Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund"

Transkript

1 Klinik och vetenskap Torsten Malm, med dr, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Peeter Jögi, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Bibbi Bergkvist, vävnadskoordinator, hjärt- och lungdivisionen Jens Johansson, biträdande överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Per Johnsson, med dr, överläkare, hjärt- och lungdivisionen Ingrid Florén, docent, överläkare, ögonkliniken Inger Gustafsson, vävnadskoordinator, ögonkliniken Anna-Brita Berling, kurator, neurokirurgiska kliniken; samtliga vid Universitetssjukhuset, Lund Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund Transplantation av organ och vävnader har blivit en etablerad och ibland den enda behandlingsmetoden vid ett antal allvarliga tillstånd. Den 1 juli 1996 fick Sverige en ny transplantationslag som reglerar tillvaratagande av både organ och vävnader. Lagens syfte var att underlätta och stödja transplantationsverksamheten. Transplantationslagen reglerar de formella förutsättningarna för att ta till vara biologiskt material från människa. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar huruvida materialet kan eller får transplanteras till en annan människa. Vävnadsbanken i Lund tar till vara vävnader för transplantationsändamål. Verksamheten regleras av den nya transplantationslagen (1995:831) och av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1996:4) [1]. För närvarande tillvaratas hjärtklaffar,»homograft«, stora kroppspulsådern, hornhinnor och hörselben. Vävnadsbanken drivs av de transplanterande enheterna (hjärt- och lungdivisionen, ögonkliniken och öronkliniken) med syfte att försörja dessa med erforderlig vävnad för transplantation. Det årliga behovet av vävnad för transplantation vid Universitetssjukhuset i Lund framgår av Tabell I. För att vävnadsbanken skall fungera krävs medverkan av många olika kliniker/divisioner; vi ser den därför som hela universitetssjukhusets angelägenhet. Den kräver också södra sjukvårdsregionens medverkan och skall förse regionens patienter (delar av riket vad beträffar barnhjärtkirurgi) med erforderligt transplantationsmaterial och har därigenom också blivit en angelägenhet för Södra regionvårdsnämnden. Historik Vävnadsbanken startade 1985 som ett projekt mellan dåvarande thoraxkirurgiska kliniken och rättsmedicinska avdelningen i Lund för att förse barnhjärtkirurgin med homologa hjärtklaffar (homograft) för transplantation i samband med SAMMANFATTAT I transplantationsdiskussionen har transplantation av vävnader ofta haft en undanskymd roll. Vävnadstransplantation är dock vanligare än organtransplantation. Den gällande transplantationslagen reglerar tillvaratagande av både organ och vävnader. Efter det att lagen infördes har vävnadsbanker omstrukturerats och blivit mer personalkrävande, med ökade kostnader som följd. Tillgången på hjärtklaffar täcker behovet i landet, men det råder brist på klaffar i vissa storlekar, särskilt till barn. et donerade hornhinnor motsvarar inte transplantationsbehovet. Vävnadsdonation är tämligen okänd bland sjukvårdspersonal i gemen; mer utbildning behövs. Vårdpersonal behöver hjälpa till att identifiera potentiella vävnadsdonatorer och meddela detta till den regionala vävnadskoordinatorn. Information om vävnadstransplantation och -donation till allmänheten måste ske fortlöpande för att undvika en minskning av donerad vävnad. korrektion för komplicerade hjärtmissbildningar såsom pulmonalisatresi, truncus arteriosus eller transposition av de stora kärlen med kammarseptumdefekt och pulmonalisstenos. Tidigare hade man i mycket begränsad omfattning kunnat få 3938 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99

