Valideringsprocessen Fördjupad kartläggning. (Urval ur materialet) KARTLÄGGNING OCH VALIDERING ASPERGERS SYNDROM KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

Transkript

1 ( materialet) 1 av 20

2 2 av 20

3 Förord Detta material har tagits fram inom projektet Kartläggning och validering Aspergers syndrom. Projektet har finansierats av Allmänna Arvsfonden och Botkyrka kommun och bedrivits i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet och Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Författare till materialet är: Lena Gladh, leg. arbetsterapeut och arbetskonsulent i Botkyrka kommun. Anna Sjölund, föreläsare, författare och vice ordförande i Autism- och Aspergerförbundet. Gunnel Norrö, föreläsare och författare med egen erfarenhet av Aspergers syndrom. Vi har också fått tillstånd att tolka, översätta och använda delar av det engelska materialet Prospects Provider Training Course (2006) utgivet av National Autistic Society, samt material från Autism- och Aspergerförbundet, Autismforum och Arbetsförmedlingen. Materialet har bearbetats i projektets arbetsgrupp bestående av projektledare Patricia Anton/Sanna Wahanta samt Lena Gladh och Attilio Jaconelli. Det har testas, utvärderats och reviderats med hjälp av två pilotgrupper under hösten 2008 våren 2009 under ledning av Kerstin Edberg och Åsa Haglund. Den fördjupade kartläggningen har också faktagranskats av Gunilla Gerland, under våren Vi tackar alla som på något sätt deltagit i projektet. Arbetsgruppen Kartläggning och validering Aspergers syndrom Botkyrka kommun December av 20

4 4 av 20

5 MODUL 1 Aspergers syndrom Arbete 5 av 20

6 6 av 20

7 MODUL 1.1 Introduktion 7 av 20

8 Modul 1.1 Introduktion Varför ska just människor som har Aspergers syndrom behöva kartlägga sina kompetenser och få dem validerade för att komma igång med sitt vuxna arbetsliv? Det behöver ju inte andra unga vuxna. Eller de kanske också skulle ha nytta av det, men det ordnas inga sådana tillfällen för dem? Fungerar verkligen människor som har AS så annorlunda, att just de behöver kartlägga och validera sina kompetenser? På den frågan kan man svara både ja och nej. Ja, därför att funktionsnedsättningen gör att man missar en massa information, som andra tar in automatiskt. Om man inte lär sig det där som andra redan kan, är man inte lika väl rustad för arbetslivet som andra är, och då har man inte likvärdiga möjligheter. Nej, därför att AS inte innebär att man är dålig på att jobba. Det finns goda egenskaper i autismspektrumtillståndet, fina sidor som borde få arbetsgivare att jubla av glädje. Det är få som kan arbeta så tålmodigt och målmedvetet och med en sådan noggrannhet och precision, som en person som har AS och är intresserad av det han/hon gör. Eftersom det är så, vore det ju synd om denna goda förmåga inte används just i ett vuxet, självständigt arbetsliv. Men att döma av statistiken är det många mycket begåvade människor med AS som vill jobba, men inte lyckas få eller få behålla sitt arbete. Det är nämligen ofta vissa karakteristiska problem som hindrar dem att lyckas. Dessa hinder går i regel att undanröja eller kompensera för, bara man ser problemet och tar itu med det på ett lugnt och metodiskt sätt. Att ha AS innebär att man är rustad med en ojämn begåvningsprofil. Man har i regel styrkor inom vissa områden där man kan prestera bättre än andra, men också områden där ens förmågor är nedsatta. Om man är annorlunda utrustad för klivet in på arbetsmarknaden kan man också behöva rusta sig på ett annorlunda sätt. Denna valideringsprocess är tänkt att fungera som en hjälp för dig. Den är utformad för att kunna bygga på de unika förutsättningar som just du har, så att du får användning för det du är bra på för att du så småningom ska kunna försörja dig själv. 8 av 20

