Valideringsprocessen Fördjupad kartläggning

Transkript

1 1 av 336

2 2 av 336

3 Revidering och uppdatering av i augusti 2014 Det har gått några år sedan togs fram i projektet KVAS. Naturligtvis har mycket hänt både inom autismspektrumområdet och framför allt inom teknik och hjälpmedelsområdet. I denna revidering har vi främst uppdaterat avsnittet om teknik och hjälpmedel. Smärre ändringar har också gjorts i de övriga modulerna även om det mesta i det ursprungliga materialet har behållits. Den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen DSM används ofta vägledande vid utredningar även i Sverige. Sedan 2013 finns i DSM-5 en gemensam diagnos, Autism Spectrum Disorder, som omfattar autism, atypisk autism och Aspergers syndrom. Internationellt och även i Sverige pratar man idag om autism eller autismspektrumtillstånd som övergripande begrepp snarare än om separata autismdiagnoser. Aspergers syndrom finns än så länge kvar som diagnos i svensk hälsooch sjukvårdsklassifikation och många som är vuxna idag har tidigare fått och har kvar diagnosen Aspergers syndrom. Vi har valt att i det här materialet behålla Aspergers syndrom som begrepp men menar då även andra autismspektrumtillstånd hos personer med normal eller hög begåvning. En artikel som beskriver och projektet KVAS finns nu också publicerad i Journal of Vocational Rehabilitation Vol. 41. No 1 (2014) Artikeln är fri att ladda ned: I och med denna revidering överlämnar vi materialet till Autism- och Aspergerförbundet. Svårigheten för målgruppen att få ett arbete och behålla det består tyvärr och behovet att få stöd ut i arbetslivet har inte ändrats. Vår förhoppning är därför att materialet ska fortsätta spridas och användas för att komma till största möjliga nytta. Tumba Lena Gladh Leg. arbetsterapeut och projektledare Botkyrka Kommun lena.gladh@botkyrka.se Anna Sjölund Beteendevetare, handledare och utbildare Autismpedagogik 3 av 336

4 4 av 336

5 Förord Detta material har tagits fram inom projektet Kartläggning och validering Aspergers syndrom. Projektet har finansierats av Allmänna Arvsfonden och Botkyrka kommun och bedrivits i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet och Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Författare till materialet är: Lena Gladh, leg. arbetsterapeut och arbetskonsulent i Botkyrka kommun. Anna Sjölund, föreläsare, författare och vice ordförande i Autism- och Aspergerförbundet. Gunnel Norrö, föreläsare och författare med egen erfarenhet av Aspergers syndrom. Vi har också fått tillstånd att tolka, översätta och använda delar av det engelska materialet Prospects Provider Training Course (2006) utgivet av National Autistic Society, samt material från Autism- och Aspergerförbundet, Autismforum och Arbetsförmedlingen. Materialet har bearbetats i projektets arbetsgrupp bestående av projektledare Patricia Anton/Sanna Wahanta samt Lena Gladh och Attilio Jaconelli. Det har testas, utvärderats och reviderats med hjälp av två pilotgrupper under hösten 2008 våren 2009 under ledning av Kerstin Edberg och Åsa Haglund. Den fördjupade kartläggningen har också faktagranskats av Gunilla Gerland, under våren Vi tackar alla som på något sätt deltagit i projektet. Arbetsgruppen Kartläggning och validering Aspergers syndrom Botkyrka kommun December av 336

6 6 av 336

7 MODUL 1 Aspergers syndrom Arbete 7 av 336

8 8 av 336

9 MODUL 1.1 Introduktion 9 av 336

10 Modul 1.1 Introduktion Varför ska just människor som har Aspergers syndrom behöva kartlägga sina kompetenser och få dem validerade för att komma igång med sitt vuxna arbetsliv? Det behöver ju inte andra unga vuxna. Eller de kanske också skulle ha nytta av det, men det ordnas inga sådana tillfällen för dem? Fungerar verkligen människor som har AS så annorlunda, att just de behöver kartlägga och validera sina kompetenser? På den frågan kan man svara både ja och nej. Ja, därför att funktionsnedsättningen gör att man missar en massa information, som andra tar in automatiskt. Om man inte lär sig det där som andra redan kan, är man inte lika väl rustad för arbetslivet som andra är, och då har man inte likvärdiga möjligheter. Nej, därför att AS inte innebär att man är dålig på att jobba. Det finns goda egenskaper i autismspektrumtillståndet, fina sidor som borde få arbetsgivare att jubla av glädje. Det är få som kan arbeta så tålmodigt och målmedvetet och med en sådan noggrannhet och precision, som en person som har AS och är intresserad av det han/hon gör. Eftersom det är så, vore det ju synd om denna goda förmåga inte används just i ett vuxet, självständigt arbetsliv. Men att döma av statistiken är det många mycket begåvade människor med AS som vill jobba, men inte lyckas få eller få behålla sitt arbete. Det är nämligen ofta vissa karakteristiska problem som hindrar dem att lyckas. Dessa hinder går i regel att undanröja eller kompensera för, bara man ser problemet och tar itu med det på ett lugnt och metodiskt sätt. Att ha AS innebär att man är rustad med en ojämn begåvningsprofil. Man har i regel styrkor inom vissa områden där man kan prestera bättre än andra, men också områden där ens förmågor är nedsatta. Om man är annorlunda utrustad för klivet in på arbetsmarknaden kan man också behöva rusta sig på ett annorlunda sätt. Denna valideringsprocess är tänkt att fungera som en hjälp för dig. Den är utformad för att kunna bygga på de unika förutsättningar som just du har, så att du får användning för det du är bra på för att du så småningom ska kunna försörja dig själv. 10 av 336

11 Varför en valideringsprocess för personer med Aspergers syndrom? Att få ett arbete och ha möjlighet att behålla det är viktigt för alla människor. I dagens samhälle står många utanför arbetsmarknaden och en stor grupp av dessa är personer med Aspergers syndrom (AS). I psykiatrisamordnarens rapport till regeringen (SOU 2006:100) lyfter man tydligt fram att bristande kartläggning av särskilda förutsättningar och behov av anpassningar är ett av de största hindren för personer med bl a Aspergers syndrom att få ett arbete och behålla det. I Storbritannien har The National Autistic Society s (NAS) Prospects Employment Services lyckats väl med att hjälpa personer med autismspektrumtillstånd att komma ut i arbetslivet. De har bland annat använt sig av en arbetslivsförberedande utbildning för att ge personerna bättre förutsättningar att få och behålla ett arbete. Även Gail Hawkins i USA som i sin bok How to Find Work That Works for People with Asperger Syndrome förespråkar vikten av att förbereda sig för arbetslivet genom att kartlägga sina förutsättningar och hitta strategier för att hantera arbetslivets krav och sociala spelregler. Gunnel Norrö, med egen erfarenhet av AS, har skrivit flera av inledningstexterna till de olika modulerna i detta material. Hon betonar att såväl arbetssökande som handläggare/stödpersoner och arbetsgivare behöver kunskap om de specifika förutsättningar som gäller för varje person för att han/hon ska kunna lyckas i arbetslivet. I Sverige har många kommuner i dag valideringsenheter där en persons reella kompetens och yrkeserfarenhet kartläggs, synliggörs, dokumenteras och verifieras. Utgångspunkten är att all kunskap är lika mycket värd oavsett hur den förvärvats. Idag finns dock inga verktyg för att särskilt validera personer med AS utifrån deras unika förutsättningar. Med sitt annorlunda sätt att uppfatta och tolka sin omvärld har de ofta svårigheter att komma till sin rätt och att passa in i befintliga åtgärder och modeller. Ofta ligger inte svårigheterna i själva arbetsuppgifterna utan i det sociala samspelet och/eller i utformningen av arbetsmiljön. Mål och syfte är arbetslivsförberedande och syftar till att ge nya möjligheter för dig som har Aspergers syndrom att komma in på arbetsmarknaden. Målet är att du efter avslutad validering ska ha fått fördjupad självinsikt och större kunskap om hur just dina förutsättningar ser ut för att du ska få en så bra arbetssituation som möjligt ska ha fått fördjupad och större kunskap om arbetslivet och dess krav ska vara medveten om dina styrkor och hur du kan presentera dem för andra ska vara medveten om dina svårigheter och kunna formulera ditt behov av stöd för andra ska känna att du har strategier som underlättar för dig att hantera olika situationer som kan uppstå i arbetslivet ska ha större förståelse för hur det sociala samspelet kan se ut på en arbetsplats ska ha fått pröva dina strategier och fått dina kompetenser validerade på en arbetsplats ska ha en dokumentation som kan vara användbar i ett framtida yrkesliv 11 av 336

12 Validering Bakgrund Tanken bakom validering som metod att synliggöra och erkänna kompetens uppkom i USA på 1960-talet för att underlätta tillträde till högskolestudier. Man ville skapa alternativa antagningsvägar till högskolorna för en grupp människor som stod långt från den akademiska världen. Det utformades en metod som tog fasta på människors icke formella lärande, vilket även kallas för erfarenhetsbaserad kunskap. Det vill säga det som människor lär sig under livets gång på andra sätt än genom formell utbildning. På 1980-talet kom modellen till England där den fortsatte att utvecklas och i Sverige har man arbetat med validering sedan Valideringsmodellen som använts i Botkyrka kommun har vuxit fram genom de erfarenheter och projekt som kommunen arbetat med sedan år Vad är validering? Validering är en metod som synliggör, dokumenterar och erkänner en persons kompetens oavsett hur kompetensen inhämtats. Kompetens kan beskrivas som att ha kunskaper, erfarenheter och förmågor att genomföra en viss uppgift. Det finns två olika kategorier av validering: validering mot yrkeskrav validering mot kursmål/betyg Under denna valideringsprocess valideras deltagarna mot yrkeskrav. Det är två områden som synliggörs och dokumenteras: Övergripande yrkeskunskaper Generella kompetenser Det är viktigt att komma ihåg att validering inte är någon praktik, utbildning eller prövning. Validering är en process där man kartlägger en persons kompetens, och dokumenterar den så att den blir begriplig, synliggjord och användbar i arbetslivet. Då valideringen till sin natur är utforskande och beskrivande kan man inte heller bli underkänd. Regeringens definition av validering Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (Ds 2003:23). 12 av 336

13 Vad kan man ha för nytta av att validera sina kunskaper? Genom valideringen får du fler möjligheter att söka arbete, dessutom får arbetsgivaren en aktuell dokumentation på din kompetens inom det aktuella yrket. Validering kan vara bra när man är osäker på om yrkeskompetensen är tillräcklig vill få sin yrkeskompetens värderad och behöver papper på det behöver komplettera eventuella brister inom ett yrkesområde vill pröva sin kunskap mot arbetslivets krav Generell kompetens Består av tio områden som tagits fram av Skolverket och som är viktiga oavsett vilket yrke du arbetar inom. I valideringsprocessen ligger fokus på de generella kompetenserna. Följande huvudrubriker ingår: Hantera information Handla språkligt och kommunikativt Lösa problem Planera och organisera uppgifter Genomföra uppgifter och lösa praktiska problem Samarbetsförmåga/socialt samspel Använda utrustning Kvalitetsmedvetenhet Estetiskt förhållningssätt Etiskt förhållningssätt Utvecklingsbenägenhet Dessutom synliggörs kunskaper inom följande områden i den mån de är relevanta för yrket: Yrkessvenska Yrkesengelska Yrkesmatematik Datorkunskap Arbetsmiljö 13 av 336

14 en översikt och förslag på upplägg Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Översiktlig kartläggning Görs i samband med din anmälan till valideringsprocessen och består av en självskattning och ett samtal med handläggare på t ex Arbetsförmedlingen och handledare. Pågår under ca 7 veckor och består av 8 moduler med seminarier, eget arbete och individuella samtal. Kompetensbedömning för intyg Kompetensbedömningen sker på en arbetsplats av en yrkesbedömare. Under kompetensbedömningsperioden kommer arbetshandledaren ut till arbetsplatsen för uppföljning enligt överenskommelse mellan dig, arbetsgivaren och handledaren. Avslut validering avslutas med en uppföljning av kompetensbedömningsperioden och en utvärdering av valideringsprocessen som helhet. Ett överlämningsmöte hålls mellan dig, handledaren och remitterande handläggare. Resultat: Meritportföljen som innehåller: Dokumentation bestående av ett intyg och ett kompletteringsutlåtande som utfärdas av arbetsgivaren. En kartläggningsprofil som sammanställs av handledaren utifrån det som tagits fram under den fördjupade kartläggningen. Min profil som är din egen sammanställning av dina styrkor och svårigheter, dina strategier och ditt behov av stöd. Eget stödmaterial som du själv utformar. Information till arbetsgivaren. CV, presentationsbrev och plats för eventuella egna arbetsintyg. 14 av 336

15 Den fördjupade kartläggningen pågår under ca 8 veckor. Under denna period kommer du att arbeta med att synliggöra och beskriva dina kompetenser samt ta reda på vilka förutsättningar som bäst gynnar dig i din arbetssituation. Mycket fokus kommer att ligga på att undersöka dina generella kompetenser och att hitta strategier för att kunna hantera svårigheter som kan uppstå i arbetslivet. Två studiebesök kommer, under kartläggningen, att läggas in på: Habiliteringscenter för vuxna - för att få information om det stöd som habiliteringen kan erbjuda Hjälpmedelscentral/hjälpmedelsutställning - för att kunna se vilka tekniska hjälpmedel som finns till buds om man behöver Du kommer bland annat att utforska hur AS påverkar dig genom att ta reda på: var dina styrkor ligger var dina svårigheter ligger och hur du ska kunna hantera dem vad som stressar dig och vad som ger dig energi Du kommer att bli bättre förberedd på det sociala livet på en arbetsplats genom att bland annat undersöka: hur man kan ta reda på vilka oskrivna regler som finns på arbetsplatsen vad man kan prata om och inte hur man kan hantera kritik Du kommer att få tips om en mängd olika strategier för hur man bland annat kan: hantera raster och luncher se till att få bra arbetsinstruktioner planera din tid och ditt arbete Du kommer att få förbereda dig på hur du kan informera arbetsgivare och kollegor om AS och vad det innebär för dig, så att de får förståelse för ditt sätt att fungera. 15 av 336

16 Kompetensbedömning för intyg Valideringsplats för kompetensbedömning kommer att tas fram under processens gång. Syftet är att synliggöra dina styrkor inom ett för dig intressant yrkesområde. Vi kommer att söka en arbetsplats som är lämplig för dig. Yrkesbedömaren på arbetsplatsen kommer att vara din närmsta kontaktperson och den som bedömer din kompetens. Valideringen pågår vanligtvis 4 arbetsveckor, heltid/deltid. Vissa yrken, till exempel inom vården, kräver ibland att du arbetar kvällar och helger. Yrkesbedömaren kommer under valideringsperioden dokumentera din kompetens i ett dokument som är framtaget för valideringen. Därefter kommer vi att sammanställa resultatet och utfärda ett intyg som du avslutningsvis får. Intyget består av två delar:. ett intyg där dina reella kompetenser intygas ett kompletteringsutlåtande där dina eventuella kompletteringsbehov kommer att beskrivas 16 av 336

17 Kartläggning och validering processöversikt Anmälan till validering - görs av kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa m fl. Blanketten Översiktlig kartläggning fylls i gemensamt av handläggare och deltagare. Översiktlig kartläggning Kompetensbedömning för intyg Avslut validering 1-2 samtal 7 veckor 4 veckor 1 vecka Kartläggning av kompetens inför validering Information om valideringsprocessen 4 Moduler AS/Arbete Socialt samspel Perception/Kognition Validering Utmynnar i: Min profil fördjupad insikt om egna förutsättningar i relation till arbetslivets möjligheter och krav Strategier att hantera olika situationer som kan uppstå i arbetslivet Testa erfarenheterna från den fördjupade kartläggningen på en arbetsplats. Utvärdering Överlämningsmöte m remitterande handläggare Kartläggningsprofil med rekommendation om fortsatta insatser Valideringsintyg 17 av 336

18 18 av 336

19 Kartläggning och validering De olika modulerna 1. AS/Arbete 2. Socialt samspel 3. Perception/Kognition 4. Validering 1.1 Introduktion 1.2 Aspergers Syndrom 1.4 Den anställdes Perspektiv 1.5 Arbetsgivarens Perspektiv 2.1 Oskrivna Arbetsregler 2.2 Oskrivna Umgängesregler 2.3 Ömsesidig kommunikation 2.4 Del av ett arbetslag 3.1 Perception 3.2 Tid och Hjälpmedel 3.3 Organisera och Planera 3.4 Min Profil Sammanställning Meritportföljen 4.1 CV Presentationsbrev 4.2 Besök på Arbetsplatsen V A L I D E R I N G 4.3 Kompetensbedömning Uppföljning 4.4 Utvärdering 1.3 Stress och Energi Individuella samtal 1.6 Information till arbetsplatsen Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuella besök på valideringsplats 4 V E C K O R Individuella samtal Överlämningssamtal 19 av 336

20 20 av 336

21 Kartläggningsverktyg Barometern Under den fördjupade kartläggningen kommer vi att använda en graderad färgskala för att ange hur pass ansträngande olika moment i vardags- och arbetslivet är. Det blir ett sätt att förtydliga och visualisera känslor i olika situationer. Vi kallar den här skalan för barometern. Vi kommer att ge dig exempel att ta ställning till när du ska undersöka ett visst område med hjälp av barometern. Dessa exempel är inte heltäckande och det finns utrymme att lägga till sådant som bättre stämmer in på dig. Att använda färger ihop med en graderad skala kan göra det lättare att se inom vilket område man befinner sig känslomässigt. Vi har valt att använda oss av färgerna rött, gult och grönt så som trafikljusen är uppbyggda, det är tydligt och begripligt för de flesta människor i vårt samhälle Rött och höga siffror 8-10 står för STOPP, situationen känns mycket svår, jag står inte ut, känner mig maximalt stressad, jag får panik! Gult och siffror mellan 4-7 står för VÄNTA, jag börjar bli stressad, situationen gör att jag känner mig osäker och nervös. Grönt och siffror från 0-3 står för KÖR. det är bra, känns lätt, lugnt, säkert och under kontroll, ingen stress alls. Den numrerade skalan i barometern beskriver nyanserna tydligare. Vid varje tillfälle när du ska använda barometern anger vi vad 0 respektive 10 står för Syftet med barometern är att du ska få ett verktyg att beskriva hur du känner, vad du kan och hur olika situationer påverkar dig. 21 av 336

22 Min Profil Resultatet av det du kommer fram till med hjälp av bland annat barometern får du sammanställa under sidorna Min Profil. Min Profil är uppdelad i fyra huvudområden. Styrkor Här skriver du ned det som du tycker är lätt och som du är bra på. Att veta vad man är bra på och kunna berätta om det för andra, är värdefullt när man söker arbete. Det ökar självkänslan och möjligheterna att komma till ett ställe där man trivs och kan göra ett bra jobb. Dina styrkor hittar du i det gröna området i barometern. Svårigheter Här anger du det som du tycker är svårt, stressigt och ansträngande att hantera. När man vet vilka dessa situationer är, kan man börja fundera på hur man kan hantera dem/undvika att hamna i dem. Dina svårigheter hittar du i de gula och röda områdena i barometern. Strategier Här skriver du ned vilka strategier och eller hjälpmedel du kan använda för att hantera det som du kanske är orolig för eller som du vet/tror kan bli svårt, ansträngande och stressigt när du kommer ut på en arbetsplats. Under kartläggningen kommer du att få en mängd tips på olika sätt att hantera, lösa och förebygga svårigheter som kan uppstå. Du skriver ned det som du känner att just du kan ha nytta av, för att i framtiden få en så bra arbetssituation som möjligt. Stöd Information till arbetsplatsen Här skriver du ned vilket stöd du kan komma att behöva av din arbetsgivare eller av dina arbetskamrater för att du ska kunna arbeta så bra som möjligt. Du skriver också ned vad din arbetsgivare eller dina arbetskamrater behöver veta om dig för att kunna stötta dig på ett bra sätt eller för att de ska ha förståelse för ditt sätt att arbeta och fungera. Mot slutet av kartläggningen jobbar du med att sammanfatta de olika delarna av Min Profil. Syftet är att du ska bli mer klar över hur just du fungerar för att kunna dra nytta av dina styrkor och hitta strategier för att hantera olika jobbiga situationer som kan uppstå i arbetslivet. Du ska känna dig mer förberedd på att berätta om dig själv, vad du är bra på, vad som är svårt och vilken typ av stöd du kan behöva av din arbetsgivare för att utföra ditt jobb så bra som möjligt. 22 av 336

