Projekt 4 Nulägesanalys

Transkript

1 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 Projekt 4 Nulägesanalys Susanne Johansson och Robin Månsson Samhäll ekonomi Peder Skrivares skola

2 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 2(29) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND METOD SYFTE MARKNAD AFFÄRSIDÉ PRODUKTER Sous Vide EU-regler Kvalitet Produktutveckling Pris KUNDER Distribution KONKURRENTER Konkurrensmedel FÖRSÄLJNING Marknadsföring Utveckling ORGANISATION PRODUKTION LOKALER OCH UTRUSTNING INKÖP OCH LAGER MEDARBETARE ORGANISATION FÖRETAGSLEDNING EKONOMISK STYRNING RUTINER EKONOMI NYCKELTAL Nettomarginal Vinstprocent Kapitalets omsättningshastighet Avkastning på totalt kapital (Räntabilitet) Omsättningen Rörelsekostnader Rörelsekapital Kassalikviditet Soliditet Personalen STYRKOR OCH SVAGHETER FRAMTIDEN DISKUSSION/SLUTSATS...28 BILAGOR 1. RESULTATRÄKNING 2. BALANSRÄKNING 3. SJUKFRÅNVARO, ÖVERTID OCH INHYRD PERSONAL

3 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 3(29) Sammanfattning Hot Cuisine har ingen skriftlig affärsidé vilket kan vara ett problem när man har stor omsättning på personal från Lernia. De anställda har då inga klara mål att sträva efter. Även de fastanställda bör ha tydliga riktlinjer i sitt arbete. Sous Videmetoden som man använder i tillverkningen har många fördelar. Bl.a. blir det ett litet svinn och mycket små näringsförluster. Fabriken är specialbyggd för just denna speciella tillverkning. Det är viktigt med en bra hygien och man måste göra provtagningar på maten för att uppnå bästa möjliga resultat. Man gör egna kontroller, men det kommer också myndighetspersonal och tar prover. Arbetet med produktutveckling sker kontinuerligt och man använder sig mestadels av färska råvaror för bästa resultat. Den ekonomiska ställningen inom företaget ser inte speciellt bra ut. År efter år går man med förlust, men trots detta så får man ekonomisk hjälp av UNIVEG. Många nyckeltal är långt under vad som är godtagbart. Man kan dock se en liten förbättring från 2003 till 2005 men de är fortfarande farligt låga.

4 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 4(29) 1.1 Bakgrund Vi går tredje året på Peder Skrivares skola. Inriktningen på programmet som vi går är företagargymnasiet. Vi har fått i uppgift att göra en nulägesanalys av vårt fadderföretag, Hot Cuisine. Denna analys ska innehålla information om företagets marknad, organisation, ekonomi och framtid. 1.2 Metod Vi har med hjälp av intervjuer med de anställda och genom att se på Internetsidor funnit information till vårt projektarbete. Vi har också tagit del av företagets resultat- och balansräkning för och analyserat detta material för att få fram olika nyckeltal som visar företagets ekonomiska ställning. 1.3 Syfte Syftet med detta projektarbete var att göra en nulägesanalys av vårt fadderföretag, Hot Cuisine för att få en inblick in i näringslivet.

5 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 5(29) 2 Marknad 2.1 Affärsidé Hot Cuisine har nyligen bytt ägare. Företaget har ingen skriftlig affärsidé. Deras moderbolag, UNIVEG, har en för hela koncernen. Vi har skrivit ner en egen affärsidé åt dem som vi tycker passar. Vi tror att företaget skulle ha nytta av en egen affärsidé då de hyr personal från Lernia för att ge dem en klarare syn på företaget och dess mål. Vår affärsidé är att tillverka kyld färdigmat enligt Sous Videmetoden till dagligvaruhandeln och storhushåll med hjälp av den senaste tekniken inom vår bransch. Vår färdiga mat ska ha en, för kunden, attraktiv kvalitet. 2.2 Produkter Sous Vide Metoden som används på Hot Cuisine för att tillverka den kylda färdigmaten kallas för Sous Vide. Ordet Sous Vide är franska och översätts med tomhet. Metoden innebär att man vakuumförpackar maten innan den tillagas för att sen använda sig av pastörer 1 som värmer maten under ånga och tryck. När maten har nått sluttemperatur kyls den ned till +2. Nedkylningen måste ske snabbt för att maten ska få en så lång hållbarhet som möjligt. Man använder Sous Vide p.g.a. att man får en längre hållbarhet, det ger en bättre smak vid återupphettning och för att det ger en bra kvalitet. För att kunna tillverka mat enligt denna metod behöver man speciell utrustning. Bl.a. vakuummaskiner som suger ut luften ur förpackningen, pastörer, som tillagar maten under tryck och ånga, och speciella plastpåsar av mycket hög kvalitet som maten förpackas i innan uppvärmning. Det finns flera fördelar med att tillverka maten på detta sätt, men det finns också nackdelar. Några av fördelarna är att svinnet på produkterna är minimalt, maten bevarar även sin arom och smak på ett bättre sätt. Metoden gör det enkelt för Hot Cuisine att hålla full kontroll över tillverkningen, vilket gör att produkterna utvecklas under största säkerhet. Produkterna får en lång hållbarhet vilket också är en fördel med denna sortens tillverkning. Några av nackdelarna är att Hot Cuisine måste lägga mycket pengar på att utbilda sin personal i livsmedelshygien och för kundernas del är det viktigt att återupphettningen av maten sker enligt anvisningarna på förpackningen. En annan nackdel är att det blir dyrt för företaget att ha specialutformad utrustning till alla delar i tillverkningen. Det kan uppfattas som komplicerat att värma upp maten i hemmet då detta måste göras på rätt sätt. Om inte det är rätt temperatur vid återupphettningen så kan 1 En pastör är en maskin som tillagar maten under ånga och tryck. Detta är den sista delen i tillverkningen.

