Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund
|
|
- Kjell Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klinik och vetenskap Torsten Malm, med dr, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Peeter Jögi, överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Bibbi Bergkvist, vävnadskoordinator, hjärt- och lungdivisionen Jens Johansson, biträdande överläkare, barnhjärtkirurgiska sektionen Per Johnsson, med dr, överläkare, hjärt- och lungdivisionen Ingrid Florén, docent, överläkare, ögonkliniken Inger Gustafsson, vävnadskoordinator, ögonkliniken Anna-Brita Berling, kurator, neurokirurgiska kliniken; samtliga vid Universitetssjukhuset, Lund Transplantation och donation av vävnader sex år med nya lagen Erfarenheter från vävnadsbanken i Lund Transplantation av organ och vävnader har blivit en etablerad och ibland den enda behandlingsmetoden vid ett antal allvarliga tillstånd. Den 1 juli 1996 fick Sverige en ny transplantationslag som reglerar tillvaratagande av både organ och vävnader. Lagens syfte var att underlätta och stödja transplantationsverksamheten. Transplantationslagen reglerar de formella förutsättningarna för att ta till vara biologiskt material från människa. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar huruvida materialet kan eller får transplanteras till en annan människa. Vävnadsbanken i Lund tar till vara vävnader för transplantationsändamål. Verksamheten regleras av den nya transplantationslagen (1995:831) och av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1996:4) [1]. För närvarande tillvaratas hjärtklaffar,»homograft«, stora kroppspulsådern, hornhinnor och hörselben. Vävnadsbanken drivs av de transplanterande enheterna (hjärt- och lungdivisionen, ögonkliniken och öronkliniken) med syfte att försörja dessa med erforderlig vävnad för transplantation. Det årliga behovet av vävnad för transplantation vid Universitetssjukhuset i Lund framgår av Tabell I. För att vävnadsbanken skall fungera krävs medverkan av många olika kliniker/divisioner; vi ser den därför som hela universitetssjukhusets angelägenhet. Den kräver också södra sjukvårdsregionens medverkan och skall förse regionens patienter (delar av riket vad beträffar barnhjärtkirurgi) med erforderligt transplantationsmaterial och har därigenom också blivit en angelägenhet för Södra regionvårdsnämnden. Historik Vävnadsbanken startade 1985 som ett projekt mellan dåvarande thoraxkirurgiska kliniken och rättsmedicinska avdelningen i Lund för att förse barnhjärtkirurgin med homologa hjärtklaffar (homograft) för transplantation i samband med SAMMANFATTAT I transplantationsdiskussionen har transplantation av vävnader ofta haft en undanskymd roll. Vävnadstransplantation är dock vanligare än organtransplantation. Den gällande transplantationslagen reglerar tillvaratagande av både organ och vävnader. Efter det att lagen infördes har vävnadsbanker omstrukturerats och blivit mer personalkrävande, med ökade kostnader som följd. Tillgången på hjärtklaffar täcker behovet i landet, men det råder brist på klaffar i vissa storlekar, särskilt till barn. et donerade hornhinnor motsvarar inte transplantationsbehovet. Vävnadsdonation är tämligen okänd bland sjukvårdspersonal i gemen; mer utbildning behövs. Vårdpersonal behöver hjälpa till att identifiera potentiella vävnadsdonatorer och meddela detta till den regionala vävnadskoordinatorn. Information om vävnadstransplantation och -donation till allmänheten måste ske fortlöpande för att undvika en minskning av donerad vävnad. korrektion för komplicerade hjärtmissbildningar såsom pulmonalisatresi, truncus arteriosus eller transposition av de stora kärlen med kammarseptumdefekt och pulmonalisstenos. Tidigare hade man i mycket begränsad omfattning kunnat få 3938 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99
2 Vävnadstransplantat bestående av pulmonalisklaff och pulmonalis huvudstam, s k pulmonalishomograft, till höger i bild insytt i höger kammare och arteria pulmonalis för att överbrygga en atresi av pulmonalisklaffen. ILLUSTRATION: RONNY LINGSTAM, FOTOAVDELNINGEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND Tabell I. Behov av vävnad för transplantation i Sverige och på Universitetssjukhuset i Lund. /år Vävnad USiL Sverige Hjärtklaffar barn vuxna Hornhinnor Hörselben 3 4? Tabell II. Transplanterad homograftvävnad inom barnhjärtkirurgin i Lund Relativ frekvens homograft/totalantal operationer, År Hjärtklaffar Pulmonalispatchar procent , , , , , , ,2 Summa ,6 homograft förmedlade från London, där metoden att använda dessa klafftransplantat utvecklats sedan 196-talet av bl a Donald Ross