23 MODUL 1.2 Aspergers syndrom(as) 23 av 336

24 Modul 1.2 Aspergers syndrom (AS) Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos. Den betyder att man är lite annorlunda skapt än de flesta människor, inte att man är sjuk. Diagnosen ställs om man visar sig ha vissa typiskt autistiska egenskaper i så hög grad att det skapar stora svårigheter. Men det betyder ändå inte att man är sjuk, bara just annorlunda. Ett annat sätt att uppfatta tillvaron, ett annat sätt att samspela med andra människor, ett annat sätt att utbyta information med andra är några drag. Vad som också är vanligt hos människor på autismspektrum är ovanligt goda talanger som detaljsinne, skarp hörsel, en strålande förmåga att urskilja små detaljer, och en stor förmåga till uthållig koncentration på intressanta arbetsuppgifter. Därmed borde man ju vara eftertraktad som anställd med arbetsuppgifter som kräver dessa egenskaper. Tyvärr upptäcker många med denna diagnos för sent att i arbetslivet räknas det som minst lika viktigt att fungera bra i umgänget med andra, som att vara bra på själva arbetsuppgifterna. Därför är det många som fått sparken trots att de är bra arbetskraft. Alltså är det viktigt att lära sig behärska det sociala livet på arbetsplatsen redan innan man börjar jobba, så är chansen större att lyckas med karriären. De som har AS lever som om de tillhörde en annan kultur än den som de flesta lever i. I den autistiska världen är ärlighet, rättframhet, noggrannhet, tydliga strukturer, arbetsuppgifter som följer logiskt på varandra, teknik, regelbundenhet, klara besked och stabila scheman uppskattat. Arbetsplatser som har mycket av detta, är det lättare att komma in i gänget på, och där tas ens styrkor till vara på ett bra sätt. Inom yrken där man i stället betonar många korta mänskliga möten, stor omväxling från dag till dag, många bollar i luften, smidighet i kontakten, och där man snabbt måste kunna ställa om mellan olika arbetsställen, är det svårare för den som har AS att komma åt att göra ett bra jobb. Det gäller alltså att hitta vad man trivs med och är bra på. Det är också bra att kartlägga både sina starka sidor, vad man längtar efter, och vad man vill undvika och som man inte klarar av. Då blir det lättare att hitta sin rätta nisch på arbetsmarknaden, de yrken där man sannolikt kommer bäst till sin rätt, och där ens svaga sidor inte utgör något större hinder. Att ha AS innebär att ens hjärna arbetar på ett annorlunda sätt. Man har en annorlunda kognitiv profil. Kognition är ett sammanfattande ord för vår förmåga att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan. Alla intryck och all information som vi får måste hanteras och sorteras i hjärnan. Informationen använder vi sedan för att tolka och förstå vår omvärld. Gunnel Norrö 24 av 336

25 Fakta om Asperger syndrom 1 Aspergers syndrom (AS) är en sammansatt, komplex neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som tillhör det autistiska spektrumet. AS finns hos cirka fyra promille av befolkningen. Det är mycket vanligt att personer med AS också har andra neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) som till exempel ADHD och Tourettes syndrom. De problem som personer med AS har rör bland annat relationer till andra människor. Socialt umgänge är för många en påfrestande ansträngning som kräver stor anpassning. Andra typiska drag är specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter med snabba förändringar. Men AS innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med AS bli en tillgång. Det gäller sådant som en ovanlig förmåga att koncentrera sig, fokusera och skärpa tanken samt stor uthållighet. Den som hamnar på ett jobb där detta är förutsättningar för framgång kan lyckas bra. Det största problemet för många är inte syndromet i sig, utan den okunskap och intolerans som finns ute i samhället. Neurologisk avvikelse AS är en neurologisk avvikelse vilket innebär att hjärnan fungerar på ett annat sätt än hos majoriteten av befolkningen. Hur stora besvär funktionsnedsättningen medför beror bland annat på den totala livssituationen, omgivningens bemötande och möjlighet till anpassning. Orsakerna till AS är biologiska och många gånger genetiska. Många av symptomen är ingenting som enkelt låter sig påverkas eller som individen själv lätt kan förändra. Därför är en förstående och accepterande omgivning avgörande för möjligheten att uppnå god livskvalitet. AS är inte en psykisk sjukdom men personer med AS kan vara extra sårbara och ha en tendens att utveckla olika psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depression eller fobier. Det är först på senare år man börjat diagnostisera vuxna med AS. Många lever med asperger problematik utan att ha fått en förklaring till varför de fungerar som de gör. Det finns fortfarande för få läkare som har kompetens på området och hos andra grupper är kunskaperna ännu mindre. Mycket kunskap finns hos de funktionshindrade själva och deras anhöriga. En viktig uppgift är att överföra kunskapen till personal inom vård, skola och omsorg. Symptombild och behov av hjälp varierar från individ till individ. Situationen ser också olika ut i olika åldrar. När det gäller de mindre barnen kan föräldrar och förskolepersonal ofta ge ett tillräckligt stöd. I grundskolan är det vanligt att svårigheterna ökar och för många är problemen som allra störst i tonåren. De vuxna som hittat sin egen nisch i tillvaron lever ofta ett gott liv utan alltför stora besvär. 1 Källa: (090630) 25 av 336

26 AS är ingenting som försvinner med åren eller som kan botas med någon specifik behandling. Det finns heller inga mediciner för Aspergers syndrom, men tillsammans med andra insatser kan medicinering vara aktuellt för sådant som ångest, tvång, sömnsvårigheter, hyperaktivitet och depression. Med rätt stöd och genom att personen själv mognar och lär sig hur han/hon fungerar och vad han/hon behöver för att må bra, finns det goda förutsättningar att skapa goda levnadsförhållanden. När det gäller personligt stöd finns det inga standardrecept som fungerar för alla, men följande tre nyckelord kan ge omgivningen vägledning: 1. Kunskap Alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symptomen och vad man kan göra för att underlätta i skola, arbete och vardagsliv. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur personer med AS tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut. 2. Anpassning Anpassa kravnivån undvik stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas. De flesta med AS har svårt att själva be om hjälp. Ge positiva och tydliga budskap. Undvik kritik och tjat. 3. Respekt Visa individen respekt. Ingen är ett handikapp utan man är först och främst en individ med en egen unik personlighet. 26 av 336

27 AS i vardagen 2 Förmågan att umgås och samspela med andra människor är annorlunda. Man kan ha svårt att förstå innebörden i andras gester, miner, tonfall och kroppsspråk. En del undviker ögonkontakt. Man kan ha svårt att intuitivt förstå andras känslor och outtalade önskemål. Ofta har man även svårt att förstå abstrakta uttryck och ett språk med dolda budskap. Istället vill man ha en rak, tydlig, och konkret kommunikation. Många som har Aspergers syndrom föredrar fasta vanor och rutiner. Det är också vanligt att ha specialintressen. En del är väldigt fokuserade på sitt intresse och blir därför mycket kunniga. För att få diagnosen bör man ha en intelligens inom den så kallade normalvariationen. Personer med Aspergers syndrom har alltså inte en utvecklingsstörning. Men precis som i den övriga befolkningen har man olika intelligens, några har hög och andra har normal eller svag. Det är vanligt att utvecklingen är ojämn. En person kan till exempel ha en hög akademisk examen och samtidigt ha svårt att klara sitt praktiska vardagsliv. Konsekvensen kan bli att omgivningen ibland ställer för låga krav och ibland för höga. Ett krav för att få diagnosen Aspergers syndrom är att man har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv. Om man inte har problem i vardagen i skolan och/eller på arbetet kan man alltså inte få diagnosen även om allt som står ovan stämmer. Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception. Det innebär att man kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus eller lukter, att vara känslig för beröring, att ha svårt med balansen eller ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Det här kan bidra till att man till exempel inte trivs på platser med mycket folk. Till sist. Personer med Aspergers syndrom är lika olika sinsemellan som människor utan den här diagnosen. Därför är det viktigt att ta reda på vilka styrkor och svårigheter varje person har. Det finns inte en lösning som passar alla. 2 Källa: (090630) 27 av 336

28 Spegelneuron Forskarna vet inte exakt varför hjärnan fungerar olika hos personer med AS och hos personer utan AS men det är möjligt att en viss sorts nervceller i hjärnan har betydelse. Dessa nervceller kallas för spegelneuroner och har till uppgift att underlätta människors tillvaro genom att hjälpa dem förstå omvärlden och till viss del förutse vad som kommer att hända i framtiden. Denna förmåga att förstå och förutse sker helt automatiskt och omedvetet. Detta påverkar också ens kognitiva förmåga, det vill säga hur man tolkar och bearbetar information som man upplever genom sina sinnen, hur man tänker, minns, planerar och gör olika saker. Joakim Bauer beskriver i sin bok Varför jag känner som du känner intuitiv kommunikation och hemligheterna med spegelneuronerna 3 att människor med hjälp av sina spegelneuroner, på ett omedvetet plan, skapar minnesbilder av olika handlingsmönster och känslouttryck vilket gör att de snabbt kan avläsa eller spegla andra människors kroppsrörelser, handlingar, ansiktsmimik, gester, tonfall och språk för att känna in vad de andra känner, tänker, menar, vill och kommer att göra. Detta gör att andra människors sätt att vara och agera blir begripligt och förutsägbart i stunden och man anpassar omedvetet sitt eget sätt att vara så att det passar i sammanhanget. Bauer funderar också på om många av svårigheterna när det gäller autism beror på begränsningar av spegelneuronsystemens funktion. Om inte spegelneuronen fungerar som de ska så blir det svårare att avläsa andra, svårare att räkna ut vad andra tänker göra, svårare att lära sig olika rörelsemönster, sociala koder och att sätta sig in i vad andra känner. Om man har AS använder man ofta sin analytiska, logiska förmåga istället och försöker fundera ut hur och varför människor säger eller gör saker. Det tar längre tid och kräver mer energi men betyder inte att man är okänslig eller dum. Man har helt enkelt inte samma förutsättningar som neurotypiska personer (NT-personer) att avläsa sin omgivning. Den här forskningen är ny och det finns ännu inga ordentliga studier gjorda på människor med autism eller AS. Därför kan man inte säga säkert att det är så här. Det kan dock vara bra att känna till att forskningen pågår eftersom spegelneuronens funktion kan vara en förklaring till många av de svårigheter som människor med autism eller AS upplever. 3 Bauer J. (2005). Varför jag känner som du känner Intuitiv kommunikation och hemligheterna med spegelneuronerna, Natur och Kultur, Stockholm (2007) 28 av 336

29 Starka sidor i arbetslivet Många av de talanger och egenskaper som personer med AS har är eftertraktade på arbetsmarknaden, t ex hög koncentrationsförmåga, uthållighet, bra minne och stor kunskap inom olika områden. Ett gott detaljseende kan vara värdefullt vid t ex korrekturläsning liksom förmåga att göra monotona uppgifter korrekt hela tiden. Att ha sinne för rätt och fel, att följa regler, vara konsekvent, hederlig och punktlig är andra positiva egenskaper. Det är inte heller ovanligt att personer med AS har en utvecklad specialbegåvning inom matematik, data, logik, teknik, språk och visuell felsökning. Stor kunskap inom ett specialintresse kan också vara användbart i arbetslivet. Aspiekriterierna På autismforums hemsida ( ) kan man läsa om aspiekriterierna. Tony Attwood och Carol Gray, två kända profiler bland hjälparna till personer med autism och Aspergers syndrom, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Om man slutar tänka på "diagnos", och istället tänker "upptäckt", undrar de, vilka förändringar skulle då kunna inträffa? En diagnos innebär att man uppmärksammar svagheter och problem jämfört med typisk utveckling. Diagnoser finns i diagnosmanualer som DSM-IV-TR. Om man definierade Aspergers syndrom utifrån starka sidor och talanger skulle det inte finnas diagnosmanualer längre. Attwood och Gray tycker att det borde finnas en manual som man skulle kunna kalla "Manual för upptäckter om människor" (Manual of Discoveries about people, MDP 1). I den skulle benämningar som dansare, geni, solist, musiker och konstnär ingå, alltså begrepp som fokuserar på en särskild färdighet eller förmåga hos en person. Där skulle benämningen "aspie" kunna finnas. Det skulle beskriva typiska positiva förmågor hos personer med Aspergers syndrom. ("Aspie" myntades av en person med Aspergers syndrom). Nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. På liknande sätt skulle ett utbyte av term från Aspergers syndrom till aspie kunna medföra intressanta konsekvenser och möjligheter. Det skulle kunna resultera i att vi människor och hela samhället tog till vara chanser att dra nytta av aspies kulturella och kunskapsmässiga bidrag. Du kan använda Aspiekriterierna för att få syn på dina styrkor och dina positiva sidor. 29 av 336

30 Aspie-kriterierna 4 A. En kvalitativ fördel vid social interaktion, vilket visar sig på de flesta av följande sätt: 1. Vänskapsrelationer karakteriseras av total lojalitet samt oklanderlig pålitlighet 2. Frånvaro av sexism, ålders-ism, fördomar mot främmande kulturer; förmåga att uppfatta människor så som de faktiskt är 3. Står för sina åsikter oberoende av socialt sammanhang eller av vad andra tycker 4. Förmåga att hålla fast vid egna teorier eller perspektiv trots att fakta talar emot 5. Söker åhörare eller vänner som förmår: - vara entusiastiska för specialintressen och unika ämnen; - ta detaljer i beaktande; - ta sig tid med att diskutera ämnen som de flesta inte skulle orka intressera sig för 6. Lyssnar utan att hela tiden kritisera eller ta saker för givet 7. I första hand intresserad av det som verkligen tillför samtalet något; föredrar att undvika ritualistiskt småprat, triviala kommentarer och ytlig samtal 8. Söker uppriktiga, positiva och genuina vänner med ett förutsättningslöst sinne för humor B. Talar Aspergeriska flytande, ett socialt språk som karaktäriseras av minst tre av följande uttryck: 1. Inriktning på att söka sanningen 2. Samtal utan dolda budskap 3. Ett väl utvecklat ordförråd samt intresse för ord 4. Fascination för språklig humor, som ordlekar 5. Avancerat bruk av visuella metaforer C. Kognitiva färdigheter som karaktäriseras av åtminstone fyra av följande uttryck: 1. Stark förkärlek för detaljer framför helhet 2. Originellt, ofta personligt perspektiv vid problemlösning 3. Sällsynt bra minne och/eller förmåga att minnas detaljer som andra oftast glömmer bort eller förbiser, exempelvis namn, datum, scheman och rutiner 4. Extrem idoghet när det gäller att samla och katalogisera information om ämnesområden som intresserar personen i fråga 5. Står helt fast vid sina åsikter och tankar 6. Som ett levande lexikon när det gäller kunskaper inom ett eller flera områden 7. Kunskap om rutiner samt en absolut önskan att upprätthålla regler, ordning och noggrannhet 8. Tydlighet gällande egna värderingar/beslut, vilka ej påverkas av politiska eller ekonomiska faktorer 4 Discovery of Aspie Criteria. Attwood. T and,gray. C. (1999) (090630) Publiceras med tillstånd av Tony Attwood 30 av 336

31 D. Övriga möjliga drag: 1. En mycket utvecklad känslighet för specifika sensoriska upplevelser och stimuli, exempelvis: hörsel, beröring, synintryck och/eller lukt 2. Styrka i individuella idrottsgrenar och spel, särskilt de som kräver uthållighet och visuell precision, exempelvis rodd, simning, bowling och schack 3. Socialt obesjungen hjälte med tillitsfull optimism som utmärkande egenskap: faller ofta offer för andras sociala brister, men är ändå orubblig i sin tro att det går att finna en verklig vän 4. Ökad sannolikhet, jämfört med den övriga befolkningen, att påbörja universitetsstudier 5. Tar ofta hand om de som faller utanför ramen för typisk utveckling 31 av 336

32 Vad innebär AS för dig? Hur kan det vara att leva med Aspergers syndrom? Vad har andra personer för erfarenheter? Nedan kan du se exempel på hur andra personer med AS skrivit om sig själva. De tre första exemplen är fritt översatta från Prospects Provider Training programme. Läs igenom de olika beskrivningarna och svara sedan på frågorna. Exempel Nisse Jag kunde tidigare inte förstå varför arbetskamraterna pratade om vädret, vad de skulle göra efter jobbet, olika tv-program och annat som inte var relaterat till själva jobbet under arbetstid. Det som var viktigt för mig under arbetstid var att göra mina arbetsuppgifter, inte att sitta och prata om annat. Jag var väldigt duktig på själva arbetsuppgifterna men blev också alltid ålagd skitjobben som ingen annan ville göra, för att jag inte kunde säga nej. Jag höll alltid alla problem för mig själv, vilket orsakade mig mycket stress. Jag brukade vara jättetrött och hungrig när jag kom hem, jag hade bara en halvtimmes lunch, vilket jag förstås alltid följde, att följa regler är viktigt för mig. De andra i personalgruppen brukade ta längre luncher än en halvtimme, något som irriterade mig oerhört. Först när jag var 27 år fick jag min Asperger diagnos. Nu först förstår jag att de svårigheter jag upplevt på mitt arbete oftast berott på konsekvenserna av min funktionsnedsättning. Nu när jag vet jag mer om mina styrkor och svagheter kan jag använda mig av det jag är bra på, och rusta mig med strategier för att hantera svåra situationer på ett helt annat sätt. Exempel Ann Jag har ofta undrat hur andra personer med autism/as står ut med alla ljud på en arbetsplats. Jag är väldigt känslig för olika ljud, och miljön på arbetsplatser är ofta full av ljud. Jag blir väldigt stressad av ljudet av ringsignaler, fläktar, musik och andra ljud som ofta förekommer på arbetsplatser. I min lägenhet har jag flyttat min säng till en annan vägg för att slippa höra ljudet från grannens tv när jag ska sova. Jag blir trött och vill sova ganska tidigt på kvällen, då min kvällspigge granne vill titta på tv. Jag klarar tyvärr inte av att använda öronproppar, mina öron är inte bara känsliga för ljud, utan även för känselintryck. Jag har också stora svårigheter att hantera ljud på bussar och i affärer. Jag funderar mycket över hur andra som är överkänsliga för ljud får sin vardag att fungera. 32 av 336

33 Exempel Kalle Ända sedan jag var liten har jag haft många tvångshandlingar och ritualer som jag har använt mig av i det dagliga livet. När jag var liten tvingade jag min pappa att rita snögubbar med mig, det skulle ske enligt tydliga instruktioner, och gå till på samma sätt varje gång. Jag sorterade dem sedan i rätt ordning. För mig måste det vara i samma ordning. Jag hade också mycket strikta rutiner och ritualer för måltider och sänggående. Jag var också fascinerad av ljudet av ringklockor på olika ytterdörrar, jag kände ett starkt tvång av att ringa i dem varje gång jag passerade någons ytterdörr för att höra hur den lät. När jag blev äldre försvann min fascination för ringklockor och snögubbar (tack och lov). Istället blev jag djupt fascinerad av julsånger och mitt intresse för att lyssna på julsånger tog då upp den större delen av min vardag. Min psykolog, som diagnostiserade min AS, hjälpte mig att använda mitt specialintresse för julsånger på ett bättre sätt, ett sätt som gjorde så att det inte tog över hela min vardag. Hon hjälpte mig att se att det måste finnas plats för andra aktiviteter i vardagen, och hjälpte mig schemalägga en timme varje dag till att lyssna på julsånger. Hon hjälpte mig samtidigt att planera in annat i min vardag och att se att det fanns andra sätt att koppla av på, utöva intressen än att bara lyssna på julsånger. Exempel Lisa Jag är mycket intresserad av släktforskning och kan sitta hur länge som helst framför datorn eller med gamla kyrkböcker för att utforska nya grenar av mitt släktträd. Jag har faktiskt kommit ända ner till 1100-talet på min pappas sida! Ibland glömmer jag att äta och det har faktiskt hänt att jag glömt bort tiden och inte gått och lagt mig förrän vid 4-tiden på natten. Men känslan av att ha hittat den där felande länken som man letat efter så länge är obeskrivligt skön! Jag måste faktiskt erkänna att jag är ganska skicklig på att söka i både databaser och gamla handskrifter och med tiden har mitt släktträd blivit ganska stort. Ett problem för mig är att jag ganska ofta hittar uppenbara fel i databaserna. Detta upplever jag som ganska irriterande och inkompetent av dem som ansvarar för databaserna. Om det går brukar jag rätta felen direkt eller så brukar jag maila de ansvariga och påtala att de bör uppdatera sin databas. Jag brukar också få frågor om både sökmetoder och olika släkter på det nätforum jag är med i. 33 av 336