2 Vävnadstransplantat bestående av pulmonalisklaff och pulmonalis huvudstam, s k pulmonalishomograft, till höger i bild insytt i höger kammare och arteria pulmonalis för att överbrygga en atresi av pulmonalisklaffen. ILLUSTRATION: RONNY LINGSTAM, FOTOAVDELNINGEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND Tabell I. Behov av vävnad för transplantation i Sverige och på Universitetssjukhuset i Lund. /år Vävnad USiL Sverige Hjärtklaffar barn vuxna Hornhinnor Hörselben 3 4? Tabell II. Transplanterad homograftvävnad inom barnhjärtkirurgin i Lund Relativ frekvens homograft/totalantal operationer, År Hjärtklaffar Pulmonalispatchar procent , , , , , , ,2 Summa ,6 homograft förmedlade från London, där metoden att använda dessa klafftransplantat utvecklats sedan 196-talet av bl a Donald Ross och Magdi Yacoub. Initialt användes homograft som var»antibiotikasteriliserade«och förvarade i kylskåp i högst sex veckor. Under senare delen av 198-talet utvecklades tekniken med kryopreservation. Denna metod infördes i Lund 1989 och innebär att homograften under kontrollerade former fryses för att sedan kunna förvaras i flytande kväve vid 196 grader i flera år. På så vis kunde man bygga upp en bank med graft i storlek passande för spädbarn till vuxna. Under 199-talet har nya operationsmetoder, bl a Norwoodrekonstruktion vid hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom och Ross-operation vid aortainsufficiens eller kombinationsvitier av vänsterkammarutflödet hos unga individer, skapat nya användningsområden för homologa klafftransplantat. Användandet av homograft har varit tämligen konstant sedan barnhjärtkirurgin centraliserades (Tabell II). Den relativa frekvensen har dock ökat, eftersom antalet barnhjärtkirurgiska ingrepp har minskat, bl a på grund av sjunkande födelsetal under senare delen av 199-talet. et homograftbyten har också ökat, vilket illustrerar ett framtida ökande behov av homograft när majoriteten av patienterna behöver reopereras på grund av förkalkningar och stenosering av homograft eller oförenlighet mellan barnets tillväxt och storleken på det insatta graftet. Före 1996 tillvaratogs kardiovaskulära homograft i samband med rättsmedicinska obduktioner i enlighet med särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Under flera årtionden tillvaratogs hornhinnor på avdelningen för patologi för transplantation av färskt material, under senare år efter korttidsförvaring under två till fem veckor. På grund av otillräckligt antal donatorer under senare år har hornhinnor kunnat förmedlas från hornhinnebanken i Århus för att täcka en del av transplantationsbehovet. Målet efter det att den nya lagen trädde i kraft har varit att skapa en sammanhållen bank vid universitetssjukhuset med vävnader motsvarande transplantationsbehovet. Omhändertagande av vävnader Den nya transplantationslagen har nu varit i kraft i sex år. Den innebar en kraftig nedgång i antalet tillvaratagna kardiovaskulära homograft (hjärtklaffar och kärlvävnad) under det första året. Vanligaste orsaker var dels långa handläggningstider för att utreda den avlidnes inställning till vävnadsdonation (donation måste genomföras inom loppet av 48 timmar efter dödens inträde), dels hög frekvens icke medgivande till donation. Efter det tredje året kunde vi konstatera att antalet homograft som accepteras till bank nått den frekvens som fanns innan lagen trädde i kraft (Figur 1). et graft som måste kasseras har minskat betydligt de senaste åren, främst tack vare Läkartidningen Nr 4 22 Volym

