamhetsområde. DÖP-område 200 sammanfaller delvis med område med risk för översvämning och höga vattenstånd. Området ligger kvar men vid exploatering ska hänsyn ska tas till översvämningsrisken. I. Utspridning av bebyggelse. Områdenas läge innebär en utspridning av bebyggelsen som kan bli svår att kollektivtrafikförsörja. Områdena 1 och 40 (Skrea) samt 37 (Vinberg) tas bort i sin helhet, medan områdena 29 och 32 (Skogstorp) kvarstår som utredningsområden som eventuellt bör minskas och företrädesvis tas i anspråk inifrån Skogstorp och ut. J. Utredningsområde för omlastningscentral - Värdefull jordbruksmark. Utredningsområdet har vid antagandet utgått och ersatts av ett kommande verksamhetsområde för kombiterminal och logistik, framför allt väster om Långås, se karta Verksamheter. Det nya området har ett sådant värde för att skapa ett ur transportsynpunkt hållbart samhälle, att jordbruksmarken får lägre prioritet (KS ). K. Industrispår Smedjeholm. Utredningsområde för industrispår genom Smedjeholm utgår då aktuell utredning visar på att denna lösning är inaktuell (KS ). L. Utredningsområden för blandad bebyggelse. Stafsingeområdet är en unik markresurs som kan få stor betydelse för Falkenbergs framtida utveckling. Området ligger centrumnära, nära järnvägsstationen och är mycket naturskönt, vilket ger möjlighet att skapa en stadsdel med hög attraktivitet och god tillgänglighet. Området kan med fördel profileras som en framtidsinriktad stadsdel med miljöprofil, som ligger i framkanten när det gäller hållbart byggande. Norr om väg 701 mellan Stafsinge och Vinbergs kyrkby, ligger ett område som avsatts för verksamheter i DÖP:en (område 222), men som har vissa förutsättningar för bostäder/ blandad bebyggelse. Området ligger nära järnvägsstationen och i anslutning till befintliga bostadsområden men bullerutsatt från motorvägen. Området har omvandlats från utredningsområde för bostäder till bostadsområde (KS , 53). STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Kommunen gör följande ställningstagande vad gäller riksintressen inom delområdet Falkenbergs stad: Riksintresset för vindbruk har reducerats enligt vindbruksplanen så att dess avgränsning stämmer överens med den slutliga utbredningen av område VL 1. GENERELLA REKOMMENDATIONER FÖR FALKENBERGS STAD Handelspolicyn bör följas. FORTSATT PLANERING Stråkutveckling. För att utveckla stråkets potential för staden, föreslås att detta studeras närmare, där vision och inriktning för fortsatt planering och nästa fördjupning av översiktsplanen för Falkenbergs stad formuleras. Centrumutveckling. Ett attraktivt och levande centrum är mycket betydelsefullt för att Falkenberg ska kunna fortsätta vara en motor för Falkenbergs kommun. Detta är inte självklart när man möter hot som till exempel externhandel och ökad internethandel. Arbetet med centrums attraktivitet och utveckling är därför högt prioriterat och pågår. Kulturmiljöstrategi. Liksom vad gäller stadens grönområden är det, i samband med inriktningen mot förtätning, viktigt att identifiera hur stadsmiljöns kulturhistoriska värden ska kunna värnas och utvecklas. Vidare utveckling av planeringsunderlag bör genomföras. Särskilt bör Innerstadens bevarandeplan (1980-tal) ses över och aktualiseras. Dessutom saknas exempelvis inventeringar och underlag som beskriver efterkrigstidens fritidsbebyggelse. Lokala utvecklingsplaner. För att ta vara på lokala kunskaper i FÖP-arbetena behöver en aktiv dialog föras med lokala aktörer, föreningar och boende. 32 (76)

33 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun E F Teckenförklaring D J B I L B I L I K C H G A I I Fig 3.4 Karta över pågående och föreslagen mark- och vattenanvändning i Falkenberg. Bokstäverna hänvisar till avvägningar i texten. För övrigt, se legend (76)

34 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Ullareds samhälle SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ullareds samhälle har knappt 800 invånare. Ullared är ett viktigt centrum för kommunikationer och arbetsplatser i kommunen, och som servicecentrum för delområdet Inlandet. Området kring tätorten karaktäriseras av kuperad terräng med ett flertal skogsbeklädda höjdpartier med vida utblickar. Mellan höjderna förekommer öppna och relativt plana jordbruksområden och trånga dalar. Detaljhandeln dominerar samhället, med sina ca anställda och närmare 5 miljoner besökare per år. Med nästan 1300 inpendlare, sin unika arbetsmarknad och höga servicenivå finns en stor potential för samhället att växa även som boendeort. Servicenivån är hög och utöver det exceptionellt stora kommersiella handelsutbudet finns det bl.a. skola F-9, äldreboende, bibliotek, räddningstjänst, vårdcentral och ny idrottshall. De långa tidsavstånden till de stora arbetsmarknadsregionerna är ett hinder för att locka inflyttare, eftersom det begränsar möjligheten att välja arbete med olika inriktning. Det skapar också rekryteringsproblem för företagen på orten. Pendlingsavståndet mellan Ullared och Falkenberg respektive Varberg är ca 3 mil och tar ungefär 45 minuter med buss. Till Göteborg tar det idag cirka en och en halv timma med kollektivtrafik. Genom att satsa på snabba förbindelser i de prioriterade stråken mot E6:an och Västkustbanan, kan restiderna kortas och boendeattraktiviteten stärkas. För att kunna behålla den höga servicenivå som idag finns är det av stor vikt att öka attraktiviten för inflyttare. PLANERINGSFRÅGOR Befolkningen i Ullared har ökat marginellt (1 %) på 20 år. I översiktsplanens huvudscenario där enligt strukturbilden kraftfulla satsningar görs, bedöms befolkningen istället kunna öka med ca 25 % fram till 2030, till knappt personer, vilket innebär att ungefär 90 bostäder behöver tillskapas under perioden, se figur 1:6. Två av de prioriterade stråken (väg 153 och 154) går igenom Ullared som utgör en viktig knutpunkt i strukturbilden. I knutpunkten är det viktigt att kollektivtrafiken samordnas och pendlarparkeringar byggs ut, för att underlätta arbetspendling med kollektivtrafik. I kommunens LIS-utredning har tre områden pekats ut som lämpliga bebyggelseområden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i och nära Ullared, varav ett omfattar Ullareds tätort. Direkt öster om Ullareds tätort finns ett område som i kommunens vindbruksutredning bedöms som lämpligt för vindkraft. KONFLIKTOMRÅDEN OCH AVVÄGNINGAR Olika anspråk på markanvändning kan i de flesta fall samordnas, men står ibland helt eller delvis i konflikt med varandra. Utöver de avvägningar som redan gjorts i LIS- och vindbruksutredningarna, vilka samråtts enligt PBL, görs i översiktsplanen följande avvägningar mellan motstående intressen: M. LIS-område Vattenskyddområden. Inom området LIS 08 Ullared finns vattenskyddsområde och utredningsområde för framtida vattentäkt. Vattenskyddsområdet bedöms inte utgöra något hinder för LIS-området, men hänsyn ska tas till vattenskyddsområdet vid ianspråktagande av LISområdet. N. Naturvärden - Blandad bebyggelse. Inom delar av DÖP-område B1 för blandad bebyggelse som pekats ut i DÖP 2005 finns riksintresse för naturvård samt ekologiskt känsligt område. Hänsyn ska tas till dessa vid ianspråktagande av området. O. Materialtäkt Utredningsområde för framtida skyddsområde för vattentäkt. Vidare utredning kommer att krävas eftersom det idag inte är klarlagt var VIVAB kommer att placera sin huvudvattentäkt för Ullared. Framtida vattenförsörjning har dock generellt ett högt skyddsvärde. 34 (76)

35 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun GENERELLA REKOMMENDATIONER FÖR ULLARED För att Ullared ska kunna utvecklas som verksamhets- och boendeort, behöver en tydlig uppdelning ske så att inga kommersiella verksamheter som vänder sig till annat är närområdets behov, lokaliseras norr om väg 153. Generellt är en förtätning av den blandade bebyggelsen för bostäder i Ullared lämplig då servicenivån är hög och goda förbindelser med kollektivtrafik finns. Ytterligare satsningar bör göras i stråken, i form av vägstandardhöjningar, bredbandsutbyggnad, infrastruktur för miljövänliga drivmedel och förstärkt kollektivtrafik i olika former göras. Snabb kollektrafik till Falkenberg och Varberg bör prioriteras högt. FORTSATT PLANERING Fördjupning av översiktsplan. Delöversiktsplanen för Ullared från 2005 behöver så småningom ses över, med syftet att vidareutveckla samhället som knutpunkt för kommunikation, identifiera nya attraktiva och lämpliga områden för boende, men även att säkerställa handelsområdets behov av utveckling på ett sätt som är gynnsamt för såväl samhället som handelsverksamheten. Lokala utvecklingsplaner. För att ta vara på lokala kunskaper i FÖP-arbetena behöver en aktiv dialog föras med lokala aktörer, föreningar och boende. Arbete med lokala utvecklingsplaner (LUP) bör också tas tillvara. O Fig 3.5 Karta över pågående och föreslagen mark- och vattenanvändning i Ullared. Bokstäverna hänvisar till avvägningar i texten. För övrig teckenförklaring, se legend. N M Teckenförklaring (76)

36 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Havet SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Delområdet Havet i översiktsplanen begränsas av territorialgränsen, kommungränserna och en gräns vid nivån 3 meter ovanför medelvattenståndet. Havets botten utanför Falkenberg består mestadels av lera men också fläckvis av grus, sten och grövre sand. Närmast kusten dominerar finsand vilket också ger sig uttryck i fina sandstränder. Längs kustens låglänta områden finns många områden med höga värden för växt-, djur- och friluftsliv. I havet koncentreras förekomsten av rödlistade arter framför allt till utsjögrunden (i Falkenberg Morups bank, Glommaryggen, och Lilla Middelgrund som tangeras i nordost). Det är där man har den stora biologiska mångfalden. Ett av de mer kända undantagen är torsken som förekommer fritt i vattenmassan. Inom kommunen finns en unik atlanlaxstam, Ätranlaxen, som på sin vandring passerar genom Kattegatt för att vid Falkenbergs stad gå upp i Ätran och vidare in i Högvadsån för att leka. Falkenbergs hamn har en inseglingsfarled med ett farledsdjup på 7 meter och är dimensionerad för att ta emot fartyg upp till 145 meters längd. I hamnområdet finns, förutom hamnverksamhet, ett reparationsvarv och lantmännens anläggning som delvis tar emot råvara via båt. Utmed Falkenbergs kust finns tre större småbåtshamnar som idag har möjlighet att ta emot gästbåtar: Falkenbergs båtsällskap och Lövstaviken i Ätrans mynningsområde samt Glommens småbåtshamn. PLANERINGSFRÅGOR Från och med juli 2011 finns en Havs- och vattenmyndighet som har det statliga ansvaret för fysisk planering av havet, vilket delvis överlappar det kommunala planeringsansvaret för havsområdet inom territorialgränsen. Former för samordning av planeringen av havsområdet har ännu inte hittat sin form. Kommunen ser det som viktigt att öka kunskaperna om exploaterings- och bevarandeintressen i havsområdet, och integrera dessa i den översiktliga planeringen. Formerna för kunskapsutbyte och samordnad planering med den nya havs- och vattenmyndighet blir en ständig utvecklingsprocess. KONFLIKTOMRÅDEN OCH AVVÄGNINGAR Olika anspråk på vattenanvändning kan i de flesta fall samordnas, men står ibland helt eller delvis i konflikt med varandra. I översiktsplanen görs följande avvägningar mellan motstående intressen: P. Lilla Middelgrund. Utsjögrundet Lilla Middelgrund har höga naturvärden och är utpekat både som Natura 2000 och i länsstyrelsen i Hallands skikt som särskilt värdefullt område. Det sammanfaller också med riksintresse för friluftsliv, naturvård, fiske och farled. Naturvårds- och friluftslivsanspråken bör här förordas. Dessa kan dock troligt samexistera med farleden. Q. Hushållningsbestämmelser/Särskilt värdefulla områden Exploateringsintressen. Falkenbergs kustvatten har generellt höga naturvärden och är i olika sträckor utpekat som riksintresse för naturvård och/eller friluftsliv, Natura 2000, Ramsar och naturreservat. För områdena gäller också hushållningsbestämmelserna enligt miljöbalkens kap. 4. Avståndet från kustlinjen för dessa utpekade områden varierar mellan 500 m 7 km. Samtidigt finns i denna zon intresse för anläggandet av småbåtshamnar, muddring, anläggning av bryggor med mera. Det bör inom dessa områden råda restriktion på dylika nya verksamheter till förmån för naturvärdena. R. Riksintresse för kommunikation (farled) Riksintresse för vindkraft/lämpligt vindbruksområde. Riksintresse för kommunikation (farled) sammanfaller med riksintresse för vindkraft. Riksintresse för vindkraft i den norra delen har tagits bort då kommunen efter resonemang i vindbruksutredningen inte bedömt detta som prioriterat. I den södra delen kvarstår riksintresset för vindkraft, liksom vindbruksområdena (VH 2 och VH 3) och är därmed överordnat. Detta då området dels inte överlappar farleden till fullo, dels prioriterats i kommunens vindbruksutredning. Vindkraft i havet är en kontroversiell fråga, eftersom den kan uppfattas som störande för havsutsikten från land. Vindförutsättningarna är dock bäst på havet Kommunen gör bedömningen att det är angeläget med utbyggnad av vindkraft och att förutsättningarna finns för utbyggnad av maximalt en vindkraftspark till havs.. S. Mudderdeponi Lämpligt vindbruksområde/område med särskilt höga värden för yrkesfiske. Falkenbergs kommun har beviljats tillstånd enligt miljöbalken för mudderdeponi, som sammanfaller med utpekat vindbruksområde och område med särskilt höga värden för yrkesfiske. 36 (76)

37 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Här finns också ett viktigt lekområde för torsk. På grund av sitt tillstånd bör mudderdeponin vara överordnad övriga intressen. Vindbruksintresset kan troligtvis samordnas med deponin. Teckenförklaring STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Kommunen gör följande ställningstagande vad gäller riksintressen inom delområdet Havet: Riksintresse för vindbruk har tagits bort i den norra delen av havsområdet (R i norr). P R Q Q R VH2 Q S VH3 Fig 3.6 Kartor över riksintressen samt pågående och föreslagen mark- och vattenanvändning i Havet. Bokstäverna hänvisar till avvägningar i texten. För övrigt, se legend (76)

38 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Kusten SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Delområdet Kusten har cirka invånare. Det karaktäriseras av långsträckta sandstränder, dynlandskap och strandängar som bryts av bergspartier som sticker ut i havet. Innanför tar det flacka slättlandskapet vid med öppna åkermarker med mellanliggande trädbevuxna restberg. Hela kustområdet har höga natur- och kulturvärden och används välfrekvent av det rörliga friluftslivet. Samtidigt kännetecknas området av ett stort antal fritidsboende där en konvertering till fastboende successivt sker. Med permanentningen kommer också önskemål om större byggnadyta, standardhöjningar för till exempel vatten, avlopp, vägar och belysning. PLANERINGSFRÅGOR Befolkningen inom Kusten har ökat med ungefär en tiondel på 20 år, och beräknas öka i samma takt i översiktsplanens huvudscenario, till cirka år Detta innebär att ungefär 200 bostäder behöver tillskapas under perioden, se figur 1:6. Med en satsning på att utveckla ortsstrukturen i framför allt Glommen med olika servicefunktioner och mångfunktionell bebyggelse med olika boendeformer kan tillväxten bli större än i huvudscenariot. Glommen är den ort som ses som en serviceort. Inom Kusten utpekade stråk i strukturbilden. I norr möter stråket Falkenberg-Olofsbo- Glommen-Morup, det prioriterade stråket Falkenberg-Långås-Morup-Varberg i Morup. I söder finns stråket Falkenberg-Ugglarp- Halmstad, som idag går på väg 767 och 610, via Skrea-Eftra-Ugglarp till Halmstad. En ny sträckning över Suseån bör utredas i den fortsatta planeringen för att stärka kollektivtrafikförbindelserna med Ugglarp/Långasand. Hållplatsen på väg 610 i Ugglarp ligger alltför långt ifrån Långasand, för att fånga upp resenärer därifrån, vilket är ett hinder för fortsatt utbyggnad av Långasand. Långasand har idag också en väldigt gles struktur av fastboende. Vad det gäller södra kusten kan man inte enskilt se på Ugglarp eller Långsands utveckling eftersom de i dagsläget vuxit samman. Falkenbergs kommun hävdar dem därför som gemensam tätort. Orsaken är att när kommunen för södra kusten ska diskutera till exempelvis eventuell serviceetablering i området, infrastruktur och kollektivtrafik, så kan planering för detta ur ett strukturellt perspektiv och ur ett hushållningsperspektiv inte ske parallellt utan bör ske gemensamt. Detta innebär också en påverkan området enligt hushållningsbestämmelserna, 4 kap. Miljöbalken, då vi för området kommer att hävda tätortsundantaget. Föreslagen utbyggnadsriktning/utredningsområde följer Strategi 4: Bygga bakom befintlig bebyggelse och att inte bebygga i landskapskilarna. Den mer exakta utbredningen och omfattningen av utbyggnaden måste diskuteras vidare i ny fördjupad översiktsplan för södra kusten. En fortsatt ensidig utveckling av ytkrävande småhusbebyggelse och ett permanentat bilberoende, är dock inte en hållbar utveckling i detta unika kustläge. GENERELLA REKOMMENDATIONER FÖR KUSTEN Tillväxten bör i kustområdet helt ske genom permanentning av fritidshus och nybyggnation inom eller i direkt anslutning till redan bebyggda områden. Norra och södra kustbygden har mycket höga landskapsbildsvärden och kulturhistoriska värden. Det är viktigt att kontakten mellan områdena innanför kustlinjen och kustlinjen bevaras, i synnerhet i de få avsnitt som bjuder på havsutsikt. Landskapskilarna ska alltså bevaras. Vid exploatering av nya bostadsområden får det rörliga friluftslivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. Det är också viktigt att strövområden utmed såväl havet som i anslutning till bebyggelseområden bevaras. FORTSATT PLANERING Fördjupning av översiktsplan. Delöversiktsplanerna från 1994 och 1995 behöver ses över i förhållande till föreliggande översiktsplans intentioner snarast möjligt. De konkurrerande intressena är många i kustområdena, och syftet med fördjupningen bör vara att utreda hur hur satsningar enligt strukturbilden kan stödja attraktivt boende och en hållbar utveckling av Kusten. En central fråga är bebyggelse i förhållande till kollektivtrafikstråk. Lokala utvecklingsplaner. För att ta vara på lokala kunskaper i FÖP-arbetena kommer en aktiv dialog föras med lokala aktörer, föreningar och boende. Arbete med lokala utvecklingsplaner (LUP) bör också uppmuntras. 38 (76)

39 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun STRUKTURBILD NORRA OCH SÖDRA KUSTEN Teckenförklaring Fig 3.7 Karta över strukturtänk inför revideringen av de fördjupade översiktsplanerna för norra och södra kusten (76)

40 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Mellanbygden SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Delområdet Mellanbygden har ca invånare. Det karaktäriseras i huvudsak av stora sammanhängande odlingslandskap i väster och större skogsområden i öster, opåverkade naturområden, natursköna sjöar och vattendrag. Norra delen av området närmast delområdet Inlandet präglas av övergången mellan böljande odlingslandskap och skogsbygd. I Mellanbygden finns sex tätorter (Långås, Heberg, Slöinge, Årstad, Vessigebro och Bergagård) och en småort (Ljungby). Skola och/eller förskola finns i samtliga tätorter ovan. Livsmedelsbutiker och annan service är i huvudsak koncentrerad till tätorterna Långås, Slöinge och Vessigebro. Falkenbergs tätort är också viktig en målpunkt vad det gäller livsmedelshandel för boende i delområdet. Inom kommunen är avstånden relativt stora, och därför varierar förutsättningarna för resande och pendling. Mellanbygden ligger dock mycket strategiskt i kommunen med relativt korta avstånd till Falkenbergs stad, järnvägsstationen, E6 och näraliggande städer och bör ha stora möjligheter att attrahera inflyttare. PLANERINGSFRÅGOR Befolkningen i Mellanbygden har ökat med 80 personer (2 %) de senaste 20 åren. I översiktsplanens huvudscenario beräknas befolkningen istället kunna öka med 10 % fram till Detta innebär en ökning till cirka 8100 personer, vilket innebär att ungefär 300 bostäder behöver tillskapas under perioden, se figur 1.6. Inom Mellanbygden finns utöver E6/ järnvägen som löper parallellt med delområdets gräns i sydväst och tre prioriterade stråk. De prioriterade stråken är: Falkenberg- Bergagård/Ljungby- Ullared; Falkenberg-Långås-Morup-Varberg, och Falkenberg-Heberg-Slöinge-Halmstad. Strukturbildens knutpunkter ligger båda utanför delområdet. Mellanbygden har en serviceort, Vessigebro, och noderna är Ljungby/Bergagård, Långås, Heberg, Slöinge, och Årstad. Vid Långåsmotet föreslås ett område som kommande verksamhetsområde för kombi terminal och logistik, se karta Verksamheter. I kommunens LIS-utredning har 4 områden i Mellanbygden pekats ut som lämpliga bebyggelseområden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, se del II. I östra delen av Mellanbygden finns fyra områden (samt ytterligare ett i norra delen som i huvudsak ligger i Inlandet, se del II) som i kommunens vindbruksutredning beskrivs som lämpliga för vindbruk. Ett område har föreslagits som stort opåverkat område, se vidare del II, kap. 6. I Mellanbygden är det vid detaljplanering viktigt att alltid möjliggöra för flexibel, mångfunktionell användning av byggnader för att skapa möjlighet att bo och arbeta på samma plats. Underlätta för byggande i Mellanbygden på attraktiva platser i noder och serviceort Vessigebro. Detta kan exempelvis ske genom att kommunen prövar lokalisering av viss sammanhållen bebyggelse utan krav på formell detaljplaneläggning. Översiktsplanens krav på lokalisering prövas där i samband med bygglov (förhandsbesked). Vid lokalisering av ny bebyggelse i tät- och småorter bör hänsyn tas till behovet av kvalitativa och nåbara gröna platser/parker. De områden som utpekats i gällande DÖP:ar fortsätter att rekommenderas som primär markanvändning, men markanvändning bör omprövas för annat ändamål om intresseförfrågan finns och om man vid prövning i förhandsbesked eller planbesked finner det lämpligt. FORTSATT PLANERING Utvecklingsstudie Långåsmotet - Morup. Utvecklingsstudie bör göras för området Långåsmotet Morup med verksamheter med inriktning på logistik samt för kombiterminal. Lokala utvecklingsplaner. För att ta vara på lokala kunskaper i FÖP-arbetena behöver en aktiv dialog föras med lokala aktörer, föreningar och boende. Arbete med lokala utvecklingsplaner (LUP) bör också uppmuntras. 40 (76)

41 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Inlandet SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Delområdet Inlandet har cirka 4500 invånare. Det karaktäriseras i huvudsak av stora sammanhängande skogsområden, opåverkade naturområden, natursköna sjöar och vattendrag. Södra och sydvästra delen av området närmast Mellanbygden präglas av övergången mellan skogsbygd och böljande odlingslandskap. I Inlandet finns tre tätorter (Ullared, Älvsered och Ätran) och sju småorter (Fegen, Köinge, Okome, Fagered, Källsjö, Gällared och Fridhemsberg). Ullared utgör dock ett eget delområde som beskrivs separat, men då orten är den naturliga knutpunkten för handel, service och kommunikation i Inlandet så nämns den även här. Handel och service är i huvudsak koncentrerad till tätorterna Ullared, Älvsered och Ätran. Viss handel och service finns även i t.ex. Fegen (kiosk), Köinge (Lantmännen) och Källsjö (mejeributik). Inom kommunen är avstånden relativt stora, och därför varierar förutsättningarna för resande och pendling. Från t.ex. Fegen till Falkenberg (5,4 mil) tar det ungefär 1 timma och 10 minuter med buss. En del orter, t.ex. Fagered och Källsjö, saknar annan kollektivtrafik än skolbuss med ett par turer i vardera riktningen på vardagar. De långa tidsavstånden till de stora arbetsmarknadsregionerna är ett hinder för att locka inflyttare, eftersom det begränsar möjligheten att välja arbete med olika inriktning De skapar också rekryteringsproblem för företagen i bygden. Genom att satsa på hjälp till småföretagande eller på snabba förbindelser i de prioriterade stråken mot kusten, då restiderna kortas, kan boendeattraktiviteten stärkas. PLANERINGSFRÅGOR Befolkningen i Inlandet har minskat med 180 personer (8 %) de senaste 20 åren. I översiktsplanens huvudscenario där kraftfulla satsningar görs enligt strukturbilden, skulle denna trend kunna vändas och befolkningen istället kunna öka med 10 % fram till 2030, till knappt 5000 personer, vilket innebär att ungefär 200 bostäder behöver tillskapas under perioden, se figur 1.6. Med en svagare utveckling skulle satsningar enligt strukturbilden ge en lägre ökning, men fortfarande en ökning. I ett noll-scenario där kommunen väljer bort att aktivt styra utvecklingen bedöms befolkningen i Inlandet fortsatt att minska med ytterligare drygt 150 personer fram till år Två av de prioriterade stråken (Falkenberg-Köinge-Ullared och Varberg-Ullared) möts i Ullared, och fortsätter som sekundära stråk till Älvsered- Svenljunga, respektive Ätran-Fegen-Kinnared. Kopplingen till tågförbindelse i Kinnared är viktig. Vidare är det mycket prioriterat att verka för en standardhöjning av väg 153 och 154. Inlandets serviceort är Ätran och stråkens noder är Köinge/Okome, Älvsered, Ätran och Fegen. I princip all handel och service är idag redan lokaliserad till stråken. I kommunens LIS-utredning har 15 områden (kvarvarande efter diskussion med länsstyrelsen) pekats ut som lämpliga bebyggelseområden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Inlandet. LIS-områden kan vara ett sätt att öka befolkningen. Inom delområdet finns fem områden som i kommunens vindbruksutredning beskrivs som lämpliga för vindbruk. I översiktsplanearbetet har fyra områden föreslagits som stora opåverkade områden, se del II, kap. 6. GENERELLA REKOMMENDATIONER FÖR INLANDET Efterfrågan på detaljplaneläggning för ny bebyggelse i Inlandet är mycket begränsad. De stora aktörerna för bostadexploatering har hittills visat svalt intresse för att bygga i Inlandet. För att huvudscenariot med en ökning av antal invånare till år 2030 med 450 personer ska bli möjlig krävs särskilda satsningar. Utmed huvudstråken i Inlandet bör kraftiga förbättringar för kommunikationer i form av vägstandardhöjning, bredbandsutbyggnad, förbättrad infrastruktur för miljövänliga drivmedel och förstärkt kollektivtrafik i olika former göras. Snabb kollektivtrafik till Falkenberg och Varberg bör prioriteras högt. Detaljplaneprocesser är långa och kostsamma för markägare som oftast saknar erfarenhet av bebyggelseexploatering. För att öka intresset för att bygga bostäder i inlandet kan kommunen därför arbeta mer proaktivt i sin planering än vad som är brukligt i områden med stort bebyggelsetryck. 41 (76)

42 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Genom att till exempel identifiera attraktiva platser och initiera detaljplaneläggning i samarbete med markägare kan en sådan utveckling underlättas. Dock ska den som förädlar sin mark i slutändan själv bekosta planarbete mm. Underlätta för byggande i Inlandet på attraktiva platser i noder, serviceorter och i knutpunkt Ullared. Detta kan exempelvis ske genom att kommunen prövar lokalisering av viss sammanhållen bebyggelse utan krav på formell detaljplaneläggning. Översiktsplanens krav på lokalisering prövas där i samband med bygglov (förhandsbesked). I Inlandet är det vid detaljplanering viktigt att alltid möjliggöra för flexibel, mångfunktionell användning av byggnader för att skapa möjlighet att bo och arbeta på samma plats. Vid lokalisering av ny bebyggelse i tät- och småorter bör hänsyn tas till behovet av kvalitativa och nåbara gröna platser/parker. DÖP för Ullared är den enda DÖP i inlandet som fortsätter gälla efter antagandet av översiktsplanen. FORTSATT PLANERING Lokala utvecklingsplaner. För att ta vara på lokala kunskaper i FÖP-arbetena behöver en aktiv dialog föras med lokala aktörer, föreningar och boende. Arbete med lokala utvecklingsplaner (LUP) bör också uppmuntras.. KONFLIKTOMRÅDEN OCH AVVÄGNINGAR FÖR KUSTEN, MELLANBYGDEN OCH INLANDET Olika anspråk på markanvändning kan i de flesta fall samordnas, men står ibland helt eller delvis i konflikt med varandra. Utöver de avvägningar som redan gjorts i enskilda utredningar, ex. LIS och vindbruk, görs i översikts-planen följande avvägningar mellan motstående intressen: T. Havsytehöjning/översvämningsrisk. En nyligen utförd studie av havsytehöjningens konsekvenser visar på en förhöjd översvämningsrisk i lågpunkter längs hela kuststräckan. Planering av befintlig och ny bebyggelse bör ske med mycket stor hänsyn till översvämningsrisker. Den enskilde egendomsinnehavaren har också det primära ansvaret att skydda sin fastighet/ egendom från översvämningar och andra naturolyckor (Ansvar vid naturolycka, 2009). U. Utredningsområde för omlastningscentral och logistik. Utredningen ger att det mest intressanta alternativet är Långåsalternativet, varför utredningsområdet tagits bort och Kommande verksamhetsområde för kombiterminal och logistik har lagts in i kartan Verksamheter V. Materialtäkt Vastaddalen Riksintressen för kulturminnesvård, friluftsliv, naturvård. Täktverksamheten i Vastaddalen angränsar till eller ligger i riksintresse för kulturminnesvård, friluftsliv och naturvård. Befintlig täkt med tillstånd prövas restriktivt vad det gäller förlängning och för eventuell utvidgning rekommenderas avslag (KS , 86). X. Hushållningsbestämmelser Riksintresse värdefulla ämnen och material. Vid en konflikt mellan riksintressena bör materialintresset stå tillbaka för hushållningsbestämmelserna. Riksintresset för värdefulla ämnen och material har tillkommit i strid mot kommunens yttrande. Hushållningsbestämmelserna gör det alltså olämpligt för nyetablering av täkter i området (KS , 86) Y. LIS Översvämningsrisk/skredsrisk. Enligt översiktliga kartering av Ätran har ras- och skredbenägen zon identifierats inom område LIS 01 Vessigebro, liksom område med förhöjd risk för översvämning. Planering av bebyggelse måste ske med stor hänsyn tas till skred- och översvämningsrisker. Mer detaljerade karteringar krävs vid exploatering. Z. LIS-områden Vattenskyddområden. Inom området LIS 01 Vessigebro finns utredningsområde för framtida vattentäkt. Utredningsområdet bedöms inte utgöra något hinder för LISområden, men hänsyn ska tas vid ianspråkstagande av LIS-område. Å. Möjligt vindbruksområde LIS-område. Område LIS 03 Pugabjäret (Mossjön) stod här i konflikt med möjligt prövningsområde för vindbruk (grönt område). Kommunstyrelsens arbetsutskott har , 165, beslutat att LIS 03 Pugabjäret plockas bort. 42 (76)

43 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Ä. Utredningsområde för materialtäkt Nod i stråk. Ovanför Ljungby/ Bergagård vid Lyngsjön finns ett större område som i materialhushållningsplanen identifierats som det enda område med mycket god bergkvalitet för uttag av krossberg. Lokal tillgång till krossberg är viktigt för byggnation av vägar och byggnader. En täkt med tillstånd finns i området. Ljungby/Bergagård är en nod i huvudstråket mellan Falkenberg och Ullared. Materialtäkter bör inte utvecklas så att Ljungby/ Bergagård begränsas, men bör i övrigt kunna samexistera. Området för utredning om vidare bergtäkt har modifierats utifrån detta (KS , 86) Ö. LIS Översvämningsrisk. Enligt översiktlig kartering av Ätran finns förhöjd risk för översvämning inom områdena LIS 06 Köinge-Svartrå, LIS 04 Askome-Ätrafors-Gällsås, LIS 14 Gällared, LIS 16 Ätran samhälle och LIS 17 Svanshult. Planering av bebyggelse bör ske så att stor hänsyn tas till översvämningsrisk. En mer detaljerad studie kommer att krävas. AA. LIS Skredrisk. Enligt översiktliga kartering av Ätran har ras- och skredbenägen zon identifierats inom område LIS 06 Köinge. Planering av bebyggelse ska ske med stor hänsyn till skredrisk. Mer detaljerad kartering krävs. AB. LIS-områden Vattenskyddområden. Inom områdena LIS 04 Askome-Ätrafors-Gällsås, LIS 06 Köinge-Svartrå, LIS 10 Källsjö, LIS 11 Fagered, LIS 12 Älvsered, LIS 14 Gällared, LIS 16 Ätran samhälle och LIS 18 Fegen finns vattenskyddsområde och/eller utredningsområde för framtida vattentäkt. Vattenskydd bedöms inte utgöra något hinder för LIS-områden, men hänsyn ska tas vid ianspråkstagande av LIS-område. AC. Möjliga vindbruksområden LIS-områden. Områdena LIS 11 Fagered-Fjällsjö, LIS 15 Silvagärde-Hökåsen, LIS 18 Fegen, LIS 19 Alvhaga och LIS 23 Töresjö sammanfaller med möjliga prövningsområden för vindbruk. Vindbruksintresset bör här stå tillbaka, då områdena inte bedömts som prioriterade i vindbruksutredningen. AD. Lämpligt vindbruksområde Stort opåverkat område. Vindbruksområden VL 8 Brännareliden söder om Gällared, samt VL 9 Buskabygd öster om Ullared, sammanfaller med stora opåverkade områden. Vindbruksintresset bör här vara överordnat, då området bedömts som prioriterat i vindbruksutredningen. Det stora opåverkade området har revideras i enlighet med detta vad det gäller VL 8 och 9 (KS , 165 samt , 53) AE. Möjliga vindbruksområden Stort opåverkat område. På sju ställen sammanfaller stora opåverkade områden med möjliga prövningsområden för vindbruk. Vindbruksintresset bör här stå tillbaka, då områdena inte bedömts som prioriterade i vindbruksutredningen. Möjliga vindbruksområden har reviderats i enlighet med detta(ks , 165) AF. Utredningsområde för materialtäkt Stort opåverkat/ekologiskt särskilt känsligt område. Väster om Gällared finns ett område för potentiell framtida grustäkt av värde för materialförsörjningen i kommunen. Angränsande finns ett ekologiskt känsligt område, samt förslag till stort opåverkat område, OP1. Materialtäkt bör inte tillkomma i ekologiskt särskilt känsligt område eller i stort opåverkat område, men närheten behöver inte vara ett hinder (KS , 165) (76)

44 Teckenförklaring AC AB AB AC AB AD AC AA Se förklaring i texten AF AB AC Ö AB Ö AB AC AB AA AD Ö Ö Ö AB AB Ä U Å ÖP 2.0 Översiktsplan för Falkenbergs kommun VERKSAMHETER 0 5 km 10 N Antagandehandling xx 45 (76)

45 Teckenförklaring AE AD AE AE AE AF AA Se förklaring i texten AD ÖP 2.0 Översiktsplan för Falkenbergs kommun 0 5 km 10 N NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Antagandehandling xx 47 (76)

46 Teckenförklaring AB AB AB AB AB AA Se förklaring i texten AB AA Ö AB AB AB Ö AB Z Y T T ÖP 2.0 Översiktsplan för Falkenbergs kommun RISK OCH HÄNSYN 0 5 km 10 N Antagandehandling xx 49 (76)

47 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun REKOMMENDATIONER FÖR OMRÅDE MED BLANDAD BEBYGGELSE Föreslaget område för blandad bebyggelse Områden för blandad bebyggelse, med bostäder och verksamheter, handel, serviceanläggningar och andra anläggningar som inte är störande för omgivningen. Inom områdena ingår också bostadsnära grönområden, trafikområden och impediment. Områdena ligger både inom och utanför detaljplan. Ingen ny bebyggelse eller anläggningar som kan försvåra fortsatt markanvändning bör tillkomma. Områdena ska användas med hög yteffektivitet och andelen hårdgjorda ytor minimeras. Dagvatten ska huvudsakligen omhändertas lokalt. Tillgång till goda grön- och rekreationskvaliteter ska finnas nära bostäder. Förändrad markanvändning ska föregås av prövning i detaljplan. Utvecklingsstudier bör föregå detaljplanering för större omvandlingsområden, om inte tillräckligt stöd för detaljplanering kan ges direkt genom översiktsplanen eller fördjupningar av denna. Föreslaget utredningsområde för blandad bebyggelse Områden där lämplighet för framtida områden för blandad bebyggelse, med bostäder och verksamheter, handel, serviceanläggningar och andra anläggningar som inte är störande för omgivningen, ska prövas. Ingen utbyggnad kan förväntas innan områdena kan försörjas med god kollektivtrafik. I avvaktan på planläggning bör ingen ny bebyggelse som kan antas förhindra lämplig framtida markanvändning tillåtas inom eller i anslutning till områdena. Pågående markanvändning gäller tills vidare. Fördjupat planeringsunderlag krävs innan utbyggnad aktualiseras i områdena. LIS. Föreslaget område för landsbygdsutveckling i strandnära läge Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, där tillkomst av bostäder och/eller verksamheter kan prövas. För att lättnader i strandskyddet ska kunna medges kräver lagen att strandskyddets syften fortsatt är tillgodosedda. Fortsatt utredning i samband med planläggning eller bygglovprövning kan visa att det är olämpligt att bebygga delar av ett LIS-område. I områdena ska passage alltid medges utmed stranden. Ny bebyggelse ska i första hand anslutas till kommunal vatten- och avloppsanläggning. Hänsyn ska tas till natur- och kulturvärden, vattenskyddsområden mm. i enlighet med LISutredningen (se referenser) och avvägningarna i översiktsplanen. Inom strandskyddat område ska naturinventering göras. Fördjupade utredningar kan komma att krävas. REKOMMENDATIONER FÖR OMRÅDE MED VERKSAMHETER Föreslaget område för verksamheter som kan vara störande för omgivningen Område där industri och andra anläggningar och verksamheter med omgivningspåverkan får tillkomma. Områdena ska användas med hög yteffektivitet, andelen hårdgjorda ytor minimeras. Dagvatten ska huvudsakligen omhändertas lokalt. Förändrad markanvändning ska föregås av prövning i detaljplan. Fastlagda regler och rekommendationer för skyddsavstånd ska iakttas. Föreslaget utredningsområde för verksamheter som kan vara störande för omgivningen Områden där lämplighet för framtida områden för verksamheter som kan vara störande för omgivningen ska prövas. Utbyggnad kan bli aktuell först på längre sikt. I avvakten på planläggning bör ingen ny bebyggelse eller nya anläggningar som kan antas förhindra lämplig framtida markanvändning tillåtas inom eller i anslutning till områdena. Skyddsavstånd kan krävas. MD Mudderdeponi Tippning av mudder inom vattenområde regleras i miljöbalken. Falkenbergs kommun har tillstånd enligt MB att på en plats tippa muddermassor från hamnen om dessa inte har för höga föroreningshalter. Plats för tippning av miljöfarligt mudder finns idag inte i kommunen. För tippning av muddermassor gäller särskilda föreskrifter enligt lämnade tillstånd (76)