och Magdi Yacoub. Initialt användes homograft som var»antibiotikasteriliserade«och förvarade i kylskåp i högst sex veckor. Under senare delen av 198-talet utvecklades tekniken med kryopreservation. Denna metod infördes i Lund 1989 och innebär att homograften under kontrollerade former fryses för att sedan kunna förvaras i flytande kväve vid 196 grader i flera år. På så vis kunde man bygga upp en bank med graft i storlek passande för spädbarn till vuxna. Under 199-talet har nya operationsmetoder, bl a Norwoodrekonstruktion vid hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom och Ross-operation vid aortainsufficiens eller kombinationsvitier av vänsterkammarutflödet hos unga individer, skapat nya användningsområden för homologa klafftransplantat. Användandet av homograft har varit tämligen konstant sedan barnhjärtkirurgin centraliserades (Tabell II). Den relativa frekvensen har dock ökat, eftersom antalet barnhjärtkirurgiska ingrepp har minskat, bl a på grund av sjunkande födelsetal under senare delen av 199-talet. et homograftbyten har också ökat, vilket illustrerar ett framtida ökande behov av homograft när majoriteten av patienterna behöver reopereras på grund av förkalkningar och stenosering av homograft eller oförenlighet mellan barnets tillväxt och storleken på det insatta graftet. Före 1996 tillvaratogs kardiovaskulära homograft i samband med rättsmedicinska obduktioner i enlighet med särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Under flera årtionden tillvaratogs hornhinnor på avdelningen för patologi för transplantation av färskt material, under senare år efter korttidsförvaring under två till fem veckor. På grund av otillräckligt antal donatorer under senare år har hornhinnor kunnat förmedlas från hornhinnebanken i Århus för att täcka en del av transplantationsbehovet. Målet efter det att den nya lagen trädde i kraft har varit att skapa en sammanhållen bank vid universitetssjukhuset med vävnader motsvarande transplantationsbehovet. Omhändertagande av vävnader Den nya transplantationslagen har nu varit i kraft i sex år. Den innebar en kraftig nedgång i antalet tillvaratagna kardiovaskulära homograft (hjärtklaffar och kärlvävnad) under det första året. Vanligaste orsaker var dels långa handläggningstider för att utreda den avlidnes inställning till vävnadsdonation (donation måste genomföras inom loppet av 48 timmar efter dödens inträde), dels hög frekvens icke medgivande till donation. Efter det tredje året kunde vi konstatera att antalet homograft som accepteras till bank nått den frekvens som fanns innan lagen trädde i kraft (Figur 1). et graft som måste kasseras har minskat betydligt de senaste åren, främst tack vare Läkartidningen Nr 4 22 Volym
3 Klinik och vetenskap Preparerade homograft Godkända homograft till vävnadsbanken /97 97/98 98/99 99/ / Figur 1. Tillvaratagna kardiovaskulära homograft i Lund / / /99 Klaffar/kärl Hornhinnor Hörselben 1999/2 2/ / / /99 Under 1 års ålder Över 1 års ålder Figur 2. Vävnader tillvaratagna vid vävnadsbanken i Lund 1 juli juni 21. Figur 3. homograft från barndonatorer (under 18 år). förbättrade analysmetoder för den serologiska utredningen. et hornhinnor som preparerats har ökat under de fem åren. Vanligtvis kan fyra hörselben tas till vara från varje donator, vilket ger ett tillfredsställande antal (Figur 2). et barndonatorer har ökat väsentligt, inte minst donatorer under 1 års ålder (Figur 3); trots detta råder det fortfarande brist på hjärtklaffar i vissa storlekar. et potentiella donatorer har växlat mellan åren med ca 15 procents spridning. Den relativa frekvensen faktiska vävnadsdonatorer har ökat från 38 procent det första året till 67 procent det femte, beroende på dels en lägre kassationsfrekvens, dels en något större andel medgivanden (Figur 4). Medgivandesättet är väsentligen oförändrat mellan det första året och det femte, nämligen ca 8 procent via anhörigas tolkning av den avlidnes vilja (Figur 5), vilket illustrerar att ett omfattande utredningsarbete måste genomföras före varje vävnadsdonation. Det finns en trend till en något högre frekvens medgivanden, senaste året ca 6 procent. Först efter det att medgivande inhämtats kan uttaget påbörjas, och varje vävnad prepareras och behandlas enligt upparbetade rutiner. Kvalitetskontroller görs genom upprepade bakterieodlingar och virusserologi. Hjärtklaffarna lagras i flytande kväve ( 196 ) i för ändamålet avsedda tankar på blodcentralen; de kan lagras i flera år. Hornhinnorna lagras i en näringslösning. De kan lagras i fem till sex veckor, men undersöks alltid i mikroskop innan de godkänns för transplantation. Hörselben