3 Klinik och vetenskap Preparerade homograft Godkända homograft till vävnadsbanken /97 97/98 98/99 99/ / Figur 1. Tillvaratagna kardiovaskulära homograft i Lund / / /99 Klaffar/kärl Hornhinnor Hörselben 1999/2 2/ / / /99 Under 1 års ålder Över 1 års ålder Figur 2. Vävnader tillvaratagna vid vävnadsbanken i Lund 1 juli juni 21. Figur 3. homograft från barndonatorer (under 18 år). förbättrade analysmetoder för den serologiska utredningen. et hornhinnor som preparerats har ökat under de fem åren. Vanligtvis kan fyra hörselben tas till vara från varje donator, vilket ger ett tillfredsställande antal (Figur 2). et barndonatorer har ökat väsentligt, inte minst donatorer under 1 års ålder (Figur 3); trots detta råder det fortfarande brist på hjärtklaffar i vissa storlekar. et potentiella donatorer har växlat mellan åren med ca 15 procents spridning. Den relativa frekvensen faktiska vävnadsdonatorer har ökat från 38 procent det första året till 67 procent det femte, beroende på dels en lägre kassationsfrekvens, dels en något större andel medgivanden (Figur 4). Medgivandesättet är väsentligen oförändrat mellan det första året och det femte, nämligen ca 8 procent via anhörigas tolkning av den avlidnes vilja (Figur 5), vilket illustrerar att ett omfattande utredningsarbete måste genomföras före varje vävnadsdonation. Det finns en trend till en något högre frekvens medgivanden, senaste året ca 6 procent. Först efter det att medgivande inhämtats kan uttaget påbörjas, och varje vävnad prepareras och behandlas enligt upparbetade rutiner. Kvalitetskontroller görs genom upprepade bakterieodlingar och virusserologi. Hjärtklaffarna lagras i flytande kväve ( 196 ) i för ändamålet avsedda tankar på blodcentralen; de kan lagras i flera år. Hornhinnorna lagras i en näringslösning. De kan lagras i fem till sex veckor, men undersöks alltid i mikroskop innan de godkänns för transplantation. Hörselben lagras i 7-procentig alkohol i kylskåp i flera månader. Att inhämta medgivande en svår uppgift För utredning av den avlidnes inställning till donation görs först en sökning, vanligtvis av vävnadskoordinatorn, i donationsregistret, där ca 1,4 miljoner personer registrerat sitt ställningstagande [2]. De första åren fanns ett svar i donationsregistret i 1 procent av fallen, det senaste året i 25 procent. Finns ett ja i donationsregistret kontaktas anhöriga av kuratorn (anhörigkontaktpersonen) för att meddela att den anhörige var positiv till vävnadsdonation och att vävnad kan komma att tas till vara. Om uppgift saknas i donationsregistret kontaktas anhöriga av anhörigkontaktpersonen för att undersöka om den avlidnes inställning till vävnadsdonation är känd, exempelvis via donationskort. Om inställningen är okänd måste anhöriga försöka tolka den avlidnes inställning. Under det första året med den nya transplantationslagstiftningen fick man ja i 56 procent av fallen, under det tredje året i 61 procent och under det femte året i 6 procent. Ett nej kan bero på flera olika faktorer, t ex att den avlidne eller de anhöriga hade en negativ inställning till donation, att anhöriga inte kunde nås i tid eller att det visade sig att den avlidne varit missbrukare och därför ej kunde donera. Ytterligare orsaker till att donation ej kan genomföras är positiv serologi för hepatit eller HIV-infektion. Ibland har hemolysen i blodprovet 394 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99