6 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 6(29) näringsförlusterna bli stora. Fabriken i Varberg är byggd just för tillverkning av mat enligt Sous Videmetoden. Vid bygget lades det ner mycket pengar på utformning av lokalen, så att den blev perfekt för ändamålet EU-regler För att inom EU få driva ett företag som arbetar med livsmedel måste man följa vissa lagar och bestämmelser. Företaget måste: ~ göra egenkontroller av maten och de livsmedel de använder. ~ ha fungerande vattenförsörjning. ~ se till att personalen har rätt utbildning och se till att de sköter sin personliga hygien. ~ ha särskilda rutiner vid användning av kött och andra animaliska livsmedel. På Hot Cuisine tar man prover och gör egenkontroller på den färdiga maten. Utöver egenkontrollerna kommer det folk från livsmedelsverket och kompletterar med egna tester. Fabriken har fungerande vattenförsörjning i alla lokaler. Personalen får fortlöpande utbildning i livsmedelshygien. Fabriken har även särskilda rutiner för animaliska produkter när det gäller lagerhållning och tillverkning Kvalitet När man tillagar mat enligt Sous Vide metoden används endast färska råvaror med hög kvalitet. Under tillagningen vidrörs maten så lite som möjligt av de anställda. De som rör maten har alltid blåa plasthandskar. Det är först efter att man förpackat råvarorna som det värmebehandlas. Hot Cuisines mat innehåller inte mycket fett och är ur hälsosynpunkt ett bra val. Man har tagit avstånd från genmodifierade råvaror (GMO) och leverantörerna till Hot Cuisine har skrivit kontrakt på att endast naturligt odlade råvaror får levereras till fabriken. För att få bästa kvalitet tar man två prover på varje batch 2. Det kommer även folk från livsmedelsverkat varannan vecka och tar egna prover och jämför sedan med Hot Cuisines prover för att se om de får samma resultat. De behåller dessa prover i 10 veckor om det skulle komma in klagomål, så att man kan, med hjälp av provernas resultat, motstrida eventuella anklagelser eller för att se vad som är fel. 2 En batch kan vara 500 st portioner av samma recept som tillagas. Batchen följer tillverkningen från råvaror till färdig produkt.

7 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 7(29) Produktutveckling På Hot Cuisine arbetar man kontinuerligt med framställning av nya produkter. Man försöker hela tiden lyssna till kundens behov, krav och önskemål. De håller sig även väl uppdaterade om vad som händer i övriga Europa genom besök på olika mässor i bl.a. England, som ligger före Sverige när det gäller färdiglagad mat. Johan Edvardsson arbetar som produktutvecklare på Hot Cuisine. Hans arbetsuppgift är att med hjälp av kundernas önskemål utveckla nya produkter till marknaden. Edvardsson kommer under året att få en medarbetare. Andreas Ek kommer att anställas inom kort. Det är inte helt enkelt att lansera nya produkter, detta får bara göras fyra gånger om året, planeringen är därför viktig. Kommer man inte ut med sina produkter i rätt tid har man chans att göra det senare. Då man får vänta till nästa kvartal Pris Hot Cuisine använder sig av färska råvaror med hög kvalitet vilket gör att de får sätta ett högre pris än motsvarande frysta produkter. På grund av att man behöver specialbeställda maskiner för att tillverka maten blir tillverkningen dyrare. Här i Sverige väntar man ännu på ett riktigt genombrott. Den kylda färdigmaten har inte blivit lika populär som i övriga Europa. Vid avtal med grossister kommer man överens med dessa om priset innan man börjar tillverkningen för att det inte senare ska uppkomma problem. 2.3 Kunder Distribution Hot Cuisine är ett producerande företag som använder sig av en klassisk distributionskedja d.v.s. att företaget är ett producerande företag som säljer sina varor till en grossist som sedan säljer vidare till detaljist som i sin tur säljer varorna till slutkonsumenten. Hot Cuisine arbetar ungefär med 60 % uppsökande verksamhet. De har några stora kunder som de är beroende av, men man är mån om alla sina kunder och vill inte förlora någon. De största kunderna är Findus, Konsum, Kronfågel och Amica. 2.4 Konkurrenter Hot Cuisine är ensamma om att tillverka maten enligt Sous Videmetoden i Sverige. Det finns dock konkurrenter med andra eller liknande sätt att tillverka maten på. Deras två största konkurrenter är Familjen Dafgård och Gefle ångkök. Familjen Dafgård tillverkar fryst färdigmat. De producerar allt från Gorby s piroger till husmanskost, såsom kåldolmar. Deras produkter säljs lite

8 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 8(29) billigare än de produkter som Hot Cuisine tillverkar, eftersom det är produkter som är frusna och får en längre hållbarhet än den kylda. En annan förklaring till att Familjen Dafgård kan sälja sina produkter till ett lägre pris är för att de har enklare tillverkning och behöver inte specialbeställa maskiner för tillverkningen som Hot Cuisine. Den andra stora konkurrenten är Gefle ångkök och de tillverkar kyld färdigmat, men använder en annan teknik än Hot Cuisine. På Gefle ångkök köper man in delkomponenter till Sous Vide från olika leverantörer. Dessa har monterats inne i fabriken och används i framställningen av färdigmaten. Istället för att använda sig av vakuum som på Hot Cuisine, använder man sig av modifierad atmosfär. Konkurrenterna har en bättre lönsamhet än Hot Cuisine just nu, trots detta ser de ljust på framtiden då man tror att deras produkter kommer att få en större efterfrågan i framtiden. Mikael Hansson på Hot Cuisine menar att en person som är van vid att äta deras kylda varor skulle ha invändningar mot annan färdigmat, eftersom den som är tillverkad på fabriken i Varberg har en bättre kvalitet. Konkurrensen från EU är inte särskilt stor och det finns inga företag som är på väg in på marknaden med någon liknande produktion Konkurrensmedel Produkt På Hot Cuisine tillverkar man trågförpackningar med färdiga måltider, men också förpackningar med bara t.ex. potatis eller sås. Den största delen av produktionen har varit tillverkning av de produkter som säljs var för sig till hotell och restauranger. De färdiga måltiderna säljs till en mellanhand innan produkterna kommer ut i butiken. En sådan mellanhand kan vara Kronfågel, som sätter sitt namn på produkten och säljer den till detaljister. Ett otränat öga kan inte se att maten är tillverkad på Hot Cuisine, då det enda som kännetecknar detta är ett litet märke på baksidan av kartongen. Det är ett ovalt märke i vilket det står Sweden, EEG, Personal Ett konkurrensmedel som Hot Cuisine använder sig av är produktutveckling. Johan Edvardsson arbetar med detta. Han har arbetat på flera fina restauranger i hela Sverige och även utomlands innan han började arbeta på företaget. Han vet vad som gäller och vad som kommer att bli populärt att äta om ett år. Man använder sig även av hans namn vid marknadsföringen. Hot Cuisine använder sig av bemanningsföretaget Lernia vid produktionstoppar. Man anställer alltså inte mer fast personal än man vet behövs varje dag. Man har ingen skriven affärsidé och kan inte använda denna som ett konkurrensmedel. Vi tycker att det skulle vara nödvändigt för ett företag som Hot Cuisine som har mycket personal som går in och ut att ha