9 Varför en valideringsprocess för personer med Aspergers syndrom? Att få ett arbete och ha möjlighet att behålla det är viktigt för all människor. I dagens samhälle står många utanför arbetsmarknaden och en stor grupp av dessa är personer med Aspergers syndrom (AS). I psykiatrisamordnarens rapport till regeringen (SOU 2006:100) lyfter man tydligt fram att bristande kartläggning av särskilda förutsättningar och behov av anpassningar är ett av de största hindren för personer med bl a Aspergers syndrom att få ett arbete och behålla det. I Storbritannien har The National Autistic Society s (NAS) Prospects Employment Services lyckats väl med att hjälpa personer med autismspektrumtillstånd att komma ut i arbetslivet. De har bl a använt sig av en arbetslivsförberedande utbildning för att ge personerna bättre förutsättningar att få och behålla ett arbete. Även Gail Hawkins i USA som i sin bok How to Find Work That Works for People with Asperger Syndrome förespråkar vikten av att förbereda sig för arbetslivet genom att kartlägga sina förutsättningar och hitta strategier för att hantera arbetslivets krav och sociala spelregler. Gunnel Norrö, med egen erfarenhet av AS, har skrivit flera av inledningstexterna till de olika modulerna i detta material. Hon betonar att såväl arbetssökande som handläggare/stödpersoner och arbetsgivare behöver kunskap om de specifika förutsättningar som gäller för varje person för att han/hon ska kunna lyckas i arbetslivet. I Sverige har många kommuner i dag valideringsenheter där en persons reella kompetens och yrkeserfarenhet kartläggs, synliggörs, dokumenteras och verifieras. Utgångspunkten är att all kunskap är lika mycket värd oavsett hur den förvärvats. Idag finns dock inga verktyg för att särskilt validera personer med AS utifrån deras unika förutsättningar. Med sitt annorlunda sätt att uppfatta och tolka sin omvärld har de ofta svårigheter att komma till sin rätt och att passa in i befintliga åtgärder och modeller. Ofta ligger inte svårigheterna i själva arbetsuppgifterna utan i det sociala samspelet och/eller i utformningen av arbetsmiljön. Mål och syfte är arbetslivsförberedande och syftar till att ge nya möjligheter för dig som har Aspergers syndrom att komma in på arbetsmarknaden. Målet är att du efter avslutad validering ska ha fått fördjupad självinsikt och större kunskap om hur just dina förutsättningar ser ut för att du ska få en så bra arbetssituation som möjligt ska ha fått fördjupad och större kunskap om arbetslivet och dess krav ska vara medveten om dina styrkor och hur du kan presentera dem för andra ska vara medveten om dina svårigheter och kunna formulera ditt behov av stöd för andra ska känna att du har strategier som underlättar för dig att hantera olika situationer som kan uppstå i arbetslivet ska ha större förståelse för hur det sociala samspelet kan se ut på en arbetsplats ska ha fått pröva dina strategier och fått dina kompetenser validerade på en arbetsplats ska ha en dokumentation som kan vara användbar i ett framtida yrkesliv 9 av 20

10 Validering Bakgrund Tanken bakom validering som metod att synliggöra och erkänna kompetens uppkom i USA på 1960-talet för att underlätta tillträde till högskolestudier. Man ville skapa alternativa antagningsvägar till högskolorna för en grupp människor som stod långt från den akademiska världen. Det utformades en metod som tog fasta på människors icke formella lärande, vilket även kallas för erfarenhetsbaserad kunskap. D v s det som människor lär sig under livets gång på andra sätt än genom formell utbildning. På 1980-talet kom modellen till England där den fortsatte att utvecklas och i Sverige har man arbetat med validering sedan Valideringsmodellen som Botkyrka kommun arbetar med idag har vuxit fram genom de erfarenheter och projekt som kommunen arbetat med sedan år Vad är validering? Validering är en metod som synliggör, dokumenterar och erkänner en persons kompetens oavsett hur kompetensen inhämtats. Kompetens kan beskrivas som att ha kunskaper, erfarenheter och förmågor att genomföra en viss uppgift. Det finns två olika kategorier av validering: validering mot yrkeskrav validering mot kursmål/betyg Under denna valideringsprocess valideras deltagarna mot yrkeskrav. Det är två områden som synliggörs och dokumenteras: Övergripande yrkeskunskaper Generella kompetenser Det är viktigt att komma ihåg att validering inte är någon praktik, utbildning eller prövning, utan en process där man kartlägger en persons kompetens och dokumenterar den så att den blir begriplig, synliggjord och användbar i arbetslivet. Då valideringen till sin natur är utforskande och beskrivande kan man inte heller bli underkänd. Regeringens definition av validering Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (Ds 2003:23). 10 av 20

