BIBLIOTEKSH~GSKOLAN SPECIALARBETE 1981:59

Transkript

1 BIBLIOTEKSH~GSKOLAN SPECIALARBETE 1981:59 ISSN Madeleine Bergmark Ylva Samsonowitz

2 Inledning... s. 1 Kvinnornas tidning s. 1 N%gra kvinnor som skrev i Kvinnornas tidning... s. 2 Arbetets utförande... s. 3 Bilaga l. Ämnesord Bilags 2. Exempel på katalogkort

3 Vårt arbete har best%tt av att läsa igenom fyra årgångar av Kvinnornas tidning, som utkom i Göteborg under tiden , samt att välja ut artiklar vilka kunde vara av intresse för Kvinnohistoriskt arkivs samlingar. Dessa artiklar har vi indexerat och katalogiserat. I arbetet ingick också att stoppa katalogkorten. Arbetet har utförts för Kvinnohistoriskt arkiv vid Göteborgs universitetsbibliotek. Det grundades 1958 och införlivades 1971 med Göteborgs universitetsbibliotek. Arkivet har de största samlingarna av kvinnohistoriskt material i Sverige, med löpande kortkatalog över äldre och modernare svensk och utländsk litteratur, dock ej skönlitteratur. Kvinnornas tidning Kvinnornas tidning utkom i Göteborg i början av tjugotalet. Utgivare och redaktör var Ingeborg Dahllöf. Tidningen utkom en g%ng i veckan och bestod oftast av fyra sidor i dagstidningsformat. Den var ej bunden till föreniegar eller politiska partier. Syftet var att 'lappellera till den kvinnliga samhällskänslan, för att resa en darpil grundad rörelse". te vin nornas tidning 5(1925) : 52). Rösträttsreformens genomförande var den direkta anledningen till att tidningen startades. Stående inslag i tidningen var: utlandskrönika, teaterspalt, insändarspalt,, brevlåda, noveller, följetonger och anmälningar av nyutkomna böcker. Man bevakade olika kvimoföreningars verksamhet, rapporterade från nationella och internationella kongresser. Den svenska kvinnovarlden jämfördes hela tiden med den 6vriga världens. Tidningen vande sig till en borgerlig läsekrets. Under början av 1920-talet var kvinnofrågor som likalön, kvinnors rättsliga ställning, yrkesutbildning och behörighet till statliga tjänster aktuella. Dessa fragor belystes av olika skribenter i Kvinnornas tidning. De flesta av dessa skribenter var kvinnor. Namn som Marta Björnbom-Romson, Frigga Carlberg, Ann-Margret Holmgren, Hilda Sachs var ofta %terkommande.

4 Några kvinnor som skrev i Kvinnornas tidning Bj örnbom-romson, Marta (1888- ) Jur. kand Verksam som advokat i Lund, sedan i Stockholm. Hennes utgivna skrifter behandlar barnavard, fattigvård, skattereformer och testamente. Carlberg, Anna Fredrika (~ri~~a) ( ) Engagerad i social verksamhet, barnavård och allmän fattigvård. Ledande inom kvinnorörelsen, initierade Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg Deltog i bildandet av föreningen Frisinnade kvinnor Holmgren, Ann Margre t ( ) Verksam i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Agiterade i hela Sverige och bidrog till att lokalföreningar bildades. Var senare med i Svenska kvinnors medborgarförbund och hade stort intresse för fredsfrågan. Leche Löf gren, Mia ( ) skriftställare och pacifist. Bör-jade tidigt arbeta för fredssaken. Deltog i bildandet av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 1915 och i insamlingen för landsflyktiga intellektuella Medarbetare i Göteborgs handelstidning fr%n 1916 och i Idun fran Richter- Velander, Jenny ( ) Lararinna. Arbetade som adjunkt vid folkskoleseminariet i Skara. Hon var frisinnad och arbetade med folkbildnings-, nykterhets- och kvinnorattsfr&gor. Vice ordförande i Svenska kvinnors medborgarförbund Sachs, Hilda ( ) Journalist, författarinna och lärarinna. Medverkade i den frisinnade pressen. Pa 1880-talet anslöt hon sig till kvinnorörelsen. Hon arbetade i radikal anda för kvinnornas rösträtt och likställdhet med mannen. Hon var med om att starta den första röstrattsföreningen i Stockholm. Westergaard, Anna (1882- ) Radikal politiker. Verkade vid den danska och blev redaktör för dess tidning. President för världsorganisationen för kvinnors ekonomiska frigörelse (the Open Door ~nternational). Kommunalpolitiskt aktiv och medlem i landstinget. Hon har haft stor betydelse för den danska kvinnorörelsen. Källor: Dansk biografisk leksikon / grundlagt af C.F. Bricka ; redigeret af Povl %gelstof t ; under medvirkning af Svend Dahl. - ~fienhavn, d. Svensk juristmatrikel / redaktör: Britt-Sofi Isaksson. - Stockholm, S. Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. - Stockholm, d. : ill. Svenskt biografiskt lexikon. - Stockholm, : ill.

