Länsstyrelsens styrdokument

Transkript

1 Länsstyrelsens styrdokument Energi- och klimatområdet Kerstin Angberg-Morgården

2 Förord Länsstyrelserna ska främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till Dalarnas förutsättningar. Inom energiområdet ska länsstyrelsen strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Bland annat genom att vidareutveckla och genomföra arbetet med regionala energi- och klimatstrategier för att i samverkan med lokala och regionala aktörer identifiera, planera och genomföra insatser och åtgärder. Energiomställningen är en av samhällets största utmaningar och vi behöver minska användningen av fossila bränslen, öka produktionen av förnybar energi och förbättra energihushållningen inom alla samhällssektorer. Flera enheter/sakområden och många handläggare på länsstyrelsen arbetar med energioch klimatfrågor ur olika aspekter. En funktionell samverkan är en förutsättning för att kunna mobilisera länsstyrelsens samlade kompetens på ett kostnadseffektivt sätt. För att kunna samordna dessa kompetenser och resurser, behöver Länsstyrelsen en sammanfattad helhetsbild över vilka styrdokument som gäller, såväl på nationell som på regional nivå. Innehåll Sid. Förord 1 Innehåll 1 Sammanfattning 2 EU-direktiv, Nationella energi-och miljömål 3 Lagar och förordningar 4-6 Nationella program och Uppdrag 7-8 Regionala program 9-10 Regleringsbrev Länsstyrelse Dalarnas verksamhetsplan 14 Arbetsordning, Handläggningsordning 15 1

3 Sammanfattning Inom Länsstyrelsen finns flera enheter/sakområden och många handläggare som arbetar med energi- och klimatfrågor. Bland annat inom områdena: Regional tillväxt Energi och klimat Hållbar samhällsplanering och boende Naturvård samt miljö och hälsoskydd Lantbruk och landsbygd. Länsstyrelsens organisation Länsstyrelösen Dalarnas insynsråd Landshövding, länsråd Miljöprövningsdelegationen Stab Ekonomi- Personal Viltförvaltningsdelegationen Lantbruk Miljö Naturvård Näringliv Samhällsbyggnad Rättsenhet Uppdraget regleras av EU-direktiv, nationella energi- och miljömål, lagar och förordningar, nationella- och regionala styrdokument, regeringsuppdrag, Länsstyrelse Dalarnas verksamhetsplan samt Länsstyrelse Dalarnas arbetsordning och handläggningsordning. Länsstyrelsen har uppdrag att samordna och leda det regionala energiarbetet. De olika verktygen är: Ekonomiska styrmedel, bidrag/stöd Lagstiftning, prövning, tillsyn, tillsynsvägledning Kommunikation, rådgivning, projekt, nätverk En funktionell samverkan är en förutsättning för att kunna mobilisera länsstyrelsens samlade kompetens på ett kostnadseffektivt sätt. För att kunna samordna dessa kompetenser och resurser, behöver Länsstyrelsen en sammanfattad helhetsbild över vilka styrdokument som gäller, såväl på nationell som på lokal nivå. Schematisk bild över Länsstyrelsens styrdokument EU-direktiv Lagar/ förordningar Nationella program Regionala program Nationella energi/miljömål Regleringsbrev Länsstyrelse Dalarnas verksamhetsplan Arbetsordning Handläggnings ordning 2

4 EU-direktiv Översvämningsdirektivet Översvämningsdirektivet genomförs i Sverige genom en förordning om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i tre steg under åren Nationella mål energi/miljö Sveriges miljömål Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Energifrågan kommer framförallt in under miljömålet, Begränsad klimatpåverkan, men även under miljömålet, God bebyggd miljö. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. En samlad energi- och klimatpolitik- Propositionen 2008/09:162 Den svenska energipolitiken och därmed även basen för klimatpolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar alltså till att förena: Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Följande energimål och vision finns preciserade i propositionen: Vision: 2030 ska Sveriges fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären Mål 50 procent förnybar energi procent förnybar energi i transportsektorn procent effektivare energianvändning procent minskning av utsläppen av klimatgaser Målet avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen av klimatgaser med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. 3