4 Icke-donatorer n=6 (62 procent) Vävnadsdonatorer n=36 (38 procent) Icke-donatorer n=32 (33 procent) Vävnadsdonatorer n=66 (67 procent) Figur 4. Potentiella donatorer som utretts för vävnadsdonation i Lund. 1 juli juni juli 2 3 juni 2 Donationsregistret 11 procent Donationskort 8 procent Anhöriga 81 procent Donationsregistret 25 procent Anhöriga 75 procent Figur 5. Medgivandesätt till vävnadsdonation i Lund det första och det femte året efter införande av den nya transplantationslagen. 1 juli juni juli 2 3 juni /97 KS Göteborg Lund 1997/ / Figur 6. Tillvaratagna kardiovaskulära homograft i Sverige under de första fem åren med den nya transplantationslagen. Data från Karolinska sjukhuset genom Anders Winnerkvist och Ulf Jensen, från Göteborg genom Gerd Lindros, Gunnar Svensson och Joanna Lorentzon, pers medd, 1998, 21. varit så kraftig att serologin ej med säkerhet kunnat bedömas, och då har vävnaden inte heller kunnat accepteras till vävnadsbanken. Inhämtande av medgivande är en uppgift som kräver utbildning och erfarenhet. Vi har därför valt en kurator med vidareutbildning i donationsfrågor och stor erfarenhet av samtal med människor i akut svår kris till uppgiften att kontakta anhöriga. Det är ett heltidsarbete. De flesta ärenden handläggs av vår anhörigkontaktperson, men i vissa fall av donation, särskilt från avlidna barn, har barnläkare ställt frågan om medgivande till donation. Undersökningar har visat att sjukvårdspersonal tycker att detta är en svår och obehaglig uppgift och att man saknar både utbildning och erfarenhet [3]. Varifrån kommer vävnaderna? Den största andelen hjärtklaffar och kärl prepareras i samband med rättsmedicinska obduktioner vid rättsmedicinska avdelningen i Lund. Hornhinnor och hörselben doneras oftast också. Under senare år har samarbete etablerats med rättsmedicinska avdelningen i Linköping. Härifrån kommer hjärtklaffar. Under de senaste åren har samarbete etablerats med transplantationsenheten i Malmö, som i samband med multiorgandonation explanterar hjärtat för uttag av hjärtklaffar när det inte kan användas för hjärttransplantation. et donationer från multiorgandonatorer har ökat det senaste året. Vid hjärt- och lungdivisionen i Lund utförs hjärttransplantationer på vuxna. Mottagaren donerar vanligtvis hjärtklaffarna från det explanterade hjärtat. Donationsoperationer har utförts på några patologavdelningar i södra regionen, särskilt då det gäller barndonatorer. Tillresande barnhjärtkirurg och vävnadskoordinator från Lund har då genomfört donationsoperationen. Avdelningen för patologi i Lund har ett relativt stort under- Läkartidningen Nr 4 22 Volym