5 Arbetets på Kvinnohistoriskt arkiv består av en författaroch en ~esordskatalog. Ämnesordskatalogen är uppdelad i en svensk och en utländsk avdelning. Som utgångspunkt i vårt arbete har vi haft den ämnesordslista som utarbetats av arkivet och som nu innehåller ca 1200 ämnesord. Av listans ämnesord har vi använt 200 st. (EX på dessa, se bil. 1 ) Tidningen är mikrofilmad och vi utnyttjade läsapparaterna vid yniversitetsbiblioteket i Göteborg, Vi läste igenom tidningarna, valde ut de artiklar som kan vara av intresse för forskning och dokumentation, katalogiserade dem och försåg dem med lämpligt/-a ämnesord. Vi skrev katalogkort - till förf attarkatalogen, ämnesordskatalogen och den utländska katalogen. Varje artikel kunde s%lunda ge upphov till flera kart. Katalogkorten utformades så att författaren blev huvuduppslag och ämnesorden biuppslag i alfabetisk ordning. Osignerade artiklar katalogiserades endast på ämnesord och inte på titel. Biografiska artiklar fick som ämnesord den porträtterade personens namn. Som urvalsprincip har vi haft att artiklarna ska handla om kvinnofrågor, dvs ha intresse for Kvinnohistoriskt arkiv och eventuell framtida forskning, och dessutom inte vara av skönlitterär karhktär. Artiklarnas längd har spelat en underordnad roll. V%rt indexeringsarbete gav som resultat ca 440 poster och 950 kort. Av dessa var ca 180 st till författarkatalogen och 140 st till utländska katalogen.

6 ,. Bil. 1:l Ämnesord Aborter Adoption Affärskvinnor Allmänna val Annonser Arbe tarkvinnor Arbetsfördelning Arbe t smarknaden Arbetsmarknadspolitik Arbetsmil j ö Arbetsplikt Arbetsstugor Banktjänstemän Barn Barnamord Barnavård Barnav&rdsmannainstitution Barnhem Barnmorskor Barnsköterskor Barntillsyn Behörighet Belgien Bibliotek Bulgarien Danmark Detektiver Domstolar Dubbelarbe te Ekonomi England Ensamstående kvinnor Ensamstående m9drar Facklig verksamhet Farmödrar Fattigdom Feminism Film Finland Fl i ckor Flickskolor Framgång Frankrike Fredsfrågan Frigörelse Fra1 sningsarmén Fångvård Födelsekontroll Föreningar (kan underindelas) Författare Förlossningar Förlovningar Försörjarbegreppet Gemenskap Gifta kvinnor Grupptankande Gymnastik Göteborg Handikappade Hembiträden Hemh j alp Hem1 ö she t Hemmafruar Hemslö j d Hemvårdarinnor Hushåll sarbe te Hushållspengar Huslig ekonomi Husligt arbete Husmödrar R61 san Hal sovård Industriarbete Intelligens Italien Japan Juridik Jurymedlemmar Jämställdhet Kanada Karriär Katolicism Kina Kläder Konstnärer Kontorister Krig Kvinqof rid Kvinnofrågan t Kvinnohus Kvinnomedvetande Kvinnorollen Kvinnorörel sen Kvinnosamhalle Kvinnouppfattning Kväkar e Kyskhet Kärlek Könsdiskriminering Kinsf ördelning Könsmotsattningar Kiinsolikheter Könsroller