lagras i 7-procentig alkohol i kylskåp i flera månader. Att inhämta medgivande en svår uppgift För utredning av den avlidnes inställning till donation görs först en sökning, vanligtvis av vävnadskoordinatorn, i donationsregistret, där ca 1,4 miljoner personer registrerat sitt ställningstagande [2]. De första åren fanns ett svar i donationsregistret i 1 procent av fallen, det senaste året i 25 procent. Finns ett ja i donationsregistret kontaktas anhöriga av kuratorn (anhörigkontaktpersonen) för att meddela att den anhörige var positiv till vävnadsdonation och att vävnad kan komma att tas till vara. Om uppgift saknas i donationsregistret kontaktas anhöriga av anhörigkontaktpersonen för att undersöka om den avlidnes inställning till vävnadsdonation är känd, exempelvis via donationskort. Om inställningen är okänd måste anhöriga försöka tolka den avlidnes inställning. Under det första året med den nya transplantationslagstiftningen fick man ja i 56 procent av fallen, under det tredje året i 61 procent och under det femte året i 6 procent. Ett nej kan bero på flera olika faktorer, t ex att den avlidne eller de anhöriga hade en negativ inställning till donation, att anhöriga inte kunde nås i tid eller att det visade sig att den avlidne varit missbrukare och därför ej kunde donera. Ytterligare orsaker till att donation ej kan genomföras är positiv serologi för hepatit eller HIV-infektion. Ibland har hemolysen i blodprovet 394 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99
4 Icke-donatorer n=6 (62 procent) Vävnadsdonatorer n=36 (38 procent) Icke-donatorer n=32 (33 procent) Vävnadsdonatorer n=66 (67 procent) Figur 4. Potentiella donatorer som utretts för vävnadsdonation i Lund. 1 juli juni juli 2 3 juni 2 Donationsregistret 11 procent Donationskort 8 procent Anhöriga 81 procent Donationsregistret 25 procent Anhöriga 75 procent Figur 5. Medgivandesätt till vävnadsdonation i Lund det första och det femte året efter införande av den nya transplantationslagen. 1 juli juni juli 2 3 juni /97 KS Göteborg Lund 1997/ / Figur 6. Tillvaratagna kardiovaskulära homograft i Sverige under de första fem åren med den nya transplantationslagen. Data från Karolinska sjukhuset genom Anders Winnerkvist och Ulf Jensen, från Göteborg genom Gerd Lindros, Gunnar Svensson och Joanna Lorentzon, pers medd, 1998, 21. varit så kraftig att serologin ej med säkerhet kunnat bedömas, och då har vävnaden inte heller kunnat accepteras till vävnadsbanken. Inhämtande av medgivande är en uppgift som kräver utbildning och erfarenhet. Vi har därför valt en kurator med vidareutbildning i donationsfrågor och stor erfarenhet av samtal med människor i akut svår kris till uppgiften att kontakta anhöriga. Det är ett heltidsarbete. De flesta ärenden handläggs av vår anhörigkontaktperson, men i vissa fall av donation, särskilt från avlidna barn, har barnläkare ställt frågan om medgivande till donation. Undersökningar har visat att sjukvårdspersonal tycker att detta är en svår och obehaglig uppgift och att man saknar både utbildning och erfarenhet [3]. Varifrån kommer vävnaderna? Den största andelen hjärtklaffar och kärl prepareras i samband med rättsmedicinska obduktioner vid rättsmedicinska avdelningen i Lund. Hornhinnor och hörselben doneras oftast också. Under senare år har samarbete etablerats med rättsmedicinska avdelningen i Linköping. Härifrån kommer hjärtklaffar. Under de senaste åren har samarbete etablerats med transplantationsenheten i Malmö, som i samband med multiorgandonation explanterar hjärtat för uttag av hjärtklaffar när det inte kan användas för hjärttransplantation. et donationer från multiorgandonatorer har ökat det senaste året. Vid hjärt- och lungdivisionen i Lund utförs hjärttransplantationer på vuxna. Mottagaren donerar vanligtvis hjärtklaffarna från det explanterade hjärtat. Donationsoperationer har utförts på några patologavdelningar i södra regionen, särskilt då det gäller barndonatorer. Tillresande barnhjärtkirurg och vävnadskoordinator från Lund har då genomfört donationsoperationen. Avdelningen för patologi i Lund har ett relativt stort under- Läkartidningen Nr 4 22 Volym