9 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 9(29) klara riktlinjer. Ett alternativ till affärsidé skulle kunna vara att sätta upp kortsiktiga mål som man informerar personalen om Pris Omsättningen på företagen ligger till konkurrenternas fördel. Priset på maten sätts inte med hänsyn till konkurrenterna. Hot Cuisines ekonomi måste först och främst gå ihop. Man använder sig istället av hög kvalitet med färska råvaror som konkurrensmedel Plats Hot Cuisines lokal ligger norr om Varberg, på ett industriområde. Från motorvägen som går förbi Varberg kan man se lokalerna och man kan även se Hot Cuisines logotyp. Man har valt att lägga lokalen i Varberg eftersom det är nära till havet, nära till en stor stad, Göteborg, och det är nära till motorväg. Man ville ha nära till havet eftersom Hot Cuisine gör flera olika fiskrätter och behöver då leverans av färsk fisk till ett bra pris. Man ville ha nära till Göteborg för att det gör det lätt att få kunder i en större stad och man ville ha en bra tillgång till motorväg eftersom det gör det lättare för leverantörerna att transportera varorna till andra städer Påverkan Hot Cuisine vill påverka marknaden, nutida och framtida köpare, genom att trycka på sina fördelar. Den främsta egenskapen är självklart Sous Videometoden som används vid framställning av maten. Man vill gärna ligga först i utvecklingen då det gäller produktion av färdigmat. Den yttre marknadsföringen riktar sig främst mot företag som säljer färdigmaten i sitt namn t.ex. Findus. Man är även med på olika mässor både för att visa sig starka, men även för att ta lärdom av den nyaste tekniken och de kommande trenderna inom mat. 2.5 Försäljning Marknadsföring Hot Cuisine använder sig inte av någon direkt marknadsföring. Detta är för att företaget inte säljer direkt till kunden utan först till grossist som sedan säljer vidare. Den marknadsföring man använder sig av är att åka på mässor till bl.a. England. Att man åker till England beror på att engelskmännen ligger flera år före oss när det gäller färdigmattrenden. Man tar in intryck från flera olika

10 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 10(29) länder i Europa för att kunna ligga långt fram i utveckling och i sin egen planering. Som säljargument framhäver Hot Cuisine för sina kunder att man använder Sous Videmetoden och detta medför flera fördelar för t.ex. hygien och kvalitet. Anledningen att man framhäver användningen av Sous Vide är för att man har en viss kvalitet och garanti på hygien i tillverkningen. Hot Cuisine har under år 2003 fått tillgång till en trågförpackningslinje 3. På mässorna som man åker på visar man en film för blivande kunder vilket förklarar Sous Videmetoden tydligare Utveckling Statistiken som Hot Cuisine för över sin försäljning visar på en bra positiv utveckling trots ekonomisk förlust. Det kan dock vara svårt för företaget att jämföra sina olika produkter, eftersom dessa är olika. I februari mars sålde man mer än budgeterat. Man visar viss tendens till nedgång igen i april. 3 Trågförpackningslinjen är ett steg i processen där man förpackar maten i tråg. Den används för att packa hela portioner med mat.

11 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 11(29) 3 Organisation 3.1 Produktion På Hot Cuisine utvecklas det kontinuerligt nya produkter. Om ett företag vill se ett utbud på produkter har Hot Cuisine en receptbank som innehåller flera hundra olika recept. Om inte detta är nog för denna kund arbetar Johan Edvardsson och Andreas Ek varje dag med att utveckla nya spännande recept på utvecklingsavdelningen. Det är ca 25% av de utvecklade recepten som används och kommer ut på marknaden. I denna typ av produktion när man använder sig av färska råvaror är det naturligt att ledtiderna hålls så korta som möjligt. Om en vara ska vara framme i butik på en måndag, börjar produktionen måndagen innan och ska vara i leverans senast på fredagen. Hot Cuisine är väldigt beroende av att leveranserna med råvaror kommer i rätt tid till fabriken. Om inte stannas hela produktionen upp, eftersom man inte har extra råvaror i lager att arbeta med. I fabriken har man möjlighet att tillverka väldigt mycket mat, men Hot Cuisine använder endast 50% av sin kapacitet. Det kan verka lite, men efterfrågan styr produktionen. 3.2 Lokaler och utrustning Hot Cuisines lokal består av en nedervåning där produktionen finns och en övervåning med kontor och personalmatsal. Lokalen är relativt ny, den var färdigbyggd år Utrustningen är den senaste inom Sous Vide. Om produktionen skulle öka så finns det möjlighet att bygga ut, eftersom de äger mycket mark runt om den nuvarande lokalen. Arbetsmiljön i fabriken kan uppfattas som lite kal. Det finns inga fönster, eftersom det skulle kunna utgöra en risk för sämre hygien. En annan sak med miljön i lokalerna är att det är kallt i fabriken. Det beror på att maten inte får överstiga en viss temperatur. Det kan uppfattas som ansträngande för de anställda att vistas i lokalerna en längre tid. Lokalen och maskinerna är gjorda för just Sous Videtillverkning och är därför speciellt utformade så att det ska vara lätt och effektivt att rengöra. Maskinerna ger en jämn och fin kvalitet på maten och ger ett minimalt svinn. Utrustningen på Hot Cuisine måste hållas efter. Ett stopp i produktionen p.g.a. maskinproblem skulle de inte ha råd med. Man har därför serviceavtal vilket innebär att det kommer personer som kollar maskinerna innan de går sönder. De gör också egna regelbundna kontroller på utrustningen för att antal stopptimmar skall bli lägsta möjliga. Om en maskin mot förmodan skulle gå sönder så får man mycket snabb service.