5 Klinik och vetenskap lag för hornhinnedonationer; antalet hornhinnor som tas till vara här är i ökande. Bemanningen på vävnadsbanken Två vävnadskoordinatorer är anställda på heltid, den ena med ansvar för hjärtklaffar, den andra med ansvar för hornhinnor. Koordinatorerna identifierar potentiella donatorer, utreder om medicinska kontraindikationer finns mot vävnadsdonation, genomför på delegation uttag av vävnad och preparerar vävnaden, sammanställer alla bakteriella och serologiska test, lagrar vävnaden och sköter registerhållningen av vävnaderna. De tar också emot beställningar från de transplanterande enheterna och förmedlar vävnaderna till önskad tidpunkt. Till verksamheten är också två anhörigkontaktpersoner knutna på deltid; de är kuratorer med erfarenhet från hjärtoch lungdivisionen och neurokirurgiska kliniken. Anhörigkontaktpersonen sköter inhämtande av medgivande från anhöriga, om detta inte är känt via donationsregistret eller donationskort. Finns ett registrerat medgivande i donationsregistret meddelas anhöriga, och man kontrollerar samtidigt att den avlidne inte hade ändrat sin inställning till donation. Vävnadsbankens lokaler är belägna i anslutning till rättsmedicinska avdelningen och avdelningen för patologi, men drivs av hjärt- och lungdivisionen, ögonkliniken och öronkliniken. Banken består i en enhet av ett laboratorium utrustat med sterilbänkar, plats för förvaring av hornhinnor, rengöringsutrymme och kontor. Hjärtklaffarna förvaras i tankar med flytande kväve på blodcentralen. Vävnadsdonationsgruppen I samband med att den nya transplantationslagen infördes har en vävnadsdonationsgrupp etablerats vid sjukhuset. Den består av ansvariga läkare från de transplanterande klinikerna, vävnadskoordinatorerna och anhörigkontaktperson. I gruppens arbete har även deltagit donationsansvarig anestesiolog samt representanter från transplantationsenheten i Malmö, neurokirurgiska kliniken, rättsmedicinska avdelningen och avdelningen för patologi. Gruppen avhandlar bl a policyfrågor runt donation, drar upp strategier för utveckling av verksamheten, är forum för information om övrig aktivitet i landet, diskuterar samordningsfrågor och ser till att anvisningar från Socialstyrelsen implementeras. Diskussioner och utbyte av erfarenheter sker mellan de olika vävnadsbankerna i landet. En sammanställning av tillvaratagande av kardiovaskulära homograft i Sverige den senaste femårsperioden visar att nedgången under det första året med den nya transplantationslagen var tilllfällig, och att vävnadsbanken i Lund och homograftbanken på Karolinska sjukhuset i Stockholm har nått ekvivalenta produktionstal (Figur 6). Vävnadsbanken i Lund försörjer i första hand de transplanterande klinikerna på universitetssjukhuset men förmedlar även hjärtklaffar till andra sjukhus i Norden, i enstaka fall även till centra ute i Europa. Vävnadsbanken har också vid behov mottagit klaffar från homograftbanken på Karolinska sjukhuset. et egentillvaratagna hornhinnor är ännu otillräckligt; förmedling från andra hornhinnebanker i landet har varit nödvändig. Organisationen I samråd med Södra regionvårdsnämnden har en skrivelse antagits avseende organisationen för tillvaratagande av organ och vävnader i södra sjukvårdsregionen. Den innebär dels att organisationen för organdonation bibehållits, dels att den organisation som byggts upp för vävnadsdonation i Lund förklarats ansvarig för vävnadsdonation i södra sjukvårdsregionen. Vävnadsbanken har därmed formellt tillgång till all donerad vävnad för preparation, lagring och förmedling. Vävnadsdonationsgruppen i Lund har ett övergripande ansvar för samordning av vävnadsdonationsfrågor inom regionen. Dessutom kommer inom kort vävnadsomhändertagandet att ske regelbundet även på patologavdelningen vid Universitetssjukhuset MAS; en ny vävnadskoordinator kommer att knytas till verksamheten i Malmö. Om den vävnad som man då får tillgång till inte räcker kommer ytterligare utbyggnad av organisationen att omfatta även patologavdelningarna i Helsingborg och Kristianstad. Transplantationsbehovet får styra utökningen av omhändertagandet av vävnader. Målet är att södra sjukvårdsregionen skall vara självförsörjande på vävnad för transplantationsändamål. Aktivt informationsarbete Vävnadsbankens representanter har satsat mycket arbete på att informera om vävnadsdonation. Information har givits vid chefsöverläkarkonferenser, klinikmöten och regionmöten. Representanter från vävnadsbanken har deltagit i och presenterat resultat vid Socialstyrelsens transplantations- och donationsmöten i Stockholm och har tillsammans med fotoavdelningen utarbetat en skärmutställning om vävnadstransplantation och donation. Denna har visats bl a i sjukhusets entréhall, på öppet hus för allmänheten, på sjukvårdsmässan i Stadshallen i Lund. En folder om vävnadstransplantation har tryckts. Polisdistrikten i södra regionen har informerats via skrivelser till länspolismästarna samt i föreläsningar och i en folder om behovet av deras insatser. De transplantationspärmar som finns på alla sjukhus i södra regionen innehåller numera också en avdelning om vävnadstransplantation och vävnadsdonation. Reportage om vävnadsbankens verksamhet har förekommit i såväl dagspressen som radio och TV. Andra vävnadsbanker I Sverige finns tre vävnadsbanker för hjärtklaffar: Karolinska sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Lund. Hornhinnebanker finns vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, Universitetssjukhuset i Örebro, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal och Universitetssjukhuset i Lund. Nya hornhinnebanker har under 21 etablerats i Umeå och Linköping. Behovet av hornhinnetransplantationer i Sverige är fortfarande större än tillgången på transplantabel vävnad [4]. I Europa finns stora hjärtklaffbanker i London, Bryssel, Berlin, Leiden och Barcelona. Slutsatser Tillvaratagandet av kardiovaskulära homograft har ökat och täcker nu behovet för barnhjärtkirurgi och vuxenhjärtkirurgi vid Universitetssjukhuset i Lund. Trots att antalet barndonatorer har ökat är vissa barnstorlekar fortfarande en bristvara. Tillvaratagandet av hornhinnor har ökat, men behovet är inte täckt. Ytterligare utbyggnad är nödvändig genom att patologavdelningen i Malmö omfattas, i synnerhet för att få tillräcklig tillgång på hornhinnor; detta arbete pågår. Hörselben tas till vara i tillräcklig mängd. Nya, förbättrade analysmetoder har minskat antalet ickebedömbara virusserologiprov och därigenom minskat kassationsfrekvensen. Ett omfattande arbete måste läggas ner på utredning av medgivande till donation. Personer med specialutbildning i donationsfrågor krävs för att sköta detta arbete på ett professionellt sätt. Information om vävnadsdonation till sjukvårdspersonal och allmänhet måste ges fortlöpande. Sjukvårdspersonal 3942 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99