34 Finns det något i ovanstående exempel som du kan känna igen från dina egna personliga erfarenheter? Ja Nej Om du svarade ja på frågan, beskriv här nedan hur dina erfarenheter ser ut. AS för mig mitt eget exempel 34 av 336

35 Modul 1.2 Aspergers syndrom Barometern Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det är för dig. 10 = mycket svag 0 = mycket stark Mina starka sidor i arbetslivet Pålitlig Gott detaljseende Skarp hörsel Uthållig Bra koncentrationsförmåga Ärlig Hederlig Rättfram Noggrann Analytisk Teknisk Arbetar hårt Bra minne för fakta och siffror Trivs med rutinbundna och repetitiva arbetsuppgifter Sinne för rätt och fel Konsekvent Följer regler Har ofta kreativa lösningar på problem Punktlig 35 av 336

36 36 av 336

37 Modul 1.2 Aspergers syndrom Barometern Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar vad du tror. 10 = passar inte alls 0 = passar mycket bra Inom dessa yrkesområden kan mina starka sidor komma till sin rätt IT Service Vård/omsorg Handel/lager Verkstad Restaurang/kök Hantverk Kultur Undervisa Köra fordon Park/trädgård Rita/mäta/konstruera Laboratorium Kontor/administration Andra områden: 0 37 av 336

38 38 av 336

39 Modul 1.2 Aspergers syndrom - Barometern Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det är för dig. 10 = mycket dåligt 0 = mycket bra Jag lär mig nya arbetsuppgifter bäst genom att lyssna på när andra förklarar hur jag ska göra genom att få en skriftlig arbetsbeskrivning genom att observera hur andra utför uppgiften genom att själv prova att utföra uppgiften genom en kombination av ovanstående sätt Andra sätt: av 336

40 40 av 336

41 Modul 1.2 Aspergers syndrom - Min Profil Styrkor Mina starka sidor i arbetslivet: Styrkor Inom vilka yrkesområden tror jag mina starka sidor bäst kommer till sin rätt? 41 av 336

42 42 av 336

43 Strategier Jag lär mig nya saker bäst genom att: 43 av 336

44 44 av 336

45 MODUL 1.3 Stress och energi 45 av 336

46 Modul 1.3 Stress och energi Arbetsmarknaden av idag kräver ofta att man har förmågor som hög stresstålighet, flexibilitet, social kompetens och förmåga att man kan hålla många bollar i luften. Med andra ord ställs höga krav på att behärska just de områden, som man har funktionsnedsättningar inom vid AS. Att ständigt vistas i en miljö som ställer höga krav på förmågor man har nedsatt funktion inom, utan att ha tillgång till kompenserande verktyg för att hantera situationen, kan leda till starka stressreaktioner. Därför är det viktigt att man själv blir medveten om vilka situationer som kan vara svåra att hantera, och hittar strategier som kan kompensera de faktorer som gör situationen svår att hantera. För att hitta en bra balans i arbetslivet behöver man fundera både över vad som ger energi och vad som tar energi (d v s är tröttande). Man bör kartlägga både sina energigivande faktorer och sina stress utlösare. Att fundera över vilka strategier man kan använda för att förebygga stressreaktioner är viktigt. Vad kan ge dig ny energi när du känner dig utmattad? Har man förmågor som är nedsatta så ökar ju också risken att möta situationer där kraven överstiger förmågan, då behöver man vara rustad med strategier för att hantera det. Vanliga orsaker till stressreaktioner kan exempelvis vara att översvämmas av information och intryck, att utsättas för valsituationer, att inte förstå sammanhanget och/eller innebörden i det som sägs, tidspress, oförutsägbarhet, förändringar, att inte kunna påverka sin arbetssituation, och att uppleva att man blir kränkt. För att minska sin stress, behöver man hitta strategier för de situationer som man upplever stressande. Ett sätt att få kontroll över sin arbetssituation är att skapa goda arbetsrutiner. Ibland kan omgivningen betrakta behovet av rutiner och svårigheter med förändringar hos personer med AS som beteendeproblem. I själva verket är det ju strategier för att klara av och hantera olika situationer. Ett enkelt sätt att minska stressorer kan till exempel vara att ha någonstans att gå undan, där man kan vila och vara för sig själv en stund. Det är viktigt att försöka hitta strategier som passar en och att själv kunna känna igen sina stressreaktioner, vilka symptom och beteenden som tyder på att man är på väg mot en stressreaktion. För mig uppstår stress då jag känner att jag inte behärskar en situation, eller inte har kontroll över det som händer i min närhet. Rutiner, ritualer och stereotypier är sätt att mildra ett inre kaos. För mig gäller att ju större kaos på insidan, desto större behov av kontroll och struktur på utsidan. /Kvinna med AS 46 av 336

47 Stress och energi På följande sidor får du börja undersöka och beskriva hur just din stress- och energiprofil ser ut. I barometern anger du vad som ger dig energi (grönt) och vad du blir stressad av (gult och rött). I stress- och energiprofilen får du också ange hur det visar sig för dig när du är lugn respektive stressad, hur du vill bli bemött av andra och hur du kan göra istället, det vill säga dina strategier för att hantera den stressiga situationen Syftet är att du ska lära dig känna igen och bli medveten om dina rektioner, att medvetet skapa förutsättningar för att fylla på med energi och att hitta strategier för att förebygga och hantera stress. Genom att i förväg förklara för andra hur du reagerar när du blir stressad, och hur du skulle vilja att de bemöter dig i dessa situationer så kan du underlätta för dem att bemöta dig på rätt sätt. Ett bra bemötande i stressituationer kan göra att du snabbare kan återfå lugnet och fokusera på det du ska göra eller det du höll på med. Stress Dokumentera vad som stressar dig. Vi symboliserar denna känsla med rött. Det är också det röda som står högst upp på barometern. Det symboliserar känslor av vanmakt, ilska, rädsla, ingen kontroll och ångest. Oro Dokumentera vad som gör dig nervös och orolig. Vi symboliserar denna känsla med gult som ligger i mitten på barometern. Det är ofta lättare att hitta strategier på den här nivån innan oron ökar till vanmakt och ångest. Energi Dokumentera vad som ger dig energi, vad som kan göra dig lugn. Vi symboliserar denna känsla med grönt. Det är också det gröna som är längst ner på barometern. Det symboliserar positiv energi, lugn, kontroll, och säkerhet. 47 av 336

48 48 av 336

49 Modul 1.3 Stress och energi - Barometern Skriv i kolumnen till höger hur de olika skalstegen känns och visar sig för dig. Definition av skalsteg Så här visar det sig för mig Jag står inte ut!! 10 Jag börjar få panik! 9 Jag vill inte vara med om det här! 8 Känner mig mycket stressad! 7 Känner mig stressad 6 Känner mig nervös 5 Känner mig osäker Ganska OK Inga större problem OK! Jag klarar det bra Helt OK! Lugn och avspänd 1 Helt lugnt Ingen stress alls! 0 49 av 336

50 50 av 336

51 Modul 1.3 Stress och energi - Barometern Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = ger maximal stress 0 = ger maximal energi Min energiprofil Ta en promenad Vara för mig själv Lyssna på musik Ligga och vila Göra något jag tycker om, beskriv vad: Vissa ritualer, beskriv vilka: Vissa rutiner, beskriv vilka: 4 3 Annat som ger mig energi: av 336

52 52 av 336

53 Modul 1.3 Stress och energi - Barometern Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = ger maximal stress 0 = ger maximal energi Min stressprofil Att inte veta vad som förväntas av mig Att få otydliga instruktioner Att bli avbruten mitt under en arbetsuppgift Överraskningar Att utsättas för plötsliga förändringar Att utsättas för höga ljud/vissa ljud Att utsättas för beröring jag inte är förberedd på Att vistas i stora folksamlingar Att prata inför andra i större grupper Att delta i sociala måltidssituationer (t ex lunch, fika) Att delta i personalfester Att svara i telefon Att be andra om hjälp Att lämna ifrån mig en arbetsuppgift jag inte är nöjd med Att göra flera saker samtidigt Att arbeta under tidspress Att förväntas kunna arbeta koncentrerat i miljöer med mycket syn- och hörselintryck Att ta emot kritik på hur jag utfört mina arbetsuppgifter 53 av 336

54 54 av 336

55 Modul 1.3 Stress och energi - Barometern Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det är för dig. 10 = ger maximal stress 0 = ger maximal energi Min stress- och energiprofil (forts) Att själv behöva planera mina arbetsuppgifter Att själv behöva organisera mina arbetsuppgifter Att prioritera vad som är viktigast Att själv avgöra när en uppgift är klar Att bli orättvist bedömd Annat: av 336

56 56 av 336

57 Modul 1.3 Stress och energi - Min profil Styrkor Detta ger mig energi, mår jag bra av, gör mig lugn: Styrkor Dessa situationer brukar jag klara av (det gröna i barometern): 57 av 336

58 58 av 336

59 Modul 1.3 Stress och energi - Min profil Svårigheter Dessa situationer kan orsaka stress hos mig: 59 av 336

60 60 av 336

61 Modul 1.3 Stress och energi - Min profil Strategier Dessa strategier kan jag använda för att förebygga/hantera stress: 61 av 336

62 62 av 336

63 Modul 1.3 Stress och energi - Min profil Information till arbetsgivaren Vad jag bör informera arbetsgivaren om för att min arbetssituation ska bli så stressfri som möjligt: 63 av 336

64 64 av 336

65 Modul 1.3 Min stress- och energiprofil Definition av skalsteg Maximal stress! Kan inte alls! Panik! Jag börjar bli nervös / orolig Helt lugn Ingen stress alls Känner mig säker Så här visar det sig för mig Så här vill jag bli bemött Så här kan jag göra 65 av 336

66 66 av 336

67 Modul 1.3 Min stress- och energiprofil Definition av skalsteg Jag står inte ut!! Jag börjar få panik! Jag vill inte vara med om det här! Känner mig mycket stressad! Känner mig stressad Känner mig nervös Känner mig osäker Ganska OK Inga större problem OK! Jag klarar det bra Helt OK! Lugn och avspänd Helt lugnt Ingen stress alls! Så här visar det sig för mig Så här vill jag bli bemött Så här kan jag göra 67 av 336

68 68 av 336

69 Strategier Dessa situationer blir jag stressad av Så här kan jag förebygga att dessa situationer inträffar Så här kan jag hantera dem i stunden 69 av 336

70 70 av 336

71 MODUL 1.4 Den anställdes perspektiv 71 av 336

72 Modul 1.4 Den anställdes perspektiv Som barn blir man försörjd dels av sina föräldrar, dels av samhället genom barnbidrag, dels genom att samhället betalar det mesta av barnomsorg och skola. Och som ålderspensionär kommer man så småningom också att få en hel del från samhället. Dessemellan, under vuxenlivet, som är större delen av livstiden, är det meningen att man ska arbeta och försörja sig själv, förutsatt att man är frisk och arbetsför, så att man kan jobba. Genom att man då bidrar till samhället med sin arbetsinsats och sina skattemedel, finns det pengar att hjälpa den som är för ung, för gammal eller för sjuk för att arbeta. Detta kan man kalla för samhällskontraktet, och så är många civiliserade samhällen uppbyggda. De allra, allra flesta som har Aspergers syndrom, är fullt arbetsföra, under förutsättning att de får lära sig spelreglerna på arbetsplatsen, och får arbetsuppgifter, instruktioner och stöd på ett sätt som passar deras sätt att tänka. De är inte sjuka, de är inga undantag som bör leva på handikappersättning under hela sitt vuxenliv, bara för att de har AS. Är man arbetsför, ska man sköta sin del av samhällskontraktet, bidra med sin arbetsinsats, försörja sig själv och sköta sitt jobb så bra man kan. Då har man också rätt att begära det stöd man behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, som att få sina instruktioner i en form man förstår, och man har rätt att inte bli diskriminerad på grund av sin diagnos. Och om man skulle bli sjuk, får man då sjukpenning på samma villkor som alla andra yrkesarbetande. Gunnel Norrö 72 av 336

73 Att ha ett arbete Människan har arbetat i alla tider för att få mat, kläder och tak över huvudet. Förr var det inte så stor skillnad på avlönat och oavlönat arbete, allt var arbete så länge det bidrog till överlevnaden. Idag behöver vi inte arbeta i samma utsträckning för att tillgodose våra grundläggande behov. Vi har ibland mer fritid än vad som känns bra. Om vi inte kan arbeta på grund av en funktionsnedsättning får vi dessutom ekonomisk hjälp av samhället för att vi ska klara oss. Genom arbete får man struktur på vardagen, man känner sig delaktig och behövd och utvecklar sin kompetens. Det ger respekt och status att ha ett arbete och ett ansvar. Ett arbete leder också till sociala kontakter med andra människor. Inkomsten är viktig då en lön som regel ger mer pengar än de flesta bidrag och tillfredställelsen att själv förtjäna sitt uppehälle ger ökad självkänsla. När en vuxen frågar ett barn vad det vill bli när det blir stort, svarar det inte glad eller nöjd nej, det svarar ett yrke. Redan det lilla barnet vet att det är viktigt att ha ett yrke! Det ger status. Samma sak gäller när folk frågar: Vad gör du?. Då förväntas man inte säga Jag brukar gå upp på morgonen, se på TV Man förväntas säga vad man arbetar med. Att inte ha ett arbete Många personer med Aspergers syndrom sitter hemma och har ingenting att göra och mår inte bra av det. Att inte ha ett arbete ger en rad negativa konsekvenser som låg självkänsla, tristess, social isolering, låg status och avsaknad av struktur och regelbundenhet i vardagen. Sammantaget leder detta till låg livskvalitet. Ett meningsfullt arbete Det finns många teorier om vad som gör att man känner tillfredställelse med sitt liv och sitt arbete. Psykologen Aaron Antonovsky har i sin bok Hälsans mysterium (1991) kommit fram till att man behöver få en känsla av sammanhang i sin tillvaro för att må bra. Det måste finnas en ordning och struktur i livet. I arbetslivet innebär det att de arbetsuppgifter man har måste vara begripliga och tydliga. Man måste ha resurser att möta de krav som ställs på en och kunna hantera de känslor och situationer som uppstår. För att känna meningsfullhet i arbetet behöver man också ett visst mått av medbestämmande och att kunna ha inflytande över sin arbetssituation. Sammantaget kan man säga att vi människor behöver pengar för att kunna försörja oss. Vi behöver finnas med i ett sammanhang och känna att vi betyder något. För att må bra behöver vi också arbeta eller sysselsätta oss med saker som vi upplever som meningsfulla och som skapar struktur och ordning i våra liv. 73 av 336

74 Balans i vardagen Om man arbetar heltid är det vanligt att ha följande fördelning av dygnets 24 timmar: 8 timmar arbete 8 timmar fritid (inklusive arbetsresor och hemarbete) 8 timmar sömn arbete 8 tim fritid 8 tim sömn 8 tim För många personer med AS är inte heltidsarbete ett alternativ som håller i längden. Sociala kontakter, arbetsresor och många av de vardagssysslor som måste göras, tar så pass mycket energi att 8 timmar fritid inte räcker till för att hinna göra allt och dessutom hinna varva ned och återhämta sig. För att man ska må bra är det också viktigt att de vakna timmarna infaller under dagtid när det är ljust ute. Det kan vara lätt att vända på dygnet om man inte har något meningsfullt att göra på dagarna. Om man inte får tillräckligt med dagsljus blir man trött och hängig. Solljuset är vår största och viktigaste D-vitaminkälla så helst bör man också vara ute en stund varje dag. Att vända tillbaka dygnet kan vara första steget mot ett arbete om man varit arbetslös en längre tid. 74 av 336

75 Balans i vardagen Hur ser din dygnsrytm ut? Rita in i cirkeln hur det ser ut för dig just nu. Hur mycket arbete/sysselsättning har du? Hur mycket fritid/hemarbete har du? Hur mycket sover du? Om du har några tankar om hur din balans i vardagen och din dygnsrytm ser ut idag så kan du skriva ner dem här. 75 av 336

76 Om du inte tycker att det är bra som det är kan du rita in i cirkeln hur du skulle vilja ha det istället. Hur mycket skulle du vilja arbeta? Hur mycket fritid och tid för hemarbete skulle du vilja/behöva ha? Hur mycket skulle du behöva sova? Hur ser det ut för dig? Behöver du förändra din dygnsrytm om du ska börja arbeta? Om du behöver förändra den, hur skulle du kunna göra? 76 av 336

77 Tankar om arbete Människor kan vara motiverade till arbete på olika sätt. Det kan vara bra att själv ha klart för sig varför man vill arbeta och hur man ser på arbete. Här kommer några påståenden om att arbeta. Kryssa för de påståenden som du instämmer med, eller skriv en siffra som anger i vilken grad du instämmer med påståendet. Du kan också skriva till egna påståenden längst ned på listan. Instämmer Instämmer inte alls helt Man arbetar för att komma hemifrån ett tag. Man ska ta ett arbete som andra människor tycker är bra. Det är bra att ha lika roligt på sitt arbete som på sin fritid. Man måste få lära sig nya saker i sitt arbete. Man ska välja ett arbete där man har möjlighet att komma framåt. Det viktigaste i ett arbete är att ha trevliga arbetskamrater. Det är viktigt för självförtroendet att ha ett arbete. Man arbetar för att känna att man behövs. Man ska inte välja ett arbete som är ansträngande. Om man följer sina föräldrars råd får man ett bra arbete. Man arbetar för att få tillfälle att hjälpa andra människor. Man måste få arbeta självständigt. Det är viktigt att få använda det man är bra på i sitt arbete Man tar ett arbete där man tjänar mycket pengar. Det hör till vuxenlivet att försörja sig själv. Det är skönt att känna att man jobbat sig trött efter arbetsdagens slut. 77 av 336

78 Arbetsintressen Det är inte alltid så lätt att komma på vad man skulle vilja arbeta med. Det gäller att försöka kombinera ihop sina intressen med det man kan och vilka jobb det finns på arbetsmarknaden. ARBETSMARKNADEN KAN VILL Gör en inventering av dina arbetsintressen på eller på Du kan också fylla i en pappersversion som du får av din kursledare. 78 av 336

79 Modul 1.4 Den anställdes perspektiv - Min profil Styrkor Arbete är viktigt för mig för att: 79 av 336

80 80 av 336

81 Modul 1.4 Den anställdes perspektiv - Min profil Strategier Så här kan jag få en bra balans i vardagen: 81 av 336

82 82 av 336

83 Modul 1.4 Den anställdes perspektiv Min profil Det här skulle jag kunna tänka mig att arbeta med: av 336

84 84 av 336

85 MODUL 1.5 Arbetsgivarens perspektiv 85 av 336

86 Modul 1.5 Arbetsgivarens perspektiv När jag arbetar med något praktiskt i mitt hem, som när jag tillverkar t.ex. en pall, så kan jag låta det ta den tid det tar. Och jag kan putsa och slipa och mäta, tills jag är helt nöjd, och resultatet är perfekt. Eftersom jag är van vid att kunna göra så när jag jobbar, gör jag likadant på en arbetsplats, så länge ingen har sagt åt mig att göra på något annat sätt. Men på en arbetsplats är det inte bara ett perfekt resultat som räknas. Andra faktorer spelar också in, som hur lång tid ett visst arbetsmoment tar. Hemma är det jag som ska vara nöjd med resultatet, på jobbet är det kunderna. Hur nöjda kunderna är, beror även på vad de får betala för varan. Och de är inte beredda att betala ett för högt pris. Arbetsledningen på arbetsplatsen tänker på alla dessa faktorer samtidigt, när de bestämmer hur snyggt resultatet behöver vara, och hur lång tid det får ta att åstadkomma det. Det är deras jobb att se till att arbetaren jobbar enligt deras samlade bedömning. Så om din arbetsledare kommer till dig och säger att nu får du inte putsa längre på den där pallen, fastän du inte är nöjd med resultatet ännu, så ska du lyda. Ditt ansvar är att följa hans instruktioner. Det är han som ansvarar för att produkten blir som kunden vill ha den till det pris som kunden betalar. Sambandet ser ut så här: Varan får inte vara för dyr, då är det ingen som köper den. Är den lagom dyr, och kvaliteten duger, är det tillräckligt många som köper den för att det ska löna sig för företaget att tillverka den. Men hur mycket det kostar för företaget att tillverka den, beror bl a på hur lång tid som går att när den tillverkas. Arbetstid kostar pengar. Om man ska göra den helt perfekt, tar det längre tid än om man gör den så kunden tycker att den är tillräckligt bra för det priset som kunden betalar. Alltså måste företaget väga samman tid, kvalitet och vad kunden vill ha och vad kunden är beredd att betala, och ge arbetaren order utifrån det. Det är bara att lyda, annars har företaget inte råd att betala din lön, jämfört med hur många tillräckligt bra pallar du tillverkar på en viss tid. Jobba grundligt och göra saker perfekt på ett långsamt vis får man hålla på med på fritiden. Gunnel Norrö 86 av 336