5 Klinik och vetenskap lag för hornhinnedonationer; antalet hornhinnor som tas till vara här är i ökande. Bemanningen på vävnadsbanken Två vävnadskoordinatorer är anställda på heltid, den ena med ansvar för hjärtklaffar, den andra med ansvar för hornhinnor. Koordinatorerna identifierar potentiella donatorer, utreder om medicinska kontraindikationer finns mot vävnadsdonation, genomför på delegation uttag av vävnad och preparerar vävnaden, sammanställer alla bakteriella och serologiska test, lagrar vävnaden och sköter registerhållningen av vävnaderna. De tar också emot beställningar från de transplanterande enheterna och förmedlar vävnaderna till önskad tidpunkt. Till verksamheten är också två anhörigkontaktpersoner knutna på deltid; de är kuratorer med erfarenhet från hjärtoch lungdivisionen och neurokirurgiska kliniken. Anhörigkontaktpersonen sköter inhämtande av medgivande från anhöriga, om detta inte är känt via donationsregistret eller donationskort. Finns ett registrerat medgivande i donationsregistret meddelas anhöriga, och man kontrollerar samtidigt att den avlidne inte hade ändrat sin inställning till donation. Vävnadsbankens lokaler är belägna i anslutning till rättsmedicinska avdelningen och avdelningen för patologi, men drivs av hjärt- och lungdivisionen, ögonkliniken och öronkliniken. Banken består i en enhet av ett laboratorium utrustat med sterilbänkar, plats för förvaring av hornhinnor, rengöringsutrymme och kontor. Hjärtklaffarna förvaras i tankar med flytande kväve på blodcentralen. Vävnadsdonationsgruppen I samband med att den nya transplantationslagen infördes har en vävnadsdonationsgrupp etablerats vid sjukhuset. Den består av ansvariga läkare från de transplanterande klinikerna, vävnadskoordinatorerna och anhörigkontaktperson. I gruppens arbete har även deltagit donationsansvarig anestesiolog samt representanter från transplantationsenheten i Malmö, neurokirurgiska kliniken, rättsmedicinska avdelningen och avdelningen för patologi. Gruppen avhandlar bl a policyfrågor runt donation, drar upp strategier för utveckling av verksamheten, är forum för information om övrig aktivitet i landet, diskuterar samordningsfrågor och ser till att anvisningar från Socialstyrelsen implementeras. Diskussioner och utbyte av erfarenheter sker mellan de olika vävnadsbankerna i landet. En sammanställning av tillvaratagande av kardiovaskulära homograft i Sverige den senaste femårsperioden visar att nedgången under det första året med den nya transplantationslagen var tilllfällig, och att vävnadsbanken i Lund och homograftbanken på Karolinska sjukhuset i Stockholm har nått ekvivalenta produktionstal (Figur 6). Vävnadsbanken i Lund försörjer i första hand de transplanterande klinikerna på universitetssjukhuset men förmedlar även hjärtklaffar till andra sjukhus i Norden, i enstaka fall även till centra ute i Europa. Vävnadsbanken har också vid behov mottagit klaffar från homograftbanken på Karolinska sjukhuset. et egentillvaratagna hornhinnor är ännu otillräckligt; förmedling från andra hornhinnebanker i landet har varit nödvändig. Organisationen I samråd med Södra regionvårdsnämnden har en skrivelse antagits avseende organisationen för tillvaratagande av organ och vävnader i södra sjukvårdsregionen. Den innebär dels att organisationen för organdonation bibehållits, dels att den organisation som byggts upp för vävnadsdonation i Lund förklarats ansvarig för vävnadsdonation i södra sjukvårdsregionen. Vävnadsbanken har därmed formellt tillgång till all donerad vävnad för preparation, lagring och förmedling. Vävnadsdonationsgruppen i Lund har ett övergripande ansvar för samordning av vävnadsdonationsfrågor inom regionen. Dessutom kommer inom kort vävnadsomhändertagandet att ske regelbundet även på patologavdelningen vid Universitetssjukhuset MAS; en ny vävnadskoordinator kommer att knytas till verksamheten i Malmö. Om den vävnad som man då får tillgång till inte räcker kommer ytterligare utbyggnad av organisationen att omfatta även patologavdelningarna i Helsingborg och Kristianstad. Transplantationsbehovet får styra utökningen av omhändertagandet av vävnader. Målet är att södra sjukvårdsregionen skall vara självförsörjande på vävnad för transplantationsändamål. Aktivt informationsarbete Vävnadsbankens representanter har satsat mycket arbete på att informera om vävnadsdonation. Information har givits vid chefsöverläkarkonferenser, klinikmöten och regionmöten. Representanter från vävnadsbanken har deltagit i och presenterat resultat vid Socialstyrelsens transplantations- och donationsmöten i Stockholm och har tillsammans med fotoavdelningen utarbetat en skärmutställning om vävnadstransplantation och donation. Denna har visats bl a i sjukhusets entréhall, på öppet hus för allmänheten, på sjukvårdsmässan i Stadshallen i Lund. En folder om vävnadstransplantation har tryckts. Polisdistrikten i södra regionen har informerats via skrivelser till länspolismästarna samt i föreläsningar och i en folder om behovet av deras insatser. De transplantationspärmar som finns på alla sjukhus i södra regionen innehåller numera också