12 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 12(29) 3.3 Inköp och lager Inför varje ny produktion görs inköp av de råvaror som behövs. Man har inga stora lager, eftersom man dels använder sig av mycket färska råvaror och dels vill man ha en hög omsättningshastighet på varor såsom mjöl. Hot Cuisine binder så lite kapital som möjligt i förråd och lager, man strävar efter ett snabbt kassaflöde. Om en produkt slutar tillverkas så rensar man ut de råvaror som man inte kan använda till någon annan maträtt, så att ingen råvara står och tar upp plats i lagret. För att hålla koll på vad som finns att tillgå använder man ett datorprogram som heter Movex. Man använder även detta datorprogram för regelbundna inventeringar. Movex har man även som hjälpmedel när det gäller inköp för att veta hur mycket man ska köpa in. Om dataprogrammet inte skulle fungera under en längre tid skulle Hot Cuisine få problem med sina inköp och man skulle även få problem när det gäller distributionen. När man väljer leverantörer så sätter man priset i jämförelse med kvaliteten för att få det bästa möjliga resultatet. Vid vissa inköp är man beroende av en del leverantörer. Ett exempel på en leverantör som man är beroende av är pastaleverantören. Den pastan de köper är dyrare än den i Sverige, men den italienska pastan de använder sig av ger ett mycket bättre resultat. 3.4 Medarbetare På Hot Cuisine är det 42 personer anställda varav sju tjänstemän och 35 personer arbetar i fabriken. Det ska anställas en person till inom kort, Andreas Ek. Han ska arbeta med produktutveckling tillsammans med Johan Edvardsson. Den som sköter rekryteringarna är VD:n, Thomas Hulthén. De i fabriken som har lättare arbeten och kan gå runt och hjälpa varandra om detta skulle behövas. Det är dock inte alla som kan ersättas med befintlig personal på grund av mer komplexa arbetsuppgifter. Hot Cuisine tar hjälp av bemanningsföretaget Lernia vid produktionstoppar och det kan vara svårt för dem att få information om företagets ekonomiska mål och produktionsmål när de bara arbetar där en kortare tid. Thomas Hulthén tror att alla anställda på företaget vet åt vilket håll man ska arbeta och vad man strävar efter. Man vill bli bättre på att de anställda ska bli mer målmedvetna och sträva åt samma håll tillsammans med ledningen. Det förekommer en del frånvaro på Hot Cuisine och det är fyra personer som är långtidssjukskrivna. Detta höjer kostnaderna för personalen. Ledningen har medarbetarnas förtroende och det går att ta upp brister med Thomas Hulthén som håller sig mycket i fabriken bland de anställda. Livsmedelsbranschen är ingen höglönebransch och man har avtalsenlig lön, men med ökat ansvar kommer högre löner. De anställda i fabriken redovisar sina arbetstider genom stämpelklocka, tjänstemännen skriver sina tider. För att sporra personalen till goda insatser så har man personalfester, vid jul bjuds det på julbord och personalen får även julklappar. Man firar även framgångar med tårta.

13 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 13(29) 3.5 Organisation Hot Cuisine är en filial till företaget, UNIVEG, i Belgien. Från början hade man en ledningsstruktur lik den som finns i Belgien. Man ansåg att detta inte fungerade lika bra i Sverige, så man omorganiserade tjänstemannasidan. Man har nu två tjänster mindre på grund av dessa omorganiseringar. Man ändrade organisationen på grund av att man ville ha rätt man på rätt plats, vilket man tycker sig ha nu. På Hot Cuisine arbetar man med så kallade Team Leaders. Det finns en person som är team leader inom varje område i fabriken och har mer ansvar för att produktionen fungerar som den ska. Dessa personerna har fått ge en intresseanmälan till VD:n som har valt vem som ska få arbeta med större ansvar. 3.6 Företagsledning På Hot Cuisine finns det en ledningsgrupp som består av VD:n Thomas Hulthén, marknadsansvarig Mikael Hansson och ekonomi- och IT-ansvarig Peter Wahlberg. De träffas ofta för att diskutera säljrapporter och analysera hur det går för företaget just nu. En gång om året analyseras företaget starka och svaga sidor. Man är inte särskilt beroende av chefens närvaro utan det är gruppinsatser som gör arbetet. Utvecklingen av Thomas Hulthéns närmaste medarbetare tycker han själv skulle göras oftare och mer kontinuerligt. Det är inte pengar som är problemet utan brist på tid. Företaget har bra kontakt med Livsmedelsverket när det gäller kontroller av maten. Man har även god kommunikation med Miljö och Hälsa, som även de utför kontroller på maten. 3.7 Ekonomisk styrning Hot Cuisine i Varberg är inte lönsamt. De säljer för dåligt och har för stor fabrik för dess tillverkning. De som är fastanställda på fabriken är ett minimiantal, eftersom man vill hålla nere kostnaderna. Enligt Peter Wahlberg går försäljningen inte så bra som man hoppats. Han menar att det beror på att Sverige har tagit efter USA där man säljer mer fryst mat än kyld. Kunderna väljer priset före kvalitet, eftersom man inte ser fördelarna i en mer näringsriktig måltid. Företaget är en del av ett stort företag i Belgien. Hot Cuisine i Varberg är bara en liten del. När företaget först startades av Carestel fick fabriken fem år på sig att bli lönsamt. När tre år hade gått blev de uppköpta av UNIVEG. Fabriken fick de sista två av de fem åren på sig att bli lönsamt. Dessa två år har gått och Hot Cuisine visar fortfarande negativa siffror i balans- och resultaträkningar. Det ingår tre fabriker i UNIVEG: Varberg, Doornik och Gent. Trots att både fabriken i Varberg och Doornik inte är lönsamma så kompenseras detta med fabriken i Gent. UNIVEG satsar just nu mycket på att Doornikfabriken ska bli

