Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund"

Transkript

1 Klinik och vetenskap Torsten Malm, med dr, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Peeter Jögi, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Bibbi Bergkvist, vävnadskoordinator, hjärt- och lungdivisionen Jens Johansson, biträdande överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Per Johnsson, med dr, överläkare, hjärt- och lungdivisionen Ingrid Florén, docent, överläkare, ögonkliniken Inger Gustafsson, vävnadskoordinator, ögonkliniken Anna-Brita Berling, kurator, neurokirurgiska kliniken; samtliga vid Universitetssjukhuset, Lund Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund Transplantation av organ och vävnader har blivit en etablerad och ibland den enda behandlingsmetoden vid ett antal allvarliga tillstånd. Den 1 juli 1996 fick Sverige en ny transplantationslag som reglerar tillvaratagande av både organ och vävnader. Lagens syfte var att underlätta och stödja transplantationsverksamheten. Transplantationslagen reglerar de formella förutsättningarna för att ta till vara biologiskt material från människa. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar huruvida materialet kan eller får transplanteras till en annan människa. Vävnadsbanken i Lund tar till vara vävnader för transplantationsändamål. Verksamheten regleras av den nya transplantationslagen (1995:831) och av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1996:4) [1]. För närvarande tillvaratas hjärtklaffar,»homograft«, stora kroppspulsådern, hornhinnor och hörselben. Vävnadsbanken drivs av de transplanterande enheterna (hjärt- och lungdivisionen, ögonkliniken och öronkliniken) med syfte att försörja dessa med erforderlig vävnad för transplantation. Det årliga behovet av vävnad för transplantation vid Universitetssjukhuset i Lund framgår av Tabell I. För att vävnadsbanken skall fungera krävs medverkan av många olika kliniker/divisioner; vi ser den därför som hela universitetssjukhusets angelägenhet. Den kräver också södra sjukvårdsregionens medverkan och skall förse regionens patienter (delar av riket vad beträffar barnhjärtkirurgi) med erforderligt transplantationsmaterial och har därigenom också blivit en angelägenhet för Södra regionvårdsnämnden. Historik Vävnadsbanken startade 1985 som ett projekt mellan dåvarande thoraxkirurgiska kliniken och rättsmedicinska avdelningen i Lund för att förse barnhjärtkirurgin med homologa hjärtklaffar (homograft) för transplantation i samband med SAMMANFATTAT I transplantationsdiskussionen har transplantation av vävnader ofta haft en undanskymd roll. Vävnadstransplantation är dock vanligare än organtransplantation. Den gällande transplantationslagen reglerar tillvaratagande av både organ och vävnader. Efter det att lagen infördes har vävnadsbanker omstrukturerats och blivit mer personalkrävande, med ökade kostnader som följd. Tillgången på hjärtklaffar täcker behovet i landet, men det råder brist på klaffar i vissa storlekar, särskilt till barn. et donerade hornhinnor motsvarar inte transplantationsbehovet. Vävnadsdonation är tämligen okänd bland sjukvårdspersonal i gemen; mer utbildning behövs. Vårdpersonal behöver hjälpa till att identifiera potentiella vävnadsdonatorer och meddela detta till den regionala vävnadskoordinatorn. Information om vävnadstransplantation och -donation till allmänheten måste ske fortlöpande för att undvika en minskning av donerad vävnad. korrektion för komplicerade hjärtmissbildningar såsom pulmonalisatresi, truncus arteriosus eller transposition av de stora kärlen med kammarseptumdefekt och pulmonalisstenos. Tidigare hade man i mycket begränsad omfattning kunnat få 3938 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99