48 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING REKOMMENDATIONER FÖR OMRÅDE MED VERKSAMHETER FORTS VL 1-11 / VH 2-3 Föreslaget lämpligt vindbruksområde Områden mest lämpade för prövning av vindkraftsutbyggnad på land. Sedvanlig prövning enligt miljöbalken skall ske. Lokalisering av vindkraftsparker skall följa uppställda kriterier, se vidare, se vidare del II, kap. 4. Utformning av vindkraftsparker, avstånd till enstaka bostadshus mm, skall vidare följa kommunens policy för vindkraft. VH 2-3 Områden mest lämpade för prövning av vindkraftsanläggning i havsområdet. För all vindkraftsutbyggnad inom vattenområde krävs tillstånd enligt miljöbalken. Utformning av vindkraftsparker skall följa uppställda kriterier, se vidare del 2, kap. 4. Endast en vindkraftspark tillåts inom kommunens havsområde. Område med värdefull jordbruksmark (MB 3:4) Stor restriktivitet ska iakttas mot ny bebyggelse och nya anläggningar, med undantag för sådana som har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra. Se vidare del II, kap 6. Vis anspråkstagande för annan verksamhetkrävs motiverin. Föreslaget utredningsområde för framtida materialtäkter (MB 3:7) Inom utredningsområden för framtida materialtäkter kan lämpligheten för utvinning av krossberg respektive naturgrus utredas. Utbredning och omfattning ska avvägas mot andra intressen. Det är av vikt ur ett hushållningsperspektiv att nyttja befintliga täkter före man öppnar upp nya. Inriktningen bör dock vara att minska användningen av naturgrus. Utredningsområden för framtida materialtäkter för blockberg kan inte pekas ut i avsaknad av aktuell bergskvalitetskartering. Se del II, kap. 4. REKOMMENDATIONER FÖR KOMMUNIKATION Kommande verksamhetsområde för kombiterminal och logistik Området avser prövning av snabbanlöpsterminal för omlastning av gods mellan väg och järnväg samt logistikverksamhet. Särskild hänsyn ska tas till områdets läge och utbredning vid prövning av lov och då detaljplaner ska upprättas. Småbåtshamn Utmed Falkenbergs kust finns tre större småbåtshamnar som idag har möjlighet att ta emot gästbåtar: Falkenbergs båtsällskap och Lövstaviken i Ätrans mynningsområde samt Glommens småbåtshamn. Samtliga bör kunna öka verksamheten. Vid dessa tre hamnar bör servicen vara väl utbyggd och exempelvis ge möjlighet för ett miljösäkert mottagande av spillvatten från båtar. Nya hamnanläggningar ska prövas i detaljplan. Bygglovsprövning krävs för småbåtshamnar. Tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet krävs vid byggande i vatten. REKOMMENDATIONER FÖR RISK- OCH HÄNSYNSOMRÅDEN Område med risk för översvämning och höga vattenstånd Byggande inom identifierade riskområden för översvämningar och höga vattenstånd bör i första hand helt undvikas, i andra hand tas i anspråk endast om tillräckliga säkerhetsåtgärder kan genomföras. Mer detaljerade beräkningar av vattenstånd och beskrivning av topografin i området krävs innan ny bebyggelse kan tillåtas. Lägsta golvhöjd för nya bostadsområden bör alltid vara minst 3,5 meter över nuvarande nollplan. Denna höjd bör efterhöras även då det gäller enstaka bostadshus. Avsteg från huvudprincipen ska föregås av utredning om behov och genomförande av särskilda skyddsåtgärder. I den fortsatta planeringen bör åtgärder för befintlig bebyggelse och justerade riktvärden för bebyggelse i hela kommunen utredas. Riktvärdena kan i samband med detta komma att justeras. Se vidare del II, kap. 8. Den enskilde egendomsinnehavaren har det primära ansvaret att skydda sin fastighet/ egendom från översvämningar och andra naturolyckor (Ansvar vid naturolycka, nationell plattfrom för arbete med naturolyckor 2009). 52 (76)

49 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Översiktsplan Falkenbergs kommun REKOMMENDATIONER FÖR RISK- OCH HÄNSYNSOMRÅDEN FORTS Skredriskzon Inom och i närheten av identifierade områden med skredrisk, bör ny bebyggelse prövas med stor restriktivitet. Mer detaljerade geotekniska undersökningar krävs innan ny bebyggelse kan tillåtas. I den fortsatta planeringen bör skredriskerna ytterligare kartläggas, samt riktlinjer för ny och befintlig bebyggelse utredas. Se vidare del II, kap. 9. Utredningszon Transportled för farligt gods Inom ett utredningsavstånd på 150 meter runt rekommenderade transportleder för farligt gods, bör användningen av marken studeras närmare. Se vidare del II, kap. 8. Utredningszon Biogasanläggning Inom ett utredningsavstånd på 100 meter runt biogasanläggning, bör användningen av marken studeras närmare. Se vidare del II, kap. 8. Utredningszon Gasledning Inom ett utredningsavstånd på 200 meter runt gasledning, bör användningen av marken studeras närmare och gasledningsägaren (idag E.ON Gas AB) kontaktas i ett tidigt skede. Se vidare del II, kap. 8. Minsta avstånd motsvarande ett vindkraftverks totalhöjd plus 10 meter ska upprättshållas mellan vindkraftverk och gasledning. Drivmedelsstationer Generella skyddsavstånd för drivmedelsstationer är 100 meter. Utredning kan visa på kortare av stånd. Utredningszon Regionalt kraftledningsnät samt kabel För att minska exponeringen av magnetfält ska försiktighetsprincipen tillämpas vid planering och byggande i närheten av större kraftledningar och kabel. Ett utredningsavstånd på 200 m mellan större kraftledning och bebyggelse rekommenderas därför vid nybyggnad. Område med nedlagd deponi Områdena är vanligen förorenade av hushållsoch byggavfall. Nedbrytningen kommer att pågå under lång tid. Markanvändningen på och invid områdena får inte förhindra eller försvåra underhåll och nyinvesteringar av skyddsåtgärder. Risk för metangasbildning föreligger. Byggnader och slutna utrymmen ska säkras från inläckage från deponierna. I Falkenberg finns stora hamnutfyllnader som misstänkts innehålla föroreningar. Förorenade områden Förorenade områden kan finnas i anslutning till aktiv eller nedlagd industriell verksamhet. Länsstyrelsen har kartlagt förorenad mark i länet och samtliga nu kända områden tillhörande branschklass med högst risk för markföroreningar har inventerats. Byggnadsåtgärder på förorenad mark kräver olika avhjälpande åtgärder.vid lämplighetsbedömning i samband med planering och lovgivning samråds behovet av utredningar och avhjälpande åtgärder med tillsynsmyndigheten. Radon. Markradonförhållanden ska uppmärksammas i detaljplanläggning och bygglovsprövning. Skyddsområde vattentäkt (MB 7:21-22) Vattenförekomster ska skyddas för att bevara och/eller förbättra framtida generationers möjlighet till dricksvattenproduktion. Arbete med att utöka skyddsområdena för vattentäkter pågår. Inom vattenskyddsområden finns föreskrifter gällande markanvändning och verksamhetsutövning. VSU Utredningsområde för framtida skyddsområde för vattentäkter (MB 3:8, MB 7:21-22) Områden med grundvattenförekomster som är potentiellt viktiga för den framtida vattenförsörjningen har identifierats. Inom dessa områden får planering och byggande inte äventyra grundvattnets kvalitet och/eller kvantitet. Vid vattenförekomster med dålig vattenkvalité ska åtgärder vidtas för att förbättra kvaliteten i enlighet med ramdirektivet för vatten (76)

50 Översiktsplan Falkenbergs kommun 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING REKOMMENDATIONER KULTUR- OCH NATURVÄRDEN OP 1-6 Stort påverkat område (MB 3:2) Stora opåverkade områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. I utpekade områden bör om möjligt lokalisering ske till delar som redan är påverkade, dvs. i anslutning till befintlig bebyggelse, till befintliga industri- och arbetsområden eller inom korridorer i landskapet som redan tagits i anspråk för trafikleder eller ledningar. I övriga delar ska mycket stor restriktivitet tillämpas Naturreservat (MB 7:4-7) Samtliga beslutade naturreservat är redovisade i del II, kap 6. I reservatsområdena gäller särskilda föreskrifter som är fastställda av länsstyrelsen eller kommunen i samband med beslutet för respektive område. Länsstyrelsen respektive kommunen (i de kommunala reservaten) får meddela dispens från vissa av föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Djurskyddsområde, fågelskydd (MB 7:12). För områden med fågelskydd gäller särskilda föreskrifter. Områdena redovisas i del II, kap 6. Ramsarområde (MB 7: 27) I Falkenberg finns ett utpekat område enligt Ramsarkonvention, för bevarande av internationellt värdefulla våtmarker och grunda vattenmiljöer. Områdets ekologiska karaktär inte får försämras och ska så långt möjligt skyddas mot skada på natur- och kulturmiljön. Inom alla Ramsarområden råder förbud mot markavvattning. EK Ekologiskt särskilt känsligt område (MB 3:3) Ekologiskt särskilt känsliga områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Exploatering och byggnation ska undvikas. Inom utpekade områdena ställs särskilda krav på hänsyn vad gäller: dagvattenhanteringen och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten; markanvändningen, särskilt med avseende på värdefulla naturmiljöer och hydrologi; nyanläggning och skötsel av natur och parkmark, och; planeringen för friluftslivet. NFK Område med särskilt höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö (MB 3:6) Här ingår värdefulla områden utpekade i kommunens naturvårdsprogram (2006), kulturmiljöprogram samt områden av länsstyrelsen utpekade att lokalt ha höga naturvärden, se del II, kap.6. Som huvudregel gäller att inga åtgärder som negativt påverkar områdenas värden ska genomföras. Särskild hänsyn ska tas till områdenas värden vid planering och byggande, och vid behov ska fördjupade underlag tas fram. Landskapsbildsskydd (NVL 19) Enligt naturvårdslagen (lagstiftning innan miljöbalken) där de visuella värdena upplevelsevärdena i lanskapet skyddades. KL Värdefullt kustlandskap (MB 3:6) Större sammanhängande område som utgör särskilt värdefulla kustlandskap. Områdena har stor betydelse för friluftslivet, kulturmiljön och naturvården. Inom områdena kan pågående markanvändning bestå men bevarandeaspekten prioriteras. Här avses mycket stor restriktivitet råda vad avser tillkommande bebyggelse eller avstyckningar för ny bebyggelse, se del II kap (76)

51 4 RIKSINTRESSEN Översiktsplan Falkenbergs kommun 4 Riksintressen (76)

52 Översiktsplan Falkenbergs kommun 4 RIKSINTRESSEN 4 RIKSINTRESSEN I detta kapitel preciseras de riksintressen eller områden som är förslagna enligt internationella konventioner som förutom förslagen mark- och vattenanvändning finns som grund när bygglov, detaljplaner och markfrågor prövas vid nybyggnation eller förändrad markanvändning. Riksintressena är fastslagna i gällande lagar. Karta- Riksintressen Med regler menas områden för mark- och vattenanvändningen som är utpekade av staten och/eller kommunen och har skydd eller bevarandestatus enligt gällande lagar. För vissa riksintresse, föreslås en geografisk utbredning i denna översiktsplan. Riksintressena finns beskrivna i del II under respektive berörd rubrik. Riksintresse för värdefulla ämnen och material (MB 3:7) Verksamheter som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett utnyttjande av mineralresurserna får inte genomföras. Riksintresse för vindbruk (MB 3:8) Inom och i anslutning till utpekade områden får åtgärder inte vidtas som påtagligt skadar riksintresset. Riksintresse för väg (MB 3:8) Inom och i anslutning till utpekade områden får åtgärder inte vidtas som påtagligt skadar riksintresset. Riksintresse för järnväg (MB 3:8) Inom och i anslutning till utpekade områden får åtgärder inte vidtas som påtagligt skadar riksintresset. Riksintresse för farled (MB 3:8) Verksamheter och anläggningar som hindrar sjöfarten är inte tillåtna inom farled. Riksintresse för hamn (MB 3:8) Inom utpekade områden får åtgärder inte vidtas som påtagligt skadar riksintresset. Riksintresse för totalförsvarets militära del (MB 3:9, 2a stycket) I Falkenbergs kommun finns inga områden av riksintresse för totalförsvaret som kan redovisas i översiktsplanen. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Riksintresse för yrkesfiske (MB 3:5) Verksamheter som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett utnyttjande av fiskeresurserna får inte genomföras. Hushållningsbestämmelser (MB 4:1, 2 & 4) För Hallandskusten gäller hushållningsbestämmelser, där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skärskilt ska beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ( 2). Dessa områden är också i sin helhet av riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd som kompletteringar till befintlig bebyggelse. Natura 2000 (MB 7: 27) Natura 2000-områdena redovisas på kartan och redovisas i del II kap 6. Länsstyrelsen har tagit fram och beslutat om bevarandeplaner för varje område. I dessa finns värdena beskrivna och bedömningar utvecklade om vad som kan skada områdena. Det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Innebörden av bestämmelserna är att också verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000-området och som kan medföra betydande påverkan på området omfattas av bestämmelsen om tillstånd. Riksintresse för naturvård (MB 3:6) Som huvudregel gäller att inga åtgärder som negativt påverkar områdenas värden ska genomföras och att restriktivitet mot ny bebyggelse som strider mot riksintresset iakttas. Särskild hänsyn ska tas till områdenas värden vid planeringen, och vid behov ska fördjupade underlag tas fram. Se del II kap (76)

53 4 RIKSINTRESSEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Riksintresse för friluftsliv (MB 3:6) Som huvudregel gäller att inga åtgärder som negativt påverkar områdenas värden ska genomföras och att restriktivitet mot ny bebyggelse som strider mot riksintresset iakttas. Särskild hänsyn ska tas till områdenas värden vid planeringen, och vid behov ska fördjupade underlag tas fram. Se del II kap 6. Riksintresse för kulturmiljö (MB 3:6) Som huvudregel gäller att inga åtgärder som negativt påverkar områdenas värden ska genomföras och att restriktivitet mot ny bebyggelse som strider mot riksintresset iakttas. Särskild hänsyn ska tas till områdenas värden vid planeringen, och vid behov ska fördjupade underlag tas fram. Se del II kap (76)

54 Teckenförklaring AA Se förklaring i texten För riksintressen i havet, se karta under avsnitt Havet i del I X V ÖP 2.0 Översiktsplan för Falkenbergs kommun RIKSINTRESSEN 0 5 km 10 N Antagandehandling xx 59 (76)

55 4 RIKSINTRESSEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Områdesvisa ställningstaganden Under samrådet har diskussion med länsstyrelsen i Halland förts angående antal och utbredning av områden vad det gäller riksintresse för vindbruk. Falkenbergs kommun framhåller att Skottarevet ska vara Falkenbergs kommuns enda riksintresse för vindbruk till havs. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Vad det gäller riksintresse för vindbruk vid motorvägen (NO O1) så ges detta samma utbredning som föreslaget i vindbruksområde VL1 i Vindbruksutredningen. Fig 4.1 Utbredning av riksintresse vindbruk vid motorvägen, Falkenberg. Vidare har diskussioner förts vad det gäller omfattningen av område för hushållningsbestämmelser enligt MB 4 kap, paragraf 1, 2 och 4 Miljöbalken. I kommentarerna till miljöbalken ges området för hushållningsbestämmelserna en tydlig geografisk avgränsning. Motorvägen E6 alternativt Västkustbanan blir i Falkenbergs kommun det element som geografiskt delar landskapet och därmed skiljer området för hushållningsbestämmelser från resten av kommunen. I söder utgörs avgränsningen naturligt av Skipåsbergen. Gränsen för hushållningsbestämmelserna föreslås därför enligt figur 4.2. Enligt kommentarerna utgör inte området för hushållningsbestämmelserna hinder för utveckling av normal utveckling av tätort och inte heller av tillväxt av det lokala näringslivet och befintliga näringsgrenar. För Falkenbergs kommun innebär det att där det idag föreslås bebyggelseutveckling som ansluter till utpekade knutpunkter, serviceorter, noder och stråk så överensstämmer detta väl med intentionerna för hushållningsbestämmelserna. Det utpekade området för hushållningsbestämmelserna utgör inte heller något hinder för utveckling av befintliga näringsgrenar så som matproduktion, utveckling av Glommens hamn eller utbyggnad av turistanläggningar. I Vastadalen gör Falkenbergs kommun det ställningstagandet att hushållningsbestämmelserna är överordnat riksintresset för värdefulla ämnen (se del I, strategi 1 samt del II, verksamheter) I Vindbruksutredningen finns beskrivet hur man har tagit hänsyn med skyddsavstånd till de av de utpekade riksintressena för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård, som i sina beskrivningar har med landskapsbilden som en viktig faktor. I LIS-utredningen förutsätts också att inte riksintressena påverkas av tänkta etableringar. Detta gäller särskilt Högsvadsån vilket gör att ytterligare inventeringar av områden gränsande till Högvadsån kommer att genomföras. Genom att till exempel föreslå gröna korridorer från kusten och inåt så tillvaratas riksintressen för friluftsliv och naturvård. Sammanhållen bedömning De olika riksintressena finns med som hänsynsfaktor i samtliga utredningar som ligger till grund för översiktsplanen. När utredningarna har vägts mot varandra har avvägning gjorts så att riksintressena ur ett bevarandeperspektiv har stärkts. Den sammanhållna bedömningen av hur de olika riksintressena kommer att tillgodoses i den föreslagna framtida markanvändningen är därför att tillbörlig hänsyn har tagits till de olika riksintressena och att de långsiktigt har tillgodosetts (76)

56 Översiktsplan Falkenbergs kommun 4 RIKSINTRESSEN Föreslagen förändring av område för Hushållningsbestämmelserna, 4 kap. Miljöbalken 62 (76)

57 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Översiktsplan Falkenbergs kommun 5 Genomförande Förslag (76)

58 Översiktsplan Falkenbergs kommun 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Översiktsplanens syfte är att avväga olika intressen och ange en gemensam målsättning för den långsiktiga markanvändningen inom kommunen. Den ligger till grund för fortsatt detaljplanering, bygglovsprövning och markåtgärder med sikte på ett konkret genomförande. I det här kapitlet sammanfattas de medel kommunen har för att genomföra intentionerna i översiktsplanen. ANVÄND PLANEN! Översiktsplanen har sin största betydelse som kommunal viljeyttring och som vägledning för efterföljande beslut. Den ger kommunen möjlighet att prioritera de viktigaste frågorna för sin långsiktiga utveckling. Det finns dock ingenting som tvingar fram en förändring i den riktning som planen förordar, eller som kommer igång av sig självt om inte efterföljande planering och beslutsprocesser går i samma riktning. För att nå framgång krävs att många spelpjäser används och att spelarna förmår att samverka. Följande områden har stor betydelse för genomförandet: Levande strategisk planering Aktiv markpolitik Mellankommunalt och regionalt samarbete Lokal dialog och förankring Effektiva detaljplaner Ändamålsenliga förvaltningsformer Levande strategisk planering BIBEHÅLLET PLANERINGSINITIATIV Visionen för Falkenbergs kommun handlar om att växa för en hållbar framtid. Genom sitt planmonopol har kommunen möjlighet att styra samhällsbyggnadsutvecklingen i riktning mot målet med stöd av sin översiktsplan. Plan- och bygglagen ger kommunen befogenheter och ansvar att planlägga användningen av mark och vatten, och det förutsätts att kommunerna tar ledningen och sätter upp spelreglerna för den fysiska planeringen. Detta är inte minst viktigt i en tid då förslag och idéer i planeringen alltmer kommer från privata exploatörer och från näringslivet. För att behålla initiativet måste kommunen vara aktiv på planeringsarenan där konkurrensen om kommunens mark- och vattenresurser äger rum. Men detta behöver inte innebära att kommunen själv tar rollen som exploatör, utan snarare att man fångar upp initiativ från fastighetsägare och privata aktörer som ligger i linje med samhällsbyggnadsstrategierna, medan projekt som inte stöder en önskad utveckling av kommunen bromsas. De privata initiativen är viktiga för samhällsbyggandet, särskilt i tider när den kommunala ekonomin inte tillåter stora investeringsprojekt. Framgången ligger i att förena drivkraften från enskilda aktörer med en utveckling som långsiktigt gagnar hela samhället, genom att använda den möjlighet att styra planläggningen som finns i lagen. KONTINUERLIG ÖVERSIKTSPLANERING Eftersom samhällsförändringarna sker i en allt snabbare takt är det viktigt att hålla den översiktliga planeringen levande, med kontinuerlig översyn, och rullande arbete med tillägg, fördjupningar och uppföljning, för att den ska behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Översiktsplanens aktualitet ska enligt plan- och bygglagen prövas minst en gång under varje mandatperiod. Genom att låta ÖP:n ingå i en rullande process där mål och strategier successivt stäms av mot det som händer i kommunen, underlättas ÄNDAMÅLS- ENLIGA FÖRVALTNINGS FORMER LEVANDE STRATEGISK PLANERING EFFEKTIV DETALJ- PLANERING ÖP genomförande AKTIV MARK- POLITIK LOKAL DIALOG OCH FÖRANKRING MELLANKOM- MUNALT OCH REGIONALT SAMARBETE 64 (76)

59 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Översiktsplan Falkenbergs kommun arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela planen behöver göras om. Med en aktuell och levande översiktsplan fördjupas också diskussionen om planeringens inriktning, och kommunen kan agera mer proaktivt i samhällsbyggandet. KOPPLA UPPFÖLJNING AV ÖVERSIKTSPLANEN MED BUDGETPROCESSEN Inriktningen i översiktsplanen ska fungera som ett långsiktigt samhällsutvecklingsprogram som ger stöd för prioriteringar i ett kortare perspektiv. Översiktsplanen är ett övergripande styrdokument för de nämnder och bolag inom kommunen som ansvarar för olika delar av utvecklingen. För ett genomförande av planens intentioner är det därför viktigt att utveckla former för att koppla uppföljningen av översiktsplanen med kommunens årliga budgetprocess. På så sätt kan kommunens verksamhet tydligt följas upp i förhållande till översiktsplanen. En årlig uppföljning av planen kan ge ett allsidigt underlag för kommunfullmäktige att fatta beslut om prioriteringar för samhällsutveckling i kommunens budget. Underlaget kan samtidigt användas för aktualiseringen av ÖP. ÖVERSIKTSPLAN SOM STÖD FÖR EN EFFEKTIV PLAN- OCH BYGGPROCESS En tydlig översiktsplan som det råder bred enighet om, minskar behovet av planprogram och utredningar kring strategiska avvägningar, och kan på så sätt effektivisera plan- och byggprocessen. Olika förslag till förändringar kan, om de stämmer överens med inriktningen, prövas direkt i plansamråd, utan föregående program. På så sätt kan handlägg- ningstiderna i planprocessen kortas väsentligt, utan att möjligheterna till inflytande minskar. Genom att dessutom vinnlägga sig om en bra dialog i planeringsprocessen, kan många problem lösas i planeringens tidiga skeden, och en större samsyn och acceptans kring planförslaget uppnås. På så sätt når man inte bara en större tillfredsställelse hos inblandade parter, utan möjliggör också kortare ledtider i den del av planprocessen som ligger efter antagandet. Aktiv markpolitik Ett viktigt instrument för att genomföra översiktsplanens intentioner, är kommunens markpolitik, markinnehav, exploateringsavtal och markanvisningar. En framåtsyftande markpolitik där strategiska områden för utbyggnad, rekreation med mera tidigt köps in, ökar väsentligt kommunens möjligheter att genomföra strategierna i översiktsplanen. En aktiv markpolitik leder till smidigare processer och en större variation. En aktiv och tydlig markpolitik innebär att kommunen på ett mycket tidigt stadium köper in mark som på sikt kan nyttjas i stadsbyggnadssyfte. Detta är viktigt inte minst ur kostnadssynpunkt, eftersom ju senare marken köps in desto fler spekulanter finns det vilket driver upp markpriset. Ska kommunen fortsatt kunna vara med och förädla bostads- och verksamhetsområden måste man därför agera mer aktivt än vad som är fallet idag. De lagstiftade fördelarna som en kommun tidigare haft när det gällde fastighetsköp är till stor del borttagna (avskaffad kommunal förköpsrätt, höjd ersättning i expropriationslagstiftningen). För att kunna agera proaktivt i samhällsbyggnadsutvecklingen även fortsättningsvis behöver en ny markstrategi tas fram. Kommunens markpolitik behöver därför vara tydlig och man bör fortsätta vara med och styra samhällsutvecklingen genom sitt markägande. Mellankommunalt och regionalt samarbete Beroendet mellan kommuner och mellan regioner ökar hela tiden med globaliseringen av ekonomin, och behovet av samordning och samverkan blir allt större. En bra samverkan tjänar alla på i det långa loppet, eftersom det kan stärka regionens attraktivitet och underlätta för kommunerna att klara sitt uppdrag. Infrastruktursatsningar När det gäller många strategiska frågor, inte minst infrastrukturfrågor, är Falkenberg beroende av omgivande kommuner och av utvecklingen i regionen i övrigt. En satsning i strukturbildens stråk mellan Ullared och Varberg är till exempel beroende av prioriteringar som görs i Varbergs kommun, på Region Halland och på Trafikverket, för att kunna genomföras. Vidare är det för Falkenbergs del viktigt att kollektivtrafiken på bl. a. Öresundstågen är attraktiv och konkurrenskraftig. Falkenberg berörs därför kraftigt av hur kollektivtrafiken i länet, men även utanför länet, utformas. Förslag (76)

60 Översiktsplan Falkenbergs kommun 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Vattendirektivet Falkenbergs kommun utvecklar också sitt mellankommunala samarbete vad det gäller vattendirektivet och här omfattas inte enbart Hallands län utan även kommuner i andra län. Regional fysisk planering Utvecklandet av en regional fysisk planering skulle också vara en arena för hantering av gemensamma frågor som skulle stärka den kommunala planeringen. Här har Region Halland startat ett arbete som ska leda fram till bl. a. en gemensam struktur bild för länet. Övrigt Kommunerna skulle kunna vidareutveckla det mellankommunala samarbetet inom många områden, även mindre konventionella som till exempel handel, landsbygdsutveckling, miljö, näringsliv och bostadsförsörjning. Det gäller att vara öppen för samarbeten både inom och utanför länet. Falkenberg har exempelvis goda erfarenheter av samarbete när det gäller vattenfrågor i samgåendet mellan Varbergs och Falkenbergs VA-organisationer. Ett annat samarbetsområde är den kommunala och regionala planeringen, både när det gäller gemensamma frågor men också rent kompetensmässigt. Andra exempel är Gislaveds kommun där samarbete kring Fegensjön, väg 153 och kollektivtrafiken är väsentlig. Svenljunga kommun berör också sjösystemet kring Fegensjön, väg 154 men även att skydda gemensamma framtida potentiella vattentäkter. Lokal förankring En framgångsrik planering bygger på klara roller och ett väl fungerande samspel mellan politiker, tjänstemän, näringsliv och allmänhet. Genom en aktiv dialog kan man överbrygga olika synsätt och skapa en bättre förståelse för varandras roller, kunskaper och behov och utifrån det samverka i en gemensam riktning. Översiktsplanen behöver också vara känd inom politiken, organisationen, bland medborgare, näringsidkare och aktörer. För många människor kan det vara svårt att engagera sig i en abstrakt översiktsplan. De flesta människor känner sig mest berörda av det som handlar om den direkta närmiljön, och det kan vara svårt att se konsekvenserna av övergripande strategier. För att underlätta förståelsen kan översiktsplanen brytas ned till mer konkreta bilder. I arbetet med fördjupningar av ÖP:n kan man till exempel visualisera hur olika prioriteringar skulle kunna se ut i verkligheten, som i exemplet i fig 5:2 nedan. Genom att på så sätt koppla målbilden till olika skalor kan man bättre förmedla en vision och ta vara på lokal kunskap och kreativitet. Fig 5.2 Umeå kommun har i sin fördjupning för de centrala stadsdelarna (2011) arbetat på ett föredömligt vis med visualiseringar av sina visioner för staden. Här siktar man på en att nästan fördubbla sin befolkning från dagens till invånare år 2050! 66 (76)

61 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Effektiva detaljplaner Detaljplanen är det naturliga instrumentet för att knyta upp översiktsplanens intentioner till bindande regler för markanvändningen. Till detaljplanen är knutna betydligt starkare och tvingande bestämmelser som på ett relativt detaljerat sätt styr exploateringsgrad och användningssätt för kommande bebyggelse. Men man kan självfallet inte med detaljplanens hjälp framtvinga en omdaning mot markägarens vilja. Planens syfte är att ange fysiska förutsättningar och begränsningar i de fall där byggintresse faktiskt föreligger. Utöver de grundläggande kraven på utformning av kvartersmarken utifrån bevarande-, gestaltnings-, miljö- och hälsoaspekter etc. är kommunens främsta roll i planprocessen att säkra kvalitet på och tillgång till den allmänna platsmarken och gemensamma anläggningar på denna. För att säkra att den tänkta markanvändning får den utformning och tillgänglighet som är tänkt i planen, har kommunen, utöver samförstånd mellan parterna, tillgång till ett antal genomförandemedel: Detaljplanens utformning. Plankartan och planbestämmelserna är juridiskt bindande för hur ett område får genomföras. Kommunen beslutar genom sitt planmonopol hur dessa utformas, och redovisar i planbeskrivningen vilka förutsättningar som funnits och avvägningar man gjort. I planbeskrivningens genomförandedel beskrivs också de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fas- tighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Planbeskrivningen är vägledande för hur kommunen planens innehåll och genomförande, men har ingen självständig rättsverkan i sig. Överlåtelse av allmän platsmark. Vid planläggning kan kommunen till länsstyrelsen ansöka om att allmän platsmark ska överlåtas eller upplåtas till huvudmannen utan kostnad (PBL 6:5). Detta kräver att plannyttan för markägaren, i form av planlagd kvartersmark, motiverar ett kostnadsfritt överlämnande av allmän platsmark. Detta genomförandemedel används frekvent av kommunen, och bör även fortsättningsvis användas i de fall det är möjligt. Krav på iordningsställande. Vid planläggning kan kommunen till länsstyrelsen ansöka om att allmän platsmark ska iordningställas utan kostnad för kommuninvånarna (PBL 6:8). Även detta kräver att plannyttan för exploatören, i form av planlagd kvartersmark, motiverar att exploatören iordningställer allmän platsmark kostnadsfritt. Detta genomförandemedel bör nyttjas i högre utsträckning än idag för att underlätta genomförandet av detaljplan särskilt vid enskilt huvudmannaskap. Exploateringsavtal. Vid planläggning är det vanligt att kommunen samtidigt tecknar exploateringsavtal med exploatör till området. Det är ett juridiskt bindande avtal mellan kommunen och exploatören. Det reglerar vad som åligger exploatören att genomföra inom planområdet, utöver det ansvar markägaren redan har. Det råder dock osäkerhet om vad som är lämpligt och möjligt att avtala om i exploateringsavtal, främst beroende på att det är ett tvångsavtal kopplat till planmonopolet. Starkast stöd för rätten att teckna exploateringsavtal har kommunen när det gäller gatukostnader (PBL 6:24-27). Ett annat osäkerhetsmoment är att exploateringsavtalet skrivs mellan kommunen och en exploatör vilket innebär att avtalet upphör att gälla om denne exempelvis går i konkurs, avlider etc., eller säljer berörda fastigheter vidare utan att ta hänsyn till exploateringsavtalet. Den nya ägaren till marken är då inte längre bunden av exploateringsavtalet eftersom detta inte går att koppla till fastigheterna. En fördel med att teckna exploateringsavtal är att man i ett tidigt skede tydliggör ansvaret för genomförandet av detaljplanen vilket blir en säkerhet för båda parterna. Osäkerheten kring innehållet i exploateringsavtalen innebär att dessa utgör en viss risk. I brist på klara riktlinjer från SKL eller statliga verk föreslås kommunen fortsätta teckna exploateringsavtal, men vara fortsatt restriktiva mot vad som skrivs in i dessa. Markanvisningsavtal. Om kommunen vid planläggningen även äger marken kan man teckna ett markanvisningsavtal som är att betrakta som ett kombinerat exploateringsavtal och överlåtelseavtal. Markanvisningsavtalet är inte att betrakta som ett tvångsavtal eftersom exploatören ingår detta på frivillig basis för att få köpa byggbar mark. I övrigt är ett markanvisningsavtal att likna vid ett exploateringsavtal. Förslag (76)

62 Översiktsplan Falkenbergs kommun 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Gatukostnadsersättningar. Enligt PBL 6:24-27 får en kommun ta ut gatukostnader från boende för att iordningställa allmän platsmark. Detta nyttjas sparsamt i kommunen. För att nyttja gatukostnader fullt ut krävs omfattande utredningar och ställningstaganden. Indirekt nyttjas reglerna genom tecknandet av exploateringsavtal. VA-avtal. I vissa fall tecknas VA-avtal mellan FAVRAB och exploatören om utbyggnad av VAledning inom område. VA-avtalet har likheter med exploateringsavtalet. Tvångsinlösen. Kommunen ska i detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap äga den allmänna platsmarken. Om det inte gått att förordna marken, eller genom frivillig överenskommelse om överlåtelse, har kommunen möjlighet att tvångsinlösa marken enligt PBL 6:13. Kommunen har även rätt att inlösa övriga markområden inom detaljplanen som nämns i PBL 6:13-15 för att underlätta detaljplanens genomförande. Vid kommunalt huvudmannaskap har också kommunen skyldighet att lösa allmän platsmark om markägaren begär detta (PBL 14:14). Se mer om huvudmannaskap på nästa sida. Gemensamhetsanläggning. Kommunen kan hos lantmäteriet begära att en gemensamhetsanläggning som förvaltas av samfällighetsförening inrättas om man ser ett allmänt behov av detta (Anläggningslagen 18 p3). Detta berör främst allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap. Ändamålsenliga förvaltningsformer FÖRVALTNING AV ALLMÄN PLATSMARK (HUVUDMANNASKAP) Genomförandet av en detaljplan handlar inte bara om hur olika delar iordningsställs, utan också om hur den fortsatta driften möjliggör den tänkta användningen. Den som är ansvarig att förvalta allmänna platser som läggs ut i detaljplaner kallas i PBL för dess huvudman. Huvudmannen ansvarar för iordningställande, drift och underhåll av den allmänna platsmarken inklusive anläggningarna därpå. Anläggningarna kan vara anlagda gator, gång- och cykelvägar, torg, parker men även ren natur kan ses som anläggning när den är belägen inom allmän platsmark. Vad är allmän plats? I PBL definieras allmän platsmark som ett område som är allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov. I regeringsformen definieras inte begreppet allmän plats, men anses omfatta i princip varje plats som är upplåten för eller faktiskt frekventeras av allmänheten oavsett vem som äger marken ifråga. En allmän plats är en offentlig plats. Enligt ordningslagen är offentlig plats allmänna vägar, gator, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän platsmark och som upplåtits för sitt ändamål liksom områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet samt andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används som för allmän trafik. (Boverket 2009, sid 29) Offentlig plats enligt Ordningslagen är ett vidare begrepp än allmän platsmark då det även omfattar tex kommunalt utpekade badplatser och vandringsleder utanför detaljplanelagt område. Kommunen ska enligt PBL 4:7 vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att kommunen inte ska vara huvudman för en eller flera allmänna platser. Sådana skäl kan vara att detaljplanen omfattar fritidsboende där markägarna genom detta ges större inflytande på standard och skötsel av allmän platsmark. Det kan även enligt rättspraxis vara så att det finns enskilt huvudmannaskap sedan tidigare i samma eller angränsande områden vilket gör det rationellt med en enhetlig förvaltning även av tillkommande allmänna platser. När det råder enskilt huvudmannaskap är det de som bedöms ha nytta av de allmänna platserna (boende, verksamhetsutövare, markägare etc) som ansvarar för förvaltningen av dessa. Vanligtvis bildar nyttjarna samfällighetsföreningar (före detta vägföreningar) för att få en rationell hantering av förvaltningsansvaret. Kommunen har då genom sitt beslut i detaljplanen inte längre något förvaltningsansvar för den allmänna platsmarken men kan givetvis såsom verksamhetsutövare till skolor mm, vara delansvarig ihop med övriga som har nytta av de allmänna platserna. I Falkenberg, liksom i många andra kommuner, finns en praxis med enskilt huvudmannaskap för stora delar av den allmänna platsmarken i kommunen. Endast i Falkenbergs stad är huvudmannaskapet kommunalt, men även här finns större områden som har enskilt huvudmannaskap, t.ex. Tröingeberg, Skrea och Skogstorp. 68 (76)

63 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Översiktsplan Falkenbergs kommun Dessa skillnader är historiskt betingade då äldre lag (byggnadslagen från 1947) föreskrev att kommunen skulle vara huvudman för allmänna platser inom stadsplaner medan markägarna hade ansvaret inom byggnadsplaner. Stadsplaner kunde endast upprättas i städer medan byggnadsplaner användes för övriga orter. Det var därför naturligt att t.ex. Tröingeberg och Skogstorp planlades med byggnadsplan och enskilt huvudmannaskap då dessa låg i Vinbergs, Skrea respektive Morups kommuner. Efter de stora kommunsammaslagningarna på 60- och 70-talen har rättvisan i systemet ifrågasatts, eftersom förvaltningen av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap, till skillnad från enskilt, bekostas av skattemedel. För att öka rättvisan har kommunerna utvecklat egna lösningar, från att lämna bidrag till samfällighetsföreningarna, vilket Falkenbergs kommun gör, till att ta över skötseln av allmän plats. Det är önskvärt och viktigt att skillnaderna i förvaltningen av allmän plats på sikt löses upp, vilket också är lagstiftarens (statens) vilja. Det har dock visat sig att detta medför ganska omfattande processer, kostnader och osäkerheter, vilka behöver redas ut innan en genomgripande förändring kan komma till stånd. Några av de frågor som behöver redas ut är: Ändring av detaljplan. Förändrat huvudmannaskap kräver ändring av samtliga berörda detaljplaner. Kostnadstäckning för detta behöver redas ut Inlösen av mark. Allmän platsmark ägs ofta av privatpersoner när det råder enskilt huvudmannaskap. Den är endast upplåten via servitutsliknande rätt till huvudmannen. Om man ändrar till kommunalt huvudmannaskap, måste kommunen äga den allmänna platsmarken enligt nuvarande lag (PBL 6 och 14), vilket för med sig komplikationer. Den privata marken är ofta förordnad av länsstyrelsen (PBL 6:3-11), att kostnadsfritt upplåtas till huvudmannen på grund av den nytta markägaren fick av detaljplanen, i form av planlagda tomter. Om man nu ändrar till kommunalt huvudmannaskap, ger detta ingen ny nytta för ägarna till den allmänna platsmarken, vilket innebär att inga nya förordnande enligt PBL 6:3-5 kan medges av länsstyrelsen. Detta kan innebära att kommunen får betala ersättning till ägarna av allmän platsmark även om den sen tidigare är upplåten till en enskild huvudman, vilket sammantaget kan handla om omfattande kostnader för kommunen. Till detta kommer kostnader för fastighetsreglering, vilket även det kan röra sig om betydande summor. Organisation och förvaltning: En storskalig förändring av huvudmannaskap innebär en flerdubbling av de allmänna ytor som ska skötas av kommunen, vilket kräver en organisatorisk översyn av bland annat gatu- och parkavdelningar inom kommunen. Dagvattenfrågor: Även dagvatten från gemensamma anläggningar (gator och grönområden) på allmän platsmark blir vid ett förändrat huvudmannaskap ett kommunalt ansvar. Många områden med enskilt huvudmannaskap har problem med dagvatten. Ett övertagande av ansvaret för den marken kan komma att medföra stora kostnader, särskilt i områden som inte omfattas av kommunalt verk-samhetsområde för dagvatten. Det är därför viktigt att om en överföring av huvudmannaskap ska ske, att den sker successivt. Standard på gemensamhetsanläggningar: Anläggningar (vägar, lekplatser, grönområde mm) på allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap ingår i en gemensamhetsanläggning som ägs och förvaltas av en samfällighetsförening, och är oftast av varierande standard. Frågan är om dessa bör överlämnas kostnadsfritt till kommunen, och i vilken standard. Det är i så fall inte klarlagt vem som ska bekosta upplösning av samfällighetsföreningen och gemensamhetsanläggningen. Likställighetsprincipen: Det är inte klartt om man kan frångå en praxis och genomföra en förändring av huvudmannaskapet för ett område i kommunen, utan att därmed behöva göra det överallt. Falkenbergs kommun har sammanfattningsvis följande syn på frågan om huvudmannaskap för allmän platsmark: Kommunen anser att det är önskvärt och viktigt att skillnaderna i förvaltningen av allmän plats på sikt löses upp. Då detta är ett mycket omfattande projekt, behöver konsekvenser och kostnader för dess genomförande bli ordentligt genomlysta innan det är möjligt att genomföra. Här måste nyttan för skattebetalarna vägas mot kostnaden för förändringen. Förslag (76)