11 Vad kan man ha för nytta av att validera sina kunskaper? Genom valideringen får du fler möjligheter att söka arbete, dessutom får arbetsgivaren en aktuell dokumentation på din kompetens inom det aktuella yrket. Validering är t.ex. bra när man är osäker på om yrkeskompetensen är tillräcklig. när man vill få sin yrkeskompetens värderad och behöver papper på det. när man behöver komplettera eventuella brister inom ett yrkesområde. när man vill pröva sin kunskap mot arbetslivets krav. Generell kompetens Består av tio områden som tagits fram av skolverket och som är viktiga oavsett vilket yrke du arbetar inom. Inom valideringsprocessen ligger fokus på de generella kompetenserna. Följande huvudrubriker ingår: Hantera information Handla språkligt och kommunikativt Lösa problem Planera och organisera uppgifter Genomföra uppgifter och lösa praktiska problem Samarbetsförmåga/socialt samspel Använda utrustning Kvalitetsmedvetenhet Estetiskt förhållningssätt Etiskt förhållningssätt Utvecklingsbenägenhet Dessutom synliggörs kunskaper inom följande områden i den mån de är relevanta för yrket: Yrkessvenska Yrkesengelska Yrkesmatematik Datorkunskap Arbetsmiljö 11 av 20

12 en översikt Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Resultat: Översiktlig kartläggning Görs i samband med din anmälan till valideringsprocessen och består av en självskattning och ett samtal med handläggare på t ex Arbetsförmedlingen och handledare. Pågår under ca 7 veckor och består av 8 moduler med seminarier, eget arbete och individuella samtal. Kompetensbedömning för intyg Kompetensbedömningen sker på en arbetsplats av en yrkesbedömare. Under kompetensbedömningsperioden kommer arbetshandledaren ut till arbetsplatsen för uppföljning enligt överenskommelse mellan dig, arbetsgivaren och handledaren. Avslut validering avslutas med en uppföljning av kompetensbedömningsperioden och en utvärdering av valideringsprocessen som helhet. Ett överlämningsmöte hålls mellan dig, handledaren och remitterande handläggare. Meritportföljen som innehåller: dokumentation bestående av ett intyg och ett kompletteringsutlåtande som utfärdas av arbetsgivaren. en kartläggningsprofil som sammanställs av handledaren utifrån det som tagits fram under den fördjupade kartläggningen. Min profil som är din egen sammanställning av dina styrkor och svårigheter, dina strategier och ditt behov av stöd eget stödmaterial som du själv utformar. information till arbetsgivaren.. CV, presentationsbrev och plats för eventuella egna arbetsintyg 12 av 20