14 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 14(29) lönsam. UNIVEG har krav på att Varbergfabriken ska bli en inkomstkälla för det stora företaget, men just nu vill man investera mer i övriga Europa. På Hot Cuisine arbetar man ständigt för att skaffa sig nya kunder. Egna märkesvaror såsom ICA och COOP är exempel på sådana. Hot Cuisine har haft COOP som kund från början, men man vill nu skaffa sig nya kunder och de egna märkesvarorna är goda kandidater. Det sker dagligen planering av likviditeten. Man ser vilka betalningsströmmar som kommer in och ut. För tillfället finns det inte tillräckligt med likvida medel. De ekonomiskt rapporterna skickar man till ägaren UNIVEG en gång per kvartal. De anställda på fabriken får bara flyktigt ta del av resultatet. Redovisningen som sker är inte upplagd på så sätt att man vet vilka produkter som går bra eller dåligt. Man anser att volymen är mer relevant. När man har tagit fram ett nytt recept så gör man en förkalkyl tillsammans med kunden. Man går då in på väldigt precisa kostnader för den färdigt produkten. På Hot Cuisine sker ingen skatteplanering, eftersom man går med ca 14 miljoner back varje år. En annan svårighet man har med den dåliga lönsamheten är att få fram nyckeltal som är pålitliga. Istället för att mäta de klassiska nyckeltalen har man tagit fram tal som passar bättre för just deras verksamhet. Ett exempel på ett sådant nyckeltal är sambandet mellan energiförbrukning och produktionsmängd. UNIVEG är inte särskilt nöjda med Hot Cuisines utveckling, då man inte uppnår de ekonomiska målen. Man har som utländsk filial ungefär samma ekonomiska regler som ett aktiebolag. Eftersom Hot Cuisine är ett dotterbolag till det belgiska UNIVEG så räknas det som samma juridiska enhet. I de belgiska rapporterna räknas Sveriges resultat som en enhet. 3.8 Rutiner Fakturering och orderrutiner sker via datorprogrammet Movex. Detta system är snabbt och effektivt och används även till andra delar i företagets verksamhet. Det är ekonomiansvarige Peter Wahlberg som sköter tid- och löneredovisningen och han har även hand om arkiveringen. Det man arkiverar sparas efter reglerna som finns och det man juridiskt sett inte behöver slänger man. Hot Cuisine har tecknat bra försäkringar mot bland annat mekanisk skada, brand och stöld.

15 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 15(29) 4 Ekonomi 4.1 Nyckeltal Nyckeltal används när man vill analysera ett företag. De siffror man använder tar man ur resultat- och balansräkningen (se bilaga 1 och 2). Man använder utvalda uträkningar som hjälper till att analysera hur det har gått under en period. De nyckeltal vi har använt oss av är nettomarginal, vinstprocent, kapitalets omsätningshastighet, räntabilitet, omsättningen, rörelsekostnader, rörelsekapital, kassalikviditet, soliditet och personalen. Användningen av nyckeltal är stor då många intressenter i företaget vill ha koll på det som påverkar deras del i verksamheten Nettomarginal Nettomarginal är samma sak som nettoresultat i procent av omsättningen. Det visar hur lönsamt företaget är under en viss period. I detta fall är perioden ett år. För att få en högre nettomarginal ökar man omsättningen och minskar kostnaderna. Detta nyckeltal visar hur starkt företaget är ekonomiskt i framtiden och hur stora möjligheter man har att investera i ny personal, utrustning m.m. Resultat efter finansiella kostnader x 100 Nettoomsättning x x x Analys: Efter år 2003 har nettovinsten ökat med nästan 20 procentandelar. Det är positivt att man går åt rätt håll, men företaget har fortfarande en farligt låg nettovinst. Även om vinsten år 2003 är den högsta utav de tre åren har man sänkt sina kostnader, vilket gör att de övriga åren visar ett mer positivt resultat. Det som sänker kostnaderna är att man har flyttat teknisk utrustning till Belgien och man minskar därmed avskrivningarna. I och med att nettoomsättningen har minskat så har även personalkostnaderna och varukostnaderna minskat.

16 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 16(29) Vinstprocent Man använder sig av detta nyckeltal för att mäta resultatet i förhållande till omsättningen. Det visar hur mycket företaget tjänar på varje krona. För att öka sin vinstprocent bör man minska sina kostnader och öka sin vinst. Rörelseresultat efter avskrivningar + Finansiella intäkter Nettoomsättning Analys: Anledningen till att man har så låg vinstmarginal är att rörelseresultatet efter avskrivningar är negativt. Rörelseresultatet är intäkter minus kostnader, men tar även bort avskrivningarna när man räknar ut vinstprocenten. Trots låga siffror har Hot Cuisine ökat sin vinstprocent mellan år Vi tror att de behöver se över sina kostnader, men även se över huruvida de kan öka försäljningen. Vi anser att prishöjning inte är ett alternativ, då man redan har höga priser jämfört med konkurrenterna. Ett förslag kan istället vara att tillverka produkter som efterfrågas mer på marknaden och skulle ge en bättre försäljning. Om man kan få en större beläggning på fabriken och köper in mer varor åt gången så kan man kanske även få varukostnaderna per styck att gå ner.