64 Översiktsplan Falkenbergs kommun 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Kommunen bedömer också att staten som lagstiftare har ett stort ansvar för att ett genomförande av kommunalt huvudmannaskap för allmän platsmark ska bli genomförbart. Till exempel bör förändringar i lagar (PBL och anläggningslagen) göras som underlättar genomförandet, så att det t.ex. blir möjligt att föra över förvaltningsansvaret från samfällighetsföreningar till kommuner utan att tvinga fram kostsam inlösen av mark med tillhörande fastighetsregleringar. Innan dessa frågor genomlysts och en övergång till kommunalt huvudmannaskap kan ske, behöver enskilt huvudmannskap för allmän plats tills vidare föreskrivas, vid planläggning i lägen där detta är hävd och övrig allmän platsmark i området förvaltas enskilt. VERKSAMHETSANSVAR FÖR VATTEN, AVLOPP, DAGVATTEN MM Det av kommunen helägda bolaget Falkenbergs Vatten och renhållningsbolag (FAVRAB) ansvarar för vatten och avloppshanteringen (VA) inom sitt fastställda verksamhetsområde inom kommunen. För dagvatten har även FAVRAB ett separat verksamhetsområde fastställt. FAVRABs anläggningar förvaltas av Vatten& Miljö i Väst AB (VIVAB) som ägs gemensamt av Falkenbergs och Varbergs kommun. Detaljplanelagda områden ligger normalt sett inom FAVRABs verksamhetsområde för VA. När det gäller dagvatten inom detaljplanelagda områden är det långt ifrån alla områden som omfattas av FAVRABs verksamhetsområde för dagvatten. Detta medför ofta komplikationer eftersom det inte finns någon som har det övergripande och samordnade ansvaret för dagvattnet inom området. Ansvaret för avledning och hantering av dagvatten inom ett detaljplaneområde som inte omfattas verksamhetsområde för dagvatten är komplext och problematiskt. Det kan vara många som ansvarar för delar av dagvattnet men det finns inget bra instrument för att hantera helheten för dagvattenfrågan inom området. Ansvaret för avledning och hantering av dagvatten på allmän platsmark är mer komplext än för andra gemensamma anläggningar som till exempel gator. Avrinningsområdet för dagvatten, och därmed hela dess sakägarkrets, överensstämmer oftast inte med planområdet för en detaljplan, bortsett från det dagvatten som härstammar från de gemensamma anläggningarna på gator mm på allmän platsmark. Det är därför inte juridiskt möjligt att lägga ansvaret för allt dagvatten på samma huvudman som hanterar den allmän platsmarken, vilket tidigare varit relativt vanligt. Inga eller undermåligt skötta dagvattenanläggningar, outklarade ansvarsförhållanden i kombination med i övrigt problematiska avledningsförhållanden, skapar stora miljömässiga, ekonomiska och juridiska problem för alla inblandade. Det finns även inom kommunen flera hundra äldre dikningsföretag som bildades från 1850-talet och framåt. Syftet med dem var att avvattna jordbruksmark. Många är i undermåligt skick och förvaltningen av dem är i många fall obefintlig och ansvaret oklart. Kommunen behöver ta ställning till hur man på sikt ska hantera dessa dikningsföretag, särskilt i områden som planläggs. Eftersom dagvatten kan ge upphov till översvämningar är hanteringen av dagvatten ett kriterium för kommunens lämplighetsprövning enligt PBL 2:5. Länsstyrelsen kan pröva och upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan med hänsyn till risken för översvämningar. För större bebyggelseområden ska kommunen, enligt lagen om allmänna vattentjänster ( 6), dels identifiera verksamhetsområde område för vattentjänster, dels se till att behovet snarast tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Det är kommunernas miljönämnder som ansvarar för tillsynen över dagvattnet. Det pågående arbetet med vattenfrågor i kommunen (dagvattenhandbok, VA-policy mm, se vidare del II, kap. 7), där även ansvarsförhållanden klargörs, kommer att arbetas in i den fortsatta planeringen. Följande frågor är dock viktiga att redan här lyfta fram: Det är viktigt att dagvattensituationen och ansvarsfrågan tydligt redovisas och reds ut i planprocessen, både för ny och befintlig bebyggelse, och att detta blir styrande vid lokaliseringsprövning och lämplighetsbedömning i tidiga skeden. Nya detaljplaneområden ska ingå i FAVRABs verksamhetsområde för dagvatten om det inte ur ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv är motiverat att området inte tas in. 70 (76)

65 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Översiktsplan Falkenbergs kommun I anslutning till områden med befintliga dagvattenproblem ska mycket stor restriktivitet råda mot planläggning av nya områden innan befintliga problem är lösta eller om det klart kan påvisas att det nya planområdet inte förvärrar på det befintliga problemet. Dagvattensituationen uppmärksammas i tidiga planeringskeden för att nå en optimal markanvändning, och att frågor om ansvar, belastning, tekniska lösningar mm behandlas utförligt i planhandlingarna, både för nya och befintliga områden. Dagvattenutredningarna som tas fram vid detaljplaneläggning är fokuserade på att hantera dagvattenfrågor för de tillkommande byggnaderna och anläggningarna. Utredningarna behöver vara utförligare när det gäller ansvaret för det befintliga dagvattnet och hur man ska få till en hållbar helhetslösning för det berörda området och omfatta effekter neströms och uppströms detaljplaneområdet. Uppföljning och fortsatt arbete Genom att konsekvent följa översiktsplanens inriktning och rekommendationer, kan planens intentioner när det gäller en hållbar tillväxt enligt kommunens vision möjliggöras. Men verkligheten står inte still, utan omvärldsförutsättningar och kunskapsläge förändras hela tiden. Därför behöver man kontinuerligt se över sin översiktsplan, för att bedöma om den fortfarande är aktuell, om den behöver kompletteras eller om man rent av behöver ta ut en ny riktning. Som ett led i den rullande översiktsplaneringen kan några näraliggande behov identifieras, enligt nedan. AKTUALITETSPRÖVNING Kommunfullmäktige ska minst en gång under varje mandatperiod pröva om översiktsplanen fortfarande är aktuell. Det innebär att man utvärderar hur planen har fungerat som beslutsunderlag och som underlag för en diskussion om den framtida utvecklingen i kommunen och regionen. Länsstyrelsen gör också en bedömning av frågor som rör statliga intressen. Aktualiseringsprövning är ett lagkrav, men kan samtidigt ses som en möjlighet att föra en diskussion om översiktsplanens funktion och användbarhet. Genom att införa rutiner för en utvärdering, kunskapsuppdatering, budgetuppföljning och så vidare, kan aktualiseringsprocessen förenklas, samtidigt kommunens möjligheter att ligga steget före i planeringen stärks. FÖRDJUPNINGAR, TEMATISKA TILLÄGG, PLAN- PROGRAM, UTREDNINGAR MM Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och översiktlig. En rad frågeställningar behöver successivt studeras vidare, genom geografiska fördjupningar med högre detaljering, tematiska tillägg kring specifika frågor eller genom planprogram, fördjupningsstudier och utredningar av olika slag. Nya fördjupningar (FÖP). Se sidan 30. Tematiska tillägg (TÖP). Vad gäller behovet av tematiska tillägg till översiktsplanen har, inför framtagandet av detta förslag till översiktsplan, ett omfattande arbete gjorts i form av utredningar kring olika frågor. Behovet av tematiska tillägg bedöms därför inte vara överhängande under de närmaste åren. Det som närmast kan bli aktuellt är att integrera resultaten av pågående utredningar om klimatanpassning, grönstruktur och vattenfrågor (VA-policy, dagvattenhandbok), i form av tematiska tillägg. Detta får man ta ställning till i samband med aktualisering av översiktsplanen. Planprogram. Det finns inte längre något absolut krav på att ett program ska tas fram när man gör en detaljplan, utan behovet får bedömas från fall till fall. Det är en stor fördel att göra planprogram eller fördjupingsstudier när större områden ska omvandlas, komplexa frågor utredas eller om en detaljplan saknar stöd i översiktsplanen. Genom att utreda förutsättningarna, göra de viktigaste avvägningarna och få in synpunkter i ett tidigt skede, kan den efterföljande planeringen effektiviseras och processtiden kortas ner. Förslag (76)

66 Översiktsplan Falkenbergs kommun 5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Vid planläggning av större områden bör alltid fördjupningsstudier göras. Exempel på detta är utredningsområdet för blandad bebyggelse i Stafsinge, Glommen och Ugglarp/Långasand samt det kommande verksamhetsområdet för kombiterminal och logistik vid Långåsmotet. Övriga utredningar. För att värna de gröna kvaliteterna i samband med förtätning av staden, bör det påbörjade arbetet med grönplan för Falkenberg ges hög prioritet i det fortsatta arbetet. Utvecklad omvärldsbevakning. I en omvärld som förändras i allt snabbare takt, blir det mycket viktigt för kommunen att ha en kvalificerad omvärldsbevakning som stöd för sin översiktliga planering. DIALOG OCH LOKALT ENGAGEMANG Planeringssamverkan Havet. Formerna för kunskapsutbyte och samordnad planering med den nya Havs- och vattenmyndigheten bör utvecklas. Strategiska samverkansforum. Avgörande för att lyckas med genomförande av mål och strategier, är förmågan att nå en samsyn om vad uppuppdraget och utmaningarna innebär, så att hela organisationen drar åt samma håll. Ett internt forum för samverkan mellan politiker och tjänstemän från olika delar av organisationen behöver därför vidareutvecklas. På samma sätt behöver externa forum för samverkan med företag, investerare, byggare, markägare, intresseorganisationer och andra aktörer i samhällsbyggnadet skapas. Utvecklad medborgardialog. Det är viktigt att ta vara på lokala kunskaper och engagemang i planeringen, men också att de som berörs av planeringen får insyn i och en reell möjlighet att påverka innehållet. Det formella samrådet, som primärt är inriktat på information och synpunktshantering, behöver därför kompletteras med andra former för dialog, delaktighet och engagemang, som möter invånarna där de är, genom olika media och på olika platser, och att man gör det tidigt i planprocessen. Det är viktigt att uppmärksamma vilka som kommer till tals och vilka som inte hörs, liksom att synliggöra olika ståndpunkter och eventuella motsättningar som kan finnas. Man behöver också vara tydlig med vad som faktiskt går att påverka, och att det är de folkvalda som ytterst fattar beslut och som tar ansvar för dem. Lokala utvecklingsplaner (LUP). Ett sätt att ta vara på lokalt engagemang är att uppmuntra och stödja arbete med lokala utvecklingsplaner där man formulerar vision och handlingsplan för utveckling av den egna bygden, orten eller stadsdelen. Initiativ till utvecklingsplanerna bör tas lokalt, och på frivillig basis, men kommunen bör vara behjälplig med underlag och som bollplank. Arbetet med LUP:ar kan också uppmuntras genom till exempel information på hemsidan och vid olika möten. Bygderna ansvarar själv för sina lokala utvecklingsplaner. Kommunen bör å sin sida ta på sig att alltid ta in lokala utvecklingsplaner i den mån de finns i den översiktliga planeringen, såsom kunskapsunderlag, jämte andra underlag. För att få genomslag i planeringen, är det dock viktigt att de är brett förankrade. 72 (76)

67 REFERENSER Översiktsplan Falkenbergs kommun Referenser Boverket, Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd 2008:1 Boverket, Bra dialog ger bra resultat Kommunala översiktsplaner och regionala utvecklingsprogram. Fångar dagens regionala utvecklingsprogram upp idéer och ståndpunkter i kommunala översiktsplaner? Boverket, Huvudmannaskap för allmän plats - En fråga om rådighet över mark och finansiering. Boverket, Framgångsfaktorer för översiktsplaneringen. Boverket, Rumslig utvecklingsplanering. Länken mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering. Rapport 2011:3. Falkenbergs kommun, 2006a. Riktlinjer för placering av vindkraft. Policy för Falkenbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2007a. Hästar i planeringen. Förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2007b. Näringslivsprogram för Falkenbergs kommun Godkänd av kommunfullmäktige december 2007 Falkenbergs kommun, 2010a. Bostadsförsörjningsprogram för Falkenbergs kommun , antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2010b. Plan för social hållbarhet antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2011a. Kommunfullmäktiges vision och mål för perioden , fastställda av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2011b. Landsbygdsutveckling. Underlag till ÖP. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Nina Andersson, Falkenbergs kommun, 2011c. Socialt perspektiv i fysisk planering. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jan-Olof Andersson, Falkenbergs kommun, 2011d. Program till översiktsplan för Falkenbergs kommun. Antaget av kommunstyrelsen Ansvar Pernilla Jacobsson. Falkenbergs kommun, 2011e. Program till översiktsplan för Falkenbergs kommun Samrådsredogörelse. Antaget av kommunstyrelsen Ansvar Pernilla Jacobsson. Falkenbergs kommun, 2011f. Övergripande riskidentifiering för ny översiktsplan för Falkenbergs kommun. ÖP-arbetsgrupp, ansvar Patrik Annervi. Rapport WSP Falkenbergs kommun, 2011g. VA-översikt Falkenberg.Underlag till ny översiktsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2011h. Hållbara transporter. Arbetsmaterial till ÖP. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jimmy Vänerstål, Falkenbergs kommun, 2011i. Vindbruksutredning. Underlag till översiktsplan. Godkänd av kommunstyrelsen ÖP-arbetsgrupp, ansvar Johan Risholm. Falkenbergs kommun, 2011k. PM Verksamheter. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jörgen Högdin, Falkenbergs kommun, 2011m. Plan för den ekologiska hållbarheten. Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2011n. Fördjupade översiktsplaner kustområden. Underlag och rekommendationer. Översyn av befintliga delöversiktsplaner. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Sofia Hedberg Broberg, Falkenbergs kommun, 2011o. Hav & kust. Underlag och rekommendationer. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Sofia Hedberg Broberg, Falkenbergs kommun, 2011p. Tätortsnära natur i Falkenberg Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult, Falkenbergs kommun, 2012a, Plan för hållbar energi Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2012b. Översyn av delöversiktsplan. Falkenberg Inför ÖP2013. Översyn av befintliga delöversiktsplaner. PM från ÖParbetsgrupp, ansvar Johan Risholm, Förslag (76)

68 Översiktsplan Falkenbergs kommun REFERENSER Falkenbergs kommun, 2012c. Handeln i Falkenberg. Utvecklingen till år Rapport, Niras Falkenbergs kommun, 2012d. Tillgänglighetsstudie dagligvaror, Falkenberg. Niras Falkenbergs kommun, 2012e. LIS-utredning. Underlag till översiktsplan. Godkänd av kommunstyrelsen ÖP-arbetsgrupp, ansvar Stefan Wallner. Falkenbergs kommun, 2012f. Trafikplan 2012 Falkenbergs stad. Ännu ej antagen. Rapport, Norconsult Falkenbergs kommun, 2012g. Översyn av delöversiktsplaner öster om E6. Förslag till ställningstagande och rekommendationer. Översyn av befintliga delöversiktsplaner. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Stefan Wallner, Falkenbergs kommun, 2012h. Hamnutredningen Falkenberg. WSP/Analys och strategi Falkenbergs kommun, 2012i. Materialhushållningsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012k. Vattenförsörjningsplan för Falkenberg. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012m. Utlåtande om Vastaddalen. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012n. Lämpliga områden för krossberg i Falkenbergs kommun. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012o. Befolkningsframskrivningar med tillväxttakter enligt ÖP-förslagets två utvecklingsscenarier. Underlag till översiktsplan. Kerab Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen i Hallands län, Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun. Ej ännu antaget. Rapport, Kulturmiljö i Halland och Kula AB Länsstyrelsen i Hallands län, Handlingsprogram så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län. Region Halland, 2005a, Halland bästa livsplatsen. Regional utvecklingsstrategi för Halland Länsstyrelsen i Hallands län, Planeringsunderlag Länsstyrelsens meddelande 2012:4 Länsstyrelsen i Skåne, Dagvatten. Plan-PM 1: Nationell plattform för arbete med naturolyckor, Ansvar vid naturolycka. Region Halland, Halland bästa livsplatsen. Regional utvecklingsstrategi för Halland Region Halland, Regionalt trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling. Samrådsversion Trafikverket Region Väst och Falkenbergs kommun, Förslag till prioriterade stråk i Falkenbergs kommun. Rapport 2012:24, Trivector Umeå kommun, Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för de centrala stadsdelarna. Antagen av kommunfullmäktige 29 augusti (76)

69 Översiktsplan Falkenbergs kommun REFERENSER 76 (76)

70 Översiktsplan INNEHÅLL 2.0 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag för Falkenbergs kommun ANTAGANDEHANDLING DEL II FOKUSUNDERLAG (88)

71 Översiktsplan Falkenbergs kommun Antagandehandling Du håller i din hand en sammanställning av det underlagsmaterial till översiktplanen, som har plockats fram för att ligga till grund för de ställningstaganden som finns presenterade i del I. Framtagandet av underlaget har inneburit en kraftsamling hos de 17 arbetsgrupper som har arbetat fram materialet och det utgör en stabil grund att stå på. Materialet sammanställdes framför allt under 2012 och är material som kontinuerligt måste ses över, eftersom en del av informationen blir inaktuell. Ett stort, stort tack till alla er som har deltagit i framtagandet! PROJEKTGRUPP Sofia Hedberg Broberg (projektledare från 1 sep 2012) Pernilla Jacobsson (planförfattare, tidigare projektledare) Johan Risholm Josefin Selander Emelie Bertholdson. I programskedet deltog Emma Cejie och Nina Andersson och i samrådsskedet Christina Heintz-Welinder. Konsekvensbeskrivningen har tagits fram av Norconsult, genom Anna Svensson (uppdragsledare), Emmali Jansson och Erland Kjellson. Inför granskning även Johan Sivergård och Sara Rydbeck deltagit. Foto: om ej annat anges Falkenbergs kommun Kapitelbilder (ej del II kap 1): Thomas Andersson Falkenbergs kommun (88)

72 INNEHÅLL Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Innehåll DEL I STÄLLNINGSTAGANDEN Förord 1 UTGÅNGSPUNKTER 1 UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplanering Arbetet Översiktsplanering med att ta fram en ny ÖP Utmaningar Arbetet med för översiktsplanen framtidens samhällsbyggande Förutsättningar Utmaningar för framtidens inom kommunen samhällsbyggande Drivkrafter Förutsättningar och trender inom kommunen i omvärlden Beslutade Drivkrafter mål och och trender strategier i omvärlden Beslutade mål och strategier STRUKTURBILD OCH INRIKTNING 2 STRATEGIER OCH STRUKTURBILD Strukturbild Strategier- planeringsinriktningar för Falkenberg Verktygslåda Strukturbild för planering och byggande Scenarier för bebyggelseutvecklingen 3 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Redovisning av mark- och vattenanvändning Redovisning Rekommendationer av mark- hela och kommune vattenanvändning Falkenbergs Rekommendationer stad delområden i kommunen Ullareds Dellöversiktsplaner samhälle Inlandet Falkenbergs stad Mellanbygden Ullareds samhälle Kusten Havet Havet Kusten Mellanbygden 4 Inlandet REGLER OCH REKOMMENDATIONER Regler Karta Verksamheter enligt lagstiftning Rekommendationer Karta Naturvärden enligt ställningstagande Riktlinjer Karta Risk och policys Hänsyn 54 GENOMFÖRANDE RIKSINTRESSEN OCH UPPFÖLJNING Levande Karta riksintressen strategisk planering Aktiv Områdesvisa markpolitik ställningstaganden Mellankommunalt Sammanhållen bedömning och regionalt samarbete Lokal Karta förankring med öreslagen utbrednings av MB4 Effektiva detaljplaner Ändamålsenliga förvaltningsformer Uppföljning och fortsatt arbete DEL II FOKUSOMRÅDEN DEL II FOKUSOMRÅDEN 1 SOCIAL MILJÖ 1 SOCIAL MILJÖ 5 Sociala perspektiv på fysisk planering Ledord Sociala för perspektiv social hållbarhet på fysisk planering 6 Ledord för social hållbarhet 8 Mötesplatser 2 BOENDE BOENDE 11 Boende för olika behov 12 Boende En tät nära för olika och blandad behov struktur 15 En Effektiv tät nära lokalisering och blandad som struktur skapar mervärden 16 Effektiv lokalisering skapar mervärden 3 LANDSBYGD 17 LANDSBYGD Landsbygden i Falkenberg 18 Landsbygden Prioriteringar i Falkenberg 18 Prioriteringar Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS 20 Landsbygdsutveckling i strandnära läge - LIS 4 VERKSAMHETER 23 4 VERKSAMHETER Näringslivet i Falkenberg 24 Näringslivet Verksamhetsområden i Falkenberg Verksamhetsområden Handel Besöksnäring 30 Handel Materialförsörjning Värdefulla Jordbruk skogsbruk ämnen och fiske mineral Vindbruk 36 Jordbruk Andra energikällor skogsbruk fiske 38 5 KOMMUNIKATIONER 39 Transportsystemet 40 Personresor (gång, cykel, kollektivtrafik, bil) Godstransporter Tele- 5 GENOMFÖRANDE och radiokommunikationer OCH UPPFÖLJNING Logistik hamn Levande strategisk planering 6 Aktiv NATURmarkpolitik OCH KULTURLANDSKAP Mellankommunalt och regionalt samarbete Kulturmiljövärden Lokal förankring Landskapsvärden Effektiva detaljplaner Naturvärden Ändamålsenliga förvaltningsformer Friluftsliv Uppföljning och fortsatt arbete Grönstruktur Referenser 7 VATTEN Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenförsörjning Persontransporter 41 Vattenrening Godstransporter (avlopp, kalkning) 42 Dagvatten Bredband 43 Våtmarker 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 45 8 Kulturmiljövärden KLIMATPÅVERKAN 46 Naturvärden 50 Klimatförändringar Landskapsvärden 55 Havsytehöjning Friluftsliv och grönstruktur 58 Kusterosion mm 7 VATTEN 63 9 RISKFAKTORER Vattenstatus 64 Tekniska Vattenförsörjning olycksrisker Naturolycksrisker Vatten och avloppssystem Sociala Dagvatten risker Miljörisker Avloppsrening Förutsättningar att hantera risker Riskreducering 8 MILJÖ- OCH i fortsatt RISKFAKTORER planering 73 Tekniska olycksrisker 74 Naturolycksrisker 77 DEL Miljörisker III KONSEKVENSER (konsult) 78 Miljömål Klimatrisker och miljökvalitetsnormer 79 Hållbarhet Sociala risker 81 Konsekvenser Riskhantering av nollalternativet 82 Miljökonsekvenser (huvudalternativ) Referenser Sociala konsekvenser (huvudalternativ) 85 Ekonomiska konsekvenser (huvudalternativ) Uppföljning DEL III KONSEKVENSER KARTA Sammanfattning BILAGOR 1 Inledning 2 Miljömål och miljökvalitetsnormer BIL 3 Hållbarhet 1: Riksintressen och allmänna intressen att beakta (här listas 4 Konsekvenser t.ex. N2000. av RI-omr nollalternativet etc, med karta) BIL 5 Miljökonsekvenser 2: Förordnanden och (huvudalternativ) planförhållanden BIL 6 Sociala 3: Särskild konsekvenser sammanställning (huvudalternativ) enligt MB 6 kap 16 BIL 7 Ekonomiska 4: Länsstyrelsens konsekvenser granskningsutlåtande (huvudalternativ) och KF beslut 8 Uppföljning Referenser (88)

73 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 1 SOCIAL MILJÖ 4 (88)

74 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 1 Social miljö (88)

75 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 1 SOCIAL MILJÖ 1 SOCIAL MILJÖ Att planera för social hållbarhet innebär att bygga upp ett långsiktigt stabilt och flexibelt samhälle med jämlika och goda levnadsförhållanden. Människans behov av gemenskap, delaktighet, trygghet och identitet behöver i större utsträckning genomsyra planeringen av den fysiska miljön. I plan- och bygglagens portalparagraf står det: Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. (SFS 2010:900 1 kap 1) Sociala perspektiv på fysisk planering I ett socialt hållbart samhälle har alla människor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell, religiös, politisk, etnisk, kulturell eller socioekonomisk tillhörighet, lika möjligheter att leva och forma sin vardag. Det är ett samhälle som bygger på tolerans och öppenheter för olikheter, och där dessa olikheter påverkar samhällsbygget. Den fysiska planeringen har en viktig roll för att minska segregation och förbättra förutsättningar för människors möjligheter att vistas, röra sig, mötas och må bra. Till exempel menar många idag att den rumsliga uppdelningen mellan olika funktioner i staden, liksom barriärer mellan olika stadsdelar utgör grundläggande hinder för en socialt hållbar samhällsutveckling. Ofta kommer de sociala aspekterna också in för sent i planeringsprocessen, vilket gör det svårt att påverka de grundläggande sambanden. Målsättningen att skapa ett samhälle där alla får bra möjligheter att utveckla sina liv kan dock inte uppnås enbart genom den fysiska planeringen, utan många områden behöver samspela för att åstadkomma verkliga och varaktiga resultat. INTEGRATION Integration handlar om att alla ska få plats i det gemensamma samhället och att detta behöver anpassas för att möta olika behov. I den fysiska planeringen främjas integrationen av blandade funktioner, upplåtelseformer, hustyper, ålder på bebyggelse lägenhetsstorlekar, osv. Minst lika viktigt är tillgången till attraktiva platser för möten mellan människor från olika kulturer, generationer och socioekonomiska grupper. Torg, parker samt platser avsedda för lek och rekreation är exempel på sådana platser, liksom bibliotek, bygdegårdar och andra möteslokaler under tak. Viktigt är också att överbrygga fysiska barriärer, att den fysiska miljön upplevs trygg och att tillgång finns till fungerande kommunikationer. TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet innebär att alla, oavsett fysisk eller psykosocial funktionsnedsättning, självständigt ska kunna ta sig fram i olika miljöer såsom gator, grönområden, kollektivtrafik, service och kulturarrangemang. Att uppmärksamma människor med funktionsnedsättning och deras behov i den fysiska miljön, medverkar till att även andra gruppers behov tillgodoses bättre. En tillgänglig fysisk och psykosocial miljö är med andra ord viktig för alla människor. TRYGGHET Trygghet i den fysiska planeringen innebär att offentliga miljöer ska upplevas som säkra och välkomnande för samtliga invånare under dygnets alla timmar. Fig 1.1 Gatuteater på Rådhustorget 6 (88)

76 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Att känna sig trygg är exempelvis en förutsättning för att kunna ta sig till och delta i olika aktiviteter. Det kan handla om att inte våga gå ut när det är mörkt, att ta omvägar för att undvika vissa platser eller välja bilen i stället för en promenad. En trygg miljö främjas genom att planera för en blandad bebyggelse där bostäder, verksamheter och service integreras, vilket skapar förutsättningar för liv och rörelse under hela dygnet. En annan trygghetsaspekt som är viktig inte minst för äldre är att det ska vara möjligt att bo i en och samma trakt genom livets alla skeden, vilket ett varierat bostadsutbud kan möjliggöra. Ljussättning av offentliga miljöer och synliggörande av hållplatser, gång- och cykelvägar är exempel på andra åtgärder som kan förstärka tryggheten. JÄMSTÄLLDHET Med jämställdhet menas mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I den fysiska planeringen handlar jämställdhet bland annat om lokalisering och utformning av bostäder, arbetsplatser, service, ytor för lek, rekreation och idrott. Men det handlar också om delaktighet och representation i processen. Ju fler av kvinnors, mäns, flickors och pojkars olika behov som synliggörs desto mer ökar förutsättningarna för skapandet av ett mer jämställt samhälle där alla trivs. Det bör också föras en diskussion om fördelningen av resurser till olika slags anläggningar, infrastruktur och projekt i samhället, och hur stor del av investeringar som kommer män, kvinnor, pojkar och flickor tillgodo. Jämställdhetsaspekten glöms ofta bort av planerare och beslutsfattare vilket ibland resulterat i miljöer som inte utnyttjas av både män och kvinnor så som var tänkt. Det har också resulterat i att byggda miljöer ibland kan bidra till att förstärka skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter i det vardagliga livet. Vid planering och byggande är det t.ex. viktigt att tänka på hur bebyggelsestrukturen påverkar kvinnor respektive män, hur kollektivtrafik, cykelbanor och gångvägar lokaliseras och utformas, hur livsmedel och annan service kan nås och vilka platser och passager som upplevs som trygga eller otrygga för kvinnor respektive män. Användbara checklistor för planering har utarbetats bl.a. av Länsstyrelserna i Hallands och i Gotlands län. BARN OCH UNGA Barn och ungdomar är en stor del av kommunens medborgare. I Falkenberg är en femtedel av invånarna mellan 0 och 19 år. Barn- och ungdomar är framtidens vuxna, och en bra livsmiljö för dem ger bra förutsättningar för att må bra och så småningom kunna delta i samhället på olika sätt som arbetskraft, företagare, skattebetalare, beslutsfattare och så vidare. Varje barn har rätt att få sina basbehov uppfyllda, rätt till liv och hälsa, till utbildning, till skydd mot exploatering och utnyttjande, till lek och fritid och rätt att uttrycka egna åsikter. Alla beslut som berör barn, oavsett om besluten gäller på kort eller lång sikt, bör analyseras ur ett barnperspektiv. Detta gäller hela kommunens verksamhet inklusive den fysiska planeringen. Det viktigt att föra en dialog med barn och unga när den fysiska miljön planeras, eftersom de är experter på sin egen närmiljö. Viktiga frågor för barn och unga i den fysiska planeringen är bland annat lokalisering av skolor, bostäder och platser för idrott, lek och andra fritidsaktiviteter. Det är också viktigt att barn och unga har möjlighet att själva färdas mellan dessa platser till fots, med cykel eller buss. FN:s barnkonvention tar fasta på den syn på barn som växt fram under de senaste 50 åren. Konventionen innehåller 54 artiklar, varav fyra kan sägas vara konventionens grundpelare: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnens bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att utrycka egna åsikter och bli hörd (88)

77 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 1 SOCIAL MILJÖ DEMOKRATI Demokrati handlar om delaktighet i och inflytande över det som rör det gemensamma. Eftersom den fysiska miljön har betydelse för hur vi kan forma våra liv, är det ur demokratisk synvinkel viktigt att föra en dialog med alla om hur livsmiljön ska se ut i framtiden. En bra dialog med Falkenbergs invånare innebär att kommunen får in många åsikter som speglar mer av hela Falkenbergs intressen. Detta leder i längden till bättre kunskaper i planeringen och en fördjupad demokrati. Alla människors behov är viktiga att uppmärksamma i planeringen. Vissa grupper är dock mer utsatta än andra, både för att de är mer resurssvaga och för att de oftast gör sig mindre hörda i planeringen, vid till exempel plansamråd. Dessa grupper bör därför uppmärksammas särskilt i planeringen: Barn och unga. Barn och unga är en ständigt utsatt grupp. Barn är inte myndiga och har ingen rösträtt i samhället. De är i ständigt beroendeförhållande till vuxna och har svårare att hävda sina mänskliga rättigheter. Eftersom barnen är framtidens vuxna så berör planering och framtidsfrågor i allra högsta grad dem. Invandrargrupper med olika bakgrund. Andelen invånare som är uppväxta i andra länder ökar i Falkenbergs kommun. Till exempel utgör andelen människor som växt upp på Balkan, i Afrika eller i Asien mer än 10% av befolkningen i Falkenbergs stad. Många kan på grund av språkliga eller kulturella barriärer ha svårt att föra sin egen talan, och alla har inte heller medborgarskap och rösträtt. Dåliga erfarenheter av myndighetsutövning kan också skapa hinder i dialogen. Det är därför en utmaning för kommunen att förbättra dialogen med dessa grupper kring planeringen. Äldre-äldre. De äldre blir stadigt fler i vårt samhälle. Kommunen har ett stort ansvar gentemot den växande gruppen äldre, och de förändrade behoven och kraven på till exempel vård i hemmiljö, gör att samhället ständigt behöver tänka nytt och tänka om. Den grupp äldre som är viktigt att uppmärksamma särskilt är de så kallade äldreäldre, det vill säga den grupp som har störst behov och oftast också svårast att föra sin egen talan. Övriga prioriterade grupper. Även andra grupper, vars behov behöver uppmärksammas, kan behöva identifieras i planeringens tidiga skeden. Tvärsektoriella grupper. De människor som befinner sig i flera av de prioriterade grupperna kan i visas fall i sig utgöra en egen prioriterad målgrupp. Ledord för social hållbarhet Boverket har i ett flertal olika rapporter framhållit behovet av att bättre integrera de sociala aspekterna i den fysiska planeringen. Bland annat formulerar man i en studie (se ref. Boverket 2010b) fem ledord som förenar arbetet med en socialt hållbar samhällsutveckling: HELHETSSYN I begreppet helhetssyn ligger att det behövs en ökad medvetenhet om att de förändringar man åstadkommer, eller inte får till, i den ena änden av staden påverkar förutsättningarna i den andra. Segregationen förstärks inte bara av att vissa perifert belägna stadsdelar försummas utan också av särskilt attraktiv nyproduktion lokaliseras till andra delar av staden. En annan aspekt av helhetssyn är en strävan att kombinera åtgärder i den fysiska miljön med sociala insatser. VARIATION Variation handlar om att blanda funktioner som bostäder, arbetsplatser, service och mötesplatser, om att möjliggöra olika boendeformer, och om ökad gestaltningsmässig variation i bebyggelsen. Genom att blanda funktioner kan en levande och trygg boendemiljö skapas, där det finns människor i rörelse över en större del av dygnet. Befolkade platser upplevs som mer trygga och attraktiva än öde och folktomma. Ett sätt att få flexibilitet inför framtiden är att ge möjlighet för verksamheter i bottenvåningar. Genom ett mer varierat bostadsutbud vad gäller lägenhetsstorlekar, hustyper och upplåtelseformer kan man möjliggöra bostadskarriär på samma ort eller i samma stadsdel vilket bidrar till att det så småningom blir en mer allsidig hushållssammansättning. SAMBAND Utvecklade fysiska samband är ett sätt att skapa förutsättningar för en socialt sammanhållen stad eller kommun. Ofta handlar det om att länka samman och förstärka de fysiska sambanden mellan olika delar av staden och kommunen. Det kan åstadkommas genom att bygga ihop olika stadsdelar och överbrygga barriärer till exempel en trafikled, en järnväg, ett vattendrag eller ett industriområde. Olika kommundelar kan knytas samman med snabba och effektiva busslinjer. 8 (88)

78 1 SOCIAL MILJÖ Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Genom att utveckla lokala målpunkter som ger fler anledningar att röra sig i och mellan olika delar av staden och kommunen skapas bättre tillgänglighet till olika delar av staden/kommunen oberoende av var du bor och nya förutsättningar för kontaktytor mellan människor. IDENTITET Identitet handlar om att skapa förutsättningar för en positiv identifiering med sitt bostadsområde eller sin ort och ge detta en tydligare och mer positiv identitet utåt. Det handlar både om att stärka den kollektiva självkänslan och om att höja områdets status i andras ögon. Till exempel kan återkommande negativa bilder i media bidrar till att förstärka ett områdes dåliga rykte och låga status, vilket i sin tur påverkar självkänslan hos dem som bor i området. Det kan därför vara viktigt att medvetet försöka bryta en sådan negativa spiral, till exempel genom att uppmärksamma pågående aktiviteter eller ordna större evenemang som marknadsförs utåt. Identiteten utåt kan också förändras genom till exempel intresseväckande arkitektur eller landmärke som väcker intresse. INFLYTANDE OCH SAMVERKAN All fysisk planering behöver genomföras i samverkan med de som berörs och över sektorsgränser. De som bor och verkar på en plats har värdefulla kunskaper om hur området fungerar och i vilka avseenden det fungerar mindre bra. Den tid det tar att fånga upp de lokala synpunkter har man många gånger igen i ett senare skede, genom att besluten då är bättre förankrade. Dessutom har det stor betydelse att de som berörs känner sig respekterade och lyssnade på, vilket är ett sätt att fördjupa demokratin. Avgörande för en bra dialog är att den är viktig och på riktigt, dvs att den berör angelägna frågor och att de som involverar också måste vara beredd att verkligen beakta de synpunkter och idéer som kommer fram. Det är också viktigt att dialogen påbörjas tillräckligt tidigt i planeringen, och att man sen gör kontinuerliga återkopplingar. Fig 1.2 Trygghetsinventering pågår (88)

79 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 1 SOCIAL MILJÖ 10 (88)

80 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 2 Boende (88)

81 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 2 BOENDE 2 BOENDE Dagens planering sätter samhällsstrukturer som kommande generationer kommer att få leva med i hundratals år. Därför har planeringen en viktig roll när det gäller att erbjuda ett långsiktigt hållbart boende och samhälle, där människor trivs och känner sig välkomna. En god boendemiljö utgår från och stödjer människors olika behov, vilka varierar mellan olika grupper och i olika skeden av livet. Med en genomtänkt utformning och lokalisering blir det lättare att ta sig till arbete och service, och resursutnyttjandet blir effektivare. Samhället har de senaste 50 åren anpassats efter biltrafiken. En hållbar, bilsnål samhällsplanering innebär istället en anpassning till människan som gångtrafikant, cyklist och kollektivtrafikresenär samtidigt som de mål och direktiv som syftar till att minska transporterna och öka tillgängligheten uppnås. I den fysiska planeringen finns goda möjligheter att påverka transporterna i en stad och det handlar främst om lokalisering som stödjer hållbara val av transportmedel hos boende och företag. Bebyggelsestrukturen behöver bli tätare och mer funktionsintegrerad, eftersom en stad som breder ut sig ger upphov till mycket trafikarbete och minskad tillgänglighet som följd. Även övrig infrastruktur vatten och avlopp, gator och vägar, kollektivtrafik och samhällsservice fördyras om tätorterna tillåts breda ut sig. De sociala värdena ökar också då mötespunkter naturligt koncentreras till målpunkter som kan utvecklas med kiosker, cafeér mm. Boende för olika behov BEHOV OCH BRISTER I en växande kommun som Falkenberg, behövs ett kontinuerligt tilskott av nya bostäder. Men om det råder bostadsbrist eller inte, är en bedömningsfråga, och brist på bostäder kan innebära olika saker. Det kan handla om att antalet är för litet i förhållande till befolkningsökningen, men ofta handlar det om att det är utbudet inte stämmer med efterfrågan. Beståndet behöver då anpassas till behoven, till exempel genom att få fram fler billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån, eller genom att genom att tillgänglighetsanpassa bostäder för den äldre befolkningens behov. En brist på bostäder, oavsett vilken typ det handlar om, behöver dock inte alltid innebära ett nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan också uppstå genom ökad omsättning av de bostäder som redan finns i beståndet, eller att fritidshus permanentas till åretruntboende. Genom att bygga för specifika behov, kan man få igång flyttkedjor som möjliggör och underlättar generationsväxling i andra delar av bostadsbeståndet. Att rätta till en bostadsbrist handlar med andra ord i hög utsträckning om att förstå vad bristen består i, och att göra rätt åtgärder för att komma till rätta med dem. Kommunen har stora möjligheter att styra bostadsutvecklingen, framför allt genom sitt planmonopol, sitt markinnehav, ett aktivt bostadsbolag och kommunal bostadsförmedling. Ett bra samarbete med privata aktörer som är beredda att möta behoven är också en viktig tillgång för att få en långsiktig och attraktiv bostadsutveckling. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR Varje kommun har ett ansvar för sin bostadsförsörjning. Lagen om bostadsförsörjningsansvar, som trädde i kraft 2000, innebär att: Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna bostadsförmedling. Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag. I Falkenberg finns ett aktuellt bostadsförsörjningsprogram för innevarande mandatperiod , som antogs av kommunfullmäktige MÅLSÄTTNING Den målsättning för bostadsförsörjningen som anges i bostadsförsörjningsprogrammet för perioden är: att genom en långsiktigt hållbar tillväxt ha god styrfart och kunna planera och erbjuda god kommunal service. Ambitionen är ett stadigt ökande invånarantal, vilket i det kortsiktiga perspektivet innebär att ca 600 nya bostäder byggs under de närmaste fyra åren 12 (88)