6 måste få mer utbildning i donationsfrågor. Vårdpersonalens främsta uppgift ligger i att identifiera potentiella donatorer och meddela detta till vävnadskoordinatorn. Variationer i tillgången på vävnader är att vänta. För att möta eventuella nedgångar är det viktigt att banken har ett brett lager. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Organ- och vävnadstagning för transplantation m m. SOSFS 1996:4(M). 2. Gäbel H, Rehnqvist N, Eriksson B. 1,4 miljoner svenskar i donationsregistret. Fortfarande registrerar sig ett par tusen i månaden. Läkartidningen 1997;94: Håkansson E. Svårt att diskutera vävnadsdonation med avlidnas anhöriga. Intervjuundersökning bland läkare och sjuksköterskor. Läkartidningen 22;99: Fagerholm P, Claesson M, Stenevi U. Växande väntelista för kornealtransplantation. Läkartidningen 22;99: Särtryck Palliativ medicin är vetenskapen som den palliativa vården grundar sig på, dvs utbildningen, utvecklingen och forskningen. I Läkartidningen har under 1999 och 2 publicerats 15 artiklar som belyser palliativ vård från olika sidor. Dessa har samlats i ett särtryck som kan beställas med kupongen nedan. Priset är 7 kronor Palliativ medicin SUMMARY Five years after legislative changes the aim of the tissue bank in Lund is to increase the amount of tissue available for transplantation Torsten Malm, Peeter Jögi, Bibbi Bergkvist, Jens Johansson, Per Johnsson, Ingrid Florén, Inger Gustafsson, Anna-Brita Berling Läkartidningen 22;99: Tissue transplantation is more common than organ transplantation. Legislative changes in 1996 transformed tissue banking and conditions for tissue transplantation in Sweden. After an initial decrease in donated tissue, heart valves are now available in sufficient numbers, but there is sometimes a shortage of valves the right size for pediatric cardiac surgery. Since the new transplantation legislation was implemented there has been an increase in the number of valves from neonatal donation and after sudden infant death. The number of donated corneas does not correspond to the number required for transplantation. A number of tissue coordinators have been established throughout the country and recently some new tissue banks were founded to increase the amount of tissue available for transplantation. The organization of the tissue bank in Lund is described. There is a lack of knowledge about tissue transplantation and donation among health professionals as well as the general public, and more education is warranted. Correspondence: Torsten Malm, Unit of Pediatric Cardiac Surgery, Universitetssjukhuset i Lund, SE Lund, Sweden Beställer härmed...ex av Palliativ medicin... namn... adress... postnummer... postadress Insändes till Läkartidningen Box Stockholm Faxnummer: under särtryck, böcker Läkartidningen Nr 4 22 Volym

Varför behövs vävnadsdonation?