87 Detta krävs när man är anställd Att vara anställd hos en arbetsgivare betyder alltså att man på många punkter kan behöva åsidosätta sina egna behov, önskningar och sätt att sköta saker på, om de inte överensstämmer med vad arbetsgivaren tycker är det bästa för företaget. Om man ska kunna behålla en anställning över tid är det viktigt att man vet vad som krävs av en. Här kommer en lista på vad som krävs för att arbeta: 1. Komma varje dag som är avtalad 2. Komma i tid 3. Ta order från arbetsgivaren Det är arbetsgivaren som betalar för att få arbetsuppgifter utförda på det sätt han/hon tycker är lämpligt. 4. Göra alla arbetsuppgifter man blir tilldelad Alla arbeten innehåller både kvalificerade och okvalificerade moment och även tråkiga arbetsuppgifter måste göras. 5. Se till att få grundläggande arbetsinstruktioner Vad ska jag göra? Varför? Var? Hur? Med vem? Hur länge/när är det slut? Vad ska jag göra sen? 6. Våga fråga när man inte förstår eller kan 7. Stå ut med att inte kunna från början 8. Stå ut med att få kritik när man gör fel Du kan på ett vänligt sätt förklara varför du gjort på ett visst sätt men om arbetsgivaren vill ha det på ett annat sätt måste du ge dig - se punkt Slutföra de arbetsuppgifter man blivit tilldelad Inom överenskommen tid. Se punkt 3 och Kunna samarbeta Komma överens om hur arbetsuppgifterna ska utföras och göra din del av överenskommelsen. Kunna fråga och lyssna på svaret. Vara saklig om du har invändningar. Försöka ta reda på och försöka förstå varför personen säger eller gör på ett visst sätt. Acceptera att människor tycker olika. 11.Stå ut med att ingen arbetsplats är perfekt Det behöver inte vara negativt för att det är nytt eller annorlunda. Saker kan vara, eller bli bra i längden även om det inte känns så i början. Andra människors sätt att göra saker kan också vara bra. Bli inte förskräckt om du känner att det här är jättesvårt! Vi kommer att jobba med många av de här frågorna under den här valideringsprocessen. Du kommer att få information och hjälp att komma på strategier för att hantera och förebygga olika situationer som kan uppstå. 87 av 336

88 Vad arbetsgivarna tycker är viktigt att sköta på en arbetsplats Här följer ytterligare exempel på färdigheter som många arbetsgivare värdesätter hos sina anställda. På listan står de i bokstavsordning men arbetsgivarna rangordnar på ett annat sätt. Rangordna färdigheterna från 1 (viktigast) till 15 (minst viktigt) så som du tror att arbetsgivarna resonerar. arbetstakt följa regler t ex att passa tider och ringa när man är sjuk inte ge upp kolla att man gjort sin uppgift rätt kunna följa instruktioner kunna ta kritik lyssna på andra samtala se vad som behövs göras skolkunskaper, läsa, skriva och räkna sköta personlig hygien vara artig och trevlig vilja jobba visa hänsyn vänta på sin tur 88 av 336

89 Generella kompetenser Under valideringsprocessen får arbetsgivarna på din valideringsplats i uppdrag att göra en bedömning av dina generella kompetenser. Vi har brutit ner de generella kompetenserna i olika moment som är lätta att observera för en arbetsgivare. De vi kommer att arbeta med under den fördjupade kartläggningen är att hjälpa dig att hitta strategier för att kunna klara av så många av dessa moment som möjligt. Där det är nödvändigt kommer du också att få fundera på vilket stöd du kan komma att behöva av andra personer för att klara vissa av momenten. Vi har lagt till en ruta i bedömningsmaterialet där arbetsgivaren kan ange att man klarar ett visst moment med stöd. Detta stöd kan innebära att man kanske behöver en speciellt utformad instruktion, en viss anpassning av arbetsmiljön etc. Gå igenom bedömningsunderlaget i gruppen tillsammans med er handledare. 89 av 336

90 90 av 336

91 Modul 1.5 Arbetsgivarens perspektiv Barometern Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att klara de krav som ställs när man är anställd Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Detta krävs när man är anställd Komma varje dag som är avtalad Ringa när jag är sjuk Sköta min hygien och ha rena kläder Ta order från arbetsgivaren Göra alla arbetsuppgifter jag blir tilldelad Se till att jag får grundläggande arbetsinstruktioner Våga fråga när jag inte förstår eller kan Stå ut med att jag inte kan från början Stå ut med att få kritik om jag gör fel Slutföra de arbetsuppgifter jag blivit tilldelad Kunna samarbeta Stå ut med att ingen arbetsplats är perfekt Vänta på min tur Se vad som behövs göras Kolla att jag gjort min uppgift rätt Lyssna på andra Samtala Vara artig och trevlig Visa hänsyn Annat: 91 av 336

92 92 av 336

93 Modul 1.5 Arbetsgivarens perspektiv - Min profil Styrkor Det här klarar jag/tror jag att jag klarar när jag kommer ut på en arbetsplats: 93 av 336

94 94 av 336

95 Modul 1.5 Arbetsgivarens perspektiv - Min profil Svårigheter Det här behöver jag ta fram strategier för innan jag kommer ut på en arbetsplats: 95 av 336

96 96 av 336

97 MODUL 1.6 Information till arbetsplatsen 97 av 336

98 Modul 1.6 Information till arbetsplatsen Jag har själv både goda och dåliga erfarenheter av informationen till arbetsplatsen. Görs den på fel sätt, av fel person och vid fel tidpunkt, kan det bli hur fel som helst. Det allra bästa är om någon annan än man själv, någon som har status och som de litar på och som är van att informera en grupp, berättar för de anställda lite allmänt om AS i n n a n man själv kommer dit. Dessutom bör han/hon då informera om hur just du fungerar, vad du är bra på att jobba med, och vad du behöver hjälp med. Går inte detta att ordna, är det näst bästa att du själv får informera genast när du börjar, och då ska de anställda ha lugn och ro så de lyssnar. Det ska alltså inte vara medan de äter lunch eller just när de ska gå hem för dagen. Hellre på morgonen, innan de börjar arbetet. Realistiskt sett lyssnar de v ä l d i g t l i t e på en information som ges av någon som de vet har ett funktionshinder som sitter i huvudet. Det går mycket bättre hem om det är någon typ en arbetsterapeut eller kurator, som ger informationen. Man kan tycka att det är tokigt att det är så, men så ser det tyvärr ut i samhället. Det som framförallt är viktigt att förmedla, är att du är ojämnt utrustad, eftersom detta är mycket ovanligt hos de andra. Att du kan vissa saker väldigt bra, samtidigt som du är dålig på vissa andra saker. Och att det där du är dålig på, är sådant som är självklart och enkelt för de flesta människor. Det är nämligen så här: om man inte klarar sådant som de flesta tycker är lätt, så tror de inte att du kan n å g o n t i n g a l l s som andra tycker är svårt. Och tror de inte det, så ger de dig inte de arbetsuppgifterna. Och då får du inte göra nytta med det du faktiskt är kvalificerad för. Och då kommer du inte vidare i karriären. Men om de i förväg vet om hur just din ojämna utrustning ser ut, finns det chans att de ser till att du både får rätt arbetsuppgifter och rätt hjälp. Har de inte fått veta det i förväg, är det däremot stor risk att de dels väntar sig att du i första hand ska klara det lätta (som är det svåraste för dig). Och misslyckas du med det, kommer de inte att låta dig jobba med det svåra (som är det du verkligen är bra på, bättre än de andra i många fall). Så se till att de är informerade i förväg. Gunnel Norrö 98 av 336

99 Att berätta om sin funktionsnedsättning Att berätta om sin funktionsnedsättning på en blivande arbets- eller praktikplats kan vara en känslig fråga för många personer. Först och främst kanske man är orolig för att bli bortsorterad direkt och inte få det jobb man söker. För det andra kanske man skäms för att man fungerar annorlunda och är rädd för att bli mobbad, eller så kan man vara orolig för att andra inte ska ta ens problem på allvar eftersom de inte syns utanpå. Det kan vara bra att veta att man å ena sidan inte är skyldig att berätta att man har en funktionsnedsättning när man söker jobb eller kommer ut på en praktikplats, men att det å andra sidan kan vara en stor fördel att göra det. Man kan ställa sig följande frågor: Om det är så att en arbetsgivare inte vill anställa mig för att jag har en funktionsnedsättning, är det då en arbetsgivare som jag vill jobba hos? Hur förstående och villig att göra anpassningar kommer han/hon vara i framtiden om problem uppstår efter ett tag och jag då berättar att det beror på att jag har en funktionsnedsättning? Poängen är att när en arbetsgivare bestämmer sig för att anställa en person med full vetskap om att personen har en funktionsnedsättning, så deklarerar han samtidigt att han är beredd att hjälpa till för att det ska fungera. Detta ökar möjligheten att behålla jobbet i ett långsiktigt perspektiv. Om en arbetsgivare däremot i efterhand får veta att man har en funktionsnedsättning och att det uppstått problem på grund av detta så kan han känna sig lurad. Det kan vara svårt att återupprätta förtroendet. Ofta uttrycker sig arbetsgivaren som så att Om jag hade vetat detta innan jag anställde den här personen så hade jag förmodligen anställt honom/henne ändå, men vi hade skött det hela på ett annat sätt och förhoppningsvis kunnat förebygga den här typen av problem. Om det är så att du behöver hjälp i själva ansökningsprocessen så är det också en fördel att berätta om funktionsnedsättningen redan i första kontakten. Hur ska man annars förklara för en potentiell arbetsgivare att det är en annan person som söker jobbet för din räkning? Arbetsgivaren kommer att ha svårt att förstå varför du inte söker jobbet själv. En förutsättning för att du ska kunna gå ut på en arbetsplats de sista fyra veckorna av valideringsprocessen är att du är beredd att informera arbetsgivaren och dina närmaste kollegor om att du har AS. Arbetsgivarna kommer att få en allmän förberedande information om vad AS innebär i samband med att de blir tillfrågade om de kan genomföra kompetensbedömningen. Under den fördjupade kartläggningen kommer du att få fundera på, och skriva ned vad du tror är lämpligt att arbetsgivaren vet om dig för att du ska få en så bra arbetssituation som möjligt. 99 av 336

100 Hur informerar man arbetsgivaren/kollegorna på ett bra sätt? Information i förväg Det kan vara bra att i förväg ge arbetsgivaren/de blivande kollegorna information om vad Aspergers syndrom innebär. Särskilt om du har hjälp av någon annan som söker jobb för din räkning. En fördel är att arbetsgivaren får tid att tänka till lite omkring både arbetsuppgifter, intervjufrågor och bemötande så att du får större chans att komma till din rätt. Gunnel Norrö beskriver både i inledningen till denna modul och mer ingående i sin bok Arbetsboken handbok när man anställer människor med Aspergers syndrom fördelarna med att informera arbetsgivare och kollegor i förväg. Positiv marknadsföring I ett CV eller ett presentationsbrev fokuserar man på sina styrkor. Det handlar om positiv marknadsföring så att företaget inser vilken nytta de kommer att ha av just mig. Att inte berätta om sina svårigheter kan för en del kännas som att man ljuger eller att man försöker verka bättre än vad man är. Det är inte fel att berätta vad man har svårt för men det är bättre att spara det till själva mötet, då kan man även presentera vilka strategier man har för att hantera svårigheterna. Detta är också en form av positiv marknadsföring eftersom man visar att man är medveten och att man har kontroll. Förberedelser Det kan kännas jobbigt att prata om vad Aspergers syndrom är och hur man själv fungerar. Det kan dock vara nödvändigt eftersom folk i allmänhet har dålig kunskap om vad AS är och hur man ger ett bra bemötande. Om man på ett naturligt sätt kan prata om sig själv och hur man fungerar så ökar man förståelsen hos andra och man får förhoppningsvis ett bättre bemötande. Det finns olika sätt att förbereda sig så att man vet vad man ska säga. Ett sätt kan vara att skriva ett manus som man antingen memorerar eller har med sig i väskan/plånboken. Ett informationsmanus som man kan använda i en söka-jobb situation bör innehålla en kort beskrivning av: Aspergers syndrom dina styrkor i arbetslivet det stöd du behöver för att kunna jobba så bra som möjligt. Ett exempel på informationsmanus kommer på följande sidor. Där kan du också börja fundera på hur ditt informationsmanus ska se ut. Du kommer att jobba vidare med manuset under fortsättningen av den här valideringsprocessen. Stöd vid möten Det finns också färdiga underlag som kan vara mycket bra att använda när man ska informera arbetsgivare eller andra myndighetspersoner om sitt stödbehov. På kan man hitta materialet Stöd vid möten. Detta material kan användas i många sammanhang, du kan fylla i det och lämna det till arbetsgivaren i förväg eller vid ditt första möte. Du kan också använda det när du funderar på vad ditt informationsmanus ska innehålla. 100 av 336

101 Meritportfölj Du kan samla all information du behöver när du ska träffa en arbetsgivare i en mapp/pärm där du har alla dina dokument som handlar om arbete. Vi har valt att kalla denna mapp/pärm för Meritportföljen. Där kan du t ex lägga CV, presentationsbrev, information till arbetsgivaren att skicka ut i förväg, ditt ifyllda Stöd vid möten och ditt informationsmanus. Informationsmanus Här kommer ett exempel på hur ett informationsmanus kan se ut. Fundera på hur du skulle vilja förklara vad AS är, hur dina styrkor ser ut och hur du skulle vilja att din arbetsgivare/ dina kollegor stöttade dig. På nästa sida finns det utrymme att skriva ned det du kommer på. Du kan också gå tillbaka till det här avsnittet senare i valideringsprocessen och komplettera. Aspergers syndrom Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning inom autismspektrumet. Den påverkar inte intellektet eller språket men den gör det svårare att delta i vanliga samtal eftersom vi inte alltid förstår andemeningen i det som sägs. Människor med Aspergers syndrom har svårt att uppfatta icke-verbal kommunikation såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck. Vi tänker ofta i logiska termer och tolkar ofta saker ordagrant. Mina styrkor i arbetslivet Jag är mycket bra på logiskt tänkande. Jag har lätt att lära mig språk och tekniska beskrivningar. Jag är en utmärkt analytiker, och min förmåga att kunna fokusera intensivt på vissa ämnen gör mig till en utmärkt researcher när det behövs detaljerad information. Ärlighet och känsla för moral är egenskaper som jag är stolt över att jag har. Detta behöver jag stöd med Jag har svårt att organisera uppdrag jag ska utföra och jag behöver hjälp att sätta upp en realistisk tidsplan. Jag behöver också hjälp att bryta ner ett uppdrag i olika moment och att upprätta en arbetsordning. Det är viktigt för mig att människor är mycket tydliga med exakt hur de vill att ett uppdrag ska utföras, när det ska vara klart och vad som är viktigast att göra. Om jag har missuppfattat instruktionerna kan jag ibland lägga ned för mycket tid på saker som inte är viktiga för själva uppdraget. Jag behöver därför en mentor på arbetsplatsen som jag kan bolla med för att vara säker på att jag håller på med rätt saker. Regelbunden feed-back hjälper mig att hålla fokus och ger mig tillfälle att utvecklas och bli bättre inom mina svaga områden. 101 av 336

102 Informationsmanus Aspergers Syndrom Mina styrkor i arbetslivet Detta behöver jag stöd med 102 av 336

103 MODUL 2 Socialt samspel 103 av 336

104 104 av 336

105 MODUL 2.1 Oskrivna arbetsregler 105 av 336

106 Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler De flesta med AS är stora individualister och vana att gå sina egna vägar och göra på sitt eget vis. Då är det viktigt att tänka på följande: Den del av dygnet som jag är på mitt jobb, ingår det i jobbet att göra enligt normen på arbetsplatsen. Det måste jag ställa upp på. Sedan, när jag kommer hem, kan jag vara mig själv, och göra som det känns naturligt för mig. Ta en så enkel sak som att det finns krav på hur man ska vara klädd. Det tycker vi ju är självklart om det gäller en busschaufför eller en läkare. Men även när det inte finns en yrkesuniform att använda, kan det finnas en strikt norm i alla fall. Då bör man klä sig enligt den mallen. Så ta noga reda på om det förväntas någon viss klädsel, och klä dig så när du är på jobbet. Där representerar du nämligen inte dig själv, utan företaget. Alltså har företaget rätt att kräva att dess representanter ser ut på ett visst vis. När det gäller tider på arbetsplatsen, måste företagets ledning kunna lita på att man är på plats hela den tid man har betalt för. Annars sköter man inte sin del av anställningskontraktet. Det innebär att det är väldigt viktigt att man inte kommer för sent, och att man inte tar för långa eller för många raster, eller går hem för tidigt mot slutet av dagen. Om man blir fysiskt sjuk, måste man säga till sin arbetsledare innan man går hem, det räcker inte med att säga det till en arbetskamrat och sedan bara försvinna. Det kan hända att arbetsledaren då ger en rätt att vila sig lite för att återhämta sig och ändå kunna stanna resten av dagen. Men det är arbetsledaren som ska avgöra det. På de flesta arbetsplatser äter personalen lunch i företagets lunchrum. Antingen finns det färdig mat att köpa, eller så finns det ett kylskåp där man kan ha sin medhavda matsäck alt lunch, och en micro där man kan värma sin egen mat. Eftersom det brukar vara flera som ska använda mikron, är det bäst att maten är kylskåpskall, inte fryst, när den ska värmas, annars tar det för lång tid. Om du har med fryst mat, ta fram den i tid, så att den hinner tina upp. Det kan också vara så, att några går ut och äter på stan för att få byta miljö och få en liten promenad på lunchen. Om man till exempel behöver gå på banken, bör man göra det under lunchtid, inte under arbetstid. Ta reda på hur det är med kafferaster. Det varierar mycket mellan olika ställen. Ibland fikar alla tillsammans, alltid på samma tid, och då förväntas man delta i det. De kan bli väldigt sura, om man inte är med. Eller så är rutinen den att man får ta kafferast en eller två gånger per dag, i ett visst antal minuter, men väljer tidpunkten själv. Ibland är det en lite längre, gemensam personalträff med fika en viss dag i veckan, med lite mer kaffebröd än vanligt. Då kan det finnas en lista där man skriver upp sig för att bjuda alla på det fikabrödet en viss dag. Kolla om det är så, och vad Du i så fall ska bjuda på, och hur mycket, och när. En annan sak som man bör ta reda på, är om alla brukar sitta på bestämda platser i lunchrummet. I så fall ska du fråga vilken stol som är ledig åt dig. Gunnel Norrö 106 av 336

107 Oskrivna regler Oskrivna regler är i det närmaste osynliga eftersom de oftast varken är uttalade eller nedskrivna och det kan ibland vara svårt att uppfatta dem eller veta hur man ska få reda på vad som gäller. Vi har valt att dela upp oskrivna regler i oskrivna arbetsregler och oskrivna umgängesregler eftersom man gör på lite olika sätt när man tar reda på dem. Oskrivna umgängesregler Handlar om hur man umgås med varandra på arbetsplatsen. Hur man hälsar och pratar med varandra, vilka samtalsämnen som är lämpliga att prata om med sina kollegor och vilka samtalsämnen som inte är lämpliga. Det handlar också om hur man respekterar varandras personliga gränser och revir och att veta när man kan störa någon för att t ex fråga om hjälp. Detta kommer vi att gå in närmare på i nästa modul. Oskrivna arbetsregler Dessa handlar till största delen om vilka rutiner man har på arbetsplatsen för att de gemensamma sysslorna ska fungera och arbetet ska flyta på och gå smidigt. Det handlar om arbetstider, raster och sjukfrånvaro, om lunch, fika, klädkoder, och rutiner för exempelvis uppvaktningar. Här kommer exempel på en del oskrivna arbetsregler. Ibland kan reglerna se lite olika ut beroende på vilken arbetsplats man jobbar på. Om man frågar sina arbetskamrater vilka oskrivna arbetsregler som finns på just den här arbetsplatsen så förstår de oftast inte vad man menar. Det man kan göra, och som faktiskt de flesta nyanställda gör, är att fråga: Hur brukar ni göra på den här arbetsplatsen när det gäller...? Brukar ni...? Hur man brukar göra är ett bra sätt att definiera många osynliga arbetsregler. Det kluriga kan vara att komma på vad man ska fråga om. På följande sidor kommer du att få en del användbara tips! 107 av 336