17 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 17(29) Kapitalets omsättningshastighet Företag räknar ut kapitalets omsättningshastighet för att se hur väl man utnyttjar sina tillgångar. Nyckeltalet ska helst vara stort och öka från år till år. Ett högt tal visar att man använder sina resurser på ett bra sätt. Tillgångarna man räknar med är maskiner, personal och lager. Nettoomsättning Summa tillgångar Analys: På företaget har kostnaden för tillgångarna minskat, vilket är positivt. När man inte har full beläggning och man kan minska på sina maskiner, sitt lager eller sin personal är det bra. På företaget har man minskat på sin utrustning, vilket blev till fördel i form av minskade kostnader. Man har redan minimerat sitt lager för att ha så små utgifter som möjligt. Det är kostnaderna för personalen som man i första hand bör se över. Trots att omsättningen har minskat så har omsättningshastigheten på kapitalet ökat p.g.a. att summa tillgångar har minska mer.

18 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 18(29) Avkastning på totalt kapital (Räntabilitet) Detta nyckeltal visar vinsten i förhållande till det kapital som använts i företaget. Man ska inte räkna med kostnaderna för räntan, då det ger ett missvisande resultat. Räntabiliteten kan jämföras med avkastningen man får om man sätter in pengar på en bank. Räntabiliteten ska helst överstiga den ränta man får hos banken, men man vill ju förstås ha en så hög räntabilitet som möjligt. Vinstprocent x Kapitalets omsättningshastighet ,58 % x 0,55 = -14,58 % x 0,62 = -18,14 % x 0,65 = Analys: Det är positivt att nyckeltalet har ökat från Det visar på en positiv utveckling, men räntabiliteten är fortfarande negativ och farligt låg. Omsättningshastigheten har ökat och det har även vinstprocenten gjort, vilket ger en bättre räntabilitet. Vinstprocenten för fabriken är mycket låg, detta beror på att man säljer för lite. Att man säljer för lite beror i sin tur på att marknaden inte har fått upp ögonen för den något dyrare kylda färdigmaten. Vi tror att om man skulle kunna marknadsföra sig på ett bättre sätt gentemot konsumenterna så skulle man kunna vända den negativa trenden. Hot Cuisine har dock inga funderingar på att marknadsföra sig direkt till kunden, eftersom de inte säljer sina produkter i sitt eget namn.

19 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 19(29) Omsättningen Omsättningen är ett nyckeltal som visar vinsten oberoende av inflationen i landet under de år som gått. Det gör man på grund av att man vill se hur företagets utveckling gått under åren oavsett vad som har hänt med ekonomin i landet under samma period. Nyckeltalet vi får fram blir ett inflationsrensat resultat för företaget. Nettoomsättning x basårets prisindex Aktuellt års prisindex x x Analys: Anledningen till att vi utelämnat resultatet för 2003 beror på att man måste ha föregående års nettoomsättning. Minskningen mellan beror på minskad försäljning. För att vända den negativa utvecklingen bör man öka sin försäljning och ta större marknadsandelar. På företaget gör man inte analyser för exakt vilka produkter det är som är mest lönsamma, men detta skulle kanske kunna vara ett alternativ för att få en större klarhet i vilka produkter som är värda att satsa på.

20 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 20(29) Rörelsekostnader När man sätter kostnaderna i förhållande till nettoomsättningen så ser man utvecklingen i rörelsekostnader och kan jämföra dessa mellan olika år för att se åt vilket håll utvecklingen går. De rörelsekostnader vi använder i uträkningen är material och varukostnader, övriga rörelsekostnader, personalkostnader, nedskrivningar och återföringar, avskrivningar och till sist jämförelsestörande poster. Rörelsekostnaderna ska vara små i jämförelse med material- och personalkostnaderna. Detta nyckeltal ska vara så litet som möjligt. Resp. kostnadsgrupper x 100 Nettoomsättning ( ) x ( ) x ( ) x Analys: På grund av att rörelsekostnaderna överstiger nettoomsättningen går rörelsekostnaderna över 100 %. Anledningen till att procentsatsen har sjunkit är att man har minskat sina material och varukostnader med 2 miljoner och man han även minskar sina övriga rörelsekostnader med nästan 6 miljoner. Dock har avskrivningarna ökat från år med nära kr.

21 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 21(29) Rörelsekapital Nyckeltalet vi räknat ut är rörelsekapitalet i procent. Detta räknar man ut för att se hur mycket pengar man har av nettoomsättningen till investeringar under kommande år m.m.. I ett producerande företag brukar detta nyckeltal vara relativt jämnt under flera år, stora förändringar ses sällan. Rörelsekapitalet förändras i takt med omsättningen. Stora ökningar syns snabbt, men när omsättningen minskar ser man en förändring i rörelsekapitalet, men förändringen blir något fördröjd. Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder x 100 Nettoomsättning x x x Analys: Att inte ha ett eget rörelsekapital är allvarligt. Det innebär bland annat att man är beroende av långivare till t.ex. framtida investeringar. Hot Cuisine skulle inte klara att stå ensamma utan UNIVEG. Att ha ett rörelsekapital som är negativt är mycket oroväckande. Man bör se om huruvida UNIVEG är beredda att satsa pengar hur länge som helst på ett företag som inte kan ge något tillbaka. Hot Cuisine arbetar så hårt man kan med att vända den negativa trenden.

22 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 22(29) Kassalikviditet Kassalikviditeten visar hur företaget kan betala sina skulder på kort sikt d.v.s. under det närmaste året. Man tar de likvida tillgångarna (kundfodringar, övriga kortfristiga fodringar och kassa och bank) och sedan delar man med de kortfristaga skulderna. Detta nyckeltal ska helst ligga runt 100 % för att man med det visar att man kan betala alla skulder man har på kort sikt. Om kassalikviditeten ligger under 100 % innebär det att man måste använda kommande års vinst för att betala skulderna, eller så får företaget låna pengar. Kundfodringar + Övriga kortfristiga fodringar + Kassa och bank x 100 Kortfristiga skulder x x x Analys: Anledningen till att kassalikviditeten är så låg beror på att de kortfristiga skulderna är för låga tillsammans med att kundfordringarna är väldigt höga. För att minska detta skulle man kunna korta ner sin kredittid till kunderna. Detta för att få in kapitalet man lånat ut fortare och därmed öka sin kassalikviditet. Under 2003 och 2005 är nyckeltalet nästan lika mycket, men under 2004 gick det ner. Anledningen till detta är att fodringarna till kassa och bank ökade.

23 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 23(29) Soliditet Soliditeten är betalningsförmågan som företaget har på lång sikt. Man jämför det kapitalet som är eget och det kapitalet som är främmande. Det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet. Till det egna kapitalet läggs även 72 % av obeskattade reserver till. Anledningen är att den skuld som finns i de obeskattade reserverna är 28 %. Soliditeten ska vara så hög som möjligt, men ska helst överstiga 50 %. Att ha en soliditet på 50 % innebär att man har satsat lika mycket eget kapital som det man har lånat. Om man har en hög soliditet så har man små lån och behöver därmed inte betala så mycket skuldränta. Summa eget kapital + 0,7 x Obeskattade reserver Summa skulder och eget kapital ,7 x ,7 x ,7 x Analys: Soliditeten är mycket farligt låg p.g.a. att det egna kapitalet är ett negativt tal och man har lånat över 102 miljoner kronor. Anledningen till att det har sjunkit så mycket under de två senaste åren är för att det egna kapitalet har sjunkit. Dock har skulderna minskat, vilket är positivt. För att vända på detta måste man skaffa ett eget kapital. Detta gör man genom att öka försäljningen eller att minska kostnaderna. Betalningsförmågan är trots allt högre än vad uträkningarna visar på grund av att det är en filial och moderbolaget har positiva siffror och hjälper Hot Cuisine.

24 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 24(29) Personalen Personalen på ett företag är mycket viktig. Företagen vill därför mäta personalens mervärde i organisationen. Ett högt personalvärde är viktigt för att se om man inom företaget kan betala löner, räntor, lån och investeringar. Rörelseresultat efter avskrivningar + Avskrivningar + Personalkostnader Antal årsanställda Analys: Resultatet efter avskrivningar ökade mellan år 2003 och Detta gjorde att mervärdet per anställd sjönk. Företaget hade även fem ytterligare fastanställda, vilket också påverkade resultatet. År 2004 till 2005 ökade förädlingsvärdet mycket. Resultatet är inte helt rättvisande, eftersom Hot Cuisine tar in personal från bemanningsföretaget Lernia och dessa inte visas med i hur många anställda som finns. Det gör också att personalkostnaderna stiger även om man inte har fastanställt personal.

25 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 25(29) 5 Styrkor och svagheter Att inte ha en affärsidé är en svaghet för Hot Cuisine. Då man har hög omsättning på personal anser vi det viktigt att ha klara riktlinjer och mål för de timanställda och för hela verksamheten. Man skulle kunna bli bättre på att dela med sig till personalen om resultatet och utvecklingen. Det skulle kunna ge en bättre samhörighet och mer intresse för arbetet. Hot Cuisine använder sig av bemanningsföretaget Lernia vid bemanningstoppar. Det är då lätt att få tag i kompetent personal utan att behöva fastanställa. Den svaghet som finns i detta är att man hela tiden måste lära upp nya personer på olika arbetsuppgifter, vilket leder till höga kostnader. En annan kostnad tillförs Hot Cuisine då det är flera av de anställda som är sjukskrivna, vilket leder till hög frånvaro. VD på företaget är Thomas Hulthén, han har en viktig roll. Han har hand om väldigt mycket administrativt och han har även hand om att personalen ska trivas och liknande. Vi anser det vara positivt att Hulthén är mycket i fabriken och hjälper till och ser så att personalen trivs. Vi tycker att det är bra att man försöker arbeta för samanhållning i gruppen. Vid produktionstoppas bjuds det på tårta och vid jul får personalen julklappar och det bjuds även på julbord. En av Hot Cuisines starkaste sidor är att man tillämpar Sous Videmetoden. Det ger en bra kvalitet och lång hållbarhet. En nackdel är att det har varit mycket dyrt att införskaffa den nödvändiga utrustningen. Sous Vide ger Hot Cuisine en stor fördel på marknaden, eftersom de är ensamma om tekniken. Metoden ger också en stor möjlighet inför framtiden. Lokalen och utrusningen utnyttjas inte till max. Man har endast ett kapacitetsutnyttjande på ca 50 %. Det är en svaghet nu, men om efterfrågan ökar finns det möjlighet att producera mer. Det finns även möjligheter till utbyggnad, då Hot Cuisine äger marken bakom fabriken. En viktig styrka är fabrikens lokalisering. Vi anser att läget ger bra möjligheter till bra leverantörer av färska råvaror såsom fisk, det är nära till motorväg och därmed bra transportmöjligheter. Det ligger även i närheten av många större städer. Fabrikens läge gör också att man får en bra distributionskedja. Man har inte något större lager i fabriken. De färska varorna måste komma i samband med produktionen för att de inte ska bli gamla, s.k. just-in-time 4. De har inte heller något stort lager av de torra produkterna, såsom mjöl och liknande. Att inte ha några större kostnader för lagret är mycket positivt. Man har en bra egenkontroll och följer de regler som finns och detta gör att man får en bra kvalitet och nöjda kunder. De färdiga kylda produkterna har ett i genomsnitt högre pris än liknande fryst mat och detta är en stor nackdel för Hot Cuisine. Anledningen till det höga priset är att man endast använder sig av de bästa råvarorna och man använder alltid färskt kött och färska grönsaker. Smaken ser Hot Cuisine ligga till deras 4 Just-in-time innebär att man får råvaror levererade till företaget i samband med produktionen. Just-in-time gör så att man slipper till stor del lagerhållning av produkterna.