en avdelning om vävnadstransplantation och vävnadsdonation. Reportage om vävnadsbankens verksamhet har förekommit i såväl dagspressen som radio och TV. Andra vävnadsbanker I Sverige finns tre vävnadsbanker för hjärtklaffar: Karolinska sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Lund. Hornhinnebanker finns vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, Universitetssjukhuset i Örebro, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal och Universitetssjukhuset i Lund. Nya hornhinnebanker har under 21 etablerats i Umeå och Linköping. Behovet av hornhinnetransplantationer i Sverige är fortfarande större än tillgången på transplantabel vävnad [4]. I Europa finns stora hjärtklaffbanker i London, Bryssel, Berlin, Leiden och Barcelona. Slutsatser Tillvaratagandet av kardiovaskulära homograft har ökat och täcker nu behovet för barnhjärtkirurgi och vuxenhjärtkirurgi vid Universitetssjukhuset i Lund. Trots att antalet barndonatorer har ökat är vissa barnstorlekar fortfarande en bristvara. Tillvaratagandet av hornhinnor har ökat, men behovet är inte täckt. Ytterligare utbyggnad är nödvändig genom att patologavdelningen i Malmö omfattas, i synnerhet för att få tillräcklig tillgång på hornhinnor; detta arbete pågår. Hörselben tas till vara i tillräcklig mängd. Nya, förbättrade analysmetoder har minskat antalet ickebedömbara virusserologiprov och därigenom minskat kassationsfrekvensen. Ett omfattande arbete måste läggas ner på utredning av medgivande till donation. Personer med specialutbildning i donationsfrågor krävs för att sköta detta arbete på ett professionellt sätt. Information om vävnadsdonation till sjukvårdspersonal och allmänhet måste ges fortlöpande. Sjukvårdspersonal 3942 Läkartidningen Nr 4 22 Volym 99
6 måste få mer utbildning i donationsfrågor. Vårdpersonalens främsta uppgift ligger i att identifiera potentiella donatorer och meddela detta till vävnadskoordinatorn. Variationer i tillgången på vävnader är att vänta. För att möta eventuella nedgångar är det viktigt att banken har ett brett lager. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Organ- och vävnadstagning för transplantation m m. SOSFS 1996:4(M). 2. Gäbel H, Rehnqvist N, Eriksson B. 1,4 miljoner svenskar i donationsregistret. Fortfarande registrerar sig ett par tusen i månaden. Läkartidningen 1997;94: Håkansson E. Svårt att diskutera vävnadsdonation med avlidnas anhöriga. Intervjuundersökning bland läkare och sjuksköterskor. Läkartidningen 22;99: Fagerholm P, Claesson M, Stenevi U. Växande väntelista för kornealtransplantation. Läkartidningen 22;99: Särtryck Palliativ medicin är vetenskapen som den palliativa vården grundar sig på, dvs utbildningen, utvecklingen och forskningen. I Läkartidningen har under 1999 och 2 publicerats 15 artiklar som belyser palliativ vård från olika sidor. Dessa har samlats i ett särtryck som kan beställas med kupongen nedan. Priset är 7 kronor Palliativ medicin SUMMARY Five years after legislative changes the aim of the tissue bank in Lund is to increase the amount of tissue available for transplantation Torsten Malm, Peeter Jögi, Bibbi Bergkvist, Jens Johansson, Per Johnsson, Ingrid Florén, Inger Gustafsson, Anna-Brita Berling Läkartidningen 22;99: Tissue transplantation is more common than organ transplantation. Legislative changes in 1996 transformed tissue banking and conditions for tissue transplantation in Sweden. After an initial decrease in donated tissue, heart valves are now available in sufficient numbers, but there is sometimes a shortage of valves the right size for pediatric cardiac surgery. Since the new transplantation legislation was implemented there has been an increase in the number of valves from neonatal donation and after sudden infant death. The number of donated corneas does not correspond to the number required for transplantation. A number of tissue coordinators have been established throughout the country and recently some new tissue banks were founded to increase the amount of tissue available for transplantation. The organization of the tissue bank in Lund is described. There is a lack of knowledge about tissue transplantation and donation among health professionals as well as the general public, and more education is warranted. Correspondence: Torsten Malm, Unit of Pediatric Cardiac Surgery, Universitetssjukhuset i Lund, SE Lund, Sweden (torsten.malm@thorax.lu.se) Beställer härmed...ex av Palliativ medicin... namn... adress... postnummer... postadress Insändes till Läkartidningen Box Stockholm Faxnummer: under särtryck, böcker Läkartidningen Nr 4 22 Volym
Varför behövs vävnadsdonation?