108 Det är viktigt att komma i tid och gå hem den tid man slutar Vad innebär det om man t ex behöver byta till arbetskläder? Ska man vara på plats på arbetet i tid? eller Ska man vara ombytt och klar i tid? Vad tror du? Varför ska man egentligen gå hem den tid man slutar? Om man är klar med uppgifterna tidigare - kan man inte bara gå hem då? Tips och strategier! Frågor för att få reda på problemet med arbetskläder och om man kan gå hem när man är klar: Brukar ni vara ombytta och klara när ni börjar kl 8.00? Brukar ni vara på plats kl 8.00 och byta om sedan, eller brukar ni vara ombytta och klara kl 8.00? Brukar ni gå hem när ni är klara med era arbetsuppgifter? Brukar ni jobba till kl även om ni blir klara tidigare? Om ni inte är klara kl brukar ni jobba över då? 108 av 336

109 Man har vårdad klädsel Vad innebär vårdad klädsel? Vad är klädkod?... Kan olika arbetsplatser ha olika klädkoder? Finns någon grundläggande klädkod som kan fungera på de flesta arbetsplatser? Hur kan man få reda på vilken klädkod som gäller? 109 av 336

110 Uppvaktningar När en arbetskamrat fyller år, gift sig eller fått barn brukar man lägga lite pengar var och en till en present till personen. Det kan vara olika på olika arbetsplatser så det bästa är att fråga hur man brukar göra på just den här arbetsplatsen. Hur gör man om man inte känner personen eller kanske inte gillar personen? Varför? Hur tror du arbetskamraterna reagerar om du inte är med på presenten? Varför? 110 av 336

111 Lunch och fika På de flesta arbetsplatser finns oskrivna regler för hur det brukar gå till vid lunch och fikaraster. När det gäller oskrivna arbetsregler handlar det ofta om att hålla snyggt i lunchrummet. Det handlar också om hur långa raster man tar. Vad kan behöva göras när det gäller att hålla snyggt i ett lunchrum/fikarum? Varför kan det vara viktigt att ta reda på vilka dessa rutiner är? Om man inte gillar att baka kan man då strunta i att ta med sig fikabröd när det är ens egen tur att ta med sig en kaka till fredagsfikat? Hur kan ens kollegor reagera om man konsekvent tar lite längre fikapauser än alla andra? Eller om man aldrig tar fikarast? 111 av 336

112 Exempel på frågor för att ta reda på rutiner och oskrivna arbetsregler Vilka saker kan vara viktiga att ta reda på när man kommer till arbetsplatsen för att få veta så mycket som möjligt om rutiner och oskrivna regler? Här kommer exempel på saker som kan vara bra att veta. Fundera en stund och se om du kommer på fler frågor. Diskutera gärna tillsammans. Hur brukar ni göra vid lunchen? Tar ni matlåda eller går ni ut och äter? Brukar ni ha speciella platser i lunchrummet/fikarummet? Hur sköter ni disk- och köksrutiner? Har ni kaffekassa? Diskvecka? Hur lång lunchrast brukar ni ha? Brukar ni äta lunch/fika på bestämda tider? Hur långa fikapauser brukar ni ta? Brukar ni fika tillsammans, på era rum, eller kan man välja? Måste man ha speciella kläder i det här jobbet? Hur dags brukar ni börja på morgonen? Brukar ni lägga ihop till en present när någon av kollegorna fyller år? När du kommer ut på en arbetsplats så kan det vara bra att skriva ner de oskrivna regler som gäller på arbetsplatsen och t ex förvara dem i en pärm så att du kan gå tillbaks och titta om du blir osäker. 112 av 336

113 Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler Barometern Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller oskrivna arbetsregler Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Oskrivna arbetsregler Ta reda på oskrivna arbetsregler på arbetsplatsen Följa arbetsplatsens arbetstider Uppfatta och följa arbetsplatsens rutiner kring frånvaro Uppfatta och följa oskrivna regler om vilka privata ärenden man får göra på arbetstid och inte Uppfatta och följa oskrivna regler kring raster Ta lagom långa raster Uppfatta och följa oskrivna regler i lunch/fikarummet Uppfatta och följa oskrivna regler kring lunch Uppfatta och följa oskrivna regler kring fika Uppfatta och följa oskrivna regler kring klädsel på arbetsplatsen Uppfatta och följa oskrivna regler kring uppvaktningar på arbetsplatsen Annat: av 336

114 114 av 336

115 Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler Min profil Styrkor Detta klarar jag av när det gäller oskrivna arbetsregler: 115 av 336

116 116 av 336

117 Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler Min profil Svårigheter Detta är svårt för mig när det gäller oskrivna arbetsregler: 117 av 336

118 118 av 336

119 Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler Min profil Strategier Dessa strategier kan jag själv använda för att ta reda på och följa de oskrivna arbetsregler som gäller på arbetsplatsen: 119 av 336

120 120 av 336

121 Modul 2.1 Oskrivna arbetsregler Min profil Stöd Information till arbetsplatsen Detta behöver arbetsgivaren veta om mig när det gäller min förmåga att uppfatta och följa oskrivna arbetsregler: Vad behöver jag informera arbetsgivaren om att jag kan behöva för stöd, struktur, strategi och/eller hjälpmedel när det gäller oskrivna arbetsregler? 121 av 336

122 122 av 336

123 MODUL 2.2 Oskrivna umgängesregler 123 av 336

124 Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler på arbetsplatsen Ett av de svåraste problemen i det sociala samspelet för den som har AS, är att då är det så oerhört många sociala samspelssignaler som bara passerar förbi, utan att uppfattas. Men de som skickar dessa signaler, är bergfast övertygade om att alla har märkt dem. Därför tror de att den som inte lyder signalerna, eller inte svarar på dem, är medvetet försumlig. Detta är ett av de allra värsta bekymren i autismen: att bli missuppfattad som olydig, slarvig, försumlig, utan att vara det. Vad som gör saken ännu värre, är att det är så mycket information och regler för hur man ska leva, som meddelas endast på detta sätt. Det är en enorm kunskapsmassa som går en förbi, i synnerhet under ens barndom och ungdom. Så när man nått vuxen ålder, kan man visserligen vara en trevlig och bra person och inte vilja någon annan något ont, men det fattas ändå väldigt mycket i ens vett och etikett, som man inte har koll på hur det borde vara. Då är det hög tid att lära sig alla de här reglerna genom formell utbildning, så man inte gör bort sig på jobbet. För om man inte uppför sig så som det förväntas av en vuxen, finns risken att man kan bli av med jobbet, trots att man är kompetent på själva arbetsuppgifterna. För det första är det så på en arbetsplats, att där är alltid kollektivet viktigare än individen. Annars skulle arbetsplatsen inte fungera. Och om individen inte lär sig att fungera inom kollektivet, kan han eller hon ligga illa till, och riskera att bli av med jobbet. Gunnel Norrö 124 av 336

125 Oskrivna umgängesregler I samspelet mellan människor finns det många regler för hur man umgås med varandra. Dessa regler är inte nedskrivna och oftast inte uttalade. De kan se olika ut beroende på vem man är med och var man är; till exempel i sitt eget hem, på en arbetsplats, hos en god vän eller på bussen. Dessa oskrivna regler finns till för att underlätta samspelet mellan människor. Det är ingen som har bestämt de här reglerna. De har helt enkelt vuxit fram i den kultur vi lever i. Dessutom ändras reglerna med tiden, ungefär som man ändrar vissa uttryck i språket. Den här ickeverbala kommunikationen pågår i varje möte mellan människor och har mycket större betydelse än de ord man säger. De som inte har autism lär sig de här reglerna automatiskt. De behöver inte ens tänka efter. De ser intuitivt på andras kroppsspråk, ansiktsuttryck och röst vad de menar. Automatiskt anpassar de sig efter varandra så att de förstår varandras signaler. Fördelen med att lära sig oskrivna umgängesregler är: att man känner sig säkrare på hur man ska göra för att passa in när man behöver göra det att det blir lättare att förstå varför andra gör som de gör att man känner sig säkrare i umgänget med andra att kunna agera så att andra bemöter en själv på ett bra sätt att kunna agera så att man bemöter andra på ett sätt som de förväntar sig Att få reda på oskrivna umgängesregler och hur man går tillväga i socialt samspel kan vara svårare än att få reda på oskrivna arbetsregler eftersom umgängesregler förmedlas med kroppsspråk, gester, tonfall och minspel. Om man har AS kan man behöva lära sig att observera hur människor ser ut i olika situationer för att förstå deras reaktioner och avsikter. Många tycker att de kan lära sig en del om socialt samspel genom att titta på TV, film och teater. Det finns också speciella utbildnings- och träningsmaterial som vänder sig till personer med autism och AS där man t ex kopplar ihop känslor med bilder på olika ansiktsuttryck. 125 av 336

126 Kroppsspråk när man träffar nya människor 1 Le Det är viktigare än man kan tro att man ler när man möter någon. Leendet talar om för andra att man är glad och avspänd. Andra människor tycker att det känns lättare att närma sig och prata med någon som ler och ser glad ut. Ögonkontakt Är viktigt eftersom det visar att vi uppmärksammar den andra personen och att vi är intresserade av det som han/hon har att säga. För lite ögonkontakt gör att vi verkar uttråkade och ointresserade medan intensiv ögonkontakt kan upplevas som ett hot. Lagom ögonkontakt blir det när vi tittar på personen några sekunder för att sedan titta bort, tittar några sekunder tittar bort. Som hjälp för att avgöra rätt mängd ögon-kontakt kan du prova att titta på personen i 10 sekunder sedan titta bort 3 sekunder. Om du tycker att ögonkontakt är svårt, försök fokusera på personens nästipp. Presentera sig själv Oavsett om du är i en formell eller informell situation är det bäst att försöka verka lugn, avspänd och vänlig. Genom att le och skapa ögonkontakt ger du ett bra första intryck och får tid att säga Hej och presentera dig. Vanligtvis tar man bara i hand när man träffar någon första gången eller i formella sammanhang vid t ex intervjuer. Samtalet Var medveten om att den andra personen kommer att vilja komma in i samtalet. Om vi pratar om oss själva för länge riskerar vi att tråka ut andra och de kommer att tappa intresset. Visa att du lyssnar på andra När andra människor pratar, försök att inte skruva på dig, titta ut genom fönstret eller verka uttråkad. Visa intresse till det de säger genom att se dem i ögonen, nicka etc. Du kommer att få en chans att komma tillbaka in i samtalet senare. Avsluta ett samtal Ett samtal kan avslutas av en mängd olika anledningar, t ex för att din buss kommer, den andra personen har sett en kollega den behöver prata med i korridoren etc. Om du är den som måste avsluta samtalet, gör så genom att säga att du måste gå men att det var trevligt att träffas. Kom ihåg att le och titta personen i ögonen när du säger: Hejdå. 1 Fritt översatt från: Prospects Provider Training Programme. NAS, av 336

127 Sammanfattning: Le, ögonkontakt, hälsa Kom ihåg att turas om i samtalet Kom ihåg att visa intresse för vad den andra säger Kom ihåg att hålla lagom ögonkontakt under hela samtalet Le, ögonkontakt, hejdå Ta i hand och hälsa Det kan vara svårt att veta hur man hälsar på ett artigt sätt i olika situationer. Här är några råd när det gäller hälsning vid t ex en anställningsintervju. Hälsningen kan delas upp i fyra steg. 1. Le + Ögonkontakt (se föregående sida) 2. Ett bra handslag Ger ett säkert intryck. Det får inte vara för slappt, då ger man intryck av att vara osäker och inte för hårt då man riskerar att göra illa den man hälsar på. Man använder höger hand och greppar så att tumvecket mellan tumme och pekfinger möter samma ställe på den andra personens hand. Man håller ett fast men ändå mjukt grepp om personens hand och håller kvar medan man säger sin hälsningsfras Öva! 3. Lämplig hälsningsfras (skriv i ditt namn) Hej! Det är jag som är... eller Hej! (1-2 sek paus) samtidigt som man tar i hand...! 4. Koordinera hälsningen Se personen i ögonen under hela hälsningen le ta i hand, håll kvar, säg: Hej! Det är jag som är...! släpp handen släpp ögonkontakten. Eller: Se personen i ögonen under hela hälsningen le ta i hand, håll kvar, säg: Hej! (1-2 sek paus)...! släpp handen släpp ögonkontakten. Öva! 127 av 336

128 Man hälsar när man kommer och säger hej då när man går Om man arbetar på en stor arbetsplats, ska man gå runt och hälsa på och säga hej då till alla då? Varför? Om man stöter på en kollega flera ggr i t ex korridoren under en dag, ska man hälsa hela tiden och på samma sätt? Varför? 128 av 336

129 Man respekterar andras arbetsrevir Vad är ett arbetsrevir? Hur kan man ta reda på vad som ingår i någon annans arbetsrevir? Vad kan det innebära rent praktiskt att respektera någon annans arbetsrevir? 129 av 336

130 Personlig gräns Ett vanligt exempel på en oskriven umgängesregel är att man respekterar andra människors personliga gräns, d v s hur nära man ställer sig bredvid andra människor när man pratar med dem. I olika situationer och i olika former av relationer kan den personliga gränsen variera. I ett kärleksförhållande och/eller i relationer till nära anhöriga kommer man i regel närmare varandra rent fysiskt när man pratar med varandra. När man står i köer står man också närmare varandra, det går inte att undvika i sådana sammanhang. Men en huvudregel som är bra att känna till är att man brukar hålla en armlängds avstånd till den man pratar med. Att vara medveten om det i relationen till arbetskamrater är viktigt, då människor du möter genom ditt arbete annars kan känna att du kliver över deras personliga gräns när du pratar med dem. Övning Jämför... Arbeta två och två. Ställ er mittemot varandra på ca 5 meters avstånd. En av er står still medan den andre sakta går fram mot dig. Du som står still säg stopp när du tycker att den andre personen kliver över din personliga gräns. Byt sedan plats med varandra och gör samma sak. Var era personliga gränser lika eller olika? Prova gärna också om samma gräns gäller för er om personen kommer fram till er på sidan eller bakifrån. 130 av 336

131 Tips och strategier! Du kan prata med din mentor/handledare om vilka situationer du tycker är jobbiga så att ni kan hitta strategier som passar just dig i de aktuella situationerna på din arbetsplats För att få veta i vilket läge den andra är när man inte själv kan avgöra det kan man alltid fråga: - Har du tid? - Är du upptagen? - Stör jag? - Är det OK om jag...? - Säg till om jag pratar för mycket, stör dig, etc. - Får jag fråga dig...? Fler tips Reflektionsfrågor... Vad kan man göra om man känner sig socialt överbelastad på raster och luncher? Hur kan man hantera personalfester och liknande evenemang? 131 av 336

132 Hygien Varför är det så viktigt att sköta sin hygien och hur gör man för att andra ska tycka att ens personliga hygien är OK? Man kan säga att det här med att sköta sin hygien är en oskriven umgängesregel i vår kultur. De flesta snappar upp den regeln någon gång i puberteten genom att själv känna att ens kroppslukt förändras. Man känner kanske att ens kompisar också börjar lukta annorlunda. Ibland kan en förälder eller ett syskon kommentera att man luktar svett. Eller så kanske man får en deodorant av någon som säger: Den här luktar gott, testa den!. Det är vanligt att människor använder inlindat språkbruk för att säga till någon att han/hon luktar illa eftersom den typen av kritik kan kännas väldigt personlig. De allra flesta upplever att gammal svett, otvättat hår etc luktar illa. Att inte tvätta sig gör också att man kan samla på sig smuts och bakterier vilket gör att man oavsiktligt kan sprida sjukdomar. Innan penicillinet kom var en god hygien det enda vapen man hade mot olika sjukdomar. Om man luktar svett eller ingrodd smuts så är det stor risk att andra människor undviker en eftersom de tycker att det är äckligt. Det försvårar samarbete och kontakt med andra och kan göra det svårt att t ex få ett jobb, nära vänner eller en partner även om man i övrigt är en mycket trevlig och kompetent person. Det kan finnas olika orsaker till att man inte sköter sin personliga hygien på ett bra sätt. Man kanske inte kommer åt att tvätta sig överallt? Man kanske inte själv upplever att man luktar illa? Man kanske tycker att det gör ont, är obehagligt att duscha? Man kanske inte har fått lära sig hur man gör? Man kanske inte vet hur ofta man ska tvätta sig? Man kanske inte vet hur ofta man behöver byta kläder? Man kanske glömmer det, eller prioriterar att göra något annat?... Om det här är ett problem som man inte vet hur man ska lösa så kan man vända sig till en arbetsterapeut på habiliteringscenter eller vårdcentral. De har specialutbildning för att hjälpa människor att klara av sina vardagliga aktiviteter. De kan hjälpa en att hitta strategier och eller hjälpmedel för att man ska kunna sköta sin personliga hygien. 132 av 336

133 Checklista på hur man bör göra för att sköta sin personliga hygien. Hålla sig ren Kläder Duscha eller bada och tvätta dig med tvål på hela kroppen varje dag. Var särskilt noga med underlivet, stjärten och i armhålorna. Tvätta håret med schampo minst 2 ggr/vecka, oftare om du har fett hår. Ta deodorant i armhålorna varje morgon. Borsta tänderna med tandkräm morgon och kväll. Tvätta händerna med tvål när man varit på toaletten. Håll naglarna rena, borsta dem med nagelborste med tvål om det fastnat smuts som inte går bort när du tvättar händerna. Klipp naglarna regelbundet med nagelsax eller nagelklippare. Byt till rena underkläder och strumpor varje dag. Byt till ren t-shirt varje dag. Gamla t-shirts eller t ex träningskläder i syntetmaterial kan börja lukta illa även om de är nytvättade. Släng dem då och köp nya eller använd dem hemma. Byt till rena jeans/långbyxor efter ca 4-5 dagar eller oftare om de blir smutsiga. Byt till rena handdukar ca 1 gång/vecka. Byt till rena sängkläder varje eller varannan vecka. Kom ihåg att det är mycket lättare att smälta in i en personalgrupp om man ser fräsch ut och luktar gott! Tips och strategier! Om duschstrålarna känns för hårda, ta bort munstycket och använd bara slangen. Eller byt till ett duschmunstycke med mjukare strålar. Om du har svårt för dofter, använd oparfymerad tvål, schampo, deo. Om du glömmer bort att duscha eller borsta tänder, sätt en påminnelse på mobilen, lapp på kylen, badrumsspegeln, gör ett schema etc. Om du har svårt att komma ihåg alla moment eller glömmer bort i vilken ordning man ska göra dem kan man få inplastade instruktioner att sätta upp i duschen. För att hålla koll på tiden kan man använda en inplastad timstock. Prata med dina närmaste vänner, om att du har svårt att känna att du t ex luktar svett, eller om din tröja luktar illa. Det blir då lättare för dem att säga till och du slipper oroa dig. Om du är känslig i munnen, använd en mjuk tandborste eller el-tandborste av 336

134 134 av 336

135 Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler - Barometern Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller oskrivna umgängesregler Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Oskrivna umgängesregler Se någon i ögonen Hålla lagom ögonkontakt Att le när man möter någon Avgöra om en person menar allvar eller skämtar Förstå andras humor Avgöra om det är läge att störa någon för att ställa en fråga Avgöra om den jag pratar med är intresserad Avgöra om en person är upptagen Äta lunch eller fika tillsammans med andra Delta i personalfester och liknande Känna andras personliga gräns Känna var andras arbetsrevir är Veta vilka jag ska hälsa på när jag kommer på morgonen Veta vilka jag ska säga hejdå till när jag går Avgöra om jag förstått en situation rätt Avgöra om en person behöver hjälp eller inte Avgöra om någon vill mig väl eller inte Annat: 135 av 336