13 Den fördjupade kartläggningen pågår under ca 8 veckor. Under denna period kommer du att arbeta med att synliggöra och beskriva dina kompetenser samt ta reda på vilka förutsättningar som bäst gynnar dig i din arbetssituation. Mycket fokus kommer att ligga på att undersöka dina generella kompetenser och att hitta strategier för att kunna hantera svårigheter som kan uppstå i arbetslivet. Två studiebesök kommer, under kartläggningen, att läggas in på: Habiliteringscenter för vuxna - för att få information om det stöd som habiliteringen kan erbjuda Hjälpmedelscentral/hjälpmedelsutställning - för att kunna se vilka tekniska hjälpmedel som finns till buds om man behöver Du kommer bland annat att utforska hur AS påverkar dig genom att ta reda på: var dina styrkor ligger var dina svårigheter ligger och hur du ska kunna hantera dem vad som stressar dig och vad som ger dig energi Du kommer att bli bättre förberedd på det sociala livet på en arbetsplats genom att bl a undersöka: hur man kan ta reda på vilka oskrivna regler som finns på arbetsplatsen vad man kan prata om och inte hur man kan hantera kritik Du kommer att få tips om en mängd olika strategier för hur man bl a kan: hantera raster och luncher se till att få bra arbetsinstruktioner planera din tid och ditt arbete Du kommer att få förbereda dig på hur du kan informera arbetsgivare och kollegor om AS och vad det innebär för dig så att du får förståelse för ditt sätt att fungera. 13 av 20

14 Kompetensbedömning för intyg Valideringsplats för kompetensbedömning kommer att tas fram under processens gång. Det är inte säkert att vi kommer att kunna validera dig på exakt den arbetsplats som du önskar, det handlar mer om att synliggöra dina styrkor inom ett för dig intressant yrkesområde. Vi kommer att söka en arbetsplats som är lämplig för dig. Yrkesbedömaren på arbetsplatsen kommer att vara din närmsta kontaktperson och den som bedömer din kompetens. Valideringen pågår vanligtvis 4 arbetsveckor, heltid/deltid. Vissa yrken, till exempel inom vården, kräver ibland att du arbetar kvällar och helger. Yrkesbedömaren kommer under valideringsperioden dokumentera din kompetens i ett dokument som är framtaget för valideringen. Därefter kommer vi att sammanställa resultatet och utfärda ett intyg som du avslutningsvis får. Intyget består av två delar:. ett intyg där dina reella kompetenser intygas ett kompletteringsutlåtande där dina eventuella kompletteringsbehov kommer att beskrivas 14 av 20

15 Kartläggning och validering processöversikt (1) Anmälan till validering - görs av kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa m fl. Blanketten Översiktlig kartläggning fylls i gemensamt av handläggare och deltagare. Översiktlig kartläggning Kompetensbedömning för intyg Avslut validering 1-2 samtal 7 veckor 4 veckor 1 vecka Kartläggning av kompetens inför validering Information om valideringsprocessen 4 olika block AS-Arbete Socialt samspel Perception-kognition Validering Utmynnar i: Min profil fördjupad insikt om egna förutsättningar i relation till arbetslivets möjligheter och krav Strategier att hantera olika situationer som kan uppstå i arbetslivet Testa erfarenheterna från den fördjupade kartläggningen på en arbetsplats. Utvärdering Överlämningsmöte m remitterande handläggare Kartläggningsprofil med rekommendation om fortsatta insatser Valideringsintyg 15 av 20

16 16 av 20

17 Kartläggning och validering processöversikt (2) 1. AS/Arbete 2. Socialt samspel 3. Perception/Kognition 4. Validering 1.1 Introduktion 1.2 Aspergers Syndrom 1.4 Den anställdes Perspektiv 1.5 Arbetsgivarens Perspektiv 2.1 Oskrivna Arbetsregler 2.2 Oskrivna Umgängesregler 2.3 Ömsesidig kommunikation 2.4 Del av ett arbetslag 3.1 Perception 3.2 Tid och Hjälpmedel 3.3 Organisera och Planera 3.4 Min Profil Sammanställning Meritportföljen 4.1 CV Presentationsbrev 4.2 Besök på Arbetsplatsen V A L I D E R I N G 4.3 Kompetensbedömning Uppföljning 4.4 Utvärdering 1.3 Stress och Energi Individuella samtal 1.6 Information till arbetsplatsen Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuellt arbete Individuella samtal Individuella besök på validerings-plats 4 V E C K O R Individuella samtal Överlämningssamtal 17 av 20