5 Lagar och förordningar Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Bestämmelserna i denna förordning syftar bland annat till att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet MSBFS 2013:1 Föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner). Författningen innehåller bland annat bestämmelser om vad planer enligt 12 förordningen (2009:956) om översvämningsrisker ska innehålla. Förordning(2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Miljöledningssystemet ska innehålla följande: En miljöutredning som identifierar myndighetens miljöpåverkan och miljökrav i lag och annan författning och som uppdateras minst vart femte år En miljöpolicy Mätbara miljömål En handlingsplan med åtgärder, resurser och ansvarsfördelning Tydlig ansvarsfördelning för miljöarbetet Dokumenterade rutiner för att minska negativ miljöpåverkan och öka den positiva miljöpåverkan Rutiner för att miljöanpassa upphandlingarna där så är relevant Information och utbildning som utvecklar personalens miljökompetens Användningen av energieffektiv informationsteknik Årlig revision och genomgång av miljöledningssystemet Årlig uppföljning och redovisning av resultatet Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör registrera sig enlig EMAS eller certifiera sig enligt ISO Förordning(2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter 1 Syftet med förordningen är att bidra till en effektiv slutanvändning av energi. 3 Varje myndighet ska genomföra minst två av följande åtgärder: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Åtgärderna ska genomföras fortlöpande, exempelvis inom ramen för myndighetens miljöledningssystem. 4

6 Förordning(2009:1) om miljö-och säkerhetskrav för myndigheter bilar och bilresor Förordningen säger att myndighetens fordon måste ha låga utsläpp av koldioxid, vara energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar. Dessutom ställs en rad säkerhetskrav på bilarna, bland annat kring krockskydd och antisladdsystem. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion I förordningen tydliggörs bland annat att länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska också utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vidare framgår att länsstyrelsen har arbetsuppgifter, bland annat inom områdena (3 ): Regional tillväxt Energi och klimat Hållbar samhällsplanering och boende Naturvård samt miljö och hälsoskydd Lantbruk och landsbygd Enligt instruktionen ska Länsstyrelsen även verka för att de av riksdagen fastställda miljö-kvalitetsmålen uppnås, och svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommunerna med underlag för deras miljömålsarbete, verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhälls-planeringen samt samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat (5 punkt 8). Prövning och tillsyn inom miljöbalkens tillämpningsområde. MB (Miljöbalken) Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken bildar en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. För att miljöbalkens mål ska kunna uppnås ska dess regler tillämpas så att bland annat: Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Verksamhetsutövare har en skyldighet att hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor (2 kap 5 MB). Miljötillstånd-MPD-prövning Beslut tas i prövningsärenden enligt 9 kap. i miljöbalken. Tillstånd enligt miljöbalken tas av miljöprövningsdelegationen. Villkoren för tillstånd kan bl. a styra företagets energiarbete. 5

7 Miljötillsyn Länsstyrelsen utför fortlöpande tillsyn av tillståndspliktiga energianläggningar och energiintensiva industrier som klassats som miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen kan delegera tillsynen till kommunen, efter begäran. Vid tillsyn granskas hur verksamheten lever upp till de tillstånd som verksamheten har och miljöbalkens bestämmelser. Kravet på miljörapport finns preciserade i miljöbalkens 26 kap. 20. Miljörapportens syften är att redovisa hur verksamhetsutövaren efterlever villkoren de har samt ge ansvarig tillsynsmyndighet ett bra underlag för uppföljning av verksamheten. Länsstyrelserna är tillsynsvägledande myndighet för länets kommuner PBL (Plan- och bygglagen) 2 kap. Allmänna och enskilda intressen I 3 står det bl. a. att planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. I 5 står det bl.a. att bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. I 6 står det bl.a. att planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden. 3 kap. Översiktsplan Detta kapitel beskriver hur kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses och hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i kommunen. Kapitlet beskriver också att länsstyrelsen under samrådet om översiktsplanen ska tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Ovan gäller även samråd om detaljplan. 8 kap. Byggnadsverks tekniska egenskaper Här står att bl.a. att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga b.l.a i fråga om energihushållning och värmeisolering. PBF (Plan- och byggförordningen) 3 kap. Här behandlas de egenskapskrav som gäller avseende energihushållning och värmeisolering. Boverkets byggregler I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2012, anges bl.a. värden för byggnaders energianvändning. Det övergripande syftet är att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. 6