26 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 26(29) fördel, men konsumenterna väljer att köpa det billigare alternativet. Man har ingen större konkurrens från andra tillverkare av kyld färdigmat i närheten, men den frysta maten är populärare och det finns ett större utbud. Hot Cuisine satsar inte speciellt mycket på marknadsföring då man tillverkar och säljer vidare produkterna till andra företag som i sin tur säljer det till detaljhandeln. De kanske bör satsa mer på att fler skall känna till deras produkter så att man kan satsa på den internationella marknaden. Det kan ligga till deras nackdel att inte marknadsföra sig. Utvecklingen för företaget ser inte speciellt bra ut med tanke på den ekonomiska ställningen. Vi tror att konsumenterna bör uppmärksammas om att det finns annat än fryst färdigmat. I dessa tider finns det hos köparna en tanke om att man ska äta hälsosamt, så vi tror att det skulle kunna gå att få upp kundernas ögon för kyld färdigmat. På Hot Cuisine använder man sig av datorprogrammet Movex som håller koll på vilka varor som ska beställas och vilket lager som finns. Det håller också koll på ekonomin och hjälper Peter Wahlberg i sitt arbete. Vi ser datorprogrammet både som en styrka och en svaghet. Styrkan finns i programmets utformning, det fungerar mycket bra till sådana här typer av uppgifter. Svagheten är att fabriken är väldigt beroende av att programmet ska fungera. Om programmet däremot skulle krasha så skulle hela produktionen bli lidande. Ekonomin på Hot Cuisine en svaghet. De nyckeltal vi räknat på är negativa och det är inte bra. Det som gör att nyckeltalen visar negativa siffror är att man inte har en tillräcklig försäljning för att kunna täcka sina kostnader. En stor utgift för Hot Cuisine är personalkostnaderna. De är på tok för höga för produktionen. Det är inte särskilt många anställda på företaget, men det är flera stycken som är långtidssjukskrivna, vilket leder till en stor kostnad. (För att se sjukfrånvaro, övertid och hur mycket inhyrd personal man har, se bilaga 3).

27 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 27(29) 6 Framtiden Vad framtiden har med sig kan ingen säkert säga, men på Hot Cuisine spekulerar man i vad som kommer att hända. Som det ser ut nu kommer det inte att komma in några nya konkurrenter på marknaden under den närmaste framtiden och de konkurrenterna man har nu känner man till väl. Det är inte bara Hot Cuisine som har problem med försäljningen av färdigmat i Sverige just nu. Thomas Hulthén menar att det kommer att komma en uppåttrend. I februari och mars gick försäljningen bättre än man förutspått, men i april har försäljningen åter gått ner. Just nu beror nedgången på att de svenska konsumenterna är inte beredda att betala vad det kostar för kyld färdigmat. Man måste därför anpassa kostnaderna efter kunderna. Med det som utgångspunkt har man redan nu flyttat viss teknisk utrustning till Belgien för att minska avskrivningarna. Företaget kommer inte under den närmaste tiden säga upp personal. Thomas Hulthén ser däremot att man bör öka kommunikationen med de anställda för att få ett förbättrat resultat. Hot Cuisine har det holländska företaget Unilevel som kund just nu, men denna kund kommer att försvinna i augusti från Varberg, men Unilevel kommer fortfarande vara kund till UNIVEG. Det som skiljer är att det kommer att vara en annan fabrik i Europa som tillverkar Unilevels mat. Detta beslut fattas på grund av att leveranskostnaderna till Europa är mycket stora för fabriken i Varberg. I stället undersöker man möjligheterna att för fabriken i Varberg att kunna sälja till den ryska och den polska marknaden. Det ser ljust ut i stora städer som Warszawa och Moskva. UNIVEG äger distributionssystem i Östeuropa, vilket skulle göra det lätt och billigt att frakta varor dit. Man hoppas på att kunna starta ett samarbete under detta året. Den ekonomiska planeringen på lång sikt är sammanknuten med fabrikerna i Gent och Doornik. Som sagt kommer UNIVEG att satsa pengar på Doornik, men Varbergsfabriken får stöd i form av pengar. Nu när fabriken inte är lönsam får man pengar från UNIVEG. Inför framtiden hoppas man att kunna öka lönsamheten genom att skaffa sig en större kunskap om marknaden och kunderna. Redan nu använder man sig av olika marknadsundersökningar för att anpassa sin produktion. De undersökningar som använts nu är inköpta av konsultföretag som gjort undersökningarna och sedan sålt dem. De största kunderna som Kronfågel och Findus gör egna undersökningar som Hot Cuisine får ta del av. Företaget önskar kunna öka sin försäljning till detaljhandeln i framtiden. Man tror sig också kunna stärka sin ekonomiska ställning genom att försäljning till företag i Polen och Ryssland.

28 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 28(29) 7 Diskussion/slutsats De slutsatser vi kan dra efter att ha skrivit detta projekt är att Hot Cuisine bör ta tag i sin ekonomi och se över hur man ska kunna vända den negativa trenden. För UNIVEG:s räkning bör man se över huruvida man ska ha kvar fabriken i Varberg. Det finns åtgärder som Hot Cuisine kommer att vidta under året. Man har övervägt möjligheten att bryta sig in på nya marknader i Polen och Ryssland. Vi anser att det är bra att man vidgar sina vyer, eftersom man fortfarande väntar på ett genomslag i Sverige. En affärsidé tror vi skulle vara till fördel för företaget, nu när det är stor omsättning på personalen från bemanningsföretaget Lernia. Organisationen har en bra struktur och vi kan hålla med om att det just nu är rätt man på rätt plats. Man vet inte vad framtiden har att ge, eller var de nya satsningarna kommer att sluta. Vi hoppas att Polen- Rysslandprojektet kommer att lyckas och att den negativa trenden kommer att vända.

29 PEDER SKRIVARES SKOLA PROJEKT 4 29(29) Källor Intervju med Thomas Hultén Ht 2004 Intervju och mail med Carl-Henrik Mathiesen Ht 2004 Intervju med Mikael Hansson Intervju med Thomas Hulthén Intervju med Peter Wahlberg Intervju med Thomas Hulthén och Peter Wahlberg Faktahäfte om företaget från Carl-Henrik Ht 2004 Sous Videhäfte från Carl-Henrik Vt 2005 Finansiering och kalkylering 2004 Vt 2006 Baskurs i företagsekonomi 2001 Vt 2006 Hallands Nyheter Inger Wennerlund Gävle ångkök aspx aspx