Varför behövs vävnadsdonation? Torsten Malm Vävnadsdonation är en förutsättning för transplantation av hjärtklaffar, hornhinnor, hörselben, hud och benvävnad. Detta kräver att det finns väl genomtänkta
Läs merInledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015
Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsberättelse 2012 för Vävnadsbanken vid Universitetssjukhuset i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och är en del av KBR-divisionen och ligger under Barnhjärtcentrum
Läs merDonationsrådet en nationell motor för fler organ- och vävnadsdonationer
Donationsrådet en nationell motor för fler organ- och vävnadsdonationer tema Eva Fernvall och Åsa Welin Mot bakgrund av den låga donationsfrekvensen beslutade regeringen 2005 om att tillsätta ett nationellt
Läs merHornhinnebanken Laboratoriemedicinska kliniken. Jan Forslid, verksamhetschef
Hornhinnebanken Laboratoriemedicinska kliniken Jan Forslid, verksamhetschef Kort historik 1820 Försök att transplantera hornhinna på människa och djur finns beskrivet. De flesta försöken misslyckades då
Läs merSedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.
Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor
Läs merMöjliga donatorer i Sverige 2011. En sammanställning av dödsfall inom intensivvården
Möjliga donatorer i Sverige 2011 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merImplantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik
Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod
Läs merVerksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund
Verksamhetsberättelse 2013 för Vävnadsbanken vid Skånes universitetssjukhus i Lund Organisation och syfte Vävnadsbanken tillhör Skånes universitetssjukhus och var en del av division 2 och låg under Barnhjärtcentrum
Läs merKommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013
Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch
Läs merRIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)
RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under
Läs merYttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)
1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,
Läs merVävnadsdonation en verksamhet i skymundan Central uppgift att skapa goda förutsättningar
rapport Vävnadsdonation en verksamhet i skymundan Central uppgift att skapa goda förutsättningar KRISTINA SÖDERLIND, samordnare av donationsverksamheten i Landstinget i Östergötland, överläkare, Hjärtcentrum,
Läs merArbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation
Kontakt info@vavnad.se Nationell donationsdokumentation Dokumentnamn Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnad, celler och blod Datum 2014-09-04 1 (11) Nationell donationsdokumentation Arbetsuppgifter
Läs merTillvarataganderapport för avliden donator, RMV
Tillvarataganderapport för avliden donator, RMV I. Underlag för beslut om tillvaratagande BAKGRUND Den avlidnes identitet är styrkt av polisen. Polisdistrikt Kontaktad polis Bevittnad död Sågs senast i
Läs merRemissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32
2011-11-09 Socialdepartementet 103 30 Stockholm Remissvar med anledning av förslag till Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation, Ds 2011:32 Svenska Läkaresällskapet
Läs merMätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)
Sjukhus Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) DAL DAS rdal rdas Skriftligt uppdrag för Avsatt tid Organ Vävnad tim/v Kommentar: Total avsatt tid/iva enhet/ Mätetal 3.