2 Vävnadstransplantat bestående av pulmonalisklaff och pulmonalis huvudstam, s k pulmonalishomograft, till höger i bild insytt i höger kammare och arteria pulmonalis för att överbrygga en atresi av pulmonalisklaffen. ILLUSTRATION: RONNY LINGSTAM, FOTOAVDELNINGEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND Tabell I. Behov av vävnad för transplantation i Sverige och på Universitetssjukhuset i Lund. /år Vävnad USiL Sverige Hjärtklaffar barn vuxna Hornhinnor Hörselben 3 4? Tabell II. Transplanterad homograftvävnad inom barnhjärtkirurgin i Lund Relativ frekvens homograft/totalantal operationer, År Hjärtklaffar Pulmonalispatchar procent , , , , , , ,2 Summa ,6 homograft förmedlade från London, där metoden att använda dessa klafftransplantat utvecklats sedan 196-talet av bl a Donald Ross och Magdi Yacoub. Initialt användes homograft som var»antibiotikasteriliserade«och förvarade i kylskåp i högst sex veckor. Under senare delen av 198-talet utvecklades tekniken med kryopreservation. Denna metod infördes i Lund 1989 och innebär att homograften under kontrollerade former fryses för att sedan kunna förvaras i flytande kväve vid 196 grader i flera år. På så vis kunde man bygga upp en bank med graft i storlek passande för spädbarn till vuxna. Under 199-talet har nya operationsmetoder, bl a Norwoodrekonstruktion vid hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom och Ross-operation vid aortainsufficiens eller kombinationsvitier av vänsterkammarutflödet hos unga individer, skapat nya användningsområden för homologa klafftransplantat. Användandet av homograft har varit tämligen konstant sedan barnhjärtkirurgin centraliserades (Tabell II). Den relativa frekvensen har dock ökat, eftersom antalet barnhjärtkirurgiska ingrepp har minskat, bl a på grund av sjunkande födelsetal under senare delen av 199-talet. et homograftbyten har också ökat, vilket illustrerar ett framtida ökande behov av homograft när majoriteten av patienterna behöver reopereras på grund av förkalkningar och stenosering av homograft eller oförenlighet mellan barnets tillväxt och storleken på det insatta graftet. Före 1996 tillvaratogs kardiovaskulära homograft i samband med rättsmedicinska obduktioner i enlighet med särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Under flera årtionden tillvaratogs hornhinnor på avdelningen för patologi för transplantation av färskt material, under senare år efter korttidsförvaring under två till fem veckor. På grund av otillräckligt antal donatorer under senare år har hornhinnor kunnat förmedlas från hornhinnebanken i Århus för att täcka en del av transplantationsbehovet. Målet efter det att den nya lagen trädde i kraft har varit att skapa en sammanhållen bank vid universitetssjukhuset med vävnader motsvarande transplantationsbehovet. Omhändertagande av vävnader Den nya transplantationslagen har nu varit i kraft i sex år. Den innebar en kraftig nedgång i antalet tillvaratagna kardiovaskulära homograft (hjärtklaffar och kärlvävnad) under det första året. Vanligaste orsaker var dels långa handläggningstider för att utreda den avlidnes inställning till vävnadsdonation (donation måste genomföras inom loppet av 48 timmar efter dödens inträde), dels hög frekvens icke medgivande till donation. Efter det tredje året kunde vi konstatera att antalet homograft som accepteras till bank nått den frekvens som fanns innan lagen trädde i kraft (Figur 1). et graft som måste kasseras har minskat betydligt de senaste åren, främst tack vare Läkartidningen Nr 4 22 Volym