82 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag ( ) fördelade på 60% lägenheter i flerbostadshus och 40% villor. att prioritering ska ske så att redan påbörjade stadsdelar och större nya utbyggnadsområden färdigställs. Om man förlänger horisonten till 2030 och de scenarier för befolkningsutvecklingen som formuleras i del I kap 2, skulle bostadsbehovet enligt huvudscenariet vara ytterligare cirka 3000 bostäder , utöver de 600 som formuleras i den första punkten ovan. Detta bygger på att befolkningens tillväxtstakt år 2030 ligger på den dubbla (1,2 %/år) mot idag (0,6 %), vilket innebär cirka 150 lägenheter per år i början av perioden och 250 per år i slutet av perioden. I noll- och alternativscenarierna som bygger på nuvarande befolkningstillväxt, blir behovet istället cirka Figur 2.1 Antal ny-/ombyggda lägenheter i olika bostadstyper, i Falkenbergs kommun Källa SCB kommunfakta När det gäller önskad fördelningen mellan lägenheter i flerbostadshus (60 %) och småhus (40 %), kan man konstatera att bostadsbyggandet under pekar i en motsatt riktning. Under dessa två år har småhusen stått för över 60 % av nytillskottet, medan lägenheter i flerbostadshus stått för mindre än 40 %, se figur 2.1. Det är angeläget att behovet av olika slags hyresrätter tillgodoses i den fortsatta planeringen, både för att möta olika gruppers behov, och för att få igång flyttkedjor på bostadsmarknaden. Målsättningen i den andra punkten ovan ligger helt i linje med översiktsplanens intention att inte sprida ut bebyggelse och att bygga inifrån och ut. Vid färdigställande av påbörjade och planerade områden som inte redan är planlagda, är det viktigt att prioritera en bebyggelsestruktur som är tät, nära och blandad. BOSTADSBEHOV FÖR OLIKA GRUPPER De grupper som enligt bostadsmarknsadsenkäten 2012, har svårast att få bostad är ungdomar, studenter, stora barnfamiljer, samt pensionärer och medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad. Även hushåll som ställer krav på ett attraktivt läge och äldre med krav på god tillgänglighet kan ha svårt att hitta bostad även om det i övrigt är balans på den lokala bostadsmarknaden. Bostäder för ungdomar. Ungdomars situation på bostadsmarknaden är beroende av många faktorer. Det handlar både om möjlighet att efterfråga, genom att ha inkomster, men också om utbudet av bostäder. Figur 2.2 Hyresrätter i form av radhus och flerbostadshus på Herting gård. 13 (88)

83 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 2 BOENDE Gruppen unga är blandad, men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra i den höga konkurrensen om de små lägenheterna. Även i Falkenberg som inte är någon studentstad, finns brist på lägenheter som unga efterfrågar. Den stora andelen äganderätter (villor) och den höga kostnaden för nya bostäder bidrar till detta. I många kommuner görs särskilda satsningar för att underlätta för unga att skaffa egen bostad. Vanligaste insatsen särskilt i mindre kommuner är hyresrabatter, medan andra, framför allt storstäderna men även till exempel Varberg, satsar på nyproduktion riktad till unga. Andra insatser är att bygga om till mindre hyreslägenheter och att på olika sätt underlätta för två eller flera att hyra lägenhet gemensamt. Bostäder för nyanlända. Många nyanlända som fått uppehållstillstånd och som ska bosätta sig permanent i kommunen har särskilt svårt att få en bostad, även i Falkenberg. Det kan ta tid att få anställning, bygga upp startkapital och att göra boendekarriär. Bristen på hyresrätter till rimliga hyresnivåer försvårar situationen, liksom svårigheter att få kontrakt utan fast inkomst. Kommunen kan arbeta aktivt genom samarbete med allmännyttan och de privata fastighetsägarna. Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Kommunen har också ansvar för att det finns tillräckligt med särskilda boendeformer för funktionshindrade. Det är också viktigt att dessa ligger centralt, har närhet till service, aktiviteter och till andra gruppboenden, för att minska risken för isolering, inte minst för unga. Många kommuner i Sverige har svårare att täcka behovet av boendeformer för för personer med funktionsnedsättning än för äldre. I Falkenberg håller ett nytt gruppboende på att byggas i kvarteret Passaren, vilket bidrar till att fylla ett uppdämt behov. Bostäder för äldre Äldre har i stort samma behov och krav på boendet som övriga befolkningsgrupper. Försämringen av funktionsförmågor med stigande ålder ställer emellertid större krav på boendemiljön för att äldre ska kunna bo tryggt och självständigt. Det krävs god tillgänglighet i bostäderna och närmiljön, och tillgängliga kollektiva transportmöjligheter till banker, affärer, vårdinrättningar med mera. Andelen äldre ökar snabbt, och beräknas ha fördubblats om 30 år, samtidigt som antalet yrkesverksamma ligger still. Det är därför angeläget redan idag tänka nytt och kreativt när det gäller inriktningen på boende för äldre både för att möta ett förändrat behov, men också för att överhuvudtaget klara vården av äldre. Seniorbostäder är bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55+. Grundtanken är att erbjuda ett boende med tilläggskvaliteter i förhållande till vanligt boende med högre service och trygghetsgrad. Antalet seniorbostäder i Sverige har ökat markant under 2000-talet, och ungefär hälften ägs av de allmännyttiga bostadsbolagen. En fjärdedel av de planerade seniorbostäderna i Sverige är bostadsrätter. Konceptboende är bostadsområden som i planering och marknadsföring vänder sig till en klart uttalad målgrupp och mer eller mindre skräddarsys efter dem som ska bo där. Ett exempel på konceptboende i Falkneberg är Bovierans nya hus på Tröinge ängar. Trygghetsboende är till för äldre som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Trygghetsboende påminner mycket om seniorboende men har en högre åldergräns på 70+. I trygghetsbostaden ingår själva lägenheten och och gemensamma utrymmen för de måltider, samvaro, hobby och rekreation, och där ska också finnas tillgång till stödpersonal under vissa angivna tider. Upplåtelseformen kan variera, och de kan erbjudas utan föregående behovsprövning. I Falkenberg finns trygghetsbostäder i kvarteret Drivbänken, och nya håller på att byggas i kvarteret Passaren. Kommunen har ansvar för att det finns tillräckligt med särskilda boenden/vårdboenden för äldre. Behovet av platser i särskilt boende påverkas av många faktorer, till exempel behandlingsformer mot demens, vårdtider på sjukhus, frivilligsektorns utveckling med mera. I Falkenberg bedöms nybyggnaden av Tallgläntan och ombyggnader med platstillskott av äldreboendena Hjortsberg och Björkhaga täcka behovet av platser för de närmaste åren. Floragården är tillgänglig fram till och med 2016, och från 2017 beräknas Solhaga vara tillbyggt. Nya platser beräknas först behövas efter Övriga vårdboenden finns i Berguven (Falkenbergs stad), Morup, Vessigebro, Ätran och Ullared. 14 (88)

84 2 BOENDE Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag En tät, nära och blandad struktur BYGGA SAMMAN OCH INÅT FÖR ÖKAD NÄRHET Vi har under många decennier tagit för vana att sprida ut ny bebyggelse på värdefull jordbruksoch naturmark runt omkring våra tätorter. Genom att istället bygga inåt och förtäta bebyggelsen minskar avstånden mellan olika funktioner, och tillgänglighet till service, underhållning och rekreation ökar. Det underlättar också för kollektivtrafikåkande, cykling och gång, och de tekniska försörjningssystemen blir mer effektiva och robusta. Bärande tankar är att bygga med högre exploateringsgrad dels för att hushålla med mark, dels för att erhålla stadsmässighet och närhet. Genom att identifiera outnyttjade platser i och mellan befintliga bebyggelseområden kan nya bostäder byggas nära service och offentliga platser och en effektiv struktur ofta åstadkommas. Sådan förtätning måste ske med hänsyn till grönområden och andra friytor samt med hänsyn till just Falkenbergs specifika kvaliteter (kulturvärden, småstadskänslan mm). Utgångspunkterna för planering måste alltid vara den unika platsens förutsättningar och identitet. Olika området kräver olika åtgärder. All planläggning bör därför föregås av en analys av platsen/ orten för att tydliggöra områdets karaktär och för att de kvaliteter som gör ett område attraktivt inte byggs bort på grund av okunnighet. BYGGA TÄTT OCH LÅGT ELLER HÖGT OCH GLEST Men förtätning är inte ett begrepp som anger en given enkel lösning Det har länge förekommit motstående föreställningar i samhällsdebatten om huruvida man ska bygga lågt och tätt eller en om man ska satsa på högre, mer glest placerade hus. Bebyggelsestrategierna har sina för- och nackdelar och kan båda användas för att skapa ytsnål förtätning och kortare avstånd. Det finns ibland en missuppfattning om att höga hus i sig själv skapar ett ogästvänligt stadsbyggande, men det handlar oftast snarare om en kombination av åtgärder, såsom till exempel dåligt utformade offentliga platser, brist på upplevelser och mångfald i gatunivå och långa avstånd till kvalitativa rekreationsområden. Höga hus kan med fördel byggas i områden med stora avstånd mellan byggnader, rum och funktioner. Stora torg kan uppfattas som ödsliga med alltför låga byggnader i fonden. Falkenberg har många platser som kan tåla hög bebyggelse utan att viktiga kulturmiljöer och identiteter utarmas. Låg och tät bebyggelse kan däremot vara en förutsättning vid platser och stråk där många människor uppehåller sig vid och rör sig utefter. Låg och hög bebyggelse kan med fördel även kombineras till exempel genom att man tillåter en lägre bebyggelse närmast gångstråk och mindre torg och en högre bebyggelse direkt bakom. På så sätt kan en intim mänsklig skala kombineras med en hög exploateringsgrad. Man bör vid detaljplanering uppmuntra till att parkeringsplatser byggs under kvartersmark i centrala staden, genom att exempelvis i planen erbjuda en ökad exploatering inom kvartersmarken under förutsättning att parkering under mark byggs ut. BYGGA BLANDAT I de strategier för samhällsbyggande som antogs i ÖP-programmet, anges att en mångfald i innehåll och upplåtelseformer ska eftersträvas. Figur 2.3 Exempel på tät och låg bebyggelse från Tübingen i Tyskland. Den översta bilden är från Loretto Areal och den nedre från Französischer strasse. Källa: yimby.se 15 (88)

85 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 2 BOENDE Bostäder bör samlokaliseras med arbetsplatser under förutsättning att de inte stör varandra. I bostadsbyggandet ska kommunen sträva efter en blandning med olika byggnadsåldrar, upplåtelseformer och prisklasser. Det förutsätter att det inte byggs alltför enformigt i något av kommunens områden. I de områden som idag helt domineras av småhus på enskilda tomter (till exempel Ugglarp - Långasand, Skrea och Glommen), bör man ändra inriktning och fokusera på att blanda upp och förtäta bebyggelsen med andra bostadstyper och upplåtelseformer, kompletterande servicefunktioner och icke störande verksamheter. OFFENTLIGA RUM OCH PLATSER I tätare miljöer blir de offentliga rummen allt viktigare. De ska generellt utformas med en skala som ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser och stråk med plats för rekreation och grönska. Figur 2.4 Exempel på kulturhistoriskt värdefull boendemiljö : Ås i Vessige socken, område 16 i Kulturmiljöprogrammet, Titta gärna i kulturmiljöprogramet för ytterligare bilder. Ett levande offentligt rum ger många positiva effekter för en stad såsom hög grad av urbanitet, ökad trygghetskänsla för invånarna, välkomnande känsla för besökare och ett ökat mervärde för stadens attraktionskraft. Effektiv lokalisering skapar mervärden BOSTÄDER I KNUTPUNKTER, SERVICEORTER OCH NODER För att kunna åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och skapa attraktiva boendemiljöer med hög servicenivå behöver all planering för bostadsgrupper ske i de tät- och småorter i kommunen som ligger utefter de identifierade huvudstråken, så kallade noder och knutpunkter, se del I kap 2. En kraftig satsning på kollektivtrafik, service, bredband och annan infrastruktur i dessa lägen skapar hög tillgänglighet till arbetsplatser, service och rekreation/nöjen, samt underlättar för distansarbete och digital handel. På så sätt skapas goda förutsättningar för minskat bilåkande och effektiva transporter. Om man däremot planerar för bebyggelse utanför noder och stråk kan underlagen för en infrastrukturutbyggnad och service komma att utarmas, vilket kan skapa en ond cirkel särskilt på landsbygden, där tillgång till kommunikationer och service är viktiga för att öka boendeattraktiviteten. Kostnader för kommunal service kan också komma att öka om bebyggelsen tenderar att spridas ut. VÄRDEFULLA MELLANRUM OCH MILJÖER Vissa värdefulla naturområden i tät- och småorter, både större sammanhängande naturområden och mindre och parker, har stora kvaliteter för boendemiljön, och bör därför inte exploatas. Det gäller särskilt i Falkenbergs stad där tillgången till centrala grönområden med hög upplevelsekvalitet är relativt begränsad. Stadens identitet förstärks genom att varsamt vårda och förädla områden och byggnader med höga kulturvärden (se kap 6). Samtidigt bör nya byggnader och stadskvarter fogas till det gamla på ett sådant sätt att en spännande kontrast mellan gammalt och nytt, lågt och högt, glest och tätt kan förstärka de befintliga kvaliteterna. Falkenbergs kustområden är attraktiva för såväl friluftsliv som boende. Här finns stora natur- och landskapsvärden som är viktiga att skydda för att kusten ska bevara sin attraktivitet. Ny bebyggelse i det öppna landskapet splittar jordbruksmarken, som därmed blir svårare att bruka. Landskapet splittras, biltrafiken ökar och det blir svårt att ordna hållbara vatten- och avloppslösningar. För att de kvaliteter som gör kusten attraktiv och värdefull inte ska gå förlorade, behöver dessa värden värnas och kompletterande bebyggelse styras till lägen där det redan finns bebyggelse och där service och kollektivtrafik lättare kan samordnas. 16 (88)

86 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 3 Landsbygd (88)

87 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 3 LANDSBYGD 3 LANDSBYGD Nästan hälften av kommunens invånare bor på landsbygden utanför Falkenbergs stad. Landsbygdsutveckling handlar om att genom fysisk planering skapa aktivitet och rörelse istället för passivitet. En översiktsplanering utan landsbygdsperspektiv riskerar att missgynna de som bor och verkar på landsbygden. Landsbygden i Falkenberg Landsbygden är inget homogent begrepp utan omfattas av vitt skilda bebyggelse- och naturtyper. Ofta sätter vi i Falkenberg likhetstecken mellan landsbygd och inland, men även kustbygden består till stora delar av landsbygd. Förutsättningarna för utveckling av kommunens landsbygd varierar beroende på områdets läge och förhållanden. Inom vissa delar av det som kan definieras som landsbygd med relatvt gles bebyggelse finns ett stort bebyggelsetryck, framför allt i kustområden, men även i stadsnära tätorter, medan exploateringsintresset i andra delar är mycket lågt eller obefintligt. Kusten. Kommunen har långsträckta kustområden norr och söder om staden. Norra kustbygden karaktäriseras i huvudsak av låglänta, öppna odlings-, ängs- och betesmarker, medan södra kusten består av mer karga områden med klippor och skogspartier. Kustområdet har cirka invånare och ett stort antal fritidsboende där en konvertering till fastboende successivt sker. Där finns höga natur-, kultur- och friluftslivsvärden. I norra kustbygden finns två tätorter (Glommen och Morup) och fyra småorter (Sandkärr, Bölse, norra Glommen och Olofsbo). Bebyggelsen ligger som pärlband huvudsak längs kustvägen. Livsmedelshandel finns i Glommen som har kollektivtrafik. Södra kustbygden har fem småorter (Veka, Eftra, Långasand, Stensjö och Ugglarp). Eftra ligger nära E6 medan de andra orterna ligger mycket kustnära. Här finns inget tydligt kommunikationsstråk eller bebyggelsestruktur. Flera bebyggelseområden utefter södra kusten nås från Ginstvägen via parallella stickvägar. Stensjö och Ugglarp ligger utmed kustvägen mot Halmstad. Kollektivtrafik finns utmed Kustvägen, via Heberg och Slöinge. Mellanbygden som har ungefär 7400 invånare, karaktäriseras i huvudsak av stora sammanhängande odlingslandskap i väster och större skogsområden i öster, och natursköna sjöar och vattendrag. Norra delen präglas av övergången mellan böljande odlingslandskap och skogsbygd. I Mellanbygden finns sex tätorter (Långås, Heberg, Slöinge, Årstad, Vessigebro och Bergagård) och en småort (Ljungby). Livsmedelsbutiker och annan service finns i tätorterna Långås, Slöinge och Vessigebro. Falkenbergs tätort är en också viktig målpunkt för livsmedelshandel för boende i området. Skola finns förutom i ovan nämnda tätorter även i Heberg och Årstad. Mellanbygden ligger strategiskt i kommunen med relativt korta avstånd till Falkenbergs stad, järnvägsstationen och E6. Inlandet har cirka invånare och karaktäriseras av stora kuperade skogsområden, opåverkade naturområden och natursköna dalgångar med sjöar och vattendrag. I söder övergår skogsbygden till mer böljande odlingslandskap. I Inlandet finns utöver Ullared, två tätorter (Älvsered och Ätran) och sju småorter (Fegen, Köinge, Okome, Fagered, Källsjö, Gällared och Fridhemsberg). Handel och service är i huvudsak koncentrerad till Ullared, Ätran och Älvsered. Två viktiga kommunikationsstråk (väg 153 och 154) med kollektivtrafik skär genom inlandet med Ullared som viktigt knutpunkt. Tidsavstånden till städerna och de stora arbetsmarknadsregionerna är dock relativt stora, även om det finns direktbuss mellan Ullared och Falkenberg respektive Varberg. Prioriteringar GÖR SATSNINGAR I STRÅK, KNUTPUNKTER, SER- VICEORTER OCH NODER Infrastruktur. Ett grundläggande krav för att åstadkomma utveckling på landsbygden är väl fungerande bredband, e-tjänster, transportinfrastruktur, kollektivtrafik och säker elförsörjning. För att tillgängliggöra landsbygdsområden för de större arbetsmarknadsregionerna, utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, samt underlätta för distansarbete, näthandel och företagande, bör kraftiga förbättringar göras för sådan infrastruktur. Snabb kollektivtrafik med kortare restider utmed huvudstråken bör prioriteras högt, för att möjliggöra pendling och öka attraktivitet för inflyttning och kvarboende. 18 (88)

88 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Bebyggelse. Genom att samla merparten av den tillkommande bebyggelsen till knutpunkter, serviceorter och noder i de prioriterade stråken skapas hög tillgänglighet som inte kräver så mycket transporter och större underlag för service, vilket gynnar ett hela landsbygden. Det förutsätter att man är långsiktig och konsekvent i planering och investeringar, samt att man undviker planläggning för större bebyggelsegrupper i andra lägen. Möjligheten att kunna bosätta sig i mer ensliga lägen kan också vara ett attraktivt alternativ, men här kan man inte förvänta sig samma service. Mobil service. I de fall underlaget för stationär service i landsbygdens orter är alltför bristfälligt kan mobil service vara en möjlighet för att upprätthålla en god och rimlig servicenivå. Det kan exempelvis innefatta såväl kommersiell (livsmedelshandel mm) som offentlig service (hemvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, medborgarkontor eller förskolor med mera). Bokbussar är exempel på detta som redan finns idag. UNDERLÄTTA FÖR BYGGANDE I OMRÅDEN MED LÅGT BEBYGGELSETRYCK Detaljplaneprocesser är långa och kostsamma för markägare som oftast saknar erfarenhet av bebyggelseexploatering. För att öka intresset för att bygga bostäder i inlandet kan kommunen därför arbeta mer aktivt i sin planering och underlätta processer, genom att till exempel identifiera attraktiva platser och initiera planläggning i samarbete med markägare. Dock bör alltid den som förädlar sin mark i slutändan själv bekosta planarbete mm. Det bör också vara möjligt att bygga något fler bostäder utan planläggning, än vad som idag är praxis, i områden som är lämpade för ändamålet, om lokaliseringen bedöms vara lämplig. SATSA PÅ DET UNIKA Areella näringar. Användandet av marken förändras över tid. Jordbruket i Sverige har stadigt minskat under en längre period och betesmarker växer igen. Möjlighet att fortsätta bruka marken är viktigt för landsbygdens fortlevnad, men det behöver kanske inte göras på samma sätt som det alltid har gjorts. Planering för areella näringar som skogsbruk och jordbruk kan förenas med till exempel förnyelsebar energi. En väl underbyggd planering kan underlätta utvecklandet av marken. Naturvärden. Naturen och möjligheten till naturupplevelser, stillhet och rekreation är en av landsbygdens stora tillgångar och innebär en stor möjlighet som är viktig att ta tillvara i arbetet med landsbygdsutveckling. Att lyfta fram naturvärdena kan vara ett sätt att tydliggöra landsbygdens värden. I planeringen behöver bedömningar göras för att avgöra om det finns naturområden som är möjliga att utveckla eller sådana som är så känsliga att de behöver skyddas på olika sätt, såsom till exempel stora opåverkade områden. Frilufts- och rekreationsvärden. Det finns en stor potential att utveckla hållbara näringar på landsbygden med inriktning mot friluftsliv och turism såsom jakt, cykel- och vandringsturer, fiske, paddling med mera. Planeringen bör inriktas mot att underlätta utvecklingen av sådana näringar Figur 3.1 Sjönevads bykärna. Källa Kulturmiljöprogrammet (88)

89 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 3 LANDSBYGD Kulturmiljövärden. I vårt gemensamma kulturarv finns en stor potential att ta tillvara för utveckling. Ofta förknippas kulturmiljöfrågor i hög grad med bevarande, men hanterade på rätt sätt kan kulturmiljöfrågorna bidra till landsbygdsutvecklingen. Fysiska tecken på en lokal historia kan utveckla inte bara turism och destinationsutveckling, utan även bidra till ett attraktivt boende dit människor söker sig. Kulturaktiviteter och konstnärliga inslag har också länge setts som en utvecklingsfaktor i staden, men inte i samma utsträckning på landsbygden. Att göra landsbygden attraktiv är en utvecklingsfaktor! TA TILLVARA PÅ LOKALT ENGAGEMANG I landsbygdsutvecklingssammanhang pratar man ofta om eldsjälar, om människor med mycket stort engagemang i bygden, ofta ideellt. Landsbygden utvecklas framför allt via människor. De eldsjälar som blir entreprenörer, som ser möjligheter i att tjäna pengar även i landsbygden, utgör grundstommen för utvecklingen. Idéer, förslag och genomförandekraft till utveckling kommer från medborgarna och företagen i bygderna. För att finna utvecklingsmöjligheter behöver lokalbefolkning och företagare involveras i planeringen. Ofta behöver idéerna ta hänsyn till andra värden än det rena exploateringsintresset. Kommunen ansvarar för initiativ och framtagande av översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner (FÖP). Genom att uppmuntra till att arbeta lokalt med lokala utvecklingsplaner (LUP) där visioner och handlingsplaner för bygdens utveckling formuleras, kan kommunen öka möjligheterna till en aktiv dialog och delaktighet i FÖP-arbetets I de fall lokala utvecklingsplaner görs, bör kommunen å sin sida ta in dem som kunskapsunderlag i den översiktliga planeringen, tillsamans med andra underlag. ANVÄND FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING Lokala utvecklingplaner kommer troligtvis ofta att omfatta mindre områden, t.ex. en ort eller en tidigare socken, medan kommunens fördjupade översiktsplaner bör ha en större geografisk räckvidd, där de enskilda bygderna sätts in i ett större sammanhang. Vid en tillbakablick kan konstateras att endast 1-2 % av de områden för bostäder som pekades ut i fördjupningar av översiktsplanen för år sedan använts för byggnation. Det gäller delöversiktsplanerna för Långås (1995), Heberg (1996), Slöinge (1996), Vessigebro (2000), Älvsered (1996), Ätran (1996) och Fegen (1997). I Ullared är motsvarande siffra cirka 12 %, medan de områden som pekades ut för Kusten (södra kustområden 1994 och norra 1995) i stort sett är fullbygda. Den lokala utvecklingen verkar följaktligen inte vara beroende av om det finns fördjupad översiktsplan eller inte. Dock utgör de fördjupade översiktsplanerna en styrning och det är möjligt att en alltför detaljerad styrning i en fördjupning av översiktsplan i ett område med lågt bebyggelsetryck, kan vara hindrande för en bebyggelseutvecklingen om den rekommenderar en funktionsuppdelad markanvändning som skiljer sig från vad man senare kan tänkas behöva. En möjlighet är att man, precis som man gjort för kustområdena, gör fördjupningar av översiktsplanen för större områden, till exempel hela Inlandet eller Mellanbygden, där man fokuserar på de utvecklingsfrågor som är viktigast för just den delen. För till exempel Inlandet skulle syftet kunna vara att formulera strategier och metoder för planering och byggande som bidrar till att skapa förutsättningar för landsbygdsutveckling. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - LIS BAKGRUND I Sverige gäller ett generellt strandskydd på 100 meter från strandlinjen upp på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan besluta om utökat strandskydd upp till 300 meter. I Falkenberg gäller utökat strandskydd vid havskusten samt vid sjöarna Fegen (300 m), Tjärnesjön (200 m), Svarten (200 m), Mossjön (200 m) och Kalvsjön (200 m). Strandskyddet omfattar både sjöar, dammar och vattendrag. Strandskydd innebär att man inte får bygga nytt eller till, ändra byggnader, gräva eller fylla ut och ändra förutsättningar för naturvärden inom strandskyddat område. För att kunna upphäva eller ge dispens från strandskyddet krävs att det finns särskilda skäl för detta. 20 (88)

90 3 LANDSBYGD Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Sedan den 1 juli 2009 kan kommunen i översiktsplanen redovisa avgränsade områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge, så kallade LISområden, där detta sen får beaktas som ett särskilt skäl för dispens om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Syftet med LIS är att skapa möjligheter för långsiktiga positiva sysselsättningseffekter, eller att förstärka och bevara underlaget för service på landsbygden, genom ta tillvara strändernas attraktions kraft och skapa bostadsområden för att öka inflyttning och fritidsboende. Stränder har stor betydelse för bebyggelseutvecklingen på landsbygden. Strandnära bebyggelse har generellt jämförelsevis höga försäljningsvärden även i glesbygdsområden. Enligt miljöbalken 7:18, räknas ett område som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen om det: 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, 3. endast har en liten betydelse för att till godo se strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter, (... ), och 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge mot Forsmark etc. Det ska också alltid finnas kvar god tillgång till strandområden för allmänheten och förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Redovisningen i översiktplanen ska vara vägledande när man prövar dispenser från strandskydd och upphävande av strandskydd i detaljplan. En förutsättning för att kunna åberopa LIS-områden är att dessa redovisas i en aktuell översiktsplan. Kommunen kan fatta beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan förutsatt att det finns särskilda skäl, och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt. Det är inte tillåtet för kommunen att peka ut områden i strandnära lägen i översiktsplanen eller upphäva strandskyddet i detaljplan längs Hallandskusten och i naturreservat. URVALSPROCESS En särskild LIS-utredning (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) har tagits fram och samråtts enligt PBL och godkänts av kommunstyrelsen ( ). I LIS-utredningen redovisas 23 områden som lämpliga bebyggelseområden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Inlandet, Ullared och Mellanbygden. Områdena är i huvudsak lokaliserade till prioriterade och sekundära stråk eller dess närhet. Områdena har pekats ut tillsammans med boende i bygderna vid tidiga samrådsmöten. Dessa har därefter vägts mot kriterier för lämpliga respektive olämpliga områden för landsbygdsutveckling. Avvägningar mot andra, tidigare inte avvägda intressen har sedan gjorts, se del I, kap 3. Här förelås LIS03, Pugabjäret, stå tillbaka för vindintresset och LIS 24, Lia, för naturvärdena. Kriterier för lämpliga områden: Områden som ligger i eller i anslutning till befintlig tät- eller småort Områden som ligger i anslutning till eller nära befintliga stråk Områden som ger möjlighet att etablera eller utöka verksamheter som skapar arbetstillfällen Kriterier för olämpliga områden: LIS-områden ska inte påverka värdefull natur negativt. Särskilt olämplig är natur av riksintresse- eller naturområden inventerade som lokalt eller regionalt värdefulla. Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska råda inom 100 meter från väg 154 och 153. Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska råda inom 100 m från 400 kv högspänningsledning. Stor restriktivitet för bostadsbyggande ska råda nära verksamheter som kan påverka människors hälsa negativt. FALKENBERGS LIS-OMRÅDEN För respektive LIS-område finns särskilda rekommendationer. De områden som inte ligger i eller nära tätort, småort eller stråk har i huvudsak pekats ut för att möjliggöra en utveckling av verksamheter. Rekommendationer för områdena anges nedan. Vid förtätningar av tät- och småorter avses blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter, servicefunktioner och rekreation (88)

91 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 3 LANDSBYGD För ytterligare information om förutsättningar, urvalsprocess, rekommendationer med mera hänvisas till LIS-utredningen, se referenser. LIS01 Vessigebro. Förtätning och utveckling av tätorten. Här krävs mer detaljerad kartering av skred- och översvämningsrisk vid en tänkt bygnation. LIS02 Sjönevad. Bostäder och verksamheter med inriktning på turism och rekreation. LIS04 Ätrafors Gällsås. Bostäder och verksamheter med inriktning mot turism och rekreation. LIS06 Köinge Svartrå. Bostäder, samt förtätning och utveckling av småorten. LIS07 Kinnadunga Kogstorp. Småskalig bostadsbebyggelse. Kräver större utredning av påverkan på Högvadsån. LIS08 Ullared. Förtätning och utveckling av tätorten. LIS09 Fridhemsberg. Förtätning och utveckling av småorten. LIS10 Källsjö. Förtätning och utveckling av småorten. LIS11 Fagered Fjällesjö. Förtätning och utveckling av småorten, samt småskalig bostadsbebyggelse. LIS12 Älvsered. Förtätning och utveckling av tätorten. LIS13 Sävekulla Sjögared. Bostäder och verksamheter, inriktning mot turism och rekreation. LIS14 Gällared. Förtätning och utveckling av småorten. LIS15 Silvagärde Hökåsen. Bostäder. LIS16 Ätran samhälle. Förtätning och utveckling av tätorten. LIS17 Svanshult. Bostäder och verksamheter med inriktning mot turism och rekreation. LIS18 Fegen. Förtätning och utveckling av småorten. LIS19 Alvhaga. Verksamheter med inriktning mot turism och rekreation, samt bostäder. LIS20 Krogsered Vismen. Komplettering av bebyggelse norr om Lyngsjön, viss småskalig bebyggelse för bostäder och verksamheter nordväst och öster om Vismen, verksamheter med inriktning mot turism/konferens söder om Vismen. LIS21 Asige Slättelynga. Verksamheter med inriktning mot turism och rekreation. LIS23 Töresjö. Bostäder och verksamheter med inriktning mot turism och rekreation. Figur 3.2 Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS-områden, utpekade i LIS-utredning, 2011, justerad efter KS beslut. 22 (88)

92 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 Verksamheter (88)

93 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER 4 VERKSAMHETER Verksamhetsutveckling är en av grundpelarna i samhällsutvecklingen. I den blandade staden är olika verksamheter blandade med bostäder och service, vilket i många fall också är förutsättningen för själva verksamheten, till exempel för en butik. Andra verksamheter är störande (buller, rök, lukt, trafik mm) och behöver ligga avskilt från annan bebyggelse. De verksamheter som använder marken, vattnet eller luften som en resurs, påverkar mark- och vattenanvändningen mer påtagligt än andra, till exempel extensiva näringar som jordbruk, skogsbruk, fiske och vindbruk, eller näringar som intensivt nyttjar en resurs på ett bestämt ställe som materialtäkter och vattenkraftsanläggningar. Hur sådana verksamheter ska avvägas mot andra markanspråk behöver redovisas i översiktsplanen. Näringslivet i Falkenberg Näringslivet i Falkenberg är varierat och kännetecknas av många små företag och ett relativt högt nyföretagande. Strukturen i näringslivet medför att Falkenberg är mindre sårbart vid konjunktursvängningar och sammantaget har företagen god lönsamhet och tillväxt. Varusektorn dominerar över tjänstesektorn, med relativt få kunskapsintensiva företag, och en liten andel forskning och utveckling sker i företagen. Samarbetet med högskola och universitet skulle kunna vidareutvecklas. De dominerande näringarna i Falkenberg finns inom handel, livsmedel, logistik samt jord- och skogsbruk. De största privata arbetsgivarna är Gekås, Carlsberg, SCA, Netto, CDON Group Logistics AB och Torsåsen Fågelproduktion AB. Tjänsteföretagen ökar, exemeplvis NyKraft Assistans, i relation till tillverkningsindustrin, och flera företag inom kultur och nöje har sin verksamhet i Falkenberg, bland annat har 2Entertain sitt huvudkontor här. Även företag inom kreativa näringar såsom Kosmonaut, Winternet och Kreera driver sin verksamhet från Falkenberg. Falkenberg har ett ökande antal besökare och flera nya företag inom upplevelsenäringen. Besöksnäringen och turismen utgör en viktig del av näringslivet i Falkenberg som är viktig för Falkenbergs utveckling. En turismstrategi för Falkenberg är antagen av kommunfullmäktige. Näringslivsprogrammet som antogs 2007, formulerar det övergripande målet att Falkenberg redan år 2015 ska vara en Sveriges främsta tillväxtkommuner, med ett företagsklimat som är bland de främsta i landet. För att nå dit krävs helhetsperspektiv och marknadsföring av kommunen. Kommunen har tillsammans med det lokala arbetslivet bland annat arbetat med en vision och en strategi för det framtida näringslivet i kommunen. Falkenberg utsågs 2012 till årets tillväxtkommun! MARKPOLITIK OCH FÖRETAGSUTVECKLING För kommuner är det mycket viktigt att stimulera och stötta företagsetableringar och företagsutveckling inom kommunen. Det är viktigt för att skapa arbetstillfällen och för att få en positiv utveckling av kommunen som helhet. Att människor har ett arbete är en förutsättning bland annat för att åstadkomma ett socialt hållbart samhälle. Kommuners vilja att växa är den drivkraft som utvecklar samhället. Vill kommunen växa behöver också företagandet växa för att få ett helt samhälle. Det är därför angeläget för varje kommun att kunna erbjuda företagsetablerare ett varierat utbud av platser att lokalisera på. Tung industri behöver ofta platser där det är tillåtet att bullra och hantera farligt gods, verksamheter med handelsinslag platser där de syns och är nära kommunkationer, medan transportintensiva verksamheter behöver lokaliseras nära större vägar, industrispår, hamn och så vidare. Ytkrävande verksamheter kräver att det finns stora markområden medan småindustrier kanske kan samverka inom samma område eller ihop med annan typ av verksamhet. Många verksamheter lever i symbios med bostäder både inne i kärnorna och i utkanten av tätorterna. Befintliga verksamheter behöver också ha möjlighet att expandera. Figur 4.1 Glada mottagare av priset till Årets tillväxtkommun. Från vänster finansmarknadsminister Peter Norman, Per Stenström vd Sia- Glass, kommunchef Rolf Landholm, näringslivschef Catharina Rydberg Lilja, KS-ordförande Mari-Louise Wernersson, samt Roland Lexén, prisutdelare. Foto Tom Bengtsson 24 (88)

94 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag För att få en attraktiv stad och attraktiva orter att bo och verka i, är det något som i möjligaste mån bör eftersträvas. Det finns också verksamheter utanför tätbebyggelsen som har stor betydelse för en levande landsbygd. I många fall drar också en företagsetablering till sig andra etableringar med liknande eller stödjande verksamhet. Man drar helt enkelt nytta av varandras verksamhet, i form av så kallade kluster. Ett strategiskt läge i regionen, en väl utbyggd och fungerande infrastruktur och möjlighet till kunnig och välutbildad arbetskraft är viktiga faktorer som påverkar var företag väljer att etablera sig. En annan är möjligheten att få tillgång till mark som redan är planlagd, och där gator, vatten och avlopp är utbyggda, eftersom man annars kan behöva avvakta ett par-tre år innan detta är klart. För att underlätta och bidra till verksamhetsutvecklingen i kommunen kan kommunen därför behöva agera som mellanhand. Detta genom att köpa in ett varierat utbud av mark, planlägga den och bygga ut allmänna anläggningar innan det går erbjuda den till verksamhetsutövare. Detta är ofta en lång och osäker process som sker under ett långt tidsspann och är väldigt framtung när det gäller kostnader. Att kommunen agerar som mellanhand, genom att förädla verksamhetsmark, är också viktigt för att kunna styra verksamheterna till lämpliga platser. Kommunen har styrmedel genom sitt planmonopol, men kan genom markägande mer direkt styra utvecklingen. Det bygger då på att man är proaktiv och på ett mycket tidigt stadium köper in mark som på sikt kan nyttjas i stadsbyggnadssyfte. Se vidare del I kap Verksamhetsområden I Falkenberg finns det både i Falkenbergs stad och i övriga orter i kommunen, flera renodlade verksamhetsområden för störande och/eller mer ytkrävande verksamheter som inte kan ligga i blandad bebyggelse. I verksamhetsområdena i och runt Falkenbergs stad finns det fortfarande en hel del mark som är till försäljning via kommunen eller privata aktörer. Det är också här som flest förfrågningar om mark för nyetablering kommer in. Det kommer också en del förfrågningar om nyetableringar runt Gekås i Ullared, men där saknas i dagsläget helt planlagd verksamhetsmark som inte är ianspråkstagen. De verksamhetsområden där flest nyetableringar och förfrågningar om marktilldelning sker, är följande: Smedjeholms industriområde inkl bangårdsområdet (ca 225 ha). Smedjeholms industriområde består av blandade verksamheter och ligger nära staden. Här finns i princip en blandning av alla typer av industrier och verksamheter; från tyngre industrier till småindustrier, serviceanläggningar, restauranger och ren handel. Området ligger väl till när det gäller trafikförsörjning till och från området. Falkenbergs kommun äger merparten av den industrimark som ännu inte är ianspråkstagen för verksamhetsetableringar (cirka kvm mark). Den mark som idag är till försäljning (försedd med utbyggda gator och VA-nät) är cirka kvm. Kommunen har mycket förfrågningar när det gäller nyetablering inom området men utredningen om ett nytt industrispår genom området begränsar delvis utbyggnaden. Falkenbergsmotet (ca 140 ha) samt Vinbergs Heds industriområde (ca 40 ha). Även Falkenbergsmotet är ett industriområde med blandade verksamheter som har ett bra läge i korsningen mellan E6 och väg 154. Här samsas idag företag som vill synas med företag med krav på bra logistik. Inom Vinbergs Heds industriområde finns tyngre industrier men även en hel del mindre industrier. Falkenbergs Näringsliv AB äger merparten av den planlagda industrimark vid Falkenbergsmotet som ännu inte är ianspråkstagen för verksamhetsetableringar (ca kvm mark). Den mark som är till försäljning (försedd med utbyggda gator och VA-nät) är ca kvm men området byggs kontinuerligt ut. Figur 4.2 Smedjeholms industriområde. Rutmarkerad mark är färdig industrimark, snedstrecksmarkerad mark är planlagd mark men ej iordningställd med gator och VA. 25 (88)

95 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Kommunen har även mycket förfrågningar när det gäller nyetablering inom detta område. Näringslivsbolaget äger även mark i intilliggande område för verksamhetsområde utpekat i delöversiktsplanen. Vinbergs Hed är till största delen redan ianspråkstaget. Falkenbergs kommun äger dock ca kvm mark som är detaljplanelagd för verksamheter (ca färdig industrimark medan det resterande området måste iordningställas med gator och VA). Detta område ligger dock inom skyddsområdet för Vinbergs vattentäkt som innebär stora restriktioner för hur marken kan nyttjas. Ytterligare detaljplaneläggning av mark i den sydöstra delen pågår. Tånga verksamhetsområde samt område utmed järnvägsstationen (ca 60 ha). Tånga verksamhetsområde är ett område som karakteriseras av mycket handelsetableringar och ligger väl till logistiskt sett. Planläggning för mer och utökade handelsetableringar pågår i och runt området. Verksamhetsområdet är bara delvis planlagt. Här finns en hel del privata aktörer som förädlar och säljer eller upplåter mark. Falkenbergs kommun äger ingen färdig verksamhetsmark inom detta område. Kommunen äger dock området norr om Falkenbergs Station där utbyggnad pågår, och som när den är klar omfattar ca kvm mark som kan säljas för kontor, handel och lättare industriell verksamhet. Falkenbergs kommun har också erbjudit Region Halland att etablera huvudkontor inom området som delvis hålls för detta ändamål. Ågårds Industriområde (ca 125 ha) Inom Ågårds industriområde finns både tyngre och ytkrävande verksamheter. Industriområdet ligger också logistiskt mycket väl till. Ågårds industriområde är till största delen redan ianspråktaget. Falkenbergs kommun äger endast ca kvm färdig industrimark som går att sälja. Hamnområdet inkl. Lövstaviken (ca 150 ha). Inom hamnområdet som ligger strategiskt i förhållande till befintligt industrispår och hamn, finns både varvsindustri och terminalverksamhet, men också andra tunga och ytkrävande verksamheter blandat med små och medelstora industrier. Två fritidsbåtssällskap finns också inom området. Falkenbergs kommun säljer ingen mark för verksamhet i området på grund av pågående hamnutredning. Figur 4.3 Falkenbergsmotet med Vinbergs Heds industriområde. Rutmarkerad mark är färdig industrimark som går att sälja, snedstrecksmarkerad är planlagd men behöver iordningställas med gator och VA. Figur 4.4 Tånga verksamhetsområde och område vid järnvägsstationen. Inom nörk rutig mark pågår planläggning, inom snedstrecksmarkerad pågår iordningställande av kommunal verksamhetsmark. Figur 4.5 Ågårds industriområde. Rutmarkerade områden är industrimark till salu. 26 (88)