136 136 av 336

137 Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler Min profil Styrkor Det här klarar jag av när det gäller oskrivna umgängesregler: 137 av 336

138 138 av 336

139 Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler Min profil Svårigheter Det här tycker jag är svårt/ansträngande när det gäller oskrivna umgängesregler: 139 av 336

140 140 av 336

141 Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler Min profil Strategier För att hantera oskrivna umgängesregler kan jag: 141 av 336

142 142 av 336

143 Modul 2.2 Oskrivna umgängesregler Min profil Stöd Information till arbetsplatsen Detta behöver arbetsgivaren veta om mig när det gäller min förmåga att uppfatta och följa oskrivna umgängesregler. Vad behöver jag informera arbetsgivaren om att jag kan behöva för stöd, struktur, strategi och/eller hjälpmedel när det gäller att klara av oskrivna umgängesregler? 143 av 336

144 144 av 336

145 MODUL 2.3 Ömsesidig kommunikation 145 av 336

146 Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Personer med AS och personer utan funktionshindret har ofta olika sätt att uppleva omvärlden på. Personer som inte har AS kan oftast lättare avläsa det som sägs emellan orden d v s ansiktsuttryck, minspel etc. De uppfattar lättare nyanser i kommunikation, t ex när någon är ironisk, och använder sig ofta av ett inlindat språkbruk när de kommunicerar. De kan t ex uttrycka sig som om de ställer en fråga när de i själva verket ger en uppmaning (t ex, när de säger kan du stänga dörren?, menar de egentligen stäng dörren! ). Personer med AS är i regel mer konkreta och rakt på sak i sin kommunikation och har ofta svårt att avläsa nyanser samt tolka subtila känslor och uttryck. Alla människor är ofullkomliga, ingen är perfekt. Därför kan man inte begära att andra alltid beter sig korrekt. Däremot ska man försöka att reda ut saker som går fel, om det påverkar mitt eget arbete. Om den som gett mig arbetsinstruktioner, inte klarat av att instruera så jag vet vad jag ska göra, måste jag tala om det. Men om någon på arbetsplatsen är otrevlig, och det inte påverkar mitt arbete, får jag försöka att ta det lugnt och stå ut med det. Det kan ligga så mycket annat bakom att den arbetskamraten är otrevlig, som inte alls har med mig att göra. Jag behöver inte bry mig om det. Han eller hon kanske har det jobbigt hemma, eller problem med chefen, eller har ont i magen eller huvudvärk eller mensvärk. Då kan man bli nedstämd och mindre trevlig. Vi som har AS har ett annorlunda sätt att kommunicera med andra. Det får konsekvenser. En kan vara att vi ibland missuppfattar vad de menar, och varför de säger som de gör. En annan är att de lika ofta missuppfattar vad vi menar med det vi säger. Dessutom tror de att vi menar en massa extra saker, som inte alls finns med i det vi säger. Detta beror på att vi ofta säger saker på ett rakt och direkt sätt, utan vidare. När andra gör så, är de otrevliga, och därför tror de att vi också avser att vara lite otrevliga när vi är raka och rättframma. Och eftersom de tror att vi avser att vara otrevliga, blir de sura. Och då förstår vi ju inte vad de blir sura på. Den sortens missuppfattningar behöver man reda ut. De andra måste få lära sig två saker: att vi inte menar något illa när vi talar direkt, och att vi inte märker när de försöker ge oss fina vinkar. De måste tala rakt till oss, inte vid sidan av orden. Och vi måste träna på att ha överseende med att de så ofta missförstår oss. De kan inte rå för det. Och om det inte påverkar arbetet, så gör det ju inte någon skada. Däremot är det viktigt för framtiden att det blir så lite konflikter som möjligt. Det viktiga är att båda sidor blir allt bättre på att kommunicera med varandra. Det vi kan göra, är att förlåta andra när de gör fel, och förklara när de inte förstår, och själva be om ursäkt när de blivit sura på oss. Gunnel Norrö 146 av 336

147 Ömsesidig kommunikation och ömsesidig social interaktion 2 Man brukar säga att människor med autism/as har begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation och ömsesidig social interaktion. Med det menas att man kan ha svårigheter att inleda och avsluta ett samtal och att man tolkar språket bokstavligt, samt att man kan ha svårt att förstå de regler som gäller när man umgås med andra människor. Ordet ömsesidig betyder i det här fallet att man turas om att till exempel prata och lyssna när man umgås med andra. Om man har autism/as kan det vara svårt att uppfatta allt som sker under ett samtal. Det är vanligt att man hör orden och uppfattar dem ordagrant. Däremot märker man inte om den som pratar visar ett ansiktsuttryck som betyder att han inte menar vad han säger. Alltså tar man inte emot budskapet som avsändaren menade det, vilket får till följd att det man svarar inte hänger ihop med det den andra har sagt. Ibland kan också ord och uttryck betyda något helt annat än vad de låter som. När någon säger att man ska kasta ett öga på den där rapporten innan mötet (=läsa igenom rapporten snabbt innan mötet) eller hoppa över kaffet (=inte dricka kaffe som planerat) menar personen det inte bokstavligt. Detta leder ofta till missförstånd. Ingen menar något illa men det blir ändå fel. Ibland kanske man kommer med en genomtänkt kommentar i ett ämne som de andra lämnat för tio minuter sedan. Då tycker de andra att man inte hänger med i samtalets rytm. Det kan också hända att personer som har autism/as vill diskutera ett samtalsämne längre än de andra och inte uppfattar signaler som säger att det är dags att byta samtalsämne. Personer utan AS ser ofta helheten och är inte alltid så noga med detaljer till skillnad från personer med AS som kan lägga stor vikt vid detaljerna. Detta kan också leda till kommunikationskrockar och missförstånd. 2 Norrö,G. Swing Åström, M.(2004) Vad innebär funktionshindret. Projekt Empowerment 147 av 336

148 Olika samtalsnivåer På arbetsplatser använder man ofta kallprat, d v s man pratar om saker utan djupare innebörd när man umgås på rasterna. Att göra så är ett sätt att umgås. Vissa ämnen är bra att undvika. De uppfattas ofta som känsliga att diskutera och kan leda till att arbetskamraterna känner sig obekväma eller rent av kränkta. Olika arbetsplatser kan ha olika typer av jargonger, men en huvudregel som ofta gäller är att undvika att: prata om sitt eget och andras sexliv, fråga arbetskamraterna vad de väger, kommentera någons utseende och klädsel på ett negativt sätt och fråga vad de har i lön. Man pratar om olika saker beroende på vem man pratar med och hur väl man känner den personen. Man kan prata om tre olika nivåer av samtal 3 beroende på om man inte känner personen, om man känner honom/henne ganska bra eller om man känner honom/henne mycket väl. Nivå 1 - Kallprat Den typen av småprat som har till syfte att lätta upp stämningen eller bryta en pinsam tystnad. Man pratar om neutrala saker och vanliga exempel på kallprat är att diskutera vädret, vad man gjort eller tänker göra under helgen eller på sin semester, sport, program man sett på tv och liknande samtalsämnen. Den här typen av samtal kan man föra med alla, även med folk man inte känner t ex i busskön, i väntrummet etc. Nivå 2 Saker som man vet om den andre Ju bättre vi lär känna någon ju mer kan vi prata om. Detta gäller arbetskamrater, medlemmar i föreningen, arbetskamrater, grannar etc. Här kan vi gå upp en nivå. Förutom kallprat kan vi prata om saker som man vet om den andre, vad de tycker om och inte, deras familjer och fritidsintressen. Nivå 3 Personliga saker De människor vi känner bäst är dem vi kan prata om personliga saker med. Det kan vara föräldrar, syskon, partners och mycket nära vänner. De känner oss så bra och är beredda att lyssna och ge oss råd. Om vi skulle börja prata om mycket personliga saker med någon vi inte kände så väl skulle kanske den personen känna sig obekväm och förmodligen vilja dra sig undan. Exempel på personliga saker kan vara relationer, intima detaljer om ens hälsa och ekonomiska bekymmer. OBS! Ibland kan vi behöva diskutera personliga saker med vissa professionella. Även fast vi inte känner dessa personer så väl kan det vara OK att diskutera personliga angelägenheter med dem. Exempel på sådana personer kan vara läkare, socialarbetare, psykologer med flera. 3 Ur: Prospects Provider Training Programme. (2006) NAS 148 av 336

149 Olika samtalsnivåer 4 Nivå 1 MÄNNISKOR DU INTE KÄNNER ELLER KÄNNER LITE GRANN folk i busskön kassörskan i affären folk i väntrum folk på samma arbetsplats Kallprat vädret TV-program planer för helgen saker som sagts på nyheterna sport Kallprat Nivå 2 MÄNNISKOR DU KÄNNER arbetskamrater vänner grannar föreningsmedlemmar Saker man vet om den andra vad de tycker om/inte tycker om deras familj deras intressen Kallprat Nivå 3 MÄNNISKOR DU KÄNNER MYCKET VÄL föräldrar partners mycket nära vänner Saker man vet om den andra Personliga saker relationer intima detaljer om sin hälsa ekonomiska bekymmer 4 Ur: Prospects Provider Training Programme. (2006) NAS 149 av 336

150 Samtalsämnen Skriv ner en lista över vad du tror kan vara bra samtalsämnen på en arbetsplats. Skriv sedan en lista på vilka samtalsämnen du tror är bra att undvika. Jämför sedan listorna med dina kurskamraters hade ni samma exempel? Bra samtalsämnen Väder Sport Tv-program Semesterplaner Samtalsämnen som bör undvikas Negativa kommentarer om utseende Negativa kommentarer om vikt Fråga vad någon har i lön Sitt eget och andras sexliv 150 av 336

151 Turas om i ett samtal 9 Tänk på ett samtal som en tennismatch. När man spelar tennis slår man bollen fram och tillbaka till varandra. Ett bra samtal följer samma mönster. Samtalet, liksom bollen, går från en person till den andra. Exempel: Anders Tjena Martin! Vad uppklädd du är, ska du iväg på något trevligt? Martin Hej Anders! Ja, jag ska ut med jobbet. Vi ska till Fiskrestaurangen Vad kul! Jag var där med Anna i förra veckan. Maten är jättegod! Chefen hade beställt någon specialare så det blir nog bra. Hur är det med Anna förresten? Bara bra! Hon började sitt nya jobb förra veckan och verkar tycka det är jättekul! Åh, där kommer min buss! Du, ha en trevlig kväll, jag ringer dig i helgen så får vi prata lite mer! Ja, gör det, vi skulle kunna gå på bio eller något. Vi hörs! 9 Fritt översatt från: Prospects Provider Training Programme. (2006) NAS 151 av 336

152 Missförstånd Ofta händer det att det uppstår missförstånd i olika situationer på arbetsplatser. En vanlig anledning är att man ofta inte har tid att diskutera saker tillräckligt länge, man uppfattar situationen lite olika och agerar utifrån sin upplevelse. Ett sätt att förebygga missförstånd är att förtydliga och bekräfta överenskommelser genom att kontrollera att man uppfattat rätt. Man kan t ex fråga: Min arbetsuppgift är alltså att...? OK, då ska jag alltså göra så här... först ska jag... sedan...? Ok, då tar vi det en gång till för säkerhets skull. Jag ska alltså...? Om jag uppfattat rätt så bestämde vi att...? Troligtvis kan man inte helt förebygga att missförstånd uppstår, men man kan lära sig att hantera dem på ett smidigare sätt när de väl inträffar. Övning Din arbetsledare har gett dig en muntlig arbetsinstruktion på en arbetsuppgift du inte gjort förut. Du är ganska säker på att du har uppfattat instruktionen korrekt och du tror att du vet hur du ska göra. När du lämnar över din färdiga arbetsuppgift till arbetsledaren uppmärksammar hon dig på att du missuppfattat en del i instruktionen vilket betyder att du måste göra om en del av ditt arbete. Hur reagerar du? Vad tror du är ett bra sätt att hantera situationen på? Vad tror du är ett dåligt sätt att hantera situationen på? Titta på varje exempel i listan här nedanför och ringa in vad du tror är bra respektive dåliga sätt att hantera situationen på. Fyll gärna på med egna exempel. Jämför sedan i gruppdiskussion om ni resonerat på liknande sätt. Jag skäller ut arbetsledaren för att han gett mig merarbete. (bra/dåligt) Jag påtalar att sättet jag utfört uppgiften på är bättre. (bra/dåligt) Jag finner mig i situationen och ber vänligt arbetsledaren ge mig skriftliga instruktioner i framtiden. (bra/dåligt) Jag ber om ursäkt och lovar att genast ändra uppgiften. (bra/dåligt) Jag blir förbannad och går därifrån. (bra/dåligt) Jag känner mig kränkt och säger upp mig. (bra/dåligt) Jag frågar arbetsgivaren hur hon tror att vi kan undvika liknande missförstånd i framtiden. (bra/dåligt)... (bra/dåligt) 152 av 336

153 Tips och strategier! Om du inte vill kallprata under lunch och fikarast kan du: sätta dig med ett korsord eller ett sudoku, då förväntar sig ingen att du ska vara social. förklara att de här situationerna är påfrestande för dig och be att få ta rast tidigare eller senare än de andra. passa på att använda rasten till att gå ut och promenera..... Om du vill prata med andra kan du: ha en lista med lämpliga samtalsämnen lätt tillgänglig i plånboken. tänka på tennisbollen när du samtalar med någon. Samtalet ska växla från den ena till den andra..... Om du känner dig osäker på om den andra vill/har tid att prata kan du säga: Säg till om du... vill vara ifred har bråttom är upptagen etc.... Fler exempel på hur man kan klara ömsesidig kommunikation: av 336

154 154 av 336

155 Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Barometern Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller ömsesidig kommunikation Sätt den siffra från barometern som bäst motsvarar hur det är för dig i rutan framför varje rad. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Ömsesidig kommunikation Komma på lämpliga samtalsämnen Kallprata Avgöra om den jag pratar med är intresserad av det jag pratar om Att lyssna på andra Själv avsluta ett samtal Använda rätt röstläge (prata lagom högt) När folk använder liknelser eller metaforer inlindat språkbruk Samtal med fler än en person Delta i samtal i t ex lunch/fikarum Delta i t ex personalmöten med många personer Avgöra när det passar att ställa en fråga på ett personalmöte Att avgöra vem jag kan prata om personliga saker med Att fråga om jag känner mig osäker Att kunna säga vad jag tycker utan att folk blir sura Att avläsa människors ansiktsuttryck Att förstå vad andra menar Annat: 155 av 336

156 156 av 336

157 Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Min profil Styrkor Detta är jag bra på/klarar av när det gäller ömsesidig kommunikation: 157 av 336

158 158 av 336

159 Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Min profil Svårigheter Detta är svårt för mig när det gäller ömsesidig kommunikation: 159 av 336

160 160 av 336

161 Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Min profil Strategier Så här kan jag göra för att hantera ömsesidig kommunikation: 161 av 336

162 162 av 336

163 Modul 2.3 Ömsesidig kommunikation Min profil Stöd Information till arbetsplatsen Detta behöver arbetsgivaren veta om mig när det gäller min förmåga till ömsesidig kommunikation: Vad behöver jag informera arbetsgivaren om att jag kan behöva för stöd, struktur, strategi och/eller hjälpmedel när det gäller ömsesidig kommunikation? 163 av 336

164 164 av 336

165 MODUL 2.4 Att ingå i ett arbetslag 165 av 336

166 Modul 2.4 Att ingå i ett arbetslag Att samarbeta med andra i ett arbetslag handlar om att skapa en bra balans mellan de arbetsinsatser man utför på arbetsplatsen. Du är delaktig i ett sammanhang. Allt du gör påverkar andra, och tvärtom. För att du ska kunna hantera din roll som en i arbetslaget behöver du förstå och respektera att ditt uppdrag, din del av arbetet i arbetslaget hänger ihop med vad dina kollegor gör. I ett arbetslag arbetar man tillsammans mot ett gemensamt mål, det kräver att man informerar varandra, väntar in varandra, visar hänsyn och respekt gentemot varandra och varandras arbetsinsatser. Föreställ dig t ex att du ingår i ett arbetslag där du tillsammans med dina kollegor ska bygga ett hus. Om din arbetsinsats i arbetslaget är att lägga taket, kan du ju inte börja med det innan dina kollegor har lagt grunden, byggt väggarna etc. Ett arbetslag har olika uppgifter för att nå slutresultatet. Om man inte passar ihop sina olika delar blir huset skevt och vint. Olika arbetsplatser har olika kulturer. Den jargong som fungerar bra på en arbetsplats fungerar inte på en annan. För att veta vilken kultur, och jargong (vanliga diskussionsämnen på raster etc.) som förekommer på just din arbetsplats bör du prata med din mentor/handledare på arbetsplatsen. Ibland missförstår man varandra, kanske tolkar man en instruktion bokstavligt eller lyckas prata förbi varandra. Då får man försöka lösa missförståndet. På alla arbetsplatser får man då och då kritik. Avsikten är att man ska bli bättre på att sköta sitt jobb och på att umgås med de andra på arbetsplatsen. Men det känns inte roligt att bli kritiserad. Och det är lätt att ta det lite för hårt, och känna sig trampad på. I de flesta fall arbetar människor som har AS mycket ambitiöst och gör sitt bästa. När man ändå får kritik, är det lätt att tänka så här: Jag duger inte som människa. De tycker inte om mig. De kritiserar det jag gör i onödan. Det är bara mig de kritiserar, inte de andra, det är orättvist! Tänker jag så här, blir jag lätt sur och försvarar mig. Men den som kritiserar Ditt arbete, har bara för avsikt att förbättra det Du gör. Han eller hon tror att Du kan jobba på ett ännu bättre sätt. Det är därför Du får kritik. Var glad för det du! Om han eller hon trodde att Du inte kunde utföra dina arbetsuppgifter på ett ännu bättre sätt, skulle du inte få kritik. Kritik är inte ett sätt att säga du är ingen bra människa, du duger inte. Det syftar till att förbättra ditt arbete. Och alla får kritik, det är inte alls bara du som får det. När man har AS, satsar man ofta helhjärtat i det man gör. Det är därför det känns som om den som kritiserar ger sig på MIG. Men han/hon siktar bara på hur du sköter ditt jobb. Och även om man gör sitt allra bästa, finns det alltid saker som går att förbättra. Det är inte du som avgör vad som är tillräckligt bra, det gör arbetsledaren. Gunnel Norrö 166 av 336

167 Att bygga ett hus av 336

168 Feedback återkoppling I relationer till arbetskamraterna är det viktigt att både kunna ge och ta emot feedback på sitt arbete. Feedback skulle man kunna översätta med återkoppling på svenska. Att få återkoppling kan vara: att få beröm eller uppskattning för det man gjort att man får kritik eller att någon vill att man förklarar hur man har tänkt eller vill att man gör på ett annat sätt nästa gång Återkoppling/feedback gör att förväntningar, olika åsikter, bristfälliga instruktioner och annat outtalat blir tydligt för alla parter. Alla människor behöver ha feedback på sitt arbete för att kunna arbeta effektivt. Uppskattning och beröm Att få uppskattning och beröm ger bekräftelse på att man har gjort något bra och gör att man känner sig nöjd med sig själv. Att ge någon annan uppskattning visar att man är nöjd med vad den personen har gjort och gör att den personen känner sig nöjd med sig själv. Om man har AS kan det vara svårt att själv se på andra om de är nöjda med det man har gjort eller inte. Om man dessutom själv inte har så uttrycksfull mimik eller kroppsspråk kan andra tolka att man är missnöjd fast man inte är det. Därför är det extra viktigt att med ord visa sin uppskattning. Det är vanligt att man glömmer att visa uppskattning och ge beröm eftersom det oftast inte märks när man gjort något bra, allt bara funkar. Kommer man däremot ihåg det så gör man med stor säkerhet den andra personen glad och den personen blir förmodligen mer positivt inställd till en själv i fortsättningen. Kritik Eftersom det kan vara lika svårt att se om någon är missnöjd med det arbete man har gjort är det lika viktigt att den andra personen beskriver med ord vad som inte var bra, om man ska ändra något eller om det bästa vore att göra på ett annat sätt. Att få kritik eller att någon ber en göra på ett annat sätt ger en möjlighet att utvecklas och lära sig mer. Det finns ju en mängd olika sätt att göra saker på. Att ge och få kritik kan vara svårare än att ge beröm och uppskattning eftersom det ofta kan kännas så personligt, det är också vanligt att personer använde inlindat språkbruk när de ger varandra kritik eftersom det känns lite mildare då. 168 av 336