8 Nationella program och Uppdrag Arbetet med Landsbygdsprogrammet grundas på Landsbygdsprogram för Sverige Under rubriken Övergripande strategi och nationella prioriteringar anges bl.a. att För att realisera målen krävs en fortsatt hög miljöambition i kombination med ytterligare satsningar på de nyckelområden som Lissabonstrategin anger. I första hand handlar det om att öka fokus på politikens bidrag till tillväxt och jobb, att öka ansträngningarna för en långsikt hållbar produktion och naturresursutnyttjande i de areella näringarna, att öka fokus på politikens bidrag till tillväxt och sysselsättning, att främja kunskapsoch kompetensutveckling, innovation samt att bidra till omställningen inom energipolitiken. Det regionala tillväxtarbetet grundas på En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Regeringen kompletterade 2009 strategin med en skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning med ett stärkt fokus på miljö, energi och klimat samt viljan att samordna miljöpolitik, miljömålsarbete, energipolitik och regional tillväxt. Östersjöstrategin Regeringen uppdrar åt Länsstyrelserna m fl myndigheter att aktivt bidra till att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen. I strategin ingår bl a samverkan för att lösa klimat- och energifrågor. Energimyndighetens årliga stöd till Länsstyrelser Stödet är framförallt till för att omsätta regleringsbrevets intentioner. I riktlinjerna står bland annat att Energimyndigheten ska betala ut ett bidrag på 1,3 miljoner kronor till samtliga länsstyrelser för arbetet med de regionala energi- och klimatstrategierna och att medlen bland annat ska användas till att planera och genomföra insatser och åtgärder i samverkan med andra regionala och lokala aktörer och samordna det regionala energi- och klimatarbetet. I riktlinjerna beskriver också att det ska redovisas hur och med vilka lokala och regionala aktörer länsstyrelsen samverkat med för att vidareutveckla och genomföra arbetet med de regionala klimat- och energistrategier. Dalarna- Pilotlän för grön utveckling Målet med Pilotlän Dalarna är att stärka genomförandet av Dalarnas klimat- och energistrategi och visa hur energi- och klimatomställningen och omställningen till grön utveckling är möjlig. Huvudman för Pilotlän Dalarna och ytterst ansvarig för uppdragets genomförande är Länsstyrelsen Dalarna. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med Region Dalarna och andra berörda aktörer. Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna genomför Pilotlänsarbetet inom Energiintelligent. I regeringsuppdraget anges sex delmål för uppdraget, men bara fem berör Dalarna: 1. Utveckla och analysera olika arbetsmetoder och verktyg som stimulerar en minskad klimatpåverkan och energiomställning regionalt och samtidigt bidrar till att främja en grön utveckling. Utifrån dessa erfarenheter ta fram en vägledning till stöd för övriga län. 2. Aktivt arbeta för att inspirera, stödja samt sprida vägledning och erfarenheter till andra län i deras arbete med att utveckla arbetet med klimat- och energistrategier och därigenom omställningen till en grön utveckling. 3. Genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och möjligheter och behov av justeringar och kompletteringar av dessa. 7

9 4. Vara regional kontaktyta och dialogpart för regeringen och nationella myndigheter under arbetets gång för att påvisa hinder och föreslå prioriteringar och förbättringsmöjligheter ur ett regionalt perspektiv beträffande nationella insatser och åtgärder för klimat- och energiutmaningarna och för hur de kan främja en grön utveckling. 5. Utgöra en sammanhållande länk mellan olika regionala och lokala aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer för att fånga upp och stödja idéer som kan ingå i pilotlänssatsningen. 8

10 Regionala program Dalastrategin Dalastrategin är det regionala utvecklingsprogrammet som ska vara styrande och vägledande i arbetet med Dalarnas utveckling. Vidare står det i strategin, Ett särskilt stort ansvar vilar på Region Dalarna, Länsstyrelsen och kommunerna när det gäller att i praktiken omsätta Dalastrategin. En utav målbilderna i Dalastrategin är: Dalarna 2016 är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt använda energi- och miljöomställningen till utveckling och tillväxt. Två av vägvalen där energiomställningen lyfts fram särskilt är Det bärkraftiga Dalarna Utveckla smarta energilösningar. Utveckla och stärk innovativa miljöer för hållbar tillväxt Det gränslösa Dalarna Förbättra och effektivisera transportsystem och infrastruktur för kommunikation och informationsutbyte. Dalarnas miljömål Dalarnas miljömål är de nationella målen anpassade till länet och ett regionalt miljöhandlingsprogram. Målen har utarbetats i bred samverkan och överensstämmer med ambitionsnivån och inriktningen nationellt. Länsstyrelsen ska i samverkan med bl.a. kommuner, myndigheter och näringsliv: Anpassa miljökvalitet, delmål och sektorsmål till regional nivå. Ta initiativ för att stimulera arbetet inom länet Följa upp de regionala miljömålen Stödja kommunernas miljömålsarbete Dalarnas energi- och klimatstrategi I regleringsbrevet från 2008 fick alla länsstyrelser i uppdrag att utarbeta en regional klimat- och energistrategi för att utveckla det regionala energiomställningsarbetet. Dalarnas energi- och klimatstrategi har uppdaterats i november Länsstyrelsen ska arbeta aktivt för att genomföra strategin. I strategin finns energi- och klimatmål för 2050 och Strategin beskriver också inom vilka områden där Länsstyrelsen är en viktig aktör. Energi- och klimatmål 2050 (jämförelseår, 2005) Utsläppen av växthusgaser orsakade av vår konsumtion är mindre än 2 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Utvinningen av förnybar energi har ökat med 100 % Energianvändningen har minskat med 50 % i alla sektorer förutom i processindustrin) där en 40% effektivisering anses rimlig. Utsläppen av växthus gaser har minskat med nästan 70 %. Energi- och klimatmål 2020 (jämförelseår, 2005) Medvetenheten om vår konsumtions globala påverkan är hög och de globala utsläppen av växthusgaser orsakade av konsumtion har börjat minska. Utvinningen av förnybar energi har ökat med 50 %. 9