96 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Omvandling av verksamhetsområdet öster om Ätran pågår, vilket kan ge konsekvenser även för verksamheter på denna sidan om Ätran. Det planerade industrispåret ner till hamnen är också under diskussion. Stor del av verksamhetsmarken inom Lövstaviken ligger inom återställningsplan för deponi vilket starkt begränsar dess användande. Utöver befintliga verksamhetsområden föreslås ett nytt verksamhetsområde: Område för verksamheter Långås. Långåsmotet på väg E6 föreslås öppnas för verksamheter med inriktning mot logistik. Området ligger strategiskt i förhållande till motorvägen och en eventuell framtida kombiterminal för gods vid Långås eller Torebo (se del I, kap 3). Det föreslagna området ligger i prioriterat stråk Falkenberg-Långås- Morup-Varberg, vilket möjlig-gör arbetspendling med kollektivtrafik. Figur 4.6 Hamnområdet inkl Lövstaviken: Hamnutredning samt omvandling av sydöstra området pågår vilket innebär att kommunen avvaktar försäljning av mark inom området. Vidare utredning krävs dock vad det gäller innehåll och utformning. Handel Handelns lokalisering har betydelse för såväl markutnyttjande och bebyggelsestruktur som för mängden transportarbete. Handeln har också en viktig roll i målsättningen att skapa blandade och tillgängliga städer och tätorter, där bilanvändning inte ska vara ett måste för att klara sig. Samtidigt som det kan vara attraktivt att etablera handelscentra i externa lägen där marken är relativt sett billigare och det är lätt att bygga parkeringsplatser, innebär det att handeln försvinner från mer centrala lägen, vilket i sin tur gör att den blir mer otillgänglig och att bebyggelsen sprids ut över större områden. Omfattande etablering i ett läge kan också medföra att handeln försvinner i andra lägen. Å andra sidan är det till exempel inte önskvärt att lokalisera handel med skrymmande varor i den täta bebyggelsen, där marken behöver användas mer intensivt. Lokalisering av handel är därför en viktig strategisk fråga för samhällsplaneringen. Inom detaljhandeln har det under lång tid skett en koncentration till större butiker, främst i externa eller halvexterna lägen. Sverige är det land i Europa som har störst externhandelsyta per invånare. Befolkningsutveckling och ökad köpkraft har lett till en kraftig ökning av omsättningen inom detaljhandeln i Sverige. Branschen har blivit mer konkurrensutsatt genom att fler utländska kedjor etablerat sig. En annan tydlig utveckling är att de kraftigt ökade investeringarna som görs i fastigheter för handel, i stor utsträckning görs av fastighetsbolag och inte av detaljhandelsbranchen själv. Detta påverkar kommunens möjligheter att nå en samsyn kring handelns långsiktiga betydelse för det lokala samhällsbyggandet. Intresset att etablera handel i Falkenberg är stort, och etableringsintresset bedöms fortsätta öka. En handelsutredning har därför tagits fram som underlag för en ny handelspolicy som antogs av kommunfullmäktige Figur 4.7. Definitioner av vanliga handelsbegrepp DETALJHANDEL I FALKENBERG Handeln spelar stor roll för Falkenbergs kommun, som genom handeln i Ullared har en unik ställning i Sverige. Enbart Gekås omsatte 4,7 miljarder 2013 och hela handelsområdet i Ullared omsätter ungefär lika mycket sällanköpsvaror som Kungsbacka och Varbergs kommuner tillsammans (88)

97 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Handeln i Ullared lever i hög utsträckning sitt eget liv på Falkenbergs detaljhandelsmarknad, med ett upptagningsområde stort som Skandinavien. Viss köpkraft tas från omgivande orter och städer, men inte mer än vad som är normalt där det finns lågpriskonkurrens. Handeln i Ullared bedöms fortsätta växa snabbare än i riket, men i en något lägre takt än idag. Inflödet av köpkraft är stort i kommunen, med ett högt försäljningsindex för dagligvaror (165), och ett mycket högt för sällanköpsvaror, (360, år 2010, att jämföra med 100 för riket). Under 2010 och 2011 har omsättningen av dagligvaror i kommunen sjunkit något, vilket troligtvis hänger samman med etableringen av Coop Forum söder om Varberg. Omsättningen av sällanköpsvaror i kommunen (läs Ullared) fortsätter däremot att öka. Räknar man däremot bort handeln i Ullared ligger försäljningsindex på cirka 80 för dagligvaror och cirka 70 för sällanköpsvaror, vilket är relativt lågt. Förutom Ullared, är konkurrensen från Varberg och Halmstad betydande, och bedöms öka. OMSÄTTNING HANDEL 2010 Ullareds handelsområde DAGLIG- VAROR SÄLLANKÖPS- VAROR 950 Mkr 3700 Mkr Falkenbergs stad 850 Mkr 700 Mkr De mindre orterna 300 Mkr - Hela kommunen 2100 Mkr 4400 Mkr Figur 4.7 Ungefärlig omsättning av dagligvaror och sällanköpsvaror i Falkenberg Källa handelsutredingen, se ref Falkenberg 2012c. När det gäller sällanköpsvaror kan både shopping och volymhandel förstärkas. Flera ledande kedjor saknas, t.ex. HM och Clas Olsson, och det finns ett stort intresse från olika aktörer att etablera sig i Falkenberg. För att lyckas vända trenden att alltfler åker till grannstäderna och shoppar, krävs en satsning på centrum, där handeln knyts samman och ytor skapas för de butiker som vill etablera sig där, liksom att andra kvaliteter utvecklas. TILLGÄNGLIGHET TILL DAGLIGVAROR Mindre livsmedelsbutiker i Sverige är idag utsatta för allt hårdare konkurrens från stora butiker i städerna. På mindre orter kan detta förstärkas av en låg eller negativ befolkningsutveckling. För en medelstor närbutik i en livsmedelskedja, krävs idag underlag på cirka 3000 fastboende eller cirka fritidsboende. Räknar man bort Falkenbergs stad finns i övriga kommunen cirka fastboende (2010, se del I, kap 2) och sju dagligvarubutiker, se figur 4.8. Mot bakgrund av detta och den stora konkurrensen från butikerna i städerna, får dagligvaruhandeln i de mindre orterna i Falkenberg ses som relativt god. Flera butiker har dock haft problem med lönsamheten, vilket på sikt kan leda till färre butiker. Det viktigaste för att stödja tillgänglighet till dagligvaruhandel i de mindre orterna, är en planering som förstärker möjligheterna att bygga och bo på landsbygden. Genom att förstärka kommunikationerna i de viktigaste stråken och styra ny bebyggelse till orter längs dessa stråk ökar möjligheterna att behålla och utveckla servicen på landsbygden. En växande befolkning, som också väljer att göra sina inköp lokalt, är en grundförutsättning för att behålla dagligvaruhandeln i de mindre orterna I Falkenbergs stad fungerar dagligvaruhandeln relativt väl idag, även om det saknas fullsorterad livsmedelsbutik i själva stadskärnan. De sju större dagligvarubutikerna som finns, ligger med relativt bra spridning över staden, bortsett från i Tångarondellen, där en koncentration av daligvarubutiker skett. Genom att studera tillgängligheten till större livsmedelsbutiker med utgångsbunkt från bekvämt gångavstånd från bostad eller busshållplats, respektive bekvämt cykelavstånd, kan man identifiera var bristerna i tillgänglighet finns i staden, se figur 4.9. I dagsläget finns brister i tillgänglighet framför allt i Skrea och Ringsegård, men också i delar av Tröingeberg, Herting, Smedjeholm och Näset. Den pågående etableringen av en Nettobutik vid Arvidstorpsrondellen kommer att avhjälpa bristen i Stafsingeområdet. För att bibehålla och öka tillgängligheten till livsmedelshandel bör inriktningen för den fortsatta planeringen vara att styra lokaliseringen till logistiskt bra lägen i identifierade bristområden. Även om intresset för nyetablering av livsmedelshandel baseras på beräkningar av köpkraft i hela stadsområdet med omnejd, och en god biltillgänglighet är en förutsättning, bör lokaliseringen samtidigt stödja en förbättrad tillgänglighet för icke bilburna grupper. 28 (88)

98 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Figur 4.8 Tillgänglighet till handel i Falkenberg. Rött = Livsmedel (nedläggningshotade butiker cirklar). Blått = Shopping. Grått = Volymhandel. Figur 4.9 Tillgänglighet till dagligvaror i Falkenbergs stad med gång, cykel eller buss. Blått = bekvämt avstånd från busshållplats 5 minuter (landsbygdstrafik svagt blå ringar). Grönt = bekvämt cykelavstånd 5 minuter. Rött = bekvämt gångavstånd 5 min, respektive maximalt gångavstånd 10 minuter (svagt rött). Kvarvarande synliga områden utgör bristområden där tillgänglighet med gång, cykel eller buss inte finns. Butiken i Skogstorp är idag endast en närbutik, varför tillgängligheten är sämre än vad som framkommer av bilden. Se vidare handelsutredningens tillgänglighetsstudie, ref. Falkenberg 2012d, (88)

99 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Besöksnäring Turismen bör ses som egen kommersiell näringsgren med behov av ytor i framtiden. Falkenberg är en attraktiv turistkommun och efterfrågan på nya verksamheter inom besöksnäringen ökar. Besöksnäringen är starkt koncentrerad till sommarsäsongen, men utvecklingen tyder på att det kan bli en växande verksamhet året om. De upplevelsebaserade verksamheterna är också på frammarsch. Turismen har stor betydelse för Falkenbergs näringsliv vad gäller tillväxt, omsättning och arbetstillfällen. Det är en av de viktigaste näringarna att utveckla för att skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. År 2010 var den totala turistkonsumtionen i Sverige 254,4 miljarder kronor. Falkenberg har 0,44 % av befolkningen men nästan 1 % av Sveriges samlade turismomsättning omsatte turismen i Falkenberg 2, 4 miljarder och gav arbetstillfällen. Starkt bidragande till detta är att Sveriges största turistmål, Gekås, ligger i kommunen. Utöver handeln i Ullared, är det de attraktiva kust- och naturområden och evenemangen i Falkenberg, som lockar till både korta och längre besök. Det är i Ullared, Falkenbergs stad och längs kusten som det finns störst efterfrågan på att etablera olika former av boendeanläggningar för besökare. Falkenberg deltar i projektet Kattegattleden, en cykelled som ska sträcka sig från Helsingborg till Göteborg. Kattegattsleden är ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, tio kommuner och Trafikverket. Syftet är att skapa möjligheter för tillväxt och företagande genom att attrahera cykelturister till leden. År 2013 bildade Falkenberg ett destinationsbolag, Destination Falkenberg. Destination Falkenberg är ett kommunalt bolag med uppdrag att samordna, utveckla och marknadsföra Falkenberg som destination. Inledningsvis kommer bolaget att fokusera på två saker; att bygga platsvarumärket Falkenberg och att driva och utveckla turistinformationen i kommunen. TURISTSTRATEGI En ny strategi för turismen, Turismstrategi för Falkenberg , antogs av kommunfullmäktige Där formuleras visionen: Falkenberg skall genom ett aktivt värdskap bli en av Sveriges främsta turistkommuner. Det handlar dels om att förstärka det som Falkenberg redan är känt för, dels om att utveckla nya associationer på gamla marknader. Det konkreta målet som formuleras är att Falkenberg ska fram till 2022 dubblera omsättningen till 5 miljarder kronor inom turistnäringen. Den stora utmaningen framåt är att stärka kvaliteten och reseanledningarna. I detta arbete krävs kunskap om marknadens efterfrågan, erfarenhet av företagsstöd, coachning och konsekvent myndighetsutövande för att lyckas, varför dessa frågor bör hanteras i samordning mellan aktörerna. Människor reser idag allt mer utifrån sina intressen och värderingar, något som man inom besöksnäringen vill underlätta för. Vägledande mål för besöksnäringen är också tillgänglighet, det vill säga att varor, tjänster, miljöer och system är åtkomliga och kan användas av alla oavsett funktionsförmåga, och hållbarhet, det vill säga en turism som bevarar natur- och kulturresurser, och som utvecklas långsiktigt utan att destinationen bryts ner och överexploateras. Åtta tydliga teman identifieras för Falkenbergs besöksnäring: Hav och strand Evenemang Shopping Fiske, skog och sjö Cykel Husbil Miljö och ekoturism Idrott och Hälsa FRAMTIDA BEHOV I den fortsatta planeringen bör besöksnäringens behov av utrymme för till exempel destinationsoch evenamangsturism utredas tillsammans med näringslivsbolaget och turistaktörer. Möjligheterna att etablera en ny större attraktionsanläggning inom besöksnäringen bör här övervägas. Inom samhällsplaneringen bör det finnas en beredskap för framtida behov, men den översiktliga planeringen kan inte ensidigt peka ut platser för nya anläggningar, utan initiativet måste komma från besöksnäringen. Besöksnäringens målpunkter och behov sammanfaller i hög utsträckning med friluftslivets intressen, se vidare kap (88)

100 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Materialförsörjning För att kunna bygga vägar, byggnader och andra anläggningar behövs tillgång till ballast på relativt nära håll, eftersom det är mycket energikrävande att förflytta grus och krossberg över längre sträckor. Ur berggrunden tas förutom naturgrus och krossberg också prydnadssten (blockberg), vilken är mer sällsynt och vanligtvis har ett betydligt större avsättningsområde. Ur berggrunden hämtas också dricksvatten, varför de grundvattenformationer som bedöms vara av intresse för framtida dricksvattenuttag måste skyddas mot täktverksamhet. Även i områden som har ett högt naturvärde eller som har geologiska skyddsvärden är täktverksamhet olämpligt. Andra motstående intressen är exempelvis fornlämningar, landskapsbild, friluftsliv och olika typer av bebyggelse. Falkenbergs kommun behöver en säker tillgång till ballastmaterial för framtiden samtidigt som miljön och motstående intressen ställer krav som behöver tillgodoses. En materialhushållningsplan har därför tagits fram (i tre delar), som redovisar befintliga täkter och identifierar potentiella områden för framtida materialförsörjning. NATURGRUS I dagsläget uttas naturgrus vid fyra täkter, Bräcke 1:2, Släryd 3:1, Tollastorp 1:5/ 1:7 samt Hjärtared 2:4;/2:2, se figur Bräcke 1:2 är den största täkten, där det under 2010 uttogs ca ton. Tillståndet medger uttag av ytterligare drygt ton. Utifrån uppgifter från SGU och den så kallade naturgrusinventeringen görs i materialhushållningsplanen en genomgång av potentiella framtida områden för naturgrustäkter. Bedömningen av dessa områden tar hänsyn till biologiskt värde i fauna och flora, värde för landskapsbilden, hydrogeologiskt värde och värde för friluftsliv. Vidare tar man hänsyn till de grundvattenresurser som valts ut som framtida dricksvattentäkter, etablerade vattenskyddsområden, riksintresse för olika slag av naturvård, dragningen av allmänna vägar samt bebyggelse med anlagda värmepumpar. Det sedan 2010 stärkta skyddet av naturgrusförekomster i Sverige innebär att ersättningsmaterial ska användas i så hög utsträckning som möjligt. Det är också, ur ett resurshushållningsperspektiv, väsentligt att nyttja befintliga grustäkter mot att öppna upp nya. Av de tjugo potentiella områdena för naturgrustäkter som identifierats i materialhushållningsplanen, bedöms följande som utredningsområde på grund av sin närhet till Falkenbergs stad respektive Ullared, samt att de inte sammanfaller med utredningsområde för framtida grundvattentäkter (siffrorna inom parentes hänvisar till figur 4.11): Norr om Heberg (4320) Väster om Gällared (3300, 3310) Höstena (3420) Årstad (4160) Stixered (3930, 2 områden) Väster om Tjärnesjön (3320, 2 områden) Väster om Fagered (3040, 2 områden) Figur 4.10 Täktverksamhet på Bräcke 1:2 (överst), Ljungbyprästgård 2:1 (mitten) och på Stafsinge 6:4 (nederst) (88)

101 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Krossberg Vid fyra täkter bryts krossberg, Stafsinge 6:4, Torkelstorp 5:1, Hjärtared 2:4/2:2 och Ljungby-Prästgård 2:1. Största mängden material kommer från Stafsinge 6:4 varifrån man under år 2010 levererade ca 200 tusen ton. Krossberg levereras framför allt till Falkenbergs stad, och makadam till betongindustrin i Falkenberg. Ljungby-Prästgård 2:1 är en nyligen påbörjad täkt. I materialhushållningsplanen har tre områden med glimmerfattig gnejs och utan motstående intressen identifierats som potentiella framtida bergtäkter och dessa ligger öster om Årstad. Dessa ligger norr om befintlig täkt vid Torkelstorp 5:1 (nr 121, 122 och 123). I en tilläggsstudie till materialhushållningsplanen har krossbergskvaliteten undersökts översiktligt. Krossberg används framför allt för vägar och järnvägar men även till betong. Undersökningens resultat visar att det är i området runt befintlig täkt vid Ljungby-Prästgård 2:1 som det finns störst sannolikhet att hitta berg med minst bergkvalitet 2, det vill säga med en kvalitet som är godkänd för vägändamål, se figur Stor sannolikhet finns också väster om linjen Köinge-Vessige-Årstad-Eftra-Ugglarp. Provresultaten är dock preliminära och ytterligare provningar behöver göras för att identifiera berg som kan fungera som ersättningsmaterial för naturgrus. Det är också (precis som för grustäkterna), ur ett resurshushållningsperspektiv, väsentligt att nyttja befintliga bergtäkter mot att öppna upp nya. Figur 4.11 Potentiella områden för framtida grusoch bergtäkter som har naturvärde klass III och som ligger utanför vattenskyddsområden, riksintresse naturvård, Natura 2000, tätorter och vägar. Källa Materialhushållningsplan för Falkenbergs kommun, se ref. Falkenbergs kommun 2012i. 32 (88)

102 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag I den fortsatta planeringen bör följande områden utredas vidare för krossbergsändamål: området nordost om Lyngsjö, vid befintlig täkt Ljungby-Prästgård 2:1, där det bedöms finnas mycket störst sannolikhet att hitta berg med minst bergkvalitet 2 befintlig täkt Stafsinge 6:4 inom område med störst sannolikhet att hitta berg med minst bergkvalitet 2 de tre potentiella bergtäkterna öster om Årstad som identifierats i materialhushållningsplanen BLOCKBERG Brytningen av blocksten (Hallandiagnejs) förekommer idag i Vastaddalen, där den har pågått sedan 1970-talet. För närvarande är en täkt i bruk, Eftra-Svenstorp 1:19. I området finns också en nedlagd täkt. Modern berggrundskarta saknas över kommunen. En ny berggrundskarta är under framtagande av SGU och kan komma att bli klar till år Som underlag för lokalisering av blockstenstäkter behövs dock en mer omfattande bergkvalitetskartering, vilket inte planeras under de närmaste åren. Det är därför inte möjligt att här peka ut potentiella områden för blockstenstäkter, utan endast bedöma befintliga täkter. Sveriges geologiska undersökningar (SGU) beslutade 1996 att klassa vissa stenbrott i Vasttaddalen som riksintresse för stenbrytning Falkenbergs kommun gjorde samtidigt en omfattande utredning av täktverksamheten i Vastaddalen (antagen 1997), som angav riktlinjer för täktverksamheten och bebyggelsemiljön. Här slogs bland annat fast att med beaktande av de riksintressen av bevarandekaraktär som finns i området i dag, de värdefulla kultur- och naturmiljöer i området samt med anledning av närheten till befintlig bebyggelse bör täktverksamheten på sikt avvecklas... Ett av riksintressena för ämnen och material, Vastad 1:1, detaljavgränsades 2007 av SGU, utan samråd med kommunen. Området omfattar en gnejsfyndighet på 24 hektar, för användning till gravstenar (prydnadssten) och till trappor, fasader, golv och markbeläggningar (byggnadssten). SGU anför att fyndighetens exceptionellt goda kvalitet, att den utgör en viktig samhällsresurs samt stor efterfrågan på markanden. Som en del av materialhushållningsplanen, har ett konsultutlåtande om Vastadalsutredingen från 1997 tagits fram (Falkenbergs kommun 2012m). Här görs bedömningen att täktverksamheten inte direkt berörs av riksintressena för kulturminnesvård, friluftsliv, naturvård, väg eller järnväg, och inte heller nödvändigtvis påverkar dem med nuvarande utformning med berg- och skogskorridor mot dalgången. Man bedömer också i utlåtandet att täktverksamheten i sin nuvarande form inte strider mot miljöbalkens (MB) 4 kap 2 som anger att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Kommunen gör i båda dessa fall en annan bedömning än utlåtandet. De ståndpunkter som framfördes i kommunens Vastaddalsutredning 1197, har inte ändrats utan kvarstår. I övrigt se följande stycken. Enligt riksintresset för kulturminnesvård utgör Vastaddalen ett levande och välhävdat kulturlandskap i dalgång och på omgivande höjdsluttningar. Figur 4.12 Tolkad bergkvalitet i Falkenbergs kommun. Sannolikhet att hitta berg av minst bergkvalitet 2. Provpunkterna ligger i befintliga täkter för krossberg (grå), naturgrus (svart) och blockberg (röd). Källa Falkenbergs kommun, 2012n. 33 (88)

103 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Vidare skriver man att inom det öppna odlingslandskapet bör landskapsförändrande åtgärder som huvudregel inte medges. Brytningen av blockberg är mycket tydligt en landskapsförändrande åtgärd och påverkar riksintresset för kulturmiljövård i så hög grad att ytterligare brytning inte bör tillåtas. Vad det gäller MB 4, 1-2 hushållningsbestämmelserna, anger kommentarerna till miljöbalken att riskdagen givit natur- och kulturvärdena företräde och att när man ser till tillämpningen skall man anlägga ett helhetsperspektiv på vad som är lämplig utveckling i hela det geografiska området. Ytterligare brytning av blockberg i det geografiska området påverkar natur-, kultur- och potentiella friluftsvärden i hög utsträckning varför detta inte är förenligt. En ansökan för brytning vid Vastad 1:1 gjordes 2008, vilken avslogs av länsstyrelsen , med hänvisning till de särskilda hushållningsbestämmelserna enligt MB 4. Enligt MB 4:1 får exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön inte komma tillstånd om inom områden utpekade i MB 4:2-8, bland annat Hallandskusten. Utveckling av befintliga tätorter och det lokala näringslivet hindras inte av denna bestämmelse, inte heller anläggningar för utvinning av ämnen och mineral enligt MB 3:7, om det finns särskilda skäl för detta. För att särskilda skäl ska anses föreligga krävs enligt förarbetena till miljöbalken att anläggningen är av mycket stor betydelse från näringspolitiska eller sysselsättningsmässiga utgångspunkter, vilket inte är fallet i Vastaddalen. Beslutet överklagades därefter till Mark- och miljödomstolen som avslog överklagan Jordbruk, skogsbruk, fiske JORDBRUK Jordbruksmark kan vara av betydelse för en trygg livsmedelsförsörjning, och behovet av mark som kan producera biologisk råvara kommer sannolikt att öka. Möjligheter till en lokal livsmedelsproduktion och förädling av råvaror gynnar vidare det lokala näringslivet. Livsmedelsbranschen där många av våra stora företag ingår, är viktig för Falkenberg. Falkenbergs stad och flera av kommunens övriga tätorter är omgivna av jordbruksmark. Viss jordbruksmark kommer även fortsättningsvis att behöver tas i anspråk för tätortsutveckling, men hållningen bör framledes vara mer restriktiv. Bebyggelseutveckling bör i första hand ske genom komplettering och förtätning av befintlig bebyggelse, och i andra hand genom tillägg i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, för att inte i onödan minksa och/eller splittra jordbruksmarken. I jordbrukslandskapet bör äldre kulturmiljöer, som till exempel ängs- och hagmarker, i största möjliga utsträckning bevaras och restaureras. Enligt miljöbalkens (MB) kap 7 är alléer, stenmurar, åkerholmar och odlingsrösen i jordbruksmark generellt skyddade och ska bevaras för framtiden. Djurhållning kan innebära konflikter med omgivande bostadsbebyggelse. Möjligheter till etablering av nya bostäder i närheten av befintlig djurhållning ska prövas i varje enskilt fall med avseende på avstånd, storlek på djurenhet, vindförhållanden med mera. En klassificering av jordbruksmark gjordes på 1970-talet, vilken baserades på den tidens produktionsegenskaper och metoder. Denna klassificering används än idag, men behovet av en ny värdering av jordbruksmarkens kvalitet är nödvändig för att kunna värna den mest värdefulla jordbruksmarken, och bör tas fram på regional eller nationell nivå. Tills dess bör försiktighetsprincipen råda. För den högst värderade jordbruksmarken i kommunen, klass 6-7, se figur 4.12, görs här bedömningen att stor restriktivitet bör råda. SKOGSBRUK Skogsbruket är en viktig näring i Falkenberg och en viktig inkomstkälla för många av kommunens invånare, antingen som huvudsysselsättning eller som bisyssla. Det är framför allt i de inre delarna av kommunen som skogsbruk bedrivs. Skogsbrukets verksamheter regleras av skogsvårdslagen och miljöbalken. Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Ett verktyg i planeringen av skogsskötsel är upprättandet av skogsbruksplaner. Skogen kan också målklassas på fastighetsnivå, där den dominerande klassen utgörs av skog för produktion med generell miljötillsyn % av skogen är naturvårdsklassad. Biotopskyddsområden enligt MB 7 kan inrättas för mindre områden som håller mycket höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen hanterar bildandet av biotopskyddsområden på skogsmark, men även kommunen kan bilda biotopskyddsområden. 34 (88)

104 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Andra skydd är naturreservat, Natura 2000, naturminnen, fågelskydd, strandskydd, fornminnen med mera, se vidare kap 6. Generell hänsyn ska vid skogsskötsel också tas till andra natur-, kulturmiljövärden, friluftsliv och andra allmänna intressen. FISKE Fisket brukar delas upp i yrkesfiske och fritidsfiske. Inom Falkenbergs kommun bedrivs i dagsläget endast miljöcertifierat yrkesfiske i Kattegatt. Yrkesfisket utgår framför allt från Glommen, där 13 fiskbåtar (2012) har sin hemmahamn. Fisket i Kattegatt har dock genomgått stora förändringar och de 5 större trålarna fiskar idag torsk i Östersjön som landas i Karlskrona och Simrishamn. I Kattegatt fiskas främst framför allt kräfta som landas i Glommen och går på lastbil till Göteborg, samt kustnära garn- och burfiske bland annat skaldjur. Viktiga lekområden för torsk i kommunen finns vid Morups bank, som är utpekat som ett större riksintresse för yrkesfiske. Ett nordligare riksintresse för yrkesfiske tangerar kommunen öster om Lilla Middelgrund, se figur Fiskevatten med möjlighet att köpa fiskekort (Källa: VA-översikt 2011g): Ätrans Laxfiske (50 m nedströms Tullbron-Laxbron) Ätrans nedre FVO (gamla E6- bron i Fbg Vessigebro) Ljungsjön Björkasjö, Mjällsjön, Rammsjön Högvadsån (Nydala kvarn Ullared) Hjärtaredssjön, Kinnasjö Barken, Hakasjön, Kampasjön, Brohomasjön (Levreshölj) Töresjön, Lilla Töresjö, Gällasjön, Övre Sjö, Yttre Sjö, Stora Kroksjön Storasjön Kalvsjön, Röda sjön, Furusjön, N:a och S:a Svansjön, Lillån (del av) Tjärnesjön Eseredssjön Alvhagasjön, Pipesjön, Kvarnsjön Fegensjön Påarps gård Vismen Tussjön, Yxsjön Vinån Måssjön Knobesholmsjön Suseån (yttre delen mot havet) Fritidsfiske förekommer på många ställen i kommunen, se figur 4.13, och är en av de vanligaste och mest uppskattade friluftsaktiviteterna. Fritidsfisket har stor betydelse för turistnäringen, ca 6 miljoner personer är aktiva fritidsfiskare i Norden, och cirka fritidsfiskare i Sverige engagerar sig i ideellt fiskevårdsarbete, vilket är en förutsättning för fisketurismen. Jordbruk, skogsbruk, fiske Figur 4.13 Områden för jordbruk (ljusgul), skogsbruk (grön) och fiske (blå). Värdefull jordbruksmark klass 6-7 är markerat med kraftig gul färg, och riksintressen för yrkesfiske med blå ränder (88)

105 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Vindbruk Falkenberg har en lång tradition av alternativa energikällor framför allt vad det gäller vindkraftsbyggande. Detta har resulterar i ett förhållandevis stort antal vindkraftverk i bruk. Kommunen har en allmänt positiv inställning till vindkraft, liksom till andra förnybara energikällor (ex. solvärme, solenergi, bioenergi), men vill styra lokaliseringen från direkt olämpliga områden. Behovet av en samlad bedömning av förutsättningarna för vindkraftslokalisering har också ökat i takt att vindkraftsparkerna blivit allt fler och att förfrågningarna om vindkraft i inlandet har accelererat, vilket har ställt nya krav på planeringsunderlagen. Användningen av begreppet vindbruk beskriver synen på vindkraft som en areell näring. I en särskild Vindbruksutredning, samrådd enligt PBL och godkänd kommunstyrelsen ), utreddes hur förfrågningar kring vindkraft ska behandlas och lämpliga områden för vindbruk redovisades. För närmare information kring redovisade kriterier och urval av vindbruksområden, hänvisas till Vindbruksutredningen, vilken föreslås utgöra kunskapsunderlag vid framtida behandling av vindkraftsärenden. KRITERIER FÖR URVAL Generella kriterier. För att kunna identifiera lämpliga områden har ett antal kriterier satts upp vilka skall utgöra generella hinder för utbyggnad av ytterligare vindkraft. Dessa generella kriterier är: Avstånd till större tätort 1500 m (även till planerad utbyggnad av denna). Avstånd till mindre tätort 1200 m (även till planerad utbyggnad av denna). Avstånd till övrig sammanhållen bebyggelse 1000 m (även till planerad utbyggnad av denna). Vissa riksintressen (riksintressen där landskapsbilden är en viktig faktor, samt ett skyddsavstånd på 1 km (3 km i kustlandskapet) kring dessa. Kontrollområde (CTR-område) för Halmstads flygplats Primära skyddsområden kring kommunala vattentäkter. Naturreservat och Natura 2000 områden. Dokumenterade våtmarker klass 1 samt biotopskyddsområden. Kyrkor och byggnadsminnen, med ett skyddsavstånd om 1 km. Landområden intill 3 km från strandlinjen. Riksintresse för farled, såvida området inte är utpekat riksintresse för vindbruk. Havsområden intill 10 km från strandlinjen, utgör generellt olämpliga områden för utbyggnad av ytterligare vindkraft, såvida området inte är utpekat riksintresse för vindbruk. Vidare utgör lokaler, samt skyddsområden kring dessa, för vissa särskilt känsliga fågelarter generellt hinder för vindkraftsutbyggnad. Då dessa förhållanden kan ändras över tiden kan en väl genomförd fågelstudie i samband med tillståndsansökan, modifiera utbredningen av de områden som anses olämpliga på grund av fågelkriteriet. Kriterier att beakta. I vindbruksutredningen redovisas ytterligare ett antal faktorer, vilka skall beaktas i bedömningen av lämplighet, men som var för sig inte utgör generella hinder för en etablering av vindkraft. Dessa faktorer skall belysas och värderas och kan komma att försvåra en utbyggnad. Dessa kriterier att beakta är: Riksintressen för natur och kultur (MB 3) Områden inom vilka särskilda hushållningsbestämmelser gäller (MB 4). Övervintringsområden för vissa rovfåglar. Kalkningsområden (helikopterkalkning) med ett skyddsavstånd av 300 m. Skogsområden vilka redovisas i utredning Skogens sociala värden Kulturmiljöområden redovisade i förslag till kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun. Områden vilka redovisas som särskilt känsligt landskap i länsstyrelsens utredning kring landskapets känslighet för vindkraft, Områden som redovisas som säkra sjövägar i Sjöfartsverkets utredning. Vidare har stort avstånd till kusten samt goda vindförutsättningar (stort energiinnehåll) värderats då kommunen identifierat och utpekat lämpliga områden för vindbruk. 36 (88)

106 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag En generell inställning vid bedömning av enskilda projekt är att vind-kraftsparker skall lokaliseras och utformas så att de ger maximal nytta i förhållande till påverkan. VINDBRUKSUTREDNINGEN Mest lämpade områden för vindbruk. De områden som efter beaktande av ovanstående kriterier finns vara mest lämpade för vindkraft redovisas i vindbruksutredningen som gröna områden, sammanlagt 13 områden. Områdena benämns i utredningen, liksom i denna översiktsplan, som mest lämpade områden för vindbruk. På översiktsplanens kartor redovisas områdena med beteckningen VL för landbaserade områden, respektive VH för havsbaserade. Se vidare del I, kap 3 för avvägningar mot andra intressen. Områden där vindkraftsutbyggnad är möjlig att pröva. Områden som kan vara lämpliga för vindbruk redovisas i Vindbruksutredningen som gula områden och beskrivs i utredningen, liksom i denna översiktsplan, som områden där vindkraftsutbyggnad är möjlig att pröva. Inför de slutliga förändringarna i samband med antagandet av översiktsplanen beslöt kommunstyrelsen att plocka bort de gula områdena varför de inte redovisas i del I (karta Verksamheter) eller på bilden till höger. För att studera dessa närmare hänvisas till vindbruksutredningen. Vindbruk Figur 4.14 Kartan redovisar samtliga i vindbruksutredningen föreslagna vindbruksområden, VH 2-3 och VL (88)

107 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 4 VERKSAMHETER Avvägningar i ÖP. De områden som efter samråd och godkännande i kommunstyrelsen, föreslagits som mest lämpade för vindkbruk respektive möjliga för prövning i vindbruksutredningen, har i denna översiktsplan därefter avvägts mot andra tidigare inte avvägda, intressen (se del I kap 3). Vid denna avvägning har samtliga 13 lämpliga områden bedömts kunna kvarstå, medan det för några av möjliga prövningsområdena föreslagits smärre revideringar. Prövning av område. Översiktsplanen visar var vindkraft kan komma att etableras, utöver redan byggda eller tillståndsgivna verk. Vid tillståndsprövning skall ärenden i samtliga fall genomgå fullständig prövning. Att ett område här redovisas som lämpligt vindkraftsområde indikerar kommunens inställning, men innebär inte att en senare tillstyrkan till eventuella projekt kan garanteras, då detaljerad kunskap om lokala förhållanden ännu inte finns. Få kvarvarande områden. En sammanläggning av kriterierna visar på att relativt få landområden står att finna i det komplexa, tätt befolkade och värdefulla halländska kulturlandskapet. En ytterligare utbyggnad på land kan endast ske inom vissa skogliga inlandsområden. Större utbyggnad av vindkraft inom Falkenberg bör därför lokaliseras till havsområden, där de motstående intressena är färre och där även vindförutsättningarna är bättre. Dock bör endast en samlad vindkraftspark tillåtas inom kommunens havsområde. Detta innebär att om ytterligare vindkraft önskas, efter det att en park etablerats, får denna utformas som utökning av den redan existerande parken. KOMMUNENS VINDKRAFTSPOLICY Kommunen har en särskild policy (antagen av kommunfullmäktige ) för lokalisering och utformning av vindkraftsparker. Denna avses fortsätta att gälla och redovisar exempelvis hur grupper av vindkraftverk bör utformas samt reglerar avstånd till enskilda bostäder mm. Inom nu föreslagna vindbruksområden återfinns spridda bostäder med mera. Ett genomförande av vindkraftsprojekt inom redovisade områden fordrar alltid antingen hänsyn med avstånd till bostad enligt kommunens antagna vindkraftspolicy, eller inlösen av bostadshus. Andra energikällor Som vi tidigare beskrivit har kommunen en allmänt positiv inställning till vindkraft, liksom till andra förnybara energikällor (ex. solvärme, solenergi, bioenergi). Även om fjärrvärme inte behöver använda förnybar energikälla (flis), så hushållar fjärrvärmen med jordens sinande resurser genom att ta tillvara det som annars går till spillo, vilket innebär att fjärrvärme också kan vara ett alternativ. Det är också en klimatsmart och energieffektiv uppvärmningsform och tack vare fjärrvärmen är luften i städerna renare och utsläppen betydligt lägre än i slutet av talet. En satsning har också genomförts vad det gäller biogas med en större biogasanläggning i kommunen som är ansluten till det stora gasnätet. I kommunen finns även så kallade gårdsanläggningar för biogas. Solenergi är inte så ytkrävande som vindkraftvarför ytor för detta inte inte behövt pekas ut i översiktsplanen. Figur 4.15 Vindkraftspolicy för Falkenberg, antagen , se ref Falkenbergs kommun 2006a 38 (88)

108 4 VERKSAMHETER Översiktsplan Falkenbergs kommun Samrådshandling 5 Kommunikationer (88)

109 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 5 KOMMUNIKATIONER 5 KOMMUNIKATIONER En hållbar transportplanering är en viktig grundbult i strävan att uppnå en hållbar samhällsplanering. Samhället har de senaste 50 åren anpassats efter biltrafiken och nu krävs en omställning till människan som gångtrafikant, cyklist och kollektivtrafikresenär. Godstransporterna har ökat kraftigt de senaste åren. En anledning till detta är bland annat förändrade konsumtionsmönster och just-intime leveranser som innebär att lagerhållning undviks. Att uppnå hållbara godstransporter är en stor utmaning och innebär bland annat ett större utnyttjande av järnvägen en järnväg som redan idag är överbelastad i vissa tidsspann. Transportsystemet Beskrivningen av transportsystemet utgår från den framtagna strukturbilden. En utveckling av transportsystemet i starka stråk innebär att det är till stråken vi främst prioriterar infrastrukturåtgärder och kollektivtrafik. För att stråken ska komma så många som möjligt till godo är det viktigt att arbeta med anslutande länkar, till exempel gång- och cykelvägar samt pendlarparkeringar och liknande. Strukturbilden illustrerar att Västkustbanan och E6:an är de tyngsta infrastrukturstråken genom kommunen. Att E6:an sträcker sig genom kommunen innebär att vi har tillgång till infrastruktur av högsta kvalitet för snabba, säkra och gena transporter. En konsekvens av E6:an är att kollektivtrafiken i vissa relationer har svårt att hävda sig restidsmässigt mot bilen. Även avseende godstransporter innebär den höga kvaliteten på E6:an att övriga alternativa transportslag har svårt att vara konkurrenskraftiga. Västkustbanan ger goda kollektivtrafikförbindelser till städerna i omgivande kommuner och vidare mot Köpenhamn/Kastrup och Göteborg/Stockholm. Tåget tar minuter till Varberg och Halmstad, knappt en timma till Göteborg och två timmar till Malmö. Kastrup flygplats nås på två och en halv timma från Falkenberg. Merparten av Västkustbanan är idag utbyggd till dubbelspår genom Halland, förutom en sträcka i Varbergs kommun. Kapacitetsbrister, som påverkar möjligheten att öka turutbudet med tågtrafik, finns på sträckan Kungsbacka Göteborg och i Skåne. I nästa nivå i strukturbilden finns stråken Falkenberg - Ullared (väg 154) och Varberg-Ullared (väg 153) samt stråket Falkenberg Varberg via Långås och Morup samt gamla E6:an Falkenberg- Halmstad via Heberg och Slöinge. Samtliga stråk har en viktig funktion i kollektivtrafiknätet, där de utgör huvudstråken för kollektivtrafik. Stråken är också viktiga avseende godstransporter, speciellt väg 153 och väg 154 som länkar samman Ullared med Falkenberg och Varberg. På väg 153 och väg 154 finns också de allvarligaste bristerna i infrastrukturen inom kommunen. I den tredje nivån finns stråk som har en mer lokal funktion och där transporterna främst har noden i stråket som målpunkt, i dessa stråk bör det finnas en effektiv kollektivtrafik till noderna. Väg 150 är ett undantag eftersom den är viktig för godstransporter i ett mer regionalt perspektiv. Däremot har den idag en underordnad roll avseende kollektivtrafik, men detta kan komma att ändras. Falkenbergs hamn ligger i Falkenbergs stad vid Ätrans mynning. Terminalbolaget som bedriver verksamhet i hamnen hanterande ton gods år Falkenbergs hamn är relativt sett en liten hamn som är specialiserad inom bulkgods som sten och grus. I tabellen i fig 5.1 nedan ses utvecklingen av godsomsättningen i kiloton för Falkenbergs hamn och omgivande hamnar. GODSVOLYM I KILOTON GÖTEBORGS HAMN VARBERGS HAMN FALKENBERGS HAMN HALMSTAD HAMN HELSINGBORGS HAMN ALLA SVENSKA HAMNAR Fig 5.1 Utveckling av omsättning av gods för Falkenbergs hamn och omgivande hamnar Källa Region Halland 2011 RIKSINTRESSEN E6:an och Västkustbanan (inklusive Falkenbergs station) är av riksintresse för kommunikation, som delar av det det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T, och är av särskild internationell betydelse. Även väg 154 är av riksintresse som tillfartsväg till Falkenbergs hamn, liksom växlingsbangården vid den gamla järnvägsstationen, Falkenbergs hamn, samt farleden in i hamnen. Kommunens bedömning är att dessa bör kvarstå som riksintresse tills vidare. 40 (88)