7 j!. Bil. 1:2 Lagar Lagförslag Levnadsförhållanden Lika1 ön Litteratur Lakare Lärare Larda kvinnor Lasning Löner Lösdriveri Mansrollen Medborgar skap Medelalders kvinnor Mode Mode1 l Modersinflytande Moderskapspenning Modersrollen Mormödrar Musiker Mödrah j alp Mödrar Mödraundervisning Mödravård Möten (kan underindelas) Namn Namnf ragan Norge Ogifta kvinnor Ordnar Ordspråk Organisationer Otrohet Poliser Politik Politiker Politiskt medvetande Portugal Posttjänstemän Prostitution Pras ter Pubertet Rasism Riksdagen Riksdagskvinnor Rattsfall Rösträtt Samhäll sliv Schweiz Scouter Sedlighet Sexuell upplysning Sjukvård S j alvmord skilsmässa Skolan Skadespelerskor Skönhetsideal Skönhetsvård Slavar Social verksamhet Socialpolitik Sport Statliga tjänster S tudenter Sydaf rika Syndikalism Sömmerskor Teletjänsteman Tidskrif ter (kan underindelas) Titulatur Tyskland Underhållsbidrag Undervisning Ungdomar Uppf irnnare Uppfostran USA Utbildning utomäktenskapliga barn Utvecklingsstörda Valgörenhe t Varnplikt Yrkesarbete Yrkeskvinnor Yrkesval Åldrande A~drin~svard Äktenskap Äktenskapslagar Äldre kvinnor Änkor 1500-talet 1920-talet

8 Bil. 2:l Björnbom-Romaon, Marta, Gift kvinnas förvarvsarbete. - Kvinnornas tidning ~(1925) :49, s. 2. Gifta kvinnor: Yrkesarbete Björnbom-Romson, Marta, Gift kvinnas förvärvsarbete. - Kvinnornas tidning 5(1925) :49, s. 2-

9 Bil. 2:2 Ämnesordskataloe Yrkesarbete: Gifta kvinnor Björnbom-Romson, Marta, Gift kvinnas förvarvsarbete. - Kvinnornas tidning 5(1925) :49, s, 2. Husmödrar Facklighet - eller mänsklighet, F HA^ H-n.). - Kvinnornas tidning 4(1924) : 1, s. 2. I

10 Bil. 2:3 Ämnesordskatalog Bonnier, Helene Helene Bonnier 70 &r. - Kvinnornas tidning ~(1925) :36, s. 2. Mellgren, Leila, I fransk miljö. - Kvinnarnas tidning ~(1925) ;32, s. 2. Frankrike: Kvinnorollen

11 Bil. 2: l Frankrike: Kvinnorollen Mellgren, Leila, I fransk miljö. - Kvinnornas tidning 5(1925) :32, s. 2. 2,,,,, 1 Utländsk hesordskatalon I Kvinnorollen: Frankrike Mellgren, Leila, I fransk miljö. -' Kvinnornas tidning ~(1925) :32, s. 2.

12 Bergmark, M.: Kvinnornas tidning : ett indexerings-.-/ Madeleine Bergmark, Ylva Samsonowitz. - Borås, bl. + 2 bil. - (specialarbete / Högskolan i Boras. Insti tutionen bibliotekshögskolan, ISSN ; 1981: 59) Sammanfattande redogörelse för ett indexerings- och katalogiseringsarbete av tidskriften Kvinnornas tidning , Ämnesordslista och exempel på katalogkort. Bergmark, Madeleine [ Kvinnornas tidning : ett %ndexeringsarbete / Madeleine Bergmark, Ylva Samsonowi tz. - Borgs, bl. + 2 bil. - (specialarbete / Högskolan i Boras. Institutionen bibliotekshögskolan, ISSN ; 1981: 59)

13 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012