11 Energianvändningen har minskat med 25 % i alla sektorer, utom processindustrin där en effektivisering om 20 % antas rimlig. Utsläppen av växthusgaser har minskat med över 20 % totalt. Landsbygdsprogrammet Genomförandestrategi för Dalarna De regionala prioriteringarna i Landsbygdsprogrammet (Revideringsförslag januari 2012). Här nämns bl.a. energieffektivisering och produktion av förnybar energi under ett antal av de fokusområden som behandlas samt som prioriterade områden avseende de olika stödformerna. 10

12 Regleringsbrev 2013 Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål- och resultatkrav på myndigheter och deras finansiella förutsättningar, bland annat hur stora anslag myndigheten får använda. Regleringsbrevet gäller för ett visst budgetår och är benämningen på de regeringsbeslut som utfärdas årligen för att styra varje myndighets verksamhet. Ska redovisa betyder i detta sammanhang, att regeringen särskilt prioriterar dessa insatser. Här redovisas några av länsstyrelsens uppdrag med tydlig koppling till energi/ klimat. Genomförandet av landsbygdsprogrammet 11. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Programmets genomförande, resultat och effekter rapporteras i särskild ordning enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden samt påbörja de regionala förberedelserna för det kommande landsbygdsprogrammet. Regionalt tillväxtarbete 18. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. 23. Berörda länsstyrelser ska, i enlighet med prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , innefattande tydliggörandena i regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (skr. 2009/10:221), ge en sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt. 24. Berörda länsstyrelser ska redovisa de viktigaste utvecklingsfrågorna för att stärka arbetet med länets regionala utvecklingsstrategi. 27. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet samt hur denna samverkan utvecklats. 30. För sin uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för medborgare och företag ska berörda länsstyrelser redovisa och kommentera vilka insatser som genomförts, resultaten av dessa och vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. (Se sid. 7. Det regionala tillväxtarbetet grundas på En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ) 11

13 Forts. Regleringsbrev 2013 Energi och klimat 37. Länsstyrelserna ska redovisa: Insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Insatser för att stärka den nationella samverkan mellan länsstyrelserna inom klimat- och energiområdet ska redovisas. Energi och klimat. Det regionala klimatanpassningsarbetet 38. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Regionala planer för klimatanpassningsarbetet 39. Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassnings-arbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1oktober 2013 samt slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni

14 Forts. Regleringsbrev 2013 Hållbar samhällsplanering och boende 40. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp och utvärdera byggnadsnämndernas tillsynsarbete samt ge tillsynsvägledning genom att ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna ska i samband med detta särskilt analysera hur kommunerna tillämpar reglerna om förelägganden och om byggsanktionsavgifter i den nya plan- och bygglagen (2010:900) samt hur kommunerna när det gäller dessa frågor förändrat och anpassat sitt arbetssätt till den nya lagen. Uppdraget ska genomföras enligt det förslag till gemensamma arbetsformer och riktlinjer som arbetades fram gemensamt av länsstyrelserna under Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen 41. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp byggnads-nämndernas tillämpning av plan- och bygglagen och ge råd och stöd. Länsstyrelserna ska också granska kommunala planer och ta fram planeringsunderlag. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen särskilt analysera: Hur kommunerna tillämpar de nya reglerna om planbesked samt förenklat planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900), och vilket genomslag reglerna om strandskydd i miljöbalken och då särskilt reglerna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen fått i kommunernas plan- och byggverksamhet vid tillämpningen av den nya plan- och bygglagen. Redovisningen ska även innehålla antalet nya översiktsplaner eller ändringar och tillägg som pekar ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden samt antalet detaljplaner som innehåller upphävande av strandskydd. Därutöver ska länsstyrelsernas ingripanden redovisas. Den närmare inriktningen av redovisningen ska samordnas mellan länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. Naturvård, miljö- och hälsoskydd 45. Länsstyrelserna ska utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Arbetet med åtgärdsprogrammen ska översiktligt redovisas. Miljötillsyn 47. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs. Formerna för länsstyrelsernas återrapporteringen ska utformas i dialog med Naturvårdsverket. 13