110 5 KOMMUNIKATIONER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Persontransporter REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Den framtida kollektivtrafiken kommer enligt Region Hallands strategiska Trafikförsörjningsprogram att utgå från att trafiken ska utvecklas i starka stråk i relationer där en tillräcklig marknad finns i form av t ex arbets- och studiependling. Det innebär en prioritering av resurser till de stråk som bedöms ha störst potential och därmed också måste nedprioritera andra relationer. I Falkenberg är stråken utmed kusten och in mot Ullared prioriterade som huvudstråk för kollektivtrafiken i den regionala planeringen, se figur 5.2. Västkustbanan utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet i Halland och busstrafiken är till stor del uppbyggd och anpassad efter denna. Möjligheten att pendla med tåg har stor betydelse för tillväxten i Falkenbergs kommun, både för inpendlare arbetskraft och utpendlare som väljer att bosätta sig i Falkenberg alternativt kan bo kvar trots arbete på annan ort. Korta restider är mycket viktigt för att kollektivtrafiken ska vara attraktiv och konkurrenskraftig. Falkenbergs kommun vill därför inte att Öresundstågen stannar på fler stationer än i städerna på vägen mot Göteborg eller söderut mot Malmö/Köpenhamn. Däremot är Falkenbergs kommun positiv till att i framtiden se en pendeltågslösning som kompletterar Öresundstågen eller annan regionaltågslösning för att trafikera de mindre orterna mellan städerna i Halland Kommunen bör arbeta aktivt för att utveckla kollektivtrafiken tillsammans med Region Halland i de identifierade starka stråken, kuststråket och stråken Falkenberg-Ullared och Varberg-Ullared samt i stråken i Falkenbergs stad. Speciellt viktigt är utvecklingen av kollektivtrafiken i relationen Ullared- Falkenberg. I detta stråk bör kollektivtrafiken utvecklas mot en snabbusslinje med få stopp för att öka Ullareds attraktivitet som bostadsort. Fördjupade stråkstudier för det utpekade huvudnätet för kollektivtrafik kommer att genomföras under de närmaste åren på Hallandstrafikens initiativ. I stråkstudierna kommer man att titta på linjedragning, utbudet av trafik och möjligheten att handikappsanpassa hållplatser och anslutningar. Som tidigare diskuterats i ÖP:n är det viktigt att planläggning för ny bebyggelse görs där den förbättrar underlaget för kollektivtrafiken i de identifierade stråken. I vissa fall kan man tänka sig att en linje justeras men utgångspunkten bör vara att planera utbyggnadsområden efter befintligt kollektivtrafikutbud. Genom att understödja kollektivtrafiken med ny bebyggelse kan man skapa en god spiral för en utveckling mot ett hållbart samhälle. KOLLEKTIVTRAFIK I STADEN I Falkenbergs stad har utfördes en linjeomläggning av stadstrafiken under 2011 med ett gott resultat avseende en ökning av antalet resenärer. Linjeomläggningen innebar att flera linjer samordnades för att skapa ett högre turutbud och snabbare trafik. Processen mot en effektiv stadstrafik har därmed fått en väldigt positiv start och det är därför extra viktigt att värna de stråk som då identifierades. I staden är centrum och järnvägsstationen naturliga noder för kollektivtrafiksystemet. Det dominerande stråket är linje 10 som trafikerar järnvägsstationen via centrum till busstationen, med vissa turers förlängning till Kattegattsområdet. Övriga starka stråk är: Skrea stationssamhälle, via Hjortsberg till centrum Glommen, via Skogstorp till centrum Utöver dessa vill vi sträva efter att stärka Stafsinge/Falkagård till centrum Slätten till centrum Tröingeberg till centrum Fig 5.2 Detaljerad trukturbild för Falkenberg, med föreslagna prioriterade och sekundära stråk, knutpunkter, serviceorter och noder inom dessa. Läs mer i del I, kap (88)

111 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 5 KOMMUNIKATIONER GÅNG- OCH CYKEL Falkenberg har idag en hög andel resor med bil på förhållandevis korta avstånd (Trafikplan 2012, Falkenbergs stad). Om fler istället valde att cykla eller gå skulle det vara till godo för miljön och folkhälsan. För att det ska vara möjligt att skapa snabba och gena förbindelser för gång- och cykel bör yta för cykel och gångstråk finnas med tidigt i planeringen av nya exploateringsområden. Idag finns det inte något långsiktig kommunövergripande plan avseende vilka gång- och cykelvägar som ska anläggas i framtiden. En viktig framtidsfråga är därför att ta fram en ny gång- och cykelplan, där möjligheten att skapa snabba prioriterade cykelstråk utreds. För att få en utveckling av stadens gång- och cykeltrafik är det mycket strategiskt viktigt att skapa snabba och gena gång- och cykelförbindelser till och mellan de två viktigaste målpunkterna, centrum och järnvägsstationen. För att uppnå detta kan en gång- och cykelbro över Garvareforsen som länkar samman gång- och cykelnätet på ömse sidor om Ätran var en lösning (Trafikplan 2012, Falkenbergs stad). I det övergripande perspektivet skulle den bidra till att skapa en gen och komfortabel cykelväg från södra delarna i Falkenberg till järnvägsstationen och på så sätt göra det mer attraktivt att cykla till stationen och därmed minska bilflödena genom staden. Ur ett turistiskt och rekreationsperspektiv skulle en sådan förbindelse kunna skapa stora kvalitéer och stärka kopplingen mellan Vallarna och staden. BILTRAFIK Biltrafiken kommer alltid vara en viktig del av transportsystemet. I en till ytan så stor kommun som Falkenberg kommer många invånare inte att ha några alternativ till att färdas med bil. Kommunen bör därför sträva efter att skapa en god tillgänglighet och trafiksäkerhet för biltrafikanterna, de största åtgärdesbehoven finns på väg153 och på väg 154. På väg 154 finns ett särskilt behov av att öka tillgängligheten genom Tångarondellen. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det också viktigt att erbjuda en infrastruktur för miljövänliga bränslen, pendlarparkeringar för samåkning, bra knutpunkter för omstigning från bil till kollektivtrafik mm. I Falkenbergs stad bedöms det inte behövas några större vägombyggnader utan istället bör man arbeta aktivt med parkeringsnormer och styrmedel. En åtgärd som avlastar det kommunala vägnätet i staden är att styra biltrafiken till Kringleden/väg 767 (gamla E6:an), se Trafikplan, ref. Falkenberg 2012p. Godstransporter I kommunen som helhet är främst E6:an, Västkustbanan samt väg 154, 153 och väg 150 viktiga för godstransporter. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör tågtrafiken på Västkustbanan utnyttjas för så många transporter som möjligt. För merparten av transporterna från inlandet via väg 154, 153 och 150 är inte järnvägen ett alternativ. Främst på väg 153 och 154 behövs åtgärder som ökar tillgängligheten och trafiksäkerheten för godstransporter. För att kunna använda järnvägen för godstransporter krävs det att det finns tillgängliga omlastningscentraler där byte av transportsätt möjliggörs. Under senaste årtioden har flera olika lägen för industrispår och omlastningscentral varit aktuella. Det senaste beslutade förslaget går i en sträckning över Falkenbergs mosse i en båge genom Smedjeholms industriområde ner till hamnen. I samband med genomförandet av hamnutredningen (se referenser) framkom en alternativ sträckning. Enligt det nya alternativet förläggs omlastningsplatsen istället utmed Västkustbanan mellan Långåsmotet och Falkenbergsmotet. Från den platsen skulle man sedan kunna nyttja det befintliga spåret ner till den gamla järnvägsstationen, vända där, och fortsätta på befintligt stickspår till hamnen. Man skulle kunna avelektrifiera banan från den nya omlastningsstationen och den mot hamnen. I översiktsplanen finns ett utredningsområde för omlastningscentral identifierat söder om Långåsmotet. Fortsatta utredningar får avgöra om det är där istället för i hamnen som omlastningscentralen bör placeras. Inom Sverige har det under de senaste tio åren vuxit upp ett system med järnvägspendlar mellan hamnar och omlastningsstationer inne i landet. Det finns till exempel ett drygt 20 dagliga järnvägspendlar till Göteborgs hamn och likaså en järnvägspendel mellan Halmstad hamn och Västerås. Möjligheten att knyta en omlastningscentral i Falkenberg till ett sådant system kommer att utredas vidare. 42 (88)

112 5 KOMMUNIKATIONER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Det är sannolikt att sjöfart får en allt större betydelse för framtidens transportlösningar när järnvägskapaciteten inte räcker till och kraven på minskade koldioxidutsläpp skärps. Den rådande trenden inom sjöfart är att fartygen blir större och större vilket medför att det ställs stora krav på de hamnar som ska ta emot fartygsanlöpen. Som ett exempel kan nämnas att på de största fartygen som angör Göteborgs hamn ryms drygt containrar. Falkenbergs hamns framtida roll är svårbedömd å ena sidan talar de små volymerna och den relativt sett grunda hamnkanalen emot att hamnen kommer att vara fortsatt konkurrenskraftig å andra sidan kan kanske även små hamnar växa i betydelse i framtiden beroende på hur utvecklingen avseende godstransporter ser ut. Lokaliseringen av handel och verksamheter i Falkenbergs stad har stor påverkan på hur mycket godstransporter som alstras och var den färdas. Negativa effekter av godstrafik är bland annat buller, vibrationer och slitage. För att undvika att belasta det kommunala vägnätet bör Falkenbergs kommun utnyttja sitt goda läge vid E6:an och Västkustbanan och välja att etablera verksamheter och volymhandel i detta läge. Motet väg 154/E6:an är sedan länge utpekat för exploatering av verksamheter. Det är också ett mycket bra läge utifrån perspektivet hållbara transporter. Här finns både god tillgång till kollektivtrafik och möjlighet att skapa effektiva gångoch cykelförbindelser samtidigt som transportintensiva verksamheter inte påverkar trafikmiljön i Falkenbergs stad. Bredband En fortsatt utbyggnad av bredband i kommunen är en mycket viktig förutsättning för att skapa utveckling och tillväxt. Bristerna i tillgänglighet finns främst på landsbygden och utgör hinder för t ex företagande. Enligt bredbandsstrategin för Falkenberg (under politisk behandling) har Falkenbergs kommun för avsikt att ansluta sig till regeringens ambition avseende bredbandsutbyggnad som innebär att 90 % av alla hushåll ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast Marknadens aktörer erbjuder idag ett stomnät med anslutningsmöjligheter för fiberföreningar. Stomnätet följer till största delen de identifierade stråken i strukturbilden. Kommunens roll är att säkerställa att detta stomnät håller tillräcklig kvalitet. Kommunen kommer också att ha en lotsfunktion för att underlätta för föreningarna och genom denna kunna bistå med råd och stöd, kartmaterial och liknande. Det praktiska arbetet och finansieringen av utbyggnad av bredband förväntas av marknaden (Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun). Fig 5.3 Miljövänligt sätt att tranportera gods (88)

113 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 5 KOMMUNIKATIONER 44 (88)

114 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 Natur- och kulturlandskap (88)

115 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Falkenbergs kommun är rik på både natur- och kulturutyttringar, vilket är en del av kommunens dragningskraft. Här finns de långa stränderna, de vidsträckta odlingsfälten, de djupa skogarna, och de varierade bebyggelsemiljöerna. Skillnaden mellan olika områden i kommunen skapar en dynamisk och attraktiv kommun. För att detta ska bevaras krävs en aktiv samhällsplanering där man tar hänsyn till de olika värden som finns representerade. Kulturmiljö Kulturmiljön är den verklighet vi lever i, samtidigt som den är vår historia. Miljön är inte statisk utan formas kontinuerligt av människors vilja eller passivitet. Detta leder ibland till bevarande, ibland till utveckling, i andra fall till förödelse. Kulturminneslagens (KML) första paragraf anger Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Kulturarvet tillhör alla och ger perspektiv på samhället. Medborgarnas engagemang och delaktighet är viktiga förutsättningar för att kulturarvet ska leva vidare och utvecklas. Såväl enskilda som myndigheter har alltså ansvar och ska visa hänsyn och aktsamhet. Kunskap är en förutsättning för att kunna ta tillvara kulturmiljön. rieämbetets fornminnesregister (FMIS). Dessa skyddas genom KML kap 2. Byggnadsminnen. En litet antal byggnader av nationellt värde, är skyddade som byggnadsminnen enligt KML kap 3.. I Falkenberg finns fyra byggnadsminnen: Borgen Hällerup, Falkenbergs stadshus, Tullbron, och Olofsbo hembygdsgård. Förteckning över samtliga byggnadsminnen finns i riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, BBR. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser. Alla kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är uppförda eller an lagda före 1940 och vissa yngre speciellt värdefulla kyrkomiljöer är skyddade enligt KML kap 4. Skyddet innebär i korthet att kyrkomiljöernas kulturhistoriska värde ska bevaras. Om förändring sker ska den göras utan att de kulturhistoriska värdena minskar, och tillstånd sökas hos länsstyrelsen. I Falkenberg gäller skyddet 26 kyrkor. Förteckning över samtliga byggnadsminnen finns i riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, BBR. Särskilt värdefull bebyggelse. I Falkenberg finns 1583 byggnader som registerats som värdefull i den länstäckande inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Syftet med inventeringen är att bebyggelsens kulturvärden ska kunna säkerställas i planeringen. SKYDD AV KULTURMILJÖ Fornminnen. I Falkenbergs kommun finns det ca 4500 upptagna fasta fornlämningar i Riksantikva- Fig 6.1 Byggnadsminnen i Falkenberg. Överst till vänster: Tullbron, bild Falkenberg Turist. Överst till höger: Falkenbergs stadshus, bild Riksantikvarieämbetet. Nederst till vänster: Olofsbo hembygdsgård (Staffens), bild Halands konstmuseum/lennart Lundborg. Nederst till höger: Borgen Hällerup, bild Riksantikvarieämbetet 46 (88)

116 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Bebyggelsen är indelad i tre klasser, varav de två högsta, klass A och B, motsvarar särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (PBL) kap 8:13. Förteckning över samtliga byggnader i bebyggelseinventeringen finns på Länsstyrelsen i Hallands hemsida. Bestämmelser i detaljplan. Bebyggelse kan även skyddas långsiktigt med hjälp av bl a skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser. Enligt PBL 8:17 ska ändring av byggnad utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Detta generella varsamhetskrav gäller all bebyggelse. I en detaljplan kan man med beteckning k tydliggöra vilka karaktärsdrag och värden hos byggnaden som varsamheten speciellt ska inriktas på. För särskilt värdefulla byggnader gäller förbud mot förvanskningar enligt PBL 8:13. För att precisera vad förvanskningsförbudet innebär i det enskilda fallen kan kommunen införa skyddsbestämmelser i detaljplan, med beteckningen q. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD Kulturmiljövårdens riksintressen är en viktig del av ett områdes karaktär och kvalitet genom att det där går att avläsa tidsdjup och särprägel. Fig 6.2 Riksintressen för kulturmiljöi Falkenberg. Överst till vänster: KN19 Ätradalen, bild Länsstyrelsen Halland/Arne Persson. Överst mitten: KN17 Bergs by, bild från Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun, se referenser. Till höger: KN 21 Falkenbergs innerstad, bild Falkenbergs komun. Nederst till vänster: KN20 Vinbergs kyrkby, bild från Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun, se referenser. Det finns fem utpekade riksintresseområden för kulturmiljövård i Falkenbergs kommun. KN 17 Bergs by. Odlingslandskap i skogsbygd med spår av äldre odling. KN 19 Ätradalen. Dalgångsbygd med sammanhållet, väl hävdat odlingslandskap, kommunikationsstråk och ett av Hallands fornlämningstätaste områden, som helhet präglat av mångsidiga försörjningsaktiviteter sedan medeltiden. KN 20 Vinbergs kyrkby. Sockencentrum vars utveckling kan följas sedan tidig medeltid och som har anknytning till Olof von Dalin. KN 21 Falkenbergs innerstad. Småstadsmiljö som bevarat medeltidsstadens gatunät och med ovanligt väl bevarad äldre stadsområde. KN 22 Vastadalen. Levande och välhävdat odliingslandskap med ett stort inslag av förhistoriska lämningar. Utöver dessa fanns tidigare KN 18 (Lindhult-Torebo) men länsstyrelsen har 2010, på kommunens begäran, beslutat att detta riksintresse inte längre föreligger, då området starkt påverkats av utbyggnad av motorväg, västkustbana, vindkraft mm. Samtliga nu gällande riksintressen för kulturmiljövård bedöms av kommunen var väl motiverade. Någon exakt gräns för intresset är svårt att lägga och en översyn av riksintressenas innehåll, värden och avgränsningar bör därför komma till stånd på länsstyrelsens initiativ. Detta gäller särskilt det större riksintresseområdet KN19 Ätradalen (88)

117 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP KOMMUNALA INVENTERINGAR OCH KULTUR- MILJÖPROGRAM För Falkenberg finns en rad skilda dokument som beskriver och värderar enskilda kulturvärden i den byggda miljön, liksom sammanhållna kulturmiljöer. Bevarandeplan för Falkenbergs innerstad (1985) beskriver de stora kulturvärden som sammantaget finns inom riksintresseområdet KN 21. Bevarandeplanen kompletterades 1992 med Bevarandeplan för Herting. En stor inventering av homogena, icke förvanskade bebyggelseområden inom Falkenbergs stadsområde genomfördes för knappt tio år sedan. Detta resulterade i rapporten Stadens yttre årsringar från De värdefulla byggnader som identifierades i bebyggelseinventeringen (se ovan under särskilt värdefull bebyggelse), redovisas i Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, del 1 och 2, 2006 resp Här finns även rekommendationer för omhändertagande av byggnaderna. De högst värderade byggnaderna (klass A och B) motsvarar särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen kap 8:13. Ett nytt Kulturmiljöprogram har upprättats 2012 (ersätter tidigare Bygd att vårda från 1991). Detta program identifierar och beskriver 41 sammanhållna kulturmiljöer utanför Falkenbergs stadsområde. Programmet ger rekommendationer för bevarande och utveckling. Figur 6.3 Kvarnmiljöer är en del av vårt kulturarv, och är en viktig länk till dagens näringsliv med den för Falkenberg viktiga livsmedelsindustrin. Överst: kvarnbyggnad och tunnbinderi på Knobesholms gods, kulturmiljö 33. Mitten: Hönryds kvarn i Lynga-Stranninge, kulturmiljö 22. Längst ner: Berte kvarn, kulturmiljö 36. Samtliga ur Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun, se referenser. Kulturmiljöer i Falkenberg Kulturmiljöprogram, antaget , KF Älvsered stommen 2. Lysebäck 3. Fagereds sanatorium 4. Egnared 5. Hjärtaredsjön 6. Gunnarp 7. Svartrå-Björkekullen 8. Tubbared 9. Örsingaslätt 10. Berg-Bråtagärde 11. Månagärde 12. Köinge 13. Hakestad 14. Ätrafors 15. Greppered 16. Ås 17. Sjönevad 18. Vessigebro 19. Sörby 20. Alfshög-Katrineberg 21. Morup 22. Lynga-Stranninge 23. Lönestig 24. Morups tånge 25. Långås 26. Ramsjön 27. Hässlås 28. Lindhults gods 29. Vinbergs kyrkomiljö 30. Hjuleberg-Abild 31. Sannarps gods 32. Årstad 33. Knobesholms gård 34. Asige 35. Slöinge-Bergagård 36. Berte kvarn 37. Grimsholmen 38. Boberg 39. Eftra 40. Vastad 41. Ugglarps kvarn 48 (88)

118 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Riksintressen för kulturmiljövård KN 17 Bergs by KN 19 Ätradalen KN 20 Vinbergs kyrkby KN 21 Falkenbergs innerstad KN 22 Vastaddalen Byggnadsminnen i Falkenberg Borgen Hällerup Tullbron Falkenbergs stadshus Olofsbo hembygdsgård 6 Kyrkomiljöer i Falkenberg Abilds, Alfshögs, Asige, Askome, Eftra, Fagereds, Fallkenbergs, Gunnarps, Gällareds, Hertings, Krogsereds, Källsjö, Köinge, Ljungby, Morups, Okome, Skrea, Slöinge, S:t Laurentius, Stafsinge, Svartrå, Ullareds, Vessige, Vinbergs, Årstads och Älvsereds kyrkor Figur 6.4 Områden viktiga för kulturmiljövården: Riksintresse för kulturmiljövård (lila), områden utpekade i kulturmiljöprogrammet (röda), kyrkor med begravningsplatser (svarta kryss), byggnadsminnen (blå punkter) (88)

119 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Naturvärden Naturmiljön är betydelsefull i många dimensioner för både människor, växter och djur. Den har i alla tider varit en resurs för människans överlevnad, som vi behövt för föda, material och upplevelser. Att värna naturvärdena handlar både om att skydda värdefulla områden och arter i ekosystemet, och om att möta människans behov av att använda naturen och det som naturen ger. Naturvärden är områden som enligt kommentarerna till miljöbalken (MB) har betydelse ur naturvårdssynpunkt för exempelvis ett rikt fågelliv, en ovanlig flora eller en kombination av egenskaper som gör området värdefullt för förståelsen av naturen. I Falkenbergs kommun finns det ett stort antal naturvärden, vilka redovisas nedan. SKYDD AV NATURMILJÖ Naturreservat bildas av Länsstyrelsen eller kommunen i syfte att vårda och bevara värdefulla naturområden, enligt miljöbalken (MB) 7:4. Alla naturreservat har föreskrifter och framtagna skötselplaner som skydd för området. I Falkenberg finns det i dagsläget 32 naturreservat, varav ett kommunalt: Vinberg. Om reservaten kan man läsa mer på länsstyrelsen i Hallands hemsida. I övrigt, se figur 6.6. Natura 2000 är ett nätverk av naturområden som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i Europa. I Falkenberg finns det idag 25 stycken Natura 2000-områden som helt eller delvis berör kommunen. Se figur 6.6. Natura områden finns bra beskrivet på länsstyrelsen i Hallands hemsida. För att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd från länsstyrelsen (MB 7:27-29). Även verksamheter eller åtgärder utanför ett Natura 2000-område kan omfattas av tillståndsplikt, om verksamheten/åtgärden påverkar utpekade naturvärden i Natura 2000-området. Ramsarområden. Ramsarkonventionen är ett internationellt skydd för värdefulla våtmarker. Sverige har som medlemsland åtagit sig att peka ut och bevara internationellt värdefulla områden med våtmarker och vattenmiljöer, där områdets ekologiska karaktär inte får försämras. Inom Ramsar-områden råder förbud mot markavvattning. Alla svenska Ramsarområden är utpekade som riksintresse för naturvård i miljöbalken. I Falkenberg finns det ett Ramsar-område: Morups Tånge Träslövsläge (NN 11) Naturminnen. Länsstyrelsen kan enligt MB 7:10, besluta om skydd som naturminne av dels enskilda föremål ex, flyttblock, jättegrytor eller gamla och storvuxna träd dels av små områden med intressanta naturföreteelser. I Falkenberg finns sju naturminnen och ett åttonde bildas i dagarna. Biotopskydd. Med syfte att bevara den biologiska mångfalden kan mindre områden, enligt MB 7:11, som håller mycket höga naturvärden vara skyddade som biotopskyddsområden. De kan antingen omfattas av biotopskydd som beslutats av länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen eller kommu nen. Sedan finns ett generellt biotopskydd. Falkenbergs kommun biotopskyddsområden i skogsmark som bildats av skogsstyrelsen. Dessa finns redovisade på skogsstyrelsens hemsida under Skogens pärlor. Följande biotoper är generellt skyddade i jordbruksmark: alléer, åkerholmar, pilevallar, stenmurar, odlingsrösen, källor med omgivande våtmarker, småvatten och våtmarker. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller genomföras åtgärder som kan skada naturmiljön. Fågelskyddsområden. För att skydda djur mot störningar under perioder då de är särskilt utsatta beslutar Länsstyrelsen om djurskyddsområden, enlig MB 7:12. Oftast sammanfaller skyddsbehovet med den tid då djuren föder upp sina ungar. I Falkenberg finns fem fågelskyddsområden: 3 st. öar i Hjärtaredssjön (Resö, Hägerön och Danmark); Ö i Björkasjön; Stensjöstrand-Fågelholmarna; Morups Tånge; Fegen (Brudö, Björsevik, Lilla Gärdesön, Narvö, Skaven, Stora Kärringön). Se figur 6.6. Tillträdesförbud gäller mellan 1 april till den 15 juli (31 juli för Fegen). Strandskydd. För havet, insjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd om 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. Strandskyddets syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränderna och skydda livsvillkoren för djur och växter, och regleras i MB 7:13. Inom ett strandskyddat område får man inte bygga nytt, ändra byggnader, gräva eller fylla ut, eller ändra förutsättningar för naturvärdena. För vissa vatten gäller utökat strandskydd: Havet och Fegen 300 meter, Svarten, Kalvsjön och Tjärnesjön 200 meter. Strandskyddet kan upphävas genom dispens om det finns särskilda skäl för det. 50 (88)

120 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRD Sverige har ca 2000 områden som förklarats vara av riksintresse för naturvården, varav 14 finns i Falkenberg. Områdena representerar karaktäristiska eller sällsynta naturtyper och geologiska former, ibland också med skyddsvärda arter, och skyddas av MB 3:6. På länsstyrelsens hemsida finns beskrivningar om varje objekt. Se figur 6.6. NN 10 Åkulla bokskogar. Sjörikt område, bokskog, ekskog, geologi, rikt växt- och djurliv, i synnerhet i äldre ädellövskogar. Flera hotade eller sårbara biotoper och arter. NN 11 Trälövsläge-Agerör. Vidsträckta strandängar, ljunghed, klapperstensfält, rikt fågelliv. Stora geologiska värden. Västkustens viktigaste rastlokaler för alla grupper av vadare. Många hotade och sårbara arter. Området Morups Tånge Träslövsläge Ramsar-område. NN 12 Ätradalen-Högvadsån. Stora geovetenskapliga värden och en särpräglad topografi. Rikt växt och djurliv med många hotade och sårbara arter. NN 14 Fegen. Sprickdalssjö, oligotrof. Rikt fiskliv, hyser den akut hotade vårlekande siklöjan. Också av stort ornitologiskt värde. NN 15 Bobergsudde-Ringenäs. Mångformig kustavsnitt, ljunghedar flygsandsfält med sanddyner, strandängar, hällmarker, rik fauna och flora. NN 16 Slissån-Suseån. Å med meanderslingor, översvämningsmarker, strandbrinkar, rik fauna och flora, hotade djurarter NN 24 Stora och Lilla Middelgrund-Fladen- Rödebanke. Grundbankarna är viktiga uppväxtområden för de flesta i Kattegatt förekommande fiskarter. Av stort fiskeribiologiskt intresse samt rikt, varierat marint liv. NN 34 Högsjömossen Våtmarkskomplex, mångformigt, stort och orört. NN 35 Egnared Representativt odlingslandskap med äldre karaktär, hackslåtteräng, öppna och trädbevuxna hagar, artrika växtsamhällen. NN 36 Innorp-Skatteböke Representativt odlingslandskap med äldre karaktär, hackslåtteräng, öppna hagar, artrika växtsamhällen. NN 37 Höghult Representativt odlingslandskap i skogsbygd. Naturbetesmarker, blandlövhage, öppen hagmark, träd- och buskbärande hage, Artrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. NN 40 Berg-Bråtagärde Representativt odlingslandskap med lång kontinuitet. Småbrutet landskap, fossil åker, hamlade lövträd, naturbetesmarker, blandlövhage, öppen hagmark. Artrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. NN 41 Berg-Klev naturskog Ansamling av mycket värdefulla ädellövskogar med många rödlistade arter. NN 42 Klintamossen och Myrkomplex i kombination med Abborrsjöns myrar en svagt välvd och sluttande mosse. Även skogsoch myrmosaik med värdefull sumpskog. Figur 6.5 I Falkenberg har 41 värdefulla naturområden, pekats ut i Naturvårdsprogremmet (2006). Överst till vänster omr 9 Suseåns dalgång; överst till höger omr 36 Lynga; nere till höger omr 80 Våtmarker vid Spikån; och nere till höger omr 21 Kättebo. 51 (88)

121 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP VÄRDEFULL NATUR Naturvårdsprogram. Ett Naturvårdsprogram för kommnen antogs Det har en bred inriktning på naturvård (främst biologi och geologi men även friluftsliv och landskapsbild) och identifierar och beskriver 97 områden i kommunen med särskilt värdefull natur Dessa är uppdelade i tre klasser. Områdena ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada miljön, enligt MB 3:6. Vissa områden omfattas av skydd enligt MB 7 och/eller utgör ekologiskt särskilt känsliga områden enligt MB 3:3, se nedan. Falkenbergs kommun har slagit fast i Planen för den ekologiska hållbarheten att kommunen har ett extra ansvar i att hejda förslust av biologisk mångfald vad det gäller: Sandrika miljöer (kusthedar, före detta grustäktsmiljöer, inlandshedar) Sötvattensmiljöer Ädellövskog Ängs- och betesmarker Länsstyrelsens lokalt utpekade områden. Länsstyrelsen har pekat ut områden med lokalt höga naturvärden, se figur 6:6. Dessa utgörs till större delen av de grundbottnar 0-6 meter som utgör viktiga uppväxt- och födosöksområden för olika fiskarter, vars värde beror på att dessa områden producerar stora mängder små djur som utgör fiskens föda i fiskens alla levnadsstadier. I norr finns ett större sammanhängande område utpekat, Glommaryggen, som till sin karaktär liknar Lilla Middelgrund och kan sägas utgöra en utlöpare av detta grund. EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska enligt MB 3:3, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön, och bör därför identifieras i ÖP. I begreppet ekologiskt särskilt känsliga områden lägger man värdefulla naturområdens känslighet för skador till följd av luftföroreningar, övergödning utsläpp eller andra former av miljöpåverkan. Det handlar främst om tre kategorier av mark- och vattenområden: Områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma återväxtförutsättningar, till exempel låg motståndskraft mot försurning. Områden som inrymmer växt- och djurarter, som är hotade resp. sällsynta (t.ex. rödlistade arter i kategorierna akut hotad, starkt hotad och sårbar). Områden som i övrigt är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer stora ekologiska värden, till exempel extremt rena eller oförorenade sjöar, oreglerade strömmande vatten, äldre kulturlandskap och gräsmarker med lång hävd, ädellövskogar, reproduktionsplatser och vandringsvägar för fisk och restbiotoper av särskilt värde. Identifieringen av ekologiskt känsliga områden i Falkenberg, utgår från Naturvårdsprogrammet (2006), där särskilt värdefull natur har kartlagts och definierats. Områden som inte ingår i ovanstående kategorier har sållats bort, och återstående har identifierats som ekologiskt särskilt känsliga områden. Utöver dessa områden kan det finnas fler områden som kan avgränsas som ekologiskt särskilt känsliga, vilket får utvärderas i den fortsatta planeringen. De utvalda områdena innehåller överlag skyddsvärda biotoper, hävdad mark och hotade eller sällsynta arter. De representerar naturtyper som i mångt är försvinnande inslag i det halländska landskapet, och hyser ofta en artrik och känslig flora och fauna, som är beroende av den kontinuitet som nämnda biotoper representerar. Ändrad markanvändning i dessa områden kan leda till att naturvärdena försvinner. Områdena som till övervägande del ligger längs med vattendragen i kommunen, redovisas i fig 6:6. STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN Mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, ska enligt MB 3:2, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Kriterier för bedömningen av hur ett område ska anses vara stort och opåverkat saknas i lagstiftningen. Eftersom förutsättningarna i de olika delarna av landet är väldigt varierande, får bedömningen istället utgår från de lokala förhållandena. Kommunen har här gjort bedömningen att stort opverkat område i sammanhanget ska bedömmas som ett stort ostört område. 52 (88)

122 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag I enlighet med hushållningsaspekten i MB kap 3, är detta en typ av område som skall prövas varje gång ett område planeras att tas i anspråk för ny bebyggelse eller ny större anläggning, oavsett om sådana områden har pekats ut i förväg i översiktsplanen eller inte. Genom att föreslå stora opåverkade områden i översiktsplanen kan tolkningen av och en gemensam syn på dessa, diskuteras med länssyrelse och andra berörda. Skyddet motiveras av värdet för jord- och skogsbruket, av värdet för människor som är verksamma på landsbygden och bevarandet av handlingsfriheten i det framtida resursutnyttjandet. Områdena avses att skyddas mot ekologiska påfrestningar, bullerstörningar och störningar på landskapsbilden. I mer tätbefolkade delar kan stora sammanhängande områden ha stor betydelse för naturupplevelser och rekreation. Tanken är dock inte att områdena ska hindra utvidgning av befintlig bebyggelse eller påverka brukningsformerna i jord- och skogsbruket. Falkenberg består till stor del av produktiv mark, vare sig det är stad, odlings- eller skogsbruk. Figur 6.6 Områden viktiga för naturvården: Naturreservat, Natura 2000, Fågelskydd, riksintresse för naturvård, naturvårdsprogrammet 2006, Ramsar, ekologiskt särskilt känsliga områden, stora påverkade områden och av länsstyrelsen lokalt utpekade områden (88)

123 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP De områden som föreslås som stora och relativt opåverkade utgörs främst av skogsmark och i viss mån bevarade odlingslandskap som kulturlandskap. De områden som föreslås nedan, bygger på en preliminär bedömning av förekomsten av återstående stora och relativt ostörda områden i kommunen. En omklassning komma att ske. Vid identifieringen av de stora opåverkade områden som redovisas i denna översiktsplan har frånvaro av följande faktorer använts som kriterium: Större trafikleder (E6, 153, 154, 767) Tät- och småorter Vindkraft Kraftledningar Täkter Skjutbanor Efter en avvägning av dessa framträder fem områden som kan anses vara stora och opåverkade i kommunen. Fyra av dem är belägna i inlandet medan det femte, vilket pekades ut i delöversiktsplanen för centralorten 2006, ligger väster om E6:an. Flera av de föreslagna områdena består till stor del av rationellt storskalig jord- eller skogsbruk. Det kan ifrågasättas om sådana områden borde räknas som relativt opåverkade. Med hänsyn till de lokala förutsättningarna i kommunen, där merparten av den obebyggda marken tagits i anspråk för dessa näringar, får sådana områden anses vara relativt opåverkade. Följande områden bedöms som stora och relativt opåverkade från exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Område OP 1 utgörs av Ramsjö mosse, som ligger kustnära sydväst om väg E6. Det utgjorde innan avsänkningen i mitten av 1800-talet, Hallands förmodligen främsta fågelsjö, och har fortfarande stora zoologiska, geologiska och kulturhistoriska värden. Trots det stora ingreppet vid sjösänkningen, är området idag att betrakta som relativt opåverkat, med ett stort sammanhängande landskapsrum, som i välkdigt liten utsträckning avbryts av bebyggelse eller annan exploaterig. Det pekades ut som stort opåverkat område i delöversiktsplanen för centralorten 2006, och bör som enda större relativt opåverkade område i kustområdet bevaras som sådant. Det har med sin närhet till Falkenbergs stad också potential som tätortsnära rekreationsområde och som återställd våtmark. Området plockades bort av KS , 53. Område OP 2 ligger mellan Gunnarp, Lia och Älvsered, och angränsar till Svenljunga kommun. Det är ett kuperat område med många sjöar, och har trots sitt relativt storskaliga jordbruk, höga värden, främst runt Tjärnesjön. Område OP 3 ligger mellan Källsjö och väg 154, och hänger samman med stort opåverkat område i Varbergs kommun. Det omfattar Fjällen, Lindesåsen och Hjärtaredssjön, och tangerar Egnared, Björsjö och Övre Hjärtared i öster. Det innehåller en mångfald av olika naturtyper, gamla ädellövskogar, ett mycket rikt växt- och djurliv och är en attraktiv miljö för rekreation och friluftsliv. Område OP 4 är en del av Åkulla bokskogar och sammanfaller även det med stort opåverkat område i Varbergs kommun. Det omfattar Hakåsarna, Äskåsarna, Älmebjär och Björkekullen, och avgränsas av Högvadsåns dalgång i öster. I området finns en av landets största koncentrationer av bokskog, hävdade ängs- och naturbetesmarker, ett mycket rikt växt- och djurliv, och stora rekreationsvärden. Område OP 5 är beläget mellan Gällared, Krogsered och Skärsjön och Okome, och omfattar ett större sammanhängande skogsområde med Boaforsdammen och Ätran som rinner igenom området. Det består av natur- och kulturlandskap med bitvis mycket höga värden, i form av naturskog, våtmarker, fossil åkermark och hävdade ängs- och hagmarker. Fåglar- och fladdermöss som omfattas av artskyddsförordningen finns inom området. TYSTA OMRÅDEN OCH LÅGSTRÅLANDE OMRÅDEN Vi ser ett växande behov av tysta platser och områden i takt med att samhället blir alltmer ljudstört. Många talar också om tystnad som en framtida attraktivitetsfaktor för en kommun. I dagsläget finns inte tillräckliga kunskapsunderlag för att identifiera tysta områden i kommunen. Lågstrålande områden är en också fråga som är aktuell i dag. Elektromagnetiska fält (EMF) finns i nästan alla miljöer, och för de människor som har stor känslighet för dessa, blir det allt svårare att hitta miljöer att vistas i. I arbetet med denna översiktsplan har ingen utredning av lågstrålande områden gjorts, det vill säga av områden med lägre nivåer av elektromagnetiska fält. Det beror på flera faktore. Dels att elöverkänslighet av svenska myndigheter (Statens strålskyddsinstitut) inte betraktas som en strålskyddsfråga utan som ett medicinskt problem, dels att det inte finns stöd i miljöbalken för att inrätta lågstrålande områden. 54 (88)

124 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Det är heller inte prövat om plan- och bygglagen ger stöd för detta, eller om ett utpekadande i ÖP ger tillräckligt stöd vid en tillståndsprövning av exempelvis mobilmaster. Man bör dock ha en uppmärksamhet kring EMF och hur dessa frågor ska hanteras i den fortsatta planeringen. Landskapsvärden Ett landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga ochmänskliga faktorer. Det inbegriper med andra ord både natur- och kulturlandskap, och är något som förändras i en ständigt pågående process. Den största påverkan på dagens landskap har städernas och tätorternas utbredning, omstruktureringen av odlingslandskapet och vindkraftsutbyggnaden. En annan förändring är själva synen på och användningen av landskap. Allt fler använder landskapet som ett fritidslandskap snarare än som en del i sin försörjning, vilket syns i form av golfbanor, ridanläggningar, campingplatser med mera. LANDSKAPSKARAKTÄRER I Falkenberg finns fyra av de sex halländska landskapskaraktärer representerade, som beskrivs i länsstyrelsens beskriving av det halländska landskapet (2011): den flacka kusten, slättbygden, mellanbygden och skogsbygden. Landskapet särpräglas av att de olika karaktärerna ligger så tätt inpå varandra. Se figur 6.7. Figur 6.7 I Falkenberg finns många värdefulla naturlandskap, utpekade i Naturvårdsprogremmet. Överst, område 7 Grimsholmen. Mittenoch längst ner, område 30 Lundabjäret (88)