3 Klinik och vetenskap Preparerade homograft Godkända homograft till vävnadsbanken /97 97/98 98/99 99/ / Figur 1. Tillvaratagna kardiovaskulära homograft i Lund / / /99 Klaffar/kärl Hornhinnor Hörselben 1999/2 2/ / / /99 Under 1 års ålder Över 1 års ålder Figur 2. Vävnader tillvaratagna vid vävnadsbanken i Lund 1 juli juni 21. Figur 3. homograft från barndonatorer (under 18 år). förbättrade analysmetoder för den serologiska utredningen. et hornhinnor som preparerats har ökat under de fem åren. Vanligtvis kan fyra hörselben tas till vara från varje donator, vilket ger ett tillfredsställande antal (Figur 2). et barndonatorer har ökat väsentligt, inte minst donatorer under 1 års ålder (Figur 3); trots detta råder det fortfarande brist på hjärtklaffar i vissa storlekar. et potentiella donatorer har växlat mellan åren med ca 15 procents spridning. Den relativa frekvensen faktiska vävnadsdonatorer har ökat från 38 procent det första året till 67 procent det femte, beroende på dels en lägre kassationsfrekvens, dels en något större andel medgivanden (Figur 4). Medgivandesättet är väsentligen oförändrat mellan det första året och det femte, nämligen ca 8 procent via anhörigas tolkning av den avlidnes vilja (Figur 5), vilket illustrerar att ett omfattande utredningsarbete måste genomföras före varje vävnadsdonation. Det finns en trend till en något högre frekvens medgivanden, senaste året ca 6 procent. Först efter det att medgivande inhämtats kan uttaget påbörjas, och varje vävnad prepareras och behandlas enligt upparbetade rutiner. Kvalitetskontroller görs genom upprepade bakterieodlingar och virusserologi. Hjärtklaffarna lagras i flytande kväve ( 196 ) i för ändamålet avsedda tankar på blodcentralen; de kan lagras i flera år. Hornhinnorna lagras i en näringslösning. De kan lagras i fem till sex veckor, men undersöks alltid i mikroskop innan de godkänns för transplantation. Hörselben lagras i 7-procentig alkohol i kylskåp i flera månader. Att inhämta medgivande en svår uppgift För utredning av den avlidnes inställning till donation görs först en sökning, vanligtvis av vävnadskoordinatorn, i donationsregistret, där ca 1,4 miljoner personer registrerat sitt ställningstagande [2]. De första åren fanns ett svar i donationsregistret i 1 procent av fallen, det senaste året i 25 procent. Finns ett ja i donationsregistret kontaktas anhöriga av kuratorn (anhörigkontaktpersonen) för att meddela att den anhörige var positiv till vävnadsdonation och att vävnad kan komma att tas till vara. Om uppgift saknas i donationsregistret kontaktas anhöriga av anhörigkontaktpersonen för att undersöka om den avlidnes inställning till vävnadsdonation är känd, exempelvis via donationskort. Om inställningen är okänd måste anhöriga försöka tolka den avlidnes inställning. Under det första året med den nya transplantationslagstiftningen fick man ja i 56 procent av fallen, under det tredje året i 61 procent och under det femte året i 6 procent. Ett nej kan bero på flera olika faktorer, t ex att den avlidne eller de anhöriga hade en negativ inställning till donation, att anhöriga inte kunde nås i tid eller att det visade sig att den avlidne varit missbrukare och därför ej kunde donera. Ytterligare orsaker till att donation ej kan genomföras är positiv serologi för hepatit eller HIV-infektion. Ibland har hemolysen i blodprovet 394 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99