15 Länsstyrelse Dalarnas Verksamhetsplan Verksamhetsplanen beskriver de övergripande mål och prioriteringar som gäller för Länsstyrelsen Dalarna. I planen finns åtta prioriterade områden beskrivna. Ett område är Energi och klimat. Där går bland annat att läsa: Länsstyrelsen Dalarna leder och samordnar det regionala energi- och klimatarbetet. Energiintelligent Dalarna är vår plattform för regional samverkan inom energiområdet. Där finns också detta mål beskrivet: Dalarnas energiförsörjning är säker och har liten påverkan på miljö och klimat. Det finns en funktionell och långsiktig energisamverkan i länet. Dalarna har en god beredskap för kommande klimatförändringar. Särskilda insatser för 2013 för Länsstyrelsen Dalarna, VP 4. Dalarnas energi- och klimatstrategi Vi inleder arbetet med att i regional samverkan genomföra insatser i Dalarnas energi- och klimatstrategi. Länsstyrelsen kommer särskilt att prioritera stöd till kommunernas arbete och att stärka olika sektorers energiarbete. Under 2013 genomförs särskida insatser för fjärrvärme- och transportsektorn. Vi ska utveckla Länsstyrelsens interna samverkan så att energi- och klimatmålen får ökat genomslag i samhällsplanering, miljöskydd och näringslivsutveckling. Länsstyrelsen Dalarna ska aktivt medverka i att utveckla länsstyrelsernas arbete för att genomföra nationell energi- och klimatpolitik. Inom Pilotlänsuppdraget utvecklar vi arbetsmetoder och vägledning till övriga län samtidigt som vi genom att utnämna goda förebilder till Dalapiloter för grön utveckling stimulerar det lokala åtgärdsarbetet. Energi och utveckling Vi satsar på ett särskilt projekt med energieffektivisering tillsammans med företrädare inom vissa branscher. Vi fortsätter att stödja lanthandlarna så att de kan minska sina energikostnader genom energieffektivisering. Vi förstärker vårt arbete med att stimulera företagen till en miljödriven affärsutveckling. Samordning för klimatanpassning Vi arbetar för att länets kommuner och andra aktörer ska tillämpa länets klimatanpassningsstrategi, och vi samordnar insatserna. Vi påbörjar också ett pilotprojekt för att analysera behov av anpassningar och skyddsåtgärder för vårt kulturarv på grund av de väntade klimatförändringarna. I verksamhetsplanen i övrigt finns områden som berör energifrågan. VP 2, Tydlig och rättsäker och effektiv tillsyn utveckla och bedriva tillsyn med syfte att och öka energieffektiviseringen bland länets industrier. VP-6-Hållbar tillväxt och konkurrenskraft i hela Dalarna. Få fler energieffektiva företag i Dalarna genom att jobba branschvis. Prioritera projekts och insatser som ger länets företag ökade möjligheter att stärka sin konkurrenskraft genom miljödriven, grön tillväxt. VP 7, God planering och ett tryggt Dalarna Länsstyrelsen utvecklar en vägledning för hur energi- och klimatutmaningarna behöver beaktas i kommunernas översiktsplanering. 14

16 Arbetsordning Med stöd av 4 myndighetsförordningen (2007:515) fastställer länsstyrelsen en arbetsordning. I arbetsordningen finns riktlinjer för myndighetens organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten inom länsstyrelsen. I arbetsordningen tydliggörs länsstyrelsens interna ansvarsfördelning, bland annat vilken enhet som ansvara för respektive sakområde/frågor. Ansvarsfördelningen följer länsstyrelsernas gemensamma verksamhets och ärendestruktur, den så kallade VÄS koden, vilken även är grunden för diarieföring av ärenden och redovisning av tid och övriga kostnader. Arbetsordningen finns på länsstyrelsens intranät under fliken Policyer/styrdokument. Handläggningsordningsordning Varje enhet har en av landshövdingen fastställd handläggningsordning av vilken framgår enhetens inre organisation/arbetsfördelning och vilket ansvar chefen delegat till t.ex. samordnare. Dessutom framgår av en detaljerad tabell vilka personer som är beslutande respektive handläggare i olika frågor enligt VÄS-koden. Handläggningsordningen finns i respektive enhets gemensamma katalogstruktur t.ex. under arbetsrutiner. 15