125 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Flack kust. Kuststräcka med flacka strandängar, låg fritishusbebyggelse, tallplanteringar och stränder som avgränsas av sanddyner. Slättbygd. Jordbruksområden som i vissa delar är mycket öppna, storskaliga och rationaliserade och i andra delar får en viss småskalighet och rumslighet genom landskapselement som stenmurar och skogsplanteringar. Mellanbygd. Kuperat landskap med en variation av småskaliga jordbrukslandskap och bokskogar och barrskogar. Fig 6.:8 Halländska landskapskaraktärer. Källa Länsstyrelsen 2011b. Skogsbygd. Skogsområden med ett stort inslag av småskaliga odlingsbygder insprängda i produktionsskogen och brukssamhällen i de större ådalarna. LANDSKAPSKONVENTIONEN Sverige har nyligen ratificerat den europeiska landskapskonvention vilket innebär att vi åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap enlighet med konventionens intentioner. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar, kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Landskapet ses som en helhet och beskrivs som en viktig del av människornas livskvalitet överallt, i stadsområden och på landsbygden, i såväl vanvårdade områden som områden som anses vara särskilt vackra. Konventionen pekar på behovet av landskapspolitik, mål för landskapskvalitet och planering och förvaltning av landskap. Dialog och delaktighet för att förstå och ta ansvar för landskapet betonas särskilt. Landskapskonventionen innebär att vi behöver: värna om de olika landskapskaraktärerna, både för orienterbarhet och för identitet öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa Arbetet med landskapsfrågor är endast i sin linda och kommer att bli mer aktuellt framöver. LANDSKAPSBILDSSKYDD Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 i dess lydelse före 1 januari Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Skyddsformen förordnades av Länsstyrelsen för vissa områden för att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Inom olika landskapsbildskyddsområden gäller ofta olika bestämmelser, men generellt innebär de att det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Även åtgärder som inte är bygglovpliktiga kan omfattas av föreskrifter enligt landskapsbildsskyddet och förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. Bestämmelserna reglerar inte anordningar för jordoch skogsbrukets behov men för att till exempel bygga ett nytt bostadshus krävs dispens. 56 (88)

126 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Med tanke på att det är ett landskapsbildsskydd finns i Falkenberg ett litet område. Detta ligger i Vesslunda, se figur 6.9 VÄRDEFULLT KUSTLANDSKAP Kustlandskapet i sig själv är grunden för dess attraktivitet för boende. Kontakten med havet är inte bara värdefull för dem som på sin fritid söker den, utan också för dem som har kusten som sitt vardagslandskap, det vill säga för alla som rör sig i kustlandskapet vid alla tider på året. Norra och södra kustbygden har mycket höga landskapsbildsvärden. Några utmärkande drag och värderingar av landskapsbild är tydligheten i landskapsrummet, vyer i när och fjärrområdet, blickpunkterutsiktsmål, bebyggelsegränser och betydelsefulla stråk och vägavsnitt. Landskapet utmed kusten har under långa tider i stort sett varit helt öppet. På norra kusten har bebyggelseområdena en kvalitet i det att de är tydligt avgränsade och grupperade med mellanliggande obebyggda eller öppna områden, enligt en i planeringssammanhang omtalad pärlbandsstruktur. Detta mönster ger en omväxlig i landskapsbilden med från kustvägen varierande utblickar över hav och slätt mellan bebyggelsegrupperna. I partierna mellan grupperna uppstår viktiga stråk med vegetation eller öppna fält, vilka skapar kontakt mellan stranden och landskapet innanför. Figur 6.9 Landskapsvärden: Områden med landskapsbildskydd (röd prick), riksintresse där landskapsvärdet är centralt (kulturmiljö lila, naturmiljö grönt och friluftsliv blått), samt värdefulla kustlandskap (gulgrönt) (88)

127 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Öppna och bevarade områden direkt i anslutning till strandlinjen bjuder på långa havsutblickar över både strand och kustslätt, som till exempel mellan Rosendal och Stranninge. Söderut utgör kusten vid Agerör ett exempel på denna öppenhet mot både hav och slätt. Sammanfattningsvis har hela kuststräckan höga landskapsbildsvärden. På stora sträckor utmed gamla E6 bjuds det på vida utblickar över slätt och hav. Södra kustområdet har betydligt mer varierad och mosaikartad landskapsbild än det norra kustområdet, vilket till exempel gör att i södra kustbygden bjuds på havsutsikt från vägen endast på ett fåtal ställen, till skillnad från i norr. På vägen mellan Boberg och Eftra, bjuds det på rent scenografiska effekter när vägen efter ett brant krön slingrar sig nerför skogsbacken, och övergår plötsligt i ett ljust öppet landskap runt fälten kring Vesslunda. Utmed kustvägen från Eftra och söderut är vyerna betagande med Slöinge i norr och Skipåsen i söder. Vastaddalen och områdena kring denna besitter mycket höga landskapsbildsvärden. De utspridda gårdarna underordnar sig generellt landskapet på ett traditionellt vis. Det är viktigt att kontakten mellan områdena innanför kustlinjen och kustlinjen bevaras, i synnerhet i de få avsnitt på södra kusten som bjuder på havsutsikt. I delöversiktsplanerna för norra (1995) och södra (1994) kusterna pekades större sammanhängande områden ut som särskilt värdefulla miljöer för naturvård och friluftsliv. Dessa sammanfaller i hög utsträckning med kustens landskapvärden, och bedöms ha den betydelse från allmän synpunkt som avses i MB 3:6. Dessa benämns i kartans rekommendationer som område med värdefullt kustlandskap, se fig 6.9. Utöver de i kust-döp:arna utpekade områdena, har i förarbetena till denna översiktsplan ytterligare några områden viktiga för utblickar och som gröna kilar föreslagits. Det gäller landskapsluckorna nordväst om Långasand och mellan Olofsbo- Glommen, grönkilarna mellan Glommen-Galtås- Digesgård och Digesgård-Sandkärr, samt förlängning av befintligt område i den yttre kuststräckan från norr in mot Smedjeholm respektive från söder in mot Hansagårds camping. Ytterligare, mer systematiska studier av landskapsbildsvärdena bör göras inför framtagandet av ny fördjupad översiktsplan för kustbygderna och Falkenbergs stad. RIKSINTRESSEN DÄR LANDSKAPET ÄR CENTRALT För många utpekade riksintressen för naturvärd, kulturmiljö och friluftsliv är landskapsbilden särskilt viktig. Det gäller följande riksintressen, som också redovisas i figur 6.9: Riksintressen för naturvård NN 11 Träslövsläge-Agerör NN 12 Ätradalen-Högvadsån NN 15 Bobergs udde-ringenäs NN 40 Berg-Bråtagärde Riksintressen för kulturmiljövård: KN 17 Bergs by KN 19 Ätradalen KN 22 Vastaddalen Riksintressen för friluftsliv: FN 8 Åkulla bokskogar FN 10 Skrea strand-tylösand Friluftsliv och grönstruktur Grönområdena i tätorter och på landsbygden hänger samman och bildar en helhet, en grön struktur. Allt från den välansade parken eller trädgården, till den vilda naturen innefattas i det som i planeringssammanhang kallas grönstruktur. Grönstrukturen innehåller många sociala, ekologiska och kulturella värden. Den har också stora värden för rekreation och upplevelser av olika slag, och är tack vare allemanrätten vårt gemensamma rum där vi kan röra oss, mötas eller bara vara i. Falkenberg har en stor mängd områden som är viktiga för det rörliga friluftslivet, både vid kusten och i inlandet. Detta gäller särskilt kustområdet som skyddas av MB 4 och utpekade riksintressen för friluftslivet, men även tätortsnära grönområden och annan skog och mark runt om i kommunen. ALLEMANSRÄTT Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen. Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Allemansrätten gäller även i naturreservat, men den kan vara begränsad genom olika föreskrifter. Motiven till att vara ute i naturen har förändrats. Tidigare var upplevelsen av naturen det viktigaste. 58 (88)

128 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag I dag är det i stället aktiviteterna som är det centrala för många och naturen fungerar då som arena. Aktiviteter som terrängcykling, vind- och kitesurfing, forspaddling och klättring blir allt vanligare. Antalet personer i friluftslivet har ökat i takt med att befolkningen har vuxit och fått mer fritid. Eftersom de flesta bor i städer och tätorter leder detta till ett ökat tryck på den tätortsnära naturen för rekreation. Även i tätorterna gäller allemansrätten, även om den delvis kan begränsas genom lokala ordningsföreskrifter som till exempel anger var man inte får cykla eller rasta sin hund. Kommunen kan med sin planering öka tillgängligheten till tätortsnära och bostadsnära natur. RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIV Grundläggande hushållningsbestämmelser enligt MB 3. Områden av riksintresse för friluftslivet har som regel särskilda natur- och kulturkvaliteter och utmärks av variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. De ska representera variationen av landskapstyper i Sverige och kunna ta emot ett stort antal besökare. Naturvårdens och friluftslivets områden av riksintresse sammanfaller ofta. I Falkenberg finns tre områden som är av riksintresse för friluftslivet. FN 8 Åkulla bokskogar. Vacker natur i inlandet med sjöar och bokskogar. Friluftsgård med leder och strövstigar. FN 10 Skrea strand-tylösand. Omväxlande kustavsnitt, delvis sandstränder med dyner, delvis klippkuster, vacker landskapsbild, stor tillgänglighet och ett etablerat friluftsutnyttjande. Bad, båtsport och fritidsfiske samt strövområden. FN 16 Stora och Lilla Middelgrund - För fritidsfiske mycket värdefulla. Särskilda hushållningsbestämmelser för kusten enligt MB 4. I miljöbalkens fjärde kapitel anges ett antal geografiskt avgränsade områden som riksintresse direkt i lagtexten. Områdena är i sin helhet av riksintresse på grund av sina naturoch kulturvärden och sitt värde för det rörliga friluftslivet. För dessa områden gäller särskilda bestämmelser som går ut på att skydda områdena mot exploateringsföretag. Ett av dessa utpekade områden är Hallandskusten i sin helhet. I Falkenberg gäller bestämmelserna för i stort sett hela området mellan havet och väg 767, se figur Kommunen har föreslagit smärre förändring av utbredningen, se del I, kap 4. FRITIDSANLÄGGNINGAR OCH FRILUFTSLIV Falkenbergs kommun har nära 13 kilometer sandstrand och många insjöar som till stor del utnyttjas för bad. Sammanlagt 15 bad är kommunala med skötsel, varav 7 havsbad och 8 insjöbad. De stränder som inte ligger under kommunalt ansvar och inte har skötsel kan sammantaget kallas naturstränder. En strandplan antogs i februari 2012 som en manual för ansvar och service av de kommunala stränderna. Utöver dessa bad finns även en mängd andra fritidsanläggningar i kommunen. Dessa inkluderar anläggningar för golf, ridsport, motorsport, civila skjutbanor, småbåtshamnar och ett flertal rid- och cykelleder mm. Falkenberg satsar även på så kallad spontanidrott, till exempel finns på vallarna en skatepark och det planeras en parkourbana. SKOGENS SOCIALA VÄRDEN Skogar med höga sociala värden är en viktig resurs för samhället bland annat för människors välbefinnande och hälsa. För att kunna visa vilka skogar som har särskilt stor betydelse för människors livsmiljö, rekreation och friluftsliv, arbetar Skogsstyrelsen med att identifiera skogar med höga sociala värden. Syftet är att dessa ska få en förvaltning och skötsel så att natur- och kulturmiljövärden liksom möjligheterna till rekreation bevaras och utvecklas långsiktigt. Skogar med höga sociala värden redovisas i figur Ett annat exempel på skogars sociala värden, men som inte redovisas här, är kommunens skolskogar. Detta är grönområden runt förskolor och skolor där barn och elever har stort utbyte och får en grön utemiljö. GRÖNSTRUKTUR Med grönstruktur menas det nätverk av gröna ytor och stråk som finns i staden och på landsbygden. Grönstrukturen kan också sägas beskriva landskapets uppbyggnad och landskapets koppling till tätorten. I Falkenberg är det just närheten och kontakten med det speciella landskapet som är ett av de största skälen till att människor vill bosätta sig eller besöka kommunen. Grönstrukturen påverkar stads- och landskapsbild och den ger förutsättningar för rekreation och friluftsliv. 59 (88)

129 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Sambandet mellan stad och land är viktig och kan förbättras på många ställen liksom gestaltningen av de offentliga rummen. En trygg och trivsam utemiljö har stor betydelse för upplevelsen av orten och är en viktig del av kommunens attraktivitet. Med ökad täthet blir det ännu viktigare att identifiera och värna om de gröna platserna. Men mycket grönska skapar inte automatiskt en bättre byggd miljö, utan det är dess värden för människor och ekosystemen som spelar roll. Väl integrerad med övriga strukturer kan grönstruktur bidra till attraktivitet, hållbar tillväxt och ökad välfärd. Bostadsnära grönska. Närheten till grönområden är viktig för att människor ska använda områdena dagligen. Ett avstånd på 300 meter brukar användas som maxavstånd från bostäder, skolor och förskolor. Särskilt barn och äldre har behov av grönytor nära. Olika typer av grönområden fyller olika behov. Därför behövs olika former av grönområden som kompletterar varandra för att maximera sina potentiella sociala värden. Att säkra tillgången till bostadsnära natur omfattar tre aspekter att ta hänsyn till i den fysiska planeringen: Tillgång- den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör Nåbarhet- den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur Kvalitet- den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden Grönstrukturens förutsättningar och betydelsen varierar mellan olika platser. I innerstaden där tillgången på bostadsnära natur kan vara begränsad av en tät bebyggelse blir kvaliteten och nåbarheten desto viktigare. I slättbygd där tillgången och nåbarheten är begränsad kan det vara angeläget att plantera ny bostadsnära natur och arbeta med stråk och nätverk ut i landskapet. I en mindre tätort i skogsbygd, kan tillgången vara enorm men nåbarheten begränsad och kvaliteterna oförädlade. Grönstruktur i mindre tätorter. Ofta glömmer man bort de mindre ortena i diskussionerna om grönstruktur, men även här är det det viktigt att ha en lätt tillgänglig grönska, eftersom gröna områden ofta fungerar som gemensamma samlingsplatser och offentliga rum. Grönstruktur i Falkenberg stad. Falkenberg stad har ett unikt läge mellan havet och naturen, med tillgång till flera olika natur- och upplevelsetyper. Staden är i sin helhet någorlunda välförsörjt med grönområden av olika slag. Däremot är fördelningen mellan stadens olika delar betydligt ojämnare. Speciellt är norra sidan av Ätran underförsörjd, framför allt centrum och Västra gärdet. I dessa områden bör man satsa på kvaliteten på befintliga platser och att utveckla grönstråk till och från större grönområden. Där det är svårt att skapa nya större grönytor, till exempel inne i centrala Falkenberg, är det viktigt att arbeta med grönt i andra former som t ex träd på gator och torg, gröna innergårdar, gröna promenad- och cykelstråk med mera. Ett av de viktigaste grönområdena i Falkenberg är Vallarna, som tillsammans med Hertingskogen försörjer stora delar av staden med grönska. Området nås av de flesta invånare inom en kvart. VaIlarna bör fortsätta att utvecklas till en stadspark med avseende på form och funktion, i enlighet med delöversiktsplanen för Centralortsområdet. Tätortsnära natur. I utkanten av staden konkurrerar naturen med olika expolateringanspråk. Det är dock viktigt att stärka den tätortsnära naturen gentemot andra samhällsintressen då den är betydande för folkhälsan, biologisk mångfald och genom att göra tätortsmiljön sundare. I Falkenberg har vi identifierat fem tätortsnära naturområden, vilka ligger i en halvcirkel runt staden. Det finns också värdefulla områden i gröna kilar som kopplar innerstaden ut mot omgivande natur och tvärtom. Grönplan. En grönplan för Falkenbergs stad togs fram Eftersom staden växer relativt snabbt och kraven på effektivare markanvändning ökar, är det angeläget att ta fram en ny grönplan inom en snar framtid vilket också genomförs. Grönplanen bör på sikt omfatta hela kommunen och behandla både övergripande och detaljerade frågor. Målet med en grönplan är att försöka skapa en kunskapsbas för kommunens grönstruktur så att den kan utvecklas som en mångfunktionell och integrerad helhet av sociala, kulturella, ekologiska och tekniska funktioner. Grönplanen ska därmed kunna utgöra underlag vid samhällsplanering och ange de strategiska riktlinjerna för grönstrukturen och deras utveckling. 60 (88)

130 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Havsbad (Alla dessa är EU-bad, dvs bad som har mer än 200 badande per dag i snitt. De lyder under EU direktivet med provtagning minst 3-4 gånger under badsäsongen. Olofsbo Skrea Ugglarp Glommen Långasand Ringsegård Rosendals havsbad Insjöbad: Fegensjön Hjärtaredssjön Horsasjön Älvsered Ljungsjön Lyngsjön Krogsered Nyhagasjön Sjönevadssjön Ätraforsdammen Figur 6.10 Områden med viktiga vården för friluftsliv och grönstruktur: Riksintressen för friluftsliv, särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB4, badstränder, skogens social värden, kommunala badplatser och större tätortsnära natur (88)

131 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 6 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP 62 (88)

132 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 7 Vatten (88)

133 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 7 VATTEN 7 VATTEN Vattenfrågorna får allt större aktualitet i den fysiska planeringen. Flöden, kvalitet och naturvärden är egenskaper hos vattnet som är betydelsefulla. Eftersom procent av vattnet i ytvattendragen kommer från grundvatten som rinner till, är det viktigt att tillräckliga ytor för infiltration finns. Fler hårdgjorda ytor leder till snabbare flöden och risk för översvämning. Dagens stora anspråk på vattnet kräver att vi hushållar med vattentillgångarna, och det är nödvändigt att kraftigt minska belastningen av föroreningar på vårt yt- och grundvatten. VATTNET I LANDSKAPET Falkenbergs landskap är starkt präglat av vatten, inte bara i form av kust och hav, utan också åar, våtmarker och mer än 250 insjöar. Kommunens stora vattendrag har haft en stor del i bildandet av det landskap vi ser idag. Sjöarna finns främst i mellanbygden och i skogsbygden. Många av sjöarna har bildats i sänkor i sprickdalgångar och ligger ibland som ett pärlband efter varandra i samma dalgång. De flesta av sjöarna är näringsfattiga (oligotrofa) och är därmed relativt artfattiga, men hyser ofta skyddsvärda arter såsom storlom och fiskgjuse. Ätran som rinner som en livsnerv tvärs genom kommunen är ett av Västsveriges största vattendrag och västkustens viktigaste reproduktionsområde för vildlax. Åarna har på flera ställen skapat djupa slingrande dalgångar och ibland stora fall. Våtmarkerna är viktiga dels för biologisk mångfald, dels som närsaltfållor som minskar belast ningen av näringsämnen till vattendragen. Kustvattnet, insjöarna och grundvattnet utgör delar i det viktiga kretslopp som vattnet uppträder i. God vattenkvalitet är inte bara en förutsättning för att människor, växter och djur ska må bra, utan också för verksamheter inom till exempel livsmedelsindustrin, liksom för friluftsliv, turism och fiske. Det finns ett nära samband mellan markanvändning och vattenkvalitet. Föroreningar som tillförs hav och sjöar kommer från bebyggelse, industrier, jordbruk och trafik via vattendrag och atmosfären. Vattenstatus VATTENDIREKTIVET Inom EU-samarbetet antogs år 2000 ett gemensamt ramdirektiv för vatten, det så kallade Vattendirektivet, vilket innebär att alla medlemsländer ska arbeta systematiskt för att bevara och förbättra kvaliteten i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Målet är att nå god vattenstatus i alla vatten till 2015 (ett mål som i många områden nu förlängts till 2021), samt att nuvarande status inte ska försämras. Genomförandet kräver samarbete över de olika administrativa gränserna. Några av utmaningarna inom direktivet är att minska övergödning, förebygga översvämningar, skydda grundvattnet och återställa vandringsvägar för fisk och andra organismer. Genomförandet av vattendirektivet bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment: kartlägga miljötillstånd, ange miljömål, utforma åtgärdsprogram och övervaka miljötillstånd. Den sexåriga cykeln innebär regelbundna kontroller av hur de uppsatta målen uppnåtts och om nya mål krävs, om förändringar i miljötillståndet har gjort att statusklassningar måste revideras och om de åtgärder som genomförts har varit framgångsrika. Vattenförvaltningen är därmed en kunskapsbaserad förvaltning. Detta arbetssätt ger förutsättningar för att integrera vattenfrågor i samhällsplaneringen på ett bättre sätt än tidigare. Vattendirektivets kvalitetsmål har i Sverige formulerats som miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. MKN för vatten anger vilken vattenstatus som ska uppnås och vid vilken tidpunkt, och är styrande för myndigheter och kommuner vid tillämpning av lagar och bestämmelser. Kommunen ska aktivt verka för att vattenkvaliteten för alla sjöar, vattendrag och kustvatten i kommunen uppnår god ekologisk och kemisk status i enlighet med direktivet och att grundvatten i kommunen kan klassas som god kemisk och god kvantitativ status i enlighet med direktivet. Nuvarande status får inte heller försämras. Sverige är indelat i fem vattendistrikt och Falkenberg ingår i Västerhavets vattendistrikt, där Västerhavets vattenmyndighet har det övergripande ansvaret för att vattendirektivet genomförs. Vattenmyndigheten har beslutat om ett åtgärdsprogram för Vätsrhavets vattendistrikt där bl.a. kommunen har en viktig roll i genomförandet. 64 (88)

134 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag VATTENFÖREKOMSTER En ytvattenförekomst enligt vattendirektivet är en avgränsad förekomst av ytvatten, som kan vara hela eller delar av en sjö, å eller kanal, eller ett kustvattenområde. Ytvattenförekomster omfattar sjöar med minsta yta om 1 kvadratkilometer (km 2 ) och vattendrag längre än eller lika med 15 km eller med tillrinningsområde över 10 km 2. Detta gör att inte alla sjöar och vattendrag omfattas av vattenförvaltningens kartläggning och uppföljningsarbete. I Falkenberg finns över 250 sjöar, men endast 15 av dessa har definierats som vattenförekomst. Totalt räknas 79 ytvattenförekomster in: 15 sjöar, 62 vattendrag och två kustvatten. Av dessa har en sjö och sex vattendrag klassats som kraftigt modifierade. Detta innebär att dessa vatten är fysiskt förändrade på ett sådant sätt att de inte kan nå kvalitetskravet god ekologisk status om man inte genomför mycket stora förändringar. Dessa vatten har istället kvalitetsnormen god ekologisk potential. En grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten i en eller flera underjordiska vattenlager. Sveriges geologiska undersökning SGU har redovisat en översiktlig avgränsning av grundvatten i Falkenbergs kommun för användning i kommunal planering (SGU, 2012). AVRINNINGSOMRÅDEN Ett avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och möjligen sjöar till havet via ett enda vattendrags utlopp. Ett avrinningsområde omfattar både markytan och ytan av sjöarna inom området. Huvudavrinningsområde kallas enligt SMHI avrinningsområden med mynning i hav och en yta större än 200 km 2. Falkenbergs kommun ingår i fyra huvudavrinningsområden samt ett utan vattenförekomst, se figur 7.1 VATTENSTATUS Alla vattenförekomster har klassificerats utifrån ett antal statusklasser. Ekologisk status. Ekologisk status på ytvatten bedöms i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status, se figur 722. Idag uppnås god ekologisk status i 71 % (10 av totalt 14) av våra klassade sjöar och i 54 % (30 av totalt 56) av våra klassade vattendrag. Inga av våra kustområden uppnår god ekologisk status. De kraftigt modifierade vattnen (en sjö och sex vattendrag) uppnår endast måttlig ekologisk potential. Kemisk status. För kemisk status i ytvatten används klasserna god status och uppnår ej god status. Alla våra ytvatten uppnår dock god kemisk status, exklusive kvicksilver. Figur 7.1 Avrinningsområden som berör Falkenberg: 102 Suseån, 103 Ätran, , och (utan definierad vattenförekomst) Figur 7.2 Ekologisk status för ytvatten inom Falkenbergs kommun. Grönt=God status, Gult=Måttlig ekologisk status, Orange=Otillfredsställande ekologisk status 65 (88)

135 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 7 VATTEN I våra 79 klassade sjöar och vattendrag har vattenmyndigheten identifierat följande problem, se figur 7.3: Försurning (13 sjöar resp 34 vattendrag) Övergödning (2 sjöar resp 24 vattendrag) Morfologiska förändringar (1 sjö resp 36 vattendrag) Morfologiska förändringar innebär att vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller dylikt. Kontinuitetsförändringar (1 sjö resp 34 vattendrag). Kontinuitetsförändringar innebär att flödesvägen är bruten av onaturliga barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram i vattenförekomsten Flödesförändringar (1 sjö resp 34 vattendrag). Flödesförändringar innebär att vattenförekomsten är reglerad eller på annat sätt ändrad så att det naturliga vattenflödet påverkas Främmande arter (0 sjöar resp 24 vattendrag) Miljögifter (exkl kvicksilver1) (1 resp 4 vattendrag) Figur 7.3 Identifierade problem i Falkenbergs vattenförekomster. Försurning (överst tv): 13 sjöar och 34 vattendrag har problem med försurning (rött). Övergödning (överst th): 2 sjöar och 24 vattendrag har problem med övergödning (rött) Morfologiska, kontinuitets- och flödesförändringar (nederst tv): En sjö och 36 vattendrag har problem med morfologiska förändringar och/eller kontinuitets- och flödesförändringar (rött=något av problemen) Miljögifter, exklusive kvicksilver (nederst th). En sjö och 4 vattendrag har problem med miljögifter, exkl kvicksilver (rött) 66 (88)

136 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag I de sjöar och vattendrag där inte god ekologisk status uppnås har vi främst problem med övergödning, försurning, samt flödes- kontinuitetsoch morfologiska förändringar (tex vandringshinder och vattenreglering). Övergödningsproblemen hittar vi främst i jordbrukslandskapet nära kusten. I de inre delarna av kommunen dominerar istället problem med vandringshinder och försurning. I kustområdet uppnås inte god ekologisk status på grund av övergödning, miljögifter och främmande arter. I samtliga vattendrag där man identifierat problem med främmande arter handlar det om laxparasiten Gyrodactylus salaris som har en negativ effekt på laxbeståndet. Försurningsproblemen i inlandet är ett storskaligt problem som kräver internationellt samarbete, men problemen med övergödning kräver lokala åtgärder. Miljökvalitetsnormerna måste beaktas i detaljplaneskedet och ev. åtgärder för bättre rening av avlopp och dagvatten måste vidtas. Grundvatten klassificeras med avseende på kemisk och kvantitativ status. För kemisk status och kvantitativ status i grundvatten används klasserna god status och otillfredsställande status. Alla Falkenbergs grundvattenförekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status. Vattenförsörjning BEFINTLIGA VATTENTÄKTER I de stora isälvsavlagringarna i kommunen finns grundvattenmagasin som utnyttjas för kommunal, kommersiell och enskild vattenförsörjning. Falkenberg har ett gynnsamt läge när det gäller dricksvattenförsörjning. Industriernas vattenbehov har tvingat fram kapacitetshöjningar, som idag gör att man har gott om kommunalt dricksvatten och även reservvatten för centralorten. Figur 7.4 Samtliga grundvattenresurser som bedöms som viktiga för den framtida vattenförsörjningen (rosa områden): Älvsered, Okome, Ullared, Svartrå, Kärreberg, Sörby, Ätran, Gällared, Släryd, Kogstorp, Vinberg (Jonstorp), Hakestad, Heberg och Slöinge (88)

137 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 7 VATTEN Alla orter som har kommunalt dricksvatten försörjs med vatten från grundvattentäkter. De grundvattentäkter som försörjer Falkenberg och kustområdet med dricksvatten förstärks genom konstgjord infiltration med vatten från åarna Ätran och Vinån. För Vinån finns det ett vattenskyddsområde. Det finns risker för den geologiska formationen där ytvatten infiltreras om ytvattnet är förorenat. Innan ytvattnet infiltreras i marken förbehandlas vattnet. För att ytterligare minska riskerna behövs ytterligare skydd. Hur skyddet ska utformas är inte klarlagt. Alla större vattentäkter har av länsstyrelsen fastställda vattenskyddsområden. Fem stycken är fastställda enligt miljöbalken och de resterande två vattenskyddsområden ska moderniseras så att de följer miljöbalken. Alla de stora vattentäkterna (Vinådalen, Sörby, Kärreberg, Ullared, Köinge) är lagligförklarade genom vattendomar. Utöver dessa finns ett stort antal enskilda dricksvattentäkter, uppskattningsvis cirka 4 500, se efterföljande avsnitt om vatten och avlopp. FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING För att på lång sikt säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjning, har en vattenförsörjningsplan tagits fram. Här har de de yt- och grundvattenförekomster som finns inom kommunen identifierats som är av sådan dignitet att de i en framtid, ensamma eller tillsammans med annan vattenförekomst, antingen kan tillgodose större delen av kommunens orter. Genom att upprätta en plan för vattenförsörjningen i kommunen med hänsyn taget till skyddsaspekter för sjöar och vattendrag uppfylls delmål 3 i det svenska miljökvalitetsmål, och genom att i översiktsplanen skydda framtida vattenresurser mot exploatering uppfylls även delmål 1 i miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Vattenresurserna i kommunen har valts ut enligt en trestegsprocess. I steg 1 har potentiella vattenresurser identifierats utifrån kapacitetsaspekter. I steg 2 har dessa potentiella vattenresurser bedömts utifrån vattenkvalitet, riskobjekt, hot och konkurrerande intressen samt befintligt skydd. Steg 3 innebar att välja ut vattenresurser av intresse för framtiden och motivera ett skydd i översiktsplanen. De grundvattenresurser som bedömts som viktiga för den framtida vattenförsörjningen är indelade i tre katergorier, varav inom de två första får inte exploatering äventyra vattnets kvalitet och/eller kvantitet. Första kategorin omfattar de åtta resurser som är av primärt intresse för framtida vattenproduktion. Dessa vattenresurser är Älvsered, Ullared, Okome, Svartrå, Kärreberg, Sörby, Ätran (grundvatten) och Gällared. Den andra kategorin omfattar de resurser som är av sekundärt intresse för framtiden. Dessa är Släryd, Kogstorp, Vinberg (som idag har en kommunal vattentäkt Jonstorp), Hakestad, Heberg och Slöinge. I den tredje kategorin finns ytterligare sex vattenresurser, vilka inte bedöms behöva samma långsiktiga skydd som kategori 1 och 2: Fagered, Vessigebro, Sibbarp, Långås, Abild och Knobesholm och Fegen (ytvatten). De vattenresurser som idag används för kommunal dricksvattenproduktion är skyddade endast kring vattentäkten. Vatten och avloppssystem Av Falkenbergs invånare, har cirka tillgång till kommunal vatten- och avloppsförsörjning, det vill säga är anslutna till en allmän vattenoch /eller avloppsanläggning. Återstående invånare har någon form av enskild form av enskild VA-lösing. För att hantera frågorna kring vatten och avlopp tas en VA-policy och en VAplan fram tillsammans med Varberg. Figur 7.5 Avgränsning för kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp (rött) och dagvatten (grönt). 68 (88)

138 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag VERKSAMHETSOMRÅDEN Ett verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning, enligt lagen om allmänna vattentjänster. Kommunfullmäktige tar beslut om VA-taxor. Huvudmannen ansvarar för utbyggnad samt drift och underhåll av ledningsnätet inklusive fasta anläggningar (vatten- och reningsverk, pumpstationer mm). Huvudman inom Falkenbergs kommun är FAVRAB (Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB), som också äger alla VA-anläggningar. FAVRAB tar beslut om VA-taxor. På uppdrag av FAVRAB, utförs drift och underhåll av anläggningarna av VIVAB (Vatten & Miljö i Väst AB), som ägs av Falkenbergs och Varbergs kommuner gemensamt. LEDNINGSNÄT Ledningsnätet i Falkenbergs kommun är km långt ( ) och består av dricks-, spill- och dagvattenledningar. Förnyelsetakten har de senaste åren varit 490 år (2009) och 415 år (2010). Under 2011 har dubbelt så mycket pengar som tidigare satsats på sanering av ledningsnätet (12 miljoner). Detta innebär att förnyelsetakten av ledningsnätet beräknas vara ca 222 år. Under beräknas saneringsarbetena budgeteras till ca 6-8 miljoner/år. Prioriterade arbetsåtgärder inom ledningsnätet för närvarande är att minska andelen ovidkommande vatten i spillvattennätet (ca 55% år 2010). Till största delen härrör det från påkopplade hårdgjorda ytor samt inläckage från det kommunala och privata ledningsnätet (inom tomtmark) Till detta räknas även avledning av dräneringsvatten från hus byggda med källare. För att komma till rätta med detta problem utförs kontinuerliga flödesmätningar, inventeringar, fogtätningar, reliningar samt utbyte av ledningar inom spillvattennätet. Spill- och dricksvattenledningar som är utbyggda mellan olika tätorter i kommunen kallas överföringsledningar. Fastigheter (utanför kommunens verksamhetsområde) som är belägna utmed dessa ledningar har möjlighet att ansluta till spill- och dricksvattennätet under förutsättning att fastighetsägaren själv bekostar och ansvarar för utbyggnad och underhåll av ledningen fram till anvisad förbindelsepunkt i direkt anslutning till överföringsledningen. Ifall denna ledning är en tryckledning för spillvatten är det inte alltid möjligt att utföra en anslutning. Detta prövas från fall till fall. Dessa orter är sammankopplade med överföringsledningar: Falkenberg, Tröingeberg, Vinberg, Vinbergs kyrkby, Vessigebro (endast vatten), Skogstorp, Glommen, Långås (endast vatten), Morup (endast vatten), Skrea, Boberg, Ugglarp, Slöinge, Ljungby (endast avlopp). Långås och Morup är kopplade till Getteröverket i Varbergs kommun. Köinge och Okome (endast vatten) Ullared och Fridhemsberg Dricksvattenledningar för reservvattenförsörjning finns även mellan Hallandskommunerna från Laholm till Kungsbacka med kapacitet 10 l/s i båda riktningarna. Inom Falkenbergs stad består i stort sett 100 % av ledningsnätet av duplikata system med skilda ledningssystem för spill- och dagvatten, där spillvattnet leds till reningsverk och dagvattnet till recipient (vattendrag eller hav). I småorterna saknas ofta dagvattensystem. I dessa områden leds mycket av dagvattnet till spillvattennätet. De flesta fritidshusområden som är belägna längs kusten ingår i kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten och avlopp. Ledningar för dricksvatten och avlopp som är utbyggda inom dessa områden har dimensionerats och utförts i sådan standard att ledningarna även fyller sin funktion vid ett åretruntboende. ENSKILDA VA-ANLÄGGNINGAR Enskilda avlopp. I Falkenberg finns uppskattningsvis fastigheter med enskilda avloppsanläggningar. Enskilda avloppsanläggningar kan antingen utgöras av att en fastighet har en egen avloppsanläggning eller att två eller flera fastigheter har en gemensam anläggning. En gemensam anläggning kan antingen bestå av en avloppsanläggning eller ett ledningsnät som är anslutet till en allmän anläggning. En gemensamhetsanläggning för avlopp är benämningen på en gemensam anläggning där det finns ett lantmäteribeslut för ingående fastigheters rättigheter och skyldigheter kring anläggningen. Gemensamhetsanläggningar kan skötas antingen genom föreningsförvaltning (Samfällighetsförening) eller genom delägarförvaltning. 69 (88)

139 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 7 VATTEN Enskilda avloppsanläggningar som inte renar avloppsvattnet tillräckligt bra utgör, efter jordbruket, en stor risk för att inte miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Dessa avlopp utgör även en risk för förorening av enskilda dricksvattenbrunnar. För alla enskilda avlopp gäller att fastighetsägaren eller föreningen, när en sådan finns, är ansvarig för att allt avloppsvatten är tillräckligt renat innan det släpps ut i naturen. Figur 7.6 Hittills identifierade områden med samlad bebyggelse och enskilda avloppslösningar där det finns behov av gemensam avloppsreningslösning alternativt kommunalt VA: Stranninge, Stafsinge, Skärslidarna/Kilavägen, Eftra, Asige och Gunnarp. Enskilda vattentäkter. Antalet enskilda dricksvattentäkter är inte känt men det finns sju kända större icke kommunala vattentäkter inom Falkenbergs kommun, se figur 7.7. Figur 7.7 Större icke-kommunala vattentäkter i Falkenberg: A Lia, B Backens, C1 och C2 Carlsberg, D Eftra, E Torsåsen och F Mostorp. Miljö- och Hälsoskyddskontoret ska undersöka om de behöver vattenskyddsområden. Dagvatten Dagvatten är ett samlingsbegrepp för ytligt avrinnande av regn- och smältvatten från gårdsytor, gator, tomtytor, takytor m.m. I lagstiftningen räknas dagvatten normalt som avloppsvatten, och för tillsynen över dagvattnet ansvarar kommunernas miljönämnder. Det kan uppkomma situationer när dagvattnet juridiskt är att betrakta som en vattenverksamhet enligt 11 kap MB, till exempel när avledandet av vattnet inte sker genom en allmän avloppsledning. Om dagvatten för enstaka fastigheter inom detaljplan vid lokalt omhändertagande leds bort genom en särskild ledning räknas det som markavvattning, vilket dels kräver dispens från markavvattningsförbudet som råder i bland annat Falkenberg, dels tillstånd för vattenverksamhet. Inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten har kommunen ansvar för dagvattenhanteringen. I övriga områden ligger ansvaret på vägföreningar, dikningsföretag, samhällsförening med flera. Ansvaret för avledning och hantering av dagvatten kan vara komlicerat att reda ut, se vidare del I kap 5. Inom tomt är det fastighetsägaren som ansvarar för dagvattenhanteringen. I områdena längs kusten finns inte kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. På grund av allt större nederbördsmängder samt milda vintrar med hög grundvattennivå ökar problemen med marköversvämningar mm. 70 (88)

140 7 VATTEN Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Samtidigt sker dels en viss utökning av byggrätter i samband med planläggning, dels sker en successiv omvandling från fritidsboende till åretruntboende till exempel i Ugglarp, Långasand, Olofsbo, Glommen och Digesgård. Samtliga dessa områden har kommunalt vatten och avlopp dimensionerat för åretruntboende men saknar kommunal dagvattenhantering, vilket på många ställen orsakar problem. I Ugglarp, till exempel, fungerar dagvattenhanteringen bristfälligt och det råder osäkerhet om vem som ska ansvara för systemet. Ofta ligger ansvaret på vägföreningarna, som ofta saknar kunskap om skötsel av systemen. Det är därför mycket viktigt att dagvattensituationen och ansvarsfrågan tydligt redovisas och reds ut i fortsatta planprocesser, både för ny och befintlig bebyggelse, och att detta blir styrande vid lokaliseringsprövning och lämplighetsbedömning i tidiga skeden, se vidare del I kapitel 5. Eftersom dagvatten kan ge upphov till översvämningar är det viktigt att hanteringen redovisas tydligt i alla planskeden. Risken för översvämningar är ett kriterium för kommunens lämplighetsprövning enligt PBL 2:3. Länsstyrelsen kan pröva och upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan med hänsyn till risken för översvämningar. Enligt skadeståndslagen är kommunen ansvarig i 10 år för beslut om planläggning och bygglov. I tätorter finns stora arealer hårdgjorda ytor som hindrar dagvatten att tränga ner i marken. Detta i ställer för att samlas upp och ledas i ledningssystem till diken, vattendrag och sjöar Det ger en effektiv dränering men skapar också problem. Den naturliga utjämning och fördröjning som sker när dagvatten får rinna över vegetation och genom våtmarker förloras och flödena blir kraftigare. Dessutom skapas punktvisa utsläpp med förorenat dagvatten som innehåller en hel del oönskade ämnen som tungmetaller, petroleumprodukter, fosfor, kväve och bakterier. Eftersom dagvattenhantering är en fråga som berörs av olika lagar och kommunala verksamheter är det mycket viktigt att nå en samsyn mellan olika aktörer i planeringsprocessen. Särskilt viktigt är det att VIVAB och miljö- och hälsoskyddskontoret involveras tidigt i planprocesser för att förebygga problem och onödiga kostnader längre fram. Ett arbete med att ta fram en dagvattenhandbok pågår tillsammans med Varbergs kommun, som vägledning vid planering, tillståndsgivning och hantering av frågor som rör dagvatten. Ansvarsfrågan för dagvatten ska klarläggas och att säkerställa att dagvattenlösningar som redovisas i detaljplaner är långsiktigt hållbara. Avloppsrening I kommunen finns tolv avloppsverk i kommunal regi. Avloppsverken renar avloppsvatten som främst kommer från hushållen, men vid Smedjeholms avloppsreningsverk renas även industriavloppsvatten. Industribelastningen är här drygt hälften av totala belastningen. En separat industriledning leder avloppsvatten från Carlsberg Sverige AB (bryggeri) och Arla Foods AB (kesotillverkning) till reningsverket där det behandlas i ett separat steg. Avloppsvatten från bryggeriet behandlas sedan början av 2005 i en anaerob (syrefri) anläggning, där det organiska innehållet bryts ned till biogas. Recipient för renat avloppsvatten från Smedjeholms reningsverk är Kattegatt. Det renade vattnet leds genom en utloppstub, vilken mynnar 1,1 km ut i havet, söder om Stutarna. Bedömningen är att verket har kapacitet att rena allt planerat tillkommande vatten, från befolkningstillväxt samt bortkoppling av mindre befintliga verk. Många av de mindre avloppsreningsverken är slitna och kommer att ha svårt att uppfylla kommande reningskrav. VIVABs ambition framöver är att försöka lägga ner så många mindre verk som möjligt och leda kommunalt spillvatten i första hand till det nya reningsverk i Ullared. För närvarande undersöks möjligheten att bygga förbindelseledningar mellan Lia samhälle Fridhemsberg, Fagered-Fridhemsberg och Köinge-Ullared för att möjliggöra detta. 71 (88)