169 Hur kan man ta emot och ge feedback på ett bra sätt? Markera vilka exempel du tror är bra/dåliga sätt att ta emot och ge feedback. Fyll gärna på med egna exempel. Jämför sedan era synpunkter i gruppdiskussion. Tänkte ni likadant? Att ta emot uppskattning/beröm Att säga tack (bra/dåligt) Att kontra med att själv ge positiv kritik tillbaka (bra/dåligt) Att svara att det var på tiden att någon ser hur du sliter (bra/dåligt)... (bra/dåligt) Att ge andra uppskattning/beröm Planera in en särskild veckodag för att ge andra feedback på (bra/dåligt) Att ge feedback på arbetskamraternas färdiga arbetsresultat (bra/dåligt) Att ge andra feedback flera gånger varje dag (bra/dåligt)... (bra/dåligt) Att ta emot kritik Att lyssna uppmärksamt och svara att man tagit det till sig (bra/dåligt) Att skälla ut arbetskamraten (bra/dåligt)... (bra/dåligt) Att ge andra kritik Att inleda med att uppmärksamma något kollegan gjort bra tidigare, för att sedan påtala vad du inte tyckte blev bra nu (bra/dåligt) Att gå rakt på sak och säga att kollegans arbete var uselt (bra/dåligt) Att förtydliga att några detaljer i kollegans arbete kunde ha utförts på ett bättre sätt (bra/dåligt)... (bra/dåligt) 169 av 336

170 Tips och strategier! Fundera alltid över vad du ser och varför det sker innan du dömer någon, (tänk - vad är bakgrunden till att han/hon uttrycker sig så). När du ger kritik, tänk på att vara konstruktiv. Hur tycker du kollegan borde ha gjort istället? Inled med att uppmärksamma något personen gjort bra tidigare, för att sedan övergå till kritiken. Exempelvis Det du gjorde förut blev jättebra, men idag upplevde jag att det här inte blev bra, och kunde ha gjorts bättre. Kanske kan du prova att göra såhär..istället nästa gång? Tänk också på att det är mycket viktigt att ge arbetskamraterna beröm och uppskattning. Prata med din arbetsledare om hur ni kan få till regelbundna tider och strategier för feedback/återkoppling. Fler exempel: Repetition... Det finns två oskrivna regler som påverkar samarbetet med andra och som är MYCKET viktiga att försöka följa när man ingår i ett arbetslag: 1. att sköta sin personliga hygien 2. att passa tider och ringa när man är sjuk Att skötas sin hygien tyckte arbetsgivarna (se modul 1.5) var det allra viktigaste. Rent krasst: Det är mycket svårt att hitta en arbetsplats där man arbetar tillsammans med andra som kommer att vilja anställa en om man luktar illa, inte hör av sig eller inte passar överenskomna tider. 170 av 336

171 Sociala situationer på arbetsplatsen 10 Bergs KontorsService Du har precis börjat jobba som sekreterare på Bergs KontorService i södra delen av stan. Dina huvudsakliga arbetsuppgifter är renskrivning, kopiering och posthantering. Du delar kontor med fem andra personer. Här följer lite information om var och en av dem. David är också sekreterare. Han har jobbat på kontoret i flera år och började som kontorsassistent. Han är mycket filmintresserad och brukar gå på bio efter jobbet ett par gånger i veckan förutom på torsdagar då han spelar fotboll i ett Korpenlag. Susanne är kontorets receptionist. Hon har varit föräldraledig ganska länge och nyligen kommit tillbaka efter ledigheten. När du pratade med henne senast fick du reda på att hon är gift med en skolkamrat till dig, Peter, som har en skivbutik ganska nära kontoret. Carl är kontorsassistent och har jobbat i företaget sedan han slutade gymnasiet för ett år sedan. Han håller ofta till på Internet-caféet på andra sidan gatan. Han brukar äta lunch där och är ofta där även på kvällarna och spelar dataspel med sina kompisar. Annika är avdelningschef. Hon har jobbat i företaget i 10 år. Hon tränar nästan varje dag och leder aerobics pass på Friskis och Svettis på söndagskvällarna. Anders Berg är VD för företaget som han startade i början på 90-talet och det har gått så bra den sista tiden att han har startat en tredje filial norr om stan. Hans stora stolthet, och allt överskuggande fritidsintresse, är ett ungdomslag i fotboll som han tränar. På följande sidor kommer du att få ta del av olika händelser på reklambyrån. Använd det material du gått igenom under modul 3 och 4 och försök att svara på frågorna så gott du kan. Diskutera sedan tillsammans i gruppen eller med din handledare. 10 Fritt översatt från Prospects Provider Training Programme. (2006) NAS 171 av 336

172 Övning 1. Du kommer till jobbet på måndag morgon och börjar som vanligt dagen med en morgonfika tillsammans med Carl och Annika. Ge exempel på vad du skulle kunna prata med dem om. 2. Anders kommer in som hastigast, på väg till ett möte på Norrkontoret. Han stannar vi ditt skrivbord för att säga några ord till dig. Han frågar hur det går för dig. Ge exempel på en bra replik och på vad du skulle kunna fråga honom tillbaka. 3. Det börjar bli dags för lunch. Du hörde att David och Annika, som verkar ha något på gång, skulle gå till fiskrestaurangen runt hörnet. Carl ska gå till sitt internetcafé som vanligt. Susanne har matlåda med sig och kommer att sitta och äta lunch i fikarummet på kontoret. Du har ingen matlåda med dig men du har pengar så att du kan gå och köpa något. Hur skulle du kunna tillbringa din lunchrast? 172 av 336

173 4. På tisdag ska du få gå på kurs på Centrumkontoret. Du kommer till kontoret och blir hänvisad till stora sammanträdesrummet. När du kommer dit ser du att det redan sitter några stycken från Norrortskontoret där som också ska delta i kursen De sitter och pratar sinsemellan men tittar upp när du kommer in genom dörren. Hur reagerar du i den situationen? 5. Halvvägs genom förmiddagspasset på kursen föreslår kursledaren att ni ska ta en kvarts fikapaus. Ge några exempel hur du skulle kunna tillbringa 15 minuters fikapaus. Vad skulle du kunna prata med de andra kursdeltagarna om? 6. På onsdag är du tillbaka på kontoret och du har fått en del problem med en arbetsuppgift du blivit tilldelad. Du inser att du kommer att behöva be om hjälp. Du tittar upp och ser att både Anders och Annika finns i närheten. Vem tror du är mest lämpad att diskutera dina problem med? 173 av 336

174 7. Den sista tiden har du känt att Annika har favoriserat David när det gäller arbetsuppgifterna på kontoret. Du upplever att det är David som får alla roliga arbetsuppgifter och du får bara de tråkiga arbetsuppgifterna som ingen annan vill göra. Du tror att Annika gör så bara för att hon är intresserad av David. På torsdagen händer det igen och du blir mycket irriterad på hela situationen. Hur ska du hantera saken? 8. Det är fredag eftermiddag. Personalen på Söderkontoret brukar vanligtvis avsluta veckan med att sitta tillsamman och fika innan alla går hem Ge några exempel på vilken typ av samtal du skulle kunna ha med de övriga medan ni sitter och fikar. 174 av 336

175 Modul 2.4 Att ingå i ett arbetslag Barometern Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att samarbeta med andra och att vara en del av ett arbetslag. Sätt den siffra från barometern som bäst motsvarar hur det är för dig i rutan framför varje rad 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Att ingå i ett arbetslag Att få kritik Att ge någon annan kritik Att få beröm Att ge någon annan beröm Att någon har en annan åsikt Att behöva rätta sig efter någon annan Att behöva ändra sitt sätt att göra något för att någon annan säger det Att ge sig i en diskussion trots att man tycker att den andra har fel Att se att det finns olika sätt att göra saker på Att respektera att andra har sitt sätt att göra saker på Att be om hjälp Att fråga om någon annan behöver hjälp Annat: av 336

176 176 av 336

177 Modul 2.4 Att ingå i ett arbetslag Min Profil Styrkor Det här klarar jag/är lätt när det gäller att samarbeta med andra: 177 av 336

178 178 av 336

179 Modul 2.4 Att ingå i ett arbetslag Min Profil Svårigheter Det här tycker jag är svårt när det gäller att samarbeta med andra: 179 av 336

180 180 av 336

181 Modul 2.4 Att ingå i ett arbetslag Min Profil Strategier Så här kan jag göra för att underlätta samarbetet med andra: 181 av 336

182 182 av 336

183 Modul 2.4 Att ingå i ett arbetslag Min Profil Stöd Information till arbetsplatsen Det här behöver arbetsgivaren veta om mig när det gäller min förmåga att samarbeta med andra: Vad behöver jag informera arbetsgivaren om att jag kan behöva för stöd, struktur, strategier eller hjälpmedel när det gäller att samarbeta med andra? 183 av 336

184 184 av 336

185 MODUL 3 Perception/Kognition 185 av 336

186 186 av 336

187 MODUL 3.1 Perception 187 av 336

188 Modul 3.1 Perception Man brukar ju säga att vi har fem sinnen: syn, hörsel, lukt, smak och känsel. I själva verket har vi ännu fler; balanssinnet och kroppsuppfattningen till exempel. Alla sinnen är dimensionerade för en någorlunda jämn ström av intryck, som behöver vara av en viss styrka för att vi ska uppfatta dem, men som inte får vara för starka, för då gör det ont och överstiger förmågan för vad vi klarar av att hantera. Det kan också vara svårt att använda olika sinnen samtidigt. Så här hänger det ihop för alla människor. Men för de som har en ovanlig perception, dit de flesta med AS hör, kan det vara jobbigt att exempelvis lyssna på någon och samtidigt se personen i ögonen, eller att man inte klarar buller, fläktljud och dylikt. Att man inte gör det, utan blir stressad, beror på att kroppen larmar och då måste jag själv se till att inte överskrida den bullernivå jag klarar utan problem. Kanske behöver jag t ex bära hörselskydd vid vissa arbetsmoment? I så fall ska jag göra det, även om ingen annan gör det. Det kan också innebära att man har en ovanligt skarp hörsel, och uppfattar sådana ljud som andra inte hör. Var rädd om den förmågan! Skydda dina känsliga öron! Det kan också vara så, att ens öron uppfattar låga brummande ljud, som maskiner och/eller fläktar, mycket bra, medan röster hörs sämre. Då kan man skaffa särskilda hörselskydd som stänger ute maskinbullrets låga frekvenser, men släpper fram vad arbetsledaren säger. När det gäller synintryck, kan man ha ögon som uppfattar flimmer som andra inte ens märker, i lysrör eller på datorskärmar, och irriteras av det. Men de som har AS, har ofta inte bara bekymmer med sina sinnen, utan har ovanliga talanger också. Somliga har så superskarpa öron, att de blir bra ljudtekniker eller pianostämmare eller så har de ett ovanligt gott öga för små detaljer som avviker från mönstret. Då kan man bli en bra ytbehandlare, revisor eller korrekturläsare, beroende på vilken begåvning man har i övrigt. Vilket sinne det än är som fungerar på ett ovanligt vis hos en själv, så ska man inte räkna med att andra automatiskt förstår att man har det så. Du måste själv informera dem om att Du behöver skydda ögonen eller öronen eller näsan, i situationer där de inte ens känner något obehag. Det är en kroppslig ömtålighet, inte någon barnslig kinkighet hos dig. Och bara Du skyddar dina sinnen, så intrycken håller sig på en rimlig nivå, så kan du ju arbeta i samma miljö som de. Gunnel Norrö 188 av 336

189 Vad är perception? Hur man uppfattar och tolkar intryck från sin kropp och sina sinnen kallas med ett annat ord för perception. När man har autism/as har man ofta svårt att analysera, organisera och samordna intryck från flera sinnen samtidigt. Att se någon i ögonen samtidigt som man lyssnar på vad den personen säger kan vara väldigt jobbigt. När man har behov av att ta in information från ett sinne i taget tar det också längre tid att uppmärksamma flera saker på en gång. Man kan även ha sinnen som är extra känsliga vilket kan ha både för- och nackdelar. Om man upplever för många intryck samtidigt kan det kännas som att man översvämmas av intryck. Hjärnan tar in alla intryck lika starkt och sorterar inte bort oviktig information vilket kan få till följd att det blir svårare att koncentrera sig. För mycket intryck kan också göra att man blir blockerad, det känns inte som om hjärnan registrerar någonting alls vilket kan kännas som att man inte kan tänka. Om man inför en uppgift i lugn och ro kan ta in all viktig information från omgivningen kan man koncentrera sig och fokusera på det som ska göras. Man hinner reflektera och jämföra med sina tidigare erfarenheter och har då goda förutsättningar att tänka ut ett bra sätt att lösa uppgiften. Arbetet går lätt och resultatet blir genomtänkt och tillfredställande. Om man däremot översvämmas av intryck eller blir blockerad så kan konsekvenserna bli att man kan få svårt att koncentrera sig och fokusera på uppgiften, man kan få svårt att reflektera ordentligt och kommer kanske inte ihåg hur man gjorde förra gången. Det kan bli svårt att tänka ut en bra lösning så man chansar vilket ökar risken att det blir fel. Arbetet går tungt, man blir stressad vilket gör det ännu svårare att tänka klart och risken är stor att det blir fel eller att man ger upp. Det är därför viktigt att man vet vilka förutsättningar som är gynnsamma för en själv för att man i lugn och ro ska kunna uppfatta och tolka de intryck man omges av utan att bli stressad. Mycket av materialet och alla tecknade bilder i den här modulen är hämtade ur boken Att leva med autism Vad innebär funktionshindret 11 med tillstånd av Autism- och Aspergerförbundet. 11 Norrö, G. Swing Åhström, M. Projekt Empowerment (2004): Att leva med autism/aspergers Syndrom Vad innebär funktionshindret? Autism- och Aspergerförbundet. 189 av 336

190 Grov- och finmotorik Många med AS har motoriska svårigheter. Ibland kan det vara grovmotoriska rörelser som är svåra, d v s rörelser man gör med kroppen, ibland kan det handla om finmotoriska svårigheter, d v s sådant man använder händer och fingrar till, exempelvis om man ska sy eller göra andra rörelser som kan vara lite småpillriga. Kroppssinne kinestetisk perception Om hjärnan inte hela tiden tolkar och samordnar information från muskler och leder får kroppssinnet svårt att känna av i vilken ställning du har kroppen. Då behöver du kanske titta efter för att veta det. Du kan också få svårt att känna efter hur mycket styrka du behöver använda till vissa uppgifter, till exempel när du ska öppna ett mjölkpaket, chipspåse, ta någon i hand eller stänga dörrar utan att smälla igen dem. Dyspraxi Man kan också ha svårt att samordna (koordinera) sina rörelser vilket kan göra att man rör sig långsamt eller klumpigt. Eller det kan vara svårt att avväga och planera sina rörelser, då kan det till exempel vara lätt hänt att man välter saker av misstag och liknande olyckshändelser. Man kan också ha svårt att automatisera sina rörelser, vilket innebär att man hela tiden måste tänka på vad man gör för att kunna utföra rörelserna, det går inte automatiskt. Vestibulär perception balanssinne Vestibulär perception är ett annat ord för balanssinnet. Det förekommer att man kan ha en annorlunda upplevelse av moment som kräver att man använder balanssinnet när man har AS. Det kan vara så att man är mycket känslig och kan uppleva många fysiska aktiviteter som obehagliga. Man kan till exempel väldigt lätt bli åksjuk, få svindel av att åka rulltrappa och liknande. Man kan också uppleva att det är mycket svårt att gå i backar och på ojämnt underlag. Men det kan också visa sig helt tvärtom, att man t ex kan åka berg och dalbana 50 gånger i rad utan att känna sig det minsta yr. 190 av 336

191 Syn Tips och strategier Om du har svårt att hantera synintryck kan du t ex: märka upp med dymo eller etiketter var varje sak har sin plats så att din arbetsplats är överskådlig (frystejp är bra att skriva på och lätt att ta bort när det inte behövs längre). undvika att sitta vid ett fönster där synintryck utifrån stör din koncentration. använda blå bakgrundsbild på datorn (det gör det enklare att urskilja texten mot blå bakgrund). använda en läslinjal om bokstäverna/raderna hoppar när du ska läsa (se bilden, finns i olika modeller och prisnivåer och går att köpa på ställen som säljer syn/dyslexihjälpmedel). undvika röriga miljöer (t ex lunchrestauranger och lokaltrafik i rusningstid). Fler strategier av 336

192 Hörsel Tips och strategier Om du har svårt att hantera ljudintryck kan du t ex: använda öronproppar. använda hörselkåpor. använda ER-hörselskydd (se bilden, går att köpa på Lyssna på musik/radio i mobil/ipod etc eller använda hörselkåpor med radio i för att stänga ute andra ljud. Fler strategier av 336

193 Smak och lukt Tips och strategier Om du har svårt att uthärda vissa lukter och smaker kan du t ex: tänka på att undvika yrken där det är ofrånkomligt att utsättas för dem (t ex parfymbutik, lokalvårdare, sophämtare, etc.). prata med din arbetsledare och beskriva det du har svårt för så att du får förståelse för hur du känner. diskutera med din arbetsledare hur du ska kunna hantera de situationer där du kan utsättas för de lukter/smaker du har svårt att uthärda. Fler strategier: av 336

194 Känsel, smärta och temperatur Att ha en annorlunda känseluppfattning kan leda till annorlunda upplevelser av smärta och temperatur. Till exempel kan ett litet sår göra outhärdligt ont, medan man inte känner av en bruten fot. Hårda duschstrålar och lappar i kläderna kan kännas mycket obehagliga medan man kan gå i shorts ute ända tills det blir minusgrader. Det kan också vara svårt att lokalisera och beskriva smärta och obehag. Hur ser din smärt- och temperaturkänslighet ut? Tips och strategier Om du har svårt att hantera känselintryck kan du t ex: undvika yrken där det är ofrånkomligt att du måste hantera de material du har svårt för. använda bomullshandskar. prata med din arbetsledare om vilka känselintryck du tycker är jobbiga Om du är känslig för beröring kan du berätta för dina kollegor att du inte tycker om vänskapliga kramar, klappar på axeln etc av 336

195 Lokalsinne Tips och strategier Om du har svårt att orientera dig kan du t ex: undvika arbeten som kräver gott lokalsinne (taxi- och budbilschaufför, busschaufför, ambulansförare, etc.) skaffa en GPS eller använda kartfunktionen i mobilen. se till att ha tydliga vägbeskrivningar (från t ex ta kort med mobilen eller digitalkamera och använda som vägbeskrivning i bildform. alltid ha med dig mobil (så du kan ringa och fråga om vägen). Fler strategier: av 336

196 Motorik Tips och strategier Om du har svårt med olika fysiska moment/aktiviteter kan du t ex: sätta dig ned när du ska göra något med händerna, t ex öppna en konservburk, då kan det bli lättare att koncentrera sig. klippa upp mjölkpaket etc istället för att riva. fixera en fast punkt när du åker rulltrappa. hålla i ledstången när du går i en trappa så känns det stadigare. prova att använda gåstav när du går i skogen eller på ojämn mark. skriva en hur göra-lista om du har svårt att komma ihåg de olika momenten i en aktivitet du ska göra. ha skor med gummisulor som ger ett bra och jämt grepp om underlaget. ha broddar under skorna minskar risken att halka. försöka att ta det lugnt och tänka igenom hur du ska göra innan du sätter igång med en aktivitet Man kan träna sin kinestetiska perception genom att i en lugn miljö använda kroppen och medvetet tänka på hur man gör och hur det känns. Öva att t ex stänga dörrar mjukt. Öva att ta i hand med någon du känner väl. Stanna upp en stund om du känner dig stressad. Ta ett djupt andetag och känn efter var du har din kropp, hur du sitter eller står. Gör avslappningsövningar som går ut på att man spänner en kroppsdel i taget i 5-10 sekunder och slappnar av. 196 av 336