18 18 av 20

19 Kartläggningsverktyg Barometern Under den fördjupade kartläggningen kommer vi att använda en graderad färgskala för att ange hur pass ansträngande olika moment i vardags- och arbetslivet är. Det blir ett sätt att förtydliga och visualisera känslor i olika situationer. Vi kallar den här skalan för barometern. Vi kommer att ge dig exempel att ta ställning till när du ska undersöka ett visst område med hjälp av barometern. Dessa exempel är inte heltäckande och det finns utrymme att lägga till sådant som bättre stämmer in på dig. Att använda färger ihop med en graderad skala kan göra det lättare att se inom vilket område man befinner sig känslomässigt. Vi har valt att använda oss av färgerna rött, gult och grönt så som trafikljusen är uppbyggda, det är tydligt och begripligt för de flesta människor i vårt samhälle Rött och höga siffror 8-10 står för STOPP, situationen känns mycket svår, jag står inte ut, känner mig maximalt stressad, jag får panik! Gult och siffror mellan 4-7 står för VÄNTA, jag börjar bli stressad, situationen gör att jag känner mig osäker och nervös. Grönt och siffror från 0-3 står för KÖR. det är bra, känns lätt, lugnt, säkert och under kontroll, ingen stress alls. Den numrerade skalan i barometern beskriver nyanserna tydligare. Vid varje tillfälle när du ska använda barometern anger vi vad 0 respektive 10 står för Syftet med barometern är att du ska få ett verktyg att beskriva hur du känner, vad du kan och hur olika situationer påverkar dig. 19 av 20

20 Min Profil Resultatet av det du kommer fram till med hjälp av bl a barometern får du sammanställa under sidorna Min Profil. Min Profil är uppdelad i fyra huvudområden. Styrkor Här skriver du ned det som du tycker är lätt och som du är bra på. Att veta vad man är bra på och kunna berätta för andra om det, är värdefullt när man söker arbete. Det ökar självkänslan och möjligheterna att komma till ett ställe där man trivs och kan göra ett bra jobb. Dina styrkor hittar du i det gröna området i barometern. Svårigheter Här anger du det som du tycker är svårt, stressigt och ansträngande att hantera. När man vet vilka dessa situationer är, kan man börja fundera på hur man kan hantera dem/undvika att hamna i dem. Dina svårigheter hittar du i de gula och röda områdena i barometern. Strategier Här skriver du ned vilka strategier och eller hjälpmedel du kan använda för att hantera det som du kanske är orolig för eller som du vet/tror kan bli svårt, ansträngande och stressigt när du kommer ut på en arbetsplats. Under kartläggningen kommer du att få en mängd tips på olika sätt att hantera, lösa och förebygga svårigheter som kan uppstå. Du skriver ned det som du känner att just du kan ha nytta av, för att i framtiden få en så bra arbetssituation som möjligt. Stöd Information till arbetsplatsen Här skriver du ned vilket stöd du kan komma att behöva av din arbetsgivare eller av dina arbetskamrater för att du ska kunna arbeta så bra som möjligt. Du skriver också ned vad din arbetsgivare eller dina arbetskamrater behöver veta om dig för att kunna stötta dig på ett bra sätt eller för att de ska ha förståelse för ditt sätt att arbeta och fungera. Mot slutet av kartläggningen jobbar du med att sammanfatta de olika delarna av Min Profil. Syftet är att du ska bli mer klar över hur just du fungerar för att kunna dra nytta av dina styrkor och hitta strategier för att hantera olika jobbiga situationer som kan uppstå i arbetslivet. Du ska känna dig mer förberedd på att berätta om dig själv, vad du är bra på, vad som är svårt och vilken typ av stöd du kan behöva av din arbetsgivare för att utföra ditt jobb så bra som möjligt. 20 av 20