141 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 72 (88)

142 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 Miljö- och riskfaktorer (88)

143 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Hälsa och säkerhet är centrala begrepp i samhällsplaneringen och samhällsbyggandet och lyfts fram i plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB). Olika riskfaktorer kan påverka människors hälsa och säkerhet eller miljön. Det kan ske direkt genom en olycka eller indirekt genom till exempel miljöskador på lång sikt eller oro för hälsa och säkerhet och därmed försämrad livskvalitet. Om riskfrågor i plan- och bygglagen: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: människors hälsa och säkerhet; jord-, berg- och vattenförhållanden;...; möjligheten att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerströrningar, och; risken för olyckor, översvämning och erosion. (SFS 2010:900 2 kap 5) RISKIDENTIFIERING För att utformningen av den fysiska miljön ska kunna minimera de risker och hot som finns i samhället behöver de riskfaktorer som finns uppmärksammans i översiktsplanen. På så sätt kan riskfrågorna integreras i efterföljande planeringsprocesser och beslut om mark- och vattenanvändningen. Som underlag har en särskild riskutredning tagits fram (Falkenberg, 2011f), där olika riskkällor identifierats med utgångspunkt från dagens riskbild. Förmodat riskpåverkade zoner har pekats ut. Där bör en mer detaljerad riskbedömning göras inför framtida detaljplanering och bygglovsprövning. Till dessa bedömningszoner, har rekommendationer för tolerabla risknivåer i den efterföljande detaljplaneringen angivits. Avsikten har varit att det inte ska behöva upprättas en ny riskanalys vid varje ny detaljplan eller bygglov utan endast i de zoner som här benämns bedömningsavstånd. Den följande redovisningen skiljer på olika typer av olyckor. Tekniska olycksrisker Med tekniska olycksrisker menas sådana som kan kopplas till industrianläggningar, transportsystem och kemikalier, t.ex. brand, farligt godsolyckor, utsläpp av farliga ämnen och trafikolyckor. FARLIG VERKSAMHET ENLIGT LSO Inom Falkenberg kommun finns tre stycken anläggningar som klassas som farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa anläggningar är (se figur 8.1): Sia Glass i Slöinge. Företaget arbetar aktivt med riskhantering och insatsplanering. Torsåsens Fågelprodukter AB utanför Glommen. Företaget arbetar aktivt med riskhantering och insatsplanering. Falkenbergs Terminal i Falkenbergs hamn. Riskbedömning som anger lämpliga skyddsavstånd saknas. Räddningstjänsten i Falkenberg bedömer att 200 meter är ett lämpligt utredningsavstånd i planprocessen runt alla tre anläggningarna. BIOGASANLÄGGNING Falkenbergs Biogas som stod klar 2009 ligger i Gödastorp vid väg 150 (se figur 8.1). Eftersom det inte finns någon känd riskbedömning avseende skyddsavstånd kring anläggningen, har istället Gasföreningens anvisningar för tankstationer använts för bedömningen att ett skyddsavstånd på 100 meter runt anläggningen är lämpligt. TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG OCH JÄRNVÄG Genom Falkenberg kommun sträcker sig flera viktiga transportsystem, vilka även i vissa fall utgör huvudsakliga tranportleder för farligt gods. Hit hör bland annat E6/E20, väg 154 och Västkustbanan. Transport av farligt gods kan dock förekomma på alla vägar. I Falkenbergs stad möts de flesta av ovan nämnda transportsystem, och här finns dessutom Falkenberg terminal som är en viktig knutpunkt för sjöfart, järnväg och vägnätet. Utredningsavstånd kring farligt godsled illustreras i figur 8.1. Inne i Falkenbergs stad finns ett förbudsområde för farliga transporter, men utöver detta är det tillåtet att transportera farligt gods på alla vägar. 74 (88)

144 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Farled (150 m utredningsområde) Drivmedelsstationer (100 m utredningsområde) Farlig verksamhet (LSO) (200 m utredningsområde) Farligt godsled väg (150 m utredningsområde) Farligt godsled järnväg (150 m utredningsområde) Förbudsområde gällande transport av farligt gods Figur 8.1 Översikt över Falkenberg kommun respektive Falkenbergs stad som redovisar de riskkällor avseende tekniska olycksrisker som identifierats. Hit hör transportleder för farligt gods (väg och järnväg), farliga verksamheter enligt LSO, biogasverk, gasledning och bensinstationer (88)

145 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Länsstyrelsen i Hallands län använder i sin riskanalys av farligt gods i Halland (2011c) 150 meter från transportled för farligt gods, som yttre gräns för riskbedömningsområde för risker som bör beaktas i planeringen. Inom detta utredningsavstånd behöver lämpliga riskavstånd studeras vidare vid planläggning och bygglovsprövning. Länsstyrelsen anger riktlinjer för rekommenderade avstånd, reducerade avstånd vilka kräver säkerhetshöjande åtgärder, samt avstånd för bebyggelsefritt område. Dessa avstånd varierar beroende på typ av väg och typ av bebyggelse. En industribyggnad kan till exempel ligga 30 meter från väg 154 utan några säkerhetshöjande åtgärder, men inte närmare än 50 meter från E6, se figur 8.2. Fyra huvudtyper av bebyggelse används: Industri, här olika typer av småindustri, lager och annan verksamhet som inte i sig utgör signifikant fara för omgivningen. Kontor, här enbart kontorsbebyggelse i flera våningar. Småhus, här villor, parhus, radhus, storvillor och liknande. Tätort, här t.ex. lägenhetsbebyggelse med tre våningar eller mer och av stads- eller tätortskaraktär. Nordsjön och från Tyskland, och distribueras via Dragör till det svenska transmissionssystemet Naturgasledningen passerar genom Falkenberg kommun, med en grenledning till centrala Falkenberg vid väg 150, se figur 9:1. Swedegas anger att generella säkerhetsavstånd till gasledningen ska uppgå till minst 25 meter till byggnader i allmänhet och minst 50 meter till brand- eller explosionsfarlig industri. I översiktsplanen bedöms det längre avståndet (50 meter) som rimligt utredningsområde vid fortsatt planering. DRIVMEDELSSTATIONER Inom Falkenberg kommun finns för närvarande 21 stycken drivmedelsstationer, se figur 8.1. Flertalet är belägna i och kring Falkenbergs centrala delar. Boverket samt flera myndigheter har gett ut allmänna råd (Boverket 1995) om rekommendationer om generella skyddsavstånd till olika verksam- heter, vilket för drivmedelsstationer anges till 100 meter. Detta skyddsavstånd bedöms vara framtaget med hänsyn till flera parametrar än bara risk, till exempel långtidspåverkan från lukt och buller. Även Länsstyrelsen i Stockholms län använder sig av 100 meter som ett generellt första utredningsavstånd. Vidare anges att vid nyetablering bör ambitionen alltid vara att hålla 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Det pågår utveckling in om drivmedelsbranschen och drivmedel som t.ex. E85 och fordonsgas har på senare år kompletterat bensin och diesel vid försäljningsställena, vilka trots allt fortsatt vardagligen benämns bensinstationer. För att ta höjd för en fortsatt utveckling och för att inte underskatta riskerna denna hantering redan idag innebär samt kan komma att föra med sig, ansätts 100 meter som generellt utredningsavstånd för drivmedelsstationer inom ramen för översiktsplaneringen NATURGASLEDNING Det svenska transmissionssystemet för naturgas sträcker sig från Dragör i Danmark till Stenungsund, norr om Göteborg. Transmissionssystemets totala längd är 60 km inklusive grenledningar. Naturgasen till Sverige kommer från den danska Figur 8.2 Avstånd mellan bebyggelse och transportled för farligt gods, enligt Länsstyrelsen i Halland (2011). Avstånden varierar beroende på typ av väg och typ av bebyggelse. 76 (88)

146 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Naturolycksrisker Till naturolycksrisker hör t.ex. ras, skred och översvämningar. Dessa risker är tätt sammankopplade med klimatfrågor. ÖVERSVÄMNINGSZONER OCH SKREDRISKZONER I planärenden längs Ätran används i dagsläget ett äldre SMHI-underlag avseende översvämningar. Enligt SMHI är denna kartering avsedd för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete samt som översiktligt underlag för kommunernas planering. Det bedöms därför som relevant avseende identiferingen av lämpliga utredningsområden i översiktsplaneringen. För Högvadsån saknas ännu motsvarande kartering, vilket framför allt skulle behövas i Ullared. Tre ras- och skredbenägna zoner har pekats ut vidare och översiktlig skredriskkarteringar finns framtagen för dessa (SGI samt nuvarande MSB). De utpekade områdena är Falkenbergs stad, Vessigebro och Köinge. I kartorna nedan (figur 8.3) anges också det så kallade högsta beräknade flödet, vilket bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer som bidrar till ett flöde. Vid beräkningen används en hydrologisk datamodell, som matas med maximalt ogynnsammaförutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. Det högsta beräknade flödet används här som utredningsområden för skredrisk, dvs områden som kräver bättre och mer detaljerade beräkningar av vattenstånd och en mer noggrann beskrivning av topografin i området, till exempel bättre höjddatabank samt nivåer på vägbanor och vallar. 0 2 km 0 2 km 0 2 km Figur8.3 Till vänster: Högsta beräknade flöde samt skredriskzoner i Falkenbergs stad. Mitten: Högsta beräknade flöde samt skredriskzoner i Vessigebro. Till höger: Högsta beräknade flöde samt skredriskzoner i Köinge. Skikten över skredrisk är hämtade år 2000 i länsstyrelsen i Hallands GIS-databas (88)

147 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Miljörisker BULLER OCH VIBRATIONER Trafik, flyg, skjutbanor och vissa verksamheter kan skapa buller, luftföroreningar och vibrationer. För de kommunala vägarna inom Falkenberg stad har en bullerinventering genomförts under Resultat av inventeringen blev en lista över 250 fastigheter, med tillhörande karta, som redovisar uppmätta bullernivåer över 60 db vid fasad, alternativt över 35dB inomhus. Inventeringen används vid bedömning av om fortsatta utredningar och åtgärder krävs i detaljplaneprocessen. Vindkraftparker medför buller, vilket hanteras genom schablonmässigt ansatta buffertzoner i detaljplaneprocessen. Industribuller förekommer till viss del, men bedöms inte utgöra något reellt problem. RADON Markradon och radon i byggmaterial förekommer inom kommunen. Markradon kan vara ett problem då byggnation sker på radonhaltig berggrund eller då byggnation sker ovanpå till exempel. en grusås med hög luftgenomströmning i marken. En radonkartering genomförd av SGU finns i GISskikt för kommunen och används i planprocessen. Den är relativt enkelt utformad och anger om ett område är utsatt för hög eller låg risk för radonproblem. Vid risk för radonproblem begärs. en särskild utredning kring detta in som underlag i detaljplaneskedet Det finns två olika nivåer på byggnadstekniska åtgärder att vidta. Dessa är radonskyddat respektive radonsäkert, vilket av dem som krävs baseras på riskområde enligt radonkarteringen. FÖRORENADE OMRÅDEN I detaljplaneprocessen används i dagsläget ett, av Länsstyrelsen i Hallands län framtaget, GIS-skikt över potentiellt förorenade fastigheter i kommunen. Inventeringen är översiktlig och grundas på vad för typ av verksamhet som finns eller tidigare funnits på aktuellt område. Att en fastighet är markerad i GIS-skiktet behöver inte innebära att den är förorenad. Det utgör dock en indikation på detta och en särskild utredning kring detta begärs in som underlag för detaljplanen. Detta arbetssätt uppfattas av kommunen som tillfyllest i dagsläget. LUFTFÖRORENINGAR En mätning kallad urban bakgrund görs kontinuerligt sedan 20 år tillbaka inom Falkenberg centrum. Mätningen görs vid fasta mätstationerplacerade på lämpliga fastigheter (inte ute i gatumiljö etc). Mätningarna har visat en trend av sjunkande halter av kväve, bensen och svaveldioxid, varvid dessa gaser ej längre ses som ett problem. Inga kartmaterial eller GIS-skikt finns framtagna avseende luftföroreningar. Detta beror på att koncentrationer och halter varierar över tid (dygn, årstid, väderlek, vindriktning etc). Punktkällor och/eller luftförorenande industrier bedöms generellt inte utgöra några problem inom kommunen. DJURHÅLLNING När det gäller djurhållning bör ett antal aspekter vägas in i samhällsplaneringen. Lukt och buller kan medföra olägenheter för kringboende och därmed behöva beaktas i planprocessen, beroende på vilken typ och skala av djurhållning som avses. Risk för allergener är aktuell framför allt vad gäller hästar. I Falkenberg är hästverksamhet vanligt, ofta i nära anslutning till bebyggelse. Därför har en hästpolicy som innehåller lämpliga skyddsavstånd och hanteringsstrategier tagits fram, se figur 8.4. Policyn säger tydligt att bedömning måste göras utifrån varje plats förutsättningar. Figur 8.4 Rekommenderade avstånd mellan hästanläggning och bostäder, enligt kommunens hästpolicy. Se ref, Falkenberg 2007a 78 (88)

148 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Strålsäkerhetsmyndighetens Allmänna råd (2008:18) rörande allmänhetens exponering av elektromagnetiska fält ska respekteras vid anläggning av radio- och telemaster, elinstallationer mm. För ny bebyggelse skall magnetfältet från kraftledningar understiga 0,2 mikrotesla (μt). I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet. Klimatrisker Utsläpp av växthusgaser under lång tid har, enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC, lett till förändringar i vårt klimat, vilket tar sig i uttryck i bland annat i ökade risker för extrema väderhändelser. Det handlar inte om växlingar i vårt dagliga, månatliga eller årliga väder, utan mer varaktiga förändringar på mycket längre sikt. Dessa mer varaktiga förändringar på längre sikt leder i sin tur till förändringar i våra årstidsväxlingar. Klimatförändringen ökar risken för översvämningar från sjöar och vattendrag, dagvatten, grundvatten, dammar, kulvertar och ledningsnätet. Översvämningar är en del av naturen och människor har levt med dem i alla tider. Skillnaden idag är att de förväntas komma oftare och bli kraftigare Med ökade och mer omfattande översvämningar riskerar man även en ökad erosion och på sina ställen även skred. En annan effekt kan vara mer torka och värmeböljor sommartid och ökad nederbörd vintertid. Klimatförändringarna tar sig också uttryck i att den globala uppvärmningen leder till en höjd genomsnittlig havsnivå. Detta beroende på vattnets utvidgning och en ökad avsmältning av glaciärer, inlandsisar och polaris Detta leder i sin tur också till översvämningar Sammantaget gör ovanstående att det blir allt viktigare att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Detta gäller väl befintlig som planerad bebyggelse och infrastruktur. Falkenbergs kommun har ansvar i att vidare utreda dessa frågor och beakta dem i planeringssammanhang. I inledningsskedet har en studie gneomförts tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i Halland för att studera effekterna av en havsytehöjning kombinerad med ett stormtillfälle, se figur8.5. Översiktsplanen fokuserar också i hög utsträckning på hur vår egen påverkan på klimatet kan minska, genom minskade utsläpp av växthusgaser från transportarbete och annan energianvändning, liksom satsningar på förnybar energi. Figur 8.5 Schematisk kartering av översvämningsområden (blåa) vid en havsytehöjning på 1 meter i kombination med storm. För Falkenbergs stad är även ett 100-års flöde i Ätran inräknat. 79 (88)

149 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER HAVSYTEHÖJNING IPCC har kunnat konstatera att utifrån olika scenarieberäkningar så kommer havsytan att stiga med mellan 0,18-0,59 m fram till år SMHI anser dock att dessa siffror är lågt räknade då de inte tar hänsyn just till de stora isarnas avsmältning utan de hänvisar till en ökning på ca en meter. Kartorna i figur 8.5 illustrerar mycket schematiskt vad ett scenario på en meters havsnivåhöjning i kombination med storm kan leda till för effekter utefter kusten. För Falkenbergs stad är även ett 100-års flöde i Ätran inräknat. Underlagsmaterialet utgår från den klimatanalys som länsstyrelsen i Hallands län genomfört under våren 2012 tillsammans med Halmstad, Falkenbergs och Varbergs kommuner, se referenser. Det kan konstateras att vissa delar av kusten kommer att drabbas hårdare än andra så som strandängarna vid Stranninge-Lyngen, områdena söder om Glommen och Olofsbo, Falkenbergs stad samt Suseåns mynning och delar av Långasand. KONSEKVENSER Konsekvenserna av en klimatförändring kan vara svår att förutse men vissa av dem har kommenterats nedan. Kusterosion. Falkenberg har idag ingen kusterosion utan snarare en påbyggnad på vissa stränder (utifrån egna obesrvationer och insatser som behövt genomföras). Visst förekommer det erosionstillfällen vid storm men i ett längre perspektiv byggs stränderna på. Detta kan komma att ändras i en framtid. Vilka områden som i ett hundraårsperspektiv, med stigande havsnivåer, ska komma att drabbas av kusterosion är idag svårt att förutsäga. En tumregel säger att en meters höjning av vattenytan kan innebära att kustlinjen förflyttas 100 meter från strandlinjen (Länsstyrelsen i Hallands län, 2012). Biologisk mångfald. Stora delar av Falkenbergs kust är utpekad som värdefull ur biologisk synvinkel, i form av naturreservat, Ramsar-område, Natura 2000-områden, riksintressen och naturvårdsområden, se kap 6. Påverkan på den biologiska mångfalden kan framför allt uppstå när vattnet stiger måste den växt- och djurliv dra sig tillbaka längre inåt land till nya områden. Detta har de svårt att klara. En orsak är att förändringen sker så pass snabbt att framför allt växtligheten kan ha svårt att anpassa sig. Dessutom kan den inte retirera österut eftersom det idag mestadels ligger bebyggelse öster om de värdefulla områdena. Detta innebär att stora delar av den biologiska mångfalden kopplad till kustbandet kan komma att gå förlorad. Bebyggelse. För befintlig bebyggelse utefter kusten kommer en havsytehöjning leda till stor påverkan där det mycket troligt kommer att på sina ställen bli omöjligt att bo kvar. I bebyggelse ingår inte enbart bostäder utan även verksamheter och miljöfarliga verksamheter, förorenade områden och nedlagda deponier. En havsytehöjning får även effekt för dessa med potentiell urlakning av miljögifter etc. Samhällsviktiga funktioner, så som socialförvaltningens vård och omsorg, operativ räddningstjänst samt krisledningsfunktionerna drabbas inte fysiskt av en havsytehöjning men däremot indirekt av ett högre tryck på verksamheterna. Det kan till exmepel vara äldre som behöver tätare besök på grund av risk för uttorkning under varma sommardagar. Vad det gäller översvämningssituationer vid kusten så bör inte exploatering av bostäder i områden som inte tidigare ianspråktagits ske under 3 meter över nollplanet. Bestämmer man sig ändå för att bygga i dessa områden där extremt högsta högvatten kan inträffa i perspektivet 100 år, så ska lägsta golvhöjden ligga på en säkerhetsmarginal på 0,5 meter. Detta innebär en lägsta golvhöjd på 3,5 meter över nollplanet. Ledningsnät. En mer direkt effekt av en stigande havsyta på en meter i kombination med västlig storm är att delar av elnät kommer att drabbas. Dessutom kan de avlopps-pumpstationer som är belägna nära kusten (ca 15 st) komma att sättas ur funktion, vilket skulle innebära att avloppsvattnet släpps ut orenat. I stora koncentrationer utgör detta en smittorisk. 80 (88)

150 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Sociala risker Fysiska och tekniska risker som t.ex. översvämningar, skred och bränder har samhället relativt stor vana att hantera och försöka förebygga. För att få en helhetsbild över de olycksrisker som finns i en kommun är det av vikt att i översiktsplaneringen även ta hänsyn till de sociala riskfaktorerna, dvs risker som t.ex. sabotage, kriminalitet, missbruk, segregation och ojämn åldersstruktur kan föra med sig. Detta är ett relativt outforskat område och det kan vara svåra att definiera eller förebygga de sociala riskerna inom samhällets planprocess. SABOTAGE OCH KRIMINALITET Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Räddningsverket 2004) definierar sabotage som en händelse där någon förstör eller skadar egendom som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning, eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket. Exempel på detta är sabotage av transformatorstationer, datasystem, elsystem, telesystem, sabotage som kan leda till trafikolyckor såsom tågurspårningar, sprängattentat och anlagda bränder. Den internationella terrorismen har hittills berört Sverige i mindre grad än i andra länder, men det är möjligt att detta hot kommer öka i framtiden. Ett framtida hot i detta sammanhang kan vara användning av biologiska vapen. Vidare har informationsteknologin inneburit möjligheter att förändra och lamslå information via datanät. Det är ett allmänt intresse enligt PBL att lokalisera och utforma bebyggelsen så att den från sociala utgångspunkter främjar goda livsmiljöer. Inom den fysiska planeringen är det framför allt genom att verka för helhetssyn, variation, samband och inflytande i planprocessen som man kan påverka detta arbete, se vidare kap 1. SEGREGATION Med segregation menas här att befolkningen i olika socioekonomiska grupper bor och verkar mer eller mindre åtskilda från varandra. Segregation är motsatsen till integration som behandlas i kap 1. En konsekvens av segregation är utanförskap och vanmakt och en ökad segregation innebär starkare sociala spänningar med åtföljande misstro mot samhällets institutioner och normer. Detta innebär att kriminalitet, missbruk och politisk extremism ökar, vilket i sin tur genererar både olyckor, våld och självmord. Tillgång till arbete, bra skolor liksom ett gott utbud av fritidsaktiviteter är viktigare instrument för att bryta segregationen. Integration handlar också om deltagande och inflytande i samhället. Möjligheten att bestämma över det egna bostadsområdet och den egna vardagen är av stor betydelse. MISSBRUK Genom att missbruka alkohol och använda sig av droger är personen en stor fara för sig själv och andra. Av de sammanlagda olyckor som inträffar varje år är en mycket stor del beroende på att alkohol eller droger varit inblandade. Detta gäller både bränder, trafikolyckor och drunkningstillbud. En person som är missbrukare löper också större risk att begå brott. Den fysiska planeringen kan vara ett medel för att minska risken för sabotage och kriminalitet och för att olyckor inträffar. Genom att skapa miljöer som invånarna mår bra i och känner ett ansvar för kan risken för att olyckor inträffar på grund av missbruk minska på sikt. ÅLDERSSTRUKTUR Analyser av åldersstruktur är av relevans för samhällsplaneringen både i landet som helhet och i den enskilda kommunen. Befolkningens stigande medelålder påverkar hela samhällsekonomin. En kommun som inte klarar av att hålla kvar ungdomarna riskerar att hamna i en mycket allvarlig negativ spiral som på sikt kan få förödande konsekvenser. Dödsolyckorna drabbar till 60 % personer som är äldre än 64 år. En anmärkningsvärt stor andel av dessa utgörs av fallolyckor. Då antalet äldre människor som bor hemma ökar innebär det att svårigheter med utrymning vid brand tilltar. Barn är en utsatt grupp som måste skyddas från olyckor både i hemmet, i bostadsområdets närmiljö och i trafiken (t ex barns cykelvägar till skola och fritidsaktiviteter). Varje år omkommer mellan 80 och 90 barn och ungdomar. Omkring drabbas av olycksfallskador (88)

151 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Brottsligheten har också en tydlig åldersstruktur så till vida att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Enligt kriminalstatistiken uppvisar de yngsta åldersgrupperna (15-20 år) flest brott per capita, medan brottsligheten efter tonåren tydligt avtar. Detta antyder att för den stora majoriteten ungdomar kan brottslighet ses som en övergående fas. För att ett samhälle ska kunna hållas levande krävs en någorlunda jämn fördelning mellan åldersgrupper. Det är viktigt att man har råd att bo kvar i sin hemkommun och att det erbjuds olika boendealternativ. För detta krävs att kommunen planerar för bostäder som är anpassade för olika individuella behov. Olycksriskerna kan genom den fysiska planeringen minska genom att kommunerna är medvetna om vilka de största riskerna är för respektive åldersgrupp. Folkhälsofrågorna bör i större utsträckning synliggöras i den fysiska planeringen. Konceptet med En säker och trygg kommun är en tvärsektoriell modell som förutsätter ett befolkningsinriktat agerande från alla aktörer i lokalsamhället. Modellen som arbetar utifrån ett demokratiskt underifrånperspektiv är lämplig att arbeta utifrån när en ny översiktsplan ska göras. REAKTIVT ARBETE GER KUNSKAP INFÖR PROAK- TIVT ARBETE Inom Falkenberg kommun bedrivs i dagsläget ett uppskattat och väl fungerande arbetssätt med så kallade trygghetsvandringar, vilket bedrivs i befintliga bostadsområden. Arbetet går ut på att en grupp människor med olika bakgrund och infallsvinklar (ålder, etnicitet, boende, näringsidkare, polis, räddningstjänst, bostadsbolag, vaktmästare etc.) tillsammans gör en inventering i ett avgränsat område. Oftast bedrivs arbetet reaktivt med innebörden att olika problem som skadegörelse, våld, otrygghet för boende etc. förekommit i området. Utifrån inventeringarna sammanställs åtgärdslistor som sedan ligger till grund för kommunens investeringar och upprustning i området. Arbetet med trygghetsinventeringar har gett personal inom kommunen god inblick i en mängd avhjälpande åtgärder som bör tas tillvara även i ett förebyggande syfte att tillämpa i planeringsskedet av nya och kommande bostadsområden etc. En annan viktig fråga att hantera i sammanhanget är suicidrisker (självmordsrisker). Även här har personal inom kommunen god inblick och frågan bör hanteras likt övriga risker inom planprocessen. När detaljplaner upprättas och bygglovsärenden bedöms skall behovet av skyddsåtgärder, och vilka former av åtgärder som behöver vidtas, avgöras för att begränsa suicidrisken. Riskhantering FÖRUTSÄTTNINGAR ATT HANTERA RISKER I DEN FORTSATTA PLANERINGEN Insatstid räddningstjänst I Falkenberg kommun finns kommunal räddningstjänst med heltidsstyrka i Falkenberg och med deltidsstyrkor i Ullared, Vessigebro och Fegen. Aktuella insatstider beskrivs i Figur 9:6. Insatstiderna skall beaktas i planprocessen på följande sätt: Vid nybyggnation av flerbostadshus högre än två våningar och där räddningstjänstens insatstid, den tid som går från larm till dess utryckningsfordon är på plats, är mer än 10 minuter skall extra brandskyddsåtgärder vidtas. Vilka åtgärder som skall vidtas skall beskrivas i en särskild brandteknisk utredning. Figur 8.6 Räddningstjänstens insatstider inom Falkenbergs kommun. Källa Riskutredning, Falkennbergs kommun (88)

152 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Brandvattenförsörjning. Vid exploatering av bebyggelse skall normalt alltid släckvattenbehovet uppfylla kraven enligt VAV P83 mars alternativsystem kan tillämpas. Vid exploatering av område för flerbostadshus med 4 våningar eller mer skall alltid en särskild utredning genomföras avseende brandvattenförsörjningen. Vid exploatering av industriområden eller andra från brandsynpunkt jämförbara områden skall alltid en särskild utredning genomföras avseende brandvattenförsörjningen. En utredning enligt ovan kan i sin enklaste form innebära att man konstatera att man uppfyller flödeskraven enligt VAV P83 mars KRISHANTERING Varje kommun ska enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap inventera, identifiera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Med bakgrund av denna lagstiftning bedriver Falkenbergs kommun ett systematiskt risk- och sårbarhetsarbete. Detta arbete ligger till grund för dimensionering, sammansättning och prioritering av den kommunala krisberedskapen. Kommunen arbetar även systematiskt med handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor. Föreliggande riskinventering kan lämpligen vara en del av den kontinuerliga revideringen av programmet. På så sätt kan arbetet för skydd mot olyckor fortgå. RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER I DEN FORTSATTA PLANERINGEN I arbetet med denna riskinventering har ett antal riskkällor med tillhörande utredningsområden identifierats. Grundtanken är att identifiera områden som är mer eller mindre lämpliga för olika typer av etableringar. Om en etablering planeras inom ett område som i denna riskidentifering markerats som ett s.k. utredningsområde skall mer detaljerade riskbedömningar upprättas som underlag för detaljplaneringen. I många fall, t.ex. inom Falkenberg centrum, kan det vara önskvärt med etableringar även inom utredningsområdena, men först efter övervägande i form av en samlad bedömning. Det finns en mängd potentiella riskreducerande åtgärder som kan vidtas för att minska riskpåverkan på omgivningen från identifierade riskkällor. Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Boverket har tillsammans gett ut skriften Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, som är en vägledning för kommuner i deras arbete med detaljplaner. Generellt kan riskreducerande åtgärder i detaljplaner delas in i fyra kategorier: markåtgärder, separationsåtgärder, utformningsåtgärder och fasadåtgärder. REVIDERING AV RISKIDENTIFIERINGEN Riskidentifieringen är upprättad för att fungera som ett verktyg i Falkenbergs planeringsarbete. Följande processer har identifierats då det är särskilt viktigt att se över befintlig information. Detta för att avgöra om riskinventeringen med tillhörande utredningsområden behöver justeras eller uppdateras: Verksamhet söker nytt eller förnyat miljötillstånd Verksamhet söker nytt eller förnyat tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Nya detaljplaner där risk utgör betydande miljöpåverkan Revision av Sevesoanläggnings säkerhetsrapport Anläggning klassas som farlig verksamhet Revision av riskanalys för farlig verksamhet Ny arbetsplan eller järnvägsplan Rutiner och utbildning av personal behövs för att genomföra kontinuerliga uppdateringar av riskinventeringen så att den kan användas i den rullande översiktsplaneringen och detaljplaneprocessen. Med jämna intervall föreslås dessutom att riskinventeringen genomgår en mer ingående genomlysning och revidering. Denna revidering bör lämpligtvis ske i samband med översyn av kommunens översiktsplan en gång per mandatperiod och helst utföras av extern kompetens (88)

153 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag 8 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 84 (88)

154 REFERENSER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Referenser Boverket m.fl., Bättre plats för arbete. Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket & Socialstyrelsen. Allmänna råd 1995:5. Boverket, Folkhälsa i planering, byggande och boende- Boverkets roll i folkhälsoarbetet Boverket, Jämna steg checklista för jämställdhet i fysisk planering. Boverket, Förändringar av bostadsbeståndets fördelning på hustyper, ägarkategorier och upplåtelseformer Boverket, 2008a. Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd 2008:1 Boverket, 2008b. Landsbygd i förändring. Boverket, 2009a. Socialt hållbar stadsutveckling en kunskapsöversikt Boverket, 2009b. Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande. Boverket, 2009c. Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel. Regeringsuppdrag (6) M2009/4802/A (delvis) Boverket, 2010a. Boendeinflytande i praktiken. Boverket, 2010b. Socialt hållbar stadsutvecklng - en kunskapsöversikt. Regeringsuppdrag IJ2009/ 1746/IU. Boverket, 2010c. Vidga vyerna. Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet Boverket, 2010d. Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Boverket, 2010e. Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Boverket m.fl., 2010f. Magnetfält och hälsorisker. Boverket, Regionala analyser av bostadsmarknaden Rapport 2011:16 Boverket, Bostadsmarknaden med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten Brattfors och Olsson, Social trygghet social hållbarhet. Artikel publicerad i Bygg & teknik 4/11. WSP. Falkenbergs kommun m.fl., Bevarandeplan för Falkenbergs innerstad. Inventering och bevarandeförslag för Gamla stan. Falkenbergs kommun m.fl., Bevarandeplan för Herting. Kulturmiljövårdsprogram för egnahemsbebyggelsen i Herting. Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun m.fl., Stadens yttre årsringar. Översiktlig karakterisering samt värdering och rekommendationerför Falkenbergs tätort utanför stadskärnan, Skogstorp, Vinberg m.fl. Falkenbergs kommun, 2006a. Riktlinjer för placering av vindkraft. Policy för Falkenbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2006b. Naturvårdsprogram. Framtaget i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län. Antaget av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2007a. Hästar i planeringen. Förslag till riktlinjer inom Falkenbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2007b. Näringslivsprogram för Falkenbergs kommun Godkänd av kommunfullmäktige december 2007 Falkenbergs kommun, 2010a. Bostadsförsörjningsprogram för Falkenbergs kommun , antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2010b. Plan för social hållbarhet antagen av kommunfullmäktige Falkenbergs kommun, 2011b. Landsbygdsutveckling. Underlag till ÖP. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Nina Andersson, Falkenbergs kommun, 2011c. Socialt perspektiv i fysisk planering. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jan-Olof Andersson, Falkenbergs kommun, 2011d. Program till översiktsplan för Falkenbergs kommun. Antaget av kommunstyrelsen Ansvar Pernilla Jacobsson. Falkenbergs kommun, 2011f. Övergripande riskidentifiering för ny översiktsplan för Falkenbergs kommun. ÖP-arbetsgrupp, ansvar Patrik Annervi. Rapport WSP Falkenbergs kommun, 2011g. VA-översikt Falkenberg.Underlag till ny översiktsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2011h. Hållbara transporter. Arbetsmaterial till ÖP. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jimmy Vänerstål, (88)

155 Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag REFERENSER Falkenbergs kommun, 2011i. Vindbruksutredning. Underlag till översiktsplan. Godkänd av kommunstyrelsen ÖP-arbetsgrupp, ansvar Johan Risholm. Falkenbergs kommun. 2011j. Konsekvensbedömning till Vindbruksutredning. Underlag till översiktsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, Norconsult Falkenbergs kommun, 2011k. PM Verksamheter. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Jörgen Högdin, Falkenbergs kommun, 2011o. Hav & kust. Underlag och rekommendationer. PM från ÖP-arbetsgrupp, ansvar Sofia Hedberg Broberg, Falkenbergs kommun, 2011p. Tätortsnära natur i Falkenberg Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult, Falkenbergs kommun, 2012c. Handeln i Falkenberg. Utvecklingen till år Rapport, Niras Falkenbergs kommun, 2012d. Tillgänglighetsstudie dagligvaror, Falkenberg. Niras Falkenbergs kommun, 2012e. LIS-utredning. Underlag till översiktsplan. Godkänd av kommunstyrelsen ÖP-arbetsgrupp, ansvar Stefan Wallner. Falkenbergs kommun, 2012f. Trafikplan 2012 Falkenbergs stad. Ännu ej antagen. Rapport, Norconsult Falkenbergs kommun, 2012h. Hamnutredningen Falkenberg. WSP/Analys och strategi Falkenbergs kommun, 2012i. Materialhushållningsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun. 2012j. Konsekvensbedömning till LIS-utredning. Underlag till översiktsplan för Falkenbergs kommun. Rapport, Norconsult Falkenbergs kommun, 2012k. Vattenförsörjningsplan för Falkenberg. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012m. Utlåtande om Vastaddalen. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012n. Lämpliga områden för krossberg i Falkenbergs kommun. Rapport, Tyréns Falkenbergs kommun, 2012q. Turismstrategi för Falkenberg Falkenbergs kommun, 2012r. Strandplan för Falkenbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige , 33. Falkenbergs kommun, Kulturmiljö Halland, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Digital inventering etapp 1. Enskilda byggnader i Falkenbergs tätortsområde. Falkenbergs kommun, Kulturmiljö Halland, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Digital inventering etapp 2. Falkenbergs kommun utanför tätortsområdet. Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen i Hallands län, Kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun. Ej ännu antaget. Rapport, Kulturmiljö i Halland och Kula AB Fiskeriverket, Område av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Huddinge kommun, Handbok i delaktighet. Från vision till verklighet. Resultat av samarbete med SKL, Botkyrka, Hudiksvall och Vara kommuner i Projekt medborgarinflytande (tips) Länsstyrelsen i Hallands län, Värdebeskrivning av kustområdet i Halland. Ett regionalt planeringsunderlag för områden av riksintresse enligt 3 kap NRL. Länsstyrelsen i Halland, Checklista för jämställd planering i Halland. Meddelande 2009:04 Länsstyrelsen i Hallands län, 2011a. Introduktion till klimatanpassning i Halland, Meddelande 2011:4. Länsstyrelsen i Hallands län, 2011b. Vindkraft i Hallands län. Beskrivning av det halländska landskapet ur ett vindkraftsperspektiv. Medelande 2011:22 Länsstyrelsen i Hallands län, 2011c. Riskanalys av farligt gods i Hallands län, Meddelande 2011:19. Länsstyrelsen i Hallands län. 2012: Hallands genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet , tillämpning från 1 september 2012 Länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad, Falkenbergs och Varbergs kommuner, Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län. Rapport, WSP Länsstyrelsen i Skåne, Hushållning med åkermark? Uppföljning av åkerexploatering i Skåne och Halland samt analys av planerad exploatering i Skåne. Skåne i utveckling 2006:8. 86 (88)

156 REFERENSER Översiktsplan Falkenbergs kommun Fokusunderlag Länsstyrelsen i Skåne, Dagvatten. Plan-PM 1: Länsstyrelsens i Skåne län, Landsbygden i kommunens översiktsplan. En vägledning. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006:000 Länsstyrelsen Västra Götalands län, Klimatanalys för Västra Götalands län. SMHI, rapport Länsstyrelserna i Västra Götalands län, Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län. Publikation 2012:03. Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län, Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Publikation 2011:72/ 2011:22. Länsstyrelserna, Landsbygdsutveckling i översiktsplaneringen. Slutrapport för pilotrapport 5. Samproduktion mellan länsstyrelserna i Kalmar, Jämtlands och Västernorrlands län. Länsstyrelserna, Klimatanpassning i fysisk planering Vägledning från länsstyrelserna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Att hantera översvämningsproblematik inspirerande exempel. Naturvårdsverket och Boverket, Strandskydd en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4. Region Halland, Attraktivt boende i Hallands utan intrång på stränderna. Strandskyddsutredningen, maj Region Halland, Framtidens transportsystem i Halland. En regional systemanalys.september Region Halland, Hallands kollektivtrafikstrategi. Mål och strategier för kollektivtrafi ken i Halland i syfte att öka resandet med kollektivtrafik. Underlag till ägardirekttiv. Slutrapport Region Halland, Hallands hamnar och kombitrafik. Region Halland, Regionalt trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafik för en hållbar regional utveckling. Samrådsversion Räddningsverket, Riskhantering i översiktsplaner, En vägledning för kommuner och länsstyrelser. Enheten för bebyggelse och miljö. Räddningsverket, Översiktlig översvämningskartering längs Suseån. Sträckan Slättåkra till mynningen i havet. Rapport nr 56, Räddningsverket och Boverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner - Vägledningsrapport. Räddningsverket & Socialstyrelsen, Allmänna råd 1995:5. Sveriges geologiska undersökning, Översiktlig översvämningskartering längs Ätran. SMHI D- nr 2000/156/204. Sveriges geologiska undersökning, Översiktlig avgränsning av grundvatten i Falkenbergs kommun användning i kommunal planering. Följebrev från SGU ( /2012). Lars-Ove Lång Sveriges kommuner och landsting, Hanteringen av vattenfrågorna är avgörande Om att klimatanpassa den fysiska planeringen. Sveriges kommuner och landsting, Utveckla principer för medborgardialog. Trafikverket Region Väst och Falkenbergs kommun, Förslag till prioriterade stråk i Falkenbergs kommun. Rapport 2012:24, Trivector Trafikverket och Falkenbergs kommun, Resvaneundersökning för Falkenbergs kommun. Rapport 2012:07, Trivector (88)

157 Översiktsplan Falkenbergs kommun Samrådsredogörelse program REFERENSER 88 (88)