4 Icke-donatorer n=6 (62 procent) Vävnadsdonatorer n=36 (38 procent) Icke-donatorer n=32 (33 procent) Vävnadsdonatorer n=66 (67 procent) Figur 4. Potentiella donatorer som utretts för vävnadsdonation i Lund. 1 juli juni juli 2 3 juni 2 Donationsregistret 11 procent Donationskort 8 procent Anhöriga 81 procent Donationsregistret 25 procent Anhöriga 75 procent Figur 5. Medgivandesätt till vävnadsdonation i Lund det första och det femte året efter införande av den nya transplantationslagen. 1 juli juni juli 2 3 juni /97 KS Göteborg Lund 1997/ / Figur 6. Tillvaratagna kardiovaskulära homograft i Sverige under de första fem åren med den nya transplantationslagen. Data från Karolinska sjukhuset genom Anders Winnerkvist och Ulf Jensen, från Göteborg genom Gerd Lindros, Gunnar Svensson och Joanna Lorentzon, pers medd, 1998, 21. varit så kraftig att serologin ej med säkerhet kunnat bedömas, och då har vävnaden inte heller kunnat accepteras till vävnadsbanken. Inhämtande av medgivande är en uppgift som kräver utbildning och erfarenhet. Vi har därför valt en kurator med vidareutbildning i donationsfrågor och stor erfarenhet av samtal med människor i akut svår kris till uppgiften att kontakta anhöriga. Det är ett heltidsarbete. De flesta ärenden handläggs av vår anhörigkontaktperson, men i vissa fall av donation, särskilt från avlidna barn, har barnläkare ställt frågan om medgivande till donation. Undersökningar har visat att sjukvårdspersonal tycker att detta är en svår och obehaglig uppgift och att man saknar både utbildning och erfarenhet [3]. Varifrån kommer vävnaderna? Den största andelen hjärtklaffar och kärl prepareras i samband med rättsmedicinska obduktioner vid rättsmedicinska avdelningen i Lund. Hornhinnor och hörselben doneras oftast också. Under senare år har samarbete etablerats med rättsmedicinska avdelningen i Linköping. Härifrån kommer hjärtklaffar. Under de senaste åren har samarbete etablerats med transplantationsenheten i Malmö, som i samband med multiorgandonation explanterar hjärtat för uttag av hjärtklaffar när det inte kan användas för hjärttransplantation. et donationer från multiorgandonatorer har ökat det senaste året. Vid hjärt- och lungdivisionen i Lund utförs hjärttransplantationer på vuxna. Mottagaren donerar vanligtvis hjärtklaffarna från det explanterade hjärtat. Donationsoperationer har utförts på några patologavdelningar i södra regionen, särskilt då det gäller barndonatorer. Tillresande barnhjärtkirurg och vävnadskoordinator från Lund har då genomfört donationsoperationen. Avdelningen för patologi i Lund har ett relativt stort under- Läkartidningen Nr 4 22 Volym

5 Klinik och vetenskap lag för hornhinnedonationer; antalet hornhinnor som tas till vara här är i ökande. Bemanningen på vävnadsbanken Två vävnadskoordinatorer är anställda på heltid, den ena med ansvar för hjärtklaffar, den andra med ansvar för hornhinnor. Koordinatorerna identifierar potentiella donatorer, utreder om medicinska kontraindikationer finns mot vävnadsdonation, genomför på delegation uttag av vävnad och preparerar vävnaden, sammanställer alla bakteriella och serologiska test, lagrar vävnaden och sköter registerhållningen av vävnaderna. De tar också emot beställningar från de transplanterande enheterna och förmedlar vävnaderna till önskad tidpunkt. Till verksamheten är också två anhörigkontaktpersoner knutna på deltid; de är kuratorer med erfarenhet från hjärtoch lungdivisionen och neurokirurgiska kliniken. Anhörigkontaktpersonen sköter inhämtande av medgivande från anhöriga, om detta inte är känt via donationsregistret eller donationskort. Finns ett registrerat medgivande i donationsregistret meddelas anhöriga, och man kontrollerar samtidigt att den avlidne inte hade ändrat sin inställning till donation. Vävnadsbankens lokaler är belägna i anslutning till rättsmedicinska avdelningen och avdelningen för patologi, men drivs av hjärt- och lungdivisionen, ögonkliniken och öronkliniken. Banken består i en enhet av ett laboratorium utrustat med sterilbänkar, plats för förvaring av hornhinnor, rengöringsutrymme och kontor. Hjärtklaffarna förvaras i tankar med flytande kväve på blodcentralen. Vävnadsdonationsgruppen I samband med att den nya transplantationslagen infördes har en vävnadsdonationsgrupp etablerats vid sjukhuset. Den består av ansvariga läkare från de transplanterande klinikerna, vävnadskoordinatorerna och anhörigkontaktperson. I gruppens arbete har även deltagit donationsansvarig anestesiolog samt representanter från transplantationsenheten i Malmö, neurokirurgiska kliniken, rättsmedicinska avdelningen och avdelningen för patologi. Gruppen avhandlar bl a policyfrågor runt donation, drar upp strategier för utveckling av verksamheten, är forum för information om övrig aktivitet i landet, diskuterar samordningsfrågor och ser till att anvisningar från Socialstyrelsen implementeras. Diskussioner och utbyte av erfarenheter sker mellan de olika vävnadsbankerna i landet. En sammanställning av tillvaratagande av kardiovaskulära homograft i Sverige den senaste femårsperioden visar att nedgången under det första året med den nya transplantationslagen var tilllfällig, och att vävnadsbanken i Lund och homograftbanken på Karolinska sjukhuset i Stockholm har nått ekvivalenta produktionstal (Figur 6). Vävnadsbanken i Lund försörjer i första hand de transplanterande klinikerna på universitetssjukhuset men förmedlar även hjärtklaffar till andra sjukhus i Norden, i enstaka fall även till centra ute i Europa. Vävnadsbanken har också vid behov mottagit klaffar från homograftbanken på Karolinska sjukhuset. et egentillvaratagna hornhinnor är ännu otillräckligt; förmedling från andra hornhinnebanker i landet har varit nödvändig. Organisationen I samråd med Södra regionvårdsnämnden har en skrivelse antagits avseende organisationen för tillvaratagande av organ och vävnader i södra sjukvårdsregionen. Den innebär dels att organisationen för organdonation bibehållits, dels att den organisation som byggts upp för vävnadsdonation i Lund förklarats ansvarig för vävnadsdonation i södra sjukvårdsregionen. Vävnadsbanken har därmed formellt tillgång till all donerad vävnad för preparation, lagring och förmedling. Vävnadsdonationsgruppen i Lund har ett övergripande ansvar för samordning av vävnadsdonationsfrågor inom regionen. Dessutom kommer inom kort vävnadsomhändertagandet att ske regelbundet även på patologavdelningen vid Universitetssjukhuset MAS; en ny vävnadskoordinator kommer att knytas till verksamheten i Malmö. Om den vävnad som man då får tillgång till inte räcker kommer ytterligare utbyggnad av organisationen att omfatta även patologavdelningarna i Helsingborg och Kristianstad. Transplantationsbehovet får styra utökningen av omhändertagandet av vävnader. Målet är att södra sjukvårdsregionen skall vara självförsörjande på vävnad för transplantationsändamål. Aktivt informationsarbete Vävnadsbankens representanter har satsat mycket arbete på att informera om vävnadsdonation. Information har givits vid chefsöverläkarkonferenser, klinikmöten och regionmöten. Representanter från vävnadsbanken har deltagit i och presenterat resultat vid Socialstyrelsens transplantations- och donationsmöten i Stockholm och har tillsammans med fotoavdelningen utarbetat en skärmutställning om vävnadstransplantation och donation. Denna har visats bl a i sjukhusets entréhall, på öppet hus för allmänheten, på sjukvårdsmässan i Stadshallen i Lund. En folder om vävnadstransplantation har tryckts. Polisdistrikten i södra regionen har informerats via skrivelser till länspolismästarna samt i föreläsningar och i en folder om behovet av deras insatser. De transplantationspärmar som finns på alla sjukhus i södra regionen innehåller numera också en avdelning om vävnadstransplantation och vävnadsdonation. Reportage om vävnadsbankens verksamhet har förekommit i såväl dagspressen som radio och TV. Andra vävnadsbanker I Sverige finns tre vävnadsbanker för hjärtklaffar: Karolinska sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Lund. Hornhinnebanker finns vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, Universitetssjukhuset i Örebro, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal och Universitetssjukhuset i Lund. Nya hornhinnebanker har under 21 etablerats i Umeå och Linköping. Behovet av hornhinnetransplantationer i Sverige är fortfarande större än tillgången på transplantabel vävnad [4]. I Europa finns stora hjärtklaffbanker i London, Bryssel, Berlin, Leiden och Barcelona. Slutsatser Tillvaratagandet av kardiovaskulära homograft har ökat och täcker nu behovet för barnhjärtkirurgi och vuxenhjärtkirurgi vid Universitetssjukhuset i Lund. Trots att antalet barndonatorer har ökat är vissa barnstorlekar fortfarande en bristvara. Tillvaratagandet av hornhinnor har ökat, men behovet är inte täckt. Ytterligare utbyggnad är nödvändig genom att patologavdelningen i Malmö omfattas, i synnerhet för att få tillräcklig tillgång på hornhinnor; detta arbete pågår. Hörselben tas till vara i tillräcklig mängd. Nya, förbättrade analysmetoder har minskat antalet ickebedömbara virusserologiprov och därigenom minskat kassationsfrekvensen. Ett omfattande arbete måste läggas ner på utredning av medgivande till donation. Personer med specialutbildning i donationsfrågor krävs för att sköta detta arbete på ett professionellt sätt. Information om vävnadsdonation till sjukvårdspersonal och allmänhet måste ges fortlöpande. Sjukvårdspersonal 3942 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99

6 måste få mer utbildning i donationsfrågor. Vårdpersonalens främsta uppgift ligger i att identifiera potentiella donatorer och meddela detta till vävnadskoordinatorn. Variationer i tillgången på vävnader är att vänta. För att möta eventuella nedgångar är det viktigt att banken har ett brett lager. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Organ- och vävnadstagning för transplantation m m. SOSFS 1996:4(M). 2. Gäbel H, Rehnqvist N, Eriksson B. 1,4 miljoner svenskar i donationsregistret. Fortfarande registrerar sig ett par tusen i månaden. Läkartidningen 1997;94: Håkansson E. Svårt att diskutera vävnadsdonation med avlidnas anhöriga. Intervjuundersökning bland läkare och sjuksköterskor. Läkartidningen 22;99: Fagerholm P, Claesson M, Stenevi U. Växande väntelista för kornealtransplantation. Läkartidningen 22;99: Särtryck Palliativ medicin är vetenskapen som den palliativa vården grundar sig på, dvs utbildningen, utvecklingen och forskningen. I Läkartidningen har under 1999 och 2 publicerats 15 artiklar som belyser palliativ vård från olika sidor. Dessa har samlats i ett särtryck som kan beställas med kupongen nedan. Priset är 7 kronor Palliativ medicin SUMMARY Five years after legislative changes the aim of the tissue bank in Lund is to increase the amount of tissue available for transplantation Torsten Malm, Peeter Jögi, Bibbi Bergkvist, Jens Johansson, Per Johnsson, Ingrid Florén, Inger Gustafsson, Anna-Brita Berling Läkartidningen 22;99: Tissue transplantation is more common than organ transplantation. Legislative changes in 1996 transformed tissue banking and conditions for tissue transplantation in Sweden. After an initial decrease in donated tissue, heart valves are now available in sufficient numbers, but there is sometimes a shortage of valves the right size for pediatric cardiac surgery. Since the new transplantation legislation was implemented there has been an increase in the number of valves from neonatal donation and after sudden infant death. The number of donated corneas does not correspond to the number required for transplantation. A number of tissue coordinators have been established throughout the country and recently some new tissue banks were founded to increase the amount of tissue available for transplantation. The organization of the tissue bank in Lund is described. There is a lack of knowledge about tissue transplantation and donation among health professionals as well as the general public, and more education is warranted. Correspondence: Torsten Malm, Unit of Pediatric Cardiac Surgery, Universitetssjukhuset i Lund, SE Lund, Sweden Beställer härmed...ex av Palliativ medicin... namn... adress... postnummer... postadress Insändes till Läkartidningen Box Stockholm Faxnummer: under särtryck, böcker Läkartidningen Nr 4 22 Volym

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV I. Underlag för beslut om tillvaratagande BAKGRUND Den avlidnes identitet är styrkt av polisen. Polisdistrikt Kontaktad polis Bevittnad död Sågs senast i

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation?

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation? Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ Har du tagit ställning till donation? 1 Medvetenheten bland allmänheten om organdonation har ökat och få säger idag nej till donation.

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON

STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR UTREDNINGEN OM DONATIONS- OCH TRANSPLANTATIONSFRÅGOR STUDIE MED INFORMELLA PERSONLIGA INTERVJUER PER TELEFON S2013:04/2013/12 RAPPORT P1323 SENHÖSTEN 2013 SAMMANFATTNING

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så,

Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, Livsarkivet L i v s a r k i v e t Livsarkivet Mitt viktiga dokument Mitt i livet kan man tro att det alltid kommer att vara så, men vad händer när det ofattbara sker. Vem får mina saker? Vilka försäkringar

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag.

Årsberättelse 2013. Tobias Registret förvaltas och administreras av Stockholm Care AB, som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Inledning Årsberättelse Tobias Registret, Sveriges nationella register för potentiella givare av blodbildande stamceller, invigdes den 19 maj 1992. Registret namngavs efter Tobias som avled i en blodbristsjukdom

Läs mer

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Norr (Umeå) Mitt (Örebro) Mona Hansson, Utredare, Docent i Immunologi Sydväst (Göteborg) Sydöst (Jönköping) Öst (Stockholm) Nationell Samordning Tillsynsutveckling

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren

SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren SOSFS 1996:28 (M) Beslutade den 17 december 1996 Utkom från trycket den 7 april 1997 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Widgren Observera att det kan förekomma fel i Internetversionen av Socialstyrelsens

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Mina önskemål i samband med min död

Mina önskemål i samband med min död Min sista vilja Mina önskemål i samband med min död Datum Namnteckning... Namnförtydligande... Jag ber mina närstående att respektera mina önskemål. Viktigt! Denna handling bör förvaras hemma så att den

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

NLL-2014-10. Programberedningens verksamhetsrapport 2014

NLL-2014-10. Programberedningens verksamhetsrapport 2014 NLL-2014-10 Programberedningens verksamhetsrapport 2014 Innehåll Programberedningens verksamhetsrapport 2014... 1 Metod... 1 Fakta om benskörhet... 2 Nationella riktlinjer... 2 Landstingets vård... 2 Analys

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Martin Kåberg Infektionsläkare Projektansvarig för sprutbytet i Stockholm Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

VIKING. VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010

VIKING. VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010 VIKING VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2010 Föreningen Föreningens namn är VIKING-Riksföreningen för Hjärt- Lungtransplanterade (RFHLT). Viking är en riksförening inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Föreningen

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om Min önskan Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om anhöriga och vänner. Att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte längre kan ge uttryck för din önskan själv. I vissa frågor

Läs mer

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL

PM OM HANDLÄGGNING AV DÖDSFALL Textförfattare: Jan Dahlström, chefläkare Faktaansvarig: Jan Dahlström, chefläkare Ursprungsdatum: Senast reviderad: våren 2005 Antal sidor: 10 Lokal anvisning till Handbok för hälso- och sjukvård Avsnitt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Det konstigaste med att bli sjuk var att jag inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för att få frisk luft var ingen

Det konstigaste med att bli sjuk var att jag inte kände springet i benen längre. Att bli omkringkörd i rullstol för att få frisk luft var ingen NÄR LIVET FÅR EN CHANS TILL Ingen vet i förväg vem av oss som kan komma att bli antingen organdonator eller mottagare. Men en förutsättning för att kunna rädda en sjuk människa genom transplantation, är

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Läs Helenas efterlysning

Läs Helenas efterlysning PÅ USÖ NR 2 2009 Läs Helenas efterlysning Hoppfullt på AVA Medarbetare ger toppbetyg 1 Kommunikation för öppenhet och dynamik I utvecklingsinriktade organisationer får information och kommunikation en

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2)

TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) nya TRANSPLANTATIONSNYTT DONATION & TRANSPLANTATION 2 / 2010 (årgång 2) Redaktion Lars Bäckman, UAS (ansvarig utgivare) lars.backman@akademiska.se Anne Flodén, SU (redaktör) anne.floden@vgregion.se Lars

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden MISSIV Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab-sek Datum 2014-08-26 Referens Dnr 140358 Landstingsstyrelsen Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Klinisk patologi Obduktioner Diagnostik av sjukdomar, tumörsjukdomar Viktig del av

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer