Detaljplaneprogram inför framtagande av detaljplaneförslag för ny skola på Helenelund 5:6 m.fl. fastigheter, Eriksberg, Helenelund

Transkript

1 inför framtagande av detaljplaneförslag för ny skola på Helenelund 5:6 m.fl. fastigheter, Eriksberg, Helenelund Programsamrådshandling Dnr 2011/231 KS 203

2 Innehåll Programsamrådets syfte 3 Planarbetets syfte 3 Bakgrund och tidigare beslut 3 Programområdets avgränsning 3 Detaljplanearbetet 3 Preliminär tidplan 3 Vad säger kommunens översiktsplaner? 4...om den aktuella platsen? 4... om allmänna intressen? 4 Miljöbedömning 8 Bedömning av behov av miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (Behovsbedömning) 8 Genomförandefrågor 8 Organisatoriska frågor 8 Tekniska frågor 8 Ekonomiska frågor 8 Programförslag - förslag till inriktning 9 Vad baseras programförslaget på? 9 Vad ska känneteckna en god lösning? 9 Tänkbara alternativ? 10 Vad säger gällande detaljplaner? 4 Vad säger kommunens klimatstrategi? 4 Programområdets förutsättningar 5 Natur och rekreation 5 Topografi, geologi och fornlämningar 5 Kommunikationer 5 Bebyggelse och fysisk miljö i bild 6 Teknisk försörjning 7 Luftkvalitet och markföroreningar 7 Trafik, risker och buller 7 Skolans upptagningsområde Dnr 2011/231 KS.203

3 Programsamrådets syfte Ett detaljplaneförslag för en ny skola inom programområdet (se bild till höger), med utrymme för både skolbyggnad och friyta, ska så småningom upprättas. Processen inleds med detta programsamråd som syftar till att ge utrymme för medborgardeltagande samt att bredda och fördjupa kommunens underlag med erfarenheter och synpunkter från närboende m.fl. Syftet är också att klargöra planarbetets förutsättningar och inriktning samt att säga något om kommunens inledande analyser. Planarbetets syfte Ett centralt syfte med planläggningen är att möjliggöra för en skola med plats för barn inom programområdet. Detta kräver preliminärt kvm lokalyta som i princip kan fördelas på en eller flera våningar/sluttningsvåningar och på en eller flera byggnader. Förutom lokalyta krävs friområde/skolgård utomhus. Skolan är tänkt att kunna ersätta Eriksbergsskolan som idag ligger längre söderut i samma kommundel. Bakgrund och tidigare beslut Eriksbergsskolan är i första hand i behov av en ny skolbyggnad. Inför en investering av den storleken har kommunen frågat sig om det finns en bättre plats för skolan , 100, gav kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en detaljplan för en ny skola på fastigheten Helenelund 5:6 m.fl. fastigheter (dvs inom aktuellt programområde). I planarbetet ingår att grundligt pröva om platsen är lämpad för en skola och hur. Programområdets avgränsning Programområdet omfattar fastigheterna Helenelund 5:6-5:11 i Helenelund (ca 2 hektar). Området avgränsas av Eriksbergsvägen i öster och Poppelvägen i väster samt av intilliggande bebyggelse i kvarteren Halmkupan, Halmstacken och Hyveln. Marken ägs av Sollentuna kommun. Programområdet med omgivning Detaljplanearbetet En detaljplan är ett dokument som lägger fast hur marken får användas, vad som får byggas samt hur mark och byggnader ska utformas m.m. En detaljplan upprättas av kommunen i en planprocess som regleras i Plan- och bygglagen (2010:900) med syfte att skapa ett gott beslutsunderlag och ge möjlighet till insyn och påverkan. En detaljplan antas av kommunfullmäktige (via plan- och exploateringsutskottet och kommunstyrelsen). Dessförinnan ska ett förslag till detaljplan tas fram. Planförslaget ska genomgå ett samrådsskede där närboende m.fl. ges tillfälle att inkomma med idéer, synpunkter osv. Efter samrådet sammanställs alla inkomna yttranden i en s.k. samrådsredogörelse varpå planförslaget kan komma att ändras. Ett nytt planförslag ska sedan ställas ut för granskning och nya yttranden kan skickas in. En ny sammanställning görs i ett s.k. särskilt utlåtande varpå planförslaget kan ändras på nytt (i mindre avseenden). Ett slutgiltigt planförslag inklusive samrådsredogörelse och särskilt utlåtande lämnas därefter över till kommunfullmäktige för eventuellt antagande. Antagandebeslut går att överklaga av besvärsberättigade som har inkommit med synpunkter på planen vilka i slutändan inte blivit tillgodosedda. I det här fallet har planprocessen utökats med ett inledande programsamråd för att få till en tidig dialog där berörda får chans att påverka redan innan ett första planförslag har tagits fram, dvs innan det obligatoriska samrådet. Förutom synpunkter på det politiska uppdraget kan berörda inkomma med åsikter och idéer om vad detaljplaneförslaget bör/ inte bör innehålla för att bli så bra som möjligt. Preliminär tidplan Programsamråd: September 2012 Samråd: våren 2013 Granskning: hösten 2013 Antagande: våren 2014 PROGRAMSAMRÅD PLANSAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Dnr 2011/231 KS.203 3

4 Detaljplaneprogram Vad säger kommunens översiktsplaner? Programområdet omfattas av förslag till översiktsplan för Sollentuna kommun (utställningshandling 2011), kommunplan för Sollentuna (2002) samt områdesplan Eriksberg - Fågelsången (1987)....om den aktuella platsen? Enligt områdesplanen ska området bibehållas som allmän plats i enlighet med detaljplan nr 7 (som dock delvis har ersatts av detaljplan nr 355 som medger skola). I övriga översiktsplaner ingår programområdet i den bebyggda miljön bestående av bebyggelse, parker, närnatur m.m. Mer specifikt pekas området ut som ett mindre naturområde eller park (förslag till översiktsplan för Sollentuna kommun, 2011, s. 21).... om allmänna intressen? I det aktuella fallet finns det två allmänna intressen eller behov som är särskilt intressanta. Å ena sidan handlar det om tillgång till grönområden och å andra sidan om tillgång till skola. Parker och områden för närrekreation ska tas tillvara och utvecklas. Parken är en offentlig plats för olika former av lek, rekreation och möten. Där får människor chansen att komma i kontakt med naturen och känna en stunds avskildhet och lugn m.m. Samtidigt som bebyggelsen i Sollentuna blir tätare ställs krav på att det ska finnas utrymme för idrott, fritid och platser för rekreation osv. Tillgång till rekreationsområden av hög kvalitet inom rimliga avstånd är en del av en god boendemiljö. Vid nyexploatering bör möjligheten att kompensera för eventuell borttagen vegetation med nya planteringar beaktas. Grönstrukturens betydelse bör studeras vidare i kommunens fortsatta planering (s ). Samtidigt som det ska finnas utrymme för grönområden ska det finnas utrymme för samhällsservice i form av bl.a. skolor. Behovet av skollokaler ökar med en växande befolkning. Det är en fördel om skolorna kan nås till fots eller med cykel (s. 18). Programområdet ligger mitt i den regionala kärnan Kista/Sollentuna/Häggvik. En regional kärna kan ses som en stad i staden, dvs som en del av någon typ av polycentrisk stad eller region. Den koncentrerade bebyggelsen i kärnan skapar förutsättningar för miljövänliga transporter, social gemenskap etc. För att kärnan ska bli stadsmässigt attraktiv och långsiktigt hållbar krävs en utveckling av urbana kvaliteter avseende ekonomi, kultur, utbildning, miljö, lokala kommunikationer m.m. (s. 24). Det uppstår en konkurrens om den obebyggda marken inom kvarteren. En följd kan bli att uppmärksamhet bör riktas mot parker som kan utnyttjas även av skolor och förskolor (s. 18). Avvägningar mellan olika intressen som står i konflikt med varandra ska göras i detaljplaneskedet (s. 13). Avvägningar ska göras mellan enskilda och allmänna intressen men också mellan olika enskilda intressen och olika allmänna intressen. Vad säger gällande detaljplaner? Programområdet omfattas av detaljplan nr 7, nr 355 samt nr 416. Sammantaget är planområdet planlagt som naturmark och kvartersmark för barnomsorg (skola). På kvartersmarken (i detaljplan nr 355 som delvis har ersatt nr 7) medges en skolbyggnad med en byggnadsarea om 750 kvm. Vad säger kommunens klimatstrategi? Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och på sikt minska till noll. För att klara detta har kommunfullmäktige , 80, beslutat om en klimatstrategi som bl.a. handlar om följande:... 2: Skapa förutsättningar för klimatsmarta val, 3: Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter och, 4: Anpassning till den klimatförändring som sker. En åtgärdsplan beslutades av kommunfullmäktige ett år senare, dvs I åtgärdsplanen framgår bl.a. målet att: minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol. När naturmark eller parkmark behöver tas i anspråk för bebyggelse eller infrastruktur är det viktigt att kompensera detta med nyplantering eller andra åtgärder som säkerställer att kolinlagringen inte minskar. För varje träd som tas ner ska minst ett nytt träd planteras eller kompenseras med annan vegetation SKJUTBANEVÄGEN POPPELVÄGEN HOVTÅNGEN HYVELN 2 5: : : :9 HALMKUPAN HATTEN Urklipp av gällande detaljplan nr 355. Rött område markerar befi ntlig byggrätt/kvartersmark för skola NÄCKVÄGEN 5 1 5: HALMSTACKEN ERIKSBER Dnr 2011/231 KS.203

5 Detaljplaneprogram Programområdets förutsättningar Natur och rekreation Programområdet används för lek och annan rekreation och utgörs av en mindre skog samt av en lekplats närmast Poppelvägen och en grusad yta för bollspel närmast Näckvägen (se vidare sid 6). Det sammanhängande grönområdet ( näckan ) mellan dessa gator har en area på ca 1,6 hektar. Det finns inga kända förekomster av rödlistade arter och inte någon utpekad s.k. värdefull natur. Marken mellan Näckvägen och Eriksbergsvägen som ingår i programområdet sluttar istället från norr (ca +38,5) till söder (ca +33). Det finns inga kända fornlämningar inom programområdet. Kommunikationer Längs Eriksbergsvägen går två busslinjer (linje 516 mellan Viby och Sergels torg samt linje 528 mellan Sollentuna station och Helenelund station). Busslinjerna har hållplatser intill programområdet (0 meter till hållplats för norrgående bussar och 50 meter för södergående bussar). Gång- och cykelbana saknas på Näckvägen och Poppelvägen i de delar som ingår eller gränsar till programområdet. Gångbana finns på delar av Poppelvägen och på östra sidan samt på delar av den västra sidan av Eriksbergsvägen. Topografi, geologi och fornlämningar Marken, som i huvudsak består av morän och berg i dagen, sluttar från Poppelvägen (ca +23 intill lekparken ) i väst upp till Näckvägen som ligger ca 12 meter högre (ca +35 intill bollplanen). Gröntypologi inom triangeln mellan barriärerna E4:an, Turebergsleden och järnvägen. Grön färg representerar befintliga allmänna grönytor, gul färg allmänna grönytor som får exploateras enligt gällande detaljplan). Gröntypologi inom ett referensområde, Edsviken, med triangeln mellan E4:an, Turebergsleden och järnvägen inlagd som konturlinje och storleksmässig referens. A. Ortofoto över grönområdet med hänvisningslinje för sektion A här intill. Sektion A. P o p p e l v ä g e n N ä c k v ä g e n +23 m Dnr 2011/231 KS.203 5

6 Bebyggelse och fysisk miljö i bild Bortsett från ett par transformatorstationer finns inga byggnader inom programområdet. Området omges dock av både småhus (i söder, väster och öster) och flerbostadshus (i norr) i både en och två våningar. Fotografi 1-14 redovisar den fysiska miljön inom programområdet. Fotografiernas orientering har markerats på en kartan över befintlig bebyggelsestruktur här intill (svarta figurer representerar befintliga byggnadskroppar). Fotografierna är tagna under olika årstider 2011 och Befi ntlig bebyggelsestruktur med ungefärlig orientering för fotografi Dnr 2011/231 KS.203

7 Detaljplaneprogram Teknisk försörjning Vatten och avloppsledningar finns dragna längs med Näckvägen och Poppelvägen. Även dagvattenledningar finns längs samma gator. Det finns två transformatorstationer inom programområdet. En intill Eriksbergsvägen/Näckvägen och en intill Poppelvägen. Programområdet berörs av trafikbuller från kommunala gator/vägar, statliga vägar och järnväg. Ingen av bullerkällorna ger i dagsläget högre ljudnivåer än 55 db(a) ekvivalent. I stort sett ger de lägre nivåer än 50 db(a) ekvivalent. De maximala bullernivåerna är i stort sett (bortsett från precis intill gatorna) mindre än 65 db(a). Gällande riktvärden överskrids alltså inte i dagsläget. Luftkvalitet och markföroreningar Det finns generellt risk för radonförekomster i kommunen. I planområdet finns vidare en måttlig risk för markförorening efter en gammal skjutbana (ID nr F ). Innan ev. schakt- eller saneringsarbeten påbörjas på förorenade områden ska anmälan göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Luftkvaliteten inom programområdet är bra och lever upp till gällande miljökvalitetsnormer (Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, ). Ekvivalenta bullernivåer från järnväg. Ekvivalenta bullernivåer från kommunala gator Trafik, risker och buller Programområdet avgränsas i öster av Eriksbergsvägen och Näckvägen samt av Poppelvägen i väster. Eriksbergsvägen klassas som huvudgata och trafikeras i dagsläget av ca 2800 fordon per dygn varav ca 6 % (ca 160 fordon) utgörs av tung trafik. För Näckvägen och Poppelvägen finns en stor osäkerhet till siffrorna (ca 500 respektive 400 fordon per dygn varav ca 5 % respektive 2 % utgörs av tung trafik) som antagligen är överdrivna. Området ligger på tillräckligt säkerhetsavstånd från järnväg och leder för farligt gods. Försök till sammanläggning av de tre bullerkällorna. 60< 55< 50< <=65 db(a) ekvivalent <=60 <=55 <=50 Ekvivalenta bullernivåer från statliga vägar (E4) Dnr 2011/231 KS.203 7

8 Skolans upptagningsområde Programområdet ligger mitt i Eriksbergsskolans nuvarande upptagningsområde. Ungefär 75 procent av barnen som går i skolan idag skulle ha en skolväg på högst 800 meter om den låg i programområdet idag. Ungefär 25 procent av barnen, som i dagsläget bor i upptagningsområdets sydostligaste del (bl.a. Helenelunds centrum), skulle ha en skolväg på meter om skolan låg i programområdet idag. Från upptagningsområdets sydostligaste del går det även att ta bussen (främst linje 528) snabbaste vägen fram till programområdet. Högst 800 m gångavstånd Högst 1200 m gångavstånd Högst 1500 m gångavstånd Programområdet Gångavstånd till programområdet för ett område som är särskilt intressant för skolans upptagningsområde. Med en promenadhastighet på 5-7 km/h tar det exempelvis ca minuter att gå från Helenelunds station till programområdet. Miljöbedömning Inför att förslag till detaljplan eller fastighetsplan upprättas ska en bedömning göras om planen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen sker utifrån bedömningskriterierna i Bilaga 4 till förordningen om MKB: 1998:905. Bedömning av behov av miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (Behovsbedömning) Programförslaget bedöms inte ge upphov till en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte kommer att göras. Motiven till ställningstagandet är: Marken är delvis planlagd för en skola (detaljplan nr 355). En ny skolbyggnad skulle förvisso kunna innebära en påtaglig förändring av området men förändringen kan bli positiv. Den är hur som helst inte av sådan art att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver göras. I det fortsatta planarbetet ska särskild uppmärksamhet ges till områdets användning som rekreationsområde. Genomförandefrågor Organisatoriska frågor Planarbetet handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900). Tekniska frågor Dagvattnet skall omhändertas lokalt där det är tekniskt möjligt. I den omfattning det inte är möjligt skall det fördröjas och renas inom fastigheten innan det ansluts till kommunens nät. Förorenat dagvatten får inte infiltreras. Ekonomiska frågor Inför samrådsskedet ska kommunledningskontoret samt trafik- och fastighetskontoret (TFK) ingå ett planavtal som reglerar kostnaderna för planarbetet. TFK ska bekosta planarbetet Dnr 2011/231 KS.203

9 Programförslag - förslag till inriktning Det finns saker som talar för att det i området mellan E4:an, Turebergsleden och järnvägen finns ett behov av både skola och grönområden. En anledning är att det bor över 300 barn i åldern 0-6 år (dvs barn som inom några år bl.a. behöver en skola att gå till) och att det totalt sett bor över 3000 människor i området. En utgångspunkt i detta programförslag är att både behovet av skola och grönområde (bland andra behov) ska få lika mycket uppmärksamhet i det fortsatta planarbetet och att båda i slutändan ska vara tillgodosedda. Programförslaget ska inte uppfattas som ett bestämt förslag eller ett konkret detaljplaneförslag utan snarare som en inriktning för det fortsatta planarbetet, en inriktning som i själva verket kan komma att korrigeras utifrån de synpunkter som inkommer under programsamrådstiden m.m. Samtidigt ska avvägningar så småningom göras mellan allmänna och enskilda intressen samt mellan olika allmänna intressen och olika enskilda intressen. Dessa intressen, som inte sällan uppfattas som motstridiga, kan komma att bli tydligare senare i planprocessen. Vad som kommer att känneteckna en god lösning är således inte självklart i dagsläget. Inriktningen kan, osäkerheten till trots, preliminärt kokas ned till en lista av egenskaper som ska känneteckna en god slutgiltig lösning samt några grova men konkreta idéer på hur den listan skulle kunna gestalta sig på den aktuella platsen. Detta förklaras i det följande samt i tillhörande bilaga 1 och 2. Vad baseras programförslaget på? Förutom det som har tagits upp i det föregående av denna programsamrådshandling baseras programförslaget på inkomna skrivelser samt på telefonsamtal och inlägg på Räddanäckan.se samt på facebooksidan Rädda Näckanskogen i Sollentuna. En analys av dessa ca 500 skrivelser, telefonsamtal och inlägg har tagits fram. Analysen presenteras i bilaga 1, SWOT-analys. Sammanfattningsvis kan man säga att de som hittils har hört av sig till kommunen anser att planerna för platsen medför framförallt fyra hot: 1. Biltrafiken kommer att öka. 2. Grönområdet kommer att bli mindre. 3. Möjligheter till lek och annan rekreation kommer att bli sämre. 4. Marknadsvärdet (priset) på bostadsrätter/ fastigheter i området kommer att sjunka. Vad ska känneteckna en god lösning? Det är lika svårt för skolan att hävda att grönområden inte behövs som det är för kommunens invånarna att hävda att skolor inte behövs. Städer och samhällen byggs upp av synergier, dvs av en blandning av olika funktioner. Ligger det en möjlighet i att kombinera en skola där verksamheten pågår på vardagar mellan kl 8-18 med ett grönområde som används framförallt på kvällar och helger? Med utgångspunkt i att anlagd park uppskattas och används mer, dvs är värd mer och påverkar fastighetsvärden m.m. mer, än naturmark (läs Värdering av stadskvaliteter, PM - Sammanfattning av metod och resultat, 2011) kan man fråga sig om det inte finns en möjlighet att skapa ett föredömligt och statushöjande multifunktionellt område mitt bland bostäderna i Eriksberg och Fågelsången? Vidare, om skolan placeras mitt i sitt eget upptagningsområde så att den sammanlagda resvägen för skolbarnen blir kortare kan man fråga sig om det, ev i kombination med att ordna fler säkra övergångsställen m.m., rimligtvis innebär att fler barn skulle välja/få tillåtelse att gå eller cykla till skolan på egen hand och att biltrafiken därmed skulle minska (och göra skolvägarna ännu säkrare)? För att bejaka behoven av god boendemiljö, skola och grönområde ska lösningen, dvs planförslaget som ska tas fram i ett senare skede, preliminärt ha följande kännetecken: 1. De fysiska förutsättningarna för gång- och cykeltrafikanter att ta sig till och från skola samt grönområde ska förbättras så att tillgängligheten till området blir bättre och så att antalet bilresor förhoppningsvis minskar. 2. Grönområdet ska inbjuda till lek, möten och annan rekreation. Förminskning av grönområdets kvantitet ska begränsas och kompenseras av ökad kvalitet. 3. Skolbyggnad och friytor utomhus ska utformas så att de anpassas till skolans mål om pedagogik, inspirerande lokaler m.m. och med hänsyn till att området ska vara multifunktionellt och användas för olika ändamål vid olika tider på dygnet, veckan och året Dnr 2011/231 KS.203 9

10 Tänkbara alternativ? Utan att ha prövats i detalj och utan att göra anspråk på att vara färdiga lösningar har några grova programmatiska idéer tagits fram som en slags utgångspunkt för mer konkreta och detaljerade diskussioner. Syftet är bl.a. att visa att hela grönområdet inte behöver tas i anspråk. Tre olika principer presenteras i bilaga 2, volymstudie 1-3. Det finns fler lösningar, även varianter och kombinationer av de lösningarna som presenteras. Vad som i slutändan bör anses som en god respektive mindre god idé ska först och främst avgöras av hur väl de lever upp till preliminära kännetecken 1-3 på föregående sida men inte enbart. Av stor vikt är också hur väl de i slutändan har tagit allmänna och enskilda intressen i beaktande. Volymstudie 1-3 i bilaga 2 och andra idéer kan ställas i relation både till områdets nuläge och till en volymstudie av den skola som får uppföras på platsen enligt gällande detaljplan 355. Även en sådan volymstudie finns i bilaga 2. I figuren här intill framgår bl.a. att hela grönområdet inte skulle behöva tas i anspråk av en ny Eriksbergsskola. II SCHEMA GÄLLANDE PLAN Skolgård/friyta Grönområde SCHEMA FRAMTIDSPLAN? Schematisk jämförelse av fördelningen mellan grönområde, byggrätt samt skolgård/friyta enligt gällande detaljplaner å ena sidan samt preliminärt behov av ny fördelning enligt denna programsamrådshandling å andra sidan. Konsekvensen av att placera en ny Eriksbergsskola i näckan tydliggörs i kvantitativa termer. II Skolgård/friyta Grönområde Dnr 2011/231 KS.203