197 Avslappningsövning Den här avslappningsövningen kan man använda både när man känner sig stressad och behöver återfå sitt lugn och för att träna sitt kroppsmedvetande. Den går ut på att man fokuserar på en kroppsdel i taget, känner efter var man har den, spänner musklerna och sedan slappnar av. Övningen hjälper dig att medvetet slappna av i och med att skillnaden mellan spända och avspända muskler blir mer tydlig. Om du använder övningen regelbundet övar du också upp medvetandet om hur din kropp känns och var du har dina olika kroppsdelar. Börja med att sätta dig bekvämt och lossa på eventuella skärp och andra tighta kläder. Blunda och känn efter hur du sitter. Känn efter hur du har dina armar, dina ben och fötter. Fortsätt blunda genom hela övningen om du kan. Det hjälper dig att fokusera på det du gör och känner. Börja med fötterna: 1. Knip ihop tårna, spänn musklerna i fötterna och håll spänningen i fem sekunder. 2. På siffran 5 släpper du spänningen och slappnar av. 3. Spänn samma muskler en gång till i ytterligare fem sekunder. 4. På siffran 5 släpper du spänningen och slappnar av. Fortsätt nu på samma sätt och upprepa från 1-5 med varje del av kroppen: Benen: sträck benen rakt fram och vinkla upp fötterna spänn... Skinkorna: knip ihop skinkorna spänn... Ryggen: pressa ryggen mot stolen spänn... Axlarna: dra upp axlarna mot öronen spänn... Nacken: spänn nackmusklerna... Ansiktet: knip ihop ögonen, pressa ihop käkarna och skrynkla ihop ansiktet spänn... Ta några djupa andetag och slappna av i hela kroppen och öppna ögonen. Tips och strategier Har du problem med sömnen eller känner att du har svårt att slappna av? Då kan du använda ett tungt täcke. Tunga täcken ökar kroppsmedvetenheten och har en dämpande effekt på nervsystemet vilket gör att man lättare kan slappna av. Det finns olika typer av vikttäcken på marknaden och vissa av dem går att få som hjälpmedel. Kontakta hjälpmedelcentralen/habiliteringen för mer information. Läs om bolltäcken på Läs om kedjetäcken på Läs om fibertäcke på av 336

198 198 av 336

199 Modul 3.1 Perception - Barometern Syn Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att hantera olika synintryck Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Synintryck Vissa färger. Ange vilka: Vissa mönster. Ange vilka: Vissa texter. Ange vilka: Röriga miljöer. Ange vilka: Flimrande dataskärmar/lysrör Se andra äta Annat: 1 0 Påverkar stress din förmåga att hantera synintryck? JA NEJ VET EJ 199 av 336

200 200 av 336

201 Modul 3.1 Perception - Barometern Hörsel Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att hantera olika hörselintryck Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Hörselintryck Låga bakgrundsljud t ex fläktsurr Plötsliga ljud Höga ljud Många ljud samtidigt Många som pratar samtidigt Att urskilja tal i miljö med bakgrundsljud Annat: Påverkar stress din förmåga att hantera hörselintryck? JA NEJ VET EJ 201 av 336

202 202 av 336

203 Modul 3.1 Perception - Barometern Smak och lukt Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att hantera smak och luktintryck Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Lukt Cigarettrök Parfymer Svettlukt Viss mat. Ange vad: Annat: Smak Vissa smaker. Ange vad: Viss konsistens på mat. Ange vad: Annat: 1 0 Påverkar stress din förmåga att hantera lukt- och smakintryck? JA NEJ VET EJ 203 av 336

204 204 av 336

205 Modul 3.1 Perception Barometern Känsel Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att hantera känselintryck Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Känselintryck Lätt beröring Oväntad beröring Fast beröring Känslan av vissa material mot huden Sträva papper Kladdiga degar Olja Etiketter i klädesplagg Duschstrålar Klippa naglar Annat: Påverkar stress din förmåga att hantera känselintryck? JA NEJ VET EJ 205 av 336

206 206 av 336

207 Modul 3.1 Perception - Barometern Lokalsinne Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att orientera mig och hitta till olika platser Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Lokalsinne Resan till arbetsplatsen Att hitta inom den byggnad där jag arbetar Att hitta till nya ställen Att orientera mig på t ex stora tågstationer/varuhus Att orientera mig när jag är ute och går Att hitta tillbaka när jag åkt till ett nytt ställe Annat: Påverkar stress ditt lokalsinne? JA NEJ VET EJ 207 av 336

208 208 av 336

209 Modul 3.1 Kroppen Barometern Detta är ansträngande respektive lätt för mig när det gäller att röra mig och använda kroppen Sätt den siffra i rutan som bäst motsvarar hur det känns för dig. 10 = mycket svårt/ansträngande 0 = mycket lätt Kroppen Stänga dörrar Ta någon i hand lagom hårt Känna vilken styrka som krävs för att öppna olika typer av förpackningar Göra saker automatiskt utan att samtidigt tänka på hur jag utför rörelserna Bedöma avstånd Hålla på med småpillriga saker Gå på ojämt underlag Klättra på stegar, pallar Åka rulltrappa Annat: Påverkar stress din fysiska förmåga? JA NEJ VET EJ 209 av 336

210 210 av 336

211 Modul 3.1 Perception Min profil Styrkor Situationer där mina känsliga sinnen kan vara en tillgång: Det här klarar jag av/är lätt för mig när det gäller min fysiska förmåga att röra mig och använda kroppen: 211 av 336

212 212 av 336

213 Modul 3.1 Perception Min profil Svårigheter Följande sinnesintryck är jag extra känslig för: Det här är ansträngande för mig/har jag problem med när det gäller min fysiska förmåga att röra mig och använda kroppen: 213 av 336

214 214 av 336

215 Modul 3.1 Perception Min profil Strategier Strategier jag kan använda för att hantera ansträngande sinnesintryck: Sammanfattning av de strategier/hjälpmedel jag kan använda för att hantera de svårigheter jag har när det gäller min fysiska förmåga: 215 av 336

216 216 av 336

217 Modul 3.1 Perception Min profil Stöd Information till arbetsplatsen Detta behöver jag informera arbetsgivaren om när det gäller min annorlunda perception och min fysiska förmåga Vad behöver jag informera arbetsgivaren om att jag kan behöva för stöd, struktur, strategier och hjälpmedel för att hantera ansträngande sinnesintryck och kunna röra mig/använda kroppen? 217 av 336

218 218 av 336

219 MODUL 3.2 Tid och hjälpmedel 219 av 336

220 Modul 3.2 Tid och hjälpmedel På en arbetsplats bestämmer man inte själv över sin tid, utan det gör arbetsgivaren. Därför är det väldigt viktigt att man själv och arbetsgivaren har samma uppfattning om hur lång tid varje arbetsuppgift får ta. Annars kanske arbetsgivaren ger mig för lite att göra, vilket är tråkigt. Eller så ger han eller hon mig alldeles för kort tid för att bli klar med en stor och svår uppgift. Och då hinner jag inte göra det noggrant. Det bästa sättet att göra så alla blir nöjda, är att man kommer överens om en deadline för respektive arbete. Den kan sättas efter varje moment, eller efter halva uppgiften, beroende på hur omfattande arbetet är. Och när det gäller sådant som man kanske gör likadant hela tiden, som om man tillverkar hyllor till exempel, så ska man få veta hur många hyllor man ska göra per dag. Om ingen självmant berättar sådant här för dig, ska du gå och fråga, så vet du sedan vad som gäller. Människor är olika. Jag är kvällsmänniska och tycker inte om att gå upp tidigt på morgonen. Jag tänker väldigt långsamt då, allt jag gör tar lång tid på morgnarna. När jag haft något jobb där jag behövt stiga upp väldigt tidigt, har jag tagit till ett knep. För att slippa stressa och ändå hinna med hela morgonrutinen fastän jag är långsam då, har jag satt väckarklockan väldigt tidigt. Då har jag gott om tid, och behöver inte skynda mig, jag hinner ändå. På det viset känns det mycket bättre, och jag kommer inte för sent till jobbet. Efter en tid ställer kroppen om sig, så man går och lägger sig tidigare. Då har man förskjutit rytmen så det inte känns besvärligt att behöva gå upp tidigt. En sak man ska tänka på, när det fortfarande känns ovant att gå upp tidigt, är att man ska undvika att dricka kaffe eller coca-cola efter klockan sex på kvällen. För då blir man så pigg att det är svårt att somna så tidigt, att man hinner få tillräckligt med sömn, innan väckarklockan ringer. Att komma i tid till arbetsplatsen, och inte gå hem förrän arbetstiden är slut för dagen, är helt självklart. Där finns det inga marginaler, arbetsgivaren har rätt att kräva att man befinner sig på sin plats hela tiden. Om det skulle vara andra på arbetsplatsen som verkar slarva med det, ska du inte bry dig om. De kan ha jobbat in det vid ett annat tillfälle, det vet du inget om och det angår dig inte heller. Så om de ser ut att gå för tidigt, ska du inte haka på och smita för det. Man kan ha olika medfödd känsla för hur fort tiden går. Och i synnerhet om man är djupt engagerad i det man håller på med, tappar man känslan för både tid och rum. Därför kan det vara bra att ha med sig en äggklocka, som går att ställa på upp till sextio minuter. Eller en väckarklocka. När man vet att klockan kommer att ringa när det är en kort stund kvar till en tid man har att passa, slappnar man av och kan ägna sig helhjärtat åt arbetet. Klockan kollar tiden åt mig! Gunnel Norrö 220 av 336

221 Känsla för tid Människor kan ha olika känsla för tid. En del kan ha nästan som en inbyggd klocka och alltid vara i tid, andra kan ha stora svårigheter att beräkna hur lång tid olika saker tar och hur mycket de hinner med under en viss tid. Känslan för tid kan också bero på vad man gör. Om man gör något som man tycker är roligt så går tiden fort och om man har tråkigt så kan det kännas som om tiden står still. När man har AS är det vanligt att man behöver mer tid för att förbereda sig inför en aktivitet, att avsluta en aktivitet, att ställa om mellan olika aktiviteter och att ställa in sig på en förändring. När man planerar sin arbetsdag/arbetsvecka kan det vara bra att räkna in lite extra tid inom dessa områden för att undvika onödig stress. Planera sin tid och sina aktiviteter Att kunna planera och organisera sitt dagliga liv är viktigt för alla människor. Vi mår bra av att veta vad vi ska göra och vad vi kan förvänta oss ska hända. Vi behöver också veta hur lång tid saker och ting tar så att vi inte tar på oss för mycket. Alla vet också hur frustrerande det är att inte hitta det man letar efter och hur stressad man kan känna sig när det känns som man inte har gjort någonting fast att man varit igång hela dagen. Att ha redskap eller hjälpmedel för att kunna planera sin tid och komma ihåg vad man ska göra är viktigt för alla. Konsekvenserna om man inte är så bra på att planera eller inte använder de hjälpmedel man behöver, kan vara att man kommer för sent eller för tidigt till en aktivitet eller att man missar den. Aktiviteter kan krocka och folk kan bli sura för att man inte kommer. De viktigaste vardagshjälpmedlen för de allra flesta är en vanlig klocka, en kökstimer, en planeringskalender och en väggalmanacka. Många använder också sin smartphone som innehåller både klocka, kalender, alarm, påminnelsefunktioner och olika typer av appar för att göra listor, ta bilder, spela in röstpåminnelser mm. När vardagshjälpmedlen inte räcker kan man kostnadsfritt få låna mer specifika hjälpmedel från hjälpmedelscentralen. Då behöver man kontakta en arbetsterapeut på vårdcentralen, på ett habiliteringscenter eller på arbetsförmedlingen som tar reda på hur ens svårigheter ser ut och som kan förskriva de hjälpmedel man behöver. Här kommer några exempel på olika typer av hjälpmedel som kan underlätta tillvaron när det gäller tid och planering. Det finns många fler hjälpmedel och utbudet växlar. Kontakta en arbetsterapeut för att få aktuell information. Du får också tips på länkar där du kan hitta ytterligare tips på hjälpmedel och smarta strategier. 221 av 336

222 Tidsåtgång Time Timer En timer som visar tidsåtgång. Snurra visaren till önskad tid (1-60 minuter). Det röda fältet visar hur mycket tid som finns kvar Time Timern har en kort ringsignal som förstärker när tiden är slut. Läs mer om Time Timer säljs på. Varianter på TimeTimer finns också som appar för både iphone och Android. Timstocken Timstocken används för att kunna strukturera dagen, genom att åskådliggöra NÄR man ska börja en viss aktivitet och HUR LÄNGE man ska hålla på med den. Timstocken finns i fyra versioner som täcker tidsperioder upp till 80 minuter. Nedräkningen visualiseras med en rad röda lysdioder som slocknar, en efter en, allt eftersom tiden går. För att indikera att den valda tiden gått ut blinkar hela raden och därefter ljuder fem korta signaler. Timstocken går att få inplastad för att t ex kunna ha i duschen om man brukar glömma bort tiden där. Läs mer om timstocken på Westerstrands eller Abilias hemsidor Påminnelser Key Chain Talker Recording Keychain Litet fickminne med 10 sekunders inspelningstid, utformad som en nyckelring. Man kan spela in ett kort meddelande som påminnelse om t ex portkod, adress, shoppinglista etc. Passar i handflatan. Läs mer på Rehabmoduls hemsida 222 av 336

223 Planering Veckoscheman Översikter och scheman på whiteboard eller inplastade. Tavlan kan utformas efter ens egna behov. T ex med analog tidvisning, med blanka kolumner eller endast uppdelad i fm, em och kväll samt i olika format. Färgerna på dagarna gör att det kan gå snabbare och lättare att hitta rätt dag. Läs mer på Ordbilds hemsida. Hjälpmedel på smartphone plattform Premium Comai Handi5 Premium Comai och Handi 5 är två olika varianter på hjälpmedel med programvara som kan installeras på vissa Androidbaserade smartphones. Båda systemen innehåller kalender, tidsstöd, prisräknare, möjligheter att spela in ljud och röstanteckningar, möjligheter att lägga in och ta bilder och skapa album och bildserier för t ex arbetsinstruktioner. Man kan också göra handlingsplaner och krisplaner för oväntade situationer. I båda systemen kan man lägga in händelser med hjälp av en web-kalender. Det går också att få modeller med programvaran förinstallerad. För mer information om de olika systemen och modellerna rekommenderar vi att du går in på Abilias och Comais hemsidor och/eller kontaktar en arbetsterapeut för att undersöka om du har möjlighet att få någon av dem som hjälpmedel. 223 av 336

224 Tips och strategier! Planera in lagom många aktiviteter på en dag Dela upp dagen i tre pass; förmiddag, eftermiddag och kväll. Planera inte in mer än en aktivitet per pass och se till att du har ordentligt med förberedelsetid och ställtid mellan de olika aktiviteterna. Färglägg gärna förberedelsetiden/ställtiden i almanackan/mobilkalendern för att det ska bli tydligt. Klocka olika aktiviteter för att se hur lång tid de tar och beräkna t ex tiden för morgonrutinerna efter detta Strategier för att hålla/passa tider Använd timer om du ska göra något en under en begränsad tid. Sätt larm eller påminnelser på mobilen när du vill bli påmind om att börja eller avsluta något Strategier för att planera och komma ihåg aktiviteter Skapa ett gmail konto via Google och planera dina aktiviteter i kalendern. Kalendern har många smarta funktioner. Bland annat kan man lägga in påminnelser som skickas som sms till din mobil. Kan vara ett alternativ till Memo Comai som inte alltid är möjligt att få som hjälpmedel av 336

225 Strategier för att komma i tid till jobbet Att passa tider är som vi tidigare sett mycket viktigt på en arbetsplats och det skapar irritation hos arbetsledare och kollegor om man ofta kommer för sent. Här ett förslag på komihåg-lista för kvälls-och morgonrutiner. Gör gärna en egen som fungerar för dig. Kvällen innan Gör i ordning matlådan till nästa dag. Bestäm vad du ska äta till frukost. Kolla att du har bussbiljett/månadskortet i väskan/plånboken. Lägg också nycklar, plånbok och annat du ska med dig i väskan. Ställ in väckarklockan/mobilen på tiden du ska gå upp och sätt den på alarm. Om du brukar somna om placera väckarklockan/mobilen utom räckhåll så att du måste gå upp och stänga av den. Lägg fram de kläder du ska ha på dig. Bada eller duscha på kvällen så sparar du tid på morgonen. Om du är man kan du också raka dig på kvällen för att spara tid. Gå och lägg dig tidigare. Om du brukar komma en halvtimme för sent, gå och lägg dig en halvtimme tidigare. På morgonen Ställ väckarklockan/mobilen så att den larmar när du måste gå hemifrån. Tvätta dig under armarna och ta deodorant i armhålorna. Klä på dig. Ät frukost. Borsta tänderna. Lägg matlådan i väskan. Gå när larmet ringer. Beräkna tidsåtgång Ta ett stoppur, klocka varje moment och skriv upp tiden på ett schema så blir det lättare att beräkna. En Time-Timer eller en ägg-klocka kan sedan vara en hjälp att hålla tiden. Moment Starttid Stopptid Tidsåtgång 225 av 336

226 Att gå hem i tid Det kan också vara svårt att avsluta det man håller på med när arbetsdagen är slut, särskilt om man håller på med något som är intressant. Det är viktigt att man håller sig till överenskomna arbetstider för att man ska orka med det övriga livet. Tänk på vardagsbalansen med arbete fritid sömn. Dessutom kan det uppfattas som konstigt av arbetsledare och kollegor om man ofta stannar kvar på jobbet när de andra går hem. Tips och strategier! Sätt ett larm på mobilen som ringer 30 min innan det är dags att gå hem. Då har du lite tid att avsluta på ett bra sätt, du hinner kanske förbereda lite för morgondagen, plocka undan lite och kanske gå på toa om du behöver. Hur gör du när du måste sluta göra något som verkligen intresserar dig? 226 av 336

227 Appar till smartphones och surfplattor En smartphone är en mobiltelefon med en dator i där man kan installera egna program, så kallade appar. Två stora operativsystem är ios och Android. ios används i olika Apple produkter såsom iphone, ipad, ipod och Mac-datorer. Android används av flera olika telefon märken såsom HTC, Samsung, LG och Sony. Vilket som är bäst är en smaksak. De senaste åren har utbudet av applikationer (appar) till smartphones och surfplattor ökat lavinartat. Det finns många appar som fungerar bra som hjälpmedel i vardagen och som i många fall kan ersätta eller komplettera andra hjälpmedel. Kruxet kan vara att hitta dem och att lära sig använda dem. Dessbättre finns det kunniga människor som testar olika appar och lägger ut recensioner och tips på sina hemsidor, bloggar etc. Man kan såklart också söka själv på sin egen smartphone eller på datorn via Google, i AppStore för Apple produkterna eller på Google Play för de produkter som använder Android. Här få du tips på var du kan få bra information, tips och recensioner på olika appar. Observera att detta är ett axplock på marknaden just nu i juli 2014 och att nya appar och tester görs hela tiden. Autismpedagogik ResLedaren är en mobilapp för iphone och Android som fungerar som en utökad reseplanerare i kollektivtrafiken. Den påminner om vad du ska komma ihåg att ta med, när det är dags att gå till bussen, hjälper dig hitta nya lösningar om bussen är inställd, ger en överblick över resan och visar vägen från slutstationen. Släpps under Autism och Aspergerföreningen I Skåne Autism- och Aspergerföreningen i Skåne har haft en bra sida med tips på appar för vuxna. Bloggen där sidan ligger har lagt ned men listorna med appar kommer att flyttas till föreningens hemsida. M som i underbar Tina Wiman har en hemsida där hon bland mycket annat lägger upp många tips på bra appar och hur man få en bättre struktur på sitt vardagsliv. Hon har ett månadsbrev om mobilen som hjälpmedel som man kan prenumerera på. Appar som stöd Hjälpmedelsinstitutet som nu övergått till Myndigheten för delaktighet har samlat listor på appar som ger stöd vid kognitiva eller kommunikativa svårigheter. 227 av 336

228 Att använda mobiltelefonen Många mobiltelefoner och smartphones har en massa appar och funktioner vid sidan av telefonfunktionerna som kan hjälpa oss att planera vad vi ska göra, komma ihåg saker och passa tider. Basfunktioner är bland annat kalender, påminnelsefunktion, timer, larm, anteckningar röstinspelningsfunktion och kamera. Ta reda på vad din telefon har för appar/funktioner när det gäller tid och planering och skriv ned dem här: Vilka av dessa funktioner brukar du använda? Vilka funktioner använder du inte? Tror du att du skulle kunna ha nytta av vissa av dessa funktioner/appar om du lärde dig hur man använder dem? Ja Nej 228 av 336