Läs merORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND EN NY MÖJLIGHET TILL DONATION EN FOLDER FRAMTAGEN AV PROJEKTGRUPPEN FÖR DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND VÄVNADSRÅDET, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merUtredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer
Läs merEn skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation
En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merMätetal för vävnadsdonation avlidna
Kontakt info@vavnad.se Nationell donationsdokumentation Dokumentnamn Fastställd av Nationella rådet för organ, vävnad, celler och blod Datum 2014-09-04 1 (16) Nationell donationsdokumentation Mätetal för
Läs merInledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvarig sjuksköterska 2016
Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska
Läs merDenna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på
Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari
Läs merMöjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården
Möjliga donatorer i Sverige 2010 En sammanställning av dödsfall inom intensivvården Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Läs merFastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar. där SKL är delfinansiär.
2016-03-08 Fastställda målbeskrivningar och kvalitetskrav till nationella/regional utbildningar där SKL är delfinansiär. Bilaga: 1. Grundkurs i donation för intensivvårdspersonal 2. EDHEP, European Donor
Läs merYttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58)
Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-11-06 LS 1309-1199 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds
Läs merDatum 150603. Ej närvarande: Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet/Livet som gåva (HH)
Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(5) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 150603 Tid 10:00-14:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ) Michael Wanecek, överläkare,
Läs merOrgandonatorer i Sverige 2014
Organdonatorer i Sverige 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen
Läs merDonationsspecialiserad sjuksköterska
Donationsspecialiserad sjuksköterska vad gör en sådan och vad leder det till? Maria Söderkvist Under snart sex år har Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna arbetat med att
Läs merDonationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer
Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merAtt donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal
Att donera organ - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Utredningens direktiv... 14 1.3 Syfte...
Läs merOrgan- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015
Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merVerksamhetsplan och verksamhetsrapport för donation
Norra Donationsregionen Plan 2019 Rapport 2018 Verksamhetsplan och verksamhetsrapport för donation R-DAS Anneli Holst R-DAL Caroline Starlander 1 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation
Läs merOrgandonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården
Organdonatorer i Sverige 2013 En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merImplantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik
Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler
2012:15 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna ( 2009:30) om donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling ()
Läs merOrgandonation PU workshop T7 VT18
Organdonation PU workshop T7 VT18 Bästa framtida kollega! Du ska nu få lära dig om det viktiga ämnet organdonation. Detta är det enda tillfället under grundutbildningen som du får möjlighet till detta.
Läs merKommittédirektiv. Medicinska insatser som syftar till att främja donation av biologiskt material. Dir. 2018:22
Kommittédirektiv Medicinska insatser som syftar till att främja donation av biologiskt material Dir. 2018:22 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i
Läs merMöjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården
Möjliga organdonatorer i Sverige 2012 en sammanställning av dödsfall inom intensivvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merManual till Donationsutredning
Gäller för Gäller fr.o.m. Donationsutredning Region Skåne 2019-05-23 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Styrgrupp journaldokumentation 1.0 Bakgrund och Syfte
Läs mervid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut
vid livets slut Till dig som arbetar inom vården, inför mötet med människor vid livets slut 2 Vid livets slut Död och begravning är i många kulturer lika viktigt som livet självt. Därför är det av yttersta
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merUPPSALA ÖREBRO REGIONEN
UPPSALA ÖREBRO REGIONEN DONATION ORGANISATION OCH REGIONALT ARBETSSÄTT RESULTAT September 2015 1 EN INBLICK I 2 3 Detta är ingen region! 4 Detta är en kontinent 5 UPPSALA ÖREBRO REGIONEN RDAL RDAS 7 ORGANISATION
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs merYttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet
Läs merUTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER
UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag
Läs merBefolkningens attityder till organdonationer 2014
Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör
Läs merOrgandonation. Berörda enheter
Organdonation Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Bakgrund Total hjärninfarkt är det dödsbegrepp som används i Sverige sedan 1988-01- 01 (SFS 1987:269). Med hjälp av indirekta eller
Läs mer5 Regionalt donationscentrums vävnadsuppdrag HSN
5 Regionalt donationscentrums vävnadsuppdrag HSN 2018-0282 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0282 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-10-11 Chefläkarenheten Britt Arrelöv 1 (6) Hälso-
Läs merTillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg
Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd Enheter t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens s landsting, Luleå, SE001495 Luleå Norrbottens Ben, Amnion 2019-05-22 Gällivare,
Läs merAtt donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Läs merNästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation
Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,
Läs merEtiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar
Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterske- och närståendeperspektiv Anne Flodén Filosofie Doktor,
Läs merSIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA
Version: 7.0 Fastställd: 2019-06-28 Gäller från: 2020-01-01 Denna registrering gäller för de som avlider på IVA from 2020-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Denna riktlinje ska betraktas
Läs merSIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal
Ansvariga författare: Carl-Johan Wickerts, Caroline Mårdh, Per Hederström Version: 5.0 Fastställd: 2016-09-23 Gäller från: 2016-01-01 SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal Denna riktlinje
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merHandlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013
1 (28) Nationell vävnadsdokumentation Handlingsplan för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen år 2011-2013 Sammanfattning Detta dokument är en av Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderad
Läs merHur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?
Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning
Läs merNATIONELLA DONATIONSMÖTET 2018
NATIONELLA DONATIONSMÖTET 2018 DONATION AV ORGAN & VÄVNADER Nationellt Donationsmöte Den 25-26 januari, 2018 Norrlands Nation Uppsala Välkommen till årets viktigaste möte kring donationsfrågor! Det nationella
Läs merOrgan- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017
Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merOrgan- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016
Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merRiktlinjer för njurtransplantation
Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för
Läs merRemissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)
FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation
Läs merAborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Läs merDagordning 3 dec kl. 13:00 16:00. Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr /2015 1(7) Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00. Ämne Donationsrådet
Donationsrådet Minnesanteckningar Dnr 1.4-7015/2015 1(7) Ämne Donationsrådet Sekreterare Marianne Törnblom Datum 151203 151204 Tid 13:00-16:00, 08:30-12:00 Deltagare Kenneth Johansson, ordförande (KJ)
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2012/25/EU
10.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 275/27 DIREKTIV KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEDIREKTIV 2012/25/EU av den 9 oktober 2012 om informationsförfarandena för utbyte mellan medlemsstater av mänskliga
Läs merSOSFS 2009:30 (M) Föreskrifter. Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) Föreskrifter Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merHandlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013. Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp
Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r 2011-2013 Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp Donationsrådet 2007 Identifierade svagheter och bister
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:89 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:10 av Marie Ljungberg Schött (m) om åtgärder för att öka antalet organdonationer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merTransplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright
Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merSjukhusläkares syn på organdonation
Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-
Läs merRegional Forskarutbildning vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet
Regional Forskarutbildning vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet Sammanfattning En regional forskarutbildning erbjuds vid Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet. Planen för utbildningen har utarbetats
Läs merGenomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation
Ds 2011:32 Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes
Läs merTack för året som gått!
Ämne: Tack för i år - 2016! Från: "MOD - Mer organdonation" Datum: 2016-12-27 13:30 Till: Emma Dalman Tack för året som gått! Vi vill försöka summera
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2018-12-29 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merRegeringens proposition 2003/04:179
Regeringens proposition 2003/04:179 Transplantationer räddar liv Prop. 2003/04:179 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 september 2004 Göran Persson Lars Engqvist (Socialdepartementet)
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merRemissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016
2015-02-18 socialstyrelsen@socialstyrelsen Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt
Läs merKoordinering. IVA - Donation Koordinering Transplantation
Koordinering IVA - Donation Koordinering Transplantation Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett av Europas största transplantationcentrum Utför transplantation av alla typer av organ;
Läs merConduitkirurgi. Torsten Malm, överläkare, docent Barnhjärtkirurgiska sektionen Universitetssjukhuset Lund. GUCH-kursen 2012
Conduitkirurgi Torsten Malm, överläkare, docent Barnhjärtkirurgiska sektionen Universitetssjukhuset Lund GUCH-kursen 2012 Conduit =ledning, rör, kanal Conduit med klaff Homograft Biologiskt conduit: Contegra,
Läs merHäfte 5 Volym
Häfte 5 Volym 9 2003 STIPENDIEFOND 2003 FÖR LÄKARE INOM ONKOLOGISK ELLER HEMATOLOGISK VERKSAMHET För att stödja och stimulera den onkologiska verksamheten i Sverige har Roche AB tillställt Svensk Onkologisk
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merOrgandonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset
Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit
Läs merHasse Ejnell ÖNH-verksamheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
Transplantation av luftstrupe, forskning och/eller klinik (vilka lärdomar har vi gjort för framtiden?) Hasse Ejnell ÖNH-verksamheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg 4patienter sedan 2009 i Gbg
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.
SOSFS (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merDödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg
Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret
Läs merRegeringens proposition 2007/08:96
Regeringens proposition 2007/08:96 Genomförande av EG-direktivet om mänskliga vävnader och celler Prop. 2007/08:96 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik
Läs merKonsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund
2012-05-07 Dnr 6.1-42588/2011 1(2) Avdelningen för regler och tillstånd Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation 1. Bakgrund Direktivet
Läs merMätvärden donationsverksamhet
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å
Läs merSOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Läs mer