Varför behövs vävnadsdonation? Varför behövs vävnadsdonation? Torsten Malm Vävnadsdonation är en förutsättning för transplantation av hjärtklaffar, hornhinnor, hörselben, hud och benvävnad. Detta kräver att det finns väl genomtänkta

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och är en del av KBR-divisionen och ligger under Barnhjärtcentrum

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund

Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och var en del av division 2 och låg under Barnhjärtcentrum

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Vävnadsdonation en verksamhet i skymundan Central uppgift att skapa goda förutsättningar

Vävnadsdonation en verksamhet i skymundan Central uppgift att skapa goda förutsättningar rapport Vävnadsdonation en verksamhet i skymundan Central uppgift att skapa goda förutsättningar KRISTINA SÖDERLIND, samordnare av donationsverksamheten i Landstinget i Östergötland, överläkare, Hjärtcentrum,

Läs mer

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32

Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 2011-11-09 Socialdepartementet 103 30 Stockholm Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.

Läs mer

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV

Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV I. Underlag för beslut om tillvaratagande BAKGRUND Den avlidnes identitet är styrkt av polisen. Polisdistrikt Kontaktad polis Bevittnad död Sågs senast i

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar. där SKL är delfinansiär.

Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar. där SKL är delfinansiär. 2016-03-08 Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar där SKL är delfinansiär. Bilaga: 1. Grundkurs i donation för intensivvårdspersonal 2. EDHEP, European Donor

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

Organdonatorer i Sverige 2014

Organdonatorer i Sverige 2014 Organdonatorer i Sverige 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen

Läs mer

Donationsspecialiserad sjuksköterska

Donationsspecialiserad sjuksköterska Donationsspecialiserad sjuksköterska vad gör en sådan och vad leder det till? Maria Söderkvist Under snart sex år har Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna arbetat med att

Läs mer

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)

Datum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH) Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,

Läs mer

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut

vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta

Läs mer

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...

Läs mer

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN UPPSALA ÖREBRO REGIONEN DONATION ORGANISATION OCH REGIONALT ARBETSSÄTT RESULTAT September 2015 1 EN INBLICK I 2 3 Detta är ingen region! 4 Detta är en kontinent 5 UPPSALA ÖREBRO REGIONEN RDAL RDAS 7 ORGANISATION

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Organdonation. Berörda enheter

Organdonation. Berörda enheter Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013

Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 1 (28) Nationell vävnadsdokumentation Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 Sammanfattning Detta dokument är en av Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderad

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Ansvariga författare: Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh, Per Hederström Version: 5.0 Fastställd: 2016-09-23 Gäller från: 2016-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Denna riktlinje

Läs mer

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,

Läs mer

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning

Läs mer

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet

Dagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(7) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 151203 151204 Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ)

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:179

Regeringens proposition 2003/04:179 Regeringens proposition 2003/04:179 Transplantationer räddar liv Prop. 2003/04:179 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 september 2004 Göran Persson Lars Engqvist (Socialdepartementet)

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation

Läs mer

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på European organ donation congress som arrangeras vartannat

Läs mer

Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation

Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Ds 2011:32 Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Sjukhusläkares syn på organdonation

Sjukhusläkares syn på organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Tack för året som gått!

Tack för året som gått! Ämne: Tack för i år - 2016! Från: "MOD - Mer organdonation" Datum: 2016-12-27 13:30 Till: Emma Dalman Tack för året som gått! Vi vill försöka summera

Läs mer

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur!

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur! 1 T-JOURNALEN Årgång 2010 Nr 3 augusti Något av innehållet i detta nr: Föreningen inbjuder till medlemsträff lördagen den 25 september i Karlslund. Läs mera om program, tider, anmälan, pris m.m. i inbjudan

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund 2012-05-07 Dnr 6.1-42588/2011 1(2) Avdelningen för regler och tillstånd Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation 1. Bakgrund Direktivet

Läs mer

Mätvärden donationsverksamhet

Mätvärden donationsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation?

Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ. Har du tagit ställning till donation? Alla kan bli vinnare men det hänger på att fler vill donera organ Har du tagit ställning till donation? 1 Medvetenheten bland allmänheten om organdonation har ökat och få säger idag nej till donation.

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS

Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området 2011 Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS 2011-03-21 Gäller from1april 2011 2 2011-07-07 A. Allmänt 1. Inkomna meddelanden (Inkorgen) ska

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:96

Regeringens proposition 2007/08:96 Regeringens proposition 2007/08:96 Genomförande av EG-direktivet om mänskliga vävnader och celler Prop. 2007/08:96 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik

Läs mer

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus .det beror på. Vilken hjärtmissbildning? Svårighetsgrad (lindrig/tät, stor/liten, tidig/missad)

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler;

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2014:XX (M) Utkom från trycket Fylls i av tryckeriet Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Norr (Umeå) Mitt (Örebro) Mona Hansson, Utredare, Docent i Immunologi Sydväst (Göteborg) Sydöst (Jönköping) Öst (Stockholm) Nationell Samordning Tillsynsutveckling

Läs mer

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 2015-02-18 socialstyrelsen@socialstyrelsen Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt

Läs mer

Regional riktlinje för dödsfall hos barn

Regional riktlinje för dödsfall hos barn Regional riktlinje för dödsfall hos barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Medier, människor och medicinsk vård

Medier, människor och medicinsk vård Medier, människor och medicinsk vård Bakgrundsbeskrivning tema Håkan Gäbel I detta kapitel redogörs i några separata avsnitt för bakgrunden till donationsoch transplantationsverksamheten. MEDIER Skildringen

Läs mer

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder

Läs mer

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder Öppna jämförelser 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder 3. SET/DET per klinik och kvinnans ålder 4. Flerbördsfrekvens

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Nationell vävnadsdokumentation Version 2.0 Dokumentnamn Ordlista Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnader, celler och blod

Nationell vävnadsdokumentation Version 2.0 Dokumentnamn Ordlista Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnader, celler och blod Kontakt info@vavnad.se Nationell vävnadsdokumentation Dokumentnamn Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnader, celler och blod Datum 2011-05-19 1 (15) Nationell vävnadsdokumentation Sammanfattning

Läs mer

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen/ betänkandet/ utredningen Organdonation

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter Angelägenheter inom perspektivet Dokumentationskrav enligt författning Typ SFS/SOSFS nummer Namn Lag SFS 1964:167 Lag med

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Tävlingen med enbart vinnare

Tävlingen med enbart vinnare Tävlingen med enbart vinnare www.wtg2011.com Förord Att donera ett organ är att ge med hjärtat. I vissa fall bokstavligt talat. Vid en transplantation tas det donerade organet om hand och ges till någon

Läs mer

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m.

Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m. Polismyndighetens riktlinjer om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre påverkan m.m. Polisen PM 2016:14 Saknr 414 Publicerades den 010516 2 (8) Avser område/ämne Åtgärder vid dödsfall som kan

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård

Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård 1 (8) Rikssjukvårdsnämnden Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Begäran om omprövning av Rikssjukvårdsnämndens beslut rörande hjärttransplantationer som rikssjukvård Med hänvisning till vad som anförs nedan

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna ( 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsdagen 24 april 2015. SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet?

Patientsäkerhetsdagen 24 april 2015. SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet? Patientsäkerhetsdagen 24 april 2015 SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet? Patientsäkerhetsdagen 2015 Utgångspunkten för ämnet är att patientsäkerhetslagen

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